A R K K I T E H T U U R I T O I M I S T O K A R I R I S T O L A O Y. Ingå kommun DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING. Kyrkbyn Westerberg

Transkript

1 A R K K I T E H T U U R I T O I M I S T O K A R I R I S T O L A O Y Ingå kommun DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING Kyrkbyn Westerberg PLANBESKRIVNING Kvarter 245, samt rekreations-, gatu- och trafikområden.

2 1. UTGÅNGSUPPGIFTER Grunduppgifter Detaljplanen och Lägenheterna Rnr 4:4, 2:79, 2:95, 2:96, 2:100, 2:129 detaljplaneändringen gäller: samt AO1-, M- och gatuområden i Västerkulla by av Ingå kommun. Genom detaljplanen och AO1-kvartersområde 245, AO-områden , detaljplaneändringen bildas: , , AOR- kvartersområden Y-kvartersområde 251 samt rekreations- och gatuområden. Planområdets läge: Planbeteckning: Anhängig: Tekniska nämnden: Området ligger i den västra delen av Ingå kyrkby. Läget framgår av bilaga V090511A10 (genererad planbeteckning) (PDB) (planutkast) (planförslag) (detaljplan) Till påseende: (planutkast MBL 30 ) (planförslag MBL 27 ) Kommunstyrelse: Kommunfullmäktige: Planläggare: (detaljplan) (detaljplan) Arkkitehtuuritoimisto Kari Ristola Oy Urheilukatu 24 A Helsinki tfn (09) , fax (09) Kari Ristola TkL arkitekt SAFA Mika Savela arkitekt SAFA 1.2. Planens namn och mål Planen heter Kyrkbyn Westerberg. Detaljplanens allmänna mål är att möjliggöra byggande av nya bostadsområden och utvidga detaljplanen över Ingå kyrkby i enlighet med gällande generalplan. Målet är att svara mot efterfrågan av småhustomter på lång sikt och erbjuda också andra boendeformer. Målet är också att styra utvidgningen av och byggandet i kommunen kontrollerat i närheten av centrum och kommunal service och kommunalteknik. I detaljplanen ingår också en ändring av detaljplanen från 1970-talet. Westerbergs planområde förverkligas etappvis. De byalika kvartersgrupperna förverkligas så småningom enligt årlig efterfrågan på tomter. Trafikarrangemangen ansluts till en större helhet i de västra delarna av kyrkbyn.

3 Innehållsförteckning UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Grunduppgifter 1.2 Planområdets läge 1.3 Planens namn och mål Innehållsförteckning 2 SAMMANFATTNING 2.1 Planläggningsskeden 2.2 Detaljplan 2.3 Detaljplanens förverkligande 3 UTGÅNGSLÄGE 3.1 Förhållandena på planområdet 3.2 Planeringssituation 4 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1 Behovet av detaljplan 4.2 Planeringens Inledande samt beslut gällande planeringen 4.3 Deltagande och samarbete 4.4 Detaljplanens mål 4.5 Alternativa detaljplanelösningar och deras verkningar 5 BESKRIVNING AV DETALJPLAN 5.1 Planens uppbyggnad 5.2 Förverkligande av mål gällande miljöns kvalitet 5.3 Områdesreserveringar 5.4 Planens verkningar 5.5 Störfaktorer i miljön 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser 5.7 Namnbestånd 6 DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE 6.1 Planer som styr och överskådliggör förverkligandet 6.2 Förverkligande och tidtabell 6.3 Uppföljning av förverkligande BILAGOR Bilaga 1 Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan Bilaga 2. Utdrag ur generalplanen över Ingås fastlandsdelar 2001 Bilaga 3 Gällande detaljplan. Plankarta 1/4000. Bilaga 4 Snedluftsbild över området Bilaga 5 Detaljplanens uppföljningsblankett Bilaga 6 Plankarta 1/4000. Bilaga 7 Planbeteckningar och -bestämmelser Bilaga 8 Översiktsritning 1/4000

4 2. SAMMANDRAG Planläggningsskeden - Tekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning gällande planområdet vid sitt möte Programmet för deltagande och bedömning var framlagt Tekniska nämnden behandlade planutkastet vid sitt möte Planutkastet var framlagt till påseende Över utkastet begärdes myndighetsutlåtanden. För utlåtandena utarbetades genmälen. - Tekniska nämnden godkände planförslaget vid sitt möte Planförslaget var framlagt till påseende Över förslaget begärdes myndighetsutlåtanden. För utlåtandena utarbetades genmälen. - Tekniska nämnden godkände detaljplanen vid sitt möte Kommunstyrelsen godkände detaljplanen vid sitt möte Kommunfullmäkrigen godkände detaljplanen vid sitt möte Detaljplan Kommunen har reviderat byggnadsplanen över Ingå kyrkby, som till största delen härstammar från 1970-talet, delområdesvis sedan år P.g.a. kommunens tillväxt och den ökande efterfrågan på egnahemstomter har det också uppstått ett tryck på att utvidga kyrkbyns detaljplaneområde. Utvidgningen av kyrkbyn västerut inleddes i och med detaljplanen Västerkulla III. Genom detaljplanen över Westerberg bildas kvartersområden för allmänna byggnader (Y), enskilda småhus, radhus och andra kopplade bostadsbyggnader (AOR) och enskilda småhus (AO). Planändringen gäller utvidgning av AO1- kvartersområdet nr 245 i den gällande byggnadsplanen från 1970-talet samt jordoch skogsbruksområde. Genom planen bildas också park- och närrekreationsområden och gatuområden. Antalet nya obebyggda tomter för enskilda småhus är ca 65. Antalet tidigare bebyggda tomter är 5. För radhus eller kopplade bostadsbyggnader bildas ca 10 tomter. Tomtgränserna är normativa. De nya vägarna och trafikförbindelserna på det nya området ansluts till det befintliga trafiknätet vars stomme utgörs av Västerleden i riktning öst-väst. De fyra byalika kvarteren i planen betjänas av gårdsgator. Målet är att i framtiden ansluta planområdets västra kant till Bastubackavägen i riktning norr-syd.

5 - 5 - Bild 1. Detaljplaneprojekten i den västra delen av kyrkbyn. Detaljplanen Grönkulla-Heimgård 1 i vitt godkändes av kommunfullmäktige 2010, men väntar tillsvidare på fortsatt behandling. Planläggningen av Westerberg har inletts år Framtida planområdet med rött. Idén om en cirkelväg med streckad linje Detaljplanens förverkligande Största delen av planområdet är i kommunens ägo. Ny kommunalteknik och gator ansluts till de kommunala näten på området. 3. UTGÅNGSLÄGE 3.1. Förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Området är beläget på skogsområden och skogskanter väster om Ingå centrum. Området börjar söder om Västerleden och sträcker sig till kanten av åkerområdet i Haga. Snedluftsbild av området som bilaga Naturmiljö Växtgeografiskt hör Ingå till sydkustens ekzon, som också är hemiboreal klimatzon. Ingå hör till Nylands biotoplandskap samt till den bästa tillväxtzonen IB på Finlands fastlandsområde. Planeringsområdet ligger i skogsterräng med varierande topografi. De högsta bergstopparna finns på meter, som lägst ligger terrängen på +16 meter på våtmarkerna i skogen.

6 - 6 - Följande utredningar gällande naturmiljön på området har använts som utgångspunkt för planeringen: - Naturinventering över Westerbergområdet i Ingå, oktober Ympäristösuunnittelu Enviro Oy. - Naturinventering över byggnadsplaneområdet i Ingå kyrkby, november LT-konsult Ab - Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-konsult Ab. Naturinventeringen över planområdet (oktober 2010, Ympäristösuunnittelu Enviro OY) är en aktuell utredning gällande naturmiljön på Westerbergområdet. Huvudpunkterna med tanke på planläggning är följande: - På planområdet konstaterades inte objekt som avses i kapitel 1 15a och 17a vattenlagen (skyddade små vattendrag), särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 skogslagen eller skyddade naturtyper enligt 29 naturskyddslagen. Utredningen avslöjade inte utrotningshotade växt- eller djurarter och inga eventuella livsmiljöer för viktiga arter. - På planområdet påträffades inga tecken förekomster av glidekorre. - Största delen av byggnadsområdet i den västra delen finns på ett skogsområde med god växtlighet av vilket en del reserverats för rekreation i planutkastet. Byggande är troligen inte möjligt utan fyllnadsarbeten på tomterna. Med tanke på naturförhållandena skulle det vara en bättre lösning att flytta byggnadsplatserna i kvarteret till avverkningsområdet söder om Västerledens fortsättning och till den kraftigt bearbetade skogsterrängen. Planläggningsområdet med omgivning behandlas i naturinventeringen (november LT-konsult Ab). Ifråga om skogsområdena i den västra delen av centrum nämns följande (delområde 1): - Det är fråga om ett tämligen enhetligt och omfattande skogsområde, där det finns stora bergsområden med karga bergstallsförekomster, bergsumpmarker, mera låglänt VT- och MT-dominerat moskogsområde, dikat och delvis redan långt förändrat kärr samt ett igenvuxet träsk med en utloppsbäck. Skogarna på området är ekonomiskogar där kalhyggen, fröträdställningshyggen, gallrade skogar och unga plantbestånd dominerar. I landskapsinventeringen (september 1999 LT-konsult Ab) behandlas kyrkbyn tämligen mångsidigt ur olika miljösynpunkter. De viktigaste rekommendationerna gällande landskapet är följande: - Byggande bör inte föreslås på landskapsmässigt och historiskt viktiga områden såsom åkerområden och åkerholmar. - Vid placeringen av byggnaderna borde eftersträvas traditionella bymiljöer så att byggnaderna placeras längs en byväg.

7 På skogsområden kan tomterna vara relativt stora för att kunna bevara trädbeståndet. - Industribyggande borde placeras på tätorternas randområden (delområdena 18 och 20). - På området bör reserveras gröna korridorer. Som egentliga åtgärdsrekommendationer föreslås följande ifråga om delområdena 1 och 3): - Randområde till tätortsområde, gles bebyggelse. En eventuell utvidgningsriktning för tätorten. Landskapsmässigt lämpligt som område för tilläggsbebyggelse. Rekommenderas byggande av småhustyp. - Skogsdominerat område, rekreationsområde för tätorten. Byggande eventuellt möjligt i någon mån. Brytning av åkerrandzonen bör undvikas. Korridorerna till skogsområdet skall tryggas Bebyggd miljö Befolkning och arbetsplatser Största delen av skogsområdena är tillsvidare obebyggda Samhällsstruktur Största delen av planläggningsområdet är obebyggda skogsområden. I den omedelbara närheten söder och väster om åkerområdet i Västerkulla finns nyare småhusområden. På området finns också ett område för enskilda småhus med fem tomter som härstammar från byggnadsplanen från 1970-talet Tätortsbild Skogsområdena märks inte i tätortsbilden som de nu är. De högsta bergstopparna och backarna bildar en bakgrund för tätorten i väster så att bosättningen vid gränsen mellan skog och åker syns ställvis Arbetsplatser, näringsverksamhet På området finns ingen service eller egentliga arbetsplatser Rekreation På området finns inga egentliga idrotts- eller fritidsverksamheter förutom att skogsområdena används för friluftsliv och rekreation Trafik Huvudleden på området är Västerleden, som slutar vid detaljplaneområdet Västerkulla III. Vägen är en lokalväg med asfaltbeläggning och har anslutningar till tomtgatorna, som betjänar småhusområdena söder om vägen, samt en anslutning till Västersvängen. Trafiken utgörs till största delen av personbiltrafik till småhusområdena. Längs Västerleden har byggts en ny led för lätt trafik som också kan användas av

8 - 8 - den lätta trafiken från planläggningsområdet. Planområdet saknar vägnät för tillfället Bebyggd kulturmiljö och fornminnen På det skogbevuxna planläggningsområdet finns inga egentliga objekt gällande bebyggt kulturarv som borde beaktas. Det finns inte heller kända fasta förhistoriska eller historiska fornminnen på området och inget arkeologiskt inventeringsbehov. På området torde inte heller finns befästningar från tiden för första världskriget Teknisk service Genom planläggningsområdet går en tryckavloppslinje och en vattenledning. Kommunaltekniken på området har planerats så att den befintliga dragningen kan utnyttjas Specialfunktioner På området finns inga egentliga specialfunktioner och inte heller områden, byggnader eller anläggningar avsedda för specialfunktioner Miljöskydd och störfaktorer I närheten av området finns inga speciella störfaktorer eller skyddsobjekt. Vid planens förverkligande ska fästas uppmärksamhet vid ledande av ytvatten och motsvarande arrangemang samt undvikas bergsbrytning och terrassering av terrängen Markägoförhållanden Största delen av de områden som planeras för byggnation är i kommunens ägo. Bild 2. Kommunal mark (grönt område) och Westerbergs detaljplaneområde)

9 Planläggningssituation Planer, beslut och utredningar gällande planområdet Nationella mål för områdesanvändning Statsrådets beslut om ändring av de nationella målen för områdesanvändning trädde ikraft Målen för områdesanvändningen ska beaktas i planeringen av området och behandlas i planbeskrivningen till den del som planområdet saknar generalplan med rättsverkningar (MBL 25 ). I målen för områdesanvändning ingår inga egentliga specialmål gällande planområdet. Detaljplanen som utarbetats motsvarar dock målen i allmänhet, bl.a. genom att funktionerna har placerats så att de förenhetligar samhällsstrukturen. Landskapsplan Ingå hör till Nylands förbunds verksamhetsområde. Nylands landskapsfullmäktige godkände Nylands landskapsplan och miljöministeriet fastställde planen I planen har planområdet anvisats som ett område för tätortsfunktioner. I väster har anvisats en lokal friluftsled till området. I Nylands 1 etapplandskapsplan som godkänts av landskapsfullmäktige finns inga beteckningar på området. Utdrag ur Landskapsplanen för Västra Nyland som fastställdes som bilaga 2. Generalplan För området gäller delgeneralplanen för Ingå fastlandsdelar, som godkändes av kommunfullmäktige I generalplanen har området reserverats som bostadsområde med planeringsbehov (AC-U). Utdrag ur generalplanen för Ingå fastlandsdelar som bilaga 3 Detaljplan En del av området har en byggnadsplan som till största delen fastställts och i vilken en del av åkerområdena har anvisats som jord- och skogsbruksområde (M). Största delen av planområdet saknar gällande detaljplan. Gällande detalj- och byggnadsplan som bilaga 4. Övriga planer Planområdet har ingått i tidigare utredningar gällande kommunens markanvändning. Byggande i kyrkbyns västra delar har undersökts bl.a. i den preliminära markanvändningsmodellen som utarbetades i samband med planläggningen av Västerkullaområdet

10 Byggnadsordning Kommunfullmäktige godkände vid sitt möte byggnadsordningen för Ingå kommun som har tillämpats sedan Byggnadsförbud För området har inte utlysts byggnadsförbud p.g.a. detalplaneändringen. Baskarta Baskartan för detaljplanen är godkänd Utredningar I planläggningsarbetet har funnits tillgång till bl.a. följande utredningar gällande området: - De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå Inkoon kirkonkylän maisemaselvitys rakennuskaavoitusta varten. LTkonsultit Oy, Inkoon kirkonkylän rakennuskaavan tarkistaminen, Ohjelmointi, luonnos Jord och Vatten Ab, Inkoon kirkonkylän rakennuskaava-alueen luontoselvitys, rapport LT-konsultit Oy, FM Thomas Bonn, Inkoon tieverkko- ja liikenneturvallisuussuunnitelma, Utredning över vägnätet och trafiksäkerheten i Ingå kommun. Nylands vägdistrikt och Ingå kommun, Rapport över bebyggelseinventering inom Ingå centrumområde. Sigbritt Backman och Ekenäs museum, Keskustan liikenneverkon kehittäminen. Yleissuunnitelman luonnos. LTkonsultit Oy, DI Björn Silfverberg, (behandlat i kommunstyrelsen , ej publicerat). - Inkoon kunta. Keskustan alueiden rakennuskelpoisuusselvitys. Työ C Suunnittelukeskus Oy, Kartbilagor och utredningar i samband med Nylands landskapsplan - Naturinventering över Westerbergområdet i Ingå, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, FM Esa Lammi, DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1. Behovet av detaljplan Kommunen började utreda revideringen av byggnadsplanen över Ingå centrumområden, som fastställts , i slutet av 1990-talet. Kommunen tillsatte en arbetsgrupp för att programmera revideringsarbetet och detta arbete stöddes av Jord och Vatten Ab som fungerade som konsult. Arbetsgruppens rapport färdigställdes

11 Planläggningsarbetet har förverkligats delområdesvis sedan början av 2000-talet Största delen av centrum har idag reviderad detaljplan, men planen från 1970-talet gäller ännu ställvis. Det har också funnits behov av att planlägga nya områden utgående ifrån generalplanering och landskapsplanering samt allmänna utvecklingsvisioner. Den nu aktuella detaljplanen utgör en del av utvidgandet av centrums detaljplaneområde 4.2. Inledande av planering samt beslut gällande planeringen Planområdet har tidigare utgjort en del av planläggningen av Västerkullaområdet. Området ingick i programmet för deltagande och bedömning gällande Västerkulla år Av helhetsplanen har förverkligats som skilda projekt den år 2006 fastställda detaljplanen för delområdet Västerkulla III och detaljplanen Grönkulla-Heimgård 1 som efter kommunfullmäktiges godkännande ( ) och behandlingen i förvaltningsdomstolen, har vunnit laga kraft i sommaren Planerna gällande Västerkullaområdena förverkligas och preciseras som bäst och planläggning av de aktuella nya områdena har avskiljts som ett eget projekt för att underlätta planering och deltagande. Området har samtidigt fått ett nytt namn: Westerberg. Tekniska nämnden godkände programmet för deltagande och bedömning gällande området Deltagande och samarbete Delaktiga Delaktiga är markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Delaktiga har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sin åsikt om planen (MBL 62) Delaktiga är: Markägare och invånare på området Markägare och invånare på närbelägna områden Myndigheter: o Nylands ELY-central o Nylands förbund o Västra Nylands landskapsmuseum o Museiverket o Tekniska nämnden o Byggnads- och miljönämnden Invånar- och andra föreningar: o Ingå-Sjundeå miljöförening Anhängiggörande Planprojektet blev anhängigt i och med att programmet för deltagande och bedömning godkändes Om programmet och anhängiggörandet har kungjorts genom kommunens informationskanaler.

12 Deltagande och växelverkan Om planläggningsarbetet informeras i olika skeden enligt praxis i kommunen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt Myndighetssamarbete Angående revideringen av byggnadsplanen över kyrkbyn har ordnats flera myndighetsdiskussioner enligt 66 markanvändnings- och bygglagen i samband med tidigare projekt. Vid diskussionerna har också behandlats principer gällande planläggning av närliggande områden Myndigheter har kontaktats också utanför myndighetsdiskussionerna. Den inledande myndighetsdiskussionen gällande Westeberg detaljplan ordnades Myndighetsutlåtanden gällande planutkastet mottogs sommaren Utlåtandena har beaktats vid utarbetandet av planförslaget Detaljplanens mål Målet med Westerberg detaljplan är att fortsätta skapa nya bostadsområden i den västra kanten av Ingå kyrkby. De nya områdena ansluter sig till bosättningen, vägdragningarna och kommunaltekniken som förverkligats i och med Västerkulla III - området. De nya bostadsområdena placeras i varierande skogsterräng, där terrängformationerna kan användas som en del av kvarter av ny typ. Målet är att förutom enskilda småhustomter möjliggöra också olika boendeformer i bolagsform. Önskemålet är att de nya områdena bildar täta och särpräglade gemenskap i liket med det närbelägna och förverkligade Västerkulla III -området. Målet är också göra kyrkbyns struktur tätare och styra nybyggnation till närheten av den service som finns i centrum. I programmeringsrapporten som utarbetades för granskning av detaljplanen över kyrkby framfördes följande allmänna mål för hela centrumplaneområdet. Dessa mål har ansetts som riktiga utgångspunkter också för planläggning av områden i närheten till centrum: - Målet är att främja ibruktagandet av de oförverkligade byggnadsplatserna, samt att ändra vånings- och radhustomterna på randområdena till egnamheshusområden. Målet är att placera tomterna för våningshus i närheten av service. - Målet är att förhålla sig positivt till de föreslagna förstoringarna av egnahemshustomterna. - Det finns inte något behov av att öka områden för arbetsplatser på det gamla byggnadsplaneområdet. - Områdesreserveringarna för torrläggning av vägar och leder för lätt trafik samt vägområden granskas. - I första hand tas i bruk områden inom avloppsnätet. - Gårdsplaner planers inte under nivå +2,0 och byggnadsdelar som är utsatta för vattenskador placeras inte under +2,5.

13 Målsättningarna för planändringsarbetet har specificerats under utkastplaneringen och i samband med behandlingarna av arbetsgruppen som kommunstyrelsen tillsatt för att övervaka arbetet samt på initiativ av invånare och myndigheter. Målens innehåll har förblivit oförändrat. Detaljplanen kan konstateras motsvara gällande generalplan och landskapsplan ifråga om placering av verksamheter och till den delen motsvarar den också de nationella målen för områdesanvändning. Den viktigaste utgångspunkten för utarbetande av detaljplan har varit behovet av att planlägga nya småhusområden samt att utveckla befintlig bosättning som en del av övriga centrumområden. Kommunens mål är att skapa trivsamma och fungerande bostadsområden i närheten av Ingå centrum. Målet är också att producera tomter och bygga bostadsområden etappvis på lång sikt. Trafikmässigt är målet att främja planen om en cirkelväg som förenar områdena i väst. Planområdet utgör den första delen av samhällsstrukturen som förenar Västerleden och Bastubackavägen Alternativa detaljplanelösningar och deras verkningar Undersökta alternativ Alternativa markanvändningslösningar undersöktes tidigare bl.a. i samband med planeringen av Västerkullaområdet. Markanvändningens omfattning och trafiklösningarna undersöktes i de preliminära utkasten. Markanvändningen baserar sig på byggnadsområden enligt landskaps- och generalplanen samt utredningar gällande området (gäller landskap, naturvärden samt markbotten). I samband med utkastarbetet har speciellt undersökts hur kvarteren placeras i terrängformationerna och hur det ska kunna bevaras tillräckligt med grönkorridorer. I samband med förslagsarbetet har kvarterens utformning och placering i terrängen preciserats ytterligare på basis av besök och andra utredningar Utvärdering och jämförelse av alternativ Verkningar på bebyggd miljö Nybyggnationen på planområdet ansluts inte direkt till befintlig kvartersstruktur. De nya bostadskvarteren bildar skilda helheter som liknar den befintliga byggnationen och som avskiljs av grönkorridorer. Byggandet av nya områden påverkar dock dragningarna av befintliga gatuområden och leder för lätt trafik Miljöverkningar I samband med planeringen har undersökts hur skogsområdet ska byggas med tanke på landskapet. De högsta terrängformationerna lämnas obebyggda, likaså Dammens våtmarksområde. Ytvattenlederna ska beaktas bl.a. i samband med byggande av nya gator.

14 Övriga verkningar Ifråga om ekonomiska verkningar har undersökts antalet byggplatser, byggbarhet och omfattningen av kommunaltekniska projekt. Målet med det relativt stora planområdet är att fördela kostnaderna för kommunalteknik genom att förverkligandet sker stegvis Åsikter samt hur de beaktats Myndighetsdiskussionen gällande Westerberg-detaljplan ordnades hos närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen). Vid diskussionen fästes uppmärksamhet vid bl.a. områdets helhetslösning, behovet av naturinventering och friluftsleder. Dessa detaljer har beaktats vid utarbetandet av planutkastet. Planutkastet var framlagt Under påseendetiden mottogs inga åsikter gällande utkastet. På myndighets- och andra utlåtanden har utarbetats skriftliga genmälen i samband med utkastarbetet. Planförslaget var framlagt På myndighets- och andra utlåtanden har utarbetats skriftliga genmälen i samband med utkastarbetet. 5. BESKRIVNING AV DETALJPLAN 5.1. Planens uppbyggnad Dimensionering PLANBETECKNING AREAL (ha) TOMTER (st) AO 8,02 65 st AP 3,03 10 st AO1 0,65 5 st (bebyggda) Y 0,71 1 st VP 1,74 - VL 11,27 - GATOR 3,46 - TOTALT 28,88 81 st På planområdet föreslås normativt 65 tomter på AO-kvartersområden. I kvarter AO1 nr 245 föreslås att 5 tomter utvidgas. På AP-områden föreslås 10 nya tomter för kopplade småhus eller radhus. De uppskattade tomtantalen baserar sig på normativa tomtgrändser. Detaljplanens uppföljningsblankett som bilaga 6.

15 Service På området finns ingen egentlig service. Servicen i Ingå kyrkby finns på ca 1,5 km avstånd. I planen föreslås reservationen för t.ex. ett daghem (Y-område) rekreationsverksamhet Förverkligande av mål gällande miljöns kvalitet De kvalitativa målen för planeringsarbetet har inte ändrats under arbetet Områdesreserveringar Kvartersområden AO I kvarter , och har använts planbeteckning AO. Beteckningen tillåter byggande av ett egnahemshus eller ett parhus med högst två bostäder. Byggnadsrätten har angetts som e=0,25. Det största tillåtna våningsantalet på AOkvartersområden är två. Byggnaderna bör förses med åstak i lutning 2/3-2/4. Det huvudsakliga fasadmaterialet ska vara målat trä. Byggnaderna ska anpassas i terrängen på byggnadsplatsen. Bergssprängning och terrassering ska undvikas. Bilplatserna (1 bp / 80 v-m² eller 2 bp/bostad) har anvisats på tomterna. AO1 AO1-kvarteret 245 i den gamla byggnadsplanen utvidgas. Gällande beteckningar och bestämmelser kvarstår. Enligt planbeteckningen får på tomten byggas ett egnahemshus med högst två bostäder eller ett parhus med två bostäder. I anslutning till varje bostad ska finnas en gårdsplan som är ändamålsenligt skyddad för insyn. Källarvåningar ovanför markytan tillåts inte. Det totala våningsarealet per byggnadsplats får inte överstiga 300 m². AP I kvarter har använts planbeteckning AP. Beteckningen tillåter byggande av små bostadshus, såsom fristående hus, radhus eller andra kopplade bostadshus. Byggnadsrätten har angetts som e=0,30. Det största tillåtna våningsantalet är två. Byggnaderna bör förses med pulpet- eller åstak i lutning 2/3-2/4. Det huvudsakliga fasadmaterialet på bostadsbyggnader, biltak och andra byggnader ska vara målat trä. Byggnaderna ska anpassas i terrängen på byggnadsplatsen. Bergssprängning och terrassering ska undvikas. Bilplatserna (1 bp / 80 v-m² eller 2 bp/bostad) har anvisats på tomterna. Minst 1 bp/bostad ska placeras under biltak.

16 Y I kvarter 251 har använts planbeteckning Y. På området kan byggas byggnader för offentlig förvaltning eller service, t.ex. ett daghem. Byggnadsrätten har angetts som e=0,25 (byggnadsrätten är ca 2135 v-m 2 ). Det största tillåtna våningstalet på Y- kvartersområde är ett. Bilplatserna har anvisats på tomten Övriga områden Delar av planområdet har anvisats som park- och närrekreationsområden (VP, VL). Rekreationsområdena fungerar som grönkorridorer, genvägar och parkområden inom bostadskvarteren. I planen anvisas också nya gatuområden (Södersvängen- Eteläkaari, Vinkelstigen-Kulmapolku, Västerbrinken-Länsirinne, Söderläden- Eteläväylä, Söderberget-Etelämäki). För parktransformatorn har anvisats en normativ byggnadsyta med vm-beteckning Planens verkningar Verkningar på samhällsstruktur och bebyggd miljö Den nu aktuella detaljplanen utgör en del av planläggningen av de västra delarna av kyrkbyn där det bildas nya bostadsområden och trafikleder i och med projektet. För utvidgningen av kyrkbyn skapas samtidigt ramar inom vilka nya byggnadsplatser kan tas i användning. Det är viktigt att bebygga områden i närheten av centrum och ansluta dem till varandra för att bilda en tät och ekonomisk samhällsstruktur Westerberg-detaljplan är belägen på ett nytt obebyggt område i den sydvästra kanten av den nuvarande kvartersstrukturen i centrum. De nya kvarteren bildar en ny gräns för den bebyggda tätorten Verkningar på kulturmiljö, natur och naturmiljö Den nya planen har ringa verkningar på kulturmiljön eftersom området är obebyggt och eftersom området byggs som skilda småbyar. Området saknar också speciella naturvärden eftersom det är fråga om ekonomiskogar. Höjdvariationerna har använts som utgångspunkt för planlösningarna så att de högsta och lägsta terrängformationerna har bevarats som grönområden. Byggnationen har verkningar på ytvattnen och vid avledande av ytvatten ska fästas speciell uppmärksamhet. På området finns inga kända fasta fornlämningar Övriga verkningar Projektets långvariga verkningar kommer att bestå av betydande byggande av nya bostadsområden samt av en moderat ökning av antalet invånare. Vid utbyggnaden av området utnyttjas det befintliga kommunaltekniska nätet och gatunätet och nya bostadsområden byggs stegvis.

17 Området kommer att bli mera bebyggt. Miljön kommer att byggas så småningom, varvid det också uppstår behov av att förverkliga rekreationsområden och friluftsleder. Området ansluter sig också till rekreationsleder på landskapsnivå. Den sociala miljön kommer att ändras p.g.a. ökande invånarantal, trafik och övrig verksamhet Störfaktorer i miljön På detaljplaneområdet finns inga speciella störfaktorer Planbeteckningar och -bestämmelser Planbeteckningarna och -bestämmelserna beskrivs ovan i punkt 5.3 samt i bilaga 7 till planbeskrivningen Namnbestånd Namnbeståndet på planområdet har inte ändrats för det gamla vägnätets del. Största delen av namnen på de nya vägarna och lederna (Södersvängen-Eteläkaari, Vinkelstigen-Kulmapolku, Västerbrinken-Länsirinne, Söderläden-Eteläväylä, Söderberget-Etelämäki) har anknytning till områdets läge och geografi. 6. DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE 6.1. Planer som styr och överskådliggör förverkligandet För förverkligandet har inte utarbetats någon speciell plan förutom planens översiktsritningar och planbestämmelser Förverkligande och tidtabell Områden som ägs av kommunen kan förverkligas enligt behov och efterfrågan Uppföljning av förverkligande Planens förverkligande följs inom kommunens normala verksamhet på ett sätt som avses i 2 moment 4 markanvändnings- och byggförordningen. I Helsingfors (planutkast , planförslag , översättning , bilagarna korrigerat , planförslag , detaljplan , detaljplan ) Kari Ristola TKL, arkitekt SAFA Arkkitehtuuritoimisto Kari Ristola Oy Hietalahdenkatu 8 A Helsinki tfn (09) fax (09)

18 Bilaga 1.1: Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan (1: )

19 Bilaga 1.2: Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan Planebeteckningar

20 AC-U = BOSTADSOMRÅDE MED PLANERINGSBEHOV Bilaga 2. Utdrag ur generalplanen över Ingås fastlandsdelar 2001 (ej i skala)

21 Bilaga 3. Gällande detaljplan. Plankarta 1/4000.

22 Hagan peltoaukeaa, kaava-alue alkaa metsän laidasta vasemmalla. Kaava-alueen kallioisia hakkuualueita. Bilaga 4. Snedluftsbild över området.

23 Basuppgifter och sammandrag Kommun 149 Ingå Datum för ifyllning Planens namn Kyrkby Westerberg Datum för godkännande Förslagsdatum Godkännare V Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf 10 Kommunens plankod Genererad plankod 149V090511A10 Planområdets areal [ha] 28,8789 Ny detaljplaneareal [ha] 25,8878 Areal för underjordiska utrymmen [ha] 0,0000 Detaljplaneändringens areal [ha] 2,9911 Underbeteckningar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Områdesreserveringar Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 28, , ,11 25, A sammanlagt 11, , ,26 11, AP 3, , ,30 3, AO 8, , ,25 8, AO1 0,6539 5, ,23 0, Y sammanlagt 0,7122 2, ,25 0, Y 0, , ,25 0, V sammanlagt 13, ,0 0 13, VP 1, ,3 0 1, VL 11, ,7 0 11, L sammanlagt 3, ,0 0 3, Gator 1, ,3 0 1, Gårdsgator 1, ,7 0 1, M sammanlagt 0, , M 0, , Bilaga 5. Detaljplanens uppföljningsblankett

24 Bilaga 6. Plankarta 1/4000.

25 Bilaga 7.1 Planbeteckningar och bestämmelser 1/2

26 Bilaga 7.2 Planbeteckningar och -bestämmelser 2/2

27 Bilaga 8. Översiktsritning 1/4000