GRÖNA FAKTA 2/2005 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

Transkript

1 Almskulptur i parken Gamla kyrkans grund i Landskrona. Konstnär: Daniel Andersson. Efter almsjukan Vad kommer efter almsjukan? Vilken kunskap har vi om framtida hot mot våra träd? Ingen vet vilken farlig växtskadegörare som kommer att drabba träden, men vi har en hel del vetskap om de kända faror som lurar runt hörnet. Detta Gröna Fakta beskriver kommande skadegörare samt hur vi på bästa sätt kan skydda oss mot dem. Faktabladet visar också vilka nya funktioner de döda almarna kan få i form av bänkar, skulpturer och andra konstverk. Av Titti Olsson, Ingvar Svensson och Ingrid Åkesson GRÖNA FAKTA 2/2005 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium

2 GRÖNA FAKTA 2/2005 Almsjukan följs av nya skadegörare Är 1987 fanns det cirka almar i sydvästra Skåne. Under perioden 1987 till och med 2004 avverkades omkring almar i regionen. Efter 17 års bekämpning finns cirka 55 procent av almbeståndet kvar. Av Ingvar Svensson och Ingrid Åkesson Fram till och med år 1999 utfördes heltäckande bekämpning av almsjukan i de flesta av de Sydvästskånska kommunerna. Den accelererande spridningen har dock medfört att huvuddelen av kommunerna nu begränsat bekämpningen till enbart hela eller delar av den kommunägda marken. Tillgängliga medel satsas i stället på återplantering. Vad hade hänt om ingenting gjorts för att bekämpa almsjukan? Varför har almsjukan fortsatt att spridas trots bekämpningsinsatserna? Enligt erfarenheter från England kan man förvänta sig en procentig förlust av almar under en tioårsperiod om inga sjuka träd avverkas. Detta skulle ha inneburit att mer än dubbelt så många almar eller drygt almar skulle ha smittats fram till idag. Att almsjukan fortsatt att spridas trots bekämpningsinsatserna beror på flera faktorer. Den främsta orsaken är att alla träd inte lokaliserats vid inventeringarna. Alla lövskogsområden med alm har heller inte inventerats. Almarna kan också ha drabbats av rotsmitta, vilket inte visar sig förrän kommande år. Slutligen har de varma somrarna under senare år troligtvis också accelererat spridningstakten. Målsättningen hos den almgrupp som inrättades i Sydvästskåne har inte varit att utrota almsjukan, utan att fördröja effekterna av den. Arbetet har utgått ifrån utländska erfarenheter, bland annat från England, som visat att ett kontrollprogram med inventering, avverkning och destruktion av smittat virke kan begränsa antalet sjuka träd till % av det totala almbeståndet under en tioårsperiod. Stora kostnader Almarna i tätortsmiljöer representerar ett mycket stort kapital. Kostnaderna för att fälla ett enskilt träd av normalstorlek kan variera från kronor på landsbygden till uppemot kronor i innerstadsmiljöer, där man kanske tvingas använda sky-lift. Totalt har omkring miljoner kronor lagts ner på bekämpning av almsjukan sedan starten 1986/1987. I denna summa ingår inte de avverkningskostnader som enskilda markägare har haft. Till detta ska även läggas kostnaden för återplantering. Stubbfräsning, marksanering och återplantering i gatuoch innerstadsmiljöer beräknas till minst cirka kronor per träd. Under åren som bekämpningsarbetet pågått har många åsikter framförts om almsjukan skall bekämpas eller inte. Inom kommunerna har den dominerande uppfattningen under de senaste två årtiondena varit att almsjukan skall bekämpas framförallt med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Naturskyddsorganisationer har påpekat att sjukdomen är ett naturligt förlopp som människan inte skall ingripa i. De hänvisar bland annat till det så kallade almfallet som ägde rum cirka år 3000 f.kr., vilket enligt senare års forskning kan hänföras till angrepp av almsjuka. Länsstyrelsen har ställt sig positiv till bekämpning inom tätorterna men är negativ till att bekämpa almsjukan inom naturskyddade områden. Erfarenheterna från utlandet pekade på att metoden med årlig sommarinventering av almsjuka, åtföljd av vinteravverkning och destruktion av smittat ris och virke var det mest ändamålsenliga sättet att bekämpa almsjukan. Inom tätorter och i andra II

3 GRONA FAKTA 2/2005 Bekämpningen av almsjukan har gjort att hälften av almarna i sydvästra Skåne fortfarande står kvar. Foto: Ingvar Svensson. infört produktionskontroll i plantskolor, vilken genomförs av respektive lands växtinspektion. Godkända plantskolor får rätt att utfärda växtpass för reglerade växter. Reglerna för import från tredje land är gemensamma regler som alla länder måste FAKTA/att minska riskerna Så här kan du själv minska riskerna för nya skadegörare Sprid riskerna genom att ståndortsanpassa trädvalet - välj många olika växtslag och rätt växt på rätt plats. Anlita bara plantskolor som är godkända av växtskyddsmyndigheten i Sverige eller annat EU-land vid inköp av växter. Sjukdoms- eller skadedjursangrepp kan vara osynliga vid försäljningstillfället-allt kan inte inspekteras bort. Var särskilt observant under första säsongen. Lär dig de farligaste skadegörarna och hoten mot dina träd. Inspektera träden regelbundet. Rapportera till växtinspektionen på Jordbruksverket om du misstänker någon känd eller okänd farlig skadegörare. Tänk på riskerna med träemballage. Se till att du som beställer sten eller andra varor från länder utanför EU inte blir den som introducerar farliga skadegörare i din stad. Kräv i samband med beställningen att träemballaget ska vara godkänt enligt den internationella standarden ISPM 15. Reglerna är på plats i lagstiftningen, men kontrollerna sker bara genom stickprov. följa. Det innebär att om Medelhavsländerna behöver skydd mot citrusskadegörare, gäller det också import av citrus till Sverige. Reglerna för enskilda skadegörare finns dels i listor över reglerade, förbjudna skadegörare, dels av speciella regler som gäller för vissa växter för att handeln ska fortgå medan skadegörarna stoppas. Skadegörare som har introducerats till EU kan sedan lätt sprida sig vidare inom hela unionen. Alla medlemsländer har därför skyldighet att rapportera nyupptäckta skadegörare. För att detta ska fungera måste växtinspektionerna få in rapporter om okända skadegörare från växtanvändare inom den gröna sektorn. Nya ännu inte identifierade och reglerade skadegörare kan dock lätt slinka igenom regelverket. Genom samarbetet i Bryssel kan vi trots allt uträtta mycket mer än om vi som enskilt land skulle ta fram det vetenskapliga underlag för riskanalyser som krävs före reglering av skadegörarna. Harmoniserad lagstiftning Sveriges växtskyddslagstiftning är således harmoniserad med EU:s. Jordbruksverket är Sveriges växtskyddsmyndighet och växtinspektionen är den enhet som arbetar med de fytosanitära frågorna, det vill säga med sådana växtskyddsåtgärder som är reglerade i lagstiftningen. Exempel på reglerade skadegörare är tallvedsnematoden, Bursaphelenchus xylophilus, den asiatiska långhorningen, Anoplophora glabripennis, och plötslig ekdöd, Phytophthora ramorum. Om dessa skulle introduceras till EU, skulle inte bara produktionsskog drabbas utan också naturområden och städernas grönstruktur. EU har från den 1 mars i år infört regler för import av träemballage från tredje land enligt en internationell standard. Detta är ett viktigt steg för att i framtiden stoppa skadegörare som riskerar komma med träemballage. 1 framtiden ska allt träemballage vara behandlat för att döda eventuella fripassagerare. Dessutom ska det ha speciell märkning. EU:s medlemsländer kan besluta om akuta, tillfälliga regler när någon ny farlig skadegörare har identifierats men kunskaperna ännu är bristfälliga. De nya reglerna mot plötslig ekdöd som orsakas av svampen Phytophthora ramorum är exempel på sådana försiktighetsåtgärder. De kommer att upprätthållas så länge det inte finns tillräckligt underlag för ändring av lagstiftningen. Reglerna innebär stora förändringar för plantskolor som producerar Rhododendron, Viburnum eller Camelia och måste ingå i produktionskontroll. Skyddade zoner Om något eller några EU-länder vill skydda sig mot skadegörare som är etablerade i andra delar av EU, finns möjlighet att lagstifta om skyddad zon. Kastanjekräfta, Cryphonectria parasitica, på äkta kastanj, Castanea sativa, är ett exempel på en nyinrättad skyddad zon för Sverige med flera länder. De gamla reglerna om importförbud mot denna sjukdom för hela EU gick inte att hålla kvar, eftersom sjukdomen har introducerats och spridits i de södra delarna av EU. Kravet för att upprätthålla en skyddad zon är att vi varje år inventerar för att ha kontroll över situationen. Det var ett lätt beslut, eftersom antalet äkta kastanjer är begränsat. Under Svenska trädföreningens årsmöte 2004 erbjöd sig föreningen att hjälpa till med att inspektera kastanjer runt om i södra Sverige där de ibland växer som stadsträd. Hör av dig till Ingrid Åkesson på Växtinspektionen om du vill bidra till detta arbete genom att inspektera dina Castanea sativa en gång om året. * FAO (Food and Agriculture Organisation) är FN:s organ för livsmedelssäkerhet, jordbruk, landsbygdsutveckling, fiske och skogsbruk. III

4 GRÖNA FAKTA 2/2005 Nya hot mot stadsträden Om den asiatiska långhorningen far fotfäste i Europa skulle den bli ett allvarligt hot mot våra park- och stadsträd. I staten New York i USA upptäcktes den 1996 i döende träd. Parkansvariga anser att den är ett stort problem och en utrotningskampanj pågår fortfarande. Av Ingrid Åkesson Den asiatiska långhorningen, Anoplophora glabripennis, är en mm stor, svart skalbagge, vars larver kan döda friska lövträd. Den har antenner som är upp till 2,5 gånger så långa som kroppen och cirka 20 vita fläckar på de svarta täckvingarna, som är viktiga kännetecken. Den asiatiska långhorningen har upptäckts flera gånger i Europa, i Österrike, Tyskland och Frankrike, där man har röjt Döda fullbildade insekter och levande larver av den asiatiska långhorningen har kommit till Sverige i träemballage från Kina. Foto: Dean Morewood, Health Canada Den asiatiska långhorningens larver kan döda friska lövträd. Foto: Michael Bohne, USDA Forest Service alla angripna träd. Flera gånger har den påträffats i träemballage med importvaror från Asien, även i Sverige. Den riskanalys som har gjorts inom EU har visat att den asiatiska långhorningen skulle kunna överleva vintrarna åtminstone i södra Sverige med äldre klimatdata. Räknar man in växthuseffekten kan större områden vara i farozonen. Många olika arter av lövträd kan angripas, till exempel lönn, poppel, al, hästkastanj, pil, alm, körsbär och äpple. Två gånger under våren 2003 hittade Växtinspektionen träförpackningar i Helsingborgs hamn med levande larver och döda fullbildade insekter. Träemballaget kom med sten från Kina, som var avsedd för anläggningsarbete i staden. Skalbaggslarver av helt annat slag, Agrilus planipennis (emerald ash borer), kan döda askar, det vill säga Fraxinus spp. Detta skadedjur har introducerats i USA, även den troligtvis med träemballage från Asien. IV

5 GRONA FAKTA 2/2005 A. plenipennis är ännu inte reglerad, men det ligger ett förslag på att EU ska föra in denna i lagstiftningen och därmed reglera Fraxinus spp. Detaljerad information finns i ett "EPPO datasheet". Gå in på hemsidan och klicka på Plant quarantine. Minerarmal på hästkastanj Kastanjemalen, Cameraria ohridella, är en farlig, liten f j äril, som angriper hästkastanj och som spridits från Sydosteuropa till Nordeuropa på bara några år. Den upptäcktes 2003 i Malmö och Bjärred. Träd brukar vara ganska tåliga och komma igen efter avlövning, men den här malen har upp till tre generationer per år, vilket innebär att den kan komma att avlöva hästkastanjerna lika många gånger. Det brukar bli för mycket för träden efter ett par år. Den här lilla f j ärilen har spridits snabbt som fripassagerare på nästan vad som helst och den är inte möjlig att stoppa. Den enda åtgärd som har någon effekt är att samla in och bränna nedfallna blad för att döda larver och puppor och därmed minska kommande angrepp. Framtiden får utvisa hur allvarliga skadorna kommer att bli i Sverige. Information på engelska och tyska finns på hemsidan Plötslig ekdöd Plötslig ekdöd eller "sudden oak death", Phytophthora ramorum, är en svamp som orsakar plötslig ekdöd i Kalifornien. Den angriper en lång rad andra växter och är också funnen i EU på Rhododendron, Viburnum, Camelia med flera. Det är fråga om samma art, Phytophthora ramorum, men två genetiskt skilda typer, huvudsakligen Al i Europa och A2 i USA. Svampen har i riskanalyser i USA och i Europa bedömts vara ett allvarligt hot, speciellt mot ekar. Svampen dödar ekar och Stor oro finns för att den amerikanska typen av plötslig ekdöd ska introduceras till Europa och därför regleras för säkerhets skull även den europeiska typen. Foto: Joseph O'Brien, USDA Forest Service skadar en lång rad andra växter i Kalifornien, till exempel Quercus agrifolia, Q. kellogii, Q chrysolepis och Lithocarpus dens - rus. Infektioner i undervegetationen har stor Den skada som kastanjemalen orsakar avgörs bland annat av om f j olårslöven får ligga kvar på hösten. Mindre skador uppstår om löven tas bort. Foto: Gyorgy Csoka, Hungary Forest Research Institute V

6 GRÖNA FAKTA 2/2005 betydelse för epidemin i Kalifornien. Där man ser svåra skador på ekar är särskilt Umbellaria californica och Arbutus menziesii som regel infekterade. Skottangrepp har konstaterats på många växter, till exempel Taxus baccata, Pseudotsuga menziesii och Sequoia sempervirens. Stor oro finns för att den amerikanska typen av plötslig ekdöd ska introduceras till Europa och därför regleras för säkerhets skull även den europeiska typen. I Europa förekommer typen Al och angrepp på Rhododendron och Viburnum. Flera andra värdväxter har konstaterats intill infekterade plantor av Rhododendron. Forskning pågår i flera länder och nya rön kommer kontinuerligt. Även Vacciniumarter, till exempel blåbär, kan infekteras. Angrepp har rapporterats bland annat i Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Sverige, Spanien, Frankrike, Danmark och Polen. I de flesta länder har angrepp konstaterats på plantskolematerial av Rhododendron, även i Sverige. Utbrott i parkeller naturområden har upptäckts i Nederländerna och Storbritannien. Bland träden bedöms rödek, Quercus rubra, och bok, Fagus silvatica, vara högriskatter. Risknivån för vår vanliga ek Quercus robur uppskattas vara ganska låg. Storbritannien och Nederländerna har rapporterat angrepp på träd, Q rubra, Q. falcata, Q. ilex, Fagus silvatica och Aesculus hippocastanum. I samtliga fall har det varit fråga om utbredda angrepp i undervegetationen, som har utgjorts av Rhododendron. Trots de kontroller som görs i leverantörsländerna hittade växtinspektionen vid inventering i svenska plantskolor och växtvaruhus under 2004 tre positiva prover vid totalt 105 inspektioner. Under 2003 upptäcktes 5 fall vid 143 inspektioner, vilket visar att smitta finns i handelsledet. Ännu farligare Phytophthora Engelsmännen har funnit en ny svamp, Phytophthora kernovi (föreslaget namn) som har ett ännu snabbare sjukdomsförlopp. Även den angriper Rhododendron men huvudsakligen den vilda R. ponticum. Vår vanliga ek Q. robur är känslig liksom bok, Fagus silvatica, tulpanträd, Liriodendron tulipifera, och Magnolia stellata. Denna svamp är än så länge bara funnen i Storbritannien. Ekvissnesjuka Förväxla inte Phytophthora-arterna med ekvissnesjuka, Ceratocystis fagacearum, som är en gammal, välkänd eksjukdom som liknar almsjukan. Den är reglerad sedan länge och den håller sig ännu där den hör hemma, i Nordamerika. FAKTA/mer information Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida, klicka på Växt, miljö & vatten - växinspektionen - skadegörare. EPPO, European and Mediterranean Plant Protection Organization, har en fyllig och bra hemsida på engelska och franska: Gå in på Plant quarantine och sök efter aktuell skadegörare.,fflos ,1~ 1111 VI

7 GRÖNA FAKTA 2/2005 Alm är det mörkaste träslaget vi har i Sverige. Det är vackert och snickare brukade förr i tiden välja det när de inte fick tag i ädlare träslag som till exempel teak. Av Titti Olsson Eftersom almen är pä väg att dö ut kan efterfrågan på alm i nyttoföremål som möbler kanske öka igen, tror Arne Mattsson, biträdande chef vid drifts- och underhållsavdelningen på gatukontoret, Malmö stad. Att alla fällda almar nu verkligen kan används till nyttiga ting uppskattar verkligen Arne Mattson. I Malmö har gatukontoret sedan 1984 fällt almar som blivit massaved eller flis. I f j ol däremot, lät gatukontoret tillverka 50 parksoffor av almvirke som nu står på olika platser i staden. Anledningen till att man inte tillverkat nyttoföremål av virket tidigare beror på att inget större sågverk velat ta sig an arbetet, eftersom parkträd ofta innehåller spik. Sågklingorna går av och det orsakar oacceptabla störningar hos de större sågverken. Hos det lilla sågverk som Malmö stad nu samarbetar med, går en trasig klinga däremot att byta ut ganska snabbt utan att det blir alltför tidsödande. Malmö stads överenskommelse med sågverket är att gatukontoret ersätter varje trasig sågklinga. Almvirke blir bänkar De 50 nya parkbänkarna är en modifierad modell av Byarum bruks klassiska parksoffa. Fortsättningsvis kommer gatukontoret även att använda almvirke när andra gamla trotjänare till bänkar behöver renoveras. Numera tar Malmö stad bara hand om sina egna stadsträd och har inte längre något ansvar för allmänhetens träd. Policyn i dag är att där träden gynnar den biologiska mångfalden får de står kvar. Andra kan få skulpturala former och vara stommen i ett lekredskap på en lekplats någonstans. På Nya begravningsplatsen i Landskrona har kyrkogårdschef Pål Reijer blott en endaste alm kvar att vårda i den gamla almallen från Det är en känsligt att fälla träd på en kyrkogård, dels för att rummet rent arkitektoniskt förändras så radikalt men också för att kyrkogården är så förknippad med känslor av evighet. Människor vill att det alltid ska se likadant ut och har därför väldigt svårt att acceptera förändringar, enligt Pål Reijer. Förutom detta så är det alltid plågsamt att fälla ett träd, säger han. Kyrkogården är ett parkrum som lämpar sig synnerligen väl för konstnärliga ut- Konstnär Mikael Liljeqvist samarbetar med kyrkogårdschef Pål Reijer i Landskrona. Mikael har bland annat formgivit bänkar av alm. Foto Pia Schmidtbauer. smyckningar. Pål Reijer samarbetar mycket med snickaren och konstnären Mikael Liljeqvist. Tillsammans har de utformat en alldeles ny del för urngravar. Där har gamla gravstenar återanvänts och utformats, bland annat till en fontän men också som sidstycken till bänkar där just alm använts som virke i själva bänken. Här erbjuder trävita, breda plankor, naturligt svängda i sin form, kyrkogårdsbesökaren att sitta ned en stund. Alm är hårt och segt och nästan omöjligt att vandalisera om man inte bränner upp det, förstås, säger Mikael Liljeqvist. VII

8 GRONA FAKTA 2/2005 Döda almar blir skulpturer I Landskrona kan man hitta flera skulpturer av döda almar på rot i parkmiljöer i centrala staden. De är gjorda av Daniel Andersson, som skulpterar med hjälp av motorsåg. Av Titti Olsson Ting utformade av alm måste torka länge innan de eventuellt behandlas. En skulptur som ängeln på Gamla begravningsplatsen i Landskrona till exempel, bör stå i trefyra år innan den behandlas med en blandning av linolja och tjära. Behandlar man den innan träet torkat ut löper man risk att fukten stängs inne och då möglar träet och blir svartprickigt, säger konstnär Mikael Liljeqvist. Intill entrén till kyrkogårdsförvaltningens kontor ligger en krona av en fälld paraplyalm, som också vuxit på kyrkogården. Paraplyalmarna ersätts nu av hängaskar. Kronorna av de fällda träden tycker kyrkogårdschef Pål Reijer är så vackra att han vill låta dem bli till konstverk. Almkronan ser ut som ett trassligt nystan. Pål Reijer har noterat hur besökare stannar upp och berör det vitnade trädets mjukt vindlande grenverk. Han är övertygad om skulpturers terapeutiska värde i en stund som oftast är svår för besökaren, och hans ambition är att låta konstnären Mikael Liljeqvist arbeta vidare med trädkronorna. Mikael Liljeqvist har också samarbetat med park- och naturkontoret vid tekniska förvaltningen i Lund. Längs Höje å naturoch kulturstig återfinns flera konst- och nyttoföremål som bär spår av Mikael Liljeqvists hand i form av generöst breda bryggor ut över åvattnet, där man till exempel kan håva, bänkar med djurmotiv eller stora fantasieggande skulpturer som plöts- FAKTA/Lästips Bengtsson, P Träden efter almsjukan. Gröna Fakta 6/1997. Svensson, Almgruppen i sydvästra Skåne 20 år med almsjukan Utvärdering och analys av almsjukebekämpningen inom sydvästra Skåne. Sweco FFNS. Åkesson, Ekdöden och andra hot mot våra stadsträd. Gröna Fakta 7/2000. ligt dyker upp inne i växtligheten. Virket kommer från kommunens almdepå. Samarbete med elever I Höje å-projektet, som pågick i slutet av 1990-talet, samarbetade Mikael Liljeqvist med elever från flera skolor, som utformade egna platser och uteklassrum längs ån. Barnen ritade och skissade tillsammans med konstnären som sedan utformade deras förslag på platserna. På ett par skolgårdar har Mikael Liljeqvist tillsammans med skolans elever också utformat sagoinspirerade portar av alm. Just nu samarbetar han med Miljöverkstaden och tekniska förvaltningen i Den allra senaste skulpturen är en ängel, gjord av en alm på rot på Gamla begravningsplatsen, där det brukar arrangeras guidade vandringar. Ängeln är delvis sponsrad av Kyrkogårdshistoriska föreningen i Landskrona, som också är initiativtagare till skulpturen. Foto Pia Schmidtbauer. Helsingborg. Med pengar från en stor donation har Helsingborgs stad kunnat köpa in ett skogsområde, Vasatorpskogen. Skogen utformas nu till ett rekreationsområde med stigar och pedagogiska anhalter, så kallade naturpunkter, där Mikael Liljeqvist tillsammans med elever i årskurs 4 vid Magnus Stenbocksskolan utformar två utsmyckade vindskydd av alm. I Eslöv har parkchef Allan Lickander också valt att bevara döda almar längs gatusidan av en central park. Konstnären Lars Borin har i skulpturen Standing people I, II er III inspirerats av indianernas föreställning om att döda människor tar sin boning i träden.