Sammanställning remissvar

Transkript

1 1 Sammanställning remissvar Nedan följer en sammanställning av remissvar gällande förstudien Nya vägar till samverkan i Norrköping. Remissvaren redovisas utifrån följande delar; öppen ingång, SAMSIP och försteg. Därefter följer en reflektion och avslutningsvis ges förslag på fortsatta steg i utvecklingen av samverkan med utgångspunkt i remissvaren. Öppen ingång Flera av huvudmännen är överens om att en öppen ingång inte är förenligt med individens möjlighet till delaktighet i sin egen process. Det blir ett möte där vi professionella pratar om individen istället för med denne oavsett hur goda intentionerna är. Såväl Arbetsmarknads-och vuxenutbildningskontoret (AVK) som socialkontoret och Försäkringskassan (FK) ser öppen ingång som resurskrävande. Arbetsförmedlingen (AF) lyfter även de praktiska svårigheter det kan innebära att hantera volymer och oklarhet kring vilka resurser som kan krävas. NSÖ lyfter i sitt remissvar att det finns behov av översyn av samverkansteamets sammansättning och mandat. AF och FK ser att samverkansteamet kan fungera som arena/nav för att tydliggöra vilka parter som är aktuella i en individs nätverk och på så sätt underlätta samverkan. FK skriver även att samverkansteamet är en viktig arena för att sprida kunskap om sin egen organisation och vilka insatser som finns hos olika parter. AVK framhåller att det finns ett stort behov av att få till en fungerande process för samordnad planering för individer med rehabiliteringsbehov i Norrköping. De är dock tveksamma till en utökning av samverkansteamets uppdrag. De skriver också att samordnaren bör ha ett stort mandat när beslut fattas om deltagande med stöd i kriterierna för att tillhöra insatsens målgrupp. Även socialkontoret lyfter samordnarens roll i samverkansteamet för att säkerställa rätt målgrupp. Vård-och Omsorgskontoret (VOK) är positiva till den förändring som öppen ingång presenteras som i förstudien med en mer resursrådgivande roll. De efterfrågar en tydligare bild av vad förändringen skulle innebära och önskar att den fasta representationen från VOK ska kvarstå även i fortsatt teamarbete. SAMSIP Samtliga huvudmän är positiva till att utveckla forumet för samverkan. Inställningen till SAMSIP som idé varierar. AF vill se en målsättning framåt där SAMSIP blir ett gemensamt verktyg för samverkan. De skriver vidare att en förutsättning för detta är att det bygger på att alla parter vill vara med eller att det finns en plan för hur man ska hantera de som väljer att ställa sig utanför. De önskar att arbetet med SAMSIP regleras i en avsiktsförklaring som bygger på frivillighet och egen bedömning av om man som part kan tillföra något i det enskilda ärendet. AF lyfter även att resursfrågan behöver belysas ytterligare.

2 2 NSÖ är negativa till införandet av SAMSIP som begrepp och som benämning på ytterligare en samordnad individuell plan. De anser att det kan medföra förvirring för såväl medarbetare som individer. NSÖ lyfter även utvecklingen av den egna rollen som rehabkoordinator och att denna motsvarar det som i förstudien omnämns som SAMSIP-ombud. Rehabkoordinatorn beskrivs som den naturliga ingången för samtliga myndigheter samt Plattformarna. Från NSÖ lyfter man även Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens möjlighet att initiera SIP. FK ser positivt på fortsatt utveckling av SAMSIP. De lyfter vikten av att processen fortgår i hela Östergötland för att tillsammans hitta ett lämpligt verktyg och att en formalisering med en överenskommelse troligen behövs. FK skriver vidare att man ser att Samordningsförbundet har en viktig roll i utvecklingen och kan vara ett stöd för att få bra processer i arbetet med SAMSIP. De ser dock inte behov av SAMSIP som ingång till Plattformarna utan skriver att det blir en lång och snårig process med ansökningsförfarande, SAMSIP och samverkansteam. AVK ser positivt på möjligheten att jobba vidare med utgångspunkt i förslag om SAMSIP men önskar att det arbete som lades ner i MYSAM inkluderas i förstudien. Socialkontoret ser ett behov av att klargöra skillnaden mellan SAMSIP och SIP och lyfter även möjligheten att utveckla användandet av SIP utan att införa ett nytt begrepp. De är positiva till att inkludera klienters hela nätverk i SIP och att hitta former för det. VOK avstyrker användandet av begreppet SAMSIP med hänvisning till risken för sammanblandning med SIP. Man ser dock att arbetssättet är väl värt att pröva där samtliga organisationer ska kunna initiera samordnad planering. VOK ser även positivt på förslaget om SAMSIP-koordinatorer med hänvisning till att stöd av samtalsledare många gånger efterfrågas av yrkesverksamma. Försteg AF är positiva till förstegsinsatser men påpekar vikten av vaksamhet för att inte ta över ordinarie verksamheters ansvar. NSÖ är positiva till förslaget att renodla stödet i Plattformen och skriver att man genom att utveckla försteg bör fler personer som ramlar mellan stolarna kunna fångas upp. Vad gäller arbetsplatsförlagda försteg anför man att det kan finnas värde i att ta tillvara på de möjligheter som kan öppna sig inom ramen för Ostlänken och CSR. FK ser väldigt positivt på utvecklingen av de försteg som planeras inom Samordningsförbundet men framhåller att det behöver finnas en diskussion vad gäller parternas ordinarie uppdrag i relation till förstegen. AVK anser att förslagen kring försteg rimmar väl med tidigare identifierade behov men efterfrågar tydligare redogörelse kring hur förslagen valts ut samt tydligare förhållningssätt till de processer som redan finns på samma områden kopplat till de arbetsplatsförlagda förstegen. AVK lyfter även att frågorna om hur kommunala förstegsinsatser kan utformas, inte besvaras i förstudien. AVK saknar också en

3 3 inventering av redan befintliga förstegsinsatser, men skriver också att detta kan uppfyllas av kommande insatskatalog. VOK kommenterar inte särskilt förslagen om aktiverande försteg eller arbetsplatsförlagda försteg utan konstaterar att det är angeläget att utveckla och förändra verksamheten för att kunna möta olika behov av stöd. VOK ser positivt på ambitionen att vidareutveckla och pröva nya arbetssätt inom samordningsförbundets ram. Öppen Ingång SAMSIP Försteg AF Nej (individ- och organisationsperspektiv) Ja positiva kring ett gemensamt verktyg för samverkan Ja NSÖ Nej (individperspektiv) Önskar översyn av sammansättning & mandat i Samverkansteamen Negativa till begreppet SAMSIP. Redan befintliga begrepp & strukturer bör användas Ja positiva till att renodla stödet AVK Tveksam (organisationsperspektiv) Ja (Mysam) Ja Samordnaren bör ha ett stort mandat när beslut fattas om deltagande FK Nej (individ- och organisationsperspektiv) Ja säkrar individens delaktighet & systematiskt arbetssätt för att tillvarata ordinarie myndigheters insatser/stöd Positiva behövs en diskussion kring parternas ordinarie uppdrag i relation till förstegen Socialkontoret Nej (individ- och organisationsperspektiv). Mandat samordnaren. Tveksamt, otydlighet kring begreppet. Utveckla SIP? - VOK Ja. Positivt att mandat tydliggörs. Ja- men avstyrker användandet av Ej svar, men positiva till utveckling för

4 4 begreppet SAMSIP. att möta målgruppen. Reflektion och förslag på steg vidare Samverkansteam och ansökan Då flertalet av huvudmännen ställer sig negativa till utveckling av samverkansteamet till det som i förstudien omnämns som öppen ingång ser vi inte något behov av att gå vidare med den frågan. Flera av huvudmännen ställer sig positiva till utveckling av samverkansteamet och representanternas roll, samtidigt som exempelvis socialkontoret ser behov av att se över hur en ansökan i stort till Plattformen behandlas och ställer frågan Kan detta hanteras inom ramen för Plattformen själva? Några kontor lyfter även frågan om mer mandat till samordnaren. Beslut bör fattas av styrgruppen/styrelsen vad gäller hur detta arbete går vidare. Samverkansteamet är tänkt och utformat som en jämlik arbetsgrupp med delat ansvar och mandat för att bedöma behov av koordinatorstöd. Även om medlemmar skiftat något sedan starten under hösten 2014 så har gruppen en gedigen sammansättning och leds vid varje träff av två medarbetare från Plattformen. Medarbetarnas roll är bland annat att lyfta uppdraget och målgruppen vid tveksamheter, utan att för den sakens skull ha mer mandat än någon annan i samverkansteamet. Att ge samordnaren ett särskilt mandat, kan upplevas som att styrgruppen saknar tilltro till samverkansteamets förmåga att göra bedömningar. Vi rekommenderar att medarbetarna i Plattform Norrköping tillsammans med representanterna i samverkansteamet får fortsatt mandat att utveckla arbetet med ett särskilt fokus på målgruppen och uppdraget, effektivitet och etiska frågor. Vidare att en särskild utsedd person får ett specifikt uppdrag som etikansvarig i samverkansteamet, i likhet med den roll samverkansteamet i Söderköping och Valdemarsvik nu infört. Att samordnaren ska vara med vid varje mötestillfälle är vare sig ändamålsenligt eller effektivt. Vi ser inte att samordnarens deltagande och mandat i sig säkerställer rätt målgrupp. Plattform Norrköping, vänder sig till människor som har behov av samordnat stöd och insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Människor med en komplex problematik som haft svårigheter att tillgodogöra sig ordinarie myndigheters insatser. En kan också säga att myndigheterna ibland har haft svårt att möta människors individuella behov. Målgruppen är bred och inkluderande, i begreppet komplex problematik ryms mycket. Uppdraget är bl.a. att stödja deltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Såväl målgrupps- som uppdragsbeskrivningen rymmer ett stort mått av tolkningsutrymme. Vad samverkansteamet har att hantera vid varje enskild ansökan är komplexa bedömningar. Samverkansteamet ska utifrån ansökan samt den information som delges från respektive representants organisation göra en samlad bedömning vad gäller huruvida individen har förutsättningar att närma sig

5 5 arbetsmarknaden, om det finns behov av samordnat stöd och insatser för att möjliggöra det och om stöd som är tillräckligt finns inom ramen för huvudmännens ordinarie ansvars- och uppdragsområde. När samverkansteamet bildades fanns en gemensam bild från huvudmännen och samordningsförbundet vad gäller vikten av att alla är med. Det är en stor utmaning att det är så många representanter i teamet, men det finns också fördelar (kompetens, bredd, att alla är med). Även här behövs ett inriktningsbeslut från styrgrupp/styrelse (inget samverkansteam, mindre samverkansteam eller nuvarande sammansättning). Utifrån detta får man sedan titta mer ingående på hur den eventuella förändringen genomförs. AF önskar att samverkansteamets roll utökas till att även fungera som ett nav som kan hjälpa till att ge svar på vilka parter som är aktuella kring en individ och vem/vilka handläggaren kan kontakta för samverkan. FK för ett liknande resonemang. Vi rekommenderar att samverkansteamet öppnar upp för den möjligheten och att Plattform Norrköping presenterar ett förslag till styrgruppen på hur den arbetsprocessen kan se ut. Vi rekommenderar att ansökan till Plattformen omarbetas och förenklas. Det blir en mindre omfattande ansökan med fokus på vad individen önskar för stöd framåt, vilket behov av samordnat stöd som finns och på resurser och möjligheter för att närma sig arbete eller studier. Förslag på ny ansökan presenteras tillsammans med förslag om aktiverande försteg den 26/10. SAMSIP Samtliga huvudmän är positiva till att utveckla samverkansstrukturer och att hitta former för detta. AF och FK är positiva till en fortsatt utveckling av SAMSIP. FK skriver i sitt remissvar att fokus för att hitta fungerande samverkansstrukturer borde ligga på SAMSIP. FK pratar om en formalisering med en överenskommelse och AF om en viljeinriktning. Samordnad individuell plan (SIP) handlar om att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen. För socialtjänsten och hälso-och sjukvården är det lagstadgat, men Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ingen skyldighet att delta vid en SIP. För socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en SIP upprättas om insatser från båda parter behöver samordnas. Men precis som NSÖ skriver i sitt remissvar så finns inget som hindrar övriga parter att initiera en SIP då behov finns. Det är fullt möjligt att göra mer än vad som sägs i lagstiftningen t.ex., att AF eller FK sammankallar men då behöver de inblandade parterna vara överens om detta och ha någon form av regional/lokal riktlinje/rutin som reglerar detta. Det är också möjligt att använda SIP vid samverkan där inte båda de lagstiftade verksamheterna deltar men även då behöver de samverkande parterna vara eniga om detta. Utvidgad SIP är exempel på där man kommit överens om att använda SIP i en vidare bemärkelse än lagstiftningen anger och där fler parter kan kalla till SIP. Det finns redan idag exempel på vad som benämns som utvidgad SIP. SAMSIP används av Samspelets parter (AF, FK, Landstinget i Värmland och Karlstad kommun, Hammarö kommun, Kristinehamns kommun och Grums kommun). Samtliga dessa parter kan sammankalla till en SIP, som de kallar SAMSIP.

6 6 Utifrån remissvaren så rekommenderar vi att fokus bör ligga på att utveckla befintliga strukturer för samverkan såsom NSÖ skriver. Vi rekommenderar att Samordningsförbundet i Östra Östergötland i likhet med Samordningsförbundet i västra Östergötland, tillsammans med huvudmännen, verkar för att få till en lokal överenskommelse för myndighetssamverkan kring samordnad rehabilitering. Med en lokal överenskommelse finns möjlighet att tillmötesgå samtliga huvudmäns behov av en fungerande samverkan. Förslag: En lokal överenskommelse skrivs, med utgångspunkt i SIP, samordnad individuell plan, som metod. Samordningsförbundet bidrar med resurser i form av två samtalsledare kopplade till Plattform Norrköping. Samtliga huvudmän får möjlighet att efterfråga samtalsledare från Plattform Norrköping i enlighet med den lokala överenskommelse som upprättas mellan parterna, men fokus är på samordningsförbundens målgrupper (se överenskommelsen i Samordningsförbundet västra Östergötland). Förfrågan om samtalsledare lämnas/skickas direkt till utsedd mottagare på Plattform Norrköping som sedan träffar individen det gäller enskilt för att komma överens om vilka parter som ska bjudas in till mötet. Samtalsledaren hanterar sedan hela processen. Eventuellt begränsas samtalsstödet till två mötestillfällen, därefter övertar den som är ansvarig för SIP:n, ansvaret för eventuellt fortsatt behov av uppföljningsmöten. Aktiverande försteg Med förstudie ville vi möjliggöra för fler människor i behovsgruppen att få det stöd och de insatser de är i behov av. Det kommer inte vara möjligt med det vi benämnt öppen ingång, men flera huvudmän uttrycker en stark vilja att fortsätta utveckla samverkan. Vidare är vår förhoppning att vi genom att utveckla försteg inom ramen för Plattform Norrköping också kommer kunna möjliggöra att fler människor får det stöd och de insatser de är i behov av. AVK önskar en tydlig redogörelse för hur förslagen på aktiverande förstegsinsatser har valts ut, i förhållande till målgruppen för Plattform Norrköping. Motivering till varför dessa insatser är bättre lämpade än andra samt hur de är tänkta att komplettera varandra i förhållande till de skiftande behoven inom målgruppen. Plattform Norrköping har av styrelsen redan fått mandat att fortsätta utveckla förslag om aktiverande försteg inom ramen för Plattformen. Vid arbetet med att ge förslag på aktiverande försteg så har den breda målgruppen vi möter i Plattform Norrköping varit vägledande, liksom de erfarenheter vi gjort kring målgruppen under de år vi arbetat i verksamheten. Vi har haft som utgångspunkt att försöka möta det som efterfrågats av kollegor i våra hemorganisationer, av deltagare vi möter och från chefer vi träffade under arbetet med förstudien. Det har efterfrågats försteg som idag saknas hos våra huvudmän, som är väl avgränsade och enligt specifik metod. Försteg för de människor som står långt från arbetsmarknaden av olika skäl och som behöver träna upp sin förmåga och få möjlighet att börja på en lägre omfattning såväl vad gäller tid som krav. Människor i målgruppen har olika behov av stöd och insatser, varför vi utgått från grundläggande försteg med fokus på aktivering, förändringsarbete och hälsofrämjande aktiviteter. Med Plattformen har huvudmännen valt en bred ansats vad gäller målgruppen. Vi möter i Plattformen människor med komplex problematik i åldrarna år, människor med och utan diagnoser, psykisk och fysisk ohälsa, social problematik,

7 7 tidigare eller pågående missbruk. Med föreslagna försteg har vi utgått från den icke homogena grupp människor vi möter i vårt arbete och att olika människor har olika behov, och där tagit fasta på försteg som inte är dåliga för någon. De mer specifika insatserna, riktade till respektive målgrupp, finns eller bör finnas hos respektive huvudman. Förslag till ändrat arbetssätt Plattform Norrköping Utifrån den målgruppsdiskussion som förts under en längre tid på Plattform Norrköping och i styrgruppen rekommenderar vi att Plattformen så snart som möjligt ändrar arbetssätt så att alla som erbjuds koordinatorstöd, startas upp med ett nätverksmöte alternativt ett SIP-möte när det är möjligt (dvs. om samverkansteamet redan vid rekommendation om koordinatorstöd identifierat behovet). Vid nätverksmötet bjuds deltagaren och om denne önskar även familjemedlem eller vän in samt handläggare som varit behjälplig vid ansökan och eventuella andra professionella i individens nätverk. Syfte: Vi förtydligar syftet med deltagandet, vilket eget ansvar individen har och att insatsen/stödet är tidsbegränsat. Vi förtydligar ansvar och roller för samtliga parter. Mål: Vi får en tydlig och gemensam planering framåt för tiden i Plattformen, med fokus på att närma sig arbetsmarknaden. Vi vill slutligen tacka för samtliga remissvar, för ert engagemang. Remissvaren belyser på ett tydligare sätt huvudmännens ståndpunkt och framförallt de svårigheter som kan finnas kopplat till de förslag som gavs i förstudien. Detta gör det möjligt att nu mer konkret och riktat komma vidare med det utvecklingsarbete som är möjligt och nödvändigt. Jeanette Lundin Johansson & Johanna Mässing, koordinatorer Plattform Norrköping