Optimering av modelleringsteknik i BIM

Transkript

1 Optimering av modelleringsteknik i BIM - I samarbete med Peab Sverige AB Optimizing the technique of modeling in BIM - A cooperation with Peab Sweden AB Sweden Markus Höijer Johan Skålberg Fakulteten hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet 22,5 hp Handledare: Asaad Almssad Examinator: Asaad Almssad Den 22/

2 SAMMANFATTNING Building Information Modelling, ByggnadsInformationsModellering på svenska eller mer känt som förkortning BIM är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen. Denna moderna digitala metod tar projektering till en helt ny nivå. Genom informationsutbyte av relevant information för projektet utifrån en avancerad BIM-modell kan projektet effektiviseras. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. En BIMmodell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna; reducering av kvalitetsfels- och produktionskostnader samt samordning och kollisionskontroller för att nämna några. Men för att kunna ta del av dessa fördelar måste det vara tydligt i hur beställaren av en modell ställer sina krav. Peab Sverige AB har i dagsläget ett stort intresse inom BIM och tillämpar det till viss grad. De ser stora fördelar med metoden och håller ständigt på att förbättra arbetsprocessen. Karlstadskontoret har önskan om att kunna använda BIM-modellerna i deras kalkyleringsarbete, och sättet som många konsulter modellerar på i dag fyller inte den önskade funktionen Peab eftersträvar. Modellerna är inte produktionsanpassade. Syftet med arbetet är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet. Detta ska uppfyllas genom att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut. Arbetet ligger även till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt tillfredsställer Peabs kalkylatorer. Med hjälp av en byggd teoretisk grund, intervjuer av berörda partner och granskning av Peabs BIM program blev en objektsindelning av 2D-detaljsektioner enligt SBEF:s byggdelstabell aktuell. Tankar och åsikter hämtades från Peabs BIM-samordnare, kalkyl Peab samt tre externa konsultfirmor Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra för att skapa ett modelleringstekniskt underlag. Resultatet av arbetet slutade i ett kompendium där ritande konsult får en visuell hjälp om hur Peab vill ha sin BIM-modell modellerad. Detta blir en hjälp för att överbygga det glapp som råder mellan ritande instans och entreprenören. Detta kompendium blir en bilaga till den rådande BIM-manual som Peab skickar ut till samtliga deltagande aktörer i deras BIMprojekt. Mötena med konsulterna resulterade i vetskapen om att en modellering på det önskade sättet var möjligt, men att det skulle ta längre tid att uppföra en sådan modell vilket i sin tur betyder en ökad kostnad för beställaren. För att det ska bli standardiserat att göra på det här sättet innebär att Peab måste se vinning i att lägga ner mer pengar på projektörerna, något som blir svårt att motivera då det kan vara svårt att mäta de vinster en korrekt BIM-modell medför. En sådan utredning skulle väga tungt och en önskvärd effekt är en implementering av BIM i hela byggbranschen.

3 ABSTRACT Building Information Modeling, or more known as BIM, is one of the most up-to-date working process within the construction industry. This advanced digital high end model brings projection to a whole new level. By the exchange of information which is stored within the model, every involved participant has easy access to relevant information needed for the project. To get an accurate BIM-model, or an object-based model which it also could be called, every participant has to strive against a common goal for a successful result. The BIM-method has, according to a lot of different studies, a very positive impact on the whole project such as being able to minimize errors as a result of miscommunication, early identification of potential clashes and detection of collisions. To receive these benefits the requirements from the requested model has to be clearly presented. Peab Sweden AB, one of the biggest companies in the construction industry in Sweden, has a huge interest in this method and uses BIM to manage some of their projects. The office in Karlstad, Sweden, has the desire to be able to use BIM-models in their calculation work. Today s modeling by the consultants is not filling the desired function Peab aspire because the models aren t adapted to production. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between the contractor Peab and its external consultants in the development of a BIM-model to avoid additional work in the calculation stage. In order to close the gap this study will create an illustration of how the consultants should model. The study will also provide the basis to create a compendium which the external consultants can use where object classification is adapted to production and will satisfy Peab s calculators. With the help of a built theoretical foundation, interviews with relevant partners and understanding of Peab's BIM-programs, an object classification according to SBEF's building component table became the best option. Thoughts and opinions were taken from BIM- Coordinator and calculators from Peab and three external consulting firms Tengbom, Mondo Architects and Integra to understand different modeling techniques and getting knowledge of what s possible to model by different CAD-programs. The result of the study ended up in a compendium to give the consultant a visual aid how Peab wants their models. This guideline will help close the existing gap between the drawing consultants and contractor. The compendium will be used as an attachment to Peab s current BIM-manual which is sent out to every participant when BIM-project is appropriate. The meetings with the consultants verified that a modeling based on the compendium was possible, but it would take longer to build such a model, which also means an increased cost. In order to standardized this model-based method Peab has to see the benefits in putting down more money on project planners, which will be difficult to justify when it may be difficult to measure the profits.

4 FÖRORD Detta är ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad vid Karlstads universitet inom fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap på sammanlagt 22.5 högskolepoäng. Arbetet utfördes under vårterminen 2015 tillsammans med Peab Karlstad. Handledare på Karlstads universitet är Asaad Almssad och på Peab Fredrik Berg. Vi vill ge ett stort tack till alla inblandade i examensarbetet. Speciellt Fredrik Berg på Peab Karlstad för sin tid och sitt stora intresse och Asaad Almssad på Karlstads universitet, men även till alla kalkylatorer på Peab Karlstad samt de projektörer från Mondo Arkitekter, Integra och Tengbom som överlämnat sina åsikter.

5 Förkortningar och förklaringar BIM Byggnadsinformationsmodellering. Vico 3D-modell 4D 5D CAD MAP A-ritning K-ritning Byggdel Mängdning Mängdavtagning Mängdförteckning Objekt Produktionsanpassad Vico Office. Digital tredimensionell modell. Fjärde dimensionen, tidsplanering utifrån en modell. Femte dimensionen, kostnadskalkyl utifrån en modell. Computer-aided design. Dataprogram för att skapa modeller. Kalkyleringsprogram. En arkitektritning, alltså den ritning som en arkitekt har uppfört. En konstruktionsritning, alltså den ritning som en konstruktör har uppfört. En del i en byggnad som har en egen kalkylpost. Exempelvis fasadmaterial, bärande yttervägg eller taktäckning. Den aktivitet en kalkylator gör för att ta reda på areor, volymer etc. för att sedan kunna bestämma en viss post i sitt kalkylarbete. Som mängdning, men här får kalkylatorn hjälp av ett datorprogram. En systematiserad sammanställning över mängder där uppgifter om kvantiteter finns samt vilken storhet de mäts i. Ett modellerat föremål som gestaltar en del i 3D-modellen. Innebär att en modell är ritad utifrån hur entreprenören bygger.

6 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 FÖRORD... 4 Förkortningar och förklaringar INLEDNING Problematisering Syfte Mål Problemformulering Avgränsningar Peab TEORI Byggprocessen BIM BIM-modell Flera dimensioner BIM för Peab Mall of Scandinavia Mängdning och kalkyl Byggdelstabellerna BSAB SBEF METOD Intervjustudie Litteraturstudie Handlingar Arbetsprocess Förståelsefas Utförandefas Kvalitetsfas Resultatsfas Program Vico Office... 21

7 3.5.2 BlueBeam Revu RESULTAT Önskade objektsindelningar Kompendiet Verifiering och kvalitetsfas DISKUSSION Utvärdering/analys Val av metod Program Hållbar utveckling Förslag på fortsatta studier SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BILAGA 2. LITTERA... 1 BILAGA 3. SAMMANSTÄLLNING AV KONSULTMÖTEN... 1 Integra... 1 Tenbom... 2 Mondo Arkitekter... 3

8 1. INLEDNING BIM är en förkortning av Building Information Modelling eller Byggnadsinformationsmodellering på svenska. Det är en arbetsmetod som kan tillämpas inom byggbranschen, och får fortfarande får ses som en modern sådan. I detta examensarbete tar undertecknade för givet att läsaren har generell koll på byggprocessen samt vad som innebär med BIM, men viss introduktion kommer nedan. Det finns fortfarande flera definitioner på vad BIM är, här är tre oberoende aktörer citerade: En vidare definition av BIM är all information som genereras och förvaltas under en byggnads livscykel strukturerad och representerad med hjälp av (3D) objekt där objekt kan vara byggdelar, men även mer abstrakta objekt såsom utrymmen. BIM-modellering är själva processen att generera och förvalta denna information. BIM-verktyg är de IT-verktygen som används för att skapa och hantera informationen. BIM är alltså ingen teknik, men ett samlingsbegrepp på hur informationen skapas, lagras, används på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. (Jongeling 2008, s. 2) 1. BIM kan utläsas Building Information Model och avser då den eller de modeller som utgör en digital objektsbaserad representation av en byggnad eller en anläggning. 2. BIM kan utläsas Building Information Modeling och avser då ett arbetssätt, det vill säga processen att skapa och använda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anläggningsprocessen. (BIM Alliance Sweden 2014) Det är i dag ett vitt begrepp som betyder olika saker beroende på vem som använder det. Men för de flesta innebär det datoriserade system för informationshantering och visualisering under byggprojekt, från idéstadiet och genom hela byggnaden livslängd. BIM är dock inte samma sak som 3D, trots att visualisering ingår. Datormodellerna i BIM skiljer sig genom att de bygger på databaser. (Köhler 2008) När aktörerna inom byggprocessens tidiga skede skapat en BIM-modell är den en virtuell modell av den blivande verkligheten. Modellen innehåller detaljerad information om byggnaden över hela dess livscykel, där fysiska och logistiska samband från samtliga discipliner ingår och samordnas. För att få en korrekt BIM-modell, eller en objektsbaserad modell som det också kan kallas, är det viktigt att de olika disciplinerna samarbetar i framtagningen. Detta samarbete fortsätter under hela byggprocessen då ny information tillförs till modellen. Information uppdateras för alla inblandande discipliner och de kan enkelt ta del av den senaste informationen. En styrka med den visuella modellen är att den kan granskas och testas via olika simuleringar. En simulering skulle kunna vara att beräkna den färdiga byggnadens energibehov eller om man vill veta hur solinstrålningen in i byggnaden kommer att ske. Även en viss produktstyrning av tillverkningsmaskiner går att mata in i BIM-modellen (Granroth 2011). Det är alltså inte en enkel 3D-modell som endast visar hur en byggnad skall se ut när den är färdigställd, även om den vid första anblick kanske uppfattas som så, detta är en allmän feluppfattning. En BIM-modell har enligt många studier och rapporter stora fördelar för de inblandade aktörerna. Marko Granroth på KTH i Stockholm, har gett ut en lärobok inom 1

9 Byggnadsinformationsmodellering och tar där upp bland annat dessa exempel på hur BIM kan spara pengar: Reducering av kvalitetsfelskostnader Reducering av produktionskostnaderna Samordning och kollisionskontroll Simuleringar Produktionsstyrning av maskiner Förvaltningsinformation - drift- och underhåll (Granroth 2011). Han tar även upp aspekterna i 4D-visualisering av tidplan, montageordning och 5Dkostnadsestimering, mer om detta senare. Samtliga fördelar Granroth presenterar får han medhåll i från flera andra studier och arbeten. Användningen av BIM i byggprocessens olika delprocesser varierar väldigt då de olika delarna är skilda från varandra. I den inledande projekteringsprocessen jobbar arkitekter och olika teknikkonsulter med att ta fram underlag för byggproduktionen, men också för förvaltningsprocessen. Underlaget som tas fram är alla möjliga varianter av ritningar som visar sektioner, planer och detaljer, beskrivningar och mängdförteckningar på exempelvis dörrar eller fönster av en viss typ. Dessa ritningar tas fram genom 2D-linjer och olika symboler från ett bibliotek medan mängdavtagningen ofta görs för hand. För arkitekterna kan tiden och arbetsinsatsen minska med 50 % för båda fallen vid BIM-projektering jämfört med en 2D-praxis (Jongeling R 2008). I studiens förarbete ville vi undersöka när en BIM-projektering blir lönsam, denna frågeställning har flera tidigare examensarbeten före oss behandlat och då kommit fram till att det blir lönsamt. Vi ville då undersöka om det fanns något så kallat gyllene snitt där en BIM-projektering bevisligen blir lönsam. Alltså hur omfattande en entreprenad måste vara för att BIM:s fördelar lönar sig, så att den ökade kostnaden som en projektering enligt BIM innebär inte blir större än vinsterna från metoden. För att kunna bestämma detta skulle man i praktiken behöva projektera på två olika sätt (2D-cad och BIM) för att sedan bygga samma byggnad två gånger och jämföra produktionsresultaten, både direkt men också långt framåt i byggnadens livslängd. Detta då alla byggnadsprojekt är unika och även tiden när det byggs har en inverkan på resultatet. Vi beslöt att lämna detta spår då Peab redan hade en uttalad gräns (anbud på över 30 miljoner kronor) när BIM ska användas vid totalentreprenader. 1.1 Problematisering För att få fram en bra BIM-modell krävs det ofta en stor resursåtgång tidigt i projekteringsskedet (Granroth 2011 & Jongeling 2008). Här gäller det att konsulterna som ritar modellen gör den så att entreprenören kan använda den för sina ändamål. Efter diskussion med Peab visade det sig att de inte alltid kan använda sig utav den modell som konsulterna eller arkitekten skapat, eftersom modellen visualiserar den färdiga 2

10 byggnadsdelen och inte de ingående delarna som blir viktiga ur ett byggtekniskt och kalkylerings perspektiv, se figuren nedan. Figur 1. En tagen vy från Vico Office som ska illustrera problematiseringen. Som figur 1 illustrerar så är den inringade gulmarkerade delen en modulerad vägg som ett enda objekt. Alltså skapar konsulterna exempelvis en hel yttervägg medan entreprenören delar upp ytterväggen i flera delar; till exempel en stomme och en fasadbeklädnad. Det är vanligt att entreprenörer då får bygga sin egen BIM-modell för att kunna göra sina modellbaserade kalkyler och analyser (Jongeling 2008). Detta medför att det kommer finnas flera modeller i processen vilket går ifrån grundtanken som arbetsmetoden BIM bygger på (Estman et al. 2011). Då övergår BIM-modellen till att bli en icke social BIM eller en ensam BIM och blir ett verktyg snarare än en arbetsprocess (Deutsch 2011). Detta sker dock inte på Peab, utan de får skicka tillbaka modellen till konsulterna och be om en revidering så att den passar Peabs behov i kalkylskedet. Denna retur till konsulterna blir både en tidskrävande aktivitet så som en extra och onödig kostnad. Det blir alltså ett glapp här mellan konsulter och entreprenörer som måste överbyggas för en effektivare byggprocess. Givetvis ställer Peab krav på arkitekter och konsulterna, men dessa är inte nog specificerade för att modellerna ska bli precis så som Peab vill. Grundläggande krav som ställs på modellen är bland annat att det ej skall finnas dubbletter, att interna kollisioner är åtgärdade och att modellen ligger i överenskommet koordinatsystem (Peab 2015). Få modeller är produktionsanpassade utan mestadels är endast geografiskt snygga, det vill säga att de endast går att kontrollera för byggbarhet och kollisioner. Detta beror till stor del på att BIM fortfarande ses som en så pass ny teknik och inte har implementeras fullt ut och att det därför inte finns en bred standard över hur den ska tillämpas. Mattias Lindström, entreprenadingenjör, som jobbar med att utveckla BIM inom Peab valde att summera 3

11 dagens problematik på detta sätt: Generella modeller är inte anpassade för vårt sätt att kalkylera. 1.2 Syfte Syftet med studien är att underlätta samarbetet mellan entreprenören Peab och dess externa konsulter i modelleringsdelen i framtagandet av en BIM-modell, för att undvika merarbete senare i kalkyleringsskedet vilket kostar både tid och pengar. 1.3 Mål Målet blir således att ta fram ett underlag för hur konsulter skall modellera så att entreprenören kan använda sig av modellen fullt ut, istället för att behöva skicka tillbaka den för revidering. Arbetet kommer även att ligga till grund för ett kompendium som konsulterna kan använda sig utav där objektsindelningen blir produktionsanpassad och på så sätt tillfredsställer Peabs kalkylatorer. Detta blir ett steg mot en överenskommen standard för BIM-modeller. 1.4 Problemformulering Följande frågeställningar har rapporten som mål att besvara: Hur ska en modell objektindelas för att möjliggöra en effektivare kalkylering? Blir en produktionsanpassad objektindelning möjlig att rita för konsulterna? 1.5 Avgränsningar Inför arbetets uppstart finns det tydliga avgränsningar i själva syftet och målet med arbetet. De avgränsningar som tas med in i arbetet är att fokusera på de stora byggdelarna, väggar, tak och bjälklag. Alltså endast byggnation och ej anläggning. Arbetet kommer endast omfatta arkitekt- och konstruktionsritningar och inte ta med installationsbiten eller övriga discipliner som exempelvis VVS. 1.6 Peab Peab grundades 1959 och är i dag ett av nordens största bygg- och anläggningsföretag med ungefär anställda och omsätter drygt 43 miljarder kronor. Förutom i Sverige så bygger Peab även i Norge och Finland. Företaget erbjuder tjänster så som byggentreprenader, fastighet-, bostads- och infrastrukturutveckling. Byggsidan utför entreprenader åt såväl externa beställare men även i egen regi, där entreprenaderna omfattar det mesta från nyproduktion till renovering och byggservice. År 2007 var Peab i Karlstad som störst, det var nämligen då som man byggde Mitt i City för cirka en halv miljard kronor. Då hade företaget 201 anställda hantverkare sett mot dagens 140 hantverkare och 62 tjänstemän. Några andra större projekt som Peab uppfört är bland 4

12 andra badhuset på Sundsta, Oskarlslunds vårdboende, Råtorpskolan, bostadsprojektet Tingvallahöjden och Friskiss & Svettis nya träningslokaler (Peab 2015). Företaget har en egen definition på vad hållbar utveckling innebär, och också en vision med strategier som styr det dagliga arbetet. De definierar hållbar utveckling enligt följande: Allt som vi planerar och genomför ska i sin helhet vara i linje med våra etiska riktlinjer samt ansvarsfullt och långsiktigt utformat. Vi ska därigenom tillgodose miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. (Peab 2015) 5

13 2. TEORI För att kunna tolka resultatet, men även få en förståelse för metoden, kommer under detta kapitel väsentlig teori som ligger till grund för arbetet. 2.1 Byggprocessen För att få grepp om vart i byggprocessen detta examensarbete utspelar sig kommer under det här kapitlet en kortare genomgång om byggprocessens delar när det handlar om totalentreprenader. Byggprocessen handlar i stort sett om idé till färdig byggnad. Det hela börjar alltså med att en byggherre bestämmer sig att uppföra en byggnad eller anläggning (i detta fall kommer vi fokusera på byggnader). Byggherren beställer då (handlar upp) projektet av en entreprenör som åtar sig uppdraget att projektera byggnaden och sedan uppföra den. Det som händer vid en vunnen upphandling kan i stora drag beskrivas med följande arbetslinje: Projektering Produktion Överlämnade Figur 2. Beskrivning av byggprocessen efter antaget anbud. Den del som examensarbetet berör tillhör framför allt projektering även om man ser vinning av det i produktionen. För att titta närmare på projekteringsdelen kan vi utkristallisera dess innehåll till: Förslagshandling: underlag för detaljplan och bygglov. Kalkylunderlag: underlag för att beräkna kostnaden för projektet. Systemhandling: sammanställt utredningsmaterial som redovisar alla byggnadens tekniska system. (Bodin 2013) Fokus kommer att ligga på kalkylunderlaget där det största problemet i BIM-processen i dag finns för Peab (se problematiseringen i kapitel 1). Underlaget som Peabs kalkylingenjörer tar del av bearbetas enligt figur 3: 6

14 Mängdavtagning Egna mängdposter Sammanställning av mängder och á-priser Figur 3. Beskrivning av hur kalkylunderlaget bearbetas av en kalkylingenjör. Det arbetet som BIM ska förenkla för en kalkylator ligger inom den första pilen, mängdavtagningen. Det är här som Vico Office (Peabs program för att mängda i BIM, mer om det senare) kan spara kalkylatorn tid genom att snabbt och enkelt ta ut alla mängder som programmet känner igen. I den andra pilen står det egna mängdposter, vilket det alltid kommer att finnas då unik erfarenhet och speciallösningar alltid kommer att behövas. När sedan alla mängder är sammanställda kan dessa föras in i kalkylatorns kalkylprogram och receptdatabas där summan av alla kostnader trillar ut. Efter att projekteringen är klar, och alla handlingar tagits fram kan spaden sättas i backen, för nu vet förhoppningsvis entreprenören vad projektet kommer att kosta. Produktionen är själva uppförandet av projektet, det är här som byggnaden byggs. I en del entreprenader kan produktionsfasen inledas innan hela projekteringsfasen är avklarad. Under själva byggskedet är det många bollar som måste hållas i luften samtidigt. Det är inte bara personal, material och korrekta ritningar som byggaren måste ha koll på. Kontraktstider, inköp av material, inhyrning av eventuella verktyg och maskiner eller personalbodar måste givetvis planeras noga. Ju större bygget är, desto mer tid måste entreprenören lägga innan produktionsfasen på att planera arbetsförloppet. När byggskedet är avklarat ska slutligen entreprenören lämna över projektet till beställaren. I de allra flesta fall så genomförs också en slutbesiktning av bygget i samband med överlämnandet. Besiktningsmannen som utför besiktningen kontrollerar att de gällande byggreglerna som finns har följts, att samtliga dokument finns och helt enkelt att entreprenören har gjort det som de har åtagit sig vid upphandlingen. När besiktningsmannen anser att entreprenaden är godkänd kan byggnaden tas i bruk. Vid besiktningen kan det framkomma punkter som entreprenören måste åtgärda. I vissa fall måste åtgärd ske innan inflyttning, men i andra kan beställaren starta upp sin verksamhet och att entreprenören då åtgärdar felen under tiden. När en entreprenad har blivit godkänd börjar garantitiden som brukar vara två år. Vid garantitidens slut görs en garantibesiktning, där fel och brister som inte upptäcktes vid slutbesiktningen eller som kommit upp i efterhand, tas upp. När dessa fel eller brister har åtgärdas står tillslut entreprenören utan något ansvar för kvalitén i utförandet (Byggipedia 2015). 7

15 2.2 BIM BIM-modell Precis som tidigare nämnt är en BIM-modell en 3D baserad modell som kopplas ihop och lagrar relevant information för hela projektet. Meningen med BIM-modellen är att man ska kunna snabbt och enkelt göra ett informationsbyte. En virtuell urbild skapas och alla inblandade ska kunna ta del av det data som behövs för att kunna driva projektet. En BIMmodell upprättas genom en sammanslagning av flera olika 3D-modeller. Olika discipliner ritar i sina program och sedan exporterar de sitt ansvarsområde. Alla discipliners modeller sammanslås och en avancerad informationsrik BIM-modell har skapats. Det är lätt att blanda ihop de olika begreppen inom BIM, framför allt en BIM-modell och 3Dmodell. En 3D-modell är en digital visualisering av ett eller flera objekt i tre dimensioner. Oftast är det dataskapade prototyper av en produkt innan själva produktionen är igång. Inom byggbranschen används i dag 3D-modeller framför allt för att ge en bild av hur den färdiga byggnaden kommer att se ut i tidigt projekteringsskede. En BIM-modell är i grund och botten också en 3D-modell, men denna modell är mycket mer avancerad än en vanlig 3D-modell. BIM-modellen är uppbyggd av flera olika sammankopplade objekt. Ett objekt beskriver en bestämd del av modellen. Exempelvis skulle ett objekt kunna vara ett fönster, en vägg eller ett bjälklag. Dessa objekt innehåller relevant information för projektet som tilldelas när själva objektet skapas. Typiska data som tilldelas är egenskaper så som geometri och storhet samt ekonomiska och tidsomfattande data. Ett objekt berättar alltså hur det är uppbyggd i form av geometriska former i ett x, y och z koordinatsystem. Objektet beskriver även vilket material det är, vilket mått den håller (längd, area eller volym) hur mycket det kostar att köpa in samt hur lång tid det kommer att ta och montera det. Ibland tilldelas objekt en benämning i form av en beteckning utifrån byggdelstabellerna BSAB 96 och SBEF. Detta skulle kunna vara en vägg som får en enskild benämning för att beskriva den unika väggen. Genom en sammankoppling av alla objekt bildar de tillsammans en avancerad BIMmodell. Exempelvis så kan en dörr kopplas till en vägg, väggen kopplas till ett rum, flera rum kopplas till en våning och alla våningar kopplas till en hel modell. BIM-modellen används inte bara av de som ritar i CAD program (oftast arkitekter och konstruktörer) och entreprenörer, utan det är flera discipliner som tar del av modellen. De som oftast tar del av en BIM-modell är: Beställare Projektledare Arkitekt Konstruktör Installation Entreprenör 8

16 Förvaltare Genom en ständigt uppdaterade visualiseringar, tids- och kostnadsberäkningar får både beställare och projekteringsledning/projektledare en tidig överblick hur projektet kommer sluta. Beställaren blir mer delaktig i projekteringen och kan direkt se följder av eventuella ändringar i modellen. Arkitekter, konstruktörer och installatörer är oftast de discipliner som använder BIM-modellen mest i tidigt skede. De alla använder modellen tillsammans i form av ett lagarbete. De samarbetar genom att de olika disciplinerna lämna ifrån sig modeller från sitt ansvarsområde av projektet. Detta medför att allas modellering finns tillgänglig i BIMmodellen vilket leder till besparingar i både tid och kostnad (Granroth 2011). Exempelvis så kan en installatör nyttja BIM-modellen för att se vart denna ska placera sina rör utan att en kollision sker. Entreprenörerna använder ofta en BIM-modell till sitt egna BIM-program. Dessa program kan avläsa all information som BIM-modellen innehåller och använda dessa data för att få fram ytterligare projektunderlag. Dessa underlag kan vara tidsplaner, kostnadskalkyler, mängdavtagningar samt logistikplanering. I de flesta fallen kan man tro att BIM-modellen är färdig och inte längre behövs när projektet är avslutat, men i verkligheten får BIM-modellen aldrig ett slut. Modellen sparas och kan senare användas i förvaltningsskedet. Skulle det behövas reparationer eller ombyggnader av byggnaden är det bara att ta fram BIM-modellen för det ursprungliga projektet. Detta medför att man snabbt kan gå tillbaka till produktionsunderlaget och hämta nödvändig information. På så sätt är BIM-modellen alltid i liv för ett projekt (Granroth 2011) Flera dimensioner En användning av BIM ger möjligheten att redan från planeringsfasen få en stor och mer tydlig överblick hur projektet kommer se ut i slutändan. Med hjälp av två nya dimensioner utöver 3D skapar man en ny metod för projektering. Dessa två dimensioner kallas den fjärde och femte dimensionen (4D & 5D). Begreppet 4D ska spegla det som vi ibland brukar kalla för den fjärde dimensionen, nämligen tiden, och 5D ska spegla kostnaden för projektet, alltså ekonomin (Vico Software 2015a). En 4D-planering med BIM innebär att en visualisering av tid och eventuellt montage framkallas. Ofta sker en utformning av en tidplan utifrån 3D-modellen (Vico Software 2015b). Genom en sammankoppling av 3D-modellen och 4D sker en grafisk simulering som ger en tidsplanering. Fördelen med en sådan planering är att redan från början i planeringsfasen går det att urskilja eventuell sammanstötning av aktiviteter istället för att problemet märks i utförandefasen och det måste återgärdas på själva arbetsplatsen (Pinsent Mansons 2014). I BIM går det även att koppla 5D direkt till projektet. Detta medför att det sker en automatisk kalkylering av kostnaden för material vilket i sin tur medför en bättre översikt av kostnaderna av projektet redan under planeringsfasen (Vico Software 2015c). 5D ger också möjligheten att beräkna spill på ett bättre och mer noggrant sätt. Enligt vanlig traditionell 9

17 beräkning läggs ofta en viss procentuell mängd på av ett material som beräknas vara spill. I BIM sker detta automatiskt och visar en förväntad materialåtgång med mer noggrannare mängdning (Pinsent Mansons 2014). En stor fördel med att använda 4D och 5D i ett projekt är att eventuella ändringar i bygget och 3D-modellen direkt integreras med tidsplanen och kostnadskalkylen. Det finns även ytterligare en dimension, den sjätte dimensionen, 6D. Den ska beskriva informationshanteringen av projektets livscykel (Pinsent Mansons 2014). Denna dimension är förhållandesvis ny mot de andra och tillämpas bara vid speciella projekt och är därmed i dag väldigt sällsynt BIM för Peab Här kommer förklaring om vad BIM är för Peab och hur de jobbar med det. Sedan 2008 har Peab använt sig av 3D i sin projektering, men nu jobbar de med att sakta men säkert implementera BIM i en större utsträckning. BIM används endast vid få tillfällen i dag, men inom Peab är man mycket positiva till metoden. Figur 4. En visualisering av Peabs definition av BIM (Peab 2015). Peab arbetar med BIM i tre olika grader. Grad ett där endast 3D används, grad två där BIM och mängdning utnyttjas samt grad tre där hela BIM-processen används (mängdning, 4D och 5D). Alla Figur 5. Visualisering av Peabs tre olika nivåer inom BIM i den så kallade projekt i egen regi och som utvecklingspyramiden (Peab 2015). Peab har totalentreprenad över ska minst användas av nivå ett. Nivå två ska användas i minst ett projekt per region 10

18 samt nivå tre utnyttjas endast i pilotprojekt. De tre nivåerna ses i den så kallade utvecklingspyramiden (se figur 5) och lyder enligt följande: I. (Basnivå) Den första nivån innebär att projektera och kommunicera med 3D-modeller. II. (BIM-nivå) Den andra nivån innebär att BIM-projektering ska anpassas och en mängdning ska ske med hjälp av 3D-modellen. III. (Avancerad nivå) Den tredje nivån innebär att projektet ska använda hela BIM-processen. Den ska utöver nivå två innehålla tidsplanering (4D) och kostnadskalkyl (5D). I varje projekt där BIM används utses en BIM-samordnare. Denna person har ett ansvar över hela BIM processen. Det är samordaren som ska se till att den färdiga BIMprodukten uppfyller alla krav som ställts på projektet. Varje disciplin som ingår i projektet arkitekt, konstruktör, VVS och energi har däremot ett eget ansvarar för sin del av modellen som de kommer leverera. Denna del ska uppfylla den kravställning som är ställd för just denna modell. Samordnaren ska därefter sammanstätta, granska, förvalta och även ta stickprover ur modellen för att säkerställa kvalitén. Detta blir en extra kontroll av de olika disciplinernas modellerande. Uppstår det något fel i modellen som måste ändras, skickar BIM-samordnaren tillbaka modellen till projekterande disciplin och får sedan tillbaka en revidering (Peab 2015). Figur 6. Kommunikationsplan inom BIM för Peab (Peab 2015) BIM-Manual För varje projekt som ska utnyttja BIM-metoden ska en speciell manual följas. Denna manual är en vägledning för samtliga konsulter som ska BIM-projektera. Syftet med denna manual är att säkerställa de krav och rutiner som Peab ställer på projektet. Peab vill dock inte begränsa konsulternas valfrihet i val av program eller metodik utan riktar sig främst mot det levererade materialet som ska vara enhetligt för att underlätta kommunikation mellan deltagande konsulter och aktörer. Denna manual distribueras till berörda konsulter före upphandlingen (Peab 2015). Manualen beskriver flera saker för att förtydliga vem som har ansvar för vad, speciellt när det kommer till vem som ska modellera vad. De olika disciplinerna har olika minimumkrav på vad de ska leverera i en 3D-modell. Exempelvis har konstruktören ansvaret att platta på mark modelleras medan arkitekten ansvarar för dörrar och fönster. Det finns också mycket tydligt beskrivet hur projekteringen rent datatekniskt ska gå till väga. Här listas det 11

19 accepterade dataprogram (Revit, ArchiCAD och Tekla) samt de tillåtna filformaten som ska användas vid export och import till dataprogrammen. Under kapitlet ansvar framgår det tydligt att den enskilda konsulten har ansvar för levererade modeller, ritningsdefinitionsfiler, ritningsfiler eller annan information som mängder. Ansvaret innefattar både struktur och informationsinnehåll i ett dokument eller en modell. Den beskriver även hur en BIMkommunikation fungerar med en BIM-samordnare, precis som tidigare i rapporten. Manualen är en grund för en bättre BIM-projektering och självklart blir den varierande från projekt till projekt då den skall anpassas för det specifika projektet. Tanken är att det ska finnas en utgångspunkt i form av en mall, som sedan lämpar sig efter det unika projektet där väsentlig data och information adderas Litterering För att nå en enhetlighet och struktur i projektet tillämpas en litterering enligt Peabs struktur (se bilaga 2). Utifrån BSAB:s byggdelstabell har de olika byggdelarna olika beteckningar (littera) som beskriver vilken typ av byggdel som behandlas. Detta är Peabs egna beteckningar och inte någon standard. Exempelvis har BSAB koden 27.C, vilket är stomytterväggar (yttervägg bärande) ett littera YVB. Detta kan sedan specificeras ytterligare till exempel YVB4 vilket i detta fall betyder betong 220mm helprefab. (Peab 2015) Mall of Scandinavia Ett verklighetsbaserat exempel på Peabs användning av BIM-projekteringen är deras projekt Mall of Scandinavia. Det är ett nyskapat shoppingcenter i Solna, Stockholm, intill Friends Arena. Peab beskriver det själva som; nordens största och modernaste köpcenter. Här ryms det 230 butiker och flera restauranger inom m 2 (Mall of Scandinavia 2015). Mall of Scandinavia är Peabs i nuläget största projekt och entreprenad någonsin med en anbudssumma på 3500 Mkr. Eftersom att projektet är så stort har BIM-samordnarna en extra stor och viktig roll. Till exempel är det tio discipliner som tillsammans har ca 180 modeller som måste sammanfogas och kopplas samman med ca objekt. Peab har använt sig av Vico tillsammans med 4D och 5D för hela projektet. Eftersom att BIM är en ny metod för Peab har man valt att under hela projektets tidsgång jämföra BIM-projekteringen med en icke BIM-projektering (Peab 2015). Alltså sker projekteringen på två olika sätt. Detta för att vara säkra på att metoden går i rätt bana och att det blir som man tänkt sig. Figur 7 visar hur BIM-projekteringen har gått till väga. 12

20 Figur 7. BIM-projektering av Mall of Scandinavia (Peab 2015). Projekteringen är utförd precis som en BIM-projektering är tänkt, allt utgår från en 3Dmodell. I stora drag samlas den informationen som behövs för projektet i modellen. 3Dmodellen har sedan i sin tur delats in i flera platsindelningar. Detta för att underlätta hanteringen av all information. Utifrån den avancerande modellens alla objekt tas sedan mängderna fram. Dessa mängder jämförs sedan med det traditionella sättet att mängda - mer om detta senare för att kontrollera BIM-metoden. Mängderna tas med till kalkyl där pris och logistik planeras. Kostnaden för projektet kontrolleras sedan och även här jämförs metoderna för att säkerställa den rådande projektmetoden. När all information såsom mängder, priser och logistik är planerad sker en tidsplanering (4D) direkt i Vico utifrån tidigare skapad information. 2.3 Mängdning och kalkyl I dagsläget använder inte Peabs Karlstadskontor Vico i sina projekt för kalkylering. Detta beror på flera faktorer såsom kunnighet, utvecklig och den konservativa branschen. I dag jobbar Peab Karlstad fortfarande på det traditionella sättet när det kommer till att mängda och således kalkylera. De använder ofta utskrivna ritningar där penna och linjal blir de vanligaste hjälpmedlen för att mängda. De använder också programmet BlueBeam Revu och mängdar på samma sätt där som med fysiska ritningar. Där lyfts ritningarna in i programmet som en PDF-fil och sedan mäter man på ritningarna med hjälp av olika mätverktyg. Mängderna förflyttas sedan in i kalkyleringsprogrammet MAP för nästa steg. I MAP har Peab olika så kallade recept. Dessa recept är olika sammansättningar av alla olika byggdelar och produktionsresultat. Här har kalkylatorn exempelvis massor av alternativ när det kommer till ytterväggar, och för in den area yttervägg som ska byggas på lämplig kalkylpost och lägger till 13

21 det recept för den typ av yttervägg han ska beräkna. När det är gjort beräknar programmet kostnaden för ytterväggen, både det ingående materialet och arbetstidens kostnad. Att Peab i dag arbetar på detta sätt betyder dock inte att de ser BIM eller framför allt Vico som ett hinder, utan det handlar om att implementera metoden när den är helt färdig för projektet och kontoret. Peab Karlstad ser detta som en framtidsteknik som skulle kunna användas som standard inom de kommande åren. Därför är det viktigt redan nu under utvecklingsfasen att utvärdera och åtgärda alla frågetecken angående metoden. Precis som detta examensarbete behandlar ett frågetecken angående objektsmodellering finns det flera andra områden som bör klargöras. Däremot börjar den nya metoden med BIM tillämpas i projekt på andra delar av Peab inom Sverige. Exempelvis så har Örebrokontoret börjat använda Vico till sina projekt och även vissa delar av region nord. Detta är något Karlstadskontoret ser som en möjlighet att hänga på och ta del av kunskaper som uppstår under projekten. 2.4 Byggdelstabellerna För att förstå hur grunden i objektsindelningen gått till följer här två kortare förklaringar till de byggdelstabeller som branschen använder sig utav BSAB 96 BSAB-systemet är ett gemensamt informationsschema för hela byggsektorn, så att alla aktörer ska tala samma språk något som underlättar vid projektering och byggnation och på så sätt minskar misstag som kan leda till stora kostnader (Svensk Byggtjänst 2015). BSAB används i bland annat produktmodeller, där en gemensam klassifikationstabell ger ett informationsöverförande mellan entreprenör och förvaltare. Ett annat vanligt exempel är att BSAB används i samband med upprättande av tekniska beskrivningar och då i maskopi med AMA. Andra exempel är mängdförteckningar, produktionsplanering, varuinformation, CADsystem och ritningsnumrering (Svensk Byggtjänst 2015). Systemet är strukturerat enligt koder som består av siffror och bokstäver med en passande rubrik. Dessa återfinns då i tabeller som betecknar olika typer av byggdelar, byggdelstyper, produktionsresultat eller resultat, där alla utgår från praktiska behov. 14

22 Figur 8. Så här ser den övergripande tabellen ut för byggdelar och byggdelstyperna ut (AB Svensk Byggtjänst 2015). Som figuren ovan illustrerar finns det tio olika huvudrubriker, under dessa finns flera underrubriker där varje steg nedåt är en ökad detaljering i beskrivningen. Om man går in under, exempelvis 2. Bärverk, utökas valmöjligheterna på beskrivningarna (se figur nedan). Figur 9. Underrubrikerna till Bärverksavsnittet ser ut som sådant. Här illustreras tio alternativ under Stominnerväggar i husstommen (AB Svensk Byggtjänst 2015). Skulle en viss byggdel inte vara känd på en så djup detaljeringsnivå kan man istället nöja sig med att ta den rubriken som är högre i hierarkin, då räknas alla underrubriker in i beskrivningen. 15

23 2.4.2 SBEF Den andra byggdelstabellen som vardagligen används är SBEF. Ofta refererar man SBEF till den gamla byggdelstabellen och skall vara i flera avseenden identisk med gamla BSAB 83 (Svensk Byggtjänst 2013). Tabellen är numrerad från 1 till 99, i en följd som ska spegla byggnationen från grund till tak. Varför detta, aningen föråldrade, system fortfarande används av så många entreprenörer beror till stor del på att det är kopplat till det administrativa systemet, med exempelvis kontoplan och kalkylrecept. En övergång till det nyare BSAB-systemet skulle innebära kostnader och problem inledningsvis (Svensk Byggtjänst 2013 & Peab 2015). Figur 10. Den "gamla" byggdelstabellen SBEF. 16

24 3. METOD Under detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet för arbetet med att ta fram detta arbete. 3.1 Intervjustudie För att arbetet skall kunna komma fram till ett tillfredställande resultat är det viktigt att ta reda på vad ett sådant är för aktörerna inom Peab (som ska använda sig utav resultatet). Studien baseras i mångt och mycket på åsikter om hur exempelvis en kalkylator vill att det ska se ut, för att denne ska uppleva resultatet som lyckat. Därför gjorde vi en kvalitativ studie med fokus på diskussion. För att få en tillräckligt bred kunskapsbas intervjuades allt ifrån kalkylatorer och BIMsamordnare på Peab, till ritande konstruktörer som levererar BIM-modellerna. Totalt fördes samtal med åtta personer, varav fyra från Peab och fyra projektörer. Dessa personer refereras sedan till som en referensgrupp för det färdiga resultatet. Eftersom det inte alltid finns några siffror eller statistik att underbygga allt som intervjuobjekten säger under intervjuerna måste man ha klart för sig vad resultat är. Det som eftersöktes var: Mönster som framkom Teman kring problemet Erfarenheter, bra som dåliga Hypoteser och förslag på förbättringar För att säkerställa att intervjuerna lyckades och för att öka tillförlitligheten i arbetet fick informanten ta det av arbetet för att sedan lämna åsikter innan slutprodukten levererades. De viktigaste frågorna som diskuterades sammanställdes och återfinns i bilaga Litteraturstudie I examensarbetets inledande fas genomfördes en litteraturstudie inom BIM, modulering, byggproduktion och byggprojektering, detta för att skapa en bred kunskapsgrund att stå på. Utifrån de uppsatta mål och förväntade resultaten delades den information som framkom in i två grupper; information från primära källor och information från sekundära källor. Primära källor är prioriterade då dess material är den ursprungliga informationen medan en sekundär källa är en återgivning av ett källmaterial (Alexandersson 2012). Då BIM är en relativ ung arbetsmetod finns det inte överdrivet mycket material inom ämnet, därför måste källorna granskas enligt följande kriterier: Tid då materialet tagits fram. Vem har tagit fram materialet? Är informationen original eller inte? 17

25 Varför har materialet producerats? Om man inte väljer att beakta dessa kriterier, kan man sluta med information som är föråldrad, reklambaserad eller kanske till och med felaktig. Om informationen inte är från originalförfattaren kan den ha ändrats på vägen eller tolkats på nya sätt av en mellanhand. Men som tidigare nämnt finns det inte en uppsjö av litteratur inom ämnet BIM, så därför har all information setts som mer eller mindre nyttigt för arbetet. Sökningarna efter information har framför allt gjorts på Karlstads universitetsbibliotek och deras sökfunktion OneSearch. Men litteratur har även tillhandhållits av handledare både på universitetet och Peab. 3.3 Handlingar För att få så bra underlag som möjligt och för att göra arbetet verklighetsrelaterat har information och handlingar hämtats från Peab. Detta omfattar ritningar från byggprojekt, information angående konstruktioner samt övrigt internt material. Ritningarna ligger till grunden för att kunna illustrera hur en objektindelning ska ske. Arbetet ställer krav på ritningarna för att de ska kunna användas till arbetet. De ska visa tydliga indelningar i konstruktionen. Detta betyder att till exempel en väggkonstruktion måste tydligt visa vart gränsen mellan alla skikt går. En tydlig ritning ska även visa hur en konstruktion är menad. Detta framför allt i anslutningar, exempelvis mellan vägg- och grundkonstruktion eller mellan väg- och takkonstruktion. En ritning ska också ha med sig information i form av hur konstruktionen är uppbyggd. En förteckning över ingående skikt och dess material samt storlek. För att alla krav ska kunna uppfyllas har detaljerade sektionsritningar studerats. De ritningar som arbetet blev tillgängliga av Peab granskades noga och delades in i olika kategorier. Kategorierna är relaterade till hur sektionerna är i förhållande till kraven. Handlingarna delades in enligt följande: Detalj I Detalj II Detalj III De tre nivåerna beskriver hur bra en ritning är för arbetet utifrån arbetets krav. Detalj I omfattar ritningar som uppfyller alla krav och skulle göra sig till ett gott exempel i resultatet/kompendiet. Detalj II skulle också vara ett bra exempel, men vissa justeringar kan behövs. Detta skulle kunna vara att en förteckning av ingående skikt saknas, men den finns troligen tillgänglig att få ta del av via andra vägar. Detalj III som blev en extrakategori med ritningar som skulle kunna användas för att visa exempel, men de saknar flera av kraven och kommer i slutet inte att finnas med i resultatet. 18

26 De bygghandlingar som studerades och användes kommer från tidigare och även pågående projekt som Peab driver. Exempel är ritningar från Tingvallahöjden mitt i centrala Karlstad som berör tre flerbostadshus och ett parkeringshus i betongstomme som avslutades Ritningar har även hämtats från det pågående bygget av Oskarslunds vårdboende på Gruvlyckan i Karlstad, Barkassen i Inre hamn Karlstad och nya högstadieskolan i Årjäng. Handlingarna som används består av konstruktion- och arkitektritningar där detaljerade sektioner varit i fokus. Detaljerna inkluderar konstruktionslösningar för väggar (bärande och icke bärande), tak (takstolar) samt grund (platta på mark). Flera olika lösningar och utformningar har behandlats i alla olika delar. Allt från möte mellan vägg och takkonstruktion till platta på markens utformning vid kantbalken. 3.4 Arbetsprocess För att arbetet ska kunna utföras på lämpligast och smidigast sätt så delades hela processen in i flera faser. Varje fas behandlades var för sig och avlutades innan nästkommande påbörjades. Tillvägagångssättet som arbetet indelades i är enligt följande: 1. Förståelsefas Förståelse av BIM och modulering Identifiera problem Föra möte med representanter från kalkylavdelningen 2. Utförandefas Ta med åsikter för att ta fram exempel (handlingar) Objektsindela handlingar 3. Kvalitetsfas Stämma av med kalkylatorer Intervjua projektörer som modellerar 4. Resultatsfas Sammanställa Göra kompendium/resultat 19

27 Förståelse Identifiera problem Möte med kalkyl Exempel Objektsindela Avstämning Intervjua projektörer Sammanställa Arbetsprocessen följde de fyra huvudfaserna där varje fas behandlar ett specifikt område av arbetet. Först genomfördes en förståelsefas där syftet var att få god kunskap om ämnet och även identifiera vad och varför det finns ett problem. Efter detta genomfördes en utförandefas där problemet löstes. För att sedan säkerställa kvaliteten på lösningen genomfördes en kvalitetsfas där projektörer fick granska lösningen. Sista delen består av en resultatsfas där sammanställning av resultat upprättades. Arbetsprocessen kan även beskrivas med ett logiskt schema, se figur 11. Skapa kompendium Figur 11. Logiskt schema över arbetsprocessen Förståelsefas I arbetets uppstart genomfördes en noggrann litteraturstudie. Här var målet att få en stor förståelse om ämnet, framför allt BIM. Allt ifrån forskningsrapporter och undersökningar till tidigare examensarbeten granskades och bearbetades för att förstå hur en BIM-projektering går till, men även hur moduleringen sker i dag. I ett tidigt skede upprättades ett möte med BIM-samordnaren Fredrik Berg på Peab Karlstad för att verkligen identifiera vad problemet omfattar. Här diskuterades dagens sätt att modulera jämfört med hur Fredrik själv skulle vilja modulera och dess påverkan på BIMprojektering. Därefter fördes ytterligare ett möte med tre kalkylatorer på Peabs kontor i Karlstad, Marcus Almström, Magnus Hedin och Johan Frid. Även Fredrik Berg deltog i sammankomsten Utförandefas Efter att kalkylatorerna hade fått säga sitt påbörjades arbetet med att dela in gamla ritningar i olika objekt. Målet som skulle uppfyllas här var att ta fram förslag till lösningar utifrån den tidigare förståelsefasen. Detta gjordes genom en objektsindelning i datorprogrammet BlueBeam Revu. Själva indelningen gick till som sådan att varje byggdel färglades med en viss färg och tonades ner, (läs mer under BlueBeam nedan), för att sedan sättas in i en Word-mall där förklaringar om varje byggdel adderades. 20

28 3.4.3 Kvalitetsfas När arbetet med att indela ritningarna var klart påbörjades den tredje fasen, kvalitetsfasen. Målet var att säkerställa kvaliteten av arbetet. Därför hölls möten med flera aktörer som tillsammans skapar en referensgrupp för arbetet. Detta för att få ett ännu bättre validerat resultat. De som lämnade åsikter var: Fredrik Berg, Peab Kalkyl Peab Mondo Arkitekter Tengbom Integra Först fick Fredrik Berg gå igenom lösningsförslagen för att ge sina synpunkter. Sedan samordnades ytterligare ett möte med samma kalkylatorer på Peab där de fick ge sina åsikter på hur det stämde överens med deras verklighet och förväntningar. Efter det fördes även möte med konsultföretagen Tengbom, Mondo Arkitekter och Integra. Där lyftes frågan, utifrån ritningarna, om det är möjligt att modellera på det sätt som Peab önskar. Konsulterna fick även ge förslag på andra ritverktyg än de föreslagna på de ritningar som diskuterades. När alla lämnat sina tankar och synpunkter avslutades fasen Resultatsfas Till sist gjordes en resultatsfas där målet var att sammanställa all data för att senare bygga upp ett kompendium. Alla tankar, möjligheter och synpunkter från referensgruppen sammanställdes i ett separat dokument. Konkreta ändringar i ritningarna genomfördes direkt. Till sist uppfördes ett kompendium i form av ett flertal exempel från olika detaljer av en byggnad. Detta kompendium lämnades sedan över till Peab och examensarbetet slutfördes. 3.5 Program För att utföra examensarbetet har i huvudsak två dataprogram används. Dessa två program är Vico Office och BlueBeam Revu. Båda programmen används av Peab Karlstad. Experimentering och egna tester i programvarorna Vico och BlueBeam utfördes för att både förstå hur Peab jobbar, men även för att få en bättre blick hur vi ska gå till väga för att lösa problemet Vico Office Vico Office är både den första och enda plattformen som i dag innehåller integrering av 2D, 3D, 4D och 5D BIM. Programmet ger användaren och projektet unika lösningar för att kunna utnyttja BIM-projektering till högsta nivå. Genom att importera 3D-modeller från flera olika 21

29 CAD-program som exempelvis ArchiCAD, SketchUp och Revit går det utifrån dessa modeller att vidareutveckla och effektivisera projektet. Som tidigare nämnt använder Peab BIM i tre olika nivåer där de presenterar nya arbetssätt utifrån en 3D-modell. Det är först i nivå två som Peab introducerar programmet Vico Office för sin projektering. Peab använder Vico Office för framtagning av mängder och kalkyler, kollisionskontroller, utformning av tidsplanering (4D) och kostnadskalkyler (5D). Vico erbjuder flera kraftfulla verktyg som underlättar arbetsprocessen. Den funktion som används mest av Peab är mängdningsmöjligheten i en 3D modell som sedan används till en kostnadskalkyl. Genom att importera en modell kan programmet automatiskt eller om man så vill manuellt ta fram mängder från både 2D och 3D modeller. Detta blir en exceptionell funktion för Peab då de har en receptdatabas som grund. Med hjälp av receptdatabasen som innehåller färdiga mängder och sammansättningar för alla byggnadsdelar blir mängdningen utav en modell enkel och gynnsam i både tid och kostnad. Kalkyleringsverktyget ger möjligheten att utnyttja mängder, spill, åtgångstal, tillägg och många fler funktioner för att skapa en kalkyl som passar det enskilda projektet. Oftast används en receptdatabas som referens och utgångsdata för kalkyleringen som sedan visar kostnader utifrån vald data och modell (Vico Office). Vico Office är också mycket användbart när kontroller av kollisioner i byggnaden ska göras. Även här kan programmet själv leta det går även manuellt efter eventuella kollisioner mellan byggdelar som finns i modellen och som senare kommer bli problem i produktionen. Detta gör att tid och pengar sparas då programmet säger ifrån redan under projekteringsfasen, om det exempelvis går ett installationsrör igenom en betongvägg. Detta medför att det blir mindre problem och en effektivare produktion. Vico Office har även ett tidsplaneringsverktyg som är direkt kopplad till modellen i form av både en flowline-vy och en traditionellt gant-vy. De båda vyerna gör tidsplaneringen tydlig och enkel att förstå. Verktyget behandlar också kassaflöden och inköp i tidsplaneringen. I detta examensarbete användes Vicos funktioner tillsammans med kalkylatorernas önskemål som grund till objektsindelningen. Eftersom det är Vico som Peab använder sig av kommer fokus ligga på att arbetet, speciellt kalkyleringen, går att utföra i Vico. Den huvudsakliga funktionen som kommer användas är mängdning vilket i sin tur betyder att Peabs receptdatabas blir utgångspunkt. En mängdning i Vico är ett underlättat arbetssätt att göra om man får tillgång till den information som behövs. Genom att använda receptdatabasen som referens, kopplas den mängd som tas ur den färdigda 3D-modellen till kalkyldelen i programmet för att enkelt få ut ett färdigt pris på de önskade byggdelarna. Precis som figur 12 visar finns kalkylering i ruta ett, en 3D-modell i ruta två samt mängdningsalternativen i ruta tre. 22

30 3 1 2 Figur 12. Skärmdump från Vico Office som beskriver mängdavtagning. Figur 12 är ett exempel på hur en Vico-projektering kan se ut. Här har en 3D-modell från Nya Högstadieskolan i Årjäng används för att visa hur en mängdning kan gå till väga. Figur 13. Skärmdump från Vico Office som visar en markering i 3D-modell. Först importeras en 3D-ritad modell i Vico. Denna modell innehåller BIM-information. Genom en markering i 3D-modellen tar Vico själv fram objekt, utifrån hur de är modellerade och vilket verktyg som de har modellerats med utav konsulten. I figur 13 har ytterväggen markerats och den lyses upp som ett enda stort objekt i 3D-fönstret (gulmarkerade). 23

31 Figur 14. Skärmdump från Vico Office som visar mätningsalternativ för den markerade byggdelen. När en mängdning sker utifrån en markering i 3D-modellen finns det möjlighet att få fram ett flertal olika mängder. Dessa skiljer sig då man kan välja mellan area, längd eller volym. Dock kan en mängd variera från objekt till objekt beroende på hur kalkylen ska se ut. Det går exempelvis utifrån markeringen i figur 13 och mätningsalternativ i figur 14 att få omkretsarea (m 2 ) för insida, utsida, ovansida eller undersida vägg, men även längd (meter) vägg. En eller flera av dessa mängder för väggen kopplas till projektets kalkylpost för just den byggdelen, se figur 15. Figur 15. Skärmdump från Vico Office som visar kalkylering. Genom en drag & drop av den önskad mängd från de mängdningsalternativen, i detta fall omkretsarea av väggen, till kalkyleringen, sammanställer Vico själv hur mycket material som behövs och hur mycket detta skulle kosta, allt utifrån Peabs egna importerade kalkylrecept. Här har man byggt upp tabeller som beskriver alla de olika ingående delarna för en byggdel. Figur 15 visar en kalkylering av de sandwichelementen som ska ingå i projekteringen. Här har väggens area utifrån 3D-modellen kopplats till sandwichelementen för beräkning av mängd och pris. Dessa priser och material är i sin tur direkt kopplade till Peabs receptdatabas. Denna databas berättar för programmet hur mycket ett sandwichelement kostar samt hur många det kommer gå åt för att producera önskad mängd BlueBeam Revu BlueBeam är ett av de kraftfullaste datorprogram när det kommer till hantering av PDF-filer. BlueBeam har flera funktioner som tillåter användaren att redigera, markera, mäta och sammarbeta kring dessa filer. Detta är ett program som ofta används inom Peab, framför allt till att mängda upp ritningar. BlueBeam har i det här examensarbetet används för att färglägga och objektindela ritningar för kompendiet. 24

32 Först importerades vald ritning in i programmet, se figur 16. Figur 16. Vy från BlueBeam Revu före borttagning av samtliga förklaringar. Sedan städades samtliga förklaringar och andra markeringar i ritningen bort för att endast få kvar de väsentliga delarna, som i det här fallet ovan och nedan var mellanbjälklaget, utfackningsväggen, fasadmaterialet och den invändiga beklädnaden. Då kunde en detaljritning se ut som den nedan (figur 17). 25

33 Figur 17. Vy från BlueBeam Revu efter borttagning av samtliga förklaringar. När ritningen var städad påbörjades indelningen av byggnadsobjekten. Detta gjordes med hjälp av olika markeringsverktyg. Önskat område markerades och färglades enligt det schema som sattes upp i början av arbetsmomentet, färgschemat som användes sågs endast som en grund att använda. En påbörjad färgläggning av en vägg visas här nedan i figuren till vänster. Och när den var färdig blev resultatet som figuren till höger. Efter att sektionsritningen indelats i önskade objekt, så som den högra bilden visar, klipptes vyn ut ur BlueBeam för att införas i ett Word-dokument. Figur 18. Påbörjad färgläggning och indelning av byggnadsdelar. Figur 19. Färdig färgläggning och indelning av byggnadsdelar. 26

34 4. RESULTAT Examensarbetets resultat är i stora drag det kompendium som sammanställdes i utförandefasen, se bilaga Objektsindelningen Redan från start stod det klart att Peabs kalkylatorer använder sig utav SBEF:s byggdelstabell. Denna byggdelstabellen ligger som grund i deras kalkyler och det beslöts att objektsindelningen skulle göras utifrån den tydlig. Men byggdelar som får samma mängd behövdes inte säras på utan kunde hållas ihop. Samtidigt studerades ett fåtal ritningar för att visa exempel på hur de räknar och delar in olika detaljer. 4.2 Kompendiet I arbetets utförandefas gjordes det kompendium som var själva målet med arbetet. I figur 20 nedan visas en sida ur det färdiga kompendiet. Figur 20. Ett utdrag från det kompendium som blev slutprodukten med arbetet. Överst på sidan står det vilken byggdel som tas upp och kommer förklaras. I exemplet ovan är det en balkongavslutning till ett bjälklag. 27

35 Bilden mitt på sidan är tagen från en ritning som önskats objektsindelas och förklaras. Här ligger fokus på de två olika bjälklagen och deras anslutning till varandra, som också är färglagda för att förtydliga att det är de delarna som det handlar om i det här fallet. Väggarna är gråa för att visa att de inte är intressanta för den här detaljen. Det ligger två brytningar, en ovanför och en nedanför bjälklagen, dessa brytningar visar vart objekten skall sluta, så inte ytterväggen i det här Figur 21. Bild tagen från en sida i kompendiet som visar en anslutning mellan ett balkongbjälklag och ett mellanbjälklag. fallet moduelleras igenom bjälklagen. Skulle så vara fallet blir mängdavtagningen felaktig. I vissa fall förekommer det så kallade passbitar. I figur 21 återfinns en sådan, vilket är den röda stående rektangeln mitt i figuren. Dessa bitar är inga byggdelar, men kan inte bortses. Skulle passbiten moduelleras ihop med balkongbjälklaget skulle det bli fel när inmätning i produktionen sker. Därför moduelleras passbitarna som egna objekt. De sträck/linjer som syns är en markering till aktuell position i figuren från en förklaringstabell för att tydliggöra vilken del den informationen berör. En förklaringstabell kan se ut på följande sätt: Här förklaras vilken byggdel som avhandlas, både enligt den gamla byggdelstabellen SBEF och BSAB 96, (i detta fall en balkong). Vilket littera som byggdelen har (utifrån Peabs litteralista, bilaga 2), storhet på den mängd som kalkylatorn vill ha ut från modellen samt vilket verktyg konsulten ska rita i beroende på vilken programvara denne använder. Littreringen gjordes utifrån det interna material som Peab redan tagit fram och som ingår i Figur 22. Exempel på en färdig tabell i kompendiet som ger projektören information om hur exempelvis hur litterering av vald byggdel ska se ut. deras BIM-manual som alltid skickas med vid beställningar av BIM-modeller. 28

36 I kompendiets ritningsram till höger, förklaras för vilken disciplin ritningen anser, antingen arkitekter eller konstruktörer. Där framgår även i vilken fas av projekteringen handlingen kommer att användas. Ritningarna är datumstämplade och även skaparen av ritningen framgår. Har ritningen ändrats så finns datum för den senaste revideringen samt initialerna på den som reviderat. I rutan under damtumstämpeln finns namnen på den referensgrupp som har fått tycka till och godkänna objektsindelingen av ritningen. Längst ner på sidan till höger ses sidnumret och längst ner till vänster på sidan härleds från vilken ritning detaljen är tagen ifrån. Ritningen har även en förklaringsruta där bland annat en förklaring på hur littereringen ska skrivas ges. 4.3 Verifiering och kvalitetsfas Efter att Peabs önskemål om modellerna sammanställts gick arbetet in i kvalitetsfasen. Här fick olika konsulter lämna sina synpunkter på arbetet och bekräfta om det önskade resultatet var möjligt att genomföra rent modelleringstekniskt. En sammanställning av mötenas viktigaste frågepunkter finns som bilaga 3. Första mötet var med Malin Lindqvist på Mondo arkitektur. Hon ritar i programmet Revit. Andra mötet var med Michael Eriksson på Tengbom. Han ritar i programmet ArchiCAD och det sista möte var med Rickard Falk och Eric Fredriksson Wistrand på Integra. De ritar både i Revit och Tekla. På frågan om det i dag är modelleringstekniskt att göra modeller utifrån arbetets kompendie var samtliga aktörer enliga: - Ja det är möjligt (Byggingenjör Tengbom). Figur 23. Exempel från ritningshuvudet från en sida i kompendiet. - Det går att göra modeller utifrån dessa exempel (Byggingenjör Mondo Arkitekter). - Jag ser inga direkta konstigheter att kunna modellera såhär (Byggingenjör Integra). 29

37 När frågan om vad objektsindelningen skulle medföra för effekter för konsulterna själva var det två återkommande områden. De olika konsulterna var gemensamt överens och hade i stort sett samma uppfattning: - Vi skulle behöva mer tid, vilket i sin tur blir en ekonomisk fråga. Oftast har man en tidplan och en budget som man skall anpassa arbetet efter (Byggingenjör Tengbom). - Modellera på detta sätt skulle betyda att vi behöver mer tid som också betyder mer pengar (Byggingenjör Integra) - Det skulle däremot medföra att vi kommer behöva mer tid och då blir det dyrare (Byggingenjör Mondo). Det visade sig i intervjuerna att tid och pengar är de två stora faktorerna som konsulterna hela tiden tänker på. Så fort det nämns att de ska göra något extra så kontrar de med att en större summa pengar behövs. Det visade sig också att vissa av dagen modeller innehåller till viss del saker som presenterades. Detta framgick framför all på konstruktionssidan där objektsindelning redan finns till en viss gräns. Här modelleras det redan i dag i olika indelningar där det exempelvis är möjligt att skilja på olika typer av isolering. Konstruktionssidan tillsammans med programmet Tekla är de som i dagsläget verkar vara bäst anpassat för den nya objektsindelningen: - Vi gör redan det mesta i dag (Byggingenjör Integra). - Om vi skulle göra allt detta i Tekla så skulle jag anse att det inte tar så mycket mer tid då vi redan i dag nästan modellerar allt så som ni presenterade (Byggingenjör Integra). Samtliga konsulter var alltså överens om att det går att modellera på önskat sätt. 30

38 5. DISKUSSION 5.1 Utvärdering/analys Under själva arbetet med indelningen av byggnadsdelarna framkom det att alla ingående skikt inte behöver vara separerade. Detta då mängden, arean, av exempelvis invändig beklädnad av gips fås genom att ta insidan av den klimatskiljande ytterväggen. På så sätt behöver man inte överarbeta själva objektsindelningen och detaljeringsnivån i modellen blir inte onödigt hög. Figuren nedan visar hur resultatet blev utifrån den inledande bilden (se figur 1), och är också ett exempel på när detaljeringsgraden ligger på en rimlig nivå. Rimlig nivå i det här fallet innebär att fasadskiktet (fasadbeklädnaden) är ritat som samma objekt som utfackningsväggen. Figur 24. Rutan till vänster visar resultatet för hur en liknande vägg, som rutan till höger visar, ska modelleras för att Peabs kalkylatorer ska kunna bruka mängden i deras kalkylprogram. Vänstra delen är alltså lösningen på en liknande byggnadsdel. En för hög detaljeringsnivå skulle innebära att konsultarvodet skulle skena iväg, och det utan något mervärde för kalkylatorerna på Peab, som kanske inte skulle kunna använda sig utav de utökade objekten som modellen innehåller. Vårt arbete får dock ses som startskottet på något nytt. För att kunna ställa vettiga krav på konsulterna måste Peab själva veta exakt vad som de vill ha, något som de inledningsvis var osäkra på. Genom att ha sammanställt kompendiet efter deras önskemål och tankar finns det nu en visuell handling som visar konkret vad som förväntas på en BIM-modell som ska brukas av kalkylatorerna. Denna handling har även förankras hos konsulterna där ingen, i referensgruppen, såg några större problem med modelleringstekniken förutom att det med största sannolikhet skulle ta längre tid att modellera på det sättet eftersom att fler objekt måste modelleras och modellen blir mer detaljerad. Kompendiet förväntas användas 31

39 som en bilaga till Peabs nuvarande BIM-manual för att påbörja överbygga det glapp som i dag finns mellan entreprenör och konsult. Det är dock viktigt att nämna att kompendiet som resultatet har utmynnat i, är en visuell 2D-ritning som ska speglas vara en del av en BIMmodell. Alltså är resultatet i 2D medan det ska utföras i 3D. Indelningen av objekten gynnar samarbetet mellan Peab och dess konsulter i BIMsammanhang. Genom att detaljerna i en modell består av flera olika sambundna objekt istället för ett enda, leder det till att kommunikationen och informationen i BIM-modellen blir mycket mer pålitlig. Informationsmässigt blir det enklare att tyda vad en modell innehåller på en mer detaljerad nivå. För att nå ännu bättre tillförlitlighet i informationen behöver programen som alla olika aktörer jobbar i vara kompatibla med varandra. Alltså måste även programvarorna också samarbeta för att objektsindelningarna ska vara värda att göra. Här finns det en stor utvecklingspotential som detta arbete inte berör, men det är ändå värt att nämna. Detta var något som kom fram under verifieringsmötena med konsulterna. Skulle en framtida projektering med en BIM-modell ske på det sätt som vårt arbete hänvisar till, skulle kalkyleringen för Peab göras smidigare. Genom att kunna plocka ut mängder för olika objekt som ingår i exempelvis en vägg blir projekteringen både säkrare och mindre tidskrävande jämfört med det traditionella sättet. Det är värt att nämna att i exempelvis ArchiCAD kan man få ut mängderna från modellen, men konsulten på Tengbom menar att Peab inte litar på dessa. Och när Peab jämför sina mängder som hämtas från Vico och de från ArchiCAD visar det sig i många fall att de inte stämmer överens. Att de inte stämmer överens beror på att programen mäter med olika parametrar. Här får man anta att Peabs mängder är korrekta då de tas från modellen som är produktionsanpassad. Återigen skulle ett bättre samarbete mellan programvarorna som är inblandade i processen förmodligen innebära pålitligare information utan att någon instans ska behöva göra något arbete dubbelt. Under utförandefasen framkom det tidigt att flera byggnadsdelar som vi stötte på inte hade något littra i Peabs litteralista (se bilaga 2). Detta är ett stort problem då en gemensam litterering i byggbranschen skulle lösa många problem. Om alla talade samma språk skulle entreprenörernas programvaror för kalkylering enkelt känna igen byggdelarna utifrån det gemensamma litterat. Under ett av mötena med konsulterna framkom det att branschen håller på att ta fram en standard för hur littererande ska ske i framtiden. I verifieringsprocessen, eller kvalitetsfasen som vi har kallat den, stod det klart att konsulterna kan rita på det önskade sättet. Det är alltså inga problem rent modelleringstekniskt att göra som Peab vill. Men skulle konsulterna börja rita på det sättet i deras nästa projekt skulle det dra ut på tiden. De kunde inte säga hur mycket längre tid det skulle ta att objektsindela modellerna på det sättet, men samtliga var rörande överens om att det garanterat skulle ta längre tid. Här blir det osäkert hur mycket man anser sig vinna på att moduellera på det sättet Peab vill, för kostnaderna för en sådan projektering skulle bli 32

40 mycket större. Beroende på projektstorleken kan man tänka sig att applicera önskemålen. Det skulle bara bli onödigt arbete i de lite mindre projekten medan de större skulle kunna dra nytta av följderna från en mer detaljerad modellering som i sin tur medför exaktare kalkyler och planer. Det främsta problemet med att modellera på det önskvärda sättet är att en eventuell ändring i något objekt innebär att ändringen måste göras på fler ställen då det i många fall är två eller fler objekt som sitter ihop. Här är det också viktigt att påpeka att konsulterna kanske inte alltid vet vilken teknik de ska använda sig utav i sina programvaror för att göra en sammankoppling av objekten på bästa sätt. Här skulle de behöva vända sig till sina leverantörer för att få information eller ett verktyg för att göra det på ett smidigt sätt. Det är dock svårt att mäta vinsterna med att lägga ner mer pengar på konsulterna i början av byggprocessen för att få en så korrekt BIM-modell som möjligt. Ett scenario skulle kunna var att man helt enkelt bara flyttar pengar i projektet. Genom att lägga ned mindre tid på kalkyleringsfasen blir det automatiskt mer tid i modelleringsskedet. Hur kan man härleda de minskade byggfelen och eventuella kostnader som de medför till att BIM-modellen har varit av hög kvalité? Detta går, som tidigare nämnt, endast att avgöra om man genomför två identiska projekt där ett av dem projekteras med BIM och det andra inte. Det är kanske just det man måste göra för att få entreprenören villig att betala mer för sina modeller i framtiden. Det är värt att poängtera att konsulterna vill rita deras modeller så som entreprenören bygger och i sin tur räknar. De som håller på med 3D-projektering kan sin sak och vill göra det bra, men en återkommande faktor är att pengarna sätter stopp. De ges en budget som de måste hålla och då kan inte optimal kvalité levereras. 5.2 Val av metod Val av metod i det här arbetet är en mix av flera. Vi startade upp med tanke om att det skulle bli en tämligen ren och skär intervjustudie, men så blev inte fallet. Intervjuerna har snarare varit möten där informanten har fått lämna synpunkter och förslag på lösningar. Redan vid den första sammankomsten med Peab visade det sig att informanterna inte kunde nog mycket om BIM-modeller för att intervjun skulle kunna genomföras. Istället fördes en diskussion om hur kalkylatorerna räknar på sina projekt och hur deras mängdavtagningar ser ut för olika byggnadsdelar. Ett alternativ till intervjuerna vore att skicka ut enkäter. Vid uppstarten av examensarbetet när det handlade om att hitta ett så kallat gyllene snitt, skickades det ut ett enkätliknande mail till massor av aktörer inom branschen som arbetade med BIM för att få lite input om hur tekniken användes i dag. Denna enkät har inte påverkat examensarbetet när den rådande problemformuleringen tog form, utan fick endast ses som lite research inför arbetet. Litteraturstudien genomfördes för att få en kunskapsbas att stå på och för att kunna relatera samt förstå de problem som Fredrik Berg presenterade. En allmän inläsning på ämnet visade sig nyttig samtidigt som tidigare kunskaper om kalkylering och byggprocessen har varit till stor nytta. 33

41 De handlingar som indelades var i största utsträckning k-ritningar. En alternativ metod hade varit att titta på olika BIM-modeller för att därifrån plocka bra och dåliga exempel (vyer). För arbetet bygger i mångt och mycket på 2D-ritningar som betraktaren måste visualisera som de vore i en 3D-modell, vilket i vissa fall kan vara svårt att göra. Ytterligare en alternativ metod hade varit att vi själva modellerat en byggnad på det sätt som vi objektsindelat ritningarna. Den modellen skulle då kunnat ha testats i Vico för att se hur väl objektsindelningen de facto var gjord. Samma modell skulle konsulterna få som referensprojekt och vända sig till ifall något var oklart. Denna metod hade varit att föredra men inom de tidsramar som detta examensarbete verkar inom hade det inte varit möjligt att genomföra. 5.3 Program Både Vico och BlueBeam har varit mycket betydelsefulla för examensarbetet. Eftersom att det är Vico som kalkylatorerna i framtiden kommer bruka, styrde programmet hela arbetet eftersom objektsindelningarna måste vara kompatibla med det. Här har det inte varit aktuellt att kolla på något annat program än Vico, eftersom att det är just det programmet som Peab använder sig utav. När det gäller framtagandet av objektindelningen uppfyller BlueBeam allt för att kunna skapa mycket framstående 2D illustreringar. Här finns det säkerligen ett flertal program som uppfyller samma kriterier, men eftersom att Peab redan använde sig av BlueBeam togs beslutet om att använda detta program. Detta för att ifall det skulle bli eventuella problem i programmet fanns det erfarenheter och kunskaper hos Peab att ta del av. Detta medförde att även här har det inte varit aktuellt att använda något annat program. 5.4 Hållbar utveckling Arbetet medför en noggrannare detaljering av modulering. Detta i sin tur medför en bättre och mer verklig mängdning. Det betyder att man kan spara mer material i form att spill blir mindre och produktionen mer effektiv. Då byggbranschens ekologiska fotavtryck är tämligen stort i världen skulle minskade byggfel och resursåtgång bidra till en hållbarare värld. 5.5 Förslag på fortsatta studier En fortsatt studie av arbetet skulle kunna vara att undersöka fördelarna av en ännu mer noggrann objektsindelning. Skulle detta löna sig eller inte är en väsentlig fråga, för att besvara den skulle två projekt behövas jämföra vilket vore intressant. Precis som vår grundidé att hitta en gräns där det lönar sig med denna mer detaljerade modellering vore också intressant. Att modellera upp en byggnad utifrån de önskemål som vi sammanställt från Peab i våra objektsindelade ritningar, för att titta på hur kompatibelt Vicos mängdning är med denna indelning. 34

42 Utvärdera hur de olika programmen kommunicerar genom att jämföra Vico Office sätt att mängda utifrån en modell gentemot andra modellskapande CAD-program så som ArchiCAD och Revit. 35

43 6. SLUTSATS Arbetets mål var att utarbeta en modell för hur Peab ska ställa sina krav på konsulterna som ritar deras BIM-modeller och ta fram ett kompendium som kan ta upp goda exempel och önskade resultat på modelleringsteknik. Kompendiet ligger som bilaga 1. Arbetet skulle även besvara två frågor. Hur ska en modell objektindelas för att möjliggöra en effektivare kalkylering? Här blev det tydligt att en modell ska objektindelas enligt SBEF:s byggdelstabell för att kalkylatorerna enklare ska kunna utnyttja de givna mängderna i Vico. På så sätt har modellen produktionsanpassats, enligt det sätt kalkylatorerna räknar. Men arbetet skulle även undersöka: Blir en produktionsanpassad objektindelning möjlig att rita för konsulterna? Samtliga konsulter slog fast att det är fullt möjligt att modellera en objektsindelning med dagens teknik och program så som Peab önskar. De var även rörande överens om att modellera på det sättet skulle ta längre tid, framför allt då eventuella ändringar skulle innebära att fler objekt berörs av ändringen. Detta arbete skall ligga till grunds och användas som en referens till framtida arbeten och utveckling inom modellering och BIM. Glöm inte att potentialen med BIM är enorm, det handlar bara om att få alla att sträva mot samma mål. 36

44 REFERENSER Granroth, Marko. BIM Byggnads Informations Modellering. Orientering i en modern arbetsmetod. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2011 Jongeling, R (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt. En jämförelse mellan dagens byggprocess baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Luleå: Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: [ ]. Sung Cha, H. Gun Lee, D. (2014). A Case Study of Time/Cost Analysis for Aged-Housing Renovation using a Pre-made BIM Database Structure. Korea, Suwon: Ajou University. Tillgänglig: [ ]. Man, M (2007). BIM, Buildning Information Modeling och kalkyl. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Tillgänglig: [ ]. Karlemi, T. Wikström, D. (2008). Varför BIM? Jönköping: Högskolan i Jönköping. Tillgänglig: [ ]. Mohammad, H (2014). Optimering av produktionstidsplan. Karlstad: Karlstads universitet. Tillgänglig: [ ]. Arvidsson, J. Zeki, H (2013) BIM i kalkylskedet en jämförelse mellan mängdning traditionellt och BIM för Peab Sverige AB. Karlstad: Karlstads universitet. Tillgänglig: [ ]. Gustafsson, M (2006). Tillämpningar och möjligheter med BIM inom byggbranschen. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. Tillgänglig: son_mattias_06156.pdf [ ]. Spelmans, N. Åhlmans, A. (2010). BIM för projekteringsledare. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Tillgänglig: [ ]. Deutsch, R (2011). BIM and Integrated Design. Strategies for architectural Practice. [Elektronisk] USA: John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey. Eastman, C. Teicholz, P. Sacks, R. & Liston, K. (2011). BIM Handbook. A Guide to Building Information Modeling for Owners, Managers, Designers, Engineers, and Contractors. [Elektronisk] USA: John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey. 37

45 Riaz, N. Edwards, J. Babaran, R. (2009). IBM Cognos 8 Planning - A practical guide to developing and deploying planning models for your enterprise. [Elektronisk] Storbritannien: Packt Publishing Ltd. Birmingham. Köhler, N. (2008). Brist på samordning hotar BIM. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] BIM Alliance Sweden (2014). Vad är BIM? [Elektroniskt]. Tillgänglig: [ ]. Pinsent Masons (2014). Building Information Modelling. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Vico Software (2015a). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015b). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015c). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015d). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015e). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: Vico Software (2015f). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015g). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Vico Software (2015h). Vico Software. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Alexandersson, K. (2012). Källkritik på Internet. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Byggipediea. (2015). Besiktningar och garantitid. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 38

46 Anders Bodin, J. H. (2013). Arkitektens handbok. Stockholm: Byggenskap Förlag. Mall of Scandinavia (2015). Mall of Scandinavia. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Peab Internt material 39

47 BILAGOR Bilaga 1. Kompendiet Bilaga 2. Litteralista byggdelstyper Bilaga 3. Sammanställning av intervjuer 40

48 BILAGA 1. Översikt av kompendiet med indelning av sektioner enligt följande: SCHEMATISK INDELNING AV TAKKONSTRUKTION (A) SCHEMATISK INDELNING AV GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK (A + K) SCHEMATISK INDELNING AV GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK (A + K) SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION (A) SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION TYP LIMTRÄBALKAR (K) SCHEMATISK INDELNING AV BALKONGANSLUTNING TILL BJÄLKLAG MED ICKE BÄRANDE YTTERVÄGG (A + K) SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR (A + K) SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR SAMT UTFACKNING (A + K) SCHEMATISK INDELNING AV ANSLUTNING MELLANBJÄLKLAG OCH BÄRANDE YTTERVÄGG (K)

49 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAKKONSTRUKTION, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 43 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.G/35 EX. YT-1 AREA, m2 LÄNK 3 CAD-KOMMANDO: FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] REVIT ARCHICAD ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. TEKLA 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. 3 OBJEKTEN SKA LÄNKAS IHOP.FÖNSTER, DÖRRAR, PARTIER O.DYL. SKA GÅ IGENOM SAMTLIGA OBJEKT: BYGGDEL, SBEF: 41 BYGGDEL, BSAB96: 27.G/35 EX. YT-2 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 64 BYGGDEL, BSAB96: 43.E EX. IT-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BRYTPUNKT AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: ÄNDRAD AV: MH BRYTPUNKT SKAPAD: SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARKUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: 13204A-K ,, , Oskarslunds Vårdboende, Tennet 1. 2

50 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK, I OBJEKT SEKTION FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SG EX. PM-1 AREA, m2 FLOOR/SLEDGE FLOOR FLOOR/SLEDGE AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: JS SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARKUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: 13204A-K ,, , Oskarslunds Vårdboende, Tennet 1 3

51 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK, I OBJEKT SEKTION FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR, VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK ] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: 15.SG EX. PM-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR/SLEDGE FLOOR FLOOR/SLEDGE AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: K , , Nya högstadieskolan Årjäng 4

52 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 42 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 41.FB EX. LÄNGD, m OBJECT /BEAM OBJECT BYGGDEL, SBEF: 43 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.G/35 EX. YT-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 41 STORHET, ENHET 2 : EX. YT-2 AREA, m2 FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR, VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK ] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING BYGGDEL, SBEF: 51 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 42.B/42 EX. YV1-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 31 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.C/31 EX. YVB1-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 64 BYGGDEL, BSAB96: 43.E STORHET, ENHET 2 : IT-1 AREA, m2 SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: K , , Brf Pinassen, Kv Barkassen 16 5

53 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV BALKONGANSLUTNING TILL BJÄLKLAG MED ICKE BÄRANDE YTTERVÄGG PLAN FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.F /31 EX. BJK-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR BRYTNING BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.HC/31 EX. BLK-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BRYTNING BYGGDEL, SBEF: 38 BYGGDEL, BSAB96: 27.HC/31 EX. BLK-0 STORHET, ENHET 2 : LÄNGD, m FLOOR/BEAM FLOOR AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING FLOOR/BEAM SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: K , , Tingvallahöjden etapp 1 6

54 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : BYGGDEL, SBEF: 43 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.G/35 EX. YT-2 AREA, m2 27.G/35 EX. YT-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 44 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.G/35 EX. LÄNGD, m /OBJECT FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A STORHET, ENHET 2 : EX. IT-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A STORHET, ENHET 2 : EX. YV-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 42 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 41.FY EX. YT-3 AREA, m2 SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: JS SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARKUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: K ,, , Brf Pinassen, Kv Barkassen 16 7

55 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR SAMT UTFACKNING, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 43 BYGGDEL, BSAB96: 27.G/35 EX. YT-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.F EX. BJK2-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 44 FLOOR FLOOR FLOOR BYGGDEL, BSAB96: 41.FY EX. STORHET, ENHET 2 : LÄNGD, m OBJECT BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A EX. YV-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 51 BYGGDEL, BSAB96: 42.A EX. YV-2 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 42 BYGGDEL, BSAB96: 41.FY el 42.B/42 EX. YT-0, STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 / / / FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR, VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK ] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) UNDERLAG, RITNING: K , , Nya högstadieskolan Årjäng 8

56 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 24 BYGGDEL, BSAB96: 15.S STORHET, ENHET 2 : EX. PM-0 LÄNGD, m BEAM/SLEDGE FLOOR/OBJECT BEAM/SLEDGE BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SG PM-1 AREA, m2 FLOOR/SLEDGE FLOOR FLOOR/SLEDGE FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BYGGDEL, SBEF: 24 BYGGDEL, BSAB96: 15.S STORHET, ENHET 2 : EX. PM-2 LÄNGD, m FLOOR FLOOR BEAM BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SJ KB-1 LÄNGD, m FLOOR/SLEDGE EDGE FLOOR SLEDGE EDGE BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SG PM-3 AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: JS SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARKUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK & ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: 13204A-K ,, , Oskarslunds Vårdboende, Tennet 1 9

57 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING GRUNDKONSTRUKTION, TYP PLATTA PÅ MARK, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SG EX. PM-3 AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR, VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK ] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BYGGDEL, SBEF: 24 BYGGDEL, BSAB96: 15.S STORHET, ENHET 2 : EX. PM-2 LÄNGD, m FLOOR FLOOR BEAM BYGGDEL, SBEF: 24 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SJ EX. KB-1 LÄNGD, m FLOOR/SLEDGE EDGE FLOOR SLEDGE EDGE BYGGDEL, SBEF: 27 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 15.SG EX. PM-1 VOLYM, m3 FLOOR/SLEDGE FLOOR FLOOR/SLEDGE AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K , , Nya högstadieskolan Årjäng 10

58 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV ANSLUTNING MELLANBJÄLKLAG OCH BÄRANDE YTTERVÄGG, I OBJEKT SEKTION FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. BYGGDEL, SBEF: 31 BYGGDEL, BSAB96: 27.C YVB2-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 REVIT ARCHICAD TEKLA BRYTNING VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BRYTNING AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING BYGGDEL, SBEF: 38 BYGGDEL, BSAB96: 42.Z STORHET, ENHET 2 : YVB2-0 AREA, m2 /BEAM /BEAM BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A STORHET, ENHET 2 : YVB2-2 AREA, m2 BRYTPUNKT SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: JS SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K , , Brf Pinassen, Kv Barkassen 15 11

59 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR SAMT UTFACKNING, I OBJEKT SEKTION FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.G/35 EX. YT-1 STORHET, ENHET 2 : AREA/ANTAL, m2/st BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A EX. YV-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 51 BYGGDEL, BSAB96: 42.A EX. YV-2 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 BYGGDEL, SBEF 2 : 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.F EX. BJK2-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K , , Nya högstadieskolan Årjäng 12

60 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION TYP LIMTRÄBALKAR, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 41 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.G/35 EX. YT-1 LÄNGD/VOLYM m/m3 FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR, VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK ] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING BYGGDEL, SBEF: 51 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 42.B/42 EX. YV-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 31 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 2 : 27.C/31 EX. YVB1-1 AREA, m2 SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K , , Brf Pinassen, Kv Barkassen 16 13

61 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV TAK- OCH VÄGGKONSTRUKTION, TYP TAKSTOLAR, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: STORHET, ENHET 3 : 27.G/35 EX. YT-1 AREA, m2 FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING BYGGDEL, SBEF: 51 BYGGDEL, BSAB96: 42.A STORHET, ENHET 2 : EX. YV2-1 AREA, m2 BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27E/35 STORHET, ENHET 2 : EX. YV2-1 LÄNGD/VOLYM, m2/m3 BEAM BEAM BEAM BYGGDEL, SBEF: 53 BYGGDEL, BSAB96: 42.A STORHET, ENHET 2 : EX. YV2-1 AREA, m2 SENAST ÄNDRAD: SKAPAD: ÄNDRAD AV: JS SKAPAD AV: JOHAN SKÅLBERG REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARKUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K ,, , Brf Pinassen, Kv Barkassen 16 14

62 AKTUELL FÖR PROJEKTET SCHEMATISK INDELNING AV BALKONGANSLUTNING TILL BJÄLKLAG, I OBJEKT SEKTION BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.F /31 EX. BJK1-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR BRYTNING BRYTNING BYGGDEL, SBEF: 34 BYGGDEL, BSAB96: 27.HC/31 EX. BLK-1 STORHET, ENHET 2 : AREA, m2 FLOOR FLOOR FLOOR FÖRKLARINGAR BYGGNADSVERKET DELAS IN I BYGGDELAR. VILKA I SIN TUR KAN DELAS UPP YTTERLIGARE. VARJE DEL SKA MODELLERAS SOM ETT EGET OBJEKT. 1 LITTERA SKRIVS PÅ FORMEN: [HUVUDLITTERA] [NUMERISKT LÖPNUMMER]- [DEL AV BYGGNADSVERK] ENDAST HUVUDLITTERA SKA SKRIVAS UT PÅ RITNING. 2 STORHET SOM SKA ERHÅLLAS IFRÅN OBJEKT FÖR KOPPLING TILL KALKYLRECEPT. BRYTNING BRYTNING BYGGDEL, SBEF: 38 BYGGDEL, BSAB96: 27.HC/31 EX. BLK-0 STORHET, ENHET 2 : LÄNGD, m FLOOR/BEAM FLOOR FLOOR/BEAM AKTUELL, DISCIPLIN: A K AKTUELL, PROJEKTERINGSFAS: FÖRSLAGSHANDLING SYSTEMHANDLING FÖRHANDSKOPIA GRANSKNINGSHANDLING BYGGHANDLING RELATIONSHANDLING SENAST ÄNDRAD: ÄNDRAD AV: MH SKAPAD: SKAPAD AV: MARKUS HÖIJER REFERENSGRUPP: FREDRIK BERG, PEAB (VICO OFFICE USER) MARCUS ALMSTRÖM, PEAB (KALKYL) MAGNUS HEDIN, PEAB (KALKYL) MALIN LINDQVIST, MONDO, (REVIT USER) MICHAEL ERIKSOSN, TENGBOM, (ARCHICAD USER) RICKARD FALK, ERIC FREDRIKSSON WISTRAND, INTEGRA, (REVIT AND TEKLA USERS) UNDERLAG, RITNING: K , , Tingvallahöjden etapp 1 15

63

64 BILAGA 2. LITTERA

65

66