Uppföljning. Tillfällig mötesplats på Norrby

Transkript

1 Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby

2 » TEMA: LÄNKA SAMMAN NORRBY OCH CENTRUM Inledning Under Kretsloppsveckan 2014 förde Innovationsplattform Norrby dialog med förbipasserande på Norrby. Målsättningen var att skapa delaktighet, som är ett led i att utveckla en hållbar stadsdel. Innovationsplattform Norrby är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, SP och Högskolan i Borås. Forskningsprojektet pågår under och finansieras av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet. Arbetet under Kretsloppsveckan var en fortsättning på den tillfälliga mötesplats som sattes upp året innan, under Kretsloppsveckan I år valde vi att placera mötesplatsen intill den tungt trafikerade Norrby Långgatan. Anledningen till denna placering var att vi ville fokusera på gatan, och dess roll för människors upplevda trygghet och trivsel i området. I dag är gatan problematisk ur flera aspekter t ex sett till buller, avgaser och tung trafik. Gatan utgör också en barriär till centrum, som är en viktig fråga inom stadsutvecklingsarbetet där vi arbetar med temat Projeket har genomförts med hjälp av Innovationsplattform Norrby. Planeringen och genomförande gjordes av en grupp som kallar sig själva Oasen. Gruppen fick under Kretsloppsveckan förstärkning av flera viktiga aktörer på Norrby. Planering av den tillfälliga mötesplatsen: Projektledare: Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen Susanne Arneborg, Miljöförvaltningen Pia Aspegren, Miljöförvaltningen Kristina Axelsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristine Bayard, Samhällsbyggnadsförvaltningen Lisa Bolin, SP Jan-Åke Claesson, Tekniska förvaltningen Jonas Hallberg, Stadskansliet Fredrik Hjelm, Samhällsbyggnadsförvaltningen "länka samman Norrby och centrum". En viktig fråga även framöver, då stadsdelen Norrby ska växa vidare över gatan. När Norrby växer och det byggs på området på andra sidan gatan vill vi att det fortfarande känns som ett Norrby, inte att Norrby Långgata delar Norrby i två stadsdelar en gammal och en ny. Vi som var på plats under Kretsloppsveckan arbetar med stadsplanering, hållbarhetscertifiering och forskning. På vår tillfälliga mötesplats hade vi med oss två modeller av Norrby som fungerade som underlag i samtal kring hur Norrby skulle kunna utvecklas. Vi hade också bildmaterial som visade olika typer av gaturum och trafiksituationer. Samtalen med de förbipasserade kom att handla om hur vi kan utveckla både den befintliga stadsdelen, och den obebyggda delen av Norrby. I denna text beskriver vi hur dialogen gick till, vilka resultat vi fick in och hur vi arbetar vidare med Norrby. Bemanning under Kretsloppsveckan: Camilla Axelsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Eliasson, Borås Energi och Miljö Anita Gyllensten, Stadsdel väster Johanna Johansson, Miljöförvaltningen Bertil Jonsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen Candra Lindqvist, Mötesplats Norrby Ilse Nierstrasz-Postma, Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna-Karin Schön, Borås Energi och Miljö Madumita Sadagopan, Miljöförvaltningen Gloria Svensson, Mötesplats Norrby Josefine Walkin, Samhällsbyggnadsförvaltningen Johan Webber, Mötesplats Norrby Norrby Långgata år 1966 Norrby Långgata år 1974 Norrby Långgata då och nu Norrby Långgata var innan bilismen kom till Borås en vanlig stadsgata där det låg arbetsplatser på den ena sidan, och bostäder på den andra. Mellan arbetsplatserna och bostäderna rörde människor sig fritt. När den äldre bebyggelsen på Norrby revs och stadsmotorvägen byggdes skapades inte bara en stor trafikled utan även ett stort fysiskt avstånd mellan kvarteren som inte funnits tidigare. I stadsbyggnadsarbetet är Norrby Långgata problematisk ur flera aspekter t ex buller från väg och järnväg, partiklar i luften, risker med farligt gods som transporteras och den farliga trafiksituationen som uppstår när gående korsar gatan. Under Kretsloppsveckan ville vi uppmärksamma hur viktigt det är att Norrby Långgatas barriäreffekt minskar i framtiden. Norrby Långgata måste förändras så att buller och trafik på gatan inte gör att Norrby blir två olika stadsdelar som inte hänger ihop med varandra. Under Kretsloppsveckan genomfördes därför en tillfällig förändring av trafiken. Syftet med projektet var att under en vecka starta en diskussion om stadens mjuka värden, där vi lyfter frågan om människors upplevda trygghet och trivsel. Från början ville vi stänga av två av de fyra körfälten på Norrby Långgata, men det gick inte att göra under Kretsloppsveckan eftersom Allingsåsvägen (en annan viktig led i närheten) redan var avstängd. Vi ville också ställa byggnader ute mot gatan på torget, något som inte heller var möjligt på grund av att platsen behöver vara tillgänglig för Räddningstjänsten. Misslyckandet med att få komma ut i gatumiljön visar vilket känsligt trafiksystem Borås har. Till slut gjordes kompromissen att ändra hastigheten på Norrby Långgata till rekommenderade 30 km/h. Gatans fyra körfält hölls öppna som vanligt men vänsterfilen som användas för att svänga in på Norrby Tvärgata stängdes av, och ute i gatumiljön placerades gräsmattor och blomsterurnor. Nya byggnader placerades en bit från gatan för att symbolisera framtida bebyggelse. Vi ville med denna åtgärd göra gaturummet mindre och hoppades att detta skulle påverka bilisterna att köra långsammare. Avspärrningarna och byggnaderna intill gatan gav inte önskad effekt. Merparten av bilisterna körde som vanligt trots att hastigheten var sänkt och att det fanns byggnader och människor i närheten av gatan. Detta visar att det krävs stora förändringar för att Norrby Långgatas barriäreffekt ska minska i framtiden. Norrby Långgata år

3 Norrby Långgata För att visa att Norrby Långgata inte alltid behöver se ut som den gör idag tog vi fram referensbilder från andra trafikmiljöer. Vi frågade: hur skulle du vilja förändra Norrby Långgata? Vilken av bilderna tycker du om och varför? Flera personer svarade samma alternativ vilket gjorde att vi bara räknade antalet personer som gillade förslaget. Sammanfattningsvis önskades ett tätare gaturum med mer grönt, lägre hastigheter och en säkrare miljö för gående och cyklister. Bild 1 Bild 1 visar Norrby Långgata som den ser ut idag, Norrby torg till vänster och Norrby Tvärgata till höger. Det är ett väldigt brett gaturum med höga hus 1 på den ena sidan och grönska på den andra Några tyckte att gatan är bra som den är, att den behövs för bilarna och att kommunen kan göra något annat för pengarna än att förändra gatan. Många tycker att träden är fina. Däremot var det en majoritet som tyckte att det är för mycket trafik idag, att bilarna kör för fort och att gatan skulle behöva göras tryggare för gående och cyklister. Bild 2 Bild två föreställer ett smalare gaturum, men där det finns plats för fyra filer med bilar och trottoarer på båda sidorna. Bild två gillades av hälften så många som bild ett. De som valde bilden tyckte att husen var fina, lagom höga och att det kändes som att bilarna skulle köra långsammare om husen låg närmare gatan. De som inte gillade bilden anmärkte på att det behövs mer folk, mer grönt och att gatan kändes alltför stel och tråkig. Bild 3 Alternativ tre gillades av något fler än alternativ två. Den visar ett brett gaturum med gång- och cykelväg på en sida. Många höga hus på ena sidan och en park med höga träd på den andra sidan. Bild 4 Alternativ fyra visar ett ganska brett gaturum med hus placerade längs med och nära gatan, och har trärader mellan trottoar och gata. Gatan har tydliga övergångsställen utan stoppljus. Trots inslaget av gröna träd var detta alternativet inte alls lika populärt som bild sju, vilket kan handla om att gående och cyklister inte prioriteras lika tydligt i detta gaturum. De som gillar bilden tyckte att den såg ut som en gata i en storstad, och att det skulle vara trevligt att ha en liknande i Borås. Bild 5 Bild fem föreställer höga hus inbäddade i grönska längs med ena sidan av gatan. Det finns även övergångsställen med stoppljus. I denna gata är trafiken enfilig men man skulle tänka sig att gatan kan illustrera två filer åt varsitt håll. De som gillade förslaget menade att det blir fina lägenheter i höga hus, och att ju högre hus desto bättre eftersom det ger många nya lägenheter som kan minska bostadsbristen. Flera tyckte också att det är bra med att fånga en storstadskänsla, med tydliga filer för bilarna, då det blir det färre olyckor. Bild 6 Bild sex visar hus placerade längs med en fyrfilig gata med smala trottoaer på båda sidor. Det finns planteringar framför en rad med butiker i bottenvåning på ena sidan. Gaturummet är brett och kantas av ganska höga byggnader. De som gillade förslaget tyckte att det var säkert för både barn och äldre. Och att det skulle vara bra för Norrby då det rymmer många lägenheter. Flera personer var positiva till att det fanns restauranger längs gatan. Bild 7 Den solklara favoriten var bild sju som har en trädallé som skiljer körfälten åt. Gatan har gång- och cykelväg i mitten i form av en allé. Dessutom trottoarer längs med husen på båda sidor. Gaturummet är mycket brett och stadsmässigt. De som gillade bilden svarade att de tycker om parker och en grön miljö. Någon svarade att grönskan skulle ge en fin utsikt från de befintliga höghusen vid Norrby torg. Flera ville bevara grönskan, då det känns tryggt och att träden också avskärmar Det bästa med förslaget var det tydliga inslaget av trafiken. De som var kritiska till bilden menade att träd och grönt, och att gående och cyklister den påminner mycket om hur Norrby Långgata ser prioriteradess. Gatan upplevdes som säker och att ut i dag, och att det gröna inte tillför något för dem det var tydligt var bilarna var välkomna eller inte. 9+ som ska ta sig över gatan. En kommentar som sammanfattar är: inte bara hus, 81+ grönt också!

4 Norrby Tvärgata Vi frågade: hur skulle du vilja förändra Norrby Tvärgata? Vilken av bilderna tycker du om och varför? Gatorna som går på tvären genom Norrby är mycket viktiga för hur den sociala hållbarheten i området kommer att bli. Det är dessa stråk som kommer att fungera som länk mellan det nybyggda området och övriga Norrby. När det gäller bilderna för Norrby Tvärgata använde vi alternativ i form av bokstäver för att inte röra ihop det med sifferalternativen vi använde för Långgatan. 6 A B C För gatustrukturen på gatorna som går på tvären fanns det inte en lika tydlig favorit, även om det var flera som ansåg att bild F var bäst. Vi som ställde frågan hade förväntat oss att fler skulle välja alternativ D eftersom den förställer sig en lugn gata där bilar prioriteras bort. Tvärtom gillade de tillfrågade bilar som kan hålla butikerna igång, och som ger liv och rörelse. Det visar på hur viktigt det är att vi går ut och pratar med folk så att vi får en bättre bild av vad människorna som bor, verkar och vistas i området förväntar sig och vill ha! Bild A Bild A visar Norrby Tvärgata idag, sett från Norrby torg. De som gillade gatan som den är menar att den är säker och att det är lätt att överblicka området, vilket gör det tryggt. Grönskan var också något som framhölls som positivt. Flera tyckte att det var viktigt att behålla möjligheten att köra bil genom området medan en del tyckte tvärtom att gatan borde vara stängd som den var under Kretsloppsveckan eftersom det skapade lite mer lugn på Norrby Långgata. Bild B Bild B visar en smal bilgata med trottoarer. Gaturummet är smalt med låga hus med butiker i bottenplan och bostäder ovanför. De som gillade alternativet gillade att det är färgglatt och att utformningen ger underlag till liv och rörelse. Flera framhöll även att det vore bra för Norrby att blanda bilar med gående och cyklister. Också att blanda bostäder med kontor och affärer för att få in mer folk. De som var skeptiska menade att bilden kunde vara lite grönare, men att det var bra med caféer. Bild C Bild C visar en enkelriktad gata med parkering längs med gatan. Det finns trottoarer och caféer längs med ena sidan. I stort sett alla som gillade alternativet framhöll att caféer är något som man vill ha. Flera gjorde också en koppling till att bilar måste få komma intill verksamheterna och att det måste finnas ett underlag med människor som rör sig förbi. Planteringar i gatan och en tydlig gräns för gående och bilar ansågs vara mycket positivt. Bild D Bild D visar en bostadsgata där gående och bilar blandas. Det finns planteringar och bostadsentréer mot gatan. Denna bild gillades knappt av någon, men de som gillade den menade att det är bra med lugna gator där man kan promenera till centrum och att inslaget av träbebyggelse var mycket trevligt. Bild E Bild E visar en enkelriktad bostadsgata med parkering längs med gatan och trottoarer på båda sidor. Bostadsentréerna och garagen ligger direkt mot trottoaren. De som gillade bilden framhöll fördelarna med få bilar och tydlighet i gaturummet. Och att det var fint med lägre hus, det småskaliga och med grönska. Bild F Bild F visar en bred gata för bilar och trottoarer för gående. Intill gatan finns ett parkområde med höga hus runtomkring. Byggnaderna är byggda i ljusa material med stora öppna ytor omkring. Den vanligaste omdömena var: ljust, grönt och luftigt! Det ansågs som bra att det fanns en tät bebyggelse med stora gröna ytor där det går att träffa vänner i parken. Trevligt med park och öppenhet. Andra positiva ord som användes var: modernt, fräscht, spännande och solchans. Höga hus ansågs bra för att få områdena att hänga ihop. Den breda trottoaren framhölls också som positiv och att bebyggelsen var bra för att den rymde många nya lägeheter på Norrby. Bild G Bild G visar en tydlig stadsmiljö med en gågata med butiker och caféer. De positiva omdömena var: ljust, tryggt, centrum, lugn, inbjudande, charmigt och lockande. De som ville ha en gågata menar att det blir lättare att gå till centrum och mer rörelse mellan områdena. En gågata gör det också lättare för människor att röra sig. Även här framhölls vikten av caféer för att människor ska trivas och att det är ett mått på liv och rörelse. Caféerna gav också en känsla av stadsliv och att det knyter ihop området med centrum. D E F G

5 Övriga synpunkter för hållbar stadsutveckling på Norrby Under Kretsloppsveckan fick vi även övriga synpunkter på hur vi kan utveckla utveckla Norrby hållbart, som är ett viktigt mål i kommunens planer. Vad är hållbar stadsutveckling? Hållbarhet kan ses ur tre olika dimensioner socialt, ekonomiskt och ekologiskt. De tre dimensionerna hänger ihop och är beroende av varandra. Ekologisk hållbarhet innebär att vi skapar en stadsdel där vi värnar om hälsa och miljö. Målsättningen är att finna kretsloppsbaserade lösningar, där vi förbrukar mindre energi och resurser och använder mer förnybara energikällor. Ekonomisk hållbarhet kan innebära att vi skapar en stadsdel med ett attraktivt näringsliv, där vi har en ekonomisk tillväxt utan att slita på vare sig naturresurser eller människa. Social hållbarhet innebär att vi skapar en stadsdel där människor trivs, känner sig trygga och inkluderade i samhällsgemenskapen. En blandad stadsdel Många Norrbybor framförde att det är väldigt viktigt med en blandning av arbetsplatser och bostäder i det nya bostadsområdet som ska byggas. Även att det blir ett blandat utbud av bostadsrätter och hyresrätter, samt att det även byggs större lägenheter för stora familjer. Grönska i stadsdelen Det fanns många synpunkter på hur mycket grönt det ska vara i stadsdelen. De flesta ville att det skulle byggas mer bland de befintliga bostäderna men att det var mycket viktigt att man behåller flera sammanhängande grönområden. Flera anmärkte på blomsterurnorna som var utplacerade i gatan under veckan, och tyckte att de var fina. De menade att fast det finns mycket bra parker skadar det inte med lite blomsterurnor för att det ska vara fint. Det behövs mer sådant på Norrby. skulle vara ett så stort problem. Bygg mycket och bygg snart var en vanlig kommentar. Bilfritt = bra för samhällsservice? På bilderna som visades fanns alternativ med bilfria gator vilket tilltalade många eftersom det är barnvänligt och trafiksäkert. En synpunkt som inte var väntad var att en bilfri miljö kanske gör sig bra i stadskärnan men att ett område som Norrby mår bättre av liv och rörelse, även i form av bilar. De bilfria områdena på Norrby ansågs blivit mindre levande med färre människor vilket varit dåligt för näringslivet. Många kommenterade att det är viktigt med bra tillgänglighet för bilar. Flera uttryckte sin besvikelse över att Gunnars (affär och postombud) har stängt, och att banken planeras att läggas ned. De menade att Norrby är en så pass befolkningstät stadsdel att det behövs mataffär, postutlämning och små servicebutiker. Företagare Flera av de boende i Norrby vill att företag ska komma till deras stadsdel, och att det skall skapas bättre förutsättningar för företagare och butiker. Till följd av Culture planning arbetet inom Innovationsplattform Norrby har en företagarförening bildats i Norrby. Syftet med föreningen är att förbättra företagarmiljön på Norrby och att främja en hållbar handelsutveckling. Norrby Torg Många tyckte att torget känns otryggt på kvällen. Något som dels förklaras av de höga häckarna som omger torget och minskar möjlighet till att få en överblick av ytan. Flera personer ansåg att torget skulle vara bättre om häckarna skulle klippas ned. Flera tyckte också att stenmurarna kring torget är i vägen för t ex färdtjänst och varuleveranser. Sammanfattningsvis kan vi se att trygghet och säkerhet är viktiga frågor för de boende. Det efterfrågades också en mer levande miljö med marknader, uppträdanden och torgmöten, Positivt att det byggs på Norrby I stort sett alla förbipasserande ansåg att det är bra att det ska byggas mer på Norrby, men att det tar för lång tid och att vi borde bygga tidigare. Många förbipasserande var lite frågande till att trafiken 8 9

6 Vägar eller gator? Den stora utmaningen är att få Norrby Långgata att inte upplevas som en landsväg, utan som en del av gatustrukturen. Det är oundvikligt att det måste gå viss trafik genom området, och att Norrby Långgata även i framtiden kommer att vara en fortsatt viktigt trafikled. Flera personer sa att det var viktigt att vi i den planerade nybyggnationen tänker på att bygga gator där det finns möjlighet att handla och fika längs med vägen. Många av de tillfrågade ville förändra gatan och låta människornas behov gå före bilarnas. En av kommentarerna gällde att få till ett bättre system vid övergångsställen då det idag upplevdes ta alltför lång tid innan trafikljusen slår om till grönt. Sänk ner bilarna i ett tråg Flera personer tyckte att om kommunen verkligen menar allvar med att låta människornas behov gå före bilisternas så borde bilarna grävas ner i en tunnel. En av anledningarna till att vi bjuder in till dialog är för att visa att människorna på Norrby bryr sig om dessa frågor och att vi vill bygga en långsiktigt hållbar stadsdel tillsammans. Vi kommer därför ta med oss åsikterna, och att bygga en biltunnel är ett alternativ som har diskuterats och kommer att utredas. Bilar och ringled Av dem som inte bodde på Norrby var det flera som tog upp att framkomligheten med bilar är viktigt. En vanligt förekommande synpunkt var att det måste byggas någon form av ringled så att man snabbt kan ta sig genom staden, och att man inte bara kan stänga av gator hur man vill utan att se till att bilarna kommer fram som de alltid har gjort. En stor utmaning i stadsbyggnadsarbetet är att se över stadens önskemål för hur trafiken till och från området ska se ut i framtiden. T ex så behöver staden ta ett större grepp på hela trafikstrukturen och försöka göra kollektivtrafiken på Norrby mer tillgänglig. Det måste också finnas ett bättre sammanhängande cykelvägsnät. Ordning och reda! Rent och snyggt! En fråga som återkommer i de dialoger vi har haft på Norrby är frågan om nedskräpning och allmän ordning och reda. De boende i området är inte nöjda med hur ofta det städas längs stigar och gator. De vill ha sin stadsdel ren och snygg, och att saker i stadsmiljön som går sönder ska lagas. Sopstationerna och soprummen är problemområden där flera tillfrågade efterlyser information om nedskräpning på olika språk. Det framkom också önskemål om mer städning i trapphus och hissar. Norrby torg Valstuga med förvaring Område som ska bebyggas Spinnaren Blomster urnor i gatan. Gräsyta, modeller, fika, gatupratare Bod som fungerar som avskärmande och bilar gaturum. Så här såg den tillfälliga mötesplatsen ut från ovan. Varför tar det sådan tid? Flera ansåg att kommunens tidsplan med ny bebyggelse inom fem till tio år är alldeles för lång tid. Det kommer dock ta lång tid då vi fortfarande inte vet var den nya höghastighetsjärnvägen (Götalandsbanan) ska gå. Vi måste också utreda markföroreningarna i området mer, och fortsätta att arbeta för att ett sätt att Område somhitta ska bebyggas överbrygga barriärerna som Norrby Långgata och järnvägen utgör. Arbetet med att undersöka markföroreningarna fortsätter, och vi kommer också att utreda trafiksituationen. Dialogen under Kretsloppsveckan kan ses som en uppstart på arbetet med att skapa ett hållbart Norrby. En utmaning att förändra vägen Även om vår idé under Kretsloppsveckan där vi ville minska hastigheten och bilarnas dominans misslyckades, gav den ändå en väldigt bra ingång i samtalet med de förbipasserande. När vi kom hem från dagarna var vi hesa och lomhörda efter att ha fått mer eller mindre skrika för att överrösta trafiken. De förbipasserande uppskattade försöket att påverka trafiken men konstaterade att det krävs större förändringar för att påverka hur vägen används. Många personer uppskattade också att vi ställde ut blommor och försökte förändra gaturummet. Avslutningsvis Avslutningsvis vill vi skicka med alla dem vi pratade med vårt viktigaste budskap: att vi vill att det i framtiden ska blir en stadsdel Norrby. Inte en ny och en gammal stadsdel som skiljs åt av Norrby Långgata. Ska Ett stort tack! Tack till alla er som stannade och pratade med oss 0 representanter för föreningar, politiker, privatpersoner, engagerade småbarnsföräldrar, lärare och busungar. Tack för att ni berättade om Norrby, för era frågor, ert intresse och för att ni berättade era livshistorier, fikade och skrattade. Vi kommer tillbaka med mer kaffe, kaka och hållbar stad! 11 1

7 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS Borås Stad BESÖKSADRESS Kungsgatan 55, 5tr TEL (växel) E-POST WEBBPLATS boras.se