UPPSALA UNIVERSITE SBIBLIOTEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSALA UNIVERSITE SBIBLIOTEK"

Transkript

1 FÖRTECKNING ÖVER ÅRSBÖCKER UTGIVNA SEDAN 1972: 1972: : 129. l JO. 1974: l J l. l J : l JJ. l J : l J5. l J6. l J : l J8. l J : : 14 J : : : l Elo.f Lindälv. Om fy nden på vinden i Majornas växelundervisningsskola. Två studier i den svenska fli r.kskolans historia: Gunhi/d Kyle, Svensk nickskola under 1800-taletGunnar Herrström Frågor rörande högre skolutbildning för niekor vid 1928 års riksdag Wilhelm Sjös/rand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy.From John Locke to Edmund Burke Thor Nordin, Växelundervisningens allmänna utveckling och dess utformning i Sverige till omkring 18JO Comenius självbiografi Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk undervisning vid läroverken Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping ' Elisabelir Dahr. lönköpings flickskolor Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia Eynar Li(ia m.fl, Klasslärarutbildningen i Linköping 184J-1968 Sigurd Ås1rand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg Kjellbergska gymnasiet lngar Bra/l, Engelskul)dervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 Thor~iöm Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tänkande främst med utgångspunkt från "Barnets århundrade" Mall i A Sainio, Dissertationen und Orationen der U niversität Dorpat G usla/ Kaleen, Fackundervisningen vid våra folkskoleseminarier Arvid G:son E/g, Härnösands gymnasiebibliotek 1790 Felix lnnergård, En skolkavalkad Karl Larsson, Från C-skolan till Prästgymnasiet Elisabelir Dahr, Sveriges högre nickskolors lärarförbund och dess föregångare Johan Jacob Holmbergs Anteckningar af Händelser Elisabel Hanuna r, Franskundervisningen i Sverige fram till Undervisningssituationer och lärare Ellen Key, Missbrukad Kvinnokraft Kvinnopsykologi. Med förord. kronologisk översikt och inledning om Ellen Key i kulturrevolutionen Gunnar Wikmark, Carl Johan Blomberg. En språkforskares studieår och livsgärning Henrik Elmgren och Göran Åberg, Elementarläroverket i Jönköping Kur/ Törnva/1. Folkskolans utveckling i Marks oc h Bollebygds kontrakt Göran Slrömqvisi- Brilla S!römqvisl, Helena Larsdotter Westerlund, den första kvinnan som examinerades vid folkskoleseminariet i Göteborg UPPSALA UNIVERSITE SBIBLIOTEK nsk undervisningshistoria Uppsala

2 UPPSALA UNJVERSJTET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN BIBLIOTEKET 'l!1 rs 1<>7Tk. ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNJNGSHISTORIA BOKSERIE GRUNDAD AV B. RUD. HALL ÅRGÅNG LXIII 1983 VOLYM!54 UNDER REDAKTION AV BJÖRN SJÖVALL HENRY PEDERBY DÅ SKOLRADION KOM Personliga minnen och anteckningar Under medverkan av Gösta Bergman Eric Bojs Rolf Lundgren Gunnar Ungegård Nils Annerud Bert Ramboldt Gösta Skoglund FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNJNGSHISTORIA

3 2 Förord Till alla som medverkat i denna bok eller som med ekonomiska bidrag möjliggjort dess tryckning uttalas ett varmt tack. Utan Gunvor Larsson-Utas uppmuntran och positiva inställning till anslag från stiftelsen Sveriges allmänna folkskollärarförening hade jag knappast fullföljt tanken på att utge boken. Genom Rolf Lundgren har jag fått de kontakter jag behövde med Sveriges radios bibliotek och bildarkiv, och jag tackar Rolf Lundgren liksom bibliotekarien Rosita Busch och föreståndaren för bildarkivet Marianne Gyllenstedt för all hjälp. Mitt tack går också till min son Bo och min hustru Karin för goda råd och konkreta förslag vid det slutliga utformandet av manusskriptet. Författaren Denna volym i serien.årsböcker i svensk undervisningshistoria skiljer sig i några avseenden från tidigare volymer. Formatet och layouten avviker något från tidigare volymer, därför att en del illustrationer ur skolradions programhäften kräver en viss större sidbredd på grund av programhäftenas format. Texten har spaltats för ett bättre utnyttjande av de bredare sidorna. I fort~ttningen kommer det gamla formatet och den tidigare layouten att bibehållas, där inte illustreringen möjligen kan kräva ett format sådant som detta. Bokens författare Henry Pederby bygger på sina erfarenheter som skolradiolyssnare, programförfattare och anställd på Radiotjänst under skolradions framväxt. Han blev då känd under namnet Henry Pettersson, tills han antog namnet Pederby. Till tryckning av denna volym har utgått bidrag från stiftelsen Sveriges allmänna folkskollärarförening Utbildningsradion Esselte studium/bokförlaget Medium ISBN Parallellupplaga utgiven av Bokforlaget Logos, Stockholm ISBN Henry Pederby Fingraf ab Södertälje 1988 styrelsen Innehåll Skolradio - ett nytt läromedel i glesbygdens skolor.... skolradions skapare... berättar nt... rittp av Värner Ryden.. på danska och norska... första skolradioföredrag. skolorna om sändningarna?. skulle fortsätta J8ergnr1.an - skolradions främste... IPnri<m,inP med enbart ljud.... begränsning JO Il Il l l Il öppnande musik tala religioner och Mohammed djärv bibeltolkning olhfi,r'i<p rn" inte hann med inslagens betydelse om Elsa Brändström landet om Andrees nordpols-.. '''''... '. 34 Vad skolradion gav Friskvården främjas.... Agafyrens uppfinnare.... Industrier.... Ny skolradiochef Svenska skolmuseet Ruben Wagnsson, bilen och skolradion Radions möjligheter bör utnyttjas Musikundervisning bör främjas Historiska hörspel värdefulla Lektionerna mindre lyckade Ett magert resultat Levande samhällsundervisning Flera program i samhällsundervisning.. 23 W alter Karlströms förslag till samhällsprogram Serien i Björkeby kommun Programmens uppläggning skolradiometodik Mobil pedagogik Som skolradioproducent De små skolornas läromedel Vargfolket kommer till boskapsbyn Armfeldts karoliner Uppfostran under medeltiden Karin Månsdotter Västerås riksdag Kristinas tronavsägelse Torparflickan som blev världsberömd.. 41 Esaias Tegner Nils Dacke Christopher Polhem Om häxprocesserna Svenska Attse Fakta skall tala

4 Att tala Åke Nygren som radiolärare Gundel Rendes tips för talare Allmänna råd till talare Skolradions teaterskola Ordval och uttal Referat Eleven klarade provet Lyssna och läsa Lyrikprogram av Gunnar Axberger Sång och musik och levande lyrik Litteraturundervisningens renässans Litteratur som blev levande historia "Radioengelskan" av Ro({ Lundgren Språkundervisningen omhuldad av radions pionjärer års skolutredning och språkundervisningen i radio Riksdagen anslår medel till radioengelskan Vilka elever deltog i radioengelskan? Från radioengelskan till ABF-cirkeln studiebrev i stället för lärobok Den sjuka eleven lyssnade hemma och på lasarettet l Efter ett års radioengelska Dålig ordning i korridoren dålig radioengelska! Radioengelska för samtliga elever? Radioengelskan framåt på 50-talet Pojken som kunde engelska Sång och musik Små skolor utan sångundervisning En sångarfard Flickan som kunde sjunga Att spela och att lyssna på musik Människan bakom verket Vad en skicklig lärare kan åstad- ' komma Från svenska bygder När Sten Bergman berättade Reportage Om glas och glastillverkning Glaset från Nasaret.... Selma Lagerlöfs Mårbacka.... Programhäftena Programhäftena blev för dyra.... Under knapphetens stjärna.... Främmande länder och folk.... Sten Bergman.... Ut i vida världen.... Att äta år gammalt kött Vilda djur.... En lektion med över l elever.... Eric Lundqvist kommer.... Fyra program om Indonesien.... Program som slog.... Att odla ris.... Två utfattiga risodlare.... Demokratiska arbetsformer.... l Björkeby idrottsförening.... Demokrati.... Skolan och folkbildningen.... Din kommun - din stora forening.... Om landstinget.... Ditt land - din största förening.... Riksdagsmannaval i Björkeby.... Samhällsfrågor Lagkunskap.... Ungdomen och lagen.... Att välja yrke.... Anders väljer yrke.... En uppmärksammad pristävling.... Hur gick det för pristagaren?.... Ungdom och ekonomi.... Den hårda verkligheten Klassen på helspänn Trafikfostran.... Hörspel även här.... Pristävling i trafikkunskap.... "Ni är inga författare" Hur Sven och Bo klarade trafikprovet.. Alkohol och trafikolyckor.... En falsk bild av verkligheten.... Pojken som omkom i trafiken.... Olika uppfattningar om programmet... fard till månen Jerring "reporter"... programmet för lite fakta?... w,.~"""' m' på en sockerbit.... Pf.rsöks~;anan:mg till en skola... diotjä 11sts verksamhetsberättelse... sista bladet i läroboken.... världskriget... världskriget slutade Allmänt om programmen först med fredsbudet?.. bildningsmedlet folkskolinspektörer om skol- 110!lO l lo l lo Il l l J l J Il apparater Olnlmtm Röster om skolradion Sändningar för de yngsta Flyttfåglarna far till varmare länder Underhållande program Knubben en seriefigur av Börje Löfving lågstadiet ville ha flera program Hemma i Lillebo Mina slutord En snabb utveckling.... Alla program var inte bra.... Vi saknade bilden.... Min efterträdare Ge oss skolradio i ny form.... l stället för böcker som inte finns.... Att se bakåt för att kunna se framåt [[ Bert Ramboldt Ett kvartssekel med skolradion Programmen ett tillskott till kurserna skolradion på 40-talet gav fördjupade kunskaper Programhäftena och arbetsuppgifterna.. l 31 Hur jag började göra program Inga svåra ord i skolradioprogrammet skolradiorapporterna Som skolradioproducent Stig Järrel och fenedrinet Gösta Skoglund Jag minns Oförtjänt beröm Ont om skolradioapparater "Bildradio" Direktsändning kontra bandinspelning Den flytande staden Radio, TV och framtiden Noter Litteratur

5 Skolradio - ett nytt läromedel händelse i glesbygdens någon gång i början på 1929, några unga folkskollärare i Misterdiskuterade något alldeles skolradion. Vi hade ''Tr~'--- --län, i:ujnd~~rvjtsnjmgen: programhäfte för vårterminen det väckte vårt stora intresse. tiden sov den stora skärgårdssock.1\ai"t"'''hnlt sin törnrosasömn. Det skulle innan det nu omdebatterade kärnkraftsverket, bygglilla byn Simpevarp i socknen. var en glesbygd med mycket beekonomiska resurser. Som i alla 1iknattde trakter ute på landsbygden dåligt utrustade med undervis '""'1'"'"''"'. Det fanns en del läseböcker, provrör och fla.-;kor samt några plankartor. En del skolor hade också och den där appavisade månens gång runt jorden. nu kom radion som ett märkligt lä Den kunde skapa kontakt med och bygder här hemma och ute i Den nya radiostationen i Motala ganska goda mottagningsförhållanqessa trakter. Naturligtvis hade inte att inköpa radioapparater, men vi egna apparater visserligen av kvalite men användbara. Gösta Bergman, skolradions skapare Det var dåvarande lektorn Gösta Bergman, som tog initiativet till säskilda radiosändningar för skolorna. Han lyckades vinna gehör inte bara hos Radiotjänst utan även hos Ecklesiastikdepartementet och skolöverstyrelsen. Därför kunde de första egentliga försökssändningarna genomföras våren l Programhäftet för våren omfattade 34 sidor. När jag nu 50 år efteråt sitter och tittar i häftet blir jag imponerad av att Gösta Bergman, skolradions skapare och dess förste chef, redan då kunde komponera ett så radiomässist program. Vi ber honom berätta intressanta ting om skolradions första tid. Gösta Bergman berättar Du ber mig berätta "intressanta ting" från skolradions första tid. I första hand tänker även jag på vårterminen 1929, då de första egentliga försökssändningarna ägde rum. 1 Visserligen var den allra första försöksperioden april Den gången var dock mottagningsförhållandena så ojämna, att den pedagogiska betydelsen var svår att bedöma. 7

6 Språkprogram Visst var det intressant och spännande för oss på dåvarande Radiotjänst. Det första programmet - den 21 januari 1929 gick till läroverken och var ett föredrag av lektor S. J. Charleston om London. Vi hade en karta över London och 35 ordförklaringar i programhäftet. Programmet var betecknat som en A-lektion, avsedd för ett stadium motsvarade 5 och 6 klass och I ring. B-lektionerna riktade sig till de högre gymnasieringarna. När detta första program sändes, hade 70 läroverk rekvirerat programhäften och 73 f~jkskolor, inalles för elever. Tidningarna dagen därpå var välvilliga och i rapporter från Växjö, Filipstad, Säffle och Katrineholm skrev rektorerna att sändningen hade mottagits störningsfritt. Men mim tyckte att Charlestons tempo hade varit något hastigt. Dikter av Verner von Heidenstam Programmet den 22 januaril var en uppläsning av dikter av Verner von Heidenstam. Han hade förklarat att han helst hade velat läsa dem från bostaden i övralid, där han - som han skrev i sitt brev - skulle ha "suttit och talat med milsvid utsikt över svenska skogar och vatten både i Närke, Öster- och Västergötland, och jag hade tänkt mig att begagna det som en utgångspunkt för några enkla och förklarande ord som. muramning kring dikterna". Det var på den tiden inte så lätt att ordna sändningar utanför studion. Det blev därför i stället så att Signe Kolthoff läste de dikter som Heidenstam hade valt ut, nämligen En dag, Himladrottningens bild i Heda, Undret och Drottning Kristinas julnatt. I den sista dikten skulle man utesluta andra strofen, "som vid detta tillfälle inte är lämplig utan får ersättas av ett par rader för meningens skull", som Heidenstam skrev. I den uteslutna strofen står Kristina framför den flammande julbrasan och "lyfter sin kjortel till höften från skon: /Diavolo! Värme behöver/den del som satt på de svenskes tron". I dag - 50 år senare - skulle man väl knappast behövt vara så finkänslig gentemot de ungdornliga lyssnarna. Selma Lagerlöf läser ur Nils Holgersson Sex dagar senare, den 28 januari, läste Selma LagerlöP "Den gamla bondkvinnan" ur Nils Holgerssons underbara resa. Meningen var också då från början att hon skulle ha talat från Mårbacka, men det gick inte att ordna, och sju dagar före skriver hon: "Då det inte tycks vara möjligt att få göra sändningen härifrån Mårbacka, skall jag resa till Falun lördagen den 26 och kommer att bo i Lagerlöfsgården, min egen villa. Ingenjör Mogensen vet mycket väl min adress, vi äro gamla bekanta." Mogensen var föreståndare för den privata radiostationen i Falun, som hade fått fri överföringsledning av Telegrafstyrelsen. Samhällsorientering av Vårner Ryden En lyckad serie av inte mindre än sex lektioner stod riksdagsmannen Värner Ryden för. Han hade kallat den "Konungamakt och folkmakt i Sverige". 4 Det första programmet gick den Il februari och hade titeln "När riksdagen öppnas". I min dagbok noterade jag: "Han hade icke manuskript, men gjorde sin sak charmant, icke minst på den grund." De övriga fem programmen i Rydens serie handlade om riksdagen i arbete, en dag i statsutskottet, hur våra skatter kommer till, de som regerar oss och när konselj hålles. Lektionen om våra skatter hörde jag i Sofia folkskola tillsammans med överlärare Agvald, som efter avlyssningen förhörde eleverna, flickor i klass 8. I dagboken antecknade jag att som apparat hade använts "Hoffströms Unifon med inbyggd högtalare (pris för skolor 125:-). Den var riktigt bra och ändock var rummet icke litet. Det var plats för 30 elever. Som den pedagog Ryden var bad han barnen anteckna vissa uppgifter och talade direkt till dem." Uppläsningar på danska och norska 5 Uppskattade var också uppläsningarna på de nordiska grannspråken, bl a Asbjörnsen och Moes folkeeventyr och H. C. Andersens eventyr med uppläsarna Bergliot Husberg och Ella Taube. Den 19 mars läste skådespelaren Elith Reumert scener ur Holbergs Jeppe paa Bjerget. Här kunde eleverna följa med i programhäftet Danska och norska texter, som också innehöll kommentarer och ordförklaringar. Bland de norska texterna fanns ett stycke av Knut Hamsun, "I torvgamman" (torvkojan) ur hans bok Den siste glede. För ordningens skull skrev jag till Hamsun och frågade, om vi fick hans tillstånd att ta med det Gösta Bergman, skolradions skapare. i vårt häfte. Han gav ett karakteristiskt svar. Jag hade adresserat brevet till "Författaren Knut Hamsun, Larvik". Han svarade: "Grimstad (ikke Larvik) 6/6 29. Hr. Dr. Bergman. Jeg har mottat De res Brev. Det er intet i Veien for at De bruker av mine Saker paa den Maaten De foreslaar. Deres 0rb0- dige Knut Hamsun". Därefter tillade han: "Kald mig ikke Forfattaren, et Brev til mig kommer frem uten Titel. Fomvrig er jeg J ordbruker." 8 9

7 Sten Bergmans forsta skolradioföredrag Det första geografiska föredraget i skolradion höll Sten Bergman, redan en uppskattad reseskildrare i kvällsradion. Det hade titeln "Med en svensk ångare från Egypten till Japan". 11 Därefter följde Carl Skottsberg som berättade om Argentina, Chile, Sydamerikas yttersta ände och "En brittisk ö värld i Sydatlanten ". 7 J. G. Andersson höll tre lektioner om Kina och kinesiskt folkliv. x Vad tyckte skolorna om sändningarna? Hur blev då omdömet ute i skolorna? Den l 3 april hade 165 svar på en utsänd frågelista inkommit från lika många skolor. Med svensk ångare från Egypten till Japan. Föredrag av Fil. lic. STEN BEROMAN Glimtar från Nildeltat med dess människor och djur. Fältens bevattning. Kairo, Egyptens huvudstad. Pyramiderna och sfinxen. Port Said. Genom Suezkanalen och Röda havet. Kolning i holländska Indien. Glimtar från Singapore, Hongkong och Shanghai. Till Japan, soluppgångens land. Yokohama och Tokio. A v dessa hade 125 svarat ja på frågan: "Har terminens försök varit av värde för undervisningen i Eder skola?" Två hade svarat nej, en inte besvarat frågan och 37 givit mer eller mindre reserverade svar. De reserverade svaren hade bl a pekat på att högtalarna inte hade fungerat till belåtenhet. Men flera skolor hade också menat att de anlitade fackmännen i sin framställning hade hållit sig på en alltför hög nivå. En viss stelhet i uttryckssättet lade man utan tvivel märke till. Det gällde för övrigt också de allmänna radioprogrammen. Talarna blev lätt högtidliga - man vände sig ju till hela landet. Föredragen var skrivna och alla behärskade inte konsten att överflytta ett manuskript till levande tal.,.,.tt\.,_ :.. ~ CEYLON.... ; ~1: ~,l Denna text och karta i programhäftet betydde att eleverna kunde följa Sten Bergman på resan Egypten- Japan, en resa som för dem blev en upplevelse. De var inte vana vid en sådan undervisning. Försöken skullefortsätta Såväl Radiotjänst som skolöverstyrelsen och Ecklesiastikdepartementet, som var engagerade i skolradion, var emellertid eniga om att försöken skulle fortsätta. Så blev också fallet. Från och med höstterminen 1929 var svensk skolradio definitivt etablerad. Så långt Gösta Bergmans berällelse. Första tiden Diktarröster i klassrummet Vi som var med som lyssnare från början 1929 minns nog en del bra program, men också en del som inte motsvarade kravet på ett för barnen avpassat språk. så här femtio år efteråt är det emellertid flera program som man minns förvånansvärt väl. Detta hör nog samman med att radion var en fantastisk nyhet som andligt kommunikationsmedel. När den nu användes som läromedel, betydde det ofta att skolan tillfördes en levande kompletterande undervisning och gav något som den ordinarie undervisningen inte kunde ge. Det kom nya röster från kända personer in i klassrummet. Gösta Bergman har talat om Selma Lagerlöf som läst berättelser ur Nils Holgersson. Hon hade kommit liksom in i klassrummet, tyckte vi. Det var högtid när hon läste eller rättare berättade om "Den gamla bondkvinnan" i Nils Holgersson. Och jag minns mycket väl så här långt efteråt skalden Erik Axel Karlfeldts uppläsning av tre av sina mest kända dikter. 1 Jag skulle tro att tusentals elever som nu är gamla minns hur Karlfeldt på sitt sjungande dalamål läste: Här åker sankt Elia upp till himmelens land i en kärra så blänkande ny. Han bär gravölshatt och skinnpäls, han har piska i sin hand, och mot knäna står hans gröna paraply. Denna kontakt med svenska diktare betydde och kom att betyda ett allt större intresse för vår litteratur. Värner Ryden som radiolärare Till de bästa programmen hörde Värner Rydens serie i medborgarkunskap, 2 som nu fortsatte med serien "Hur våra ämbetsmän. arbeta". Värner Ryden var pedagog, han levde rrtitt uppe i det ämne han undervisade i, och han var en god berättare. Och hans framställning var avpassad för eleverna. När han sedan återkom med sin nya serie i medborgarkunskap hade han bl a följande rubriker: "Vad har en generaldirektör att göra? " "Vad får du uträtta, om du en gång blir statsråd?" Det var frågor direkt till eleverna, och de skapade intresse för den samhällsundervisning, som många av oss lärare ansåg ligga över barnens nivå. Och Ryden kryddade sin framställning med roliga historier från konselj, riksdag och utskott. Han berättade t ex att även suppleanterna i riksdagens utskott alltid fick vara närvarande vid utskottens Il

8 Språklektioner Språklektionernas plats redan i de första programmen var välmotiverad. Språket skall ju höras, det gäller att från början inöva ett riktigt uttal. Det var på den tiden kanske inte alltid så väl beställt med träningen att tala det främmande språket skrivningen kom i främsta rummet. Nu kom radion in i skolan med infödda språklärare och därmed en bättre språkundervisning på många håll. Här gav skolradion något som den ordinarie undervisningen inte alltid kunde ge. Det kom sedan att visa sig att radions språkundervisning i engelska bl a skapade förutsättningar för införandet av engelska som obligatoriskt ämne i folkskolan, en stor händelse inom svenskt undervisningsväsende. Sten Bergman skolradions främste Värner Ryden. Del av tavla i Sveriges allmänna folkskollärarförenings sessionsrum i Stockholm. sammanträden. Men de fick inte sitta kring bordet som ledamöterna utan på stolar utefter väggarna. De skämtade och kallade sig själva för vägglöss. Värner Rydens program visade vad radion betydde som läromedel. Den kunde samtidigt förflytta expertens röst från en plats ut i landets alla skolor, även till de mest avlägsna. Kravet på föreläsaren/berättaren måste ställas högt, det gällde både hans sakkunskap och hans förmåga att berätta på ett för eleverna begripligt språk. 12 Gösta Bergman kunde nog inte ana att brodern Sten, som han tog med som föreläsare redan första radioterminen, skulle bli radions och inte minst skolradions store berättare under flera decennier framåt. De båda bröderna Gösta och Sten är och förblir skolradions förgrundsmän: Gösta som dess skapare, Sten som dess främste medarbetare. Redan i sitt första skolradioföredrag visade Sten den rätta vägen för skolradio-n. Det var en framställning, där upplevda spännande händelser bar upp intresset. Hans program var punktstudier framför allt om djur, människor, upptäckter och resor. Det var sådant som gick hem hos de unga lyssnarna. Sten förstod att utnyttja bilden som ett komplement till radions förmedling av talet till skolorna. Hans första Sten Bergman, skolradions främste. skolradioprogram "Med svensk ångare från Egypten till Japan" var i programhäftet kompletterat med en enkel men åskådlig karta över färdvägen. Det var det stöd som ljudet behövde för att eleverna skulle kunna följa med på hans resa och uppleva något av det han upplevde på denna märkliga fård. Undervisning med enbart ljud Radioundervisningen var en undervisning med enbart ljud. Det var det nakna ljudets undervisning kan man sägå och den ställde stora krav på talaren, om han skulle kunna fånga elevernas intresse. Men Stens framställning var så spännande att man måste lyssna. l3

9 Det var också något visst med Stens röst. Den var klar och tydlig. Han hördes därför även om mottagningsförhållandena inte var de bästa. skolradions begränsning Radion kunde ju endast bära fram det nakna ljudet till lyssnaren. Det var radions stora begränsning som läromedel Radion skalade bort talarens mimik och gester, och möjligheter att avläsa lyssnarnas reaktioner fanns ju inte. Med publiken framför sig kan talaren stanna upp, repetera och kanske med linjer, skisser och/ eller foton konkreti. sera det som är svårt att fatta. Programhäftenas bilder räckte inte alltid. Denna begränsning märktes tydligast vid sändningar, där det gällde att beskriva platser och miljöer, t ex Lovisa Ulrikas Drottningholm. 1 Sådant skulle ses. Här var skolfilmen ett bättre läromedel. Riksdagens öppnande Men radions styrka ligger i dess oerhörda räckvidd och snabbhet. Redan från vårterminen inplacerades riksdagens öpp- 8. nande 4 i skolradioprogrammet Det blev en bit levande och aktuell medborgarkunskap som ämnet då hette. Radiovågornas snabbhet betydde att kungens tal nådde eleverna nära högtalaren tidigare än det nådde de riksdagsmän som satt längst ner i Rikssalen, sade teknikerna. Visserligen en teoretisk spekulation utan praktiskt värde, men ändå. Sång och musik Sedan riksdagens kamrar och inbjudna infunnit sig i rikssalen, göres därom av ril<smarskalken anmälan hos Hans Majestät Konungen, som då begiver Sig dit, företrädd och åtföljd av nedannämnda personer i följande ordning: 1 :o. Drabanter. 2 :o. Två kammm pager. 3:o. Riksmarskalken, förande riksrnarskalksstaven. 4:o. Hans Majestät Konungen. På ömse sidor om Hans Majestät gå deras excellenser herrar statsministern och ministern för utrikes ärendena; på sidorna framför Hans Majestät går Konungens stora vald, 14 Det gällde att finna program, där hörselföreställningarna dominerade. Att sångundervisningen så småningom fick en stark ställning var därför självklart. Många kunde knappast själva svara för sångundervisningen. Här kunde radiosångledaren med sina unga sångare öva in sånger, så att hela landet fick en gemensam sångskatt. Det visade sig så småningom att elever från olika delar av landet snart kunde sjunga samma sånger, när de råkades. Julius Rabes musikstunder 5 i skolradion fick stor betydelse. Julius lyckades skapa intresse för de stora mästarna från Beethoven och Mozart ner till de mindre men folkkära Detta utdrag ur riksdagsordningen var avtryckt i programhäftet som en förhandsorientering. kompositörerna. Musiken och musikundervisningen kunde bäras ut över hela landet. Att läsa och tala Redan under skolradions andra år fick läsundervisningen gott stöd av skolradion. Och det kunde behövas. Undervisningen i högläsning i den gamla folkskolan var inte bara försummad. Den var oftast felaktig. Högläsningen skulle vara trogen det tryckta ordet, menade man. Man vågade inte försöka sig på att "tala fram" en vardaglig text. Mig, dig och sig skulle läsas mig, dig och sig. När jag som ung lärare i slutet på 20-talet höll ett föredrag om högläsning, och bl a framhöll hur viktigt det var att vid högläsning av vardaglig text läsa mej, dej och sej, dvs översätta det tryckta ordet till talat ord, blev det protester. Man skulle läsa som det stod. Det hjälpte inte att jag hade sagt ifrån att denna "översättning" inte gällde högtidlig text. Man läste inte gärna t ex Med dej vare ock Herren; utan Med dig vare ock Herren. Men nu kom skolradion till hjälp. I ett program av Hilma Henningson redan den l O mars fick svenska skolbarn och deras lärare en undervisning om konsten att läsa väl. Innehållet i programmet framgår av hennes förhandsorientering i programhäftet: Efter innehållet och formen i ett stycke bör man läsa i en viss stil: mer eller mindre högtidligt eller vardagligt. I en enkel och naturlig text må man använda det vårdade talspråkets tonfall och former (t ex å (och), de( t), ä(r), mycke(t), lite( t); mej, dej, sej; inte (i stället för ej, icke) och predikatsverbet i singularis), vilket ger liv och färg åt läsningen. Där blir tonen alltså mera växlande, och talspråksfriheten större. I högtidligare stil däremot blir tonen mera jämn, och talspråksfriheten inskränkt. Man bör för varje stycke välja en passande stil och behålla denna hela tiden, så vida inte stycket självt växlar och kräver ändring, såsom t ex då direkt tal införes. Dessa anvisningar och goda prov på uppläsningar betydde mycket för att höja högläsningen i svenska skolor från en död, ordbunden läsning till ett levande tal Och radions oerhörda räckvidd betydde att en stor del av landets alla skolor gled över till en modern och riktig läsundervisning. Läsundervisningen fortsatte och följdes upp av program om talteknik. För dem svarade Ebba Berggren. Jag tror att många elever och lärare drog nytta av hennes fyra regler i programmet 16 okt. 1933: l. Andas ordentligt! Sörpla inte i dig luften hörbart! 2. Blås inte ut mycket luft, när du talar! Sätt fingrarna framför munnen och känn efter. Blåser det, blir du lätt hes. 3. Spänn inte hakan, och halsen vid talet! 4. Rör på läpparna, och tala tydligt! Försök tillämpa dessa regler! Du skall sköta ditt röstinstrument lika noga som din grammofon, om du har någon. Rösten är ändå bra mycket viktigare att ha. 15

10 Det här var väl inte så märkvärdigt, invänder kanske någon. Men hur många ute i landets folkskolor hade hört detta tidigare? Och hur många hade lagt in taltekniska övningar av t ex detta slag i sin undervisning? Friskvården främjas I oktober 1930 höll med. dr C. A. Ljunggren två föredrag i hälsolära, "Om luften från hälsosynpunkt" och "Mjölk i stället för kaffe". 7 Det var inget nytt säger kanske någon som läser detta. Men dessa föredrag skulle få en särskilt stor betydelse. Ljunggren var inte bara läkare, han var naturpedagog. I programhäftet hade han infört roliga och stimulerande. barnteckningar från sina skolor. Han uppmanade eleverna att ta fram papper och penna för att kunna anteckna.. Föredraget blev mest småprat med goda hälsoråd. Och det bästa av allt: han uppmanade lyssnarna att sända in små redogörelser för vad de lärt. De fick skriva hur de ville, gärna samtal mellan ett par barn eller i sago- eller brevforrn. Och de skulle rita också. Därmed började dr Ljunggren en hälsokampanj i landets folkskolor, som under flera år tilldrog sig det största intresse. Det skadliga kaffedrickandet måste bekämpas. På den tiden förekorn mest kokt kaffe som stod i kaffekokaren med kaffesumpen hur länge som helst och blev hälsofarligt. Det dracks i stora mängder av skolbarnen.,ljunggren talade om hur bra det är med mjölk i stället för kaffe, om tändernas vård, behovet av vila och sömn osv. Barnen lyssnade, skrev och ritade och drack mjölk. Det kunde vi lägga märke till i Misterhult De många, många tusen barnteckningarna av detta slag aktualiserade behovet av sundare matoch levnadsvanor. Det blev nu en tävlan bland eleverna i landets skolor att skriva och sända in uppsatser, som var så bra att de blev upplästa i radio. Och även om de inte blev upplästa, hade tusentals av tävlande gått över till sundare mat- och levnadsvanor. Intresset för friskvården växte i hela landet. Och vilken glädje blev det inte, när man fick pris och fick höra sin insända uppsat<> läsas upp i radio. En helt vanlig dag, när vi kopplat på radion och väntade på dr Ljunggrens välkända röst, kom det en uppläsning av en uppsats. Det var Greta i vår klass som skrivit den. Det var hälsoråd, välformulerade tyckte vi. Det tog väl fem minuter att läsa upp Gretas bidrag. Men så tyst i klassen hade det aldrig varit. Agafyrens uppfinnare Hösten 1933, alltså för ungefar 50 år sedan, fick vi skolradiolyssnare höra den kände Gustaf Dalen. Han var agafyrarnas store uppfinnare och nobelpristagare m m. Programmet hette "Agafyrarna". 8 Hans spännande berättelser om sina uppfinningar var något som man minns. Han var då blind efter en explosion under sina experiment, men han verkade harmonisk och optimistisk, och hans röst var vänlig och övertygande. Han gick bort fyra år därefter. Det märkligaste i hans högintressanta berättelse om sina uppfinningar var tillkornsten av fyrarnas solventil. Det var den uppfinningen som gjorde att fyrarna tände sig själva när det blev mörkt, och släckte sig själva när det blev ljust. På ett enkelt sätt berättade han att i teorin skulle en mörk metallstav bli längre än en ljus sådan stav när den blev uppvärmd av dagsljuset (solljuset). Genom hävstänger blev rörelsen så förstorad att den skulle kunna stänga den ventil som släppte igenom lysgas till fyrens lampa under natten. Teoretiskt borde solventiler fungera på det sättet. Men Dalen var osäker om det i praktiken fungerade tillfredsställande, eftersom det gällde en mycket liten förändring av den svarta staven. Så kom man fram till de praktiska proven. Dalen sade ungefar så här: - Skulle de teoretiska beräkningarna hålla? Och det märkliga hände: Solventilen fungerde bättre än vi vågat hoppas. Detta är ett exempel på att skolradion gav skolorna sådant som den ordinarie undervisningen knappast kunde ge. Industrier Med hjälp av programhäftet vågade man sig på program om märkliga svenska industrier t ex. "Stickan som erövrade världen"9. Bilden av staplade tändsticksaskar från jorden ända upp till månen visade hur mycket svenska tändstickor som tillverkades på tre månader

11 Henrik Berglind. "Hur papperet kommer till" 1 kunde åtminstone många lyssnare följa tack vare en schematisk och pedagogisk bild av hela tillverkningen. Som lyssnare i min skola i det fattiga Småland kan jag konstatera att skolradion här betydde en ny tid för skolor, som praktiskt taget saknade andra läromedel än läroböcker av enklaste slag. Ny skolradiochef Gösta Bergman lämnade sin befattning som skolradiochef Därför fick han inte vara med om den utveckling som han så skickligt lagt grunden till Gösta Bergman efterträddes av Henrik Berglind som var folkskollärare. Han såg närmast som sin uppgift att även ta upp fler praktiska ämnen i skolradions programplaner. Bland dessa praktiska ämnen minns man särskilt "Den första platsen". J Det var en sketch, där vi fick följa ungdomar som sökte plats på ett varuhus. Lyssnarna fick höra hur man skall uppträda och hur man inte skall uppträda. Sannolikt hade många ungdomar nytta av att höra och uppleva detta platssökande. På den tiden var det inte fråga om den hjälp med yrkesval som förekommer i vår tid. U ng domarna var också inställda på att få ett jobb, även om det inte var ett drömjobb. Svenska skolmuseet Henriks radioreportage från Svenska skolmuseet2 i Stockholm lockade säkert många besökare. Jag skulle tro att vården av det gamla ute i skolorna fick ökad aktualitet. Många skolklasser som hört programmet besökte skolmuseet på sina skolresor till Stockholm. Så gjorde vi i vår skola. Men några år senare var det borta då vi kom. Nu finns Svenska skolmuseet inte längre. De rika samlingarna har magasinerats på olika vindar och på andra ställen i Stockholm, och det ser ut som om de skulle bli liggande där. Men det lär finnas ett par hundra lokala skolmuseer i Sverige, bl a det stora och välskötta Göteborgs skolmuseum, skapat av den kände pedagogen och hedersdoktorn Elof Lindälv. Kanske Göteborgs skolmuseum, det numera nedlagda Svenska skolmuseet och Henriks skolradioprogram från detta bidrog till att skapa intresse för allt flera skolmuseer runtom i landet. Henrik ordnade också med manuskriptpristävlingar för skolradion - en insats som kom att betyda flera författare och flera program i hörspelets form. Därmed inleddes en ny period inom skolradion. Henrik Berglind växlade in på rätt spår, då han på detta sätt skaffade medarbetare ute i landet, vilka som lyssnare hade lärt sig förstå radions begränsning men också dess möjligheter. Ruben Wagnsson, bilen och skolradion Livet är fullt av tillfålligheter, och en tillfållighet har visst intresse i sammanhanget. Ruben Wagnsson, folkskollärare i Oskarshamn och riksdagsman, sedermera undervisningsråd och slutligen landshövding i Kalmar län, ringde på vår dörr en mörk och regnig kväll. Vi bodde nämligen vid den gamla vägen Västervik-Oskarshamn. Ruben liksom andra riksdagsmän i länet körde hem bilar från stockhalm till bilfirmorna i Oskarshamn, varför firmorna betalade resorna med tåg tillbaka upp till Stockholm. På det sättet kunde riksdagsmännen göra en del resor hem till sammanträden och egna angelägenheter: staten betalade vill jag minnas endast ett par resor per riksdag på den tiden. Den här kvällen var Ruben bekymrad för sin "firmabil". Vattnet i kylsystemet hade kokat bort, bilen hade kanske tagit skada. Nu ville han ha vatten, och vi gick ut till pumpen på skolgården. Jag pumpade vatten och Ruben stod och betraktade den skyhöga masten på lärarbostaden och en massa ledningar därifrån och in till skolhuset. - Du har skolradio, förstår jag, sade Ruben. Vad säger du om programmen? - Det är olika, svarade jag. En del är bra, en del mindre bra. Då ska du skriva en artikel i Lärartidningen. Du ska få. betalt också, betonade Ruben. Jag har nu blivit redaktör för Lärartidningen, så det kan jag lova. Skriv gärna en hård artikel, men du måste på lämpligt sätt verifiera allt du skriver. Det där lät ju intressant. Jag brukade endast skriva insändare och fick mest bekymmer men ingen ersättning. Naturligvis skrev jag den av Ruben beställda artikeln. Den införes här. Radions möjligheter bör utnyttjas Man skulle kunna likna skolradion vid ett fönster ut mot stora världen. Ty dess största betydelse ligger just däri, att den vidgar blicken och gör både lärare och elever delaktiga av nya, rika värden. Samtidigt får fackmannen-auktoriteten möta den enskilde läraren i ett samarbete som redan burit frukt. Man behöver således blott tänka på den nyligen bortgångne dr C. A. Ljunggren och hans skolradiolektioner i hälsolära, som resulterat i ett sundare levnadssätt och förbättrade hygieniska förhållanden i tusentals svenska hem. Många lärare kan säkert intyga, att t ex taloch läsövningarna kunnat bedrivas med mycket större framgång, sedan experten via högtalaren kommit läraren till hjälp. Det torde nog också kunna påvisas, att den omdebatterade sångundervisningen per radio främjat god sång i många skolor. Skall man från högtalarsidan skärskåda skolradion av i dag, kan man lämpligen samla sina synpunkter kring de tre faktorerna ämnesvalet, föreläsaren och framställningsformen. Ämnesvalet måste ske med största hänsyn till radions möjligheter, som alltså i sista hand be

12 stämmer skolradions uppgifter. Man har visserligen sökt bjuda skolorna goda och väl avpassade program, men det förefaller, som om man inte gjort klart för sig vad skolradion egentligen bör syssla med. Det heter visserligen: "Skolradion vill stimulera undervisningen genom att tillföra skolorna nya personligheter, nya tankar och nya ord", men detta är icke nog, även om det är den största uppgiften. Med hänsyn till sina möjligheter bör skolradion, synes det, a) upprätthålla kontakt med levande livet och ledande kulturpersonligheter, b) meddela direkt undervisning i de fall den kan åstadkomma något avsevärt bättre än den enskilde läraren, t ex undervisning i sång och språk, samt c) till skolorna förmedla den konst som vädjar till örat. Att upprätthålla kontakt med det levande livet och ledande kulturpersonligheter eller, som det heter, "tillföra skolorna nya personligheter, nya tankar och nya ord" är, som ovan antytts, den största uppgiften. Här har skolradion tack vare Radiotjänsts berömdvärda insatser redan visat sig vara omistlig för den, som vill följa med i en tid, då det händer så mycket. Den synpunkten att radion bör meddela direkt undervisning i de fall, då den kan åstadkomma något bättre än den enskilde läraren, tycks man icke tillräckligt uppmärksammat. Ty hur skulle man då kunna stryka sången från skolradioprogrammet? För det har man gjort den senaste terminen. Vid, sångundervisning vädjar man främst till örat, och här har radion således stora möjligheter. Därtill kommer att många skolor saknar lärare som kan undervisa i sång, ty musikalisk begåvning hör icke alla till. Och man måste väl medge, att särskilt den unisona sången är en oskattbar glädjekälla och därför bör främjas i våra skolor. Genom ett planmässigt arbete skulle kanske skolradion kunna föra fram att antal "stamsånger", som man kunde sjunga vid fortbildningskurser, ombudsmöten. riksstämmor etc, då personer från olika delar av vårt land råkas. Att i skolradion öva kanon- och annan körsång liksom att leta upp mindre vanliga melodier borde anstå, tills man lärt de uppväxande att sjunga våra vanligaste sånger. Det är mot bakgrunden av dessa synpunkter, som man vill beklaga att sånglektionerna icke återkommer under vårterminen. Att några sakkunniga intygat, att lektionerna icke fyllt sakkunskapens krav, är väl inget skäl för att sången skall strykas från programmet. Musikundervisning bör främjas Ingenting ligger så väl till för radion som musikundervisning. Här kan radion nämligen åstadkomma något, som den enskilde läraren sällan kan bjuda. Man har därför svårt att förstå, varför musikstunderna under hr Rabes ledning icke återkommer. Och vore man elak, skulle man kanske våga det påståendet att just det förhållandet att musikundervisningen upphört, visar att man inte begripit vad radion kan ge. En presentation av orkesterns instrument återfinnes visserligen på vårens program, men detta är också allt. Vid tal- och läsövningar kan radion bjuda eleverna bättre vägledning än de flesta lärare. De utmärkta demonstrationerna i läsning kan via högtalaren nå den enskilde lyssnaren i klassen, så att denne riktigt lever in i den text som läses. Och många lärare har säkert själva haft mycket stor nytta av de goda lektionerna i talteknik. Tre sändningar i modersmålets muntliga behandling, där radion har mycket stora möjligheter, är för litet. Medan de flesta lärare med litet god vilja kan klara av både almanackan och telefonkatalogen utan hjälp av skolradion, är det ytterst få som kan meddela lika god undervisning i talekonst och läsning som t ex fru Berggren, uppskattad talpedagog. Historiska hörspel värdefulla Att förmedla den konst, som vädjar till örat, bör bli en av skolradions viktigaste uppgifter. Ruben Wagnsson som kom att svara for samarbetet mellan skolöverstyrelsen och Radiotjänst. Konsten är ett utmärkt bildningsmedel, emedan den kan väcka ett slumrande intresse och gjuta rikare liv i skolans undervisning. Detta är en sanning som det torde vara överflödigt att här bevisa. Tyvärr är det ej möjligt att i våra skolor låta konsten träda i undervisningens tjänst annat än i rena undantagsfall. Men radion kan och bör förmedla god konst till skolorna. Historiska hörspel och musik är konstarter, som på ett förträffligt sätt kan illustrera vissa händelser och skeden i t ex vår svenska historia. Man minns med tacksamhet sändningar sådana som En afton i Malla Silverstolpes hem och Med Bellman på Mälaren. Historiska hörspel blir nu en gång för alla särskilt illusoriska i radio. Kanske är det därför att radiolyssnaren omedvetet låter avståndet i tid krympa samman lika lätt som avståndet i rum? Då historieundervisningen på ett utmärkt sätt ij, lustreras av den konst, som vädjar till örat, hade man kunnat vänta, att åtminstone något histo, riskt hörspel beretts plats på vårens program. Valet av ämnen och uppgifter är som synes mycket viktigt. Men det är likafullt av betydelse, att man väljer goda f ö r e l ä s a r e och lämpliga f r a m s t ä 11 n i n g s f o r m e r. Planen för vårens skolradio ger bl a vid handen, att man sökt välja föreläsare bland dem som kan konsten att tala till barn. Ä ven om man inte kan fordra, att alla skolradioföreläsare skall behärska den svåra konsten, måste man dock uppställa det oeftergivliga kravet att alla, som släpps fram till mikrofonen vid skolradiosändningar, använder ett vårdat men enkelt och naturligt talspråk. Annars blir radion ej den språkvårdande faktor den måste vara

13 Den som skriver dessa rader hade under en modersmålslektion närmast före en skolradioutsändning behandlat den kända sanningen, att man bör tala enkelt och naturligt, då man håller ett föredrag, säga mej i stället för mig, dej i stället för dig etc etc. Men under den följande skolradioutsändningen fick man lyssna till en föreläsare, som använde sig av ett mycket grammatiskt språk och hela tiden sade t ex "mig", "dig" och "sig". Då anmärkte en liten kvick pojke: - Men den där, han tala' inte alls som magistern sa att vi skulle tala då vi håller föredrag... Och tonfallet skvallrade om att pojken tvivlade på sin lärares vederhäftighet. Radion är en fruktansvärd auktoritet och kan därför också riva ner vad den enskilde läraren byggt upp. Så får det helt enkelt inte vara. Det livfulla, kåserande föredraget är och förblir den bästa framställningsformen. Barn lyssnar också gärna till berättelser av dem som "varit med", även om dessa berättelser ligger på ett något högt plan. En flicka skrev t ex i en uppsats om ett skolradioföredrag: "Han (dvs föredragshållaren) hade själv sett dessa djur, och han berättade om det för oss." Man har ju också med gott resultat tillgripit intervjun och samtalsformen vilket är synnerligen lämpligt, då vederbörande icke kan konsten att tala till barn. Båda framställningsformerna kommer också till användning under vårens sändningar. Därjämte skulle man kanske kunna gå ännu längre och överlåta åt pedagogen att föreläsa och endast il Justera föredraget med korta intervjuer eller samtal med den fackman som barnen bör få stifta bekantskap med. Reportaget är naturligtvis en god framställningsforrit Ä ven om det direkta kunskapsinhämtandet int(;'! blir så stort, lämnar det dock kvar ett bestående intryck. Där byggdes en borg med vallar och torn. ett reportage som man på sina håll starkt kritiserade. var ett stycke svensk historia. Lektionerna mindre lyckade I vilken utsträckning lektionsformen återkommer under vårterminen framgår ej av planen. Man får hoppas, att man så småningom tar avstånd från denna framställningsform, som alltid kommer att bli ett mellanting mellan en verklig lektion och en sketch. Den verkar uppvisning, och de lyssnande klasserna känner sig utanför. Och fostrar det till naturlig självverksamhet att blott åhöra en lektion utan möjlighet att i det psykologiskt rätta ögonblicket deltaga däri? Man skrattar visserligen åt den främmande dialekten och barnens lustiga svar och verkar för övrigt intresserad. Men i regel blir behållningen liten, ty det meddelade kunskapsstoffet är alltför osammanhängande. Därtill kommer att många av de medverkande barnen varken vid tal eller läsning använder sig av det vårdade och naturliga språk, som man måste fordra i våra skolor. Sändningarna för fortsättningsskolorna utgör på sätt och vis ett kapitel for sig. Ämnesvalet har åtminstone hittills skett mera i enlighet med kursplanerna än med hänsyn till radions möjligheter. Det har därför förekommit, att man bjudit sådant, som den enskilde läraren kan åstadkomma lika bra eller bättre själv. På programmet för fortsättningsskolorna återfinner man dock den sändning, där radions möjligheter fullt utnyttjas. Det är Riksdagens högtidliga öppnande. Man står i största tacksamhetsskuld till Radiotjänst för de ypperliga programhäften, som gratis utdelas till lyssnande skolor. I dessa införs ett ganska rikt bildmaterial. Beträffande programhäftena skulle man kanske våga framlägga det lilla önskemålet, att dessa tillställdes skolorna före "radioterminens" början. Skolradion har stora möjligheter och många uppgifter. Det är därför att hoppas, att dess möjligheter allt bättre utnyttjas liksom att den kommer till allt större användning. skolradiochefen Henrik Berglind uppmärksammade naturligtvis denna artikel i Lärartidningen. Jag blev därför inbjuden till en överläggning på Radiotjänst om skolradion. Diskussionerna på denna konferens blev hårda men givande. Själv blev jag ombedd att göra ett program för att visa hur jag ville ha det Efter åtskilligt funderande och diskussioner med lärare hemma i Misterhult och Oskarshamn beslöt jag mig för att skriva en sketch om ett Sammanträde med Björkeby idrottsförening. 3 Förut hade några göteborgslärare framfört ett program om Sammanträde med kommunalfullmäktige. 4 Men det programmet hade inte slagit väl ut. Jag räknade med att ett sammanträde med en skolidrottsförening var mera elevnära och därför kunde intressera. För säkerhets skull angavs inte något författarnamn. När vi i vår skola lyssnade till mitt radioprogram var jag inte helt nöjd. Fast det var elevnära fångade det inte intresset. Men vad tyckte andra lyssnare? När jag träffade en lärare som var mycket verksam inom föreningslivet frågade jag: - Hörde du skolradioprogrammet "Sammanträde med Björkeby idrottsförening"? förstår inte varför de sänder sånt där. Svaret var ju inte uppmuntrande. Men det var värt att begrunda. Det räckte tydligen inte med att ett program var elevnära. Det krävdes mera. Levande samhällsundervisning Mitt försök att med en levande bild av ett sammanträde med en idrottsförening meddela en elevnära undervisning i mötesteknik, hade alltså inte blivit någon framgång. Men på Radiotjänst hade man fått ett visst intresse för denna form av samhällsundervisning. I varje fall skulle jag delta i en ny konferens om skolradion våren Flera program i samhällsundervisning - Du ska inleda frågan om sändningar i samhällskunskap, sade skolradiochefen Henrik Berglind i bestämd ton. Du ska komma med konkreta förslag till program. Han tyckte väl att efter all den kritik som jag levererat mot skolradion borde jag ytterligare få visa, hur jag ville forma programmen. En elak lärarkollega som jag berättade detta för sade: De som bråkar för mycket brukar få göra program för att skämma ut sig. Sen blir de tysta. Den enkla dagordningen. 22

14 Jag var ingen Värner Ryden, jag hade ingen vana att göra sociala reportage, jag hade endast ett mindre lyckat skolradioprogram bakom mig. Emellertid hade jag en uppslagsrik och omdömesgill lärarkamrat, Walter Karlström, som jag ofta diskuterade skolradion med. Han hade liksom jag varit med från skolradions första termin och kände väl till skolradions möjligheter och begränsning. Han tyckte att jag kunde bygga vidare på program om föreningsliv och kommunalförvaltning. I den tidens små kommuner var nästan de flesta intresserade av sin kommun, sin socken och hur frågorna sköttes där. Men du vet att både göteborgarnas program om fullmäktigesammanträdet och mitt program om idrottsföreningens sammanträde måste betraktas som mindre lyckade skolradioprogram, invände jag. - Det var något fel med programmens uppläggning, framhöll Walter. Jag ska fundera på det där och återkomma. Om några dagar ringde Walter, och nu hade han följande synpunkter och förslag. Walter Karlströms forslag till samhällsprogram - De där programmen var för stillastående, började W alter. Det måste hända något. Man måste vänta på hur det går. Ta upp en fråga inom kommunen. Varför inte bygga på en klass som behöver pengar till, en skolresa? Några elever hittar på att försöka få pengar från kommunen. De frågar läraren och andra hur de ska bära sig åt. De kan ju forsöka få någon fullmäktigeledamot att väcka ett förslag, en motion i full- 24 mäktige. Det är ett sätt. Så vandrar motionen från fullmäktiges ordförande till skolstyrelsen och kommunalnämnden och det talas för och emot. Hur ska det gå? Till slut kommer motionen upp på fullmäktigesammanträdet, och då når spänningen sin höjdpunkt. Det var den rätta formen, det stod genast klart för mig. Det var ett program med händelser och spänning och det var ett elevnära innehåll - visst ville lyssnarna att den där klassen skulle få ett anslag till sin skolresa. Serien I Björkeby kommun På skolradiokonferensen förde jag fram det karlströmska förslaget. Något större gillande märkte jag inte. Men allt som sades stenograferades. Någon gång på hösten 1936 ringde Henrik Berglind och med en nästan högtidlig röst beställde en serie i kommunalkunskap på tre program. Man hade i lugn och ro läst stenogrammet, och nu trodde man på förslaget. Serien skulle sändas i början på vårterminen Julen anslog jag till manusförfattandet Serien fick namnet I Björkeby kommuns. Nyårsaftonen var manuskripten färdiga och postades. Programmens uppläggning Programmens uppläggning framgår bäst av den orientering som gavs i programhäftet. Det var alltid svårt att i programhäftet ge det stöd som ljudet behövde, men i detta fall föll det sig naturligt att i koncentrerad form helt enkelt ge den yttre ramen för serien. För att ge en konkret bild av dessa program och därmed av den skolradiometodik som tillämpades återges här och på s 26 programhäftets text och bilder till programmen. Naturligtvis var vi i Misterhult spända inför dessa skolradioprogram. Då det första programmet skulle sändas var de flesta skolradioapparaterna i socknen påkopplade och inställda. Vi tyckte att det lät hyggligt, när vi lyssnade på det. Och alla som lyssnade på det första programmet ville lyssna på de följande programmen för att höra hur det gick. Serien fick ett högt betyg av skolradions lyssnare, vilket gladde både Walter Karlström och mig. W alter Karlström som ung och iderik lärare blev skolradions okände reformator. Ur programhäftet. Serierna kom att gå i repris flera gånger och texten kompletterades då med schematiska översikter av de kommunala nämnderna och styrelserna, vars namn f ö numera är delvis andra. I orienteringen av programmen möter vi de tidigare namnen kommunalfullmäktige i stället för kommunfullmäktige och kommunalnämnden i stället för kommunstyrelsen. Jag fortsatte sedan varje år att skriva skolradioprogram om samhället och olika samhällsproblem. Programmen gavs också ut i bokform under titeln I Björkeby. l Björkeby kommun: Sven och Bo bli kommunalt intresserade.. ""'... jag ska genast _skicka motionen till skolestyrelsen." 25

15 26 r Björkeby kornmun: Hos folkskolestyrels~n och kommunalnämnden~ ~~.. folkskalestyrelsen sanunanträder. 2. På skolgården. 3; Hos,kommunalnämnden. Denh:a. vill visa, hur ett är.eride beredes, och först får man därför v:ira JUed ow :)J.ls.la~sfrå,g~ns b~hap.cllhrg. i folkskol~styx:elsen. }>å ~k(}lgårdim blir det s.~dan.llvl~.ga d1~kusswner on1. folkskolestyrelsep.s.. bes!1lf, oc~. många tr.o, att saken ar klar. Sven oehbo, som numera äro experter~ på sådana h~r sa~ter~ få ~~ förklara.bur det ligger till langre. S.. lu~b.~. a.n ~n. h.es... o kes... '.k. om.munalnämn!len, dii:t:. över Iägg... n.i.. n..g... e.. n 1 folkskolestyrelsen.. c Fidgor och uppgifter: Ordna ett litet samm1urfräde.» med t. ex. ~kmfu:d:unalnämnderi> och skriv. protoko~l över för!l!tndiingafmil Programhäftets orientering till andra och tredje programmet skolradiometodik Efter både lyckade och mindre lyckade skolradioprogram fortsatte alltjämt diskussionen om skolradions metodik. Den förekom i pressen och på lärarmöten och de s k skolradioträffar, som Radiotjänst gång på gång anordnade. skolradions begränsning som förmedlare av endast ljudet tvingade fram en särskild skolradiometodik. Vår pedagogiska utbildning räckte inte långt, för här mötte vi något nytt, något som tidigare inte praktiserats i undervisningen, om man undantar grammofonskivorna. Men de användes endast för speciella ändamål, t ex språk, sång, musik, fågelläten o dyl. De lärare som sökte omsätta sin klassrumsmetodik i skolradioprogram lyckades inte. Det kunde vara väl disponerade och utformade intresseområden, som skulle ha givit goda resultat i klassrummet. Men här räckte enbart ljudet inte till Mobil pedagogik Det gällde att finna ämnen och framställningsformer, som enbart kunde bygga på hörselföreställningar. Men inte heller det räckte - jag tänkte ofta tillbaka på mitt idrottssammanträde. Det måste hända något, något spännande, rörligt, livfullt. Det var så Sten Bergman byggde upp sina föredrag. Och det var samma princip W alter Karlström byggde på, då han kritiserade mitt och göteborgslärarnas sammanträdesprogram. Serien i komrnunalkunskap, där man följde ett ärendes gång från förslag till beslut enligt Walters mönster, började framstå som exempel på skolradiomässiga program i hörspelets form. stillastående program gick i regel inte hem. Vi behövde alltså levande, rörliga program med händelser som fångade intresset. Vi började tala om mobil pedagogik. Hörselföreställningar och mobil pedagogik blev riktmärken inom vår skolradiometodik. Som skolradioproducent För min del kom jag nu att mer och mer ägna mig åt skolradions direkta programverksamhet. Först som manuskriptförfattare och fr o m 1943 som helanställd skolradioproducent på Radiotjänst. Det var ingen lätt uppgift att vara skolradioproducent Ofta fick man en känsla av att man inte räckte till, och det gjorde man inte heller många gånger. Men å andra sidan var det en fantastisk uppgift att med en lektion från studion nå ut över hela landet. En enda lektion från vår studio på Kungsgatan 8 blev flera tusen lektioner ute i landets skolor. Var lektionen bra, gjorde vi en stor insats. Men var den dålig, gick dyrbar tid till spillo i tusentals skolor. När jag en morgon var på väg till Radiotjänst, hade jag en serie på tre program i min portfölj. Det var endast en veckas arbete, men jag räknade ut att de tillsammans kanske blev bortåt lektioner. De rent fostrande programmen var ofta de mest stimulerande. De stimulerade de medverkande, för de kände att här kunde de nå de stora massorna av landets elever och därvid påverka dem till en bättre livsforing. Ett program i hälsolära kombinerat med pristävling kunde, om det var bra, betyda mycket för friskvården i hela landet. Jfr s

16 De små skolornas läromedel För oss skolradioproducenter stod det klart att skolradion i första hand var de små skolornas läromedel. De var inte så schematiskt bundna som de stora centralskolorna och kunde därför lättare placera in radioprogrammen i undervisningen. De små skolorna var också torftigt utrustade med läromedel, men här kom det modernaste läromedlet till den lilla skolan radion, ett fönster ut mot stora världen. Allt flera barn hade engagerats som medverkande i elevnära program. Här läser en av skolradions "barnskådespelare". Vi tyckte att skolradion hade börjat finna sin form. Man hade nu tagit upp flera av de programtyper, som hade föreslagits under diskussioner och i tidningsartiklar. Och man hade lärt sig engagera skolelever som medverkande i elevnära program. På bilden här nedan läser en skolflicka en trafiksaga av Wolfgang Mozart, en sentida ättling till den store Mozart. I det följande skall jag ge exempel på det nya som skolradion kunde ge i olika ämnen. Om världens religioner Buddha och Muhammed En av skolradions väsentligaste uppgifter blev att främja vidsyn och tolerans i undervisningen, inte minst när det gällde religionsfrågor. Sålunda höll biskop Tor Andrre föredrag om Buddha 1, vilket blev en objektiv orientering om buddismen. På den tiden var det ett djärvt nytt grepp. T programhäftet fick eleverna bl a läsa: I Nara, Japans gamla huvudstad, finns en "stor" Buddha. Det är en kolossalstaty, som föreställer mästaren sittande. Hans huvud når drygt elva meter över marken. Men betraktar man bilden närmare och ser det majestätiska, blida, upphöjda lugn, som präglar hans drag, så märker man att den gamla konstnären förstått, att Buddhas storhet var av en egen art. Han var stor, icke därför att han kunde trycka ned andra, tvinga dem att lyda hans vilja och tjäna hans syften. Han var stor, emedan han sett djupare in i livets hemligheter och därför kunde hjälpa och lära andra. Detta var verkligen "nya tankar, nya ord" i en tid då alla icke-kristna kanske av de flesta betraktades som "hedningar". Andrre hade i ett annat program berättat om Muhammed2 och islam. Det blev också en objektiv orientering om en främmande V ad skolradion gav religion. Eftersom Andrre var präst inom svenska kyrkan kunde man lita på hans goda ord om främmande religioner. Många förvånades över att en prästman inom en kristen kyrka hade så mycket gott att säga om icke kristna religioner. Vi som var med på den tiden vill gärna tro, att radioprogrammen om främmande religioner i någon mån bidrog till att man i läroplanerna bytte ut namnet kristendom mot religion. Ä ven om undervisningen i kristendom måste ha en dominerande plats i nuvarande kursplaner, ger dagens skola en objektiv undervisning även om icke-kristna religioner. Ny och djärv bibeltolkning Biskop Andrre kunde fånga lyssnarnas intresse genom att på ett enkelt och naturligt sätt tala till dem. Han utgick från verklighetsnära ting. Än i dag minns jag, hur han slutade bibelns berättelse om hur Jesus bespisade män. Ä ven om orden inte var precis dessa, så var det i sak detta han sade: Jag vet inte om jag vågar berätta för er vad jag tror om den här händelsen. Men jag tror att folket blev så gripna av Jesu förkunnelse, att de glömde att gå hem. Mörkret faller hastigt på i Österlandet, och hur skulle de få mat. Men Jesus visste att det fanns en del omtänksamma 29

17 människor som hade tagit med sig något. Han tog nu fem bröd och två fiskar, välsignade dem och gav dem åt lärjungarna för att de skulle dela dem och ge dem åt folket. Det var inte vanligt att dela med sig. Men nu var alla så gripna: Jesus ville dela med sig. Alla började göra på samma sätt, de delade med sig av vad de hade. Och då räckte maten, och det blev över. Där skolböckerna inte hann med Liknelsen om den barmhärtige samariten. Manuskript: P er J oh a n n e s. (Kl. 4~7) P e r s o n e r: En r<>sande mnn En annan resande R;ivure En präst En levit J)i. h hnrmhiirtige samnrilc!t En viirdslmsviird Denna liknelse kunde läraren eller eleverna visserligen läsa och kanske dramatisera på egen hand. Men här kom framstående skådespelare och tolkade rollerna. Det. blev något helt annat, det blev levande händelser på den ödsliga vägen mellan Jerusalem och Jeriko. Liknelsen gjorde i sin dramatiserade form ett starkt intryck på eleverna. I många skolor sjöng man med i psalmversen i programhäftet: Vi föreslog försiktigt en intervju - det gällde ett litet skolprogram. Då blev det ett vänligt men bestämt nej. Men hon fortsatte att berätta för oss och för sin väninna. Det slutade med att vi för hösten 1945 inplacerade ett program om Elsa Brändströ m. 5 Elsa Björkman Goldschmidt lovade stå för programmet, ett program om Elsa Brändströms liv i människokärlekens tjänst. Bland andra skolradioföredrag som jag minns vill jag nämna kyrkoherde Nils Bolanders "Toyohiko Kagawa - en modern. hjältegestalt" ( }3. Det blev en bild av den fader- och moderlöse japanen, som flyttade ut i hemstadens fattigkvarter, där han hjälpte alla som hade det svårt. Han blev sjuk och höll på att bli blind under sitt hjälparbete. Det var ett regelrätt föredrag om en enda man. Hur kunde det vara motiverat? Jo, det var ett fostrande inslag och gällde en gestalt som skolböckerna inte hunnit få med. Skolradion blev många gånger något som man kunde kalla "det sista bladet i läroboken". På grund av den snabbhet skolradion nådde ut över landet blev också många inaktuella sakuppgifter i läroböckerna omedelbart justerade. De fostrande inslagens betydelse Fostran gick som en röd tråd genom progr~mmen i kristendomskunskap. När man nu hade fått ett läromedel, som i samma sekund nådde ut till landets alla skolor, hade man möjlighet att nå varje enskild elev och visa hur man borde leva och uppträda. förf!. av~hsnan~~t. k laykloj\, fevit,!wrnqrit,. ~k, u<.< l' «'l.f"" h~sviird. i J:lårpfnt). j;stora la[ldet~ella[l J~dllr.. o~h svartli.ft\ylll.n en. ~llr~skiss av Jerusalem. o~h Jerikol,-"xo/- >::_;; \.-: :< >.- <> <-:' sjun~~ig~flo'u1 psålnl~ers~n (~2[: 3) f lc:ktionml ~~ /att :alla kart sjunga rudioprogralllrp~l "~tt. A~ Jn ~~4~ m~1p ~l'jji~ ()l:b 1tt,~g!'Ja!f l!;~täc. gc,c. ;....~l.; blott p!\ eget ~iista.. > ~<'Il ~el( p~ 11P:dr~~ se;,.!!j. blov G.\lds vilja. y~ta.... an han.s bud. ; dets. ~H.... c11 heta,....l!.~ t.lr :.etj t)lhia j:>u,:j 1 Ur programhäftets orientering till programmet. Vi som fått hand om skolradion sökte ständigt finna lämpliga framställningsformer. Den dramatiska framställningen visade sig ofta vara bäst, även i kristendomsundervisningen. Per Johannes, folkskolläraren och skådespelaren, skrev ett hörspel "Den barmhärtige samariten". 4 Där fick eleverna möta bl a prästen, leviten och den barmhärtige samariten. Att åt sin arma nästa råd, hjälp och hugnad ge... Nutida pedagoger tycker kanske att det var en sentimental form. Men det är 35 år sedan dess. Det var andra tider. Och det var andra elever. De tyckte om program sådana som detta. Ett program om Elsa Brändström Den tidens skolelever kände till namnet Elsa Brändström. Under första världskriget sökte hon hjälpa krigsfångar och började därmed ett arbete, som blev upptakten till en omfattande kärleksverksamhet i Röda korsets tjänst. Att ge bilder av människor som hjälpt behövande och lidande medmänniskor måste höra till skolans uppgifter. Elsa Brändström bodde nu i Amerika, men våren 1945 reste hon hit med ett av de första flygplanen som över nordpolen gick mellan Nordamerika och Sverige. Vi lyckades förmå henne att komma upp till studion tillsammans med sin bästa väninna genom åren, Elsa Björkman-Goldschmidt. Elsa Brändström berättade för oss om sin flygresa över Atlanten. Det heliga landet På den tiden reste inte folk så mycket, och en resa till Det heliga landet hörde till undantagen. Landet där Jesus levde och där kristendomen därför har sitt urhem blev för den tidens skolelever närmast ett sagoland. Astrid Lind-Estberg, som i många år bott i Det heliga landet som vanlig husmor och sedan blev en mycket anlitad och uppskattad föreläsare, tog eleverna med sig till Jerusalem, Betlehem, Nasaret och andra bibliska platser. 6 Med programhäftets foton som komplement gav dessa föredrag en helt annan och riktigare bild av Det heliga landet än den de hade vant sig vid. Lina Sandeli Henrik Berglinds program om Lina Sandell var ett skolradioprogram som många minns. 7 Lina Sandelis sånger sjöngs i många hem. Här fick eleverna nu höra dessa sånger sjungas av kända sångare. Elva av Lina Sandells sånger hade åtta år tidigare blivit psalmer i svenska psalmboken

18 Ansgar Ä ven om Ansgars insatser som Nordens apostel inte var så betydande är han ett stort namn. Ansgarskapellet, som blev färdigt 1930, bidrar till att hans namn lever vidare. Berättelserna om hans resor hit till Sverige och hans första kontakt med vårt folk är intressanta och ger levande bilder från asatiden. Tyvärr vet vi för lite om Ansgars resor hit och de vikingar han mötte som stridsmän och handelsmän. Göteborgsläraren Bert Ramboldt, en av skolradions pålitligaste medarbetare, skrev manuskriptet till ett hörspel om Ansgar. 8 Tecknaren John Sjösvärd gjorde teckningar till centrala händelser i programmet. Den här återgivna sidan ur programhäftet ger en föreställning om programmet och de personer som uppträdde. Här kunde skolradion ge levande bilder från en central händelse i svensk religionshistoria och kring ett namn som eleverna sedan kom att möta i olika sammanhang. Den heliga Birgitta Att i dramatiserad form ge en bild av framstående personers liv visade sig vara en tacksam uppgift. Scener ur kyrkohistoriska gestalters liv blev levande kunskaper. Jämför klippet ur programhäftets orientering inför programmet om den heliga Birgitta. 9 varje scen innehåller en för stadiet avpassad dramatisk händelse. Genom våra skolradioprogram kom vi närmare kyrkohistoriska gestalter. Ur programhäftet. heliga Birgitta. Hadil.ISTJel av folkskollärare H o l g e r N i l s o n. (Kl, 5-8. Repris) 1. En kväll på Finsta gård. 2. På Ulvåsa. 3. Ulv Gudmarssons död. 4, Birgitta motlager eri uppenbarelse, 5. Vid Magnus Erikssons hov. 6. Vid ett rastställe på väg till Rom. 7. I Birgittas härbärge i Rom. B. Hemfärden. Ar,~et.szumqiftt1r före avlyssnandet: Läs i llir<lb<lken om folkungatiden och Birgittal Tag fram din karta och sök upp följande platser: Nidaros.-: nuvarande Trondheim - i Norge; Visby; Siralsund i norra Tyskland; Avignon i södra Frankrike.vid floden Rhone; Rom; Jerusalem; vägen från Söderköping över Linköping till Vadstena. Tag reda på vad följande ord betyder; generation energi tradiliön Min. själ du göre dig redo den vldq vägen attm över berg. och. torrq hedqr, förrän natten faller. Oss på, ' träsnitt dekoration mirakel - Men vi 111~e tänka på din uppfoslran Birgittahymnen»Rosa rorans bonitatem~>> Ros, den himmelsk dqgg bestänker, stjäroq, som l klarhet blänker, hell, Birgitta, nådemi. Säok din godhet ned till gruset, blänk med rena himlaljuset ned till jämmerdillens mull.,, Att läsa: Grimberg, C., Svenska folkets underbara öden. Ung. doxnsuppl. Band 2. Nst. Inb. 3:50. Holmgren, A. 11:1., Heliga Birgitta. (Fri läsning 2.)!): 80. Johnson, H., Birgitta, Bilder ur. det svenska helgo nets liv. Sy; I. t 2: 75. (Ung()'o~ens bibliotek, 25) Läsebok.för.folkskolan. Par~llellnppl. 3: 1~. si~ ,, Under lekflenen kan du f& l ja. med på. bliderna sid: 25'"'"27. (Teckninvar: Erik Bojs. )3 3

19 Historiska bilder stenåldersliv Två unga män i Södermanland hittade på att leva stenåldersliv ett par månader under sommaren. Det blev ett program under skolradions första tid. Programmet hette "Stenåldersliv i våra dagar" l, och där fick lyssnarna uppleva hur det var att göra lerkärl, mala säda med handkvarnen och bygga en stenåldershydda. Det blev levande berättelser som förde eleverna närmare den tidens förhållanden och dåvarande människors kamp för tillvaron. Det var ett riktigt grepp. Radioprogrammet blev en bit av det levande livet med händelser och upplevelser. Säkert är vi många som minns de svårigheter stenåldersmännen hade att övervinna. Deras största problem var att tända en eld genom att slå två flintstycken mot varandra. De gnistor som då uppstod skulle kunna tända elden. Det hade både dessa män och vi andra läst i böcker. Men hur de än arbetade, lyckades de aldrig tända en eld med gnistor från flintstyckena. I och för sig goda program som "Ett afrikanskt träskfolk", "Det nya Turkiet" och andra liknande sakliga program och föredrag läninade eleverna mer eller mindre oberörda därför att de var händelsefattiga och stillastående. Sten Bergman om Andrees nordpolsfärd Historia är ju ett ämne som ligger bra till för muntligt berättande. Ämnet är därför radiomässigt. En skicklig berättare i skolra- dion kunde räkna med intresserade lyssnare. Som exempel kan nämnas Sten Bergmans berättelse om Andrees expeditionsresa mot Nordpolen i ballong 1897 under samlingsrubriken "Flygfårder i norra polarhavet". 2 Ämnet bjöd på spänning såväl då som nu, när man gjort en uppmärksammad film på samma tema. Ballongen störtade på isen och männens kamp för sitt liv är högdramatiskt. Men alla amnen rymde inte lika mycket dramatik, och som berättare stod Sten Bergman i särklass. Ganska snart kom man fram till att hörspelet ofta var en av de bästa formerna i radioundervisning i historia. Vargfolket kommer till boskapsbyn Ernst Klein och Henrik Berglind kom med ett hörspel kallat "V argfolket kommer till boskapsbyn". 3 Det gick i repris flera gånger. Detta hörspel förflyttade lyssnarna år tillbaka i tiden. Där mötte vi bl a V arg bett, hövding hos vargfolket, V argtand och Boskapsfolket Bara dessa namn skapade intresse. De påminde om namnen i indianböckerna. Och hur levde inte lyssnarna med i striderna mellan dessa stenåldersmänniskor. Av rolllistan förstod man, att det skulle gå hårt till. Striderna mellan vargfolket och boskapsfolket hade länge pågått. Vargfolket var det äldsta i dessa trakter och levde på jakt och fiske. Men så kom boskapsfolket som hade andra vanor. Jfr sidan i programhäftet. En del av orienteringen i programhäftet

20 Armfeldts karoliner Realistiskt och gripande var Per Nilsson Tanm~rs hörspel om Armfeldts karoliner. Det gav en suggestiv bild av karolinernas dödsmarsch i köld och storm över de norska och jämtländska fjällen. Men det var svårt att lägga det tillrätta för skolradion, där stora krav ställdes på hörbarheten. Man hade i allmänhet fortfarande dåliga apparater och dåliga mottagningsförhållanden. Skolsalen med sina nakna hårda väggar gav ett besvärande eko. Ett program som detta skulle ge en vision av snöstorm under karolinernas vandring över fjällen. Vi måste därför ha särskilda ljudkulisser som gav vision av storm. Det kunde ordnas. Värre var att dessa ljudkulisser inkräktade på hörbarheten. Vid samtal dämpade vi ljudkulisserna så långt det gick utan att förta den ödesdigra stämningen. Ur programhäftet. Frdqor och uppgifter: Uppfostran under medeltiden En av skolradions uppskattade programförfattare var Nils Annerud, lärare och folkbildare. Tre program av honom minns jag särskilt Det var "Roland blir riddare", 4 "Mats blir mästare", 5 och "Bertil blir bon- Dessa program gav bilder av hur unga pojkar uppfostrades under medeltiden. Det är klart att här hade ett flertal bilder behövts och en film kunde ha givit mera än ett skolradioprogram. Men en film var dyrbar och kunde inte ha nått ut i samma omfattning som radioprogrammet. I TV:s tidevarv skulle det gå bra. Skriv en uppsats eller håll ett föredrag om Arm felts ka1 oliner genom att!lå utförligt som möjligt besvara dessa frågor: l. Varför ville Karl Xll erövra Trondhjem? 2 Varifrån utgick Armfelts arme? När? 3. Varför uppstod svårigheter redan från början av fälttåget? 4. När var man framm>? vid Trondhjem? å. Hur gick det där? 6. Vilken nyhet nådde ArmfeU i FIA socken~ Var firade manjul? Berulla öm julfirandet! Varför måste ArmfeU tåga tillbaka till Sverige? Uerålla om olycksfärden över fjällen! Vilken. svensk by kom m.an först till? Bt>rätla (lit och förhållandena Frågor och uppgifter: \ - Tiink du, Rolf, det h!lr iir nog en, av de slsla fester, där vi behöver servera, 1. Berätta om Roiands lek med sin syster Valborg! 2. Vad kommer du ihåg om Roiands avfärd fn\n hemmet? 3. Nämn ett par tillfällen, då Roland visade stor rådighet! Ur programhäftet. 4. Vad gjorde Roland och hans knmrnt under gästa, budet i Gripensnäs? 5. Hur gick det till på ett medeltida gästabud? 6. Berätta om högtidligheten, när Holand blev rid, dare! 37

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en ninja av Dorthe Skytte Illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7

Sagor och fantasy. Ett projekt för åk 7 Sagor och fantasy Ett projekt för åk 7 Namn: Förälders underskrift: Vad ska vi arbeta med? Under de kommande veckorna ska vi arbeta med sagor och fantasy. Sagor är en traditionell typ av berättelser och

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan!

De är snart Om 7 dagar är de sommarlov i Sverige och alla barn får sommarlov ha ett härligt sommarlov. PS, titta inte på baksidan! Kapitel 1 Ljuden Arga Johanna spände ögonen i både Erik och Karl. -Sluta upp med det där genast. -Men, sa Erik och Karl, vi gör ju ingenting. -Hör du det där ljudet, säger Erik till Karl. Det låter som

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Öva och pröva av Karin Elffors. Det är ett läromedel för deltagare med begränsad skolerfarenhet, sfi kurs C och början av kurs D samt motsvarande utbildningar. Ord och grundläggande

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer