Ekonomisk ersättning vid bekämpning av växtskadegörare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk ersättning vid bekämpning av växtskadegörare"

Transkript

1 Ekonomisk ersättning vid bekämpning av växtskadegörare Ett förutsägbart och transparent ersättningssystem bör införas för att sänka samhällets kostnader för bekämpning. Endast skattefinansiering kan täcka alla karantänsskadegörare, men statligt understödda försäkringslösningar eller avgiftssystem kan vara möjliga för vissa skadegörare. Ersättningssystemet bör så långt som möjligt läggas på EU-nivå. Resterande karantänsskadegörare måste hanteras genom ett nationellt ersättningssystem. Rapport 2011:25

2

3 Ekonomisk ersättning vid bekämpning av växtskadegörare Analysenheten Författare Lars Bollmark, Bo Norell och Anders Mårtensson Foto framsida Franck Hérard

4

5 Sammanfattning Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda om det bör finnas system för ersättning för förlorad inkomst m.m. till producenter och markägare vid angrepp av sådana allvarliga växtskadegörare, s.k. karantänsskadegörare, som föranleder myndigheten att fatta beslut om bekämpnings- eller utrotningsåtgärder. Utredningens förslag ska ge ökad klarhet i svensk lagstiftning och underlag för svenska positioner i den pågående översynen av EU:s växtskyddsstrategi. Jordbruksverket föreslår att det ska finnas ett ersättningssystem, att systemet huvudsakligen finansieras med skattemedel och att ersättningssystemet så långt som möjligt läggs på EU-nivå. EU:s regelverk kräver att medlemsstaterna bekämpar karantänsskadegörarna. EU reglerar 250 arter med sinsemellan stor variation i egenskaper. Metoder och kostnader för bekämpningsåtgärderna varierar därför mellan skadegörarna. Utredningen har arbetat med ett urval av skadegörare för att tydliggöra principerna för ett ersättningssystem. Den exakta utformningen av ersättningssystemet kräver analys av varje enskild växtskadegörare. Ett ersättningssystem bör finnas eftersom det, åtminstone för de studerade karantänsskadegörarna, skulle effektivisera bekämpningsarbetet och därmed sänka samhällets totala kostnader. Bekämpningen kan inledas tidigare eftersom möjligheten till ersättning stimulerar anmälan av angrepp, och den kan ske snabbare genom att samarbetsviljan under bekämpningen ökar. För att systemet ska bli verkningsfullt krävs att det är transparent och förutsägbart, så att markägare/odlare kan lita på att få tillräcklig ersättning. Bland finansieringsformerna är det endast skattefinansiering som kan täcka alla skadegörare. Svaga dataunderlag och svåra avgränsningar kan försvåra alternativ med försäkringar och avgifter och leda till höga transaktionskostnader för dessa alternativ. En skattebaserad lösning skulle behöva kopplas till krav på skyddsåtgärder för att undvika negativa effekter på skyddsarbetet. I ett differentierat system med olika lösningar för olika skadegörare kan försäkringar vara aktuella, t ex på potatisområdet, men det behövs troligen statligt stöd för att det ska komma till stånd. Ersättningssystemet bör så långt som möjligt läggas på EU-nivån. Medfinansiering kan bli relevant för en grupp prioriterade karantänsskadegörare, som väljs ut i samband med den pågående översynen av EU:s växtskyddsstrategi. Resterande skadegörare måste hanteras genom ett nationellt ersättningssystem.

6

7 Innehåll! 1! Inledning...1! 1.1! Uppdraget...1! 1.2! Avgränsningar...1! 2! Området växtskadegörare...2! 2.1! Regler för karantänsskadegörare...2! 2.2! Angrepp av karantänsskadegörare i Sverige...3! 2.2.1! Potatiskräfta...3! 2.2.2! Ljus ringröta och mörk ringröta...5! 2.2.3! Minerarflugor...6! 2.2.4! Tomato Spotted Wilt Virus (TSWV)...7! 2.2.5! Gulbakterios...7! 2.2.6! Bemisia tabaci...7! 2.2.7! Phytophthora ramorum...8! 2.2.8! Andra karantänsskadegörare...8! 2.3! Ersättning i Sverige sedan ! 2.4! Sammanfattning av kostnader för angrepp av karantänsskadegörare i Sverige...9! 3! Vad kan uppnås med ett ersättningssystem?...10! 4! En översiktlig bedömning av ett urval av karantänsskadegörare...13! 4.1! Urval av skadegörare och typfall...13! 4.2! Skadegörarna...14! 4.2.1! Tallvedsnematod...14! 4.2.2! Asiatisk långhorning...16! 4.2.3! Potatiskräfta...17! 4.2.4! Ljus ringröta...19!

8 4.2.5! Minerarfluga...21! 5! Möjliga effekter av ett ersättningssystem på urvalet av karantänsskadegörare och några typfall för dessa...23! 5.1! Effekten av ersättning på angrepp av olika skadegörare...23! 5.1.1! Möjliga effekter på bekämpningskostnaderna...23! 5.1.2! Effekter av ersättning hos de olika skadegörarna...23! 5.1.3! Jämförelse mellan skadegörarna...26! 5.1.4! Försök till generaliseringar...27! 5.1.5! Sammanfattning om införande av ett ersättningssystem...29! 6! Ersättningssystem och finansieringsmodeller...30! 6.1! Försäkringar...30! 6.1.1! Exempel på försäkringar...31! 6.2! Fonder...31! 6.2.1! Exempel på fonder...32! 6.3! Avgifter...33! 6.3.1! Ett exempel på avgiftsfinansiering från djurområdet...33! 6.4! Skattefinansiering...34! 6.5! Finansiering helt på EU-nivå, medfinansiering eller enbart finansiering på nationell nivå...35! 6.6! Krav på ett ersättningssystem...36! 6.6.1! Gränser för högsta och lägsta ersättning...36! 6.6.2! Ersättningssystemets effekter på riskbeteendet...36! 6.7! Sammanfattning finansieringsformer...37! 7! Nuvarande regelverk...38! 7.1! Statsstödsregler...38! 7.2! Svenska regler för ersättning...40! 7.2.1! Bestämmelser...40! 7.2.2! Praxis...41! 2

9 7.2.3! Egendomsskyddet enligt regeringsformen...41! 7.3! Ersättningsregler inom EU för växtskadegörare...42! 7.3.1! EU:s medfinansiering...42! 7.3.2! Gemensam jordbruksfond för växtskadegörare...43! 7.4! Ersättningsregler på djurområdet...44! 7.4.1! Vilka kostnader och förluster kan täckas?...44! 7.4.2! EU:s medfinansiering på djurområdet...44! 8! Förändringar i regelverk...46! 8.1! Översynen av EU:s växtskyddsstrategi...46! 8.1.1! Task Force 4: Emergency action in the EU regime for plant health and on solidarity arrangements...46! 8.1.2! Kommissionens diskussionsunderlag och diskussioner i gruppen med växtskyddschefer...47! 8.2! Förändringar i regelverket för djursjukdomar...48! 8.2.1! Djursmittsutredningen...48! 8.2.2! Jordbruksverkets remissvar på djursmittsutredningen...48! 8.2.3! EU:s genomförbarhetsstudie för ett system för fördelning av kostnader och ansvar (CRSS) avseende djursjukdomar...50! 9! Näringarnas synpunkter...53! 10! Effekter av ett förändrat klimat...55! 11! Diskussion och slutsatser...56! 11.1! Uppdragets direktiv med skiss över Jordbruksverkets svar på dessa...56! 12! Rekommendation...64! 13! Referenser...66!

10

11 1 Inledning 1.1 Uppdraget Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda om det bör finnas system för ersättning för förlorad inkomst m.m. till producenter och markägare vid utbrott av sådana allvarliga växtskadegörare som föranleder myndigheten att fatta beslut om bekämpnings- eller utrotningsåtgärder. Jordbruksverket ska analysera olika alternativ till hur ett ersättningssystem kan vara utformat och finansierat, samt förorda ett alternativ. Utbrott och bekämpning av allvarliga växtskadegörare kan innebära stora ekonomiska förluster för producenter och markägare, liksom för samhället. Växtskyddslagen (1972:318) ger visst utrymme för ersättning men det finns en otydlighet kring tillämpningen av ersättningsmöjligheten och i praktiken ges ytterst sällan någon ersättning. Jordbruksverkets analys ska dels stödja utvecklingen av klarare regler i svensk lagstiftning, dels bidra till en tydlig och väl analyserad position för Sverige i de kommande förhandlingarna i samband med översynen av EU:s växtskyddsstrategi. 1.2 Avgränsningar Utgångspunkten är att bekämpning ska utföras. Alternativet att inte bekämpa med sikte på utrotning eller inneslutning av skadegöraren är inte relevant. Nyttan av ett ersättningssystem, givet att bekämpning ska ske, är att den totala bekämpningskostnaden i samhället blir lägre. Nyttan av frihet från växtskadegörare är en vidare fråga, och som är relevant för avvägningen i valet mellan att bekämpa eller ej samt för valet av växtskadegörare som omfattas av obligatorisk bekämpning. Utredningen omfattar de s.k. karantänsskadegörarna, dvs. allvarliga växtskadegörare där EU har ställt krav på medlemsländerna att anta växtskyddsregler och som i Sverige genomförts genom växtskyddslagen (1972:318). Karantänsskadegörarna anges i föreskrifter utfärdade av Statens jordbruksverk. Dessa skadegörare förekommer normalt inte i Sverige eller i övriga EU. I den mån angrepp förekommer ska dessa bekämpas. Andra skadegörare som redan är etablerade i Sverige kan inte bekämpas med stöd av växtskyddslagen, och är därmed inte relevanta för diskussionen om ett ersättningssystem. 1

12 2 Området växtskadegörare 2.1 Regler för karantänsskadegörare Karantänsskadegörare är de växtskadegörare som kan vålla allvarlig skada på växter och växtodling. Karantänsskadegörarna omfattas av internationella åtaganden. Den internationella växtskyddskonventionen (IPPC) ger möjlighet till åtgärder mot karantänsskadegörare, och EPPO, den regionala växtskyddsorganisationen för Europa och medelhavsområdet, rekommenderar skadegörare för reglering. EU har genom rådets direktiv 2000/20/EG föreskrivit att medlemsstaterna ska ha växtskyddsregler för de växtskadegörare som anges i Annex I och II till rådets direktiv 2000/29/EG. I Sverige listas de i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Därutöver finns några organismer som omfattas av krav på bekämpning enligt beslut om s k nödåtgärder, en form av beslut som kommissionen kan anta i avvaktan på en mer permanent reglering genom rådets direktiv 2000/29/EG. Karantänsskadegörarna förekommer normalt inte, eller förekommer endast i begränsad omfattning, inom EU. De kan orsaka allvarlig skada på växtodling, skog, annan mark eller lager av växter eller växtprodukter. Enligt EU:s växtskyddsregler (artikel 16.1 rådets direktiv 2000/29/EG) ska medlemsländerna bekämpa karantänsskadegörare för att utrota dem vid angrepp, eller, om det inte är möjligt, förhindra att de sprider sig. Även när det påvisas icke listade, allvarliga växtskadegörare, som tidigare inte förekommit på territoriet, ska medlemsstaten vidta åtgärder mot vidare spridning. Bemyndigande för sådana bekämpningsinsatser finns i växtskyddslagen (1972:318). EU:s reglering omfattar över 250 arter karantänsskadegörare 1. Det handlar om olika arter av insekter, nematoder, kvalster, bakterier, svamppatogener, virus m.m. En stor andel av de skadegörare som omfattas av lagstiftningen är sådana som kan drabba fruktoch bärodlingen, medan andra viktiga värdväxter återfinns bland barr- och lövträd, dvs inom både skogssektorn och bland prydnadsväxter. Bland jordbruksgrödorna intar potatis en särställning (tabell 2.1). En mindre grupp karantänsskadegörare är polyfaga, och kan därigenom angripa flera olika växtslag. 1 En genomgripande översyn av EU:s växtskyddslagstiftning genomförs för närvarande. I denna ingår bl a formerna och omfattningen av regleringen. Kommissionen väntas lägga fram ett förslag till ny lagstiftning sommaren 2012, se vidare kapitel 7. 2

13 Tabell 2.1. Antal karantänsskadegörare, som är reglerade av EU, ordnade efter värdväxtgrupper. Antal arter av skadegörare i nuvarande reglering Andel (%) Barrträd 21 8 Lövträd 14 6 Citrus Vitis (vin) 9 4 Andra fruktväxter Palmer 7 3 Andra prydnadsväxter Potatis 20 8 Andra jordbruksgrödor 17 7 Polyfaga skadegörare Alla karantänsskadegörare är i praktiken inte relevanta under svenska förhållanden, därför att värdväxter saknas eller att klimatet inte är gynnsamt för deras överlevnad. Man kan räkna med att mindre än hälften av arterna som omfattas av EU:s regler är aktuella för svensk del. 2.2 Angrepp av karantänsskadegörare i Sverige För att få en rimlig bild av omfattningen av angrepp av karantänsskadegörare i Sverige ges nedan en redogörelse för de fall som varit aktuella under de senaste 15 åren. För varje skadegörare anges vilka typer av kostnader som har varit aktuella i de olika fallen, antalet berörda företag, och om möjligt en uppskattning av storleksordningen på dessa kostnader Potatiskräfta Potatiskräfta är en svampsjukdom som numera finns i Sverige med två olika raser. Genom att tillgången till potatissorter som är resistenta mot den nya rasen (Ras 18) är 3

14 mycket begränsad, finns det anledning att skilja på dessa fall och de fall som är av Ras 1 mot vilken det finns ett stort utbud av resistenta sorter att välja mellan. Exempel på kostnader vid förekomst av potatiskräfta: 1. Det potatisparti i vilken smitta påträffats får endast användas på sådant sätt att det inte finns någon identifierbar risk för vidare smittspridning. Beroende på produktionsinriktning medför denna begränsning en större eller mindre förlust för odlaren. 2. På det fält där den smittade potatisen odlats, får ingen potatisodling ske under de år som fältet är smittförklarat. Plantor som ska odlas vidare någon annanstans får inte heller odlas. 3. På brukningsenheten i övrigt får endast odlas potatis av sådana sorter som är resistenta mot den påträffade rasen av potatiskräfta. 4. Potatis som odlas på en brukningsenhet där det finns ett smittförklarat område, får endast föras bort om den används som industriråvara eller efter sortering på brukningsenheten som matpotatis. 5. Första året efter det att potatiskräfta konstaterats ska nytt certifierat utsäde användas till all potatisodling på brukningsenheten. 6. Krav på att maskiner och redskap måste rengöras så att de är fria från jord innan de lämnar brukningsenheten, kan också leda till kostnader. Under den senaste 15 års-perioden har potatiskräfta av ras 1 påträffats på fyra jordbruksföretag. Den genomsnittliga smittförklarade arealen har varit 2,5 ha medan den totala potatisarealen i respektive företag sträckt sig från 0,2 ha till 35 ha (genomsnitt 12 ha). Dessutom har den för landet nya rasen 18 konstaterats på nio jordbruksföretag under senare år. På dessa företag har den genomsnittliga smittförklarade arealen varit något större, ca 6 ha och i något fall uppgick den totala potatisarealen till hela 80 ha. Samtliga dessa företag utom ett, har i huvudsak haft produktion av potatis för stärkelseproduktion. Kostnaden för den drabbade odlaren är beroende på i vilken grad myndighetens krav påverkar normalt planerad odling och avsättning av skörden. Om t ex skörden ändå skulle ha använts som industriråvara i en anläggning med en tillfredställande avfallshantering, blir konsekvensen av kostnad nr 1 ovan, mycket marginell. Om det däremot rör sig om en matpotatisodlare utan egen sorteringsmöjlighet, kan kostnaden i det närmaste bli det samma som en total förlust för den aktuella skörden ( kr/ha vid en skörd på 35 ton/ha och ett pris på 2 kr/kg). Kostnader för rengöring av maskiner och utrustning och för inköp av nytt utsäde, kan däremot åtminstone delvis sägas ingå i den normala odlingskalkylen. Kostnaden för utsäde kan i de flesta fall fördelas över mer än ett år. Exempel matpotatisodlare. Beräkningen är en uppskattning av storleksordningen av de årliga kostnaderna för angrepp av potatiskräfta i odlingar av matpotatis. 2,5 ha x kr = kr (smittad skörd) (12 2,5 ha) x kr x 0,5 = kr (sämre avsättningsmöjlighet för annan potatis från brukningsenheten.) 4

15 Summa: kr/matpotatisodlare. 5 matpotatisodlare under 15 år ger en genomsnittlig kostnad på ca kr per år. Kostnaden för en odlare av stärkelsepotatis är lägre. Denna beräkning utesluter inte att för enstaka odlare kan kostnaden till följd av angrepp av potatiskräfta bli betydligt högre, en variation som bl a beror på vilken ras av potatiskräfta det är fråga om. Till bilden hör också att det under den senaste 15-årsperioden har påträffats i genomsnitt ett fall årligen av potatiskräfta i privata villaträdgårdar. För att minska risken för spridning till den yrkesmässiga potatisodlingen, omfattas även trädgårdsodlingen av krav på bekämpning av sjukdomen enligt växtskyddslagen Ljus ringröta och mörk ringröta Ljus och mörk ringröta är två bakteriesjukdomar på potatis som när det gäller krav på bekämpningsåtgärder och kostnader för dessa, kan behandlas samtidigt. Exempel på kostnader vid förekomst av ringrötor: 1. Det potatisparti i vilken ljus eller mörk ringröta konstaterats måste i princip destrueras. Potatisen får dock användas för industriändamål (produktion av stärkelse, chips, pommes frites etc), under förutsättning att det inte finns någon identifierbar risk för vidare smittspridning. 2. Övriga potatispartier som odlats på brukningsenheten det år då smittan konstaterades, får säljas som förpackad matpotatis. 3. Egenproducerad utsädespotatis som finns i lager får inte användas som utsäde i den fortsatta odlingen. Om denna har sorterats fram och består av mindre knölstorlekar, har denna potatis oftast inget alternativvärde. 4. Potatisodling året efter det att smitta konstaterades ska baseras på nytt, certifierat utsäde. 5. Överliggare (övervintrande knölar) måste bekämpas under den tid fältet är smittförklarat. 6. All produktionsutrustning, inklusive lagerlokaler maskiner och utrustning, som kan ha kommit i kontakt med smittad potatis måste rengöras och desinficeras, i princip minst två odlingsår i rad. Under den senaste 15 års-perioden har ca 60 potatisodlare berörts av Jordbruksverkets beslut om bekämpning av ljus ringröta och fyra av krav på bekämpning av mörk ringröta. Därtill kommer att krav på rengöring och desinficering har ställts på några företag som sorterat och förpackat potatispartier med misstänkt smitta. I de fall smitta konstateras görs det under lagringssäsongen. Jordbruksverkets beslut om restriktioner för användning av det smittade partiet kommer därmed endast att omfatta kvarvarande lager vid detta tillfälle. I genomsnitt uppskattas detta ha uppgått till 50 ton (från 0 till 800 ton). Kostnaden för avyttring av övriga kvarvarande potatispartier (i genomsnitt 80 ton) varierar stort. För en odlare med egen packeriverksamhet kan kostnaden begränsas till kravet på rengöring och desinficering medan kostnaden för de 5

16 odlare som normalt istället säljer till en central packningsanläggning kan bli betydligt större eftersom alternativ avsättning då måste hittas. Liksom när det gäller potatiskräfta är kostnaden för den drabbade odlaren alltså i hög grad beroende på i vilken grad myndighetens krav påverkar den planerade avsättningen. När det gäller ljus och mörk ringröta har flertalet odlare varit matpotatisodlare, vilket innebär att smittade partier måste destrueras, dvs en total förlust och kanske till och med en kostnad för att få partiet omhändertaget. I tre av fallen ovan har ljus ringröta konstaterats hos odlare som samtidigt odlat utsädespotatis avsedd för certifiering. Detta förhållande leder till ytterligare förluster, då ingen potatis odlad på en brukningsenhet med förekomst av ljus ringröta får certifieras. Det kan i värsta fall innebära att ett förväntat värde på skörden motsvarande utsäde förbyts mot ett krav på destruktion. Kostnader för inköp av nytt utsäde året efter det att smitta konstaterats kan däremot åtminstone delvis sägas ingå i den normala odlingskalkylen. I normala fall kan dock denna utgift fördelas över flera år. Extra kostnader för rengöring och desinficering av maskiner och utrustning under minst 2 år tillkommer. Exempel matpotatisodlare. Beräkningen är en uppskattning av storleksordningen av de årliga kostnaderna för angrepp av ringröta i odlingar av matpotatis. 50 ton x kr = ca kr (destruktion av smittad skörd), 80 ton x kr x 0,2 = ca kr (sämre avsättningsmöjlighet för annan potatis från brukningsenheten.) Andra ökade kostnader: kr Summa: kr/matpotatisodlare En mycket grov uppskattning av den genomsnittliga kostnaden per år till följd av förekomst av ljus och mörk ringröta skulle hamna på: 60 potatisodlare x kr under 15 år = kr/år Under perioden har Jordbruksverket handlagt två ansökningar om ersättning för kostnader på mellan en och två miljoner kr, vilket visar att i det enskilda fallet kan kostnaden uppgå till större belopp Minerarflugor Angrepp av mineraflugor (Liriomyza trifolii och Liriomyza huidobrensis) har under den senaste 15-årsperioden påvisats i sammanlagt 19 växthusföretag. Angreppen har varit koncentrerade till tre av åren. Det bör särskilt noteras att under en sådan odlingssäsong spreds angripet växtmaterial (plantor av prydnadsväxten Verbena) till inte mindre än 14 olika växthusföretag (dvs 14 av de 19 nämnda fallen). Kostnaden till följd av myndighetens beslut utgörs i dessa fall av uteblivna intäkter till följd av krav på destruktion av växtmaterial och kostnader för extra rengöring och desinficering av anläggningen. I princip saknar Jordbruksverket underlag för att uppskatta kostnadernas storlek. Med kännedom om odlingarnas inriktning och genomsnittliga omfattning, uppskattas ändå 6

17 kostnaden till mindre än kr per företag. Enstaka exempel på högre kostnader finns. En mycket grov uppskattning av den genomsnittliga kostnaden per år till följd av angrepp av mineraflugor skulle hamna på: 19 växthusföretag x kr under 15 år = ca kr/år Tomato Spotted Wilt Virus (TSWV) Angrepp av Tomato Spotted Wilt Virus har under perioden konstaterats i sex olika företag med produktion av prydnadsväxter. Även här utgörs kostnaden till följd av myndighetens beslut av uteblivna intäkter till följd av krav på destruktion av växtmaterial och av kostnader för extra rengöring och desinficering av anläggningen. Jordbruksverket har här handlagt två ärenden med krav på ersättning. Det ena fallet uppgick till ca kr och det andra till kr. En mycket grov uppskattning av den genomsnittliga kostnaden per år till följd av angrepp av TSWV skulle hamna på: Om den genomsnittliga kostnaden antas vara kr, blir kostnaden fördelad på samtliga 15 år (6 x kr/15) ca kr/år Gulbakterios Ett fall av gulbakterios (Clavibacter michiganensis ssp. michiganensis) har konstaterats i landet. Denna sjukdom som drabbar tomatproduktionen medförde ett krav på att under den kvarvarande odlingssäsongen kontinuerligt destruera plantor med synliga symptom plus närmast angränsande plantor. Totalt undanröjdes i detta fall tomatplantor i en anläggning med totalt plantor. Därtill beslutades om särskilda hygienkrav i samband med röjning, kvittblivning av plantorna, i den fortsatta odlingen och efter avslutad odling. Jordbruksverket saknar närmare underlag för att uppskatta kostnaderna i detta fall Bemisia tabaci Bomullsmjöllusen (Bemisia tabaci) påvisas i första hand i produktionen av prydnadsväxter (främst julstjärnor). Motivet bakom regleringen är i första hand att Bemisia tabaci kan överföra en rad viroser till tomatodlingen. Antalet företag i vilka Bemisia tabaci har förekommit, varierar stort över åren, från något enstaka per år till upp till så många som 50 under ett år. Under 2010 påvisades förekomst i 12 olika företag. Vid bekämpning av Bemisia tabaci, kräver Jordbruksverket ingen destruktion av materialet utan målsättningen är att växthusanläggningen ska vara fri från skadeinsekten inför kommande odlingssäsong. Detta innebär att kostnaden för det enskilda företaget inskränker sig till extra kostnader för insektsbekämpning och för sanering av växthuset inför den kommande säsongen. Prydnadsväxtodlarna har accepterat dessa kostnader, eftersom det inte rör sig om stora merkostnader jämfört med åtgärder de ändå skulle ha 7

18 vidtagit. Sannolikt bidrar åtgärderna också till förbättrad allmän hygien i företaget. Tomatodlarna som drar nytta av insatsen har däremot inga kostnader Phytophthora ramorum Angrepp av svampsjukdomen Phytophthora ramorum med krav på bekämpning enligt kommissionens beslut om nödåtgärder för denna sjukdom, har förekommit några gånger i plantor (Rhododendron) inköpta från andra EU-länder. Detta har lett till krav på destruktion av dessa plantor i handelsledet. I ett fall har kravet på destruktion gällt en kommunal plantering som anlagts under våren och där Rhododendronplantorna senare samma sommar uppvisade symptom på sjukdomen. Beslutet innebar att 167 plantor till ett värde av ca kr grävdes upp och destruerades och att ca 10 ton jord från en yta på ca 200 m 2 togs bort och byttes ut med ny jord för att hindra att smittan fanns kvar på odlingsplatsen Andra karantänsskadegörare Därutöver förekommer att karantänsskadegörare påträffas i kontrollen av importerade sändningar av växter och växtprodukter eller i den s k marknadskontroll av sändningar av växter och växtprodukter med ursprung i andra EU länder som Jordbruksverket genomför. 2.3 Ersättning i Sverige sedan 1994 Krav på ersättning enligt växtskyddslagen har genom åren ställts i första hand vid angrepp av ljus ringröta i potatis. Även vid angrepp av potatiskräfta och angrepp av minerarfluga och TSWV i växthus har förekommit krav på ersättning. Endast i två fall har ekonomisk ersättning getts under de senaste 20 åren. Båda fallen går tillbaka till förekomst av ljus ringröta i skörden från potatisodling Ersättning medgavs då i ett fall med kr för förlorad inkomst för försäljning av utsädespotatis. Det andra fallet gällde ersättning för inköp av nytt certifierat utsäde med sammanlagt kr. Denna utbetalning gjordes under 1996 och med ett tillägg Ersättningarna motiverades i det första fallet med att detta var första gången då laboratorieundersökning avseende förekomst av ljus ringröta tillämpades i Sverige, en metodik som innebar att även latent förekomst av sjukdomen medförde krav på åtgärder enligt växtskyddslagen. Tidigare hade åtgärder enligt växtskyddslagen endast vidtagits på basis av synliga symptom av sjukdomen. Användningen av den nya metoden var ett led i tillämpningen av kraven i EU:s direktiv för bekämpning av ljus ringröta, dvs ett led i EU-anpassningen. Även i det andra fallet motiverades ersättningen utifrån anpassning till det då nya EU-direktivets krav som bl a innebar nya krav på att all utsädespotatis inom en smittad brukningsenhet måste bytas ut till kommande års odling av potatis. 8

19 2.4 Sammanfattning av kostnader för angrepp av karantänsskadegörare i Sverige För de angrepp av växtskadegörare som skett under de senaste 15 åren kan de kostnader och förluster, som kunde ha lett till ersättning, uppskattas till i genomsnitt knappt en miljon kronor årligen. Det inkluderar potatiskräfta ( kr/år), ljus ringröta ( kr/år), minerarflugor ( kr/år) och TSWV ( kr/år). Bekämpning av ett angrepp av tallvedsnematod skulle, beroende på områdets storlek, andelen barrträd, möjlig användning av det avverkade virket m fl faktorer, kunna uppgå till avsevärt högre kostnader, upp till miljardnivå. Ersättning som faktiskt utbetalats under de senaste 20 åren har uppgått till sammanlagt ca kr. 9

20 3 Vad kan uppnås med ett ersättningssystem? Nedan diskuteras vilka principiella argument som kan finnas för och emot ett ersättningssystem för tillämpning vid bekämpning av växtskadegörare med utnyttjande av statens möjligheter till tvång mot enskilda. Bekämpningen syftar till att uppnå frihet från växtskadegöraren ifråga. Man kan också tänka sig ersättningssystem för att betala för att begränsa skadeverkningar eller sänka spridningstakten. Dessa möjligheter diskuteras inte här (enligt begränsningarna i uppdraget). Det finns två olika typer av skäl som man kan ha som utgångspunkt när man diskuterar för eller emot ett ersättningssystem, nämligen rättvisa respektive samhällsekonomisk effektivitet. Rättviseskälet innebär att ett system skall förhindra orimliga omfördelningseffekter. Om man inte betalar ut ersättning innebär det att den som drabbas av ett angrepp finansierar en stor del av kostnaden för att förhindra att andra drabbas av skada. Detta kan uppfattas som orimligt, särskilt om den enskilde inte kan påverka riskerna för att drabbas av angrepp och kostnaderna är höga. Å andra sidan finns synsättet att man ska bära kostnaderna för de risker som en verksamhet innebär. Det senare talar dock inte nödvändigtvis emot ett ersättningssystem i sig utan kan hanteras med utformningen av finansieringen av ersättningssystemet. Huruvida omfördelningseffekter är orimliga eller inte är naturligtvis i grunden en värderingsfråga och tas inte upp närmare i rapporten. Här diskuteras istället det andra skälet, samhällsekonomisk effektivitet. Utifrån kriteriet samhällsekonomisk effektivitet ska ett ersättningssystem införas om det medför ökad välfärd i samhället, totalt sett, jämfört med en situation utan ett ersättningssystem. Ett ersättningssystem ska alltså ändra beteendet så att bekämpningskostnaderna blir lägre med ett ersättningssystem än utan det. Tidig upptäckt är ett viktigt argument för att ersättning skall betalas ut när ett angrepp av växtskadegörare upptäcks. Kostnaderna för bekämpning är starkt kopplade till hur tidigt angreppet upptäcks, speciellt vid snabb spridningstakt. Ersättning kan påverka incitamentet hos den drabbade att snabbt informera om tecken på ett möjligt angrepp. Förutsättningen för att ersättningen ska ha en sådan positiv effekt är att den drabbade har mer information om angreppet än den som ska besluta om bekämpningen av angreppet (s.k. asymmetrisk information). Dessutom måste kostnaden för bekämpningen (med tvångsmedel) av sjukdomen vara betydande och högre än kostnaderna för sjukdomens skadeverkningar. Asymmetrisk information, snabb spridningstakt och höga kostnader för bekämpning är alltså sådana faktorer som ökar det samhällsekonomiska värdet av ett ersättningssystem när gäller tidig upptäckt. Exempel: En skogsägare upptäcker enstaka vissna träd och ovanliga hål på ett skogsskifte. Han misstänker att det eventuellt skulle kunna vara en främmande insekt men är absolut inte säker. Han inser att om han rapporterar angreppet, och det visar sig vara en karantänsskadegörare, leder det till stora ekonomiska svårigheter för honom. Han bestämmer sig för att det nog trots allt är normala angrepp och sköter skogen som planerat. När förekomsten av insekten flera år senare blir känd har flera skogsägare drabbats och de samlade bekämpningskostnaderna blir avsevärt högre. 10

21 Ett annat argument för ett ersättningssystem är snabbare bekämpning. När angreppet upptäckts kan effektiviteten vara beroende av samarbete mellan växtskyddsmyndigheten och det drabbade företaget eller markägaren. Det kan gälla att få tillgång till kunskap om specifika förhållanden i växtodlingen och om, maskiner, byggnader eller annat som är avgörande för utformning av bekämpningsbeslutet och för en snabb bekämpning. Detta blir än viktigare om det finns juridiska oklarheter som fördröjer bekämpningen om man inte är överens (s.k. transaktionskostnader). Höga kostnader, asymmetrisk information och oklart juridiskt läge är alltså faktorer som talar för att ett ersättningssystem kan leda till en snabbare bekämpning. Exempel: Tallvedsnematod har upptäckts på en skogsfastighet där avstyckade sommarstugor ingår. Växtskyddsmyndigheten behöver etablera ett gott samarbete med skogsägare och andra markägare i området så att lämpliga entreprenörer, som kan utföra avverkningarna, snabbt kan identifieras och beredas tillträde till de aktuella markerna. Ett argument mot ett ersättningssystem är risken för minskat incitament att skydda sig mot introduktion och uppförökning av skadegöraren (s.k. moral hazard). Om ersättningen skulle ge full täckning för de kostnader som en bekämpning skulle medföra så är det inte lika viktigt att vidta åtgärder som minskar riskerna för angrepp. Detta är ett problem i de fall den som drabbas av angreppet också kan påverka risken för introduktion och uppförökning av skadegöraren och om det finns betydande kostnader för att förhindra och motverka angreppet. Oavsett ersättningssystem eller inte måste beteenden som ökar/minskar risken för introduktion och uppförökning bestraffas/ belönas. Detta har egentligen inte att göra med ersättningssystemet utan kan ske genom lagstiftning eller utformningen av ersättningen. Inom ett ersättningssystem kan en möjlighet vara en självrisk på ersättningen kopplat till om man vidtagit vissa försiktighetsåtgärder eller inte. Självrisken måste dock balanseras mot att upptäckt och bekämpning kan bli fördröjda om ersättningsnivån dras ned. Det finns naturligtvis företag som skulle bedriva sitt förebyggande arbete och skulle rapportera angrepp av växtskadegörare oavsett förekomsten av ett ersättningssystem, men i övriga fall är det viktigt att ersättningssystemet utformas så att det stöder åtgärder som begränsar bekämpningskostnaderna. Exempel: Ett företag som handlar med plantor kan välja att köpa dessa från lågriskmarknader men då till ett högre pris. Kalkylmässigt kan detta löna sig om företaget måste stå för kostnaderna vid ett angrepp men kanske inte om full ersättning utgår vid bekämpning av ett angrepp. Hur man utformar finansieringen av ersättningssystemet kan ha betydelse för samhällsekonomisk effektivitet. I princip bör betalningen återspegla riskfaktorer, och företag bör genom ändrat riskbeteende kunna minska sina kostnader. Om t.ex. potatis är utsatt för introduktioner av viss växtskadegörare men inte spannmål så bör potatisodlingen belastas med denna kostnad men inte spannmålsodlingen. Det skulle driva på förebyggande åtgärder inom potatisodlingen, eller, om detta inte skulle bli lönsamt, minska arealen potatisodling. Därmed skulle de potentiella bekämpningskostnaderna minska. Om kostnaden inte påverkar var och hur produktionen bedrivs finns det inga effektivitetsskäl för en sådan finansieringsprincip eftersom den totala bekämpningskostnaden i samhället inte reduceras av att berörda grupper får betala. Ur effektivitetssynpunkt kan man alltså i så fall lika gärna skattefinansiera bekämpningskostnaden. Förutom effektivitet kan man också lägga fördelningsaspekter på utformningen av finansieringen. För vissa verksamheter (t.ex. skog i ett kallare klimat) kan kostnaderna 11

22 för angrepp av växtskadegöraren vara obetydliga men bekämpningen sker trots det, inom ramen för EU:s regelverk, för att skydda verksamheter på annat håll (skog i varmare klimat). I detta fall kan det uppfattas som rimligt att de som tjänar på frihet från växtskadegörare också finansierar en större del av bekämpningskostnaden. Detta skulle dock inte leda till effektivisering eftersom finansieringen då inte skulle vara kopplad till de riskbeteenden som leder till introduktion och spridning av skadegöraren. Exempel: Om betalningen för bekämpning av tallvedsnematoden tas ut av alla med mottagliga trädslag kan det påverka beslutet om vilka träd som ska planteras efter avverkning. Exempelvis kan det leda till att lövskog, som inte är värdväxt för tallvedsnematod, väljs vid återplantering. Sannolikt skulle beloppen bli så små att de inte skulle påverka produktionsinriktingen, och då skulle betalningsnivån hellre relateras till graden av förebyggande åtgärder som företaget vidtar. Ett försäkringssystem kan i princip lösa flera av problemen ovan. Försäkringspremien kan sättas i relation till risken för introduktion och faktiskt riskbeteende. Om man ska stimulera tidig upptäckt och snabb bekämpning bör försäkringen vara obligatorisk eller i varje fall täcka en större del av berörda företag. Samtidigt kan en försäkringslösning bli kostsam om riskerna är svårkalkylerade. För och nackdelar med försäkringslösningar diskuteras vidare i avsnitt

23 4 En översiktlig bedömning av ett urval av karantänsskadegörare 4.1 Urval av skadegörare och typfall Effekten av ett system för ersättning påverkas av egenskaper hos skadegörarna och av karakteristika hos de branscher/markanvändningar som hanterar deras värdväxter. En viktig effekt av ersättningssystemet är exempelvis om upptäckten av ett angrepp kan göras tidigare. För skadegörare med tydliga symptom finns förutsättning att odlaren ska kunna uppmärksamma angreppet och anmäla det till myndigheten så att bekämpningen snabbt kommer igång. Men för andra skadegörare kan odlaren inte göra upptäckten, t ex om detektionen kräver provtagning och laboratorieanalyser genom myndighetens försorg, och då får inte ersättningssystemet någon effekt på tidpunkten för upptäckt. Av sådana skäl är det viktigt att studera hur skillnader mellan skadegörare och branscher/ markanvändningar påverkar effekten av ersättningssystemet. Denna utredning arbetar med ett urval av växtskadegörare. Det fytosanitära regelverket inom EU listar fler än 250 karantänsskadegörare och det vore därför ett mycket omfattande arbete att analysera alla dessa växtskadegörare. Det är dock inte nödvändigt, eftersom alla arter inte är relevanta för svenska förhållanden. Listan är dessutom inte statisk utan arter kan båda strykas och läggas till beroende på förändringar i riskbilden. Istället har ett antal typfall av skadegörare valts ut. Urvalet ska belysa hur effekten av ersättning kan variera med egenskaperna hos dessa skadegörare och med karakteristika hos de branscher/markanvändningar som hanterar deras värdväxter. För de utvalda skadegörarna kan det dessutom behöva formuleras några olika typfall, om det ger olika utslag i effekten av ersättning. Angrepp av en skadegörare på träd kan exempelvis få olika effekt beroende på vilken markslag det drabbar, skogsmark, parker eller privata villatomter. Vilka egenskaper hos skadegörare/typfall och vilka förväntade beteenden hos branscherna påverkar då effekten av ersättningssystemet? En önskvärd effekt är att angreppen ska bli färre. Antalet angrepp beror främst på hur ofta skadegörare introduceras till nya platser, även om alla introduktioner inte leder till att skadegöraren lyckas etablera sig. Många av karantänsskadegörarna sprids, åtminstone initialt, genom mänsklig aktivitet via handeln med växter och växtprodukter och är därmed beroende av riskbeteendet hos de aktörerna som är delaktiga i handeln. Hur köper odlare in förökningsmaterialet? Finns andra aktörer i handelsleden som gör val angående växter och andra riskmaterial som kan bära skadegöraren? Vidtar aktörerna åtgärder för att begränsa risken för spridning av skadegörare? En annan önskad effekt av ersättning är att angreppen ska bli mindre omfattande, så att bekämpningskostnaderna begränsas. I de fall som skadegöraren kan observeras av odlaren i ett tidigare skede än myndigheten så kan en snabb anmälan bidra till att begränsa angreppet. Även under det bekämpningsarbete som sedan inleds kan odlaren/markägaren ha information och på andra sätt bidra till en effektivare bekämpning. Möjligheten till ersättning kan motivera till samarbete med myndigheten i dessa aspekter av bekämpningsarbetet. 13

24 Nedan görs en genomgång av biologiska faktorer och branschegenskaper som kan påverka angrepp och bekämpning av de utvalda skadegörarna. I avsnitt 5 följer en genomgång av förväntade effekter av ett ersättningssystem på bekämpningen av respektive skadegörare samt en sammanställning där effekterna jämförs mellan olika skadegörare. 4.2 Skadegörarna Tallvedsnematod Tallvedsnematoden (Bursaphelenchus xylophilus) är en millimeterstor rundmask som kan angripa och döda barrväxter, främst tall. Ursprunget är Nordamerika, vars inhemska barrväxter är mer eller mindre motståndskraftiga, men i länder dit den introducerats har den orsakat omfattande skogsskador. Dessa länder inkluderar Japan, Kina, Sydkorea, Taiwan, och sedan 1999 även Portugal. Introduktion till odlingsplatsen. Tallvedsnematod kan spridas bl a med obehandlat träemballage. Det är mindre troligt att spridning till Sverige skulle ske med andra träprodukter eller skogsplantor. Från platser där träemballaget hanteras och lagras sprids nematoden vidare till skogsmark av sin vektor tallbocken, en flygande insekt som också följer med träemballaget i larvstadiet. Tallbocken kan flyga ca 3 km per år. Mindre sannolikt kan nematoden sprida sig genom markvatten och infektera trädrötter. Verksamhet som kan leda till introduktion. Största risken för introduktion till Sverige finns vid användning av obehandlat träemballage, i handel med olika produkter, exempelvis sten och maskiner. Oftast tillhör dessa företag andra branscher än skogsägarna. Därmed saknas en koppling mellan riskhantering och skada. En direkt koppling mellan risktagande och skada skulle uppstå om skogsägaren själv hanterade träemballage på ett oförsiktigt sätt, exempelvis genom att lagra det i anslutning till skogsbestånd. Skada. Tallvedsnematoden skulle i de flesta fall inte döda träd om den spreds till svensk skog under nuvarande klimat (Jordbruksverket 2008). Träddöd skulle enligt resultat från modellering förekomma endast under mycket varma somrar i sydligaste Sverige. Bedömningen är att det inte heller skulle ske några produktionsförluster. Skogsskador skulle däremot uppkomma om nematoden spreds vidare till varmare delar av EU-området. Upptäckt. Upptäckten försvåras av bristen på synliga symptom i vårt klimat. Troligen skulle ett angrepp upptäckas genom Jordbruksverkets årliga inventering, som via spår av insektsvektorn söker latent förekomst. Det är mindre sannolikt att synliga symptom såsom vissna tallar (endast varma somrar i södra Sverige) eller riskfaktorer såsom stor förekomst av tallbockar skulle observeras och rapporteras av markägare. Sannolikheten för markägares observationer skulle öka om ett angrepp redan tidigare inträffat. Anmälan. Det är inte sannolikt att ett angrepp skulle rapporteras av en markägare, eftersom synliga symptom oftast inte finns. Bekämpning. Under svenska förhållanden är det troligt att kalhuggning av större områden blir nödvändig för att utrota nematoden. Det kan också bli aktuellt att hålla det 14

25 angripna området fritt från barrväxter under 20 år. Om utrotning inte är möjlig kan det angripna området inneslutas, genom huggning av en värdväxtfri zon, i kombination med restriktioner för användningen av virke från det inneslutna området. Restriktionerna behöver vidmakthållas så länge nematodförekomsten består. Se vidare EPPO:s bekämpningsstandard för tallvedsnematod (EPPO 2010). Samarbetsvilja vid bekämpning. Stort motstånd kan förekomma från drabbade skogsägare och starka reaktioner från organisationer och i media kan förväntas. Upprördheten var stor efter stormen Gudrun och den skulle t o m kunna förstärkas när kalhuggningen sker till följd av mänskliga beslut. En anledning till ifrågasättande av bekämpningsåtgärderna skulle kunna vara att skogsskadorna i de flesta fall skulle bli små under svenska förhållanden, men att avverkningar ändå måste göras för att skydda skog i varmare delar av EU-området. Bekämpningskostnader. Kostnaderna för bekämpningen kan beroende på områdets storlek, andelen barrträd, möjlig användning av det avverkade virket m fl faktorer nå miljardnivå. Bekämpningen i Portugal har under perioden kostat 40 miljoner Euro, inklusive solidaritetsmedel från EU, och den potentiella kostnaden för att inte agera har uppskattats till 5 miljarder Euro årligen (FCEC utvärdering av CPHR, S.3.10, sid XIII). Drabbade. De drabbade är i första hand skogsägare som odlar barrträd, vilket är helt dominerande i Sverige, samt industrin vars virkesförsörjning kan störas. Men även trädgårdar, parker, kyrkogårdar, naturreservat kan drabbas, och bekämpning behöver utföras även här. Den ekonomiska skadan skulle orsakas av bekämpningen men, som nämnts ovan, sannolikt inte av skadegörarens verkan. Nytta av bekämpning. Nytta av bekämpningen har skogsägare i varmare delar av EU, där skogsskador kan förväntas. Även svenska skogsägare skulle kunna ha framtida nytta av bekämpningen, eftersom nematoden i ett varmare klimat troligen skulle ge skogsskador även i Sverige. Den svenska exporten av skogsprodukter skulle inte påverkas nämnvärt av ett angrepp av tallvedsnematod, eftersom produkterna redan idag processas med värmebehandling och andra metoder som är effektiva mot skadegöraren. Risk för negativ effekt på riskbeteende. Skogsägarnas riskbeteende har generellt en svag koppling till risken för introduktion och spridning av tallvedsnematod. Introduktion skulle sannolikt ske genom användning av träemballage i handeln, d v s genom andra aktörers verksamhet. Spridningen från träemballaget till skogen sker på naturlig väg genom insektsvektorn. Den risk skogsägare trots allt kan ta är om de förvarar importerat träemballage i anslutning till skogsmark. Om man anser att det finns en koppling mellan skogsägarens riskbeteende och introduktion/spridning av tallvedsnematod så tillkommer frågan om ersättningen skulle utgöra tillräcklig kompensation. I skogsägarens riskbeteende ligger också beslutet att odla tall, som är känslig för tallvedsnematod, istället för gran, som angrips men inte själv tar skada. Positiv effekt på riskbeteende. Kopplingen mellan skogsägarnas riskbeteende och risken för introduktion av tallvedsnematod är svag, så en positiv effekt är inte trolig. 15

26 4.2.2 Asiatisk långhorning De asiatiska långhorningarna i släktet Anoplophora är stora skalbaggar som lever i lövträd och -buskar. Flera arter är allvarliga växtskadegörare, och för denna utredning har Anoplophora chinensis valts ut. Introduktion till odlingsplatsen. Långhorningen sprids med plantor, oftast lönnplantor från Kina enligt EU:s erfarenheter hittills. Insekten är en god flygare och kan förflytta sig mer än 2 km, men en spridningstakt på upp till 500 m per år är troligare. Uppförökning bör gå långsamt, då livscykeln blir lång i svenskt nuvarande klimat, vilket minskar spridningstakten. Verksamhet som kan leda till introduktion. Handeln med plantor av värdväxter, främst asiatiska lönnar ger den största risken för introduktion av asiatisk långhorning. Importen från tredje land sker i hög grad till Holland, så de holländska importörernas riskbeteende är av avgörande betydelse. Svenska plantskolor köper i sin tur plantor från Holland inom EU-handeln. Naturlig spridning efter introduktioner gör att långhorningen även kan spridas vid handel med plantor av EU-ursprung. Skogsbrukets behov av lövträdsplantor (björk, ek, bok, lind, lönn, hybridasp, jättepoppel etc) täcks främst av inhemsk produktion men de förs också in från andra EU-länder i varierande kvantiteter. Skada. Långhorningen kan döda lövträd och -buskar. Värdväxtkretsen är mycket vid, långhorningen har angripit fler än 20 växtsläkten vid angrepp hittills i EU-området, varibland många för Sverige vanliga träd som lönn, björk, bok, hassel, apel, körsbär, asp, alm, pil. Arten skulle antagligen främst vara relevant i södra Sverige. Livscykeln bedöms bli ca 4 år i Sverige, vilket skulle fördröja spridningen, men också förlänga varaktigheten av bekämpningsåtgärderna. Upptäckt. Äggläggningshålen är små och svåra att observera. Utvecklingen sker inuti trädstammen och kan passera obemärkt. Det som kan observeras är de stora utgångshålen, genom vilka skalbaggen lämnar trädet, samt skalbaggen i sig, som är stor och spektakulär. Växtskyddsmyndigheten utför gränskontroll av importerat plantmaterial, men det mesta av plantmaterialet kommer via EU-handel och blir endast delvis inspekterat. Myndigheten utför ingen inventering i skog eller grönområden. Upptäckten i planterade träd kan därför bara göras av de drabbade, eller av allmänheten, och däribland amatörentomologer. Anmälan. Om angrepp sker i en plantskola finns risk att anmälan inte görs, av förbiseende, okunskap eller rädsla för ekonomiska förluster. Om angrepp observeras i andra miljöer, exempelvis naturreservat eller hemträdgårdar finns risk att anmälan inte görs för att man inte vill få träden avverkade och destruerade, men där skulle möjligheten till ersättning sannolikt ha liten effekt. Angrepp i skogsbestånd av lövträd skulle kunna observeras av skogsägaren, och ekonomisk ersättning skulle kunna vara av betydelse. Bekämpning. Vid inventeringen av angreppets omfattning undersöks små plantor med metoder som destruerar plantan. Större träd inspekteras okulärt. När larver påträffas destrueras alla värdväxter inom det påverkade området. För jämförelse se EPPO data sheet för den närstående arten A. glabripennis. För denna art är även en bekämpningsstandard under utarbetande. Den tidigare standarden (EPPO Standard PM 2/187) för A. chinensis har dragits tillbaka. 16

27 Samarbetsvilja vid bekämpning. Stort motstånd kan förväntas t ex vid insatser på privat eller naturskyddad mark, och beroende på vilka grupper som drabbats och angreppets omfattning kan reaktioner från organisationer och media förväntas. Bekämpningskostnader. EU-kommissionens förslag på nödåtgärder mot A. chinensis innehåller krav på avverkning av alla värdväxter inom en radie av 100 m från ett konstaterat angrepp. Omfattningen av en sådan åtgärd i ett fall från Boskoop-området i Nederländerna innebar att minst 316 träd, 809 m 2 häckar, 241 större buskar och mindre buskar destruerades i offentliga grönområden och privata trädgårdar. Inom det avgränsade området fanns mer än 300 plantskolor, på vilka destruktiv provtagning av värdväxter omfattade mer än plantor. Drabbade. Plantskolor, villaträdgårdar, parker, kyrkogårdar, lövskog, naturreservat. Nytta av bekämpning. Samma som de drabbade. Risk för negativ effekt på riskbeteende. Introduktionen sker via inköp av plantor, och aktörer med sådan verksamhet är plantskolor och skogsägare. Här finns risk för en negativ effekt på riskbeteendet. För markägare som drabbas via naturlig spridning finns ingen koppling mellan angrepp och riskbeteende. Den vidare spridningen efter introduktionen skulle ske på naturlig väg och har ingen koppling till riskbeteende hos markägare. Positiv effekt på riskbeteende. Villkor för ersättning i form av krav på skyddsåtgärder (rutiner, dokumentation etc) skulle kunna ha en positiv effekt Potatiskräfta Potatiskräfta (Synchytrium endobioticum) är en svampsjukdom som enbart angriper potatis. Sjukdomen ger upphov till svulster och i dessa bildas vilsporer som kan överleva minst 20 år i jorden. Sjukdomen förekommer med flera olika raser varav Ras 1 funnits i Sverige under många år. Första fallet i landet av Ras 18 påträffades Bekämpningen leder inte till att smittan utrotas, utan går ut på att förhindra vidare spridning. Smittan och skyddsåtgärderna består under flera decennier. Introduktion till odlingsplatsen. Smitta kan spridas till nya fält genom angripen utsädespotatis men också om jord med vilsporer förs in till fastigheten. Smittad jord kan följa med på maskiner, utrustning och redskap, med inköpta plantor av olika slag eller genom växtavfall. Gödsel från djur som ätit smittad potatis kan också utgöra en risk. Dessutom kan smittad jord spridas med vinden. Ny smitta, och nya raser, kan föras in från andra EU-länder (ingen import av utsädespotatis sker från tredje länder). Vanligaste smittvägen är troligen med jord, därnäst med avfall och ovanligast via utsäde. Inköpt utsäde ska vara certifierat och fritt från karantänsskadegörare, och egenproducerat utsäde får bara användas på den egna gården. Verksamhet som kan leda till introduktion. Potatisodlare som köper in utsäde eller fältodlade plantor med rötter. Odlare som tar emot potatisavfall eller jord som kan innehålla smitta. Odlare som på sina fält använder eller låter använda maskiner, utrustning, redskap etc som inte rengjorts från jord. Det senare gäller även när brukningsenheten utökas genom köp, arrende eller tillfälliga markbyten utan tillräcklig kännedom om den nya arealens odlingshistoria. När det gäller aktörer som inte är 17

Potatiskräfta och rotgallnematod

Potatiskräfta och rotgallnematod Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av ljus ringröta

Läs mer

Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig?

Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig? Ny växtskyddslagstiftning vad betyder det för mig? Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare Karin Nordin, Jordbruksverket Ny

Läs mer

Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter

Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av skadegöraren

Läs mer

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till ändrade föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Nya regler om spårbarhet och växtpass Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-06-11 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av ljus ringröta på potatis

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av ljus ringröta på potatis JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 38/07 Datum Dnr 5.7.2007 1820/01/2007 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.8.2007 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets beslut om utrotning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om växtskydd m.m.; SFS 2006:817 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte m.m. 1 Bestämmelserna i denna

Läs mer

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet

Läs mer

Nya regler om spårbarhet och växtpass

Nya regler om spårbarhet och växtpass Nya regler om spårbarhet och växtpass Växtregelenheten vaxtinspektionen@jordbruksverket.se 2019-09-16 1 Nya regler börjar gälla 14 december 2019 Reglerna berör dig som yrkesmässigt hanterar växter och

Läs mer

Utkast Diarienummer / XX

Utkast Diarienummer / XX Utkast 2013-10-07 Diarienummer 6.4.17-6367/13 2013-06-XX Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:XX) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskadegörare som omfattas

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38)

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Lärkborre - juridiska aspekter

Lärkborre - juridiska aspekter Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor

Ändring av trädgårdsföreskrifterna på grund av införlivandet av tre kommissionsdirektiv som rör fruktplantor Dnr 3.6.16-3080/15 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av

Läs mer

Förordning (2006:817) om växtskydd m.m.

Förordning (2006:817) om växtskydd m.m. Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Syfte m.m. 1 [9111] Bestämmelserna i denna förordning har till syfte att kontrollera och hindra spridning av växtskadegörare som allvarligt kan skada växtodling,

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 339/49

Europeiska unionens officiella tidning L 339/49 .1.009 Europeiska unionens officiella tidning L 339/49 KOMMISSIONENS BESLUT av den 17 december 009 om ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen för 009 för att täcka Tysklands, Spaniens, Italiens, Maltas,

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 10.3.2017 L 64/109 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/427 av den 8 mars 2017 om ändring av genomförandebeslut 2012/535/EU vad gäller åtgärder för att förhindra spridning av Bursaphelenchus xylophilus

Läs mer

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!

Läs mer

KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis

KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis L 174/46 Europeiska unionens officiella tidning 9.7.2010 BESLUT KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juli 2010 om ändring av beslut 2008/840/EG vad gäller nödåtgärder för att förhindra att Anoplophora chinensis

Läs mer

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare

Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare Potatiskräfta samt Rotgallnematoderna Meloidogyne Chitwoodi och M. Fallax Karantänskadegörare växtskadegörare som regleras genom växtskyddslagen. Det är växtskadegörare som ännu inte är spridda i landet

Läs mer

Riskvärdering av nya växtskadegörare

Riskvärdering av nya växtskadegörare Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet

Läs mer

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. 2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16-4459/13 2013-05-03 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare A Allmänt

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare

En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare Miljö- och jordbruksutskottets betänkande En utvidgad skyldighet att anmäla växtskadegörare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag. Lagförslaget innebär att den nuvarande

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 4.2.2017 SV L 31/29 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2017/198 av den 2 februari 2017 om åtgärder för att förhindra introduktion till och spridning inom unionen av Pseudomonas syringae pv. actinidiae

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13)

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3). Innehållsförteckning

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3).

Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3). Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter om växtskyddsavgifter (SJVFS 2009:13) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt (SJVFS 2014:3). Statens jordbruksverk

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

L 64/38 Europeiska unionens officiella tidning

L 64/38 Europeiska unionens officiella tidning L 64/38 Europeiska unionens officiella tidning 3.3.2012 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 1 mars 2012 om nödåtgärder för att förhindra introduktion och spridning av Anoplophora chinensis (Forster)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 13.5.2015 B8-0457/2015 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0117/2015 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om utbrottet

Läs mer

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2010-02-12

Växtinspektionen informerar 2010-02-12 Växtinspektionen informerar 2010-02-12 Asiatiska skalbaggar hotar lövträden Anoplophora chinensis och Anoplophora glabripennis Dessa två långhorningar har spridits till EU via import från Asien, trots

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

A Allmänt. Diarienummer 6.4.17-6795/14

A Allmänt. Diarienummer 6.4.17-6795/14 Diarienummer 6.4.17-6795/14 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:X) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare

Läs mer

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6 Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som för bekämpning av djursjukdomar ställs på sådan sperma från hästdjur som samlas in för inrikeshandel Utfärdad i Helsingfors den 2014 I enlighet

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2012-02-21 Ju2013/1320/KO UD2012/41590/FIM ju.registrator@regeringskansliet.se ud.registrator@regeringskansliet.se anders.bagge@regeringskansliet.se

Läs mer

Konsekvensutredning inför ändring av SJVFS 2013:19 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer för frukt och grönsaker

Konsekvensutredning inför ändring av SJVFS 2013:19 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer för frukt och grönsaker KONSEKVENS- Dnr 3.5.16-11350/14 UTREDNING 2014-11-10 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning inför ändring av SJVFS 2013:19 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer för frukt

Läs mer

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 2016 Utkom från trycket den 25 januari 2017 Register över författningar

Läs mer

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in

Läs mer

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter UTKAST 30.5.2016 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen om djursjukdomar

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

1 (5) Myndighetens namn Jordbruksverket. Diarienummer /12

1 (5) Myndighetens namn Jordbruksverket. Diarienummer /12 Myndighetens namn Jordbruksverket Diarienummer 22-8656/12 Rubrik Konsekvensutredning gällande föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde

Läs mer

Ändringar i växtskyddslagen

Ändringar i växtskyddslagen Ds 2012:38 Ändringar i växtskyddslagen Landsbygdsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om invasiva främmande arter Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips 2016 Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips Allmänt Sverige är skyddad zon för Bemisia tabaci, vilket innebär att landet skall vara fritt från skadegöraren att det inom landet

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om pyrotekniska artiklar

Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om pyrotekniska artiklar MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Enheten för farliga ämnen Shulin Nie 010 240 4211 shulin.nie@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedelsavgifter; SFS 2013:63 Utkom från trycket den 26 februari 2013 utfärdad den 14 februari 2013. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Tillämpningsområde

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT L 266/42 Europeiska unionens officiella tidning 2.10.2012 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 26 september 2012 om nödåtgärder för att förhindra spridningen av Bursaphelenchus xylophilus (Steiner et

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsädesförordningen (2000:1330); SFS 2016:1181 Utkom från trycket den 9 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga om

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-02-22

Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Växtinspektionen informerar 2007-02-22 Träemballage godkänt för internationell handel förklarande dokument Jordbruksverkets godkännande enligt ISPM 15 1 Syftet med Jordbruksverkets godkännande av tillverkning

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nro 17/08

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nro 17/08 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nro 17/08 Datum 15.10.2008 Dnr 1858/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.11.2008 - tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriet: Jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 97/00

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 97/00 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 97/00 Datum Dnr 20.10.2000 3227/565/2000 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.11.2000 tills vidare Bemyndigande 3, 4 och 5 lagen om plantmaterial (1205/1994)

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM69. Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM69. Kommissionens meddelande Att återvända till Schengen - en färdplan Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Kommissionens meddelande "Att återvända till Schengen - en färdplan" Justitiedepartementet 2016-04-08 Dokumentbeteckning KOM(2016) 120 Meddelande från kommissionen till

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 28/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 28/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 28/VLA/2006 Datum Dnr 31.5.2006 2484/01/2006 Ikraftträdelse- och giltighetstid 15.6.2006 - tills vidare Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets veterinär-

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen

Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen Ett nytt regelverk för livsmedelskontrollen - Nordisk tillsynskonferens 7-8 februari 2017 Leo Jager, teamchef Handel och myndighetssamverkan Santépaketet: nya EU-regler om offentlig kontroll av bl.a. livsmedel

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer