PM Dnr Energiarbete som hävstång för landsbygdsutveckling med fokus på länsstyrelsernas arbete med Landsbygdsprogrammet

Transkript

1 Energiarbete som hävstång för landsbygdsutveckling med fokus på länsstyrelsernas arbete med Landsbygdsprogrammet LEKS-projekt dnr Förord LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, arbetar för att stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. LEKS bildades 1 juli 2013 som en följd av pilotlänssatsningen för grön utveckling och finansieras av Energimyndigheten. Inom LEKS bedrivs ett antal utvecklingsprojekt. Dessa syftar till att lyfta länsstyrelsernas energi- och klimatstrategiska arbete inom områden såsom miljöprövning, miljötillsyn, fysisk planering, landsbygdsutveckling, näringslivsutveckling och övergripande styrning och samverkan. Denna rapport är slutrapport för ett av dessa utvecklingsprojekt. Projektets syfte var att tydliggöra kopplingarna mellan landsbygdsutveckling och energifrågan med det nya landsbygdsprogrammet som bas. Som en följd av fördröjningarna i Landsbygdsprogrammet har projektet blivit mindre i omfattning än ursprungsplanen. Arbetet är utfört av Bernhard Reckermann och Fredrik Fredrikson på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Landsbygdsavdelningen. Inledning Utgångspunkten för detta projekt var att visa på kopplingarna mellan länsstyrelsernas arbete med energi- och klimatfrågor och landsbygdsutvecklingsfrågor. Med ett nytt landsbygdsprogram (LBP) i fokus fanns möjligheter att ta ett avstamp i detta arbete. Arbetet med Sveriges LBP har dragit ut på tiden och programmet är inte formellt godkänt av kommissionen än. Förutom tidsförskjutningen skiljer sig LBP i flera delar från förra programperiodens LBP ( ). Det rör både länsstyrelsernas roll och hur olika åtgärder är utformade. Samtidigt har länsstyrelsernas uppdrag kring det övergripande energi- och klimatarbetet resursmässigt förändrats vilket inneburit att takten i länsstyrelsernas möjligheter att arbeta med ursprungsfrågan har dämpats. Detta sammantaget har inneburit att projektet har fokuserat mer på hur de övergripande energiklimatfrågorna och landsbygdsutvecklingsfrågorna tar sig uttryck i arbetet med LBP så här långt. Med detta som grund visas på ett antal områden som är strategiskt viktiga för länsstyrelserna att fokusera på under höstens arbete och framåt. Processen för att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för Sverige är komplex och består av många dimensioner och aktörer(eu, Landsbygdsdepartement, Jordbruksverket, Länsstyrelserna m.m.). Väldigt förenklat så startade det med att Jordbruksverket tog fram ett tekniskt underlag (Tulpan). Därefter gjordes det SWOT-analyser på länsstyrelsenivå varpå processen med Regionala 1

2 handlingsplaner med urvalskriterier följde. I själva verket är det långt mer komplicerat men bilden nedan visar väldigt övergripande på hur SWOT-analyserna och de regionala handlingsplanerna hänger ihop med det övergripanade arbetet. För lantbrukets del är det inte användningen av fossila bränslen den stora delen av lantbrukets utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta till skillnad från övriga samhällssektorer. Fokus i detta arbete är framförallt på själva energifrågan(produktion och användning) och dess kopplingar till landsbygdsutveckling. De lantbruksspecifika utmaningarna kopplat till utsläpp av klimatgaser är alltså inte huvudfokus. Det finns också exempel på åtgärder som är viktiga för landsbygden och som indirekt kan påverka möjligheterna till minskad energianvändning och minskadeutsläpp av klimatgaser ex bredbandutbyggnad. Även om ex. bredband är en viktig del i LBP så ligger analyser av indirekta energieffekter utanför detta arbete. Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna och leda arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan. Detta har bl. a skett genom 2050-arbetet och ett antal andra projekt i samverkan med regioner/landsting, kommunalförbund och enskilda kommuner. Det sker även genom arbetet med landsbygdsprogrammet och de olika kopplingar till energi- och klimatfrågor som ryms där. Utmaningarna som är kopplade till energiomställningen och behovet av att minska klimatpåverkande gaser är stora. Mycket arbete är gjort och kunskapsunderlag finns för dessa områden. Utifrån ett hållbarsperspektiv finns det många aspekter som är kopplade till dessa utmaningar, varav ett är kopplingen till landsbygdsutveckling. Att landsbygden har resurser (biomassa och ytor) som energisystemet kommer att efterfråga i allt större omfattning är klart. Det är dock viktigt att bära med sig att maximal kwh-nytta för energisystemet inte alltid leder till hållbar landsbygdsutveckling och vice versa. Ett stort bidrag av biomassa till energisystemet innebär inte per definition att den ekonomiska nyttan blir kvar på 2

3 landsbygden och lösningar som gynnar landsbygden innebär inte per definition att största nytta för energisystemet uppnås. Länsstyrelserna har en viktig utmaning i att synkronisera energi-klimatarbetet med strategiska frågor som rör landsbygdsutveckling. Det är alltså viktigt att lyfta in landsbygdsdimensionen i energi- och klimatarbetet men också energi/klimatdimensionen i arbetet med landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna är lite olika organiserade och är olika med avseende storlek förutom att förutsättningar i de geografiska områdena skiljer sig åt. Detta innebär till viss del att olika länsstyrelser behöver hitta sina vägar men också att det finns behov av att lära över både administrativa gränser inom respektive länsstyrelse såväl som mellan länsstyrelserna. Landsbygdsprogrammet och energin Landsbygdsprogrammet är den del av EUs strategi för tillväxt och sysselsättning. Det övergripande EU-målet är smart och hållbar tillväxt för alla. Landsbygdspolitikens mål är jordbrukets konkurrenskraft, hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt balanserad territoriell utveckling. Därefter delas LBP upp i 6 prioriteringar som var och en består av ett antal fokusområden, se fig. 1och fig. 2 nedan. Fig 1. Beskrivning av landsbygdsprogrammets struktur. Källa: Jordbruksverket 3

4 Fig 2. Landsbygdsprogrammets fokusområden Källa: Jordbruksverket I det Sveriges förslag till LBP som skickades in till kommissionen 23 mars 2015 finns energifrågan med på olika sätt i olika typer av åtgärder. ( gdsprogrammet c4ce2e813deda4d html) Nedan följer en kort översikt över hur detta hanteras, framför allt under prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks- och livsmedelssektorn (fig 2) Syftet med fokusområde 5c är att underlätta övergången till och användningen av förnybara energikällor samt öka användningen av biprodukter, avfall, restprodukter och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel. Även energieffektivisering(fokusområde 5b) hanteras under 5c även om det är ett eget fokusområde. Det finns ett antal olika åtgärdstyper: investeringsstöd, samarbetsåtgärd kompetensutveckling, information och demonstration samt rådgivning. De projektstöd som fanns i förra programperioden finns alltså inte kvar. När det gäller investeringsstöd för energieffektivisering(5b) är det jordbruksföretag som kan söka. För främjandet tillgången på och användningen av förnybar energi (5c)kan investeringsstöd sökas av både jordbruksföretag såväl som andra landsbygdsföretag. 4

5 I Sveriges beskrivning av åtgärder som är skickade till kommissionen är detaljnivån och konkretiseringen lite tydligare och det är utifrån denna nivå som de regionala handlingsplanerna utformas med sina urvalskriterier. Investeringar inom jordbruk, trädgård och rennäring (artikel17) Investeringsstöd för energieffektivisering samt energigrödor Fokusområde 5c. Stöd kan beviljas för investeringar som bidrar till energieffektivisering inom jordbruk, trädgård och rennäring. Exempel är energieffektivare ventilation, belysning, värmeväxlare eller isolering. I denna åtgärd ligger också stöd för planering av energiskog. Sökande ska visa upp en energiplan. Investeringsstöd inom jordbruk och trädgård och rennäring för att minskajordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak Fokusområde 5d. Stöd beviljas för jordbruksföretag och trädgårdsföretag och rennäringsföretag som gör investeringar för minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Sådant som beviljas stöd är till exempel investeringar som minskar utsläppen vid gödselhantering, teknik för spridning och nedmyllning av stallgödsel samt investeringar för extra lagringskapacitet utöver lagkrav, rötresthantering för jordbruksföretagets egna behov, rening av luft från djurstallar och surgörning av stallgödsel. Stöd får inte ges för att klara kraven på lagring av gödsel och inte heller till biogasanläggningar. (Biogasanläggningar hanteras under Jordbruks- och affärsutveckling, se nedan). Sökande ska visa upp en energiplan. Jordbruks- och affärsutveckling (artikel 19) Syftet med stödet är att främja diversifiering av jordbruks- trädgårds och rennäringsföretag, främja utveckling av små företag och arbetstillfällen, samt främja tillgång till och användning av förnybar energi. Fokusområde 5c, investeringsstöd till förnybar energi Till företag med jordbruk, trädgårdsodling eller inom rennäring kan stöd beviljas för produktion av förnybar energi i form av bioenergi, vind, luft, sol, vatten, jord och berg, både till eget behov och till försäljning. Vindkraftverk får dock inte vara så stora att de kräver bygglov enligt plan- och byggförordningen. Till övriga mikroföretag och små företag kan stöd beviljas för produktion och försäljning av biobränslen eller biovärme, bio-el eller biodrivmedel. Stöd ges inte till dessa företag om det endast är produktion för eget bruk. Stöd ges till biogasanläggningar som avser att röta annat substrat än gödsel. Stöd ges dock inte till gödselbaserad biogas inom fokusområde 5 c, detta ges istället inom fokusområde 5d. Fokusområde 5d, investeringsstöd till gödselbaserad biogas Stöd beviljas till nya anläggningar för produktion och användning av gödselbaserad biogas samt anläggningar för rötresthantering. Detta kan också inkludera exempelvis uppgraderingsanläggning, rörledningar och kulvertar. Kompetensutveckling (artikel 14) LBP skiljer på kompetensutveckling och rådgivning på ett sätt som skiljer sig från tidigare LBP. Det är i skrivande stund oklart hur fördelningen av medel ut på länen kommer att se ut. 5

6 Syftet med kompetensutvecklingen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden verka för en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. I många fall kommer stödmyndigheten att vara projektägare. Inom dessa projekt kan myndigheten upphandla olika typer av kompetensutvecklingsverksamhet samt genomföra verksamhet i egen regi. Stödmyndigheten kan också genom riktade utlysningar ta in ansökningar. När det gäller information och demonstration, som är en delåtgärd, är det oklart om några pengar läggs ut på länen. När det gäller energi- och klimat kommer den största delen av kompetensutvecklingen att hamna inom Greppa Näringen. Rådgivning (artikel 15) Syftet med rådgivningen är att öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och därmed även öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga åtgärder i landsbygdsprogrammet. I sin helhet ska åtgärden verka för en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden. För projekten inom åtgärden kommer stödmyndigheten att vara projektägare. Inom dessa projekt kommer myndigheten upphandla olika typer av rådgivningsverksamhet respektive fortbildning av rådgivare samt kunna genomföra verksamhet i egen regi. Jordbruksverket är, förutom förvaltningsmyndighet, också sektorsansvarig myndighet för de svenska miljömålen inom jordbruksverksamhet. Av denna anledning kommer en hel del av verksamheten inom fokusområdena 4abc och 5bcd att genomföras i egen regi av Jordbruksverket. Projektövergripande verksamhet samt verksamhet som bedöms mindre effektiv att upphandla eller utlysa kommer också att genomföras av respektive stödmyndighet. När det gäller energi- och klimat kommer den största delen av kompetensutvecklingen att hamna inom Greppa Näringen. SWOT-analyser Som en grund för de regionala handlingsplanerna och urvalskriterierna tog länen under 2013 fram SWOT-analyser. Eftersom det i det läget fanns många frågetecken och oklarheter kring LBP och hur SWOT-analyserna skulle användas är det inte i alla delar tydliga kopplingar mellan SWOT och de regionala handlingsplanerna. Genom att gå igenom de SWOT-analyser som finns tillgängliga(19 st) på Jordbruksverkets samarbetsyta för olika länsstyrelser och se hur energi och klimatfrågan beskrivs och om de finns kopplingar till energi- och klimatstrategier får vi en bild över kopplingarna. De olika länen har utformat arbetet på lite olika sätt vilket medför att de inte fullt ut är jämförbara och syftet är inte att visa på vilka som varit bäst utan mer på att peka på mångfalden. Syftet med SWOT-analyserna har ju inte varit att specifikt lyfta kopplingen mellan energi- och landsbygdsutveckling. Analysen är också övergripande och tolkningarna blir till viss del lite subjektiva. Att energi- och klimatfrågan är viktig och att landsbygden har resurser beskrivs genomgående på en generell nivå. 6

7 Län Antal sidor Mer specifikt utöver generella skrivningar kring energi och klimat Exempel på energikoppling till landsbygdsutveckling Uttalad koppling till Klimatenergistrategi Möjligheter att utveckla energiutvinning från Blekinge 10 organiska restprodukter. Vindkraft. Mest kopplat till lantbrukets energianvändning Ser bristande kunskap kring koldioxidsnål och Stora potentialer men låg Dalarna 43 klimattålig ekonomi. Har gott om bränsle från skogen. efterfrågan på bioenergi Har tydliga regionala klimat- och energimål. Har högt energibehov, stor andel förnybar energi från skogen. Gävleborg 64 Ser möjligheter i vindkraft och solenergi. Kopplar flera energifrågor till landsbygdsföretagande ja Ser energiförädling som en möjlighet att bevara Halland 14 odlingslandskapet Landsbygden har resurser Nej Ser skogsråvaran som ett viktigt bidrag från jord- och skogsbruket. Biogas från bi- och restprodukter anses Jämtland 38 som utvecklingsbart Regional "exportör" av förnybar energi, främst vattenkraft. Tänker utöka vindkraft. Nej Ser energi- och klimatstrategin som möjlighet och Jönköping 68 Klimatrådet som en styrka Landsbygden har resurser Kalmar Ser bristande kompetens om förnybar energi som ett hinder, betonar sina naturliga fördelar: gynnsam 30 klimat, många soltimmar Landsbygden har resurser Nej Kronoberg Ser bristande kunskap och intresse i energieffektiviserinar. Länets skogar - både 45 energileverantör och kolfälla. Tillgång på relativt billig bioenergi i form av flis en framgångsfaktor för kyckling- och äggproduktion Nej Kapitalbrist hämmar utvecklingen. Långa transportavstånd är en utmåning, inte minst vägunderhåll. Ser skogen som tillgång men Norrbotten 99 skogsindustrins vireksbehov är stort. Ser ekonomiska och miljömässiga styrkor och möjligheter med förnybar energi. (närproducerad Skåne 39 energi) Har tydliga övergripande energi- och klimatmål. Stockholm 57 Kretsloppsfokus. Södermanland 22 Behov av ökat kompetens och kompetensöverföring Har goda naturliga förutsättningar. Fokuserar på Uppsala 31 kompetensöverföring från FoU till företagen. Tab 1. Matris över länens SWOT-analyser Framförallt kopplat till landsbygdens skogliga resurser. Diversifiering genom bl a energisatningar viktig väg för landsbygdsföretagandet. Livsmedels- och energiprod kopplat till kretsloppslösningar ger landsbygdsmöjligheter. Visa på symbios mellan stad och land Generell där energi anknytning är en till viktig fråga. regionalfondsprogram i vilket energi och klimat är en viktig del Ser möjligheter i förnybar energi från lantbruket. Biobränslepotential i skog, våtmarksvegetation och Värmland 39 stallgödsel Landsbygden har resurser Nej Ser ökat intresse i biobränsle och solel från lantbruksföretag. Långa transportavstånd ett hinder. Avsaknad av samordnande organisation och mogen Västernorrland 41 marknad. Potential finns i vindkraft, solenergi och biomassa från obrukade arealer. Energiskog kan ha negativa Västmanland 69 effekter för landskapsbilden Ser landsbygdens begränsningar i ett större energisammanhang. Ser möjligheter i havsbaserat Västra Götaland 95 energiproduktion. Kopplar energiutmaningar till landsbygdsutveckling. Generell anknytning till regionalfondsprogram i vilket energi och klimat är en viktig del Kopplingar mellan landsbygdsutvecklings- och energinytta Prioriterar biogas från restprodukter och biobränsle från skogen. Stor andel mulljordar med sin Örebro 17 klimatproblematik Landsbygden har resurser Ser energisektorn som en tillgång med potentialen att öka. Pekar på negativa miljökonsekvenser vid allt för Energisektor kan stärka Östergötland 29 högt bränsleuttag från skogen. landsbygdsföretag Nej 7

8 De allra flesta har mer eller mindre tydliga kopplingar till de energi- och klimatstrategier som tidigare tagits fram på respektive länsstyrelse. Tydliga kopplingar mellan energiarbetet och landsbygdsutvecklingsfrågor utöver väldigt generella frågeställningar saknas i stora delar. Det är också så att SWOT-analyserna skiljer sig åt väldigt mycket både i omfattning ochinnehåll. Regionala handlingsplaner Länen har skrivit regionala handlingsplaner (RHP) utifrån mallar från Jordbruksverket och med kopplingar till länens SWOT-analyser. För en del åtgärder gäller bara nationella kriterier, för andra både nationella och regionala och andra endast regionala. Till skillnad från SWOT-analyserna är de regionala handlingsplanerna mer styrda till innehåll och form. I handlingsplanerna beskrivs de regionala prioriteringar som respektive länsstyrelse gör kopplat till SWOT-analysen. Dessutom finns en kommunikationsplan och beskrivningar över hur uppföljning och revidering ska gå till. Handlingsplanerna kommer att kunna revideras en gång per år. Urvalskriterier En viktig del i handlingsplanerna är urvalskriterierna. I detta LBP finns tydligare krav på att prioritera och konkurrensutsätta olika ansökningar och urvalskriterierna har som syfte att bidra till detta. Det finns både nationella och regionala utvalskriterier och dessa kombineras på olika sätt beroende på åtgärd. I denna rapportering redovisas inte alla detaljer kring urvalskriterierna. Lite förenklat finns det ett antal kriterier per åtgärd. Varje kriterium består av en eller flera faktorer som poängsätts med hjälp av bedömningsgrunder. Det finns också möjlighet att vikta varje kriterium. För att kunna få stöd måste sökande först komma över en kvalifikationsgräns. Därefter blir det en rangordning utifrån poäng men också andra faktorer som ex företagets ekonomi avgör vilka som får stöd. Även i de åtgärder som inte direkt är riktade till energi eller klimat har kriterier som kopplar till miljöoch klimatmål. Vad detta kommer innebära för styrning i praktiken är svårt att avgöra men det tydliggör att det finns en energi- och klimatdimension i det flesta åtgärder. För att få en bild av hur det kan se ut följer här exempel från Västra Götalands handlingsplan: Investeringsstöd för energieffektivisering och energigrödor Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. 8

9 Det som bedöms är exempelvis grad av energieffektivisering, hur stor produktion av biomassa som uppnås, att den som söker har tillräcklig erfarenhet, att effektiviseringen leder till lägre energianvändning och om energiskogsodlingen passar in i landskapet. Investeringsstöd för förnybar energi för landsbygdsföretag Investeringen bidrar till att uppfylla specifika miljö- och klimatmål Insatsen bidrar till införandet av nya produkter, insatser eller metoder (Innovation) Den som söker har kunskap, kompetens och genomförandekapacitet för investeringen Det finns ett identifierat regionalt behov av investeringen. Det som bedöms är ex. ökning av förnybar energi, innovationsgrad, erfarenhet och kompetens hos sökande, förädlingsgrad. När det gäller kompetensutveckling och rådgivning på regional nivå kommer det att vara Länsstyrelserna som är de som söker. Därefter upphandlas delar eller hela av denna verksamhet. Länsstyreslen kan också göra utlysningar. Urvalskriterierna för kompetensutveckling och rådgivning är nationella. För en del fokusområden och insatser inom kompetensutveckling och rådgivning är inte handlingsplanerna färdiga än vilket lämnar några vita fläckar. 9

10 Diskussion och slutsatser Som beskrivits inledningsvis har projektet arbetat mot är rörligt och delvis rörigt mål landsbygdsprogrammet Samtidigt har länsstyrelsernas möjligheter att arbeta med energistrategiska frågor förändrats genom minskade anslag. Detta har inneburit att flera av de mål som projektet hade inte har kunnat infrias i nuläget. Fördröjningarna innebär dock att det framåt hösten kan finnas behov av några av de aktiviteter som fanns med i projektbeskrivningen. Finansiering för detta är inte klar. Även om LBP inte är klart i alla delar finns det ändå några slutsatser att dra som kopplar till grundfrågan hur kopplar vi ihop klimat- och energiutmaningarna med landsbygdsutvecklingsfrågor via de verktyg och inriktningar som LBP erbjuder. I LBP är alla åtgärders betydelse för energi- och klimatmålen uttalade på ett tydligt sätt i både de övergripande målen och i urvalskriterierna. Hur detta kommer att slå rent faktiskt återstår att se men det beror delvis på hur länsstyrelserna väljer att hantera detta kriterium i både de direkta energiåtgärderna men också de mer indirekta. Detta ställer också krav på kompetens hos de som handlägger denna typ av ärenden. Jämfört med tidigare LBP( ) finns fler inlåsningseffekter och trösklar som kan skapa problem. Det rör exempelvis kompetensutveckling och rådgivning där frihetsgraderna minskat. Det är också så att information och demonstrationsåtgärder hanteras på nationell nivå vilket kan innebära att regionala informationsinsatser inte blir möjliga på samma sätt som tidigare. Det tidigare Leader-arbetet, som varit viktigt för många landsbygdsutvecklingsfrågor med energikoppling, är ersatt av Lokalt Ledd Utveckling LLU. Länsstyrelsens tidigare koppling i detta arbete är borta och det finns behov av att hitta nätverk för att skapa samordningsvinster. Kommunerna är fortsatt viktiga i det fortsatta arbetet, både inom LLU och andra regionala satsningar. Möjligheterna till mer övergripande projekt finns inte på samma sätt som i förra programperioden vilket kan medföra problem för främjandeaktiviteter och förstudier. Det är relativt sett större fokus på investeringar än i tidigare LBP. Om vi bortser från att det alltid kan önskas mer pengar så är frågan kring vilka typer av pengar som finns viktig. I LBP finns pengar men frihetsgraderna är begränsade och de är kopplade till specifika åtgärder och insatser. För att få ut mesta möjliga av dessa pengar behövs möjligheter att arbeta strategiskt, främjande och långsiktigt. De tydliga fondgemensamma målen som finns och de samordningsvinster som detta kan ge när det gäller finansiering behöver analyseras. Några av de aktiviteter som listades i den första projektbeskrivningen och som inte har kunnat genomföras som en följd av fördröjningar och förändringar är inte överspelade även om nuvarande finansieringsmöjligheten är det. Workshops för länsstyrelserna kring frågor hur energi- och landsbygdsutveckling kan kombineras i länsstyrelsernas arbete kan ev. vara lämpligt till hösten Ett direkt resultat av projektet kan då 10

11 bli att de som arbetar med landsbygdsfrågor och de som arbetar med energi-klimatfrågor skapar kontaktytor. Det innebär att möjligheterna att vidareförädla kompetenshöjningen är stor på respektive länsstyrelse, men även mellan länsstyrelserna. Detta kan formaliseras genom att skapa ett nätverk mellan de olika grupperna. Landsbygdsnätverket planerar ett antal dialogträffar för att diskutera liknande frågor på några ställen under året. Rapporten ska ses som ett underlag över hur energifrågan lyfts i LBP. När alla delar landat får vi en bild över hur möjligheterna kommer att se ut. I förlängningen skapar detta en grund för ett mer strategiskt arbete både på länsstyrelsen men även hos de aktörer som länsstyrelsen har som målgrupp (kommuner, regioner m. fl.) 11