Om tolkning av skolspecifika medeltal

Transkript

1 1 Promemoria Undervisningsråd Jorma Kuusela Utbildningsstyrelsen Om tolkning av skolspecifika medeltal I sin egen verksamhet rangordnar Utbildningsstyrelsen inte skolor på basen av skolspecifika medeltal. Orsaken är rangordningslistors osäkerhet. Ämbetsverket vill uttrycka sitt stöd för rektorer och lärare i de skolor där man arbetar under exceptionellt utmanande förhållanden. Utbildningsstyrelsen vill ge information åt skolorna så att man på basen av den kan diskutera rangordningslistorna. Frågan om skolornas ligatabeller delar åsikter. Ur en finländsk synvinkel har man ansett dylika listor över skolor vara tvivelaktiga. Ur juridisk ståndpunkt är situationen klar. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet förpliktar att vid begäran utlämna uppgifter åt medierna. Informatörerna och journalisterna ansvarar för hur uppgifterna används. Utbildningsstyrelsen anser inte att möjlig publicering av uppgifter i form av rangordningslistor stöder utvecklandet av skolorna. Utbildningsstyrelsen anser inte att det är ändamålsenligt att ett motsatsförhållande till massmedierna uppstår. Sett ur ett demokratiskt samhälles synvinkel är fri press, yttrandefrihet och offentlighet i myndigheternas verksamhet värdefulla och ytterst viktiga. Skolorna och massmedierna samarbetar också mycket. I skolornas läroplaner ingår även övning av kritisk medieläskunnighet. Den centrala frågan är, vad man anser att tabellerna över skolornas betygsmedeltal beskriver. Man kan hävda att de 1) är ett mått på hur bra skolan är eller på undervisningens kvalitet. Om så är fallet innebär detta att lärarna så att säga bedömer sitt eget arbete och i värsta fall kan den offentliga uppmärksamheten leda till att lärarens person identifieras. Dessa listor säger ännu inget om skolans eller undervisningens kvalitet. 2) beskriver skolans elevurval i medeltal ett visst år. Utbildningen nedärvs kulturellt i viss mån detta gäller om man granskar stora material och i statistisk analys. Sambandet är mycket osäkert om man utgår från en elev eller hans familj, med det är dock så pass påtaligt att ett statistiskt samband uppstår när man granskar nyckeltal som baserats på medeltalen. 3) beskriver skolornas bedömningspraxis. Även om Utbildningsstyrelsen har gett normen för kriterierna för goda kunskaper (givandet av vitsordet 8), kan anvisningarna som ges åt skolorna inte vara fullständigt bindande och enhetliga i alla lägen. I dag är tendensen att skolorna och utbildningsanordnarna uppmuntras att göra upp egna läroplaner och betoningar som bäst lämpar sig de lokala förhållandena, även om grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen fungerar som nationell norm. 4) visar på kommunens satsning på skolväsendet. Resurserna och möjligheterna för det kommunala skolväsendet kan beskrivas på ett mångsidigare sätt med andra mätinstrument.

2 2 5) utgör en kombination av allt som nämnts ovan, samt växlar enligt skola. Därtill kommer tillfälliga fenomen. Detta torde vara det mest sannolika, men de kombinerade faktorerna förblir tyvärr okända. Om rangordningens tillförlitlighet Här granskas olika listor som kan göras på olika grunder på basen av slutvitsorden från den grundläggande utbildningen som givits åt eleverna samma år. Vitsorden varierar från skola till skola så att skolorna nog kan rangordnas enligt vitsordens medeltal. Förutsättningen är att medeltalen har angivits med flera decimalers noggrannhet. Skillnaderna förblir naturligtvis rätt små speciellt för skolor vars resultat ligger på genomsnittsnivån. Fenomenet belyses i följande beskrivning. Där är alla skolor, från vuxenläroanstalter till specialskolor, med. Uppgifterna om medeltalen kommer från 758 skolor frekvens ,00 8,00 medeltalen i alla ämnen (ur registret) 10,00 Diagram 1. Skolorna enligt medeltalen i alla ämnen i registret för gemensam ansökan år I diagrammet fäster man sig vid att majoriteten av skolorna placerar sig i fördelningens mitt en aning under nivån på vitsordet 8. I mitten av fördelningen är skillnaderna mellan skolorna alltså mycket små. Speciellt små skolor får ofta extremvärden i fördelningen. Resultaten varierar också enligt det läroämne som granskas eller hur medeltalen räknas ut. Inlärningsresultaten har en tendens att hopa sig, men bakom medeltalen finns det variationer mellan både läroämnen och elever. Om resultatens varaktighet

3 3 För att få stöd vid val av skola borde föräldrarna få uppgifter om skolans resultat åtminstone med tre års noggrannhet. Listor som skrivits på basen av medeltalen på betygen som gavs åt föregående vårens niondeklassister borde kunna användas för prognostisering av nyintagna sjuors medeltal om tre år. Detta fenomen kan granskas med stöd av forskningsmaterial från åren För att minska på slumpvariationen har man tagit med endast de skolor i granskningen som under båda jämförelseåren skickat åtminstone 50 elevers vitsord. Granskningen gäller elever i vanlig allmänundervisning och exemplet består av medeltalet i vitsorden i matematik. 9,0 medeltalet i matematik ,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 medeltalet i matematik ,5 9,0 Diagram 2. Matematikvitsorden i medeltal för niondeklassister åren 2003 och Uppgifter om skolor som skickat båda vitsorden från åtminstone 50 elever. Rikligt med avvikelser som är större än ett vitsord åt båda hållen finns med. På basen av det tre år gamla materialet når man sammanlagt 43 procents förutsägbarhet. Den enskilda skolans resultat kan variera mycket och variationen kunde verka ännu större om man i stället för medeltalen granskade förändringar i placeringen: När det finns 496 skolor, kan en enskild skola som mest falla ner 385 platser på listan eller stiga 456 platser. Ju mindre skola det är frågan om desto starkare varierar vitsorden. I diagram 3 har man tagit med de skolor, från vilka medeltalsuppgifterna angående alla uppgifter om gemensam ansökan åren finns till buds. Vitsordens variation beskrivs med standardavvikelse. Om den är stor, har också medeltalen varierat mycket:

4 4 0,70 0,60 0,50 Medeltalens standardavvikelse 0,40 0,30 0,20 0,10 0, elevantalet i medeltal Diagram 3. Sambandet mellan skolornas elevantal och den årliga variationen i medeltalen enligt elevantalet under åren Eftersom det är frågan om slump- och årsvariationer i små skolor, producerar långtidsmedeltalen en ännu snävare fördelning än den som beskrivits i diagram 1. Hur stora skillnader är det fråga om Man kan även granska förhållandet mellan variationerna i skolornas medeltal med variationerna i elevernas medeltal eller vitsord. I materialet för år 2007 är 7 % av medeltalens helhetsvariation skolor emellan och 93 % inom skolorna (alltså elevresultatens individuella) variation. I vitsorden för modersmål och litteratur är variationens andel skolor emellan 6 % och 4 % i matematik Även influensen av elevurvalet kan grovt estimeras med stöd av medeltalsuppgifterna från skolorna. I form av tre års medeltal har Utbildningsstyrelsen haft tillgång till nyckeltal (på skolnivå), som beskriver den socioekonomiska bakgrunden för eleverna i avgångsklassen i den grundläggande utbildningen. Bakgrundsuppgifterna bestod av föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå, arbetslöshetsprocenten, familjernas medellön och trångbodda familjers andel av befolkningen som bor i skolans omgivning. Till och med med så grova bakgrundsuppgifter kan man tolka 26 % av variationen i skolornas matematikvitsord och 37 % i modersmålsvitsord samt 50 % av variationen mellan medeltalen i läsämnen och 51 % av medeltalen i alla ämnen mellan skolorna. Ju större skillnaderna mellan skolorna var desto större andel av variationen fick sin förklaring med hjälp av några sådana bakgrundsfaktorer.

5 5 Diagram 1. Variabler för totalvariationen i skolornas medeltal och vitsord. medeltal i medeltal modersmål samtliga i och ämnen läsämnen litteratur matematik Skolornas andel av totalvariationen 7 % 5 % 5 % 4 % Andel som förklaras av bakgrundsvariabler 51 % 50 % 37 % 26 % Andelen av skolornas variation som inte kan förklaras 3 % 3 % 3 % 3 % I stora bosättningscentra börjar skillnaderna mellan skolornas resultat växa enligt elevernas genomsnittliga kunnande och socioekonomiska bakgrund. I bakgrunden ligger området där skolan är belägen och stadsstrukturens differentiering samt att antalet elever som söker sig till annan än närskolan ökar. I diagram 2 granskas skolor i olika typers kommuner. Huvudstadsregionen (Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda) har plockats från mängden av stadsskolor till en egen grupp. Skillnaderna mellan skolorna är större i stadsaktiga kommuner än i mindre bosättningscentra och störst är de i huvudstadsregionen. Till stor del beror det på elevurvalet. När man beaktar elevurvalet är den del av skolornas vitsordsvariation som inte kan förklaras endast 5 % när den är som störst i huvudstadsregionen. Detta tyder inte på att det finns nivåskillnader i undervisningen, utan visar enkelheten i modellen som beskriver elevurvalet. Diagram 2. Om variationen mellan skolornas medeltal och vitsord i skolor i olika typers kommuner. medeltal i medeltal modersmål i och alla ämnen läseämnen litteratur matematik Landsbygds- och tätortskommuner Skolornas andel av helhetsvariationen 2 % 2 % 3 % 2 % Andelen som förklaras av bakgrundsfaktorer 22 % 15 % 9 % 5 % Andelen som inte kan förklaras 2 % 1 % 3 % 2 % Stadskommuner Skolornas andel av helhetsvariationen 10 % 8 % 7 % 5 % Andelen som förklaras av bakgrundsfaktorer 62 % 60 % 53 % 41 % Andelen som inte kan förklaras 4 % 3 % 3 % 3 % Huvudstadsregionen Skolornas andel av helhetsvariationen 15 % 13 % 11 % 10 % Andelen som förklaras av bakgrundsfaktorer 74 % 73 % 73 % 52 % Andelen som inte kan förklaras 5 % 4 % 3 % 5 % Om svårigheten med att välja skola Kriterierna för en bra skola är mera varierande än man på basen av medeltalslistor kunde uppskatta och man presenterar olika uppfattningar om betydelsen av skolans allmänna prestationsnivå: Skolor med hög prestationsnivå kan uppmuntra barnet att studera flitigare. En god prestation smittar av sig och undervisningen kan dimensioneras för elever som klarar sig bra. I skolor med dålig prestationsnivå måste man oundvikligen dimensionera undervisningen realistiskt och då prövas

6 6 möjligheterna att differentiera undervisningen även för de elevers del som klarar sig bra. Enligt en uppfattning kan en medelmåttig elev bli modfälld bland toppresterare. Ingen av dessa synpunkter kan förnekas. Det är dock centralt att förstå att det bakom medeltalen finns en verklig fördelning av kunskap och kunnande: Ett högt medeltal betyder inte att alla elever skulle klara sig utmärkt och ett lågt berättar inte att en del av eleverna inte skulle ha presterat väl. I följande diagram presenteras skolor från vilka man insamlat vitsordsuppgifter om två centrala ämnen av minst hundra elever under 11 års tid. Av dess skolor han man valt att granska de 5 %, som har de lägsta medeltalen och på motsvarande sätt ytterligare 5 %, där medeltalen har varit högst. Stapelns höjd beskriver den relativa andelen av elever som fått båda vitsorden: de blå staplarna visar skolorna med de lägsta och de röda med de högsta medeltalen Vitsord på betyget 10 Diagram 4. Fördelningen av elevernas vitsord i modersmål och litteratur i skolor med de lägsta (5 %) och högsta medeltalen (5 %) åren För den genomsnittliga allmännivåns del gällande de vitsord som getts i slutbedömningen, visar diagrammet att det i skolor med både de lägsta och högsta resultaten har studerat elever som uppnått väldigt många slags resultat. Om den samhälleliga betydelsen av skolornas jämförelsetabeller Utländska experter inom utbildning har under de senaste åren ofta lagt märke till hur små skillnaderna är mellan de små skolorna i Finland och hur få elever det funnits som klarat sig svagt i vårt land enligt OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (PISA). Även om de små skillnaderna mellan skolorna delvis beskriver att vårt land är rätt glest bebyggt och inte har urbaniserats på samma sätt som många andra länder, bör vi även i Finland vara nöjda med situationen. Utbildningsstyrelsen berättar alltid åt sina internationella samarbetsparter och gäster om att Utbildningsstyrelsen som myndighet inte rangordnar skolorna i form av tabeller eller listor. Om sådana gjordes kunde någon anse att just de bär skulden till differentiering av skolor.

7 När man diskuterat detta ärende i olika länder har två ideologiska synsätt ofta stått mot varandra. Den ena ytterligheten representeras av en strävan efter en stark kontroll av skolorna och till exempel tunga nationella skolprestationsexamina med jämna mellanrum och på basen av dem gör man upp offentliga listor som jämför skolornas resultat. Ur en skolutvecklingssynvinkel har man tillsvidare fått väldigt lite positiva erfarenheter internationellt av en sådan inriktning. Som ett exempel kan nämnas det amerikanska No Child Left Behind-programmet, vars resultat kan studeras på webbsidan För Kanadensiska Ontarios del, startades ett brett projekt för att förbättra skolprestationerna men i samma sammanhang bestämde man sig för att avstå från att göra rangordningstabeller, eftersom de ansågs fungera bl.a. man jämförde med finsk praxis som en negativ och onyttiga påtryckning. 7