Är $llgången $ll primärvård jämnt fördelad över Stockholms län?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Är $llgången $ll primärvård jämnt fördelad över Stockholms län?"

Ingegerd Mattsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Är $llgången $ll primärvård jämnt fördelad över Stockholms län? E# exempel på användning av typområden

2 IntrodukKon OMa redovisas samhällsinformakon på regional eller kommunal nivå, vilket är rimligt emersom det är där de flesta beslut fa#as. Men det är inte allkd som redovisningen blir rä#vis emersom många kommuner, framför allt de större, inte är heterogena vad gäller demografisk eller socioekonomisk struktur, variakonen inom en kommun kan vara stor. A# redovisa data emer mindre områden med likartad demografi och socioekonomi är e# sä# a# delvis komma förbli problemet. I Stockholms läns landskng har man en längre Kd använt den s.k. Stockholmsmosaicen som delar in länets basområden (ungefär DeSO-områden) emer demografi, socioekonomi och boende i elva områdestyper. Indelningen har bl.a. använts för uppföljning av vårdkonsumkon och Kll a# hi#a områden där man bör satsa extra på förebyggande hälsoarbete. DeSO-områden borde också kunna grupperas eller typas på liknande sä# och ge möjligheter Kll förbä#rade samhällsanalyser genom a# jämföra typområden istället för kommuner eller regioner. Kanske som alternakv Kll eller i kombinakon med mer spakala metoder som nätverk, izokroner, buffring och liknande. I det här exemplet undersöks primärvårdens lokalisering i Stockholms län både emer Mosaic- och DeSO-område. De sistnämnda är, när de#a skrivs, enbart grupperade ukfrån graden av befolkningskoncentrakonen och lokalisering i kommunens centralort. Oavse# boendeort ska medborgarna ha ungefär samma närhet Kll primärvården. Den bör vara jämt utspridd med hänsyn tagen Kll variakonen i befolkningstäthet och demografisk struktur inom länet. Notera a# vissa verksamheter kan ligga väldigt nära varandra, vilket kan påverka resulatet. De två första bilderna visar utbredningen av Mosaic- resp. DeSO-områdena och var primärvården är lokaliserad i relakon Kll dem. DäreMer redovisas antalet vårdcentraler i relakon Kll befolkningen i resp. typområde. Källor: Stockholms läns landskng (Mosaicområden och vårdcentraler mars 2017), SCB (DeSO-områden och befolkning 2016), Lantmäteriet (översiktskartan).

3 Mosaicområden Primärvårdens lokalisering

4 DeSO-områden Primärvårdens lokalisering

5 Antal vårdcentraler per inv emer Mosaic- resp. DeSO-område Antal vårdcentraler per inv emer mosaicgrupp Mer Bemedlade Innerstadsområden 12,4 Innerstadsområden 16,1 Blandad närförort 10,9 Unga i Närförort 5,5 Äldre i Närförort 24,6 Mindre bemedlade förortslägenheter 16,8 MulKkulturell förort 13,9 Mer Bemedlade Villor i närförort 5,4 Villor i förort 3,8 Småhus i förort & Småsamhällen 6,6 Landsbygd & Skärgård 7,5 Länet 11,9 Antal vårdcentraler per inv emer DeSO-område A Kll största delen utanför större befolkningskoncentrakoner eller tätorter 7,9 B Kll största delen i en befolkningskoncentrakon eller tätort, men inte i kommunens centralort 26,6 C Kll största delen i kommunens centralort. 11,7 Länet 11,9 Gör man motsvarande beräkningar emer kommun (stadsdelar i Stockholm) har Ekerö kommun mest vårdcentraler (21,9) och Tyresö kommun minst (6,4) per inv.

6 Fortsä#ning? De#a enkla exempel visar på skillnader i Kllgång Kll primärvård i olika typområden. Är den här metodiken intressant för samhällsanalyser? Jag tycker det och skulle gärna se e# fortsa# utvecklingsarbete där flera aktörer Kllsammans kan hi#a lämpliga parametrar för a# gruppera DeSO-områden. Kanske demografi, socioekonomi och boende i kombinakon med topografi och må# på samhällsservice. Återkoppla gärna

Relevanta dokument

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län

Mosaic VAL ODB. En översikt av samband mellan livsstilar, vårdkonsumtion och socioekonomiska data i Stockholms län Inledning I många sammanhang delas människor in i grupper med syftet att optimera informationsinsatser