Rev (1) Innehållsförteckning Överenskommelse 1

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Överenskommelse 1 Parter 1 Syfte 1 Mål Sammanfattning av överenskommelsen 2 Nulägesbeskrivning målgrupp 2 Redovisning av befintlig verksamhet 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 3 Dokumentation och uppföljning 3 Överenskommelses varaktighet och revidering 4 Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning 5 Unga som varken arbetar, studerar eller är undersysselsatta Kommunala aktivitetsansavret 5 Försörjningsstöd 5 Skola 6 Anmälda arbetslösa 6 Etableringen 6 Undersysselsatta 7 Kartläggning av målgruppens behov 8 Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet 10 Arbetsförmedlingen i Nybro 10 IFF-Barn-och Familjeförvaltningen 14 IFF-Ekonomienheten 15 IFF-Integrationsenheten ensamkommande barn 15 Ungdomsservice 16 Gymnasieskolan 17 Vuxenutbildningen 17 Fritid 18 Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 19 Utökad samverkan 19 Arbetsbeskrivning i utökas samverkan 19 Förebyggande och reaktivt 20 Fokusområden Organisering av samverkan 22 Styrgrupp 22 Arbetsgrupp 22 Kompetens/rekryteringsgrupp 23 Ansvarsfördelning mellan parterna 23 Resurser respektive part bidrar med 24 Budget för samverkan 24 Jämställdhet 24

3 Parter Nybro kommun, Arbetsförmedlingen i Nybro, Syfte Överenskommelsen syftar till att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Mål Utgångspunkten för överenskommelsen är det nationella målet 90-dagars garantin d v s ingen ung ska vara utan arbete, studier eller aktivitet mot arbete med än 90 dagar och att ha den lägsta ungdomsarbetslösheten i Europa Strävansmålet för det lokala arbetet är att ligga under rikssnittets procentsats för ungdomsarbetslösheten För 2017 har följande gemensamma delmål tagits fram: Mål 1: Mål 2: Mål 3: 25 % av de under varje år inskrivna ungdomarna i åldern år som saknar gymnasieexamen ska påbörja utbildningskontrakt eller annan studieform. 30 % av de under varje år inskrivna ungdomarna år som har en gymnasieutbildning ska påbörja en anställning eller studera. 5 företag i olika branscher i Nybro bygger upp, tillsammans med AF och kommunen, stadigvarande praktikplatser för ungdomar år. Syftet är att prova på olika yrken för medvetet val av utbildningsområde. 1

4 Nulägesbeskrivning-målgrupp Målgruppen för insatserna är alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Kartläggning och statistik är från 2015 och 2016 och visar en avstämning från september/oktober. Av målgruppen uppskattas det att en tredjedel saknar en gymnasieexamen. Minst en fjärdedel med hinder i form av bostadsproblem, missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder eller ekonomi. Oftast förekommer en kombination av flera av dessa hinder. Nedan redovisas kortfattat målgruppens behov. En mer detaljerad redovisning av framgår under rubriken Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning och Kartläggning av målgruppens behov. Antalet anmälda vid Arbetsförmedlingen i åldern * 172** * Av dessa var 80 inskrivna i program och 41 utan insatser. Varav 10 unga med tim./deltidsanställning.(2016) ** Av dessa var 124 inskrivna i program och 48 utan insatser. I AF:s etablering fanns 75 st. nyanlända i åldern år. 43 stycken var inskrivna med hinder (kodade). 13 unga inskrivna med tim./deltidsanställning. (2015) Antal tim./deltidsanställda utan full sysselsättning under 25 år i Nybro kommun Antal unga med okänd sysselsättning. 40* 45** *Av dessa var 3 stycken under 20 år.(2016) ** Av dessa var ca 15 stycken under 20 år. (2015) Inskrivna i Arbetsförmedlingens etablering. (Generellt sett sett skrivs man inte in i etablering om man är under under 20 år.)

5 Redovisning av befintlig verksamhet I Nybro kommun bedrivs redan verksamheten kring målgruppen i en väl organiserad samverkan. Arbetsmarknadsenheten har genom sin Ungdomsservice, på uppdrag av den politiska ledningen, sedan 2014 genom samverkan med Arbetsförmedling, skola och Individoch Familjeförvaltning så gott som uteslutande arbetat med unga vuxna i åldern år. Samverkan sker även med och mellan Integration, Näringsliv, Försäkringskassa och andra externa aktörer kring målgruppen. De olika samverkansparternas nuvarande arbetssätt med målgruppen framgår under rubriken Redovisning av befintlig verksamhet. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning, Arbetsförmedling, Lärande och Kultur (LoK) och Individ- och Familjeförvaltning (IFF) i arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice men även Fryshuset och Integrationsenhet samverkar idag. Befintlig samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning, utredningar mm ska även i fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla verksamheter ska tillsammans hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, både förebyggande och reaktivt. Arbetet ska sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska detta bilda en tydlig samverkan. Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb, och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och ungdomsanställningar. Den utökade samverkans arbetssätt och organisering framgår under rubriken Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Dokumentation och uppföljning Nybro kommun ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra den till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204), med tillhörande förordning, ska iakttas vid hantering av personuppgifter. 3

6 Överenskommelsen gäller perioden Revidering av överenskommelsen gäller för Överenskommelsen utvärderas och revideras efter behov, dock minst en gång per år vid årets slut. Anmälan om eventuella förändringar ska då göras till undertecknare. Nybro den Christina Davidson Kommunstyrelsens ordförande Nybro Kommun Carina Lindgren Arbetsförmedlingschef Södra arbetsmarknadsområdet Kalmar län 4

7 Bilaga 1. Kommunala Aktivitetsansvaret Arbetet med KAA ger oss information om de åringar som inte studerar, eller har fullföljt studier vid nationellt program. Vi har även valt att kartlägga de som finns på IM (Introduktionsprogrammet) då många av dem kan vara i riskzon att gå under målgruppen för DUA. Sysselsättning (antal) IM Språkintroduktion 79 Ungdomsservice 3 0 Studier grundskola 12 okänt Övriga studier 4 1 AF - Etablering 3 1 Jobb 2 4 Sjukskrivna 2 1 Bor på annan ort 2 2 Erbjudna-tackat nej 4 Okänd sysselsättning 14 3 Totalt Kommentar: Antalet unga vuxna i Nybro kommun som varken arbetar eller studerar i åldern år var, enligt Temagruppen Unga i Arbetslivet, år unga varav 31 med okänd sysselsättning. År 2014 var det 157 unga varav 37 med okänd sysselsättning. Försörjningsstöd Unga under 25 år som i oktober uppbar försörjningsstöd: Orsak (antal) Arbetslöshet 6 5 Ohälsa Sociala skäl 12 4 Totalt Kommentar: Det döljs en del bakom siffrorna. Det finns en större grupp inskrivna i skolan men som ej har fungerande skolgång. 5

8 Skola Antalet unga som i grundskolan inte uppnådde behörighet till gymnasiet var vid senaste mätningen, enligt SIRIS 32 st. läsåret 2015/2016. Genomströmningen vid gymnasieskolorna var för de som startade läsåret 2011/2012: Totalt antal elever Avslutat med gymnasiebetyg Ej betyg från gymnasiet Nationella Program IM Totalt Kommentar: Förhållandet mellan ovan kluster är detsamma vid senaste mätningen. Anmälda arbetslösa i ålder Inskrivna med insatser Inskrivna utan insatser Med förhinder - 11 Funktionshinderkodad - 22 Kommuninsats, skat 15-2 Nyanmälda - 23 Totalt Kommentar: Statistik från Arbetsförmedlingen i Nybro. Mätning gjord i oktober 2015 och september Av dessa utgör antalet inskrivna med hinder ( kodade ) 43, varav 5 öppet arbetslösa. Idag är det omöjligt att göra någon tillförlitlig fördelning vad gäller utbildningsnivå på de inskrivna. Var och en registrerar sig själv i systemet och väldigt ofta förekommer felregistreringar. Vanligaste felet är att även dom som börjat, men inte fullföljt, gymnasiet registrerar att de har en gymnasieutbildning. Etableringen-AF I Nybro var det ungdomar upp till 25 år som var aktuella för plan eller hade en upparbetad etableringsplan. I september 2015 var det 75 nyanlända i åldern år. Man får generellt sett inte skrivas in i etablering (ETA) om man är under 20 år. Av dessa 75 ungdomar är 42 stycken kartlagda. Av de resterande 33 personerna hade 2 ingen etableringsplan, 4 arbete, 6 var föräldralediga och kom ej, 1 hade flyttat, 2 har inget boende, 1 deltar ej i upprättande av etableringsplan och 17 hade heltidsaktivitet och valde att ej delta. 6

9 Kön och utbildning Av de 42 ungdomarna som kartlades var 21 män och 21 kvinnor. Utbildningsnivån på de sökande är fördelad följande: 25 % grundskola, 65 % gymnasieskola och 10 % universitet. Av samtliga 42 ungdomar var det 6 som meddelade att de inte var intresserade av vidare studier på universitet eller liknande. 10 av de sökande har påbörjat universitetsstudier i sina hemland men ej fullgjort dem. Arbetslivserfarenhet 16 stycken av ungdomarna har arbetslivserfarenhet sedan tidigare varav endast 2 från arbete i Sverige. 25 önskar vidare information om Sveriges arbetsmarknad och utbildningar. Idag finns det ingen aktivitet eller liknande insats som informerar ungdomarna om deras möjligheter till vidare studier. Det som efterfrågas är en vägledande insats där ungdomarna får information om arbetsmarknaden och hur man går vidare till studier. Av ovan information kan man utläsa att samtliga kartlagda ungdomar har som mål att studera vidare och de insatser Arbetsförmedlingen erbjuder idag är inriktade på arbetsmarknaden. SFI -nivå: 4 st. A, 11 st. B, 7 st. C, 10 st. D. Flertalet av ungdomarna uppgav att de håller på eller väntar på att göra slutprov på deras kurser och kommer inom snar framtid att påbörja en högre nivå på SFI eller Grundvux. 10 stycken av ungdomarna angav att de inte påbörjat studier i SFI än. 36 av de kartlagda ungdomarna uppger att deras hälsa är god. Av resterande ungdomar har 6 stycken återkommande kontakt med hälso- och sjukvården varav 2 stycken har en funktionsnedsättning med läkarintyg. Gällande ungdomarnas intressen så är majoriteten fysiskt aktiva och rör sig kontinuerligt på fritiden i form av gruppträning, gym och promenader. Andra uppgav fritidsintressen såsom studera, resa, titta på TV, spela Tv-spel och laga mat/ baka. För att komma närmre arbetsmarknaden eller studier var 12 intresserade av praktik, 10 av studieförberedande aktivitet, 9 av vägledning, 19 av mer svenska undervisning och 17 av utbildning. Vissa av de intervjuade ungdomarna angav att de var i behov av fler aktiviteter än en. Deras ambitioner inför framtida yrken tyder på behov av högre vidare studier. Av de 42 ungdomarna var det endast 3 som inte visste vad de ville arbeta med i framtiden. Undersysselsatta under 25 år. Timanställda med kommunen som arbetsgivare st., st. Inskrivna vid AF med tim- eller deltidsarbete st., st. 7

10 Kartläggning har skett genom såväl individuella samtal som möten i mindre grupp av deltagare i åldern år vid Ungdomsservice, IM, Etableringen, AF och IFF. Deltagarna har en mycket skiftande utbildningsbakgrund med allt från en ej avslutad grundskola till akademisk examen. Den enda gemensamma faktorn har varit att de för närvarande inte arbetar eller studerar vid nationellt program eller högre utbildning. Samtal har också förts med kurator och SYV vid gymnasieskola, SYV vid vuxenutbildningen samt handläggare vid IFF, AF, och anställda vid Ungdomsservice, Näringslivsenhet, Nybro Företagsgrupp. Alla med bred erfarenhet av arbetet med ungdomar utanför skola och arbetsmarknad. Målgruppen är mycket heterogen, men vi ska här försöka göra en liten kategorisering utifrån de uppgifter som framkommit vid kartläggningen: Den första gruppen är de fullt anställningsbara som bara inte får till det sista steget, eller har den rätta tekniken, för att få en anställning. Ibland har man trots sina goda förutsättningar tappat tron på att man ska lyckas få tag i något jobb. Nästa grupp har skaffat sig minst en gymnasieexamen, men har ingen aning om vad man vill göra nu. Man vill bara ha ett jobb under tiden man väntar på att man ska bestämma sig för vad man egentligen vill göra. Dessa två grupper upplever att de bara behöver stöd och hjälp med verktyg och/eller kontakter med arbetsgivare för att hitta rätt väg till ett arbete eller fortsatta studier när planen är klar. De upplever ofta att Arbetsförmedlingen på grund av bristande resurser inte har tid att ge dom den hjälp de själva känner att de behöver. Nästa grupp är den som haft förmågan, men ofta inte orken, att påbörja eller fullfölja en påbörjad gymnasieutbildning. Orsakerna kan ofta vara ungdomens sociala situation, men ofta upplever man också själv att man helt enkelt prioriterat fel och/eller tappat motivationen. Denna grupp vill ofta in på arbetsmarknaden snabbt och lätt för att tjäna pengar, men är alltför sällan beredd att göra någonting åt sina brister i sin grundläggande utbildning. Här skiljer sig dock gruppen beroende på ålder. Ju äldre man blivit desto mer funderingar har man på att försöka reparera de misstag man anser sig ha gjort i yngre år. Den här gruppen vill oftast att man snarast av någon erbjuds ett jobb eller en ren yrkesutbildning/ arbetsmarknadsutbildning. Oftast får utbildning dock inte vara förknippad med några studielån. Den tredje gruppen är de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Oftast grundar det sig i en icke fungerande vardag. Orsaken är ofta psykisk ohälsa, neuropsykiatriska och/eller sociala hinder som påverkat förmågan att fullfölja studier eller ta till sig av de åtgärder som erbjudits. Deras bakgrund är ofta kantad av mobbning, kriminalitet, missbruk, bostadslöshet eller annan kaos i vardagen. Deras behov är oftast att få komma in i ett sammanhang och 8

11 få bekräftelse på att de stegvis klarar av att påbörja något och på sikt fullfölja någonting. Rev (1) Kartläggningen har visat att många inom målgruppen gärna skulle påbörja en yrkesutbildning. Dock ser man ofta inget värde i att läsa ämnen som inte berör ett specifikt yrkesområde. Utbudet på yrkesutbildningar i Nybro är begränsat, varför en tänkbar möjlighet vore att utbilda sig på någon av de större orterna i regionen, där utbudet är betydligt större. Valet för den unge idag blir att antingen avstå från utbildning med risk att vara kvar i arbetslöshet, eller att flytta från orten. Nybro kommun har under hösten 2015 tagit ett initiativ för att lyfta frågan om ökad finansiell samverkan i dessa fall till nationell nivå. Ett flertal, ur olika grupper, önskar anpassade studiemöjligheter/former, att man utgår från sina egna förmågor och hinder. Information om arbetsmarknad och utbildningar, möjligheter till studier är av intresse för en stor grupp unga, främst de i etableringen. Nybro kommuns näringsliv har av tradition till största delen byggt på industriell verksamhet. De senaste åren, inte minst det senaste året, har kommunen drabbats av flera stora nedskärningar och avvecklingar av verksamheter inom tillverkningsindustrin. Detta har försvårat möjligheterna för unga människor att få tag i okvalificerade arbeten inom industrin. Konkurrensen om dessa jobb har varit hård från det stora antal erfarna industriarbetare som blivit friställda. Konsekvenserna av den senaste tidens flyktingström till kommunen är idag svåra, rent av omöjliga, att bedöma. Läget förändras just nu från dag till dag. Nybro kommun tillhör de kommuner som idag tagit emot många nyanlända. 9

12 Bilaga 2. Arbetsförmedlingen i Nybro Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på vilket behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har särskilda insatser och program för arbetssökande under 25 år för att de så snabbt som möjligt ska nå målet arbete eller utbildning. Exempel på detta är jobbgarantin för ungdomar, yrkesintroduktion, nystartsjobb och utbildningsinsatser vid folkhögskolor. Nytt från andra delen av 2015 är utbildningskontrakt och traineejobb. Även för nyanlända ungdomar finns flera insatser. Matchning till arbete Ungdomar som anmäler sig som arbetssökande matchas mot lediga platser utifrån sin kompetens. Matchning omfattar alla former av möten mellan arbetsgivare och arbetssökande. Arbetsförmedlingen erbjuder mötesplatser för arbetsgivare och arbetssökande dels genom webbplatsen, dels genom rekryteringsträffar och personliga möten. Att matcha innebär också att ackvirera plats för arbetssökande som har behov av sådant stöd. Arbetsförmedlingen har ett inriktningsmål inom funktionshinderpolitiken som innebär att matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Jobbgarantin för ungdomar Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en viktig del av arbetsförmedlingens arbete. Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart är arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Med tanke på den kommande generationsväxlingen är det viktigt att poängtera vikten av att utbilda sig. Arbetsförmedlingen har här ett stort ansvar att vägleda ungdomarna till att återuppta utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Målgrupp För att anvisas till jobbgarantin ska en arbetssökande ha fyllt 16 men inte 25 år och under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, ha varit arbetslös på heltid och anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen alternativt 10

13 under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, haft deltids- eller timarbete och vara berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsersättning. Anvisning till programmet kan också ske utan kvalificeringstiden för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år som Deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion. Varit arbetslös och anmäld hos arbetsförmedlingen och har dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt (utslussningsåtgärder) eller är villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden enligt 11 kap 1 Fängelselagen (2010:610). Har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för etableringsplanen har löpt ut. I jobbgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om ungdomen har en funktionshinderkod. Jobb- och utvecklingsgarantin Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete. Programmet ska ge utrymme för samarbete med externa aktörer. Programmets två faser Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i två faser som i huvudsak innehåller följande aktiviteter: Fas 1, kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. Fas 2, arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Etableringsuppdraget - målgrupp och uppdrag Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. 11

14 Arbetsförmedlingen har fått ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga nyanlända som omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser på heltid, som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Kompletterande arbetsförmedlingstjänster Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samarbeta med kompletterande aktörer. Kompletterande aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas förmåga att pröva nya angreppssätt och lösningar, med fokus på individens behov, ökar den arbetssökandes möjligheter till arbete. Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Förberedande utbildning ska vara av förberedande eller orienterande karaktär. Introduktion till arbete Målgruppen för tjänsten är personer som har behov av tidiga insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet. De aktiviteter och insatser som ingår i tjänsten ska ha fokus på att stimulera arbetsförmågan och ha en tydlig koppling till arbete. Stöd och matchning Tjänsten riktar sig till arbetssökande som kan arbeta men som behöver ett förstärkt stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Den upphandlas i ett valfrihetssystem och varje arbetssökande får själv välja leverantör. Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning. Uppdraget kan delas upp i två områden: 1. Verksamhet för unga med funktionsnedsättning innebär att arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetslivet för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år men inte 30 år. 12

15 2. Arbetsförmedlingen samverkar också med försäkringskassan för att öka möjligheterna till egenförsörjning genom förvärvsarbete för den som uppbär aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet och mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten, är allas ansvar och ska integreras i alla delar av verksamheten. Det innebär att arbetsförmedlingen ska vara en myndighet som förebygger och motverkar diskriminering samt tillvaratar kompetens och respekterar allas olikheter. Arbetsgivararbetet Grunden i arbetsgivararbetet är att alla arbetsgivare ska få en basservice via digitala verktyg för en effektiv självservice. Målet är att på ett effektivt sätt sänka vakans- och arbetslöshetstiderna. Det innebär att arbetsförmedlingen ska samarbeta med arbetsgivare på ett differentierat sätt. De arbetsgivare som bedöms som strategiskt viktiga får en fördjupad service och får en kundansvarig. Det kan vara arbetsgivare som har behov av den kompetens som finns bland de inskrivna hos oss, tillväxtföretag eller arbetsgivare som har möjlighet att anställa arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska vara proaktiv i arbetsgivarkontakterna. Sedan flera år tillbaka driver arbetsförmedlingen ett rikstäckande arbete med vissa större arbetsgivare som t.ex. Swedbank, ICA, Försvarsmakten, Apoteket Kronan m.fl. Arbetsförmedlingens prognosarbete Två gånger om året intervjuar arbetsförmedlingen mer än arbetsgivare över hela landet. Resultatet publiceras i prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden, på riks- och länsnivå. Prognosarbetet skapar förutsättningar för kontoren att nå god kunskap om den lokala arbetsmarknaden och stärker förmedlingens nätverk med arbetslivet. God kunskap om arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är nödvändigt för en effektiv matchning mellan arbetssökande och vakanser. Goda nätverk ökar även möjligheterna för förmedlingen att hjälpa personer i utsatta grupper att få fotfäste på arbetsmarknaden. Prognosarbetet är också en förutsättning för en gedigen verksamhetsplanering och påverkar även utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten. Hela organisationen har ett ansvar för att prognosen håller en hög kvalité och att produkten är till nytta för hela verksamheten. Det viktigaste kugghjulet för detta är de lokala arbetsförmedlingarna. 13

16 Prognosarbetet inkluderar i huvudsak två delar: Prognosintervjuerna som genomförs två gånger per år med både privata och offentliga arbetsgivare. Prognosintervjuerna resulterar i 21 länsprognosrapporter och en riksprognosrapport. Yrkesbarometern är en yrkesprognos på ett års sikt, som även den genomförs två Yrkesbarometern utgör underlag för Yrkeskompassen samt rapporten Var finns jobben? Detta arbete ligger till grund för vägledningen och matchningen av de arbetssökande. Eures - Europeisk arbetsförmedling Syftet med Eures-nätverket är att öka rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Det sker via matchning av arbetsgivare och arbetssökande inom EU, EES-länderna och Schweiz. Det handlar om tjänsterna Rekrytera nya medarbetare och Söka arbete. På webbplatsen finns utlandssidor med lediga jobb, tips och råd till arbetssökande för att de ska bli bättre förberedda inför arbete utomlands. Detta utnyttjas framför allt av ungdomar som vill pröva på att arbeta i ett annat EU-land. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundna rekryteringsmässor för europeiska arbetsgivare med rekryteringsbehov. Arbetsförmedlingen hjälper svenska arbetsgivare som vill rekrytera i Europa att hitta rätt kompetens till sina lediga platser. Fokus ligger på bristyrkesområden: ingenjörer, IT-specialister, läkare och specialistsjuksköterskor. Individ och familjeförvaltningen Barn- och Familj Olika insatser som syftar till att stötta individer till en fungerande vardag där sysselsättning i form av skola/praktik/jobb är en del av detta. Om individen ej kan delta i sysselsättning av hälsoskäl så krävs läkarintyg för detta. Olika insatser och vad de delvis kan syfta till: Kontaktperson- en lightinsats som syftar till att stötta den enskilde ungdomen att exempelvis bryta en social isolering. Att erbjuda den unge en trygg vuxen som kan stötta ungdomen i olika situationer, således även i kontakter med skola, sjukvård, arbetsförmedling etc. samt via samtal kunna motivera den unge till någon form av sysselsättning. Kontaktfamilj- mer omfattande insats än kontaktperson men med samma syfte samt även att erbjuda den unge en paus hemifrån och utöka nätverket med fler trygga vuxna. Familjebehandling- En insats som vilar på systemteoretisk bas och syftar till att stötta ungdomen och hela dennes familj att få en mer fungerande vardag genom att via samtal, vardagsgöromål etc. tillsammans med familjen försöka få till en gemensam hållbar 14

17 förändring som bidrar till positiv förändring för familjen. Exempelvis så kan föräldrar erbjudas stöd i hur de kan motivera den unge till att komma ut i fungerande sysselsättning. Familjebehandling är en insats med väldigt skiftande omfattning. I vissa fall en gång/vecka men kan även vara flera tillfällen/vecka. Träningsboende- syftar till att stötta den enskilda individen i vardagen. Ungdomen bor då i någon av socialtjänstens lägenheter och har individanpassade insatser via socialtjänstens personal. En fungerande sysselsättning är ett krav för fortsatt insats. Familjehemsplacering- syftar till att erbjuda den enskilde ungdomen en trygg stabil tillvaro samt då även stötta den enskilde ungdomen att ha en fungerande vardag och således även sysselsättning. BIO insats- Ett samarbete mellan IFF och Lärande och Kulturförvaltningen där respektive förvaltnings egna insatser inte är tillräckliga utan behov av intensiv daglig insats krävs. Riktar sig till barn/ungdomar som stannar hemma. Syftar till att bryta isoleringen och stötta individen till en fungerande vardag och sysselsättning i någon form. Ekonomienheten. Utifrån den ekonomiska utredningen görs en individuell genomförandeplan som har som mål att den unge ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller ersättning från annan myndighet. Handläggare hjälper den unge till arbetsförmedlingen, arbetsprövning, sjukvården, vuxenenheten för missbruk, omsorgen för funktionshindrade samt socialpsykiatrin inom kommunen m m. Handläggare fungerar som en samordnare mellan de kontakter som den unge har. Integrationsenheten för ensamkommande barn Följande erbjudanden och stöd ger Integrationsenheten för ensamkommande barn: Hjälp med cv, söka extra jobb, läxhjälp. Motiverande samtal till att fortsätta sina studier och försöka klara sin studier. Hjälper till med övningskörning. Samt träna de sociala färdigheter som behövs för att klara ett jobb. Tillsammans med LOK (Lärande och kultur) har det under VT 16 erbjudits Samhällsorientering (SO) för unga nyanlända på Individuella programmet (IM), där har bland annat frågor om studier och arbete tagits upp. 15

18 Kommunstyrelseförvaltningen Ungdomsservice Arbetsmarknadsenheten i Nybro kommun har sedan januari 2014 i uppdrag att uteslutande arbeta med unga i åldern år. Verksamheten bedrivs under namnet Ungdomsservice. Ungdomsservice riktar sig till alla unga i Nybro kommun Inte bara de som är utanför arbetsmarknad eller skola. Som ung kan man komma helt frivilligt eller på anvisning från myndighet Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen, skolan eller Landstinget. Ungdomsservice är en av kommunen egenfinansierad verksamhet som idag inte till någon del finansieras med projektmedel. Verksamhetens mål är att Stärka individens möjligheter att erhålla aktiviteter, praktik, arbete eller utbildning. Ungdomsservice ska även: Motverka/förebygga långtidsarbetslöshet och därmed minska utanförskap, på längre sikt minska kostnader för Nybro kommun Effektivisera och samordna insatser och processer mellan olika organisationer Ge målgruppen en samlad information/omvärldskunskap. Jobba fram en kort och en långsiktig individuell planering tillsammans med deltagaren. Samverkan är redan nu den kanske viktigaste delen i arbetet vid Ungdomsservice. Regelbundna (ca 1 ggr/mån) träffar genomförs i en arbetsgrupp bestående av handläggare från Arbetsförmedlingen, Individ- och Familjeförvaltningen (såväl barn som vuxen), Gymnasieskolan och Ungdomsservice. Där kan alla få en lägesrapport från övriga verksamheter och lyfta problem och diskutera lösningar ner till individnivå. Ungdomsservice har ett mycket nära samarbete med gymnasieskolan och delar av IM finns sedan hösten -15 i Ungdomsservice lokaler för effektivare samarbete. Uppföljning och rapportering av Kommunala aktivitetsansavret (KAA) sköts också här. Deltagarnas behov är allt från att bara få stöd med skapandet av sitt CV till att hjälpa till med bedömningar i utredningar/rehabiliteringsärenden. De unga erbjuds även praktikplatser inom kommunens verksamheter, praktik i egen anpassad praktisk verksamhet, coaching/vägledning och att komma in i ett sammanhang. Man kan få hjälp att hitta rätt kontakt, samhällsinformation mm. Arbetet sker helt individuellt utifrån var och ens behov. Viktigt är att det blir ett resultat i form av att exempelvis den unge behöver utredas, hitta rätt studier eller praktik, ett arbete eller rätt myndighetskontakt. Samordning av insatser sker med de eventuella aktörer som är aktuellt i det enskilda ärendet. 16

19 Att samverka där den unge är delaktig och att vi alla har olika arbetsuppgifter, inte i form av myndighetsutövning, ser vi som en stor framgångsfaktor. Lärande och kulturförvaltningen Gymnasieskolan Gymnasieskolan i Nybro kommun har väl fastslagna rutiner för arbete med att förhindra avhopp från såväl de nationella programmen som IM. Vid de nationella programmen sker samverkan om individen mellan elevhälsa, kurator, SYV och i vissa fall IFF och Ungdomsservice. Man försöker genom ändrad studieplanering, programbyte, kombinationer med praktik eller andra åtgärder behålla eleven i någon form av utbildning så långt det är möjligt. Vid IM arbetar man med individuella lösningar med inslag av praktiskt arbete kombinerat med studier. Samverkan sker också med Ungdomsservice vad gäller såväl gemensamma lokaler som aktiviteter. Nybro kommun deltar sedan början av läsåret 15/16 i projekt PLUG IN. Ett ESF-projekt med SKL som huvudman. En ungdomscoach på halvtid kommer inom projektet att anställas av skolan för att bedriva en mer uppsökande verksamhet för unga under 20 år som inte går till skolan. 2016: Ungdomscoach 100 % anställd. Arbetar både med avhoppade ungdomar och de som riskerar att hoppa av för att få dessa tillbaka främst i utbildning men kan även vara praktik eller arbete. Gymnasieskolan samverkar också med olika aktörer vad gäller yrkesutbildningar och entreprenörskap. Åkrahällskolan, Ung Företagsamhet, Nybro Företagsgrupp, Näringslivsenheten i Nybro kommun och Swedbank arbetar tillsammans med en rad aktiviteter (föreläsningar, UF-dagar, mentorskap mm) för att hjälpa gymnasieelever som vill prova på att driva egna idéer och/eller företag. Vuxenutbildningen Nybro kommun bedriver kommunal vuxenutbildning i egen regi. Utöver traditionell Komvux med fristående grund- och gymnasiekurser och SFI bedrivs även Yrkesvuxutbildningar inom följande områden: Vård- och omsorgsutbildning 35 platser Lastbilsförarutbildning 10 platser Bussförarutbildning 10 platser Finsnickeri 16 platser Glashantverk och formgivning 15 platser (Utöver detta planeras en utbildning inom el i framtiden) 17

20 I kommunen finns även tre YH-utbildningar: Hälso- och vårdadministratör Teknik och produktionsstyrning Design och konstglas Studievägledaren träffar unga vuxna inskrivna på Arbetsförmedlingen. De träffas bokade tider i Arbetsförmedlingens lokaler. Fritid Allaktivitetshuset Frysdisken som initierats av Nybro Bostads AB i bostadsområdet Kungshall har aktiviteter av olika slag för alla åldrar, främst för hyresgäster i bostadsbolagets fastigheter. Den ideella föreningen som driver Frysdisken samarbetar vid sina aktiviteter bl. a med flera andra föreningar i kommunen, fryshuset m fl. Samverkan sker också med Ungdomsservice och de myndigheter som arbetar med ungdomar. Från och med september 2016 har Fryshuset etablerat sig i Nybro. Frysdisken har blivit Fryshuset. Fryshuset har ett antal aktiviteter för och med ungdomar för att ta hand om deras passioner. Detta har till syfte att motiveras till en bra framtid. Fryshuset både förebygger och kommer in i ungdomarnas liv för att stötta dem som har behov. De håller bland annat föräldrautbildning. Styrgrupp tillsatt med Fryshuset och olika aktörer från kommunen för bästa samverkan och informationsutbyte. 18

21 Bilaga 3. Utökad samverkan Samverkan mellan Nybro kommun och Arbetsförmedlingen i Nybro kommer att bygga på den grund vi redan byggt upp genom en tät samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltning, Arbetsförmedling, LOK och IFF i arbetet inom Nybro kommuns Ungdomsservice. Befintlig samverkan i form av vägledning, praktik, arbetsprövning, utredningar mm ska även i fortsättningen bedrivas i samverkan mellan parterna. Alla verksamheter ska tillsammans hjälpa de ungdomar i målgruppen som behöver, både förebyggande och reaktivt. Arbetet ska sprida kunskap till alla parter och tillsammans ska detta bilda en tydlig samverkan. I den kartläggning som gjorts i arbetet kring den lokala överenskommelsen ser vi tydligt att en av de målgrupper vi står inför är de ungdomar som inte fullföljer sin skolgång på ett eller annat sätt. Vi ser återkommande att många av de faktorer som uppkommit i arbetet med den lokala överenskommelsen och kartläggningen handlar om brist på kompetens och utbildning hos de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Vi ser att denna målgrupp i vår kartläggning behöver ytterligare insatser och resurser. Därför är det också av största vikt att även privata näringslivet och kommunen, som offentlig arbetsgivare, samverkar i sammanhanget. Ett aktivt förebyggande arbete för att försöka fånga upp de ungdomar som i perioder befinner sig utanför myndigheternas system ser vi också som en viktig del i arbetet. Alla parter ska verka för att hitta den bästa lösningen för varje individ i samverkan med de resurser som denna överenskommelse avser. Den utökade samverkan mellan parterna ska dels röra utbildningskontrakt och traineejobb, och dess implementering. Ett viktigt arbete är också samverkan vad gäller ungdomars möjlighet till och utbud av yrkesutbildningar/arbetsmarknadsutbildningar och ungdomsanställningar. Arbetsbeskrivning i utökad samverkan Alla parter ska jobba aktivt med utbildningskontrakt och traineejobb. De verksamheter som drivs idag för målgruppen ska rapportera de ungdomar som de tycker är i rätt tid i livet/skick att kunna slutföra sina studier. Dessa ungdomar kan sedan stöttas vidare av studie/yrkesvägledare med rätt kunskap att hjälpa deltagaren att hitta rätt utifrån individuella behov och förutsättningar. Utbildningskontrakt är här ett mycket bra verktyg som ett alternativ till redan befintliga utbildningsvägar. Här fortlöper samverkan mellan Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens olika förvaltningar, Ungdomsservice och IFF. 19

22 Yrkesvägledare ska även finnas där för dessa ungdomar, för vägledning och hjälp att ta sig vidare i den aktuella situationen. Fortsatt arbete att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedling, Vuxenutbildning, Kommunens förvaltningar m fl. En samverkan ska också ske vad gäller utbudet av utbildningar för ungdomar. En översyn av möjligheterna till samverkan med utbildningsanordnare i regionen, en djupare analys av yrkesgrupper där det kommer att finnas ett rekryteringsbehov de närmaste åren och utifrån det en plan för anpassningar av utbildningsutbudet. Ett arbete som kräver samverkan mellan Kommun, Arbetsförmedling, Näringslivsorganisationer, Gymnasieskola och Vuxenutbildning. Förebyggande och reaktivt Samverkan kommer ha fokus på både förebyggande och reaktivt arbete på ungdomsarbetslösheten och dess målgrupp. Förebyggande dels genom ett samverka tillsammans med studie-och yrkesvägledare eller andra resurser ute på både grundskola och gymnasieskola och dels genom samverkan med Barn och Familjs förebyggande verksamhet. Reaktivt genom att jobba tillsammans med de verksamheter som jobbar mot den målgrupp som befinner sig långt från arbetsmarknaden, som varken studerar eller arbetar. Ett exempel kan vara att de personer som har ekonomiskt bistånd och finns hos socialförvaltning ska erbjudas samtal med yrkesvägledare. Det kan också vara så att de personer som går ur KAA som inte lyckats återgå till studier kan erbjudas hjälp av resurser med denna kompetens. Arbetet i samverkan ska också innebära en kartläggning av individens förutsättningar och behov. Vi kommer även här använda det vi redan gör idag. Dagligen kartlägger handläggare, coacher etc. individen på olika myndigheter. Samverkan ska vara så öppen och kommunikativ att vi tillsammans hela tiden jobbar med denna individuella kartläggning. Samverkan ska vara ett paraply som fångar upp arbetet då vi alla jobbar redan med detta Fokusområden 2017 Utifrån 2016 års arbete kommer 2017 innehålla följande fokusområden: Arbeta för ett samordnat styr-och arbetsgruppsarbete med liknande uppdrag som inom arbetsmarknadsfrågor, d v s effektivisering. Fortsatt tät samverkan med Fryshuset för att finna fler utvecklingsområden som främjar våra ungas framtid. Fortsatt diskussion om pilotprojekt: Med stöd av information från målgruppen men även statistik, finns det stort behov av studievägledning och coaching. Arbetssätt: Intensivt arbete med studievägledning, studiebesök, prova -på yrken och coaching. 20

23 Behov av uppsökande ungdomscoach för unga mellan år. Styrgrupp hanterar frågan och vilka ekonomiska resurser som kan vara aktuella. Praktikplatser i olika branscher i Nybro ska byggas upp av AF och kommunen tillsammans. Stadigvarande praktikplatser för ungdomar år. Syftet är att prova på olika yrken för medvetet val av utbildningsområde. Ett uppdrag i/för framförallt kompetens och rekryteringsgruppen. Regeringen har, i oktober/november 2016, gått ut med ny förordning gällande att samverkan ska/kan ske i regioner (minst tre kommuner) kring yrkesvux. Det börjar gälla januari 2017 och här kommer kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans genom arbetsgruppen kompetens/rekryteringsgruppen hantera uppdraget. Planera hur vi ska gå tillväga och vilka som bör ingå i en samlokalisering för Drop-in besök. Här kan ungdomen få information, få hjälp och kontakter av flera olika aktörer samtidigt. Tilltänkta kan vara Arbetsförmedling, Yrke-och studievägledare, Ungdomsservice m fl. Att rusta inför framtiden. Vad saknas? Vilka aktiviteter behövs för att rusta våra ungdomar mot arbete/studier? Vilka resurser krävs? Genom kontinuerliga diskussioner med målgrupp och handläggare och andra aktörer kan nya aktiviteter uppkomma. Rusta våra unga med mer arbetsmarknadskunskap i grund-och gymnasieskolan. Exempel på arbetsmetoder finns i landet. Kartläggning och planering ska ske hur det nya arbetssättet ska ingå i kursplaner/undervisning. DUA har fått utvidgat uppdrag, alla nyanlända ska inkluderas i DUA-arbetet med prioritet på unga. Vad det kommer att innebära utgör om ev. justeringar bör göras i våra arbetsgrupper, styrgrupp beroende av nya uppdrag. Det ska finnas en styrgrupp för Samverkans- och uppföljningsarbetet. Samverkan på operativ nivå ska hanteras av den redan befintliga arbetsgruppen för AME/Ungdomsservice. Det ska också finnas en kompetens/rekryteringsgrupp som arbetar med utbildningsområdet 21

24 tillsamman med näringslivet. Från och med 2017 inkluderas även etablering/integration i grupperna. Vid rapportering av årets DUA-arbete i politiken och kommunledning avgörs hur sammansättningen av styrgruppen ska vara för nästkommande år. Styrgrupp Styrgruppen träffas kvartalsvis för att få lägesrapport och för att diskutera samverkan på strategisk nivå. Följande punkter och ansvar kommer att hanteras av styrgruppen under 2017: Spridning av DUA-arbetet Vid uppkomst av nya behov som t ex resurser ska finansiering av dessa tas framexempelvis pilotprojekt och uppsökande coach. (Egen budget/gemensam budget, från DUA eller andra medel) Ev. samlokalisering Utveckling av utbildningsområdet Utveckling av praktikplatser i olika branscher Nya samverkansaktörer exempelvis Landstinget. Uppföljning/utvärdering av alla uppdrag, rapportering till kommunledning och förtroendevalda. Revidering av överenskommelsen Styrgruppen ska ta fram en handlingsplan som redogör för uppdragen, vilka grupper som är kopplade till uppdraget/uppdragen och hur och när dessa följs upp. Styrgruppen 2016/2017 består av förvaltningscheferna på Individ och familjeförvaltningen och Lärande och kulturförvaltningen liksom chefen för den lokala arbetsförmedlingen och chefen för AME samt facklig företrädare för Kommunal. Arbetsgrupp Arbetsgruppen träffas en gång i månaden för en information om nyheter och läge i respektive verksamhet. Under 2016/2017 kommer arbetsgruppen att bestå av följande: AME Arbetsförmedlingen, ungdomshandläggare Arbetsförmedlingen, ungdomshandläggare - etableringen Ungdomsservice, vägledare IFF Barn och Familj, handläggare IFF Ekonomienheten, handläggare Gymnasieskolan, Ungdomscoach-Plug-in 22

25 I arbetsgruppen kan även identifierade problem och behov bollas, ner till individnivå, för att söka gemensamma lösningar. Gruppen kan även få uppdrag från styrgruppen. Uppdrag för arbetsgruppen 2017 kan vara: Kartlägga om nya behov från målgruppen uppkommer Samverkan med nya aktörer Samverka med Fryshuset Rusta unga mot exempelvis utbildningskontrakt Kompetens/rekryteringsgrupp Behov finns av en arbetsgrupp för att se över möjligheter och rekryterings/utbildningsbehov för såväl ungdomar som arbetsmarknad. Följande uppdrag 2017 för denna grupp: Utveckla utbildningsområdet Utveckla samverkan med näringslivet Utveckla stadigvarande praktikplatser i privata näringslivet Denna grupp bör innehålla representanter med stark koppling till: Personalavdelning vid kommunen Arbetsförmedling Gymnasieskola Vuxenutbildning, Rektor och Studievägledare Näringslivsrepresentant (-er) Ansvarsfördelning mellan parterna Arbetsförmedlingen Informera om, och i förekommande fall, anvisa unga sökande till kommunens olika verksamheter för målgruppen Förmedla ungdomar till utbildningskontrakt och traineejobb Hitta platser till traineejobb Huvudansvar för dokumentation på individnivå Insamlande av statistik Nybro kommun Skapandet/anskaffande av praktikplatser (kommunal och privat) Coachning Studie- och Yrkesvägledning Webbstöd/dokumentation för utbildningskontrakt 23

26 Söka statliga medel för utbildningskontrakt och traineejobb Resurser respektive part bidrar med Arbetsförmedlingen 1 handläggare kopplad till utbildningskontrakt och traineejobb Alla ungdomshandläggare blir involverade parter Chef prioriterar tid för samverkansarbete Nybro kommun Ungdomsservice (praktiksamordning, vägledning, praktik, arbetsprövning mm) Handläggare på myndighet, IFF Ungdomscoach, Plug-in Studie och Yrkesvägledare Administration - dokumentation för utbildningskontrakt. Chefer prioriterar tid för samverkansarbete Budget för samverkan Den utökade samverkan kommer att bedrivas inom parternas befintliga verksamhet och ramar, vi kommer istället att titta på om nya arbetssätt är aktuella. Medel från DUA kan komma att sökas om relevant utlysning sker, även andra projektmedel kan bli aktuella. Komplettering av resurser för att vi gemensamt verkligen ska lyckas med vår måluppfyllelse kan uppstå och då blir aktuella ledning och/eller nämnd involverad. Jämställdhet Vår verksamhet skall vara jämställd och kännetecknas av demokrati, kvalitet och samverkan. Vi anser att makt, inflytande och resurser ska fördelas lika mellan könen, för att skapa rättvisa villkor och förutsättningar. För att förverkliga visionen måste värderingar som syftar till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män genomsyra verksamheten. För att skapa jämställdhet krävs ett aktivt arbete. I vårt mångkulturella samhälle är det än viktigare att påvisa och synliggöra olika yrken och utbildningar för alla, oavsett kön. För att lyckas ur ett jämställdhetsperspektiv finns behov av information om det svenska samhället som strävar mot jämställdhet. Utifrån det senaste årets antal nyanlända kommer det vara en viktig del i mötet med våra unga att tydliggöra att det inte längre finns manliga/kvinnlig yrken. Att få så mycket kunskap som möjligt, intresseväckare om olika yrken, studiebesök, praktik gör att valen kan bli ändrade. Vi måste 24

27 möta våra unga ur ett s.k. könsneutralt perspektiv om vi ska lyckas fullt ut, d.v.s. man väljer yrke efter intresse inte efter kön. Aktiviteter kan vara studiebesök och prova-på yrken. 25