Nätverket för vindbruk Seminarium Malmö 9 september 2009 kl

Transkript

1 Nätverket för vindbruk Seminarium Malmö 9 september 2009 kl Vindkraft och elnät i samverkan - Tekniska frågeställningar för lokal och nationell balans Daniel Karlsson

2 Presentationsinnehåll Introduktion Nätägares och produktionsägares rätt- och skyldigheter Tekniska krav vid nätanslutning Beräkningsmetoder och verktyg Koncessionsfria nät Ersättning för nätnytta Erfarenheter från befintliga installationer

3 Val av spänningsnivå Ekonomi Anslutning Utrustning Abonnemang Drift Förluster Elkvalité Emission Tillgänglighet Praktiska förhållanden AC/DC

4 Liten anläggning ansluten till ett distributionssystem med dominerande konsumtion Förlustminskning Några MW G1 10 / 20 kv 40 / 50 / 70 kv Opåverkat Några MW G2 Förlustökning

5 -Större anläggning ansluten till regionnät? - Ännu större anläggning ansluten till stamnätet?

6 Lagar och regler - rättigheter och skyldigheter - Ellagen (SFS 1997:857, 2005:404,1110) - EMC-lagen (SFS 1992:1512) - Svenska Kraftnät FS 2005:2 - Spänningsgodhet SS-EN AMP och ASP (branschdokument) - Nätägarens kompletterande anvisningar

7 Allmänt om anslutning av produktion till kraftsystemet (1) Vid alla förändringar av kraftsystemets utnyttjande, såsom anslutning av nya kunder (produktionskunder eller konsumtionskunder) måste nätägaren skaffa sig ett underlag för att besluta om vilka förstärkningsåtgärder, som kan vara aktuella för att upprätthålla en fullgod service till samtliga nätkunder (såväl leverans av el till konsumtionskunder, som mottagning av el från produktionskunder). Nätverksamhet är monopol och därför ganska hårt reglerad

8 Allmänt om anslutning av produktion till kraftsystemet (2) Placeringen av vindkraftanläggningar styrs oftast av andra parametrar än lämpligheten att ansluta till befintligt elnät. Vindkraftanläggningar hamnar därför ofta på platser där närmsta nätpunkt är förhållandevis svag. Nätförstärkningar för att erhålla fullgod elkvalitet är aldrig av enbart teknisk natur, utan miljöskäl och ekonomi har en avgörande betydelse för vilka lösningar som väljs och hur de finansieras.

9 Allmänt om anslutning av produktion till kraftsystemet (3) Samtliga nätägare i kedjan från anslutningspunkten till stamnätet har att kontrollera, och vid behov förstärka sina anläggningsdelar, med avseende på: Felströmsnivåer Belastningsströmmar Förluster förluster och sk nätnytta skall påföras kunderna på ett rättvist sätt Spänningsreglering inmatning av aktiv effekt från vindkraftverket påverkar förlusterna i systemet och därmed spänningen i andra anslutningspunkter; dessa variationer, såväl kortvariga (flicker) som kvasistationära, måste kunna regleras ut på ett tillfredsställande sätt Övertoner Felbortkoppling föreskriftsenlig felbortkoppling måste upprätthållas. Härvid svarar respektive nätägaren för sitt nät, medan anläggningsägaren ansvarar för felbortkoppling inom vindkraftanläggningen Vindkraftanläggningen måste vara robust för förekommande händelser och driftförutsättningar i angränsande nät, såsom fel, transienta överspänningar, onormala drifttillstånd, onormala kopplingslägen, etc.

10 Ellagen med fokus på vindkraft Lagen reglerar, i ganska allmänna ordalag, nätägares och producenters rätt- och skyldigheter. Vidare berörs säkerhetsansvar och skadeståndsansvar för respektive anläggningsägare. Även Svenska Kraftnäts roll som systemansvarig myndighet finns reglerad i lagen.

11 Ellagen 3 kap, 1 (2005:404) Nätverksamhet mm, Inledande bestämmelse Ett företag som bedriver nätverksamhet ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av sitt ledningsnät och, i tillämpliga fall, dess anslutningar till andra ledningsnät. Företaget svarar också för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el.

12 Ellagen 3 kap, 6, 7, 8 (2005:404) Skyldighet att ansluta anläggning Den som har nätkoncession för linje är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen. Den som har nätkoncession för område är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning inom området till ledningsnätet. Den som har områdeskoncession har första tjing på anslutningen. Vill någon ansluta en elektrisk anläggning till en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område, får den som har nätkoncession för linje göra anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för området.

13 Ellagen 3 kap, 9 (2005:1110) Skyldighet att överföra el Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning. Överföringen av el skall vara av god kvalitet. En nätkoncessionshavare är skyldig att avhjälpa brister hos överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna.

14 Ellagen 4 kap, 1 (2005:404) Nättariffer, Allmänt om nättariffer Nättariffer skall vara utformade så, att nätkoncessionshavarens samlade intäkter från nätverksamheten är skäliga i förhållande till dels de objektiva förutsättningarna att bedriva nätverksamheten, dels nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten. Nättariffer skall vara objektiva och icke-diskriminerande. Vid utformandet av nättariffer för överföring av el skall särskilt beaktas antalet anslutningspunkter, anslutningspunkternas geografiska läge, mängden överförd energi och abonnerad effekt och kostnaderna för överliggande nät samt kvaliteten på överföringen av el. Vid utformandet av nättariff för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät skall särskilt beaktas anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten.

15 Ellagen 8 kap, 1 och 2 (2005:404) Övergripande systemansvar Regeringen skall utse en myndighet som har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el (systemansvarig myndighet). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i den mån det behövs av hänsyn till driftsäkerheten hos det nationella elsystemet, meddela föreskrifter om kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter som angår elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel eller elektriska installationer. Den systemansvariga myndigheten får, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systemansvaret, beordra elproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska produktionen av el.

16 Ellagen 9 kap, 1 och 2 Skyddsåtgärder Elektriska anläggningar, elektriska anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel och elektriska installationer skall vara så beskaffade och placerade samt brukas på ett sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot personeller sakskada eller störning av driften vid den egna anläggningen eller vid andra elektriska anläggningar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i den mån det behövs från elsäkerhetssynpunkt, meddela föreskrifter om kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter som rör elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel eller elektriska installationer. Om en elektrisk anläggning genom inverkan på en redan befintlig sådan anläggning kan vålla person- eller sakskada eller störning i driften, svarar innehavaren av den förstnämnda anläggningen för de åtgärder som behövs vid hans anläggning för att förebygga sådan skada eller störning.

17 Ellagen 10 kap, 1, 2 och 3 Skadestånd Ansvar för skada genom inverkan av el från starkströmsanläggning - Produktansvar Har någon tillfogats person- eller sakskada genom inverkan av el från en starkströmsanläggning, skall skadan, även om det inte följer av allmänna skadeståndsbestämmelser, ersättas av innehavaren av den starkströmsanläggning från vilken elen senast kommit. Ansvar enligt första stycket gäller inte 1. den som innehar en starkströmsanläggning för produktion av el där generatorn har en märkeffekt om högst 50 kilovoltampere, 2. den som innehar en starkströmsanläggning som är avsedd för användning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en ledare och jord eller, vid icke direkt jordat system, mellan två ledare.

18 Ellagen 10 kap, 4, Skadestånd vid driftstörning Har driften vid en elektrisk anläggning störts genom inverkan av el från en annan sådan anläggning och vållar störningen personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, skall innehavaren av sistnämnda anläggning ersätta skadan, om störningen har uppstått till följd av uppsåt eller vårdslöshet från hans sida.

19 Nätägares krav och vindkraftägares önskemål - Nätägare Inmatad effekt dimensionering Spänningshållning dimensionering / kvalité Felströmsbidrag - dimensionering Felbortkoppling - säkerhet Kompatibilitet kvalité - Vindkraftägare Låg anslutningskostnad Låg överföringskostnad Snabb handläggning Hög tillgänglighet

20 Allmänt om elkvalitet Elkvalitet är ett samlingsbegrepp för olika fenomen som påverkar elkunder anslutna till elnätet. Egentligen är det följderna av bristande elkvalitet som påverkar kunderna. Man brukar formulera krav på kompatibilitet för olika anläggningar som skall anslutas till elnätet. Med kompatibilitet menas anläggningens förmåga att fungera acceptabelt i den befintliga elektriska miljön (immunitet), samtidigt som anläggningen inte får orsaka oacceptabla störningar (emission).

21 Spänningshållning och Elkvalité Spänningens nivå Spänningsfluktuationer Spänningsdippar och korta avbrott Kortvariga överspänningar Osymmetrispänningar Övertonsspänningar Mellantonsspänningar Mätning och övervakning av spänningskvalitet

22 Lag (1992:1512) om elektromagnetisk kompabilitet EMC-lagen Lagen innehåller inga gränsvärden eller detaljerade bestämmelser. Här hänvisas i stället till föreskriften ELSÄK-FS 2007:1, som i sin tur hänvisar till gällande Svensk Standard. Det vill säga SS-EN , Spänningsgodhet i elnät för allmän distribution.

23 Systemansvarig myndighets krav och vindkraftägares önskemål - Systemansvarig Aktiv effektbalans frekvenshållning stabilitet Aktiv effektbalans balansansvar / balanstjänst Nätdriftansvarig för stamnätet Felströmsbidrag - dimensionering Felbortkoppling - säkerhet Kompatibilitet kvalité - Vindkraftägare Låg anslutningskostnad Låg överföringskostnad Snabb handläggning Hög tillgänglighet

24 Svenska Kraftnäts krav på driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar Föreskriften trädde i kraft den 1 januari 2006, och gäller produktionsanläggningar som tas i drift efter ikraftträdandet. Bakgrunden till föreskriften står att finna i den förändring av produktionssystemet, från stora stamnätsanslutna anläggningar till små produktionsanläggningar anslutna till lokaloch regionnät, som skett de senaste åren. I Danmark har satsningen på lokal produktion varit ännu hårdare.

25 SvK FS 2005:2 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar I föreskriften definierar man vindkraftaggregat och vindkraftgrupp. Vindkraftgrupp delas upp i stora anläggningar (större än 100 MW) medelstora anläggningar ( MW), samt små anläggningar (1,5-25 MW). Anläggningar med en mindre installerad effekt än 1,5 MW omfattas inte av föreskriften.

26 Kraven i föreskriften avser: störningstålighet (gäller stora, medelstora och små vindkraftanläggningar) spänningsreglering (gäller stora, medelstora och små vindkraftanläggningar) effektreglering (gäller vindkraftaggregat ingående i vindkraftgrupp) avställning och start efter yttre spänningslöshet (gäller ej vindkraftanläggningar) kommunikation och styrbarhet (gäller stora och medelstora vindkraftanläggningar), samt verifiering och dokumentation (gäller stora, medelstora och små vindkraftanläggningar)

27 Undantag Svenska Kraftnät får, efter ansökan, medge undantag från krav i föreskriften för en viss anläggning, om det föreligger ekonomiska eller andra skäl att undanta anläggningen helt eller delvis från kraven och anläggningens innehavare kan visa att en avvikelse från ett eller flera krav inte har någon påtaglig negativ betydelse för driftsäkerheten i det nationella elsystemet.

28 Utvecklingen mot ett decentraliserat produktionssystem i Danmark Centraliserat produktionssystem Decentraliserat produktionssystem Central kraftstation DCHP Vindkraftanläggning

29 Nya dimensioneringskriterier Nätstörningar på höga spänningsnivåer påverkar spänningen inom ett stort område och därmed ansenliga mängder lokal produktion. Det blir då viktigt att var och en av dessa lokala produktionsenheter bibehåller sin nätanslutning och sin produktionsförmåga vid nätfel som kan anses dimensionerande för systemet.

30 Utslagna produktionsenheter till följd av nätfel i Danmark Tange

31 0923 Swedish Blackout 5000 MW lost 12:35 Busbar Fault Affected Region 12:35 Trip 2x900 MW 12:30 Trip 1200 MW Loss of load: 5000 MW

32 Voltage Magnitude 50 kv, Voltage Magnitude LIN50T1, Voltage [kv] Time [s] after 12:30

33 AMP och ASP - branschdokument AMP Anslutning av Mindre Produktionsanläggningar. - fokus på anläggningar upp till 25 MW anslutna till lokalnät - framtagen och utgiven av Svensk Energi ASP Anslutning av Större Produktionsanläggningar. - fokus på anläggningar större än 25 MW anslutna till regionnät - framtagen och utgiven av Elforsk Rapporterna beskriver tillämpningen av regelverket för anslutning av bland annat vindkraftverk, samt ger praktiska anvisningar och råd till vindkraftägare, och innehåller en blankett att fylla i för offertförfrågan.

34 Beräkningsmetoder och verktyg Beräkningsbehovet i samband med anslutning av vindkraftanläggningar för analys av de fenomen som vi diskuterat skiljer sig inte på något avgörande sätt från analys av motsvarande fenomen som uppträder i andra sammanhang. Olika typer av vindkraftanläggningar kan vara sådana att man behöver nya modeller, som bättre beskriver anläggningens egenskaper för de fenomen man för tillfället studerar. Detta gäller speciellt för dynamiska och transienta förlopp. Även reglersystemens utformning kan kräva nya modeller.

35 Belastningsfördelningsberäkningar och förlustberäkningar För beräkningar relaterade till effektflödesbalanser kan vindkraftanläggningarna modelleras så att de ger en konstant aktiv inmatningseffekt vid konstant effektfaktor till nätet, alternativt att de ger en konstant aktiv inmatningseffekt och upprätthåller en konstant spänning i anslutningspunkten. Valet blir beroende av anläggningens spänningsreglerförmåga. Därefter görs belastningsfördelnings- och förlustberäkningar på traditionellt vis, med t ex PSS/E eller SIMPOW.

36 Felströmsberäkningar Vindkraftanläggningars bidrag till felströmmarna är stark beroende av typen av vindkraftaggregat. Termiska påkänningar Stötströmsberäkningar Sedan för ändamålet lämpliga modeller av vindkraftanläggningarna för felströmsberäkningar valts, sker beräkningarna med traditionella felströmsberäkningsprogram, t ex PSS/E.

37 Dynamiska simuleringar Dynamiska simuleringar görs vanligen i systemstorheter för symmetriska förhållanden (effektivvärden av spänning och ström, aktiv och reaktiv effekt, samt fasvinklar). För dynamiska simuleringar erfordras relevanta modeller av de aktuella vindkraftaggregaten med avseende på de fenomen som man avser att studera. Vissa vindkrafttillverkare tillhandahåller modeller för sina respektive verk. En del modellutveckling sker också på universitet och högskolor. Vindkraftmodeller börjar nu även att ingå i programvaruleverantörernas standardbibliotek. Dynamiska simuleringar görs med en tidsupplösning om c:a 10 ms. PSS/E, SIMPOW och EUROSTAG är välrennomerade verktyg för dynamiska simuleringar.

38 Transientanalyser Transientanalys görs på trefasiga modeller med en tidsupplösning i mikrosekundskala. Här erfordras detaljerade modeller av omriktarna och maskinerna. PSCAD/EMTDC och EMTP är väletablerade verktyg för transientanalys.

39 Förordning om ändring i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) Koncessionsfria nät 22 a Ett internt nät som förbinder två eller flera elektriska anläggningar för produktion, vilka utgör en funktionell enhet, får byggas och användas utan nätkoncession. 30 På sådant internt nät som avses i 22 a får överföring av el mellan anläggningarna äga rum även om de anläggningar som ingår i den funktionella enheten har olika innehavare. Detta gäller även om nätet i sin helhet ursprungligen inte har använts för överföring av el uteslutande för egen räkning. Förordningen gäller från den 1 januari 2009

40

41 Koncessionsfria nät kommentarer 1 Ledningen från vindkraftparken fram till aktuell nätinnehavares anslutningspunkt är fortfarande koncessionspliktig. I dagsläget byggs normalt det interna nätet av aktuell områdeskoncessionsinnehavare inom ramen för dennes områdeskoncession. Således blir det i normalfallet ingen skillnad om områdeskoncessionshavaren bygger inom sin områdeskoncession, som idag, eller om någon annan bygger utan koncessionsplikt. Om ledningen fram till vindkraftparken, som fortfarande är koncessionspliktig, ägs av innehavaren av områdeskoncessionen, så blir det fortfarande en anslutning till samma nät, som tidigare, och till samma tariff. Dock blir det bara en anslutningspunkt, dvs. bara en mätpunkt, som kan innebära en viss besparing. Om transformering till en högre spänning sker inom vindkraftparken, och denna transformering ägs av innehavaren av vindkraftparken, kan anslutningen till ovanliggande nät ske på en högre spänningsnivå.

42 Koncessionsfria nät kommentarer 2 Några vindkraftentreprenörer har bildat egna nätbolag, t ex Arise. Jag tror att huvudskälet varit att få en billigare lösning, eftersom man i vissa fall upplevt offerterna från områdeskoncessionsinnehavaren som hutlösa. Professor Lennart Söders förslag om en begränsning av nätavgiften till 3 öre/kwh, gör det heller inte intressant att äga nät, eftersom nätavgiften i de flesta fall når upp till de 3 örena. Finns det flera olika ägare inom en vindkraftpark, eller av parker som ligger nära varandra, kan resultatet blir uppbyggnad av dubbla nät. Avser man att avyttra delar av en vindkraftpark, kan det bli besvärligt med ett icke koncessionspliktigt nät.

43 Koncessionsfria nät kommentarer 3 En områdeskoncessionär har helt andra möjligheter att driva igenom beslut om byggande av elledningar, mot eventuella markägares och vägsamfällighets protester, än vad en vindkraftexploatör har för ett så kallat internt nät. Jag har fått uppfattningen att så länge områdeskoncessionären beter sig anständigt i fråga om handläggningstider, upphandlingsförfarande och priser, så finns det ingen direkt anledning att äga uppsamlingsnätet. En områdeskoncessionär bör även ha bättre möjligheter att upprätthålla en kostnadseffektiv drift- och underhållsverksamhet. I händelse av fel, behov av ersättningskomponenter, etc., har en etablerad nätägare betydligt större möjligheter att agera snabbt, än en liten aktör.

44 Ellagen 3 kap, 15 (2002:121) Ersättning vid inmatning av el Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara 1. värdet av nätägarens minskade energiförluster 2. värdet av nätägarens minskade abonnemangskostnader Regeringen får meddela närmare föreskrifter om beräkningen av ersättningen.

45 Elförordning (1994:1250), 11 (1997:857) Beräkning av viss ersättning Ersättning enligt 3 kap. 15 första stycket ellagen (1997:857) skall beräknas enligt följande. Värdet under 1 skall beräknas utifrån den minskning av energiförlusterna i nätkoncessionshavarens ledningsnät som uppstår på grund av att anläggningen matar in el på nätet och ersättas i förhållande till mängden inmatad el samt till när denna inmatning sker. Vid beräkning av värdet under 2 skall följande bedömningsgrunder beaktas. a) Produktionsanläggningens effektleveransförmåga. b) Produktionsanläggningens driftsäkerhet och den överenskommelse som kan finnas mellan nätkoncessionshavaren och anläggningshavaren om när produktionsanläggningen planeras vara i drift. c) Mängden inmatad elektrisk energi samt när denna inmatning sker. Förordning (1997:863).

46 Beräkning av Nätnytta från Vindkraft Ett Elforskprojekt - Elforsk rapport 07:42 Förlustminskning kan beräknas i efterhand baserat på det faktiska utfallet en realitet för vindkraft Effektnytta måste uppskattas på förhand; t ex effektsäkring inför vintersäsongen, dvs kapacitet i nätet och teckning av abonnemang (jfr SvK:s upphandling av effektreserv görs på årsbasis) den lokala och regionala effektnyttan av vindkraft är noll Minskning av energiuttag från ovanliggande nät beräknas i efterhand ( förlustminskning + vindkraftproduktionen) Vi skiljer på nätnytta och systemdrifttjänster

47 Förlustminskning pga vindkraft I Typfall och schabloner svårt och diskutabelt Varje installation är unik på sitt sätt Räds inledningsvis inte en komplex beräkningsmodell Det finns mycket data tillgängligt Jfr med den så kallade Nätnyttomodellen Belastningsfördelningsberäkningar i mellanspänningsnät måste vara godtagbart Tillämpa möjligen schablon för lågspänningsanslutna vindkraftverk Generalisera och förenkla efter hand i grunden svårt Spårbarhet till beräkningar Nätnytta beror på nätet måste då vara känt Förluster är kvadratiska och därmed icke additiva

48 Förlustminskning pga vindkraft II Förlustminskning kan beräknas per radial Nätnytta fås mellan vindkraftverkets anslutningspunkt och inmatningspunkten från ovanliggande nät Vid beräkningen är alternativet inmatning från ovanliggande nät Nätnytta är positiv Negativ nätnytta avspeglas i tariffen Ellagen 3:15 berör endast relationen producent nätägare och är inte tillämpbar mellan nätägare Stamnätet är unikt och berörs inte av vårt arbete Nätnyttan avspeglas i punkttariffen

49 Förlustminskning pga vindkraft III Vad händer när effekten går uppåt i anslutningspunkten till ovanliggande nät?? Uttagsabonnemang Inmatningsabonnemang Beräkning Timme för timme (nästan alla produktionsenheter är timmätta)? Energipris kopplat till spot-priset? Varje anläggnings nytta = viktad del av totalnyttan Ingen skillnad för anläggningar större eller mindre än 1500 kw

50 Liten anläggning ansluten till ett distributionssystem med dominerande konsumtion Förlustminskning Några MW G1 10 / 20 kv 40 / 50 / 70 kv Opåverkat Några MW G2 Förlustökning

51 Alltså Börja detaljerat förenkla efter hand Förlustreduktion i eget nät Reducerad energiavgift till ovanliggande nät Ingen effektnytta för lokal och regional vindkraft Förlustberäkningar i mellanspänningsnät (10, 20 kv) Schablon i lågspänningsnät (0.4 kv)? Fokus på mellanspänningsnät med dominerande konsumtion Nej, varför då? Nytta uttryckt i SEK

52 Erfarenheter från större projekt och inträffade händelser - Lillgrund - Transformatorproblem vid Horns Rev - Tillbud och risker - säkerhet för allmänheten - anläggningssäkerhet - driftsäkerhet - Kriegers Flak: Anslutningsstudie - Kårehamn: Felbortkoppling

53 Lillgrund 7 km utanför Malmö Mer info: -> Lillgrund

54 Lillgrund - allmänt Acceptans är oerhört viktigt personliga möten är bäst Arbete ute till havs är tufft och man måste ha erfarna entreprenörer och reservplaner - Bygg så mycket som möjligt på land. Fåglar undviker vindkraftparken Ljudnivån är oförändrad inga klagomål

55 Lillgrund - produktion Produktion i enlighet med förväntat (330 GWh/år) Skuggningsförlusterna är ganska stora Gruppverkningsgraden är c:a 77-80% Störst förluster vid vind längs med raderna Turbin nummer 2 kan tappa så mycket som 70-80%

56 Lillgrund - Spänningssättningsproblem Bunkeflo 130 kv Anslutningsledning 130 kv Landkabel: 3 st enfaskablar, 1,8 km Sjökabel: 1 st trefaskabel, 7,2 km Lillgrund 130/33 kv 48 verk 110 MW 330 GWh/år 130 kv brytare: Spänningssätter både kabel och plattformstransformatorn Ingen brytare här - Stora inrusningsströmmar vid samtidig spänningssättning av kabel och platformstransformator bedömdes inte vara något stort problem vid byggnationen - Speciell driftläggning i E.ONs nät vid spänningssättning - Inkopplingsmotstånd

57 Lillgrund Fault Ride Through Lillgrund ska klara SvK:s krav enligt SvKFS 2005:2 Kravuppfyllelse visad med simuleringar före driftsättningen (fulleffektomriktare) Mätutrustning installerad (i Bunkeflo) för att verifiera vid störningar Flera tvåfasiga fel nära Barsebäck , pga isbildning och blåst Spänningssänkning i Bunkeflo till 85 kv (60%) under 140 ms Lillgrund bibehöll nätanslutningen Examensarbete Chalmers 2009

58 Lillgrund Kabelbrand på transformatorplatformen Samtliga 33 kv brytare löser för jordfel Felsökning: spänningssättning av lokaltransformatorn -> överslag mellan de två friska faserna och jord E.ON bryter via 130 kv brytaren i Bunkeflo

59 Transformatorhaverier Horns rev

60 Tillbud - Risker Vindkraftrelaterad olycksstatistik: Caithness Windfarm Information Forum (CWIF), ( Av CWIFs statistik framgår att det sedan 1970-talet har förekommit 560 st vindkraftrelaterade olyckor och incidenter. Av dessa är 52 st dödsolyckor och 29 st har orsakat kroppsskador. Den vanligaste tillbudsorsaken har varit bladfel, dvs att hela eller delar av rotorbladen har lossnat och flugit iväg. Detta har inträffat 139 gånger. Den näst mest förekommande incidenten är brand i vindkraftverkets turbinhus. Detta har inträffat 110 gånger. Den tredje mest förekommande incidenten är sk strukturfel. Till dessa räknas de fel som uppstår på vindkraftverkets vitala komponenter under förhållanden som dessa komponenter är konstruerade att tåla. Sådana fel har ha uppstått i 60 st fall. I 24 fall har incidenter med sk iskast rapporterats.

61 Utredningar Anslutning av vindkraft Kriegers Flak Kårehamn