Uppföljning av gemensam handlingsplan. Överenskommelse om psykisk hälsa i Västernorrlands län. Antagen av Beredningsgruppen

Transkript

1 Uppföljning av gemensam handlingsplan Överenskommelse om psykisk hälsa i Västernorrlands län Antagen av Beredningsgruppen

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av 2016 års kartläggning Skolhälsovård Alkohol & narkotika Arbete och sysselsättning Sjukskrivning Boende & dagligt liv Nyanlända... 5 Ledning och organisation... 6 Gemensamma områden att arbeta vidare med... 6 Uppföljning av 2016 års handlingsplan... 7 Gemensam handlingsplan... 8 Arbetsformer och metoder med syfte att tidigt upptäcka droganvändning och behandla missbruk hos barn och unga. (Satsningsområde 2, 4, 5)... 8 Anhörigstöd (satsningsområde 1) Samverkan och samarbete kring olika former av föräldraskapsstöd (satsningsområde 1, 2, 4) Samarbetsformer för hur hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten arbetar för att ge barn och ungdomar stöd, vård och behandling behöver genomföras med syfte att utveckla effektiva samarbetsformer. (Satsningsområde 1, 2, 4, 5) Insatser för så kallade vilsna unga vuxna (satsningsområde 1,2) Integrerat stöd i boendet (satsningsområde 3, 4) Samverkan om sjukskrivningsproblematik (satsningsområde 1) Bilaga

3 Inledning Den psykiska ohälsan i Sverige är en stor utmaning nu och sannolikt en lång tid framåt. Regeringen har träffat en överenskommelse för åren med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom området psykisk hälsa. Årets överenskommelse, 2017 är en fortsättning på 2016 års överenskommelse där syftet är att fortsätta det påbörjade processerna. I överenskommelsen har 5 fokusområden lyfts fram, förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Enligt överenskommelsen ska kommuner och landsting följa upp och revidera 2016 års handlingsplan. Kartläggningen som genomfördes 2016 i Västernorrlands län finns i sin helhet i dokumentet Kartläggning psykisk hälsa i Västernorrland Nedan följer en sammanfattning av 2016 års analys samt en presentation av 2017 års uppföljning av föregående års handlingsplan inom området. Sammanfattning av 2016 års kartläggning Sedan mitten på 2000-talet har olika nationella satsningar, utredningar och utvärderingar avlöst varandra inom områdena psykisk ohälsa och sjukdom samt missbruk och beroende. Samtliga resultat visar att psykisk ohälsa och missbruk och beroende ökar i befolkningen, vilket också gäller för Västernorrland. Både kommunerna och landstinget arbetar med en rad olika förebyggande insatser. Inom ramen för folkhälsoarbetet pågår bland annat arbete med suicidprevention, våld i nära relationer, ANDT samt livsstilsfrågor. I den kartläggning som genomfördes användes Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor visade resultatet att invånarna i Västernorrland skattade sin hälsa något lägre än riksgenomsnittet. Undersökningen visade också att det fanns skillnader i självskattad hälsa mellan kommunerna i länet. I likhet med riket i övrigt skattar män sin psykiska hälsa mer positivt än kvinnor. En förklaring som ofta lyfts fram som orsak till detta är att kvinnor i högre grad har huvudansvaret för sysslor i hemmet, dvs de dubbelarbetar i högre grad än män. Det kan ibland upplevas svårt att kombinera familjeliv och arbetsliv. Många kvinnor arbetar också i offentlig sektor i s.k. kontaktyrken, vård, socialtjänst och skola. Dessa yrken innebär ofta en annan typ av belastning än inom andra yrken. Skillnader i psykisk ohälsa mellan kvinnor och män kräver analyser utifrån flera perspektiv, från organisering av arbetsförhållandena i arbetslivet till hur fördelning av hushållssysslor ser ut. Detta kräver specifika analyser. Det finns flera faktorer som påverkar människans psykiska hälsa, men det är svårt att avgöra orsakssambanden. Finns det grupper som riskerar ohälsa, eller är vissa faktorer som orsakar psykisk ohälsa? Troligen är det en kombination av dessa två. Det finns dock kända faktorer och grupper där det finns risk att utveckla psykisk ohälsa. Det är exempelvis att inte fullfölja grundskolan eller gymnasieskolan, attityder och användning av tobak, alkohol och narkotika, barn som är placerade i familjehemsvård, barn med funktionsnedsättningar, arbetslöshet etc. 3

4 1. Skolhälsovård Skolhälsovården i Västernorrlands län inbjuder alla elever i grund- och gymnasieskolan till ett hälsosamtal. Det är ett strukturerat samtal som bygger på ett länsgemensamt hälsoformulär och genomförande. Hälsosamtalet genomförs i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet, och utifrån föräldrarnas samtycke lagras resultatet av hälsosamtalet i en databas hos Landstinget Västernorrland. Analyser av hälsosamtalet visade på en trend där en mindre andel elever skattar sin hälsa som mycket bra eller bra idag jämfört med för 10 år sedan. Analyserna visade också att andelen elever som upplevde den egna hälsan som mycket bra eller bra minskade med ökande ålder, framförallt bland flickorna. En analys av hur hälsooch sjukvården, skolan och socialtjänsten arbetar för att ge barn och ungdomar stöd, vård och behandling behöver genomföras med syfte att utveckla hållbara samarbetsformer. Vilka insatser behövs vad gäller skolsituation, föräldrastöd etc? 2. Alkohol & narkotika Kartläggningen visade också en positiv utveckling nationellt vad gäller de klassiska riskområdena som användning av tobak och alkohol, där CAN rapporterade de lägsta siffrorna sedan undersökningen startades 1985/86 (CAN). Unga i Västernorrland hade samma konsumtion som riket i övrigt, dock visade resultatet att pojkar i gymnasiet i högre utsträckning är riskkonsumenter av alkohol än riket. Även om det sker en minskning av rökning och alkoholkonsumtion bland ungdomar, är arbetet med att förebyggande riskmissbruk av vikt. Det är också viktigt att tidiga insatser och behandlingar ges. Missbruks- och beroendevården är en angelägenhet för både kommunerna och landstinget, och inom landstinget en angelägenhet för både den psykiatriska och somatiska vården. Kunskap, metoder och samverkansformer behöver utvecklas avseende alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel. Här finns behov av att särskilt beakta personer som har en samsjuklighet. De komplexa behov som samsjuklighet kan medföra förutsätter en samordnad samverkan med flera andra aktörer och vårdgrannar. 3. Arbete och sysselsättning Arbetslösheten för såväl unga vuxna (18 24 år) som vuxna är högre i Västernorrland än i övriga riket. Variationen mellan kommunerna är förhållandevis stor där arbetslösheten är lägre i de större kommunerna än de mindre kommunerna. Unga vuxna är särskilt känsliga på arbetsmarknaden utifrån att de har kortare arbetslivserfarenhet. Kartläggningen visade också att, generellt sett är arbetslösheten i länets kommuner högre bland män än bland kvinnor. I kartläggningsarbetet gjordes en intressant iakttagelse bland unga vuxna (16 25 år). Flickor och unga kvinnor i länet uppger i högre utsträckning att man har en psykisk ohälsa, samtidigt som flickor klarar grund- och gymnasieskola i högre grad än pojkar. Kartläggningen visade att det är pojkarna och unga män som i högre grad än flickor/unga kvinnor inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. pojkar/unga män är i högre utsträckning är arbetslös och uppbär försörjningsstöd. 4

5 I inventeringen som kommunerna genomförde inom ramen för PRIO- arbetet visade att mer än hälften av de personer som ingick i inventeringen saknade meningsfull sysselsättning. Liknande resultat återfanns i PsykosR som visade att 60 procent av de registrerade personerna saknade sysselsättning. Behovet av aktiviteter för att öka möjligheterna till arbete/sysselsättning är aktuellt. Det är viktigt att samverkan mellan kommun och landsting utvecklas för att möjliggöra att personer med en psykisk funktionsnedsättning kan få och behålla ett arbete på långsikt. 4. Sjukskrivning Ur ett nationellt perspektiv är psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro. Vid sjukfrånvaro längre än 60 dagar är psykiatriska diagnoser mer vanligt förekommande än muskuloskeletala diagnoser. Kartläggningen visade att kvinnorna i Västernorrlands län har högre andel sjukfrånvaro i jämförelse med riket. Båda huvudmännen arbetar med olika åtgärder för att minska sjukskrivningstalen inom sina respektive verksamheter. 5. Boende & dagligt liv Brist på bostäder gäller för alla medborgare i samhället, men utsatta grupper blir extra sårbara då de kan ha svårigheter att ordna eller behålla sin bostad, vilket kan ge flera negativa konsekvenser. Kartläggningen visade att det finns personer som saknar stadigvarande boende, detta framkom i inventeringarna som genomfördes inom ramen för PRIO, den psykiatriska vården uppger att det är vanligt att de vårdar patienter som saknar bostad. För att förebygga att personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller samtidigt missbruk/beroende av alkohol- och/eller droger och neuropsykiatrisk problematik hamnar i hemlöshet behöver kommun och landsting hitta gemensamma strategier för att möta individens behov av stöd i boendet. 6. Nyanlända Det stora antalet asylsökande personer under 2015 har inneburit vissa påfrestningar på hälsooch sjukvården. Det är ännu osäkert hur de mer långsiktiga vårdbehoven kommer att utvecklas för gruppen som helhet. När asylsökande personers situation övergår i en mer normal vardag, finns risk att problemen med psykisk ohälsa ökar. I Västernorrlands län är det Länsstyrelsen som samordnar insatser för nyanlända i samverkan med länets kommuner, landsting, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med syfte att underlätta och möjliggöra etablering. Området är beaktat i analysarbetet men kommer inte att vidareutvecklas, då det redan finns medel och struktur för samverkan kring frågor som berör nyanlända och papperslösa. 5

6 Ledning och organisation Samverkansstrukturen i Västernorrland för hälso- och sjukvård och socialtjänst har tre nivåer: SocialKOLA som består av politiker från berörda nämnder i kommunerna och landstinget. Beredningsgruppen till SocialKOLA som består av högre tjänstemän från kommunernas socialtjänst eller motsvarande samt landstingets hälso- och sjukvård. Lokala samverkansgrupper, LSG, som består av verksamhetschefer från berörda verksamheter i kommunerna och landstinget i norra, västra och södra länsdelen (se bilden) De senaste åren har länets kommuner och landsting gemensamt arbetat fram Överenskommelse om samverkan och samordning för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård samt socialtjänst tillgodosedda, Överenskommelse om samarbete och samordning barn och unga MITTBUS, och Överenskommelse om samarbete och samordning inom missbruks- och beroendevården, vilka behöver revideras. Behovet av ytterligare överenskommelser eller gemensamma övergripande rutiner behöver identifieras. De senaste årens satsningar har tydliggjort behovet av att utveckla brukarmedverkan, på såväl individ- som organisationsnivå. I länet finns idag ett brukarråd, men det finns ett behov av att fortsätta utveckla former för samverkan med såväl enskilda brukare i det dagliga arbetet som samverkan med brukar- och anhörigföreningar. Gemensamma områden att arbeta vidare med Analysarbetet har utmynnat i följande satsningsområden som vidareutvecklas i den gemensamma handlingsplanen. Barn och unga är särskilt prioriterade, vilket innebär att arbetet kommer att inledas med de satsningsområden som rör barn- och unga. 1. Arbetsformer och metoder med syfte att tidigt upptäcka droganvändning och behandla missbruk hos barn och unga. (satsningsområde 2, 4, 5) 2. Anhörigstöd (satsningsområde 1) 3. Samverkan och samarbete kring olika former av föräldrastöd. (satsningsområde 1, 2, 4) 4. Effektiva samarbetsformer för hur hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten arbetar för att ge barn och ungdomar stöd, vård och behandling behöver genomföras med syfte att utveckla effektiva samarbetsformer. (satsningsområde 1, 2, 4, 5). 5. Vilsna unga vuxna (satsningsområde 1, 2) 6. Integrerat stöd i boendet (satsningsområde 3, 4) 6

7 Uppföljning av 2016 års handlingsplan Landstinget och kommunerna i Västernorrlands län valde inledningsvis att prioritera gruppen barn och unga i arbetet med handlingsplanen. En styrgrupptillsattes där Kommunförbundet och landstinget har påbörjat en kartläggning av befintliga arbetsformer och stödinsatser i länet.. Kartläggningen fokuserade på stödinsatser, utbud och rutiner som finns i både landstinget och kommunerna, när det gäller tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaanvändande bland barn- och unga i Västernorrlands län (se bilaga 1). I nästa steg formulerades projektdirektiv med innebörden att förbättringsområden ska analyseras och föreslås. Ambitionen är att utreda och vid behov utveckla arbetsformer och en organisation för tidig upptäckt och behandling av begynnande missbruksproblem hos barn och unga. Vissa, mindre revideringar av handlingsplanen har i övrigt genomförts. Det gäller exempelvis samverkan och samarbete kring föräldraskapsstöd, där kommunerna och landstinget har lagt större vikt vid att kartlägga verksamhetsområdet. När det gäller övriga satsningsområden (anhörigstöd, samarbetsformer mellan skola, vård och socialtjänst samt insatser för unga vilsna vuxna m.fl.), så pågår ett arbete och en dialog för att dessa områden ska kunna utvecklas i enlighet med handlingsplanens långsiktiga mål. Under 2018 ska mer precisa mål och delmål formuleras i förhållande till handlingsplanen. Landstinget och kommunerna är överens om att framstegen på de olika satsningsområdena behöver mätas mer noggrant i förhållande till de ambitioner som lagts fast. 7

8 Gemensam handlingsplan Flera av de föreslagna åtgärderna inbegriper ett fortsatt analysarbete (av överenskommelser, gemensamma riktlinjer och övriga åtgärder som kan beslutas av huvudmännen). För detta ändamål kommer delar av de resurser som avsättas att gå till rekrytering och anställning av en projektledare som ansvarar för att planera, hålla samman och driva de satsningar som görs inom handlingsplanen. Arbetsformer och metoder med syfte att tidigt upptäcka droganvändning och behandla missbruk hos barn och unga. (Satsningsområde 2, 4, 5) Övergripande mål och syfte Interventionslogik Utreda förutsättningarna för att utveckla arbetsformer och metoder med syfte att tidigt upptäcka droganvändning och behandla missbruk hos barn och unga. Att minska förekomsten av missbruk och beroende bland unga (femårsmål). Indikatorer/Mål med arbetet Används kunskapsbaserade metoder idag? Används kunskapsbaserade screeninginstrument idag? Används kunskapsbaserade utredningsinstrument (ADAD +ADDIS-Ung) I vilken omfattning? Ytterligare Indikatorer kan bli aktuella under projektets genomförande Datakällor (var hittar vi data) Huvudmännens verksamhetsstatistik. Exempelvis: Öppna jämförelser Nationella riktlinjer inom vård och stöd vid missbruk och beroende hos barn och unga Placeringar HVB (SoL+LVU) Länsöverenskommelser inom området. Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn till Komplicerat samhällsproblem vilket kräver ett väl avgränsat uppdrag och extern konsult.

9 Resultat och utfall Arbetsgruppen lämnar förslag till beredningsgruppen senast i oktober Att utreda och vid behov utveckla ett arbetssätt och en organisation för tidigare upptäckt och behandling av begynnande missbruksproblem hos barn och unga (kortsiktigt mål). Rekryteringsprocessen av projektledare bör inledas så snart uppdraget är formulerat. Andra aktörer än de som ingår i överenskommelsen kan bli aktuell ex polis hur nå dem? Aktiviteter och processmål 1. Ett uppdrag ska utformas av beredningsgruppen Kunskapsöversikt gällande metoder för tidig upptäckt och behandling 2. En extern projektledare tillsätts. Lägesrapport lämnas juni 2017 till beredningsgruppen. Inventera hur nuläget ser ut inom respektive huvudmans verksamheter. Att deltagarna i arbetsgrupp har tid och mandat att genomföra uppdraget. Uppdraget är för otydligt formulerat Roller och mandat oklart 3. En arbetsgrupp med företrädare tillsätts, från huvudmännen verksamheter. Hur implementera ett nytt arbetssätt när extern projektledare avslutar Resurser Medel till extern projektledare. Övriga resurser står respektive huvudman för. Skriftlig återrapportering till beredningsgrupp (uppdragsgivaren) Att respektive huvudman tillsätter deltagare i arbetsgrupp. Brukarrådet 9

10 Anhörigstöd (satsningsområde 1) Interventionslogik Indikatorer Datakälla Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn Övergripande mål och syfte Utveckla ett kunskapsbaserat anhörigstöd till berörda målgrupper, för att förebygga psykisk ohälsa Identifiera nya behovsgrupper Identifiera kunskapsbaserade metoder. Identifiera de insatser som ges i nuläget både inom kommuner och landsting. Kartläggningsrapport Öppna jämförelser Riktlinjer Socialstyrelsen Samsjuklighetsperspektivet m.fl. Befintliga kunskapsbaserade metoder till Resultat och utfall Genomlysning av anhörigstöd och förslag på utvecklingsområden under 2017 Underlag som visar vilka nya behovsgrupper som kan/bör erbjudas ett kommunalt anhörigstöd. Aktiviteter och processmål Fastställa uppdrag till arbetsgruppen som inleder med att genomföra en intern översyn av funktionen anhörigstöd. Ett uppdrag om brukarrevision ska också ges. Förslag till insatser för att utveckla anhörigstödet. Lämnas under Kartlägga befintligt anhörigstöd och identifiera nya behovsgrupper. Varje kommun och landstinget bör identifiera vilka anhöriga som möts i dag och vilka grupper och vilken typ av stöd behöver anhöriga. Resurser Brukarrådet 10

11 Samverkan och samarbete kring olika former av föräldraskapsstöd (satsningsområde 1, 2, 4) Övergripande mål och syfte Interventionslogik Indikatorer Datakällor (var hittar vi data) Utveckla hållbar samverkan och samarbete kring olika former av föräldraskapsstöd (på fem års sikt) - En indikator är hur många föräldrar har fått föräldraskapsstöd - Har mottagarna av föräldraskapsstöd stärkts i föräldrastöd Dokumentation i respektive huvudmans journalsystem Öppna jämförelser Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn till Andra satsningar Befintlig, alt. ny lagstiftning Resultat och utfall Förslag på lämplig samverkan kring föräldraskapsstöd (2017) Inom två år ta fram en länsgemensam riktlinje för föräldraskapsstöd kring samverkan med fokus på nivåerna främjande och förebyggande, tidiga insatser samt utsatta grupper Att respektive huvudman - tillsätter deltagare i arbetsgruppen. -avsätter resurser utifrån funktion, lokaler, mandat bistår med internt material som berör området Aktiviteter och processmål 1. Ett uppdrag ska utformas av beredningsgruppen 2.Tillsätt en arbetsgrupp 3. Brukarrådet bör involveras i arbetsgruppens arbete 1. Inventering av befintliga samverkansstrukturer samt insatser gällande föräldrastöd hos respektive huvudman. 2. Identifiera utvecklingsområden vad gäller samverkansformer samt insatser Att deltagarna i arbetsgrupp och referensgrupp har tid och mandat att genomföra uppdraget 11

12 4. Kontakta ev. övriga aktörer som berörs Resurser En arbetsgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna tillsätts Tydligt uppdrag med start och slut, återkoppling under processen Skriftlig återrapportering till beredningsgrupp (uppdragsgivaren) Att respektive huvudman tillsätter deltagare i arbetsgrupp Att roller och mandat är tydliggjorda innan start 12

13 Samarbetsformer för hur hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten arbetar för att ge barn och ungdomar stöd, vård och behandling behöver genomföras med syfte att utveckla effektiva samarbetsformer. (Satsningsområde 1, 2, 4, 5). Övergripande mål och syfte Interventionslogik Att förbättra barnens skolgång, och därmed öka förutsättningarna för en god psykiska hälsa (femårsmålet). Indikatorer/Mål med arbetet Indikatorer tas fram under projektets genomförande. En ökad andel elever som avslutar grundgymnasieskolan med godkända betyg Datakällor (var hittar vi data) Huvudmännens verksamhetsstatistik Skolresultat Hälsosamtalet Loke (ungdomsrådgivningen, samtalsbyrån m.fl.) Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn till Komplicerat samhällsproblem vilket kräver ett väl avgränsat uppdrag och extern konsult. Resultat och utfall Förslag på effektiva samarbetsformer mellan huvudmännens verksamheter Arbetsgruppen lämnar förslag till beredningsgruppen senast i oktober 2017 (kortsiktigt mål). Bland annat nytt och relevant forskningsresultat av vikt för samverkan mellan berörda parter inom målgruppen Rekryteringsprocessen av projektledare bör inledas så snart uppdraget är formulerat. Aktiviteter och processmål 1. Ett uppdrag ska utformas av beredningsgruppen 2. En extern projektledare tillsätts Arbetsgruppen lämnar förslag till beredningsgruppen senast i oktober 2017 (kortsiktigt mål). Förslaget bör innehålla en sammanfattande kunskapsöversikt. Att deltagarna i arbetsgrupp har tid och mandat att genomföra uppdraget 13

14 Alternativt någon inom de berörda aktörernas verksamhet 3. En arbetsgrupp med företrädare tillsätts, från huvudmännen verksamheter. Lägesrapport lämnas juni 2017 till beredningsgruppen. Resurser Medel till extern projektledare. Övriga resurser står respektive huvudman för. Skriftlig återrapportering till beredningsgrupp (uppdragsgivaren) Att respektive huvudman tillsätter deltagare i arbetsgrupp. Att roller och mandat är tydliggjorda innan start. 14

15 Insatser för så kallade vilsna unga vuxna (satsningsområde 1,2) Med vilsna unga vuxna avses här de ungdomar som har svårighet att etableras sig på arbetsmarknaden, mår dåligt och inte riktigt klarat övergången till vuxenlivet. Övergripande mål och syfte Interventionslogik Indikatorer Datakälla Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn till Samverka kring förebyggande och tidiga insatser för vilsna unga vuxna. Skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller: -Avgångsbetygen i åk 9 och gymnasiet (förändring över tid?) -Antalet individer i målgruppen som uppbär försörjningsstöd (förändring över tid) hjälpsökande inom socialtjänst och/ eller hälsooch sjukvården -Utjämna skillnaderna mellan könen då det gäller hjälpsökande Dataregister ex Skolverket KoLada Andra satsningar Befintlig alt. ny lagstiftning Resultat och utfall 1. En kunskapsöversikt av övergången mellan utbildning och etablering på arbetsmarknaden för målgruppen. Vidare bör analysen omfatta vilsna unga vuxnas behov av tidiga, öppna och förebyggande insatser Rapport som belyser vuxenblivandet med fokus på specifikt unga vilsna -ge förslag på insatser som riktar sig till såväl pojkar som flickors behov. 3. Utforma en länsgemensam riktlinje kring hur samverkan Att respektive huvudman - tillsätter deltagare i arbetsgruppen. -avsätter resurser utifrån funktion, lokaler, mandat bistår med internt material som berör området 15

16 Skapa en hållbar samverkan kring hur kommun och landsting ska möta gruppens behov. mellan kommun och landsting ska utformas för att möta gruppens behov Aktiviteter och processmål 1+2. Ett uppdrag ska utformas av beredningsgruppen där syfte att genomföra en fördjupad studie och analys 1+2. Tillsätta en arbetsgrupp (3. Brukarrådet bör involveras i arbetsgruppens arbete 1+2 Inventera befintliga samverkan för målgrupperna 1+2. Identifiera utvecklingsområden vad gäller samverkansformer samt insatser. Fördjupad studie Att deltagarna i arbetsgrupp och referensgrupp har tid och mandat att genomföra uppdraget. En arbetsgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna tillsätts Tydligt uppdrag med start och slut, återkoppling under processen. Resurser Utifrån den funktion som får uppdraget kan en resursanalys göras Tydligt uppdrag med start och stopp, återkoppling under processen. Skriftlig återrapportering till beredningsgruppen (uppdragsgivaren) Att respektive huvudman tillsätter deltagare i arbetsgrupp och referensgrupp Att roller och mandat är tydliggjorda innan start 16

17 Integrerat stöd i boendet (satsningsområde 3, 4) Förslag på indikatorer i en handlingsplan Interventionslogik Indikatorer/Mål med arbetet Datakälla Antaganden/Hot Vad behöver vi ta hänsyn till Övergripande mål och syfte Utveckla integrerat stöd i boendet för personer med omfattande och komplicerad psykiatrisk problematik (här ingår personer med samsjuklighet) -Antal nya behovsgrupper -Antal personer som har integrerat stöd i sitt boende -Insatser kopplade till boendet? Öppna jämförelser Hemlöshetsutredningen Interna journalsystem inom respektive huvudman: -Antal vräkningar -Antal vårddygn Minskade kostnader för kommunerna gällande speciallösningar Förutsätter att kommuner och landsting hittar en gemensam nämnare för att utveckla samverkansformer. Ekonomiska resurser Personella resurser Resultat och utfall 1. Redovisa ett underlag där nuvarande integrerat stöd i boende belyses, identifiera nya och tidigare kända behovsgrupper. 2. Ge förslag på hur samverkan mellan kommun och landsting ska utformas där roller och uppdrag tydliggörs Få en överblick kring integrerat stöd i boendet. Hur ser det ut idag och vad behöver utvecklas framåt. 1.Skriftligt kunskapsunderlag till beredningsgruppen 2. Inom två år ta fram en länsgemensam riktlinje för integrerat stöd i boende för behovsgrupperna Inhämta material från liknande verksamheter där framgångs- och hindrande faktorer belyses. Samverkansstruktur 17

18 Kompetensbehov Utveckla samverkansstrukturer Aktiviteter och processmål 1.Ett uppdrag ska utformas av beredningsgruppen där nuvarande integrerat stöd i boende ska belysas, nya och tidigare kända behovsgrupper ska identifieras. 1. Antal nuvarande integrerat stöd i boende Antalet nya behovsgrupper Antalet tidigare kända behovsgrupper Identifiera utvecklingsområden Brukarrevision? Att deltagarna i arbetsgrupp och referensgrupp har tid och mandat att genomföra uppdraget 2. Utforma en skriftlig länsövergripande överenskommelse gällande integrerat stöd i boende för personer med omfattande och komplicerad psykiatrisk problematik (här ingår personer med samsjuklighet) Resurser En arbetsgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna tillsätts Tydligt uppdrag med start och slut, återkoppling under processen Skriftlig återrapportering till beredningsgrupp (uppdragsgivaren) Att respektive huvudman tillsätter deltagare i arbetsgrupp och referensgrupp Att roller och mandat är tydliggjorda innan start Att brukarrådet har möjlighet att delta. 18

19 Samverkan om sjukskrivningsproblematik (satsningsområde 1) Höga sjuktal är en mycket viktig och aktuell fråga, även på nationell nivå. Regeringen trycker hårt på att detta är ett område man måste lägga resurser på att förebygga ohälsan och främja en god arbetsmiljö. Västernorrlands län är ett tydligt exempel på höga sjuktal och ohälsotal med de näst högsta sjuktalen i landet (Försäkringskassan, 2015). Psykisk ohälsa är en viktig anledning till de höga sjuktalen. Kommunerna och landstinget i länet är dessutom stora arbetsgivare och det kan därmed vara intressant att lägga fokus på detta område. Hos båda parterna pågår projekt som fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön, minska sjukfallen samt verka för återgång till arbetet. Under 2017 ska kommunerna och landstinget inom ramen för handlingsplanen gemensamt följa utvecklingen på området. Syftet är att identifiera de satsningar och projekt som pågår och skapa ett underlag för eventuella åtgärder under kommande år. De närmare förutsättningarna för detta arbete preciseras under hösten

20 Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning Kartläggning av rutiner och metoder för tidig upptäckt av alkohol och narkotikaanvändande bland barn och unga i Västernorrlands län

21 Innehållsförteckning Inledning Metod Respondenter och urval Datainsamling Analys Begränsningar och bortfall Medverkande Verksamheter och antal/andel inkomna svar Resultat Rutiner Frågeformulär/bedömningsinstrument som stöd Att fråga barn och unga Insatser Samverkan internt Samverkan externt Egen bedömning av verksamhet

22 Inledning På uppdrag av Socialchef Ann-Katrin Lundin och Lena Berglund Friberg verksamhetschef LVN fick FoU och Kommunförbundet i uppdrag att vara behjälpliga i med enkät för kartläggning av rutiner och metoder för tidig upptäckt av alkohol och narkotikaanvändande bland barn och unga i Västernorrlands län. Metod Respondenter och urval Enhets/Verksamhetschefer som arbetat inom vissa verksamheter (utvalda av uppdragsgivaren) inom specialistsjukvården socialtjänsten samt primärvården och elevhälsan har erbjudits att besvara enkäten. Medverkande Verksamheter och antal svarande se tabell 1 och 2. Datainsamling Distribution av enkäter Mellan skickades, via e-post, en länk med en webbaserad enkät ut till enhets/verksamhetschefer utvalda av uppdragsgivaren. Påminnelser skickades ut vid tre tillfällen. Enkät Totalt omfattade enkäten 17 frågor med utrymme att lämna skriftliga kommentarer. Frågorna fokuserade på rutiner att fråga om alkohol- och narkotikaanvändning, eventuella frågeformulär som stöd, samt eventuella samverkanspartners. Enkäten innehöll också bakgrundsfrågor gällande ort och organisationstillhörighet. Analys Analysen av enkätdata genomfördes med beskrivande statistik. Begränsningar och bortfall Totalt har 52/113 personer besvarat enkäten, en svarsfrekvens på 46%. Antal/andel svarande utifrån organisationstillhörighet var: Specialistsjukvården 10/12 (83%), Elevhälsan 3/3 (100%), Primärvården 11/36 (30,5%) Socialtjänsten 28/59 (42,4%). Låg svarsfrekvens är ett allmänt problem vid utvärderingar. Oavsett bortfallets karaktär innebär det alltid en osäkerhet i undersökningen. Om personal som bidrar till bortfallet, på olika sätt avviker från dem som deltar, finns risken att vissa egenskaper hos den totala populationen blir felskattade. I allmänhet gäller regeln att ett större urval bättre återspeglar en populations egenskaper (Hansson, 2006). 22

23 Medverkande Verksamheter och antal/andel inkomna svar Tabell 1. Antal/andel svarande i respektive kommun Kommun Härnösand 5 (9) Kramfors 4 (8) Sollefteå 6 (11) Timrå 3 (6) Sundsvall 14 (27) Ånge 4 (8) Örnsköldsvik 13 (25) Kommunöverskridande* 3 (6) Antal (%) svar Summa 52 (100) *UM servar samtliga kommuner, FVHB i Västernorrland, BUP Sollefteå, Kramfors, Härnösand Tabell 2. Antal/andel svarande i respektive organisation Organisationstillhörighet Antal (%) svar Specialistsjukvården* 10 (19) Primärvården** 11 (21) Socialtjänsten*** 28 (54) Elevhälsan**** 3 (6) Summa 52 (100) * Barn- och ungdomspsykiatri (n=3), Barn- och ungdomsmedicin (n=3), Akutmottagningar (n=3), Habilitering (n=1) ** Hälso- och Vårdcentraler (n=9), Ungdomsmottagningar LG (n=1), FBHV i Västernorrland (n=1) *** Myndighetsutövning utifrån SoL (n=11) Stöd/behandling utifrån SoL (n=11), Myndighetsutövning/Stöd behandling SOL och Myndighetsutövning/stöd behandling LVU (n=1) Myndighetsutövning och stöd/behandling utifrån SoL (n=1) Myndighetsutövning utifrån SoL/LSS (n=2) Insatser utifrån LSS (n=1), HVB (n=1) **** Elevhälsan grundskola/gymnasium (n=3) 23

24 Procent Resultat Resultatet presenteras med figurer och tabeller som beskriver antal/andel svarande totalt och organisationstillhörighet utifrån frågeområde i enkäten. Avslutningsvis följer bilagor med öppna svarskommentarer. Dessa är inte bearbetade eller analyserade, utan endast sorterade utifrån fråga och verksamhet. Rutiner 100 Finns det i er verksamhet någon rutin för att fråga barn och unga om erfarenheter av att använda alkohol och narkotika? Samtliga Specialistsjukvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Ja 36 ( 69,2%) 5 ( 50 %) 5 ( 45,5%) 3 ( 100%) 23 ( 82,1%) Nej 15 ( 28,8%) 4 ( 40 %) 6 ( 54,5%) 0 5 ( 17,9%) Vet ej 1 ( 1,9%) 1 ( 10 %) Ja Nej Vet ej Figur 1. Staplarna visas i procent. Tabellen visar varje verksamhet utifrån antal (andel) svarande (n=52); Specialistsjukvård (n=10), Primärvård (n=11), Elevhälsa (n=3), Socialtjänst (n=28). 24

25 Kommentarer: Rutiner för att fråga Specialistsjukvård: Lite situationsberoende t.ex. vid alkoholintox gör vi alltid en 14 anmälan. Alla diabetiker tar vi upp det när dom kommit till tonåren (BUM) Primärvård: Vi har frågeformulär som används till äldre barn/ungdomar (HC/VC) Elevhälsa: I Hälsosamtalformuläret som sedan följs upp i hälsosamtalet i åk7 och åk1 på gymnasiet, Görs rutinmässigt vid hälsosamtalen i åk 7 och åk 1 på gymnasiet, Skolsköterskorna genomför hälsosamtal där man i årskurs 7 och första året på gymnasiet frågar eleven om deras erfarenheter kring alkohol, narkotika och tobak. Socialtjänst: Använder BBIC (Myndighetsutövning SOL), Den frågan är en naturlig del av vår fråga till både ungdom och föräldrar vid en utredning men ligger inte som en skriftlig rutin (Myndighetsutövning SOL), VI arbetar med anmälan/ansökan, utredning, stöd och uppföljning där BBIC används som metodstöd. Ingen rutin finns att alltid fråga barn- och unga om erfarenheter att använda alkohol och narkotika. Vi arbetar även uppsökande och förbyggande, likaså där frågar vi inte alltid utan vid behov och det är den aktuella situationen som avgör (Myndighetsutövning SoL/Stöd behandling LVU). Det var vanligast att rutinerna var skriftliga/skriftliga och muntliga. Av samtliga deltagare svarade 31% att de hade skriftliga rutiner och 44% att de hade både skriftliga och muntliga rutiner. Tabell 3. Svar från de deltagare som i frågan ovan svarat ja på att de har en rutin för att fråga barn och unga om erfarenheter av att använda alkohol och narkotika. Om ja, är era rutiner skriftliga eller muntliga? Specialistsjukvård* (n=6) Primärvård** (n=5) Elevhälsa (n=3) Antal (%) svar Socialtjänst*** (n=23) Samtliga (n=36) Skriftliga (33,3) Muntliga (19.4) Skriftliga och muntliga 1. * Akuten (n=1), BUM (n=1), BUP (n=3) **HC/VC (n=4) UM (n=1) ***HVB (n=1), Myndighetsutövning SOL (n=10), Myndighetsutövning SOL/LSS (n=1), Stöd behandling SOL (n=10) (47,2) 25

26 Procent Procent Frågeformulär/bedömningsinstrument som stöd Använder ni något frågeformulär/bedömningsinstrument som stöd när ni frågar barn och unga om erfarenheter av att använda alkohol och narkotika? Samtliga Specialistsjukvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Ja 24 ( 48%) 2 ( 20 %) 5 ( 56%) 2 ( 67 %) 16 ( 57%) Nej 24 ( 48%) 8 ( 80 %) 3 ( 33%) 1 ( 33 %) 11 ( 39%) Vet ej 2 ( 4%) 0 1 ( 11%) 0 1 ( 4%) Ja Nej Vet ej Figur 2. Staplarna visas i procent. Tabellen visar varje verksamhet utifrån antal (andel) svarande (n=50); Specialistsjukvård (n=10), Primärvård (n=9), Elevhälsan (n=3), Socialtjänst (n=28). om ja, vilket bedömningsinstrument använder ni i er verksamhet? ,9 65,4 26,9 7, ,5 Audit Dudit Addis Ung SCID 1 MINI ADAD Annat Figur 3. Svar från de deltagare som svarade ja på föregående fråga (n=24). Flervalsfråga Audit (Alcohol Use Disorders Identification Test) identifierar alkoholproblem Dudit (Drug Use Disorders Identification Test) identifierar narkotikaproblem Addis Ung (Alkohol Drog Diagnos Instrument) underlag för diagnos om skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och narkotika SCID 1 (structured interview for DSM-IV- Axis I disorder) underlag för diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och narkotika MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) underlag för diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och narkotika 26

27 ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) bedöma psykosocialt hjälpbehov Tabell 4. Svar från de verksamheter som i frågan ovan svarade ja angående om de använde frågeformulär/ bedömningsinstrument som stöd i sitt arbete. Flervalsfråga Om ja, vilket/vilka bedömningsinstrument använder ni? Specialistsjukvård* (n=2) Primärvård** (n=5) Elevhälsa (n=2) Socialtjänst*** (n=16) Samtliga (n=24) Antal svar Audit Dudit Addis Ung SCID MINI ADAD Annat Summa *BUP (n=2) **HC/VC (n=5), UM (n=1) ***HVB (n=1), Myndighetsutövning SOL (n=10), Myndighetsutövning/Stöd behandling SOL (n=1), Myndighetsutövning/Söd behandling SOL/LVU (n=1), Stöd behandling SOL (n=4). Annat: Vilka bedömningsinstrument/frågeformulär använder ni? Primärvård: Ungdomsmottagningens egna utvecklade UM-samtal Elevhälsa: Frågor från eget formulär. Strukturerat hälsosamtal utifrån ett frågeformulär Socialtjänst: Fångar upp ungdom och föräldrar rådgivande och informativt och tar ställning till om utredning ska inledas eller inte (Myndighetsutövning SOL)., Urinprov (Myndighetsutövning, Stöd behandling SOL/LVU), På väg och andra utarbetade frågeformulär (Myndighetsutövning SOL), Egen säkerhetsrutin (Myndighetsutövning SOL). 27

28 Procent Procent Att fråga barn och unga Uppskatta hur ofta ni frågar barn och unga om deras erfarenheter av att använda alkohol och narkotika Samtliga Specialistsjukvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Alltid 8 ( 15,7%) 1 ( 10 %) 0 1 ( 33%) 6 ( 21,4%) Oftast 12 ( 23,5%) 1 ( 10 %) 3 ( 30%) 0 8 ( 28,6%) Ibland 28 ( 54,9%) 8 ( 80 %) 5 ( 50%) 2 ( 67 %) 13 ( 46,4%) Aldrig 3 ( 5,9%) 0 2 ( 20%) 0 1 ( 3,6%) Alltid Oftast Ibland Aldrig Figur 4. Staplarna visas i procent. Tabellen visar varje verksamhet utifrån antal (andel) svarande (n=51); Specialistsjukvård (n=10), Primärvård (n=10), Elevhälsan (n=3), Socialtjänst (n=28). 60 Vad är den vanligaste oraken till att ni tar upp frågan om alkohol och narkotikaanvändning med barn och unga? Figur 5. Svar från samtliga verksamheter (n=49). Flervalsfråga Tabell 5. Flervalsfråga. Vad är den vanligaste orsaken till att ni tar upp frågan om alkohol och narkotikaanvändning? Specialistsjukvård (n10) Primärvård (n=9) Elevhälsa (n=3) Socialtjänst (n=27) Samtliga (n=49) Antal (%) svar 28

29 Ingår i mina rutiner (49) Laboratoriesvar (6) Misstankar oro från personal (55) Den unges önskemål (14) Föräldrars önskemål (14) Annat (12) Summa Annat: Vanligaste orsaken till att ni tar upp frågan om alkohol och narkotika: Specialistsjukvård: Beroende på diagnos (BUM). Nationella register (BUP). Primärvård: Symtom (VC/HC). Socialtjänst: Individens behov (23). Om vi har misstanke eller information som tyder på alkohol och narkotikaanvändning (32). Anledning inkommen ansökan eller anmälan (18). Kommentarer: Vanligaste orsaken till att ni tar upp frågan om alkohol och narkotika: Specialistsjukvård: Det ingår i rutinen vid första telefonkontakt med vårdnadshavare, då ställs alltid frågan, men inte alltid vid besök där barnet/ungdomen medverkar (BUP). Beroende på vissa diagnoser och/ eller när inläggning sker pga. intox (BUM). Primärvård: Alla som kommer till UM erbjuds ett UM-samtal 1 ggr per år där frågor om alkohol och narkotika ingår (UMU). Oftast i samband med att patienten söker på begäran intyg från Transportstyrelsen/körkort, eller för psykisk ohälsa eller andra symtomen där man kan misstänka användande av droger (HC/VC). Elevhälsa: Utgår från skolsköterskornas hälsosamtal då jag svarar, hur ofta de diskuterar alkohol och narkotika vid andra samtal har jag svårt att uttala mig om, likaså hur ofta ex kuratorer pratar med elever kring ämnet. Socialtjänst: Som tidigare, det är vårt uppdrag att behandla beroendeproblematik (Stöd behandling SOL). Hur ofta avgörs av ungdomens spec. problematik (Stöd, behandling SOL). Frågor om alkohol och narkotikaanvändning ingår i behovsområdet hälsa (BBIC) (Myndighetsutövning SOL). Det framkommer i samtal med den enskilde. Eller signaler från andra runt omkring (Myndighetsutövning SOL/LSS), Vi arbetar med missbruksbehandlingar av olika slag, givetvis pratar vi med ungdomen om deras alkohol och droganvändning (Myndighetsutövning SOL). 29

30 Procent Om ni väljer att inte fråga om alkohol och narkotika, vad är isåfall den vanligaste orsaken? Tidsbrist 24 Inte vårt uppdrag 21 Saknar rutiner 0 3 Har inga effektiva insatser att erbjuda Vet inte vart vi ska hänvisa Annat Figur 6. Flervalsfråga, samtliga deltagare (n=38). 14 deltagare valde att inte besvara frågan. Tabell 6. Flervalsfråga (n=38) Om ni väljer att inte fråga, vad är isåfall den vanligaste orsaken? Specialistsjukvård (n=9) Primärvård (n=10) Elevhälsa (n=0) Antal (%) svar Socialtjänst (n=19) Tidsbrist Inte vårt uppdrag Saknar rutiner Inga effektiva insatser att erbjuda Vet inte var vi ska hänvisa den unge Samtliga (n=38) Annat

31 Annat: Orsak om ni väljer att inte fråga Specialistsjukvård: Barn < 12 år (BUP). Osäkerhet (BUP). Glöms bort (BUM). Uppdrag (BUM). Inte relevant för just det besöket (Akuten). Primärvård: Primärvårdens vård- och hälsocentraler (n=5) handlade om att när man inte frågade var det för att det inte var relevant med den frågan vid det tillfället. UM beskrev att det vid ombokad tid när den unge önskar PCA ej fanns tid för UM-samtal. Socialtjänst: Om det inte var relevant, inte fanns ett behov eller om inte misstanke fanns (BOU). Fanns också en kommentar Otillräckliga kunskaper och bristande erfarenhet, svårt område (BOU), samt att det var allt för unga barn eller att de har en funktionsnedsättning som gör att de inte kommer i kontakt med alkohol eller droger (LSS). Kommentarer: Orsak om ni väljer att inte fråga Specialistsjukvård: Ska detta ingå i uppdraget? (BUM). Kommer till hösten att införa tydligare rutiner för anamnestagning gällande frågor kring alkohol och narkotika. Personalen ska även utbildas (BUP). Primärvård: Vi har ett frågeformulär om levnadsvanor som lämnas ut till alla patienter. Patienten väljer sedan om de vill lyfta och få hjälp med en eller flera av sina levnadsvanor (HC/VC). Det är vår skyldighet att fråga vid ex misstanke (HC/VC). På ombokade kondom hämtningsbesök finns ej tid för dessa frågor/um samtal (UM). Socialtjänst: Vi jobbar med verkställighet och uppföljning, inte grundutredning el allmänna kontakter. Det finns en vård och genomförandeplan för våra ungdomar (23). Att barnet är så ungt att det inte är rimligt med eget bruk (25). Beror på vilken ålder klienten/ungdomen befinner sig i (27). Eftersom vi inte utreder utan arbetar utifrån givna uppdrag frågar vi inte om det är helt klarlagt att problematiken är en annan (37). 31

32 Procent Insatser Hur gör ni vanligen om ni bedömer att den unge har ett riskbruk eller missbruk? Figur 7. Flervalsfråga, samtliga svarande (n=50) Tabell 7. Flervalsfråga, (n=50) Hur gör ni vanligen om ni bedömer att den unge har riskbruk, missbruk? Ger info om negativa hälsoeffekter och rimliga konsumtionsnivåer Specialistsjukvård (n=9) Primärvård (n=11) Elevhälsa (n=3) Antal (%) svar Socialtjänst (n=28) Samtliga (n=50) (34,6) Gör en orosanmälan (55,8) Påbörjar samtal med syfte att motivera till minskad konsumtion Erbjuder interna behandlingsinsatser Hänvisar till annan verksamhet Inleder nära samarbete med annan verksamhet (42,3) (32,7) (26,9) (32,7) Annat (13,5) 32

33 Annat: Hur gör ni vanligen när ni bedömer att den unge har riskbruk/missbruksproblematik Specialistsjukvård: Kurator och socialtjänst (BUM) Primärvård: MI-samtal (UM) Socialtjänst: Utreder behov av ytterligare insatser (22), Aldrig varit aktuellt (17) Kommentarer: Hur gör ni vanligen när ni bedömer att den unge har riskbruk/missbruksproblematik Specialistsjukvård: Kontakt med kurator och socialtjänsten (BUM) Primärvård: Barn och unga under 18 år söker sällan till primärvården för riskbruk eller missbruk. Om de söker så är det för psykisk ohälsa som ångest och depression. Vi hänvisar oftast till ungdomsmottagningen för samtal och behandling (HC/VC). Allt beror ju på vilket barn det är och ålder. Oftast kommer barnen med en förälder som är orolig och då är socialtjänsten redan inkopplad (HC/VC). Det beror på om ungdomen är myndig eller ej. Om den vill ha hjälp o s v. Men all personal är utbildade i MI och vi arbetar stödjande, främjande och motiverande (UM). Socialtjänst: Beviljar bistånd och tar initiativ till insatser utifrån ungdomens behov. Eventuellt ny placeringsform (Myndighetsutövning SOL). Hanteras utifrån den specifika ungdomens behov (Myndighetsutövning SOL). Försöker motivera klient till att berätta och därefter görs bedömning om och i så fall hur vi ska gå vidare för att hjälpa klienten ( Myndighetsutövning SOL). Inleder utredning för att bedöma behov av insatser (Myndighetsutövning SOL). Remitterar till öppenvården och tillsätter ev. även andra insatser samt ibland samverkan med andra myndigheter (Myndighetsutövning SOL). Samtal med enskild, information om hjälp/stödinsatser och kontakt med vuxenenhet vid socialtjänsten (Myndighetsutövning SOL/LSS). Stödsamtal, motiverande samtal, HAP-programmet, familjearbete mm (Myndighetsutövning, Stöd behandling SOL/LVU). Ungdomar kommer till oss via utredning och bistånd av socialsekreterare (Stöd behandling SOL) 33

34 Procent Samverkan internt 100 Finns det inom er verksamhet rutiner för intern samverkan? Samtliga Specialistsjukvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Ja 31 ( 60%) 3 ( 30%) 2 ( 18%) 2 ( 67%) 24 ( 86%) Nej 16 ( 31%) 5 ( 50%) 7 ( 64%) 1 ( 33%) 3 ( 11 %) Vet ej 5 ( 9 %) 2 ( 20%) 2 ( 18%) 0 1 ( 3 %) Ja Nej Vet ej Figur 8. (n=52) Kommentarer: Om ja, vilka interna verksamheter samverkar ni vanligtvis med? Specialistsjukvård: Barnmottagning/avdelning (Akuten). Delvis (BUM) Primärvård: Barnkliniken, BUP (HC/VC). Ungdomsrådgivningen, samtalsbyrån är vi samlokaliserade med. Men vet inte vad ni avser med interna? (UM) Elevhälsan: Övriga professioner inom elevhälsa. Räknas socialtjänsten som en intern verksamhet och att en orosanmälan eller konsultation från socialtjänsten så är svaret ja. Socialtjänst: Socialtjänsten barn och unga och alkohol och drogenheten (HVB). familjestöd (Myndighetsutövning SOL). Fält o stödteam, vuxenstöd/missbruksenhet ( Myndighetsutövning SOL). Öppenvårdsinsatser inom socialtjänstens verksamhet för ungdomar ( Myndighetsutövning SOL). Till viss del, vi arbetar mest i nära samverkan ( Myndighetsutövning SOL). Beroendegruppen om det är en ung vuxen ( Myndighetsutövning SOL). Den avdelning som verkställer stödinsatser ( Myndighetsutövning SOL). Skolan ink elevhälsan och fritidsverksamhet (Myndighetsutövning, Stöd behandling SOL/LVU). Socialtjänsten och stöd funktionerna (Stöd behandling SOL). Främst med myndighetsutövande socialsekreterare på mottagningsgrupp eller utredargrupp (Stöd behandling SOL). Socialsekreterare och fält- och stödteam (Stöd behandling SOL). Social utredning, MST (Stöd behandling SOL). 34

35 Procent Tabell 8. Svar från de som svarat ja (att de har interna rutiner) på frågan ovan (31/52). Om ja, är de interna rutinerna för samverkan skriftliga eller muntliga? Specialistsjukvård (n=3) Primärvård (n=2) Elevhälsa (n=2) Antal (%) svar Socialtjänst (n=24) Samtliga (n=31) Skriftliga (38,7) Muntliga (19,3) Både skriftliga och muntliga (42) Samverkan externt 100 Finns det inom er verksamhet rutiner för extern samverkan? Samtliga Specialistsjukvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Ja 26 ( 51%) 7 ( 70%) 3 ( 27%) 2 ( 67%) 14 ( 52%) Nej 25 ( 49%) 3 ( 30%) 8 ( 73%) 1 ( 33%) 13 ( 48 %) Ja Nej Figur 9. (n=51) 35

36 Kommentarer: Om ja, vilka externa verksamheter samverkar ni vanligtvis med? Specialistsjukvård: Socialtjänsten (Akuten). Socialtjänst via orosanmälan (Akuten). Socialtjänsten (BUM). Socialtjänsten har vi en överenskommelse med sedan läng att vi anmäler alla som kommer in berusade och träffar barnläkare (BUM). Vid upptäckt av missbruk föreligger anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen och socialtjänsten kontaktas för samverkan (BUP). Socialtjänsten (BUP). Primärvård: Välfärdsförvaltningen (HC/VC). Skola, soc, andra enheter inom kommunen (HC/VC). Socialtjänst, missbruksenheter, fältare och ungdomsgrupps ledare (UM). Elevhälsan: Socialtjänsten Socialtjänst: Elevhälsa (HVB). Alla som anmäler att barn far illa (Myndighetsutövning SOL). Skola, fritid, BUP, polis ( Myndighetsutövning SOL). Skola, BUP, Hälsocentral, Polis ( Myndighetsutövning SOL). SIP för samverkan med sjukvård, sker inte sällan avvikelser pga. att sjukvårdspersonal inte känner till dessa riktlinjer, t ex att föräldrar inte bjuds in ( Myndighetsutövning SOL). BUP, Skola, sjukvård, polis. Om barnet är placerat, sker samverkan med HVB utifrån vårdplan och genomförandeplan (Myndighetsutövning SOL). SIP - med landstinget ( Myndighetsutövning SOL). Ev. Primärvård, BUP beroende på den unges behov (Myndighetsutövning, Stöd behandling SOL). Landstinget främst barn och ungdomspsykiatrin ( Myndighetsutövning, Stöd behandling SOL/LVU). Hälsocentraler och psykiatri (Stöd behandling SOL). Tabell 9. Antal svar från de som svarat ja på frågan om de har rutiner för extern samverkan (26/51). Om ja, är de externa rutinerna för samverkan skriftliga eller muntliga? Specialistsjukvård (n=7) Primärvård (n=3) Elevhälsa (n=2) Antal (%) svar Socialtjänst (n=14) Samtliga (n=26) Skriftliga (38,4) Muntliga (30,8) Både skriftliga och muntliga (3 0,8 ) Kommentarer: Extern samverkan Specialistsjukvård: Orosanmälan (Akuten) Socialtjänst: Bedömning görs i varje enskilt fall om klienten har behov av något utanför våra rutiner. Om så är fallet samverkas så långt möjligt med den verksamhet som bäst motsvarar behovet (Myndighetsutövning SOL). Olika beroende på vilka behov som finns ex SIP (Myndighetsutövning, Stöd, behandling SOL). 36

37 Procent Egen bedömning av verksamhet Bedöm din verksamhet vad gäller att fråga och initiera stöd till barn och unga med riskbruk eller missbruk Samtliga Specialistvård Primärvård Elevhälsa Socialtjänst Fungerar mycket bra 10 ( 20%) 0 2 ( 20%) 0 8 ( 30%) Fungerar bra 24 ( 48%) 4 ( 40%) 3 ( 30%) 2 ( 68%) 15 ( 55%) Fungerar mindre bra 14 ( 28%) 5 ( 50%) 4 ( 40%) 1 ( 33%) 4 ( 15%) Fungerar inte alls 2 ( 4 %) 1 ( 10%) 1 ( 10%) 0 0 Fungerar mycket bra Fungerar bra Fungerar mindre bra Fungerar inte alls Figur 10. Kommentarer: Bedöm din egen verksamhet Specialistsjukvård: Har inte upplevt att vi har den sortens problem här (BUM). Vi har inga bra rutiner förutom när man kommer med alkoholintox (BUM) Primärvård: Vi måste ofta remittera vidare (HC/VC). Svårigheterna är att även om vi får fram att det finns ett missbruk så är det svårt att få ihop alla delar. Önskar att det vore lättare. Resursbrist på olika enheter gör att det inte flyter så bra som det borde (HC/VC). Elevhälsan: Behöver uppmärksammas mer systematiskt. Misstänker att vi missar ett antal ungdomar eftersom inte alltför många uppmärksammas under sin skoltid. Socialtjänst: Vi har inga sådana rutiner utifrån att det aldrig varit aktuellt (Insatser LSS). Trots hög arbetsbelastning är verksamheten bra på att fånga upp behov och följa vården och bevilja andra insatser (Myndighetsutövning SOL). Tror det finns en hel del förbättringsbehov inom detta område, såväl internt som externt ( Myndighetsutövning SOL) 37