Smeds 1. Ingå kommun DETALJPLAN PLANBESKRIVNING Kvarteren samt rekreations- och gatuområden.

Transkript

1 A R K K I T E H T U U R I T O I M I S T O K A R I R I S T O L A O Y Ingå kommun DETALJPLAN Smeds 1 PLANBESKRIVNING Kvarteren samt rekreations- och gatuområden.

2 UTGÅNGSUPPGIFTER 1.1. Grunduppgifter Detaljplanen gäller: AR-kvartersområde 612 och dess fastigheter 2:119, 2:120, 2:121 samt fastighet 2:122 och P-, M- och gatuområden i Ingå kommuns gamla byggnadsplan. Genom detaljplanen bildas AO-kvarter samt rekreations- och gatuområden. Planområdets läge: Planbeteckning: Anhängig: Samhällstekniska nämnden: Området ligger i den norra delen av Ingå kyrkby. Områdets läge framgår av bilaga 1. xxxxxxxxxxx (genererad planbeteckning) (PDB) (planutkast) (planförslag) (detaljplan) Till påseende: (planutkast, MBL 30 ) (planförslag MBL 27 ) Kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige: Planläggare: (detaljplan) (detaljplan) Arkkitehtuuritoimisto Kari Ristola Oy Kuortaneenkatu 5A, Helsinki tfn Kari Ristola TkL arkitekt SAFA 1.2. Planens namn och mål Planen heter Smeds 1. Målet med detaljplaneändringen är att uppdatera den gamla byggnadsplanen enligt nuvarande bosättningsbehov och efterfrågan med beaktande av naturmiljön. Planeändringsområdets areal är 10,36 ha. Det nuvarande planområdet omfattar åtta radhustomter med en total våningsareal på 8720 m 2. Planområdet föreslås få 28 nya egnahemshustomter med en total våningsareal på 6140 m 2. Det uppskattade tomtantalet baserar sig på normativa tomtgränser.

3 - 3 - Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Grunduppgifter 1.2 Planområdets läge 1.3 Planens namn och mål Innehållsförteckning Lista på planbeskrivningens bilagor 2 SAMMANFATTNING 2.1 Planläggningsskeden 2.2 Detaljplan 2.3 Detaljplanens förverkligande 3 UTGÅNGSLÄGE 3.1 Förhållandena på planområdet 3.2 Planeringssituation 4 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1 Behovet av detaljplan 4.2 Planeringens Inledande samt beslut gällande planeringen 4.3 Deltagande och samarbete 4.4 Detaljplanens mål 4.5 Alternativa detaljplanelösningar och deras verkningar 5 BESKRIVNING AV DETALJPLAN 5.1 Planens uppbyggnad 5.2 Förverkligande av mål gällande miljöns kvalitet 5.3 Områdesreserveringar 5.4 Planens verkningar 5.5 Störfaktorer i miljön 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser 5.7 Namnbestånd 6 DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE 6.1 Planer som styr och överskådliggör förverkligandet 6.2 Förverkligande och tidtabell 6.3 Uppföljning av förverkligande BILAGOR Bilaga 1 Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan Bilaga 2. Utdrag ur generalplanen över Ingås fastlandsdelar 2001 Bilaga 3 Gällande detaljplan. Plankarta 1/2000. Bilaga 4 Snedluftsbilder över området Bilaga 5 Detaljplanens uppföljningsblankett Bilaga 6 Plankarta 1/2000. Bilaga 7 Planbeteckningar och -bestämmelser Bilaga 8 Översiktsritning 1/2000

4 SAMMANDRAG 2.1. Planläggningsskeden - Samhällstekniska nämnden godkände planprojektets program för deltagande och bedömning och planutkastet vid sitt möte i mars Programmet för deltagande och bedömning med anslutande planutkast var framlagt Samhällstekniska nämnden godkände planförslaget vid sitt möte och beslöt framlägga planförslaget. - Planförslaget var framlagt Samhällstekniska nämnden godkände planförslaget vid sitt möte Kommunstyrelsen godkände planförslaget vid sitt möte Kommunfullmäktige godkände planförslaget vid sitt möte Detaljplan Den gällande byggnadsplanen över området har fastställts delvis och delvis I den gällande planen har området anvisats som ett kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR), gatuområde samt anslutande park- (P) och jord- och skogsbruksområde (M). Målet med detaljplaneändringen är att uppdatera den gamla byggnadsplanen enligt nuvarande bosättningsbehov och efterfrågan med beaktande av naturmiljö. Genom detaljplanen Smeds 1 bildas kvartersområden för fristående småhus (AO). Samtidigt bildas park- och närrekreationsområden samt gatuområde. Det bildas totalt 28 nya obebyggda tomter för fristående småhus. Områdets nya vägar och trafikförbindeler ansluts till det befintliga trafiknätet med Täktervägen i planeringsområdets östra kant som stomme.

5 - 5 - Bild 1. Detaljplaneändringen gäller Smedsvägens område vid utkanten av Ingå kyrkbys kärncentrum väster om Täktervägen och norr om den finska skolan. Området med normativa gränser på kartan Detaljplanens förverkligande Planområdet ägs av byggkoncernen NCC Rakennus Oy. Den nya kommunaltekniken och gatorna ansluts till befintliga kommunaltekniska nät och gatunät. 3. UTGÅNGSLÄGE 3.1. Förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Området omfattar Smedsvägens område väster om Täktervägen och norr om finska skolan. Snedluftsbilder över området som bilaga Naturmiljö Ingå hör växtgeografiskt till sydkustens ekzon, som också är hemiboreal klimatzon. Ingå hör till Nylands biotoplandskap samt till den bästa tillväxtzonen IB på Finlands fastlandsområde. Planeringsområdet ligger i skogsterräng med varierande topografi. De högsta bergstopparna finns på meter, som lägst i skogens våtmarker ligger terrängen på +22 meter.

6 - 6 - Följande utredningar gällande naturmiljön på området har använts som utgångspunkt för planeringen: - Naturinventering över byggnadsplaneområdet i Ingå kyrkby, november LT-konsult Ab - Landskapsinventering över Ingå kyrkby för utarbetande av byggnadsplan, september LT-konsult Ab I naturinventeringen (november 1999, LT-konsult Ab) behandlas planeringsområdet med omgivning. I fråga om skogsområdet i norr och öster (delområde 4) konstateras följande: - Skogarna söder om stamvägen är karga bergstallsskogar och VT- och MTmosskogar som övergår i dikade sumpmarker. Även bergstallsskogarna har ställsvis gallrats, och t.ex. bergstallsskogen nära stamvägskorsningen domineras numera delvis av för tät, ung tallplantsskog. Områdena är svårt nedtrampade. Myren i Betesmarken är dikad och förändrad utan nämnvärda naturvärden. I landskapsinventeringen (september 1999, LT-konsult Ab) behandlas kyrkbyn tämligen mångsidigt ur olika miljösynpunkter. De viktigaste rekommendationerna gällande landskapet är följande: - Byggande bör inte föreslås på landskapsmässigt och historiskt viktiga områden såsom åkerområden och åkerholmar. - Vid placeringen av byggnaderna borde eftersträvas traditionella bymiljöer så att byggnaderna placeras längs en byväg. - På skogsområden kan tomterna vara relativt stora för att kunna bevara trädbeståndet. - Industribyggande borde placeras på tätorternas randområden (delområdena 18 och 20). - På området bör reserveras gröna korridorer. Som egentliga åtgärdsrekommendationer föreslås följande ifråga om planeringsområdet (delområde 18): - Skogs- och myrdominerat område i norr. Till stor del ekonomiskogar. Placering av nybebyggelse norr om stamvägen är inte önskvärt ur markanvändningssynpunkt och inte heller med tanke på trafiksmidigheten och -säkerheten. Planeringsområdet ligger inte norr om stamvägen utan mellan Betesmarkens och Smeds bebyggda miljöer, norr om Dal. De ovan nämnda områdena hör till delområde 16, för vilket föreslås följande i utredningen: - Småhusområde med skog (Betesmarken).

7 Bebyggd miljö Befolkning och arbetsplatser Största delen av skogsområdena är tillsvidare obebyggda Samhällsstruktur Största delen av planläggningsområdet är obebyggda skogsområden. I den omedelbara närheten öster om Täktervägen finns nyare småhus- och radhusområden. Söder om planeringsområdet finns ett kvartersområde för skolverksamhet samt en idrottspark Tätortsbild Skogsområdena syns inte i tätortsbilden som de ny är. De högsta bergstopparna och backarna bildar en bakgrund för tätorten i kyrkbyns västra del så att bosättningen vid gränsen mellan skog och åker syns ställvis Arbetsplatser, näringsverksamhet På området finns ingen service eller egentliga arbetsplatser Rekreation Planeändringsområdet gränsar till ett idrottsområde (VU) i söder. På planändringsområdet har inte anvisats egentliga idrotts- eller fritidsverksamheter förutom att skogsområdena används för friluftsliv och rekreation Trafik Den närliggande huvudleden är Täktervägen som ansluter sig till Storkyrkovägen i söder och fortsätter över Ingå kustväg (stamväg 51) ända till Täkter i norr. Täktervägen är en lokalväg med asfaltbeläggning och tomtgatuanslutningar till småhusoch radhusområdena i öster och en anslutning till Idrottsvägen i söder. Största delen av trafiken utgörs av personbilstrafik till småhus- och radhusområden. Det egentliga planändringsområdet saknar gatunät Bebyggd kulturmiljö och fornminnen På det skogbevuxna planläggningsområdet finns inga objekt som borde beaktas ifråga om bebyggt kulturarv. Enligt myndighetsutlåtandena finns det inte heller kända fasta förhistoriska eller historiska fornminnen på området och inget arkeologiskt inventeringsbehov. På området finns inte heller kända befästningar från tiden för första världskriget som på andra håll i kyrkbyn.

8 Teknisk service Planeringsområdets kommunalteknik ska enligt planen anslutas till tryckavloppslinjen och vattenledningen vid Täktervägen. Kommunaltekniken på området har planerats så att de befintliga dragningarna kan utnyttjas Specialfunktioner På området finns inga egentliga specialfunktioner och inte heller områden, byggnader eller anläggningar avsedda för specialfunktioner Miljöskydd och störfaktorer I närheten av området finns inga speciella störfaktorer och inga kända skyddsobjekt enligt inventarierna. Vid planens förverkligande ska fästas uppmärksamhet vid ledande av ytvatten och motsvarande arrangemang samt undvikas onödig bergsbrytning och terrassering av terrängen Markägoförhållanden Planeringsområdet ägs av NCC Rakennus Oy till de delar som ska byggas. Över områdets förverkligande ska ingås ett markanvändningsavtal mellan Ingå kommun och NCC Rakennus Oy Planläggningssituation Planer, beslut och utredningar gällande planområdet Nationella mål för områdesanvändning Statsrådets beslut om nationella mål för områdesanvändning trädde i kraft De granskade målen för områdesanvändning trädde ikraft Målen för områdesanvändningen ska beaktas i planeringen av området och behandlas i planbeskrivningen till den del som planområdet saknar generalplan med rättsverkningar (MBL 25 ). Landskapsplan Ingå hör till Nylands förbunds verksamhetsområde. På kommunens område gäller Nylands landskapsplan som kompletteras och delvis uppdateras av etapplandskapsplanerna 1, 2 och 3. Nylands landskapsfullmäktige godkände Nylands landskapsplan och miljöministeriet fastställde planen Landskapsplanen omfattar Nylands område före sammanslagningen av Nylands och Östra Nylands landskap, dvs. huvudstadsregionen samt Mellersta och Västra Nyland. Det är fråga om en sk. helhetslandskapsplan, i vilken behandlas alla markanvändningssätt. Planeringsområdet ligger på ett område som i landskapsplanen anvisats för tätortsverksamheter. I den år 2010 fastställda första etapplandskapslanen och i den år

9 fastställda tredje etapplandskapsplanen har planeringsområdet inte försetts med nya beteckningar. Nylands andra etapplandskapsplan har godkänts av landskapsfullmäktige och fastställts av miljöministeriet Planeringsområdet finns på ett område i landskapsplanen, där avsikten är att förtäta bebyggelsen. Nylands fjärde etapplandskapsplan bereds som bäst. Förslaget till etapplandskapsplan är på utlåtanderunda fram till slutet av februari Utdrag ur Landskapsplanen för Västra Nyland som fastställdes som bilaga 2. Generalplan För området gäller delgeneralplanen för Ingå fastlandsdelar, som godkändes av kommunfullmäktige I generalplanen har området reserverats som bostadsområde med planeringsbehov (AC-U). Generalplanen uppdateras så att kommunen får en sk. strategisk generalplan som omfattar hela kommunen. I utkastet till strategisk generalplan har planeringsområdet anvisats som en del av Ingås centrumfunktioner (C). En del av området har också anvisats som landskapsmässigt värdefullt. Utdrag ur generalplanen för Ingå fastlandsdelar som bilaga 3 Detaljplan En del av den gällande byggnadsplanen över området har fastställts och en del I den gällande planen har området anvisats som ett kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR), gatuområde och anslutande park- (P) samt jord- och skogsbruksområde (M). Den gällande detalj- och byggnadsplanen som bilaga 4. Övriga planer Planeringsområdet har inga andra planer. Byggnadsordning Kommunfullmäktige godkände vid sitt möte byggnadsordningen för Ingå kommun, som tillämpats sedan Byggnadsförbud För området har inte utlysts byggnadsförbud p.g.a. detalplaneändringen. Baskarta Baskartan för detaljplanen är godkänd

10 Utredningar I planläggningsarbetet har funnits tillgång till bl.a. följande utredningar gällande området: - De ryska befästningsverken I, Ingå , Hilding Haglund, Ingå Inkoon kirkonkylän maisemaselvitys rakennuskaavoitusta varten. LTkonsultit Oy, Inkoon kirkonkylän rakennuskaavan tarkistaminen, Ohjelmointi, luonnos Jord och Vatten Ab, Inkoon kirkonkylän rakennuskaava-alueen luontoselvitys, rapport LT-konsultit Oy, FM Thomas Bonn, Inkoon tieverkko- ja liikenneturvallisuussuunnitelma, Utredning över vägnätet och trafiksäkerheten i Ingå kommun. Nylands vägdistrikt och Ingå kommun, Rapport över bebyggelseinventering inom Ingå centrumområde. Sigbritt Backman och Ekenäs museum, Keskustan liikenneverkon kehittäminen. Yleissuunnitelman luonnos. LTkonsultit Oy, DI Björn Silfverberg, (behandlat i kommunstyrelsen , ej publicerat). - Inkoon kunta. Keskustan alueiden rakennuskelpoisuusselvitys. Työ C Suunnittelukeskus Oy, Kartbilagor och utredningar i samband med Nylands landskapsplan - Naturinventering över Westerbergområdet i Ingå, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, FM Esa Lammi, DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1. Behovet av detaljplan Kommunen började i slutet av 1990-talet utreda revideringen av byggnadsplanen över Ingå centrumområden, som fastställts Kommunen tillsatte en arbetsgrupp för att programmera revideringsarbetet med stöd av Jord och Vatten Ab som fungerade som konsult. Arbetsgruppens rapport färdigställdes Planläggningsarbetet har förverkligats delområdesvis sedan början av 2000-talet Största delen av centrum har idag reviderad detaljplan, men planen från 1970-talet gäller ännu ställvis. Det har också funnits behov av att planlägga nya områden utgående ifrån general- och landskapsplanering samt allmänna utvecklingsvisioner Inledande av planering samt beslut gällande planeringen Planändringen anhängiggjordes på initiativ av NCC Rakennus Oy då markområdet övergick till företagets ägo. Ingå kommun och NCC Rakennus Oy kommer att ingå ett skilt markanvändningsavtal för planens förverkligande. NCC Rakennus Oy förutspår att de åtta radhustomterna som planerats i den gamla byggnadsplanen inte kommer att förverkligas. Det centrala målet i det aktuella planändringsarbetet är att öka antalet bostadstomter och komplettera kvartersstrukturen så att småskaligheten på området bevaras. I det nya utkastet har planerats 28 egnahemstomter med

11 en total våningsareal på 6140m 2. Det allmänna målet är i första hand att förtäta och förenhetliga samhällstrukturen men också att utvidga tätorten enligt behov Deltagande och samarbete Delaktiga Delaktiga är markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Delaktiga har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och uttala sin åsikt om planen (MBL 62) Delaktiga är: Markägare och invånare på området Markägare och invånare på närbelägna områden Myndigheter: o Nylands ELY-central o Nylands förbund o Västra Nylands landskapsmuseum o Museiverket o Samhällstekniska nämnden o Byggnads- och miljönämnden Invånar- och andra föreningar: o Ingå-Sjundeå miljöförening Anhängiggörande Planprojektet blev anhängigt i och med att programmet för deltagande och bedömning godkändes 11/2014. Om programmet och anhängiggörandet har kungjorts genom kommunens informationskanaler Deltagande och växelverkan Om planläggningsarbetet informeras i olika skeden enligt praxis i kommunen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt Myndighetssamarbete Detaljplaneutkastet ges delaktiga myndigheter för kännedom och eventuella kommentarer. Över detaljplaneförslaget bes myndighetsutlåtanden. Under planeringsarbetet kan vid behov ordnas en sk. myndighetsdiskussion. Över revideringen av kyrkbyns byggnadsplan har ordnats flera myndighetsdiskussioner i enlighet med 66 markanvändnings- och bygglagen i samband med tidigare projekt. Vid dessa diskussioner har behandlats också närområdenas planläggningsprinciper. Till diskussionerna har kallats representanter för Nylands NTM-central,

12 Nylands förbund, Landskapsmuseum och Ingå kommun samt planläggaren (MBL 66, MBF 18 ). Myndigheter har kontaktats också utanför myndighetsdiskussionerna. Med beaktande av planområdets ringa betydelse och tidigare myndighetssamarbete har det inte ansetts nödvändigt med en ny skild myndighetsdiskussion i samband med det aktuella planändringsarbetet Detaljplanens mål Målet med detaljplaneändringen Smeds 1 är att fortsätta bilda nya bostadsområden i den nordöstra kanten av Ingå kyrkby, förtäta kyrkbyns tätortsstruktur och styra ny bebyggelse till närheten av servicen i centrum. De nya bostadsområdena placeras i varierande skogsterräng, där terrängformationerna kan utnyttjas för nya typer av kvarter. Målet är ett tätt och personligt bostadsområde. I programmeringsrapporten som utarbetades för granskning av detaljplanen över kyrkby framfördes följande allmänna mål för hela centrumplaneområdet. Dessa mål har ansetts som riktiga utgångspunkter också för planläggning av områden i närheten till centrum: - Målet är att främja ibruktagandet av de oförverkligade byggnadsplatserna, samt att ändra vånings- och radhustomterna på randområdena till egnamheshusområden. Målet är att placera tomterna för våningshus i närheten av service. - Målet är att förhålla sig positivt till de föreslagna förstoringarna av egnahemshustomterna. - Det finns inte något behov av att öka områden för arbetsplatser på det gamla byggnadsplaneområdet. - Områdesreserveringarna för torrläggning av vägar och leder för lätt trafik samt vägområden granskas. - I första hand tas i bruk områden inom avloppsnätet. - Gårdsplaner planers inte under nivå +2,0 och byggnadsdelar som är utsatta för vattenskador placeras inte under +2,5. Målsättningarna för planändringsarbetet har specificerats under utkastplaneringen Målens allmänna innehåll har förblivit oförändrat. Detaljplanen kan konstateras motsvara gällande generalplan och landskapsplan ifråga om placering av verksamheter. Till den delen motsvarar den också de nationella målen för områdesanvändning. Den viktigaste utgångspunkten för utarbetande av detaljplan har varit att planlägga nya småhusområden samt att utveckla befintlig bosättning som en del av övriga centrumområden. Kommunens mål är att skapa trivsamma och fungerande bostadsområden i närheten av Ingå centrum. Målet är också att producera tomter och bygga bostadsområden etappvis på lång sikt. Trafikmässigt är målet att utnyttja befintligt vägnät. Det aktuella planläggningsområdet ansluts till Täktervägen Alternativa detaljplanelösningar och deras verkningar Undersökta alternativ Markanvändningens omfattning och trafiklösningar undersöktes i preliminära utkast. Markanvändningen baserar sig på byggnadsområden enligt landskaps- och gene-

13 ralplanen samt utredningar gällande området (gäller landskap, naturvärden samt markbotten). I samband med utkastarbetet undersöktes speciellt hur kvarteren placeras i terrängformationerna och hur det ska kunna bevaras tillräckligt med grönkorridorer Utvärdering och jämförelse av alternativ Verkningar på bebyggd miljö Nybyggnationen på planområdet ansluts inte direkt till befintlig kvartersstruktur. De nya bosättningarna bildar skilda helheter som liknar den befintliga byggnationen och som avskiljs av grönkorridorer. Byggandet av nya områden påverkar dock dragningen av befintliga gatuområden och leder för lätt trafik Miljöverkningar I samband med planeringen har undersökts hur skogsområdet ska byggas med tanke på landskapet. De högsta terrängformationerna lämnas obebyggda Övriga verkningar Ifråga om ekonomiska verkningar har undersökts antalet byggplatser, byggbarheten och omfattningen av kommunaltekniska projekt Åsikter samt hur de beaktats Planutkastet var framlagt Under påseendetiden lämnades inga åsikter gällande utkastet. Planförslaget var framlagt För myndighets- och andra utlåtanden har utarbetats skriftliga genmälen. 5. BESKRIVNING AV DETALJPLAN 5.1. Planens uppbyggnad Dimensionering PLANBETECKNING AREAL (ha) TOMTER (st) AO 3,19 28 VP 0,13 - VL 6,37 - GATOR 0,67 - TOTALT 10,36 28

14 Till planområdet föreslås normativt 28 tomter på AO-kvartersområden. Det uppskattade tomtantalet baserar sig på normativa tomtgränser. Detaljplanens uppföljningsblankett som bilaga Service På området finns ingen egentlig service. Servicen i Ingå kyrkby finns på ca 1,5 km avstånd. I planen föreslås reservationer för t.ex. rekreationsverksamhet Förverkligande av mål gällande miljöns kvalitet De kvalitativa målen för planeringsarbetet har inte ändrats under arbetet Områdesreserveringar Kvartersområden AO I kvarteren har använts planbeteckning AO. Beteckningen tillåter byggande av högst en bostadsbyggnad. Tomternas byggrätt anges som talserier, t.ex Det första talet anger bostadsbyggnadens byggrätt och den andra det tillåtna antalet kvadratmetrar för biltak eller ekonomibyggnad. Det tillåtna våningstalet på AO-kvartersområden är ett. Byggnaderna ska förses med åstak i lutning 1/3-1/2. Fasaderna ska ha ett ljust utseende. Byggnaderna ska anpassas i terrängen på byggnadsplatsen. Bergssprängning och terrassering ska undvikas. Ekonomibyggnaden får utrymma garage, bastu, lager eller arbetsutrymme för verksamhet som inte stör boende. Ekonomibyggnaden och biltaket ska placeras på byggnadsytan som anvisas i planen. Bilplatserna (1 bp/bostad) har anvisats på tomterna. På tomten ska också reserveras en plats för tillfällig parkering. Minst en bilplats ska placeras i ett garage eller under ett biltak Övriga områden Delar av planområdet har anvisats som park- och närrekreationsområden (VP, VL). Rekreationsområdena fungerar som grönkorridorer, genvägar och parkområden inom bostadskvarteren. I planen anvisas också nya gatuområden (Smedsvägen och Smedsstigen).

15 Planens verkningar Verkningar på samhällsstruktur och bebyggd miljö Den nu aktuella detaljplanen utgör en del av planläggningen av de östra delarna av kyrkbyn där det bildas nya bostadsområden och trafikleder i och med projektet. För kyrkbyns utvidgning skapas samtidigt ramar inom vilka nya byggnadsplatser kan tas i användning. Det är viktigt att bebygga områden i närheten av centrum och ansluta dem till varandra för att bilda en tät och ekonomisk samhällsstruktur Smeds 1 detaljplan gäller ett nytt obebyggt område i den norra kanten av centrums nuvarande kvartersstruktur. De nya kvarteren bildar en ny gräns för den bebyggda tätorten Verkningar på kulturmiljö, natur och naturmiljö Den nya planen har ringa verkningar på kulturmiljön. Höjdvariationerna har använts som utgångspunkt för planlösningarna så att de högsta och lägsta terrängformationerna har bevarats som grönområden. Byggnationen har verkningar på ytvattnen och vid avledande av ytvatten ska fästas speciell uppmärksamhet. På området finns inga kända fasta fornlämningar Övriga verkningar Vid utbyggnaden av området utnyttjas det befintliga kommunaltekniska nätet och gatunätet och nya bostadsområden byggs stegvis. Området med näromgivning får mera bebyggelse, varvid det också uppstår behov av rekreationsområden och friluftsleder. Den sociala miljön kommer att ändras p.g.a. antalet invånare, trafik och övrig verksamhet ökar Störfaktorer i miljön På detaljplaneområdet finns inga speciella störfaktorer Planbeteckningar och -bestämmelser Planbeteckningarna och -bestämmelserna beskrivs ovan i punkt 5.3 samt i bilaga 7 till planbeskrivningen Namnbestånd Namnbeståndet har inte ändrats för det gamla vägnätets del. Namnen på de nya vägarna och lederna (Smedsvägen, Smedsstigen) följer namnbeståndet i den gamla planen som upphävs.

16 DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE 6.1. Planer som styr och överskådliggör förverkligandet För förverkligandet har inte utarbetats någon speciell plan förutom planens översiktsritningar och planbestämmelser Förverkligande och tidtabell Områden som ägs av kommunen kan förverkligas enligt behov och efterfrågan Uppföljning av förverkligande Planens förverkligande följs inom kommunens normala verksamhet på ett sätt som avses i 2 moment 4 markanvändnings- och byggförordningen. I Helsingfors (planförslag , detaljplan ) Kari Ristola TKL arkitekt SAFA Arkkitehtuuritoimisto Kari Ristola Oy Kuortaneenkatu 5, Helsinki tfn

17 Bilaga 1.1: Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan (1: )

18 Bilaga 1.2: Utdrag ur Västra Nylands landskapsplan Planbeteckningar

19 AC-U = BOSTADSOMRÅDE MED PLANERINGSBEHOV Bilaga 2. Utdrag ur generalplanen över Ingås fastlandsdelar 2001 (ej i skala)

20 Bilaga 3. Gällande detaljplan. Plankarta 1/2000.

21 Snedluftsbild över planområdet, norr om idrottsplanen. Bild av planområdets skog, från Täktervägen.

22 Detaljplanens grunduppgifter och sammandrag Kommun 149 Inkoo Ifyllt, datum Planens namn Smeds 1 Godkänt, datum Förslag, datum Godkännare x Anhängiggjort, datum Paragrafnummer xx Kommunens planbeteckning Genererad planbeteckning xxxxxxxxxxxxx Planområdets areal [ha] 10,36 Detaljplanens nya areal [ha] 10,36 Areal, underjordiska utrymmen [ha] 0,0000 Detaljplaneändringens areal [ha] - Alamerkinnät Områdetsreservationer Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [v-m²] Effektivitet [e] Totalt 10,36 100, ,06 A totalt 3,19 30, AO 3,19 30, V totalt 6,5 62,7 VP 0,13 1,2 VL 6,37 61,5 L totalt 0,67 6,5 Gator 0,67 6,5 Förändringar i areal [ha +/-] Förändringar i våningsareal [v-m² +/-] Bilaga 5. Detaljplanens uppföljningsblankett

23 Bilaga 6. Plankarta 1/2000

24 Bilaga 7.1 Planbeteckningar och -bestämmelser 1/2

25 Bilaga 7.1 Planbeteckningar och bestämmelser 2/2

26 Bilaga 8. Översiktsritning 1/2000