TAK En översikt av Oasens HVB-lösning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TAK En översikt av Oasens HVB-lösning"

Transkript

1 En tidning från Oasen HVB för dig som arbetar med socialt arbete Utgåva med ALLT under samma TAK En översikt av Oasens HVB-lösning TEMA: FAMILJ & HVB VILJAN ATT TA SIG IGENOM Tonåring i familj på HVB FAMILJEBEHANDLING Möte med Oasens ICDP-tränare Trygghet för familjerna Tankar om att nå fram till människan Biträdande Föreståndare +Vi träffar Jimmy Olausson på Familjeenheten Ledare & Juridisk spalt Aktuella frågor i HVB-Sverige

2 LEDARE/RUNE NENSÉN HVB-hemmen under luppen HVB-hem granskas från alla håll och kanter massmedia, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Ibland även av Skolverket och kommunala miljöoch hälsoskyddsförvaltningar. Det är bra. Verksamheten är viktig och komplicerad, målgruppen är ofta utsatt och resurssvag. Ibland funderar man dock om granskningens former och inriktning gör den mindre effektiv. Låt mig ge några exempel. Massmedia verkar hellre granska privata inrättningar än statliga och kommunala trots att de offentligt drivna inrättningarna slipper den noggranna granskningen under tillståndsgivningen och de statliga hemmen har tvångsbefogenheter som saknas hos de privata och kommunala hemmen. Nyligen stormade sju poliser in på Oasen kl 4 på morgonen för att väcka upp och föra en uppskrämd flyktingfamilj till en flygplats i stället för att låta oss skjutsa dem under trygga former. Liknande har hänt förut. Det väckte ingen uppmärksamhet i massmedia nu heller. Våra politiker som i många fall enbart verkar ha fokus på påstådda vinster - borde kanske fråga sig varför det ändå finns ca 500 privat drivna HVB-hem när sådan vård kan drivas i offentlig regi. Kan det möjligen vara så att den privata HVB-sektorn tillhandahåller en sådan kvalitet och mångfasetterad vårdprofil att inte ens de strängaste förmaningar och upphandlingsbegränsningar hindrar ansvarsfulla socialsekreterare att välja oss? Det verkar breda ut sig en allmän uppfattning bland HVB-hemmen (och den kommunala socialtjänsten) att Socialstyrelsens tillsyn har blivit alltmer fyrkantig, form granskas mer än innehåll och kunskapsåterföringen och dialogen har försvunnit. Kan det tänkas att det nu är läge för en förutsättningslös översyn av tillsynsreformen? Vi deltar gärna. Rune Nensén Styrelseordförande JURIDISK SPALT/BO HJORT Statlig tillsyn några reformförslag Vi har under senare tid riktat en del kritik mot Socialstyrelsens arbetsformer när det gäller tillsyn av HVB-hemmen. Eftersom jag själv har ett omfattande kontaktnät bland kommuner och HVB-hem, får jag regelbundet signaler om att många delar denna kritik både från kommuner och HVB-hem. Låt mig ge några konkreta förslag till förbättringar. Avskärma inte tillståndsverksamheten från tillsynsverksamheten. Från tillsynsarbetet får man värdefulla erfarenheter som är oundgängliga för det granskningsarbete som krävs vid tillståndsgivning. Detta kräver ändrade centrala direktiv och förhållningssätt. Återupprätta dialogen och kunskapsåterföringen. Jag tror att det finns en överdriven rädsla för att dialog och information skapar problematiska jävssituationer i tillsynsarbetet, Men det krävs också en medveten rekryteringsstrategi där man ökar inslaget av såväl socialrättslig som varierande beteendevetenskaplig kompetens (och inte uttolkare av några få förhärskande trosläror). Tillsätt en bred utredning för att se över tillsynsarbetet. Jag skulle gärna se att exempelvis företrädare för kommunal socialtjänst, HVB-hem och kvalitetsutvecklare tilläts att delta i detta arbete. Sammansättningen bör vara sådan att behovet juridisk, beteendevetenskaplig och administrativ kompetens tillgodoses ej enbart genom Socialstyrelsens egna medarbetare, annars är utgången sannolikt given. Jag vet att det finns många kompetenta medarbetare inom Socialstyrelsen, men det räcker inte för att luckra upp de nuvarande fastlåsta positionerna. Bo Hjort Juridisk expert Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen. INNEHÅLL/NUMMER med ALLT under samma TAK 8. Omslagsfoton: istockphotos.com & Garbis H. Sarafian ALLT UNDER SAMMA TAK Vi ser på Oasens helhetssyn på HVB VILJAN ATT TA SIG IGENOM Anna var tonåring i en familj på HVB FAMILJEBEHANDLING SER MÄNNISKAN Vi träffar familjebehandlaren i Oasens team TRYGGHET FÖR FAMILJERNA Om att nå fram till individen

3 Checklista för komplett team Föreståndare Socionomer Läkare med specialistkompetens i psykiatri Psykologer Sjuksköterskor Pedagoger FAMILJEBEHANDLING ser människan Metodutvecklare Behandlingspersonal Oasen arbetar med ett komplett utrednings- och behandlingsteam. I en artikelserie träffar vi människorna i teamet. I detta nummer möter vi Sussanne som är familjebehandlare på Familjeenheten. Berätta lite om dig och din väg fram till idag. Jag kommer ursprungligen från Ljungby där jag läste en barnskötareinriktning på gymnasiet. Efter gymnasiet arbetade jag med en rad olika jobb; dels inom musik men också med vård och människor. Efter några år fick jag lust att gå högskoleutbildning, så jag läste till socialpedagog i Umeå. Efter min utbildning arbetade jag en tid på ett kommunalt HVB i Umeå, och efter det bar det av till Lycksele där jag arbetade med utveckling av det individuella programmet på en gymnasieskola. Ett tag var jag på en språkförskola för kommunplacerade flyktingar. Här utvecklades mitt intresse för famil- Familjer säger att de plötsligt får se det som är positivt. jebehand- ling. I jobbet på förskolan fick jag göra hembesök i barnens familjer, i syfte att hjälpa familjerna att anpassa sig. Under denna tid såg min svägerska en annons i Jönköpings- Posten där Oasen sökte personal. Jag och min man hade funderat på att flytta söderut en rätt lång tid. Jag fick jobbet och efter tre månader var jag på plats i Aneby! Du arbetar som familjebehandlare. Hur blir man det och vad innebär det? Efter att jag jobbat på Oasen i sex år som behandlingsassistent ville jag vidare. Jag sökte något nytt för de familjer som bodde hos oss. När jag kom i kontakt med ICDP och vägledande samspel så kände jag direkt att det var detta jag ville utforska. Jag har vidareutbildat mig inom ICDP och gått nivå ett och två. Jag håller nu på på med tredje nivån och blir helt klar under våren. Jag har jobbat aktivt med ICDP och vägledande samspel sedan Vad innebär familjebehandling? I min roll som familjebehandlare träffar jag nästan alla Oasens familjer 4-8 gånger. Under dessa träffar jobbar vi utifrån ICDP-materialet. I ICDP, eller vägledande samspel, så ser vi till de delar i familjelivet som fungerar. Vi uppmuntrar familjerna och ger positiv förstärkning på detta. Målet är att föräldrarna själva ska få beskriva vad de ser och upplever. Detta blir ett värdefullt forum för familjer mitt bland alla experter; de får själva sätta ord på hur de ser på sin föräldraroll. Även i de mest dysfunktionella familjesituationer finns det fungerande element. Detta förstärker ICDP under utredningstiden. När utredningen är klar så kompletteras den med ett ICDPutlåtande. I behandlingsärenden eller när utredningar övergår till behandling så ingår jag i den behandlande processen. Vem har tagit fram ICDP? Grunden kommer från Norge. ICDP-programmet har utvecklats av professor Henning Rye och professor Karsten Hundeide som tidigare arbetade vid Oslo Universitet. Idag är ICDP en internationell stiftelse med bas i Norge. ICDP blir mer och mer vanligt. I Norge har staten även tagit in ICDP på nationell nivå. Kan vi lita på att det fungerar? Jag tycker att responsen visat att det går att lita på. Föräldrarnas respons är ofta genom alla år har vi bara hört det som inte fungerar hos oss och våra barn. Men nu kan vi plötsligt se något positivt. Denna slags feedback menar jag visar på vad programmet gör. Vi ser på det med andra ögon, vi ändrar lite av fokus. Föräldrarna återkopplar till något positivt och får bra bilder av sina barn. Ibland blir det nästan magiskt när föräldrar får berätta om utvecklingen. Om föräldrar bara hör allt som är negativt om deras barn riskerar de att själva få den synen på sina barn. Vissa familjer svarar väldigt bra på ICDP, för andra familjer kan familje-art vara en bättre metod. Det gäller att hitta det som passar individerna. Dessutom är både ICDP och ART reflekterande program. Grunden i ICDP är anknytningsteori. Berätta mer om det. Anknytningsteorin menar att om det finns en trygg relation mellan barn och omsorgsgivare så är detta en grund för barnets framtida utveckling. Barnets anknytning till föräldrar eller omsorgsgivare är viktig. Rent fysiologiskt kan man se detta i barnets hjärna. Under det första året sker många kopplingar i hjärnans synapser. Får barnet en trygg relation så sker dessa kopplingar jättesnabbt. Hjärnan utvecklas bättre helt enkelt. Missköts man som barn så kan dessa kopplingar komma att släpa efter. Detta går att kompensera men det tar längre tid och tar mer kraft. Du utbildar även Oasens personal i ICDP. Hur fungerar detta? Utbildas en person i ICDP så får man sedan utbilda internt. Nu när jag går steg tre så får jag utbilda själv. På Oasen är det nu åtta i personalen som går nivå ett. Man ska ha 24 timmar i ICDP. Jag har lagt upp det på fyra heldagar och sedan läser man litteratur hemma. Vad vill Oasen uppnå med internutbildningen i ICDP? Det ska finnas ett ännu starkare team inom familjebehandling där fler har ett gemensamt språk. ICDP samspelar även med ART som är en stor del av vår verksamhet. Vi får genom detta flera ögon inom organisationen som ser samma sak för att kunna ge trygghet och stöd till familjerna. Sedan får ytterligare personal kompetens att skriva utlåtanden i utredningar. Namn: Sussanne Fornander Roll: Familjebehandlare & Utredare Familjeenheten, Oasen HVB Utbildning: Socialpedagog ICDP nivå två Pågående utbildning: ICDP nivå 3 under våren 2012 MÖTE Oasens familjebehandlare Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian 3

4 VILJAN ATT TA SIG IGENOM Anna var 14 år när hon kom med sin familj till Oasen. Konstant bråkande med föräldrar, trotsig och med en helt ny ADHD-diagnos. Detta är Annas berättelse om att ta sig igenom. Text: Jonas Sandwall Bild: istockphotos.com För två år sedan lämnade Anna Oasen. Hon var under sju månader inskriven tillsammans med sina föräldrar på Oasens Familjeenhet. Vi möter Anna för att tala om hur hon som tonåring upplevde den tid som hennes familj tillbringade på HVB. Det är ett sprudlande energiknippe vi talar med under några timmar en solig februariförmiddag. Berätta lite om vem du är och vad du har för intressen. Jag skulle vilja säga att jag är en kreativ person. Jag skriver många dikter och låttexter. Musiken är min grej. Jag spelar gitarr och sjunger en hel del. Vad är det för typ av musik? Jag har nog min egen stil. Jag skriver mycket eget material. Jag började faktiskt spela gitarr när jag var på Oasen. Min bror hade tidigare spelat och jag var nyfiken. Sedan fanns det en gitarr när jag kom till Oasen. Jag blev självlärd. Sjungit har jag gjort sedan jag var liten. Hur kom det sig att du och din familj hamnade på Oasen? Allt började när jag gick i sexan. I stan där vi bodde bestämdes det att alla sjätteklassare skulle flyttas ihop med högstadiet i en annan större skola. För mig innebar detta att jag kom i kontakt med äldre elever som hade dåligt inflytande på mig. Jag minns att niorna hade någon slags strejk en dag. En kompis till mig som då gick i nian ville att jag skulle hänga på. Det var första dagen jag skolkade. Allt handlade ju om grupptryck. Jag började sedan skolka mer och började röka. En allmänt stökig tonåring kan man säga. Jag drack inte så mycket men var trotsig och ville inte lyssna på mamma och pappa eller andra vuxna. Jag och mamma rykte ihop allt oftare. Vi kunde knappt prata med varandra till slut. Kan du beskriva dina känslor under den här tiden? Jag mådde skit. Jag var osäker på mig själv. Allt blev liksom en ond cirkel. På morgonen hemma bråkade jag med vuxna, i skolan bråkade jag med vuxna och när jag sen kom hem igen så fortsatte det. Mitt dåliga självförtroende gjorde att jag sökte uppmärksamhet. Vad gjorde att du kom till Oasen? Jag hade en vuxen som jag kunde tala med. Det En kompis till mig som då gick i nian ville jag skulle hänga på. Det var första dagen jag skolkade. Allt handlade ju om grupptryck. var en tant som bodde i stan. Hon var som en mormor för mig. En dag kommer jag ihåg att jag sa till henne att jag ville åka iväg. Det var en känsla av att jag behövde komma ifrån allt. Tanken var ju naturligtvis inte ett behandlings- 4

5 hem. Parallellt med mina tankar på detta så var mamma och pappa såklart jätteoroliga. De kontaktade socialen för hjälp. De kom fram till att HVB-hem skulle vara ett bra alternativ för vår familj. Jag ville inte alls till HVB, men jag hade ändå tagit ett initiativ i mig själv att få ett ombyte så jag gick med på det. Beskriv hur det var att komma till ett HVB-hem? Först tänkte jag att jag bara skulle vara där i tre månader. Just när jag kom var det fett jobbigt att komma dit. Det var inte den förändringen jag ville ha. Jag kände mig missförstådd. Då var det surt. Jag kände fy, vad jag hatar mitt liv. Samtidigt kändes det faktiskt gott att få åka iväg, men det sa jag ju inte till någon annan. Sedan visade tester att jag hade ADHD! Har diagnosen påverkat dig? Jag hade först lite svårt att leva med det. Typ, att det är fel på mig. Men nu tycker jag ändå att det är positivt, det gör mig mer kreativ. Många med ADHD är mycket kreativa! Hur behandlades din ADHD? Parallellt med behandlingen började jag tillsammans med psykiatrikern att mäta ut medicinering. I början märkte jag ingenting deras jobb, men man märker att de var personer som trodde på mig. Jag skrev en dikt som heter Oasens sång när jag åkte som de satte upp i personalrummet. Längst ner på pappret skrev jag glöm mig inte och undertecknade Anna Pling. Hur är det för er familj nu? Det är mycket bättre än det varit, särskilt mellan mig och min mamma. Vi kommer bättre överens och det är inte ofta det är bråk. Men vi bråkar såklart ibland. Det är ju ändå min morsa, ha ha! Jag har insett att jag är en stark person. De kompisar som påverkade mig förr kan inte påverka mig längre. Jag har mål som jag vill klara av. Vad hände när du kom fram? Jag och pappa åkte tillsammans med två soc-tanter. Först var det bestämt att jag skulle komma ensam den första veckan och att mamma och pappa skulle komma ner senare, men pappa ville ändå följa med mig på resan ner. Det första jag gjorde när jag kom fram och insåg att det var på riktigt var att tända en cigarett. Jag tänkte shit, nu är jag här!. Först kom Jimmy ut (Jimmy Olauson är utredare på Oasen, red. anm.) och hälsade mig och pappa välkomna. Något jag kommer ihåg att jag sa var att fråga om jag fick röka. Jimmy sa nej och jag fick panik, ha ha. Vi gick sedan upp till ett konferensrum på Familjeenheten och började att prata. Jimmy frågade hur jag kände det över att vara där och undrade om jag själv kunde beskriva vad jag ville ha hjälp med. Det enda jag talade om var min rökning som jag inte ville ge upp. Det hela slutade med att vi kom överens om ett avtrappningsschema. Sedan gick vi en rundtur på Oasen. Vi kom bort till lägenheterna där vår familj skulle bo när både mamma kunde komma ner. När pappa skulle åka hem på kvällen så kommer jag ihåg att jag inte ens grät. Det tycker jag är lite konstigt nu i efterhand. Hur var första dygnet för dig? Det var konstigt när jag kom på att jag skulle vara ensam en vecka först. Jag började med att plocka upp lite saker i mitt sovrum för göra det lite fint och få lite hemmakänsla. Efter ett tag gick jag ner till köket där det satt en annan inskriven tjej i min ålder. Hon frågade efter en stund om jag ville hänga med ut och kolla på en fotbollsmatch. Efter det så kändes det inte så ensamt. Hur var det när dina föräldrar kom kom ner till Oasen? Det var skönt när de kom. Vi flyttade alla till en lägenhet inne i Aneby. Det var en känsla av säkerhet och trygghet att ha dem där. Jag fick en bok som jag skrev i om allt jag kände och upplevde. När jag mår dåligt så skriver jag alltid av mig. Det blir till dikter och låttexter som försöker förklara. Var du på Oasen för utredning eller behandling? För familjebehandling. Men precis innan jag kom till Oasen hade jag fått reda på att jag hade ADHD och trotssyndrom. Det hela var faktiskt ganska komiskt. Hur menar du? Jo, jag hade träffat en doktor på skolan där jag gick. Mest för att driva med honom så skrev jag spökmail där jag hittade på att jag trodde jag hade ADHD och gjorde mig till. Doktorn beslutade då att göra en utredning vilket jag blev arg på. Jag försökte förklara att jag inte var allvarlig i mailen. alls. Efter ett tag kände jag att min distanssträcka för att bli arg blev mycket längre. Nu orkar min hjärna vara mer fokuserad, men jag kan ändå ha svårt att koncentrera mig. Du arbetade även med ART? Ja, ART är en fantastisk grej. Jag hade ART på Oasens skola och hemma i lägenheten. Jag fick kunskap om att bättre kontrollera mig genom ilskekontroll. Jag vet stegen som att andas in och räkna från 10 baklänges. Jag har dragit nytta av det och det hjälper mig idag. Men jag tror man kan utveckla ART ytterligare. På vilket sätt? Jo, ART kan göras roligare så att man kan ta till sig saker ännu bättre. Jag tyckte ART kunde vara lite tråkigt ibland. Särskilt en del övningar när man är i min ålder. Om det utvecklas med roligare övningar så blir det bättre. När var det dags att åka hem? Först skulle jag vara på Oasen i tre månader. Eftersom jag visste detta så försökte jag bara ta mig igenom de månaderna och hade inställningen att strunta i allt. Men både socialen och personalen på Oasen tyckte jag skulle stanna längre för att få en chans att kunna förändras. Jag var helt knäckt. Jag var så otrevlig mot de som var där då, men de hade helt rätt. Jag stannade ytterligare några månader. Nu i efterhand tänker jag att jag kanske skulle stannat ännu längre. Jimmy hade hela tiden kontakt med socialen om mina framsteg. En dag sa han att hemresan började närma sig. Jag åkte sedan hem precis innan jul. Hur kändes detta? Det var ju naturligtvis världens bästa julklapp! Men jag kommer ihåg att jag grät hela natten. Det var tungt eftersom man lämnade människor som gett mig stöd och hjälp. Visst, det är Tycker du att du har förändrats? Jag har insett att jag är en stark person. De kompisar som påverkade mig förr kan inte påverka mig längre. Jag har mål som jag vill klara av. Jag vet att jag har potential, kapacitet och att jag kan. Jag vill inte leva ett liv där jag känner att min tid på Oasen är till ingen nytta. Jag är 16 år nu men känner mig redan år före mina klasskamrater. Jag har blivit medveten om mina brister och vad jag behöver jobba på. Så jag ser till att komma vidare och gör vad som krävs. Hur ser framtiden ut? Mitt mål är att komma in på gymnasiet. Jag vill inte gå ut nian utan att komma in på en bra linje. Men tar jag mig inte in så går det ändå. Då får jag ta det och kämpa på. Kanske gå om ett år och göra vad som krävs. Jag är inte världens bästa elev men jag vet att jag kommer att lyckas. Jag skulle gärna gå musikgymnasium men om det inte går så blir det kanske barn och fritid. Min pappa har alltid sagt att jag borde jobba med människor. Han har kanske rätt, hi hi. En grej jag har fått bekräftat är att du kan lyckas med allt om du vill. Jag kom från det lägsta man kan vara i min ålder. Jag satt ingrodd i skiten. Men jag kom upp. Jag är så stolt över mig själv! Du kan lyckas med allt om du vill. Jag kom från det lägsta man kan vara i min ålder. Jag satt ingrodd i skiten. Men jag kom upp. Jag är så stolt över mig själv! NOT: Flickans namn är utbytt av sekretessskäl. 5

6 Oasens idé är enkel: all vård samlad under samma tak. Vi har i utredningar och behandling arbetat efter detta tankesätt i över 20 år. me AL Men vad innebär det? Vad får en placerande kommun ut av detta? Vilka är fördelarna för de barn och familjer som kommer till Oasen HVB? Följ med på und en översikt av Oasens verksamhet. MÅLGRUPP Oasen HVB tar emot barn och familjer för utredning och behandling. När en familj med barn kommer till Oasen är barnets ålder 0-16 år. Om barnet kommer utan föräldrar så är åldern 7-16 år. Diagnoser Vi har bred kompetens på Oasen för att ställa en rad diagnoser. Vi hjälper till med detta genom våra utredningar. Även i behandlingen har vi hög kompetens av att hantera dessa barn och vuxna med särskilda behov. Social problematik Psykosocial problematik Neuropsykiatriska diagnoser ADHD Aspergers syndrom Borderline Sexuella övergrepp Tourettes syndrom Dubbeldiagnos Övriga psykossjukdomar, Ångestsyndrom Inlärningsvårigheter Fobier/depressioner Tvångssyndrom sam TA ENHETER & BOENDE Att komma hem. Att vara hemma. Det är den känsla av omtanke vi vill förmedla med våra boenden. Beroende på placeringstyp erbjuder Oasen HVB två olika enheter med boende: Familjeenheten är inriktad på familjeplaceringar och Barnenheten tar emot barn som kommer utan sina föräldrar. På Familjeenheten finns det både rum för familjer i vår huvudbyggnad men också helt egna lägenhetsboenden. På Barnenheten får alla barn ett eget rum. På Barnenheten ligger även Röda Stugan, ett boende som är till för att förbereda ungdomar på att komma tillbaka till deras hemmiljö igen. Fakta Familjeenheten Målgrupp: Barn i åldern 0-16 år med sina familjer, samt blivande föräldrar. Antal platser: 37. Upptagningsområde: Hela Sverige. Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Utredningsperspektiv: Socialt, psykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Psykolog, Psykiatriker, ICDP, Skola & förskola, ART Fakta Barnenheten Målgrupp: Barn i åldern 7-16 år. Antal platser: 20. Upptagningsområde: Hela Sverige. Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Utredningsperspektiv: Socialt, psykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Psykolog, Psykiatriker, Skola & förskola, ART Vardagsrum Barnenheten Eget rum på Barnenheten Lägenhetsboende vid Familjeenheten Barnenheten ligger på en lantgård

7 d LT er A TJÄNSTER Utredningar Vi gör sociala utredningar helt efter kommunens beställning. Individen står alltid i centrum. Utredningsperspektiv Socialt Psykologiskt: barn & vuxen Medicinskt: barn- och vuxenpsykiatriskt Utlåtanden - Psykologutlåtande - Läkarutlåtande - Skolutlåtande - Förskoleutlåtande - ICDP-utlåtande - ART-utlåtande B Behandling Allt behandlingsarbete har sin grund i en individuell genomförandeplan. Behandlingsarbetet bygger på väl beprövade metoder och är forskningsanknutet. Behandlingen utgår i huvudsak från kognitiv beteendeterapi, KBT. I KBT sker behandlingen genom att förändra tankar, känslor och handlingsmönster hos klienten. I KBT arbetar klienten och terapeut gemensamt. Vi arbetar efter ICDP & BBIC.Vårt arbete utvärderas kontinuerligt. Metoder & förhållningssätt Metodval och behandling utgår helt från familjernas och barnens behov. ma K Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian SKOLA På Oasen driver vi en egen skola som är godkänd av Skolverket. I skolan ingår: Grundskola Grundsärskola Förskoleklass Varje elev får en individuell skolgång. Fördelen med vår skolverksamhet är att vi under hela dygnet kan behandla och observera barnen. Detta ger även bättre förutsättningar för att lyckas. Vi har också hjälpt många elever att ta sig vidare till linjer på gymnasiet. PERSONAL Vår personal är vår viktigaste resurs. Vi investerar alltid i en hög personalkompetens. Detta innebär att vi under åren har haft många fortbildningar och ställt höga krav på personalens kunskapsnivå. Manualen för ART är så pass viktig för oss att vi löpande låter all vår personal gå ART-tränarutbildning. Komplett team Utrednings- och behandlingsarbetet utförs i team. Teamet har de roller som krävs för sociala utredningar och behandlingsarbete. I teamet finns: Föreståndare Socionomer Psykologer Läkare med specialistkompetens i psykiatri Sjuksköterskor Behandlingspersonal Lärare & pedagoger Metodutvecklare Kompetens Vi menar allvar med kompetens. Utbildning är därför av yttersta vikt. Personal vidareutbildas ständigt. Nyckelfunktioner får ytterligare spetskompetens inom sina respektive områden. Ledarskapsutbildning ART-tränare ART-master trainer ART-utbildning ICDP: nivå 1-3 ERASOR MI BBIC Familjeenhetens huvudbyggnad Oasen har ett eget stall Crossåkning är en populär fritidsaktivitet Skolan ligger i anslutning till Barnenheten

8 Trygghet för familjerna Jimmy Olausson arbetar som utredare på Oasens Familjeenhet. Han går från mitten av mars in och vikarierar som biträdande föreståndare. Vi vill naturligtvis veta lite mer om Jimmy och sätter oss ner för en frågestund. Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian Från och med mars kommer du vikariera som biträdande föreståndare. Men vem är du? Berätta lite om dig själv. Ha ha, okej. Ja, jag en man i 40-årsåldern (42 i år). Gift med Lotta som arbetar som förskolelärare inom Jönköpings kommun. Vi har två flickor på 11 och 8,5 år. Har mina rötter i Huskvarna där vi också numera är bosatta. På fritiden ägnar jag mycket tid med min familj. Andra intressen är vänner, idrott, natur, resor, läsa en god bok samt spel. Har även fallit för Wordfeud! Hur ser din bakgrund ut? Har du alltid arbetat med HVB? Nej, drömmen var att öppna egen skivbutik. Jag arbetade under några år med detta samt i andra slags butiker. Jag har även arbetat inom data och lagerverksamhet. Under dessa år var jag involverad i ungdomsidrott och arbetade ideellt inom idrottsrörelsen. Genom det arbetet kom jag i kontakt med ungdomar och deras föräldrar. Många som såg mitt engagemang brukade kommentera och uppmuntra med att du borde ju jobba med barn och ungdomar. Till slut tog jag steget och valde att utbilda mig vidare. Jag gick tre intressanta år på Växjö Universitet (numera Linnéuniversitet) där jag examinerades till en fil. kand. i pedagogik med inriktningen mot ungdoms- och missbruksvård. Vad hände sedan? Jag började arbeta parallellt med studierna på ett behandlingshem i Jönköpingstakten. Jag minns att direkt när jag klev innanför dörren så kände jag ett enormt driv och tillfredställelse av att kunna göra nytta. Vi har alla olika bakgrunder som formar oss till de individer vi är idag. Tyvärr har många barn och ungdomar historier som orsakat dem en ogynnsam start i livet eller händelser som gör att de mår dåligt. Men jag kunde påverka deras livssituation till något bättre. På ett HVB får man vara med och se förändringarna. Barn som kommer till HVB är i någon form trasiga, lider brist på att bli sedda eller bekräftade för den individ de innerst inne är. Jag märkte att jag blev en slags nyfunnen trygghet för många barn och ungdomar. Jag lyssnade, såg dem och försökte förstå deras sorg och besvikelse. Det fick dem att successivt växa som individer och känna tilltro till deras egen förmåga och tro på framtiden. Hur landade du på Oasen? Genom en annons. Jag fick jobbet men tackade först nej. Jag tyckte att det var jobbigt att lämna de ungdomar som jag arbetade med; jag ville fullfölja det jag påbörjat. Efter en tid ringde Oasen igen och frågade kring en tjänst på Familjeenheten som jag då tog. Men det var ändå svårt att lämna ungdomarna jag arbetat med och lärt känna. Framförallt minns jag en flicka som känt sig missförstådd av vuxna. Hon hade destruktiva beteenden och hade struntat i skolan under lång tid. Hon uttryckte att jag var den förste som hon vågade anförtro sig till och påbörjade en positiv utveckling för första gången i sitt liv. Att meddela att jag skulle byta arbete och försvinna från henne gjorde fruktansvärt ont. När jag berättade försvann hon iväg. Jag fann henne senare vid en tågräls. Jag satt ned med henne och kunde till slut förmå henne att följa mig tillbaka innan tåget susade förbi. Detta är en del i utmaningen som vi professionella möter i vårt arbete med andra människor, att bygga en relation där klienten känner trygghet. På Oasen märktes att dessa ingredienser fanns. En tydlighet, förutsägbarhet och professionellt bemötande på alla plan. Hur ser du på din nya uppgift? Jag ser verkligen fram emot utmaningen. Jag Barn som kommer till HVB är i någon form trasiga, lider brist på att bli sedda eller bekräftade för den individ de innerst inne är. kommer i grunden ha kvar min befattning som utredare. Samtidigt kommer en tid med fokus på hela verksamheten och kontakten mot socialtjänsten. När kommuner vänder sig till Oasen är det många gånger akut eller som en sista utväg. De har prövat olika alternativ på hemmaplan och söker nu spetskompetens från oss. När en familj placeras på Oasen anstränger vi oss till det yttersta för att hjälpa den placerade familjens samtliga individer. När man kommer till oss kan man känna både ilska, rädsla och oro. Man kanske inte har kommit hit frivilligt. På Oasen strävar vi mot att alla parter ska bli nöjda samtidigt som man har barnets bästa i centrum. Personalen är vårt allra viktigaste verktyg och det är viktigt att personalen mår bra, känner förtroende och har rätt kompetens. Mår vår personal bra påverkar detta naturligtvis vårt utrednings- och behandlingsarbete i en positiv riktning. Om personalen själva innehar och känner omtanke, kompetens och trygghet kan de förmedla detta i sitt arbete mot klient och socialtjänst. VÄLKOMMEN TILL OASEN Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. OASENS ENHETER Vi har bedrivit vårdverksamhet i över 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum. Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt. Familjeenheten tar emot familjer med barn i åldern 0-16 år. SoL & LVU Barnenheten tar emot ensamkommande barn i åldern 7-16 år. SoL & LVU KONTAKTA OASEN Vi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till med att ordna transporter över hela landet ÅR Barnhemmet Oasen I skolverksamheten finns: - Förskoleklass - Grundskola - Grundsärskola Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB Barnhemmet Oasen är med i: Oasen HVB är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper med hänsyn till naturen. Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBY Tel: , Fax: Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter.

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter. LÄRA OCH LYCKAS TEAM J-SON Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter. Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Vägarna leder inte dit man tror och återvändsgatorna är många. Det är då

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor Har institutionsvården för barn och unga i Skåne län god kvalitet? Rapport från tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga samt för barn och familj 2006-2008 Här pratar de ju med mig - pojke

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

MSTART. Elin var i tidiga tonåren när hon behövde en ny vändning på livet. NYBYGGE +Nya lokaler med musiksal och samtalsrum

MSTART. Elin var i tidiga tonåren när hon behövde en ny vändning på livet. NYBYGGE +Nya lokaler med musiksal och samtalsrum För dig som arbetar med socialt arbete /// Vår & Sommar 2013 nr. 20 /// MSTART Elin var i tidiga tonåren när hon behövde en ny vändning på livet. NYBYGGE +Nya lokaler med musiksal och samtalsrum EN FRISKARE

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Plan för likabehandling för Berga förskola

Plan för likabehandling för Berga förskola Barn - och utbildningsförvaltningen Rev 130201 1 (6) Förskoleområde 1.6 Berga förskola Malin Willix Tel 016 710 51 26 malin.willix@eskilstuna.se Likabehandlingsplan Plan för likabehandling för Berga förskola

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Huset,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

ICDP ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET. Vägledande samspel i familjebehandling. ART-Utbildning 200 personer har utbildats genom behandlingshem

ICDP ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET. Vägledande samspel i familjebehandling. ART-Utbildning 200 personer har utbildats genom behandlingshem För dig som arbetar med socialt arbete Höst 2012 nr. 19 ICDP Vägledande samspel i familjebehandling ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Möt Nadia, Leo och Florije som gjort resan från asyllösa flyktingar till att

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Viktigt att tänka på, som handläggare/stödperson

Viktigt att tänka på, som handläggare/stödperson När jag mötte dig kände jag för första gången förtroende och tillit till en vuxen. Jag trodde inte att någon skulle förstå min situation. Att inte bli ifrågasatt, utan få ett äkta stöd och bekräftelse

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer