Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2013
|
|
- Ann Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2013 Sammanfattande observationer Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA har gemensamt, på uppdrag av regeringen följt upp verksamhetsåret 2013 inom de miljöer som ingår i de strategiska forskningsområdena (SFO). I denna rapport kallas de verksamheter som beviljats medel för miljöer. Totalt omfattar uppföljningen 20 områden som inkluderar 43 miljöer. Detta är den fjärde och sista uppföljningen. Det kan därför vara på sin plats att summera den övergripande utvecklingen: År 2010 var ett uppstartsår där miljöerna skapade sin organisation och sina rutiner och där stort fokus låg på rekrytering av forskare och personal. Året därpå var forskningen i gång och de flesta miljöer hade hunnit långt i sin rekrytering. Verksamhetsåret 2012 hade miljöerna nått sin fulla finansiering med forskning som huvudsaklig verksamhet. Även behovet av intern konsolidering av miljöerna och utveckling av strategier och aktiviteter för kommunikation av resultat lyftes fram. I denna bilaga (1) ges en kort övergripande beskrivning av miljöernas utveckling under verksamhetsåret En beskrivning av forskningen och resultaten från de 43 miljöerna kan svårligen sammanfattas i en bild. Bilaga 2 innehåller miljöernas egna svar på regeringens frågor. Enkätsvaren visar, liksom tidigare år, på hög ambition och målmedvetenhet. Myndigheterna ser sammantaget positivt på utvecklingen inom SFO-miljöerna. Resurser avsatta för områdena 2013 Den verksamhet som omfattas av SFO-miljöerna utgör idag en inte obetydlig andel av det svenska forskningssystemet. Miljöernas totala resurser uppgick verksamhetsåret 2013 till mnkr, vilket innebär en ökning med mnkr jämfört med verksamheten under miljöernas uppstartsår De medel SFOmiljöerna fått från regeringen utgör 17,6 procent (1 137 mnkr) år Medfinansieringen från lärosätena är ungefär lika stor. Den dominerande intäkten är övriga inkomster vilken bl.a. rymmer inkomster från externa finansiärer. Av totalt utbetalade SFO-medel från regeringen åren 2010 till 2013 har ca 97,5 procent förbrukats. I genomsnitt utgörs ca hälften av utgifterna av personalkostnader, men variationen är stor mellan de olika miljöerna. Huvudsaklig verksamhet och huvudsakliga prioriteringar 2013 Miljöerna beskriver sin verksamhet med långsiktiga mål som spänner över alltifrån forskarutbildning till kommersialisering av forskningsresultat. År 2010 var ett uppstartsår medan enkätsvaren 2011 visade på högre fokus på forskning. Från och med verksamhetsåret 2012 framträder forskningen som övergripande fokus i enkätsvaren. Vid sidan om forskning nämns ofta arbete med att skapa högre intern medvetenhet om verksamheten för att utöka samarbetena inom miljön. Miljöerna beskriver också tydliga strategier och aktiviteter för att sprida forskningsresultaten till och uppnå samverkan med externa målgrupper. Målgrupperna varierar utifrån den forskningsfråga en given miljö angriper. För de medicinska miljöer som organiserat sig translationellt, visar enkätsvaren 2013 att samarbetet mellan grund- och klinisk forskning är etablerat och för andra miljöer, som syftat till att bygga infrastruktur, är infrastrukturen nu etablerad. Inom vissa miljöer finns också planer för ny infrastruktur, men detta kräver ytterligare finansiering. 1
2 Nyetablerade akademiska prestigesamarbeten rapporteras inom många miljöer. En stor del av miljöerna betonar sitt arbete med innovationsfrågor och för de miljöer där industriella motparter saknas, poängteras arbete med policies och standarder av relevans för samhället. Huvudsakliga resultat 2013 SFO-miljöerna rapporterar omfattande forskningsverksamhet år Med resultat avser vi här akademiska resultat (publicering), patentansökningar och public impact (andra resultat rapporteras under övriga rubriker). Resultat tar tid att åstadkomma och reflekterar ofta verksamheten något år innan. En ökning av examinationen av doktorer kan exempelvis först förväntas under 2014 med tanke på att satsningen startade 2010, men antalet licentiatexamina stiger stadigt. SFO-miljöerna rapporterar en omfattande och tydligt ökande mängd forskningsresultat för varje verksamhetsår. En del av denna ökning kan förklaras av att miljöerna har vuxit personellt. 2
3 Inledning I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) gav regeringen i uppdrag till Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA att rekommendera miljöer för finansiering inom 20 olika strategiska forskningsområden. De 20 forskningsområdena presenterades i propositionen som delar av större forskningsteman (se avsnittet Temaområden). Regeringen angav tre huvudsakliga kriterier för prioritering: forskning som långsiktigt har förutsättningar att vara av högsta internationella kvalitet, forskning som kan bidra till att tillgodose stora samhällsbehov och lösa viktiga problem i samhället, samt forskning inom områden med anknytning till det svenska näringslivet. De statliga myndigheterna lyste ut medlen samt granskade och prioriterade de inkomna ansökningarna. Den 15 juni 2009 lämnade Energimyndigheten, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA rekommendation om finansiering. Regeringen följde myndigheternas rekommendation och tog beslut om fördelning av forskningsstöd i höstbudgeten som presenterades i september Totalt finansieras 43 forskningsmiljöer, inom 20 områden, under perioden Medlen innebär en nivåhöjning av basanslagen under en femårsperiod som från år 2012 uppgår till 1,35 miljarder kronor. En satsning på 748 miljoner kronor till infrastruktur avsätts under samma period inom ramen för de strategiska satsningarna, vilket innebär 184 miljoner kronor årligen från Genom ytterligare uppdrag från regeringen har samma myndigheter fått i uppgift att genomföra årliga uppföljningar av de strategiska områdena samt att svara för genomförandet av en utvärdering som ska redovisas första maj Myndigheterna har gemensamt tagit fram en uppföljningsenkät som diskuterats och förankrats med rektorerna på lärosätena. Man enades om att varje miljö får definiera sin egen avgränsning, vilket innebär att miljöerna själva definierar omfattningen på den verksamhet man redovisar. Varje lärosäte skickar årligen in enkätsvar för de strategiska forskningsmiljöer som de ansvarar för. Målsättningen från myndigheterna har varit att ställa frågor som speglar de kriterier som kommer att gälla vid utvärderingen det femte verksamhetsåret. I uppföljningsuppdraget frågar regeringen särskilt om följande uppgifter: Resurser avsatta för området Huvudsakliga prioriteringar Verksamhet som bedrivits Resultat Denna rapport, som avser det fjärde verksamhetsåret (2013), ger en översiktlig beskrivning av miljöernas utveckling utifrån enkätsvaren. Först presenteras satsningen och de forskningsteman regeringen gav i forskningspropositionen. Därefter ges en beskrivning av miljöernas struktur och organisation, följt av ett avsnitt om resurser avsatta för området. I avslutningsavsnitten beskrivs miljöernas verksamhet, prioriteringar och resultat. Lärosätenas detaljerade svar på regeringens frågor framgår i bilaga 2. 3
4 Satsningen på Strategiska Forskningsområden Innan miljöernas övergripande utveckling analyseras kan det vara på sin plats att ställa frågan hur satsningen på de Strategiska Forsknings Områdena (SFO) har påverkat svensk forskning i ett bredare perspektiv. Låt oss först betrakta satsningen som en enskild företeelse, d.v.s. hur den har fungerat utan att ta hänsyn till satsningar från andra finansiärer. I och med forskningspropositionen 2008 blev SFO:erna prioriterade kompetensområden inom de lärosäten som beviljades medel. Lärosätena har införlivat de nya miljöerna inom den egna organisationen, genomfört åtskilliga utvärderingar och inrättat övergripande organisatoriska strukturer för hur SFO-miljöerna hanteras. Det kan antas att dessa strukturer har skapat en beredskap för framtiden att ta hand om nya satsningar. Eftersom åtskilliga SFO-miljöer omfattar flera lärosäten, har lärosätenas ledningar gemensamt behövt göra avvägningar och prioriteringar för att stödja SFO-miljöerna. SFO-medlen som tillförts miljöerna har utgjort ett betydande tillskott. Utöver den egna finansieringen har regeringen förväntat sig medfinansiering från lärosäten. Så har också skett, vilket har varit en viktig del i lärosätenas prioritering av satsningen. För SFO-miljöer med stor extern finansiering där åtskilliga av finansiärerna kräver medfinansiering från lärosätet kan dock svårigheter uppstå. Hur prioriteringarna har påverkat de miljöer som inte erhöll finansiering är inte känt. Flera miljöer attraherade redan innan 2009 stora anslag i nationella satsningar, men det kan antas att SFOmedlen utgjort en katalysator för många av de större nya anslag som beviljats av externa finansiärer också under perioden Utvärderingen av de Strategiska forskningsområdena som planeras äga rum under senhösten 2014 kommer att ge en genomgripande genomlysning av dessa aspekter. Temaområden Varje SFO-miljö definierade redan i den första uppföljningen sin egen avgränsning och skall hålla sig till denna i samtliga uppföljningar. De olika avgränsningarna gör det svårt att jämföra miljöer sinsemellan, men tillåter miljöerna att presentera sin verksamhet på ett sätt som ger en bild av varje miljös strategi avseende användningen av SFO-medlen från regeringen. I forskningspropositionen Ett lyft för Forskning och innovation (2008/09:50) presenterades områdena under olika forskningsteman (se tabell 1). Varje tema rymmer ett eller flera Strategiska Forskningsområden, som i sin tur rymmer 2-3 miljöer. När forskningstrender och resultat studeras i uppföljningen har det visat sig att miljöer inom ett tema har mycket gemensamt (t.ex. publiceringstradition och externa intressenter). Det finns dock undantag. Störst skillnad finns inom klimatrelaterad forskning som spänner från tillämpad teknisk forskning till grundläggande naturvetenskapliga frågeställningar. Relativt stor spännvidd finns även inom teknik-temat som omfattar såväl grundläggande forskning som tillämpad teknikvetenskap. Miljöerna skiljer sig åt i fråga om totala intäkter, vilket påverkar andelen SFO-medel (tabell 2). Det är därför svårt att göra direkta jämförelser mellan miljöerna utan att ta hänsyn till detta. Varje miljö måste betraktas utifrån dess förutsättningar. En annan faktor som är viktig att ta hänsyn till om miljöerna ska jämföras, är att de har olika mål. Detta innebär exempelvis att för en miljö kan etablerandet av en infrastruktur vara det övergripande målet, medan det för en annan miljö kan handla om att generera kunskap och prototyper som ligger nära tillämpning. Andra SFOmiljöer har som mål att skapa en grundvetenskaplig miljö av högsta kvalitet. Dessa exempel visar på olika svårigheter att bemästra och skillnader i profiler vilket påverkar vilka man samarbetar med. Indikatorer i sig säger relativt lite om de inte sätts i relation till miljöernas målsättning. 4
5 I tabell 1-2 följs varje temanamn (såsom de angavs i propositionen) av en förkortning inom parentes, som kommer att användas när dessa omtalas i rapporten. Tabell 1. Forskningsteman från forskningspropositionen Tema Strategiska Forskningsområden Antal miljöer Sjukdomstillstånd Cancer av stor betydelse Diabetes för folkhälsan Epidemiologi 9 (Sjukdomstillstånd) inklusive hjärnans och nervsystemets sjukdomar Neurovetenskap, Medicin och Molekylär Biovetenskap livsvetenskaper Stamceller och regenerativ medicin (Medicin) 4 Andra hälsorelaterade områden Vårdvetenskap 3 (Vårdvetenskap) Teknisk forskning E-vetenskap (Teknik) IT och mobil-kommunikation, inklusive framtida lösningar för kommunikation och ledningssystem Materialvetenskap, inklusive funktionella material 12 Nanovetenskap & Nanoteknik Produktionsteknik Transportforskning Klimatrelaterad Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald forskning (Klimat) Energi Hållbart utnyttjande av naturresurser 11 Klimatmodeller Havsmiljöforskning Säkerhet och krisberedskap Säkerhet och krisberedskap 2 (Säkerhet) Samhällsvetenskap och humaniora (HS) Politiskt viktiga geografiska regioner 2 Tabell 2 Forskningsteman och ekonomi 2013 Tema Antal miljö er Total intäkt per tema (mnkr) Intäkter från regering (mnkr) och andel av totala intäkter Minst / Störst miljö (mnkr) Sjukdomstillstånd av stor betydelse för folkhälsan (Sjukdomstillstånd) (12 %) 27/470 Medicin och livsvetenskaper (Medicin) (15 %) 77/738 Andra hälsorelaterade områden (Vårdvetenskap) (22 %) 21/172 Teknisk forskning (Teknik) (21 %) 28/333 Klimatrelaterad forskning (Klimat) (20 %) 22/629 Säkerhet och krisberedskap (Säkerhet) (20 %) 23/72 Samhällsvetenskap och humaniora (HS) (42 %) 23/30 5
6 Miljöernas struktur och organisation Miljöerna organiserar sig på olika sätt. Vad som är en bra organisationsform bedömer miljöerna bäst själva. I vilken grad de enskilda miljöerna uppfyller målsättningarna från utlysningen av de strategiska forskningsområdena kommer att mätas vid utvärderingen. En SFO-miljö består i allmänhet av flera forskargrupper vid olika fakulteter (och ofta flera lärosäten) som med stöd av SFO-medlen och extern finansiering samarbetar för att skapa forskning av världsklass inom ett angivet strategiskt forskningsområde. Den genomsnittliga SFO-miljön bestod 2013 av 221 personer (2012: 185 personer; 2011: 142 personer), varav 41 procent kvinnor (39 procent åren 2011 och 2012). Störst är miljöerna inom sjukdom, medicin och teknik, med ett snitt på 252, 281 respektive 256 personer, och minst är HSmiljöerna med i genomsnitt 59 personer. Högst andel kvinnor, 75 procent, finns inom Vårdvetenskap medan teknik-temat domineras av män (76 procent). Miljöernas lednings- och managementgrupper utgörs, liksom i fjolårets rapport, i genomsnitt till två tredjedelar av män och en tredjedel kvinnor. När det gäller ekonomi så rapporterar den minsta miljön 21 mnkr (2012: 18mnkr; 2011: 11 mnkr) som totala intäkter, medan den största miljön omfattar 738 mnkr (2012: 693 mnkr; 2011: 514 mnkr). Vissa SFO-miljöer organiserar sig i centrumliknande konstellationer, medan andra miljöer har en lösare form av samverkan. Oavsett organisationsform lyfter de flesta miljöer hur de vidtagit åtgärder för att konsolidera verksamheten internt. Det handlar i de flesta fall om workshops och seminarier för att sprida kunskap internt om de olika projekten med syfte att forskarna på ett bättre sätt skall kunna använda och dra nytta av varandras kunskaper. Många SFO-miljöer samarbetar med varandra, framför allt på utbildningssidan, men också i olika forskningsprojekt. I och med att miljöerna har mognat organisatoriskt och forskningen har blivit huvudsaklig verksamhet betonas i stor grad i enkätsvaren olika åtgärder för att sprida resultat och att göra dem användbara externt. Målgruppen varierar naturligtvis beroende på ämnesområde. Det handlar om alltifrån allmänheten, olika myndigheter, nationell och internationell policyverksamhet till renodlad kommersialisering och utbyte med företag. Formerna för utbytet varierar. I vissa fall handlar det om ren information genom anordnande av konferenser, workshops och produktion av lättillgängligt informationsmaterial. I andra fall möter miljöerna intressenter för att diskutera svårigheter i problemformuleringar och för att finna lämplig design av projekt för framtiden. Inom flera miljöer har personal rekryterats för dessa syften. Nytt i årets enkätsvar är att så gott som alla SFO-miljöer betonar ansatser för innovation och samverkan med industri eller insatser för att påverka olika nationella eller internationella regelverk/policies. 6
7 Resurser avsatta för miljöerna SFO-miljöernas totala inkomst omfattar SFO-medel (d.v.s. finansiering från regeringens satsning), medfinansiering från olika lärosäten och andra medverkande, samt andra inkomster, som oftast avser forskningsmedel från externa finansiärer. Vissa miljöer anger SFO-medel som sin enda finansieringskälla, medan andra redovisar omfattande med- och externfinansiering. Olikheterna beror delvis på att miljöerna själva har fått bestämma sin avgränsning. I medeltal utgör SFO-medlen 17,6 procent av de totala inkomsterna för en miljö år 2013 (se tabell 3). År 2012 var siffran 19 procent. I enkätsvaren redovisar miljöerna sin förbrukning av SFO medel. Under 2013 har förbrukningen av SFO-medel varit större än vad som utbetalats under året, vilket tolkas som att miljöerna använder oförbrukade medel från tidigare år. Sett över perioden är förbrukningen av SFO-medlen 97,5 procent, vilket är ett tecken på att verksamheten inom miljöerna fortskrider som planerat. Tabell 3: Miljöernas totala inkomster och utgifter Inkomster & Utgifter År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Totalt Miljöernas totala inkomst (SEK) Inkomst regeringsmedel SFO (SEK) Andel från regering av total inkomst (procent) Utgifter regeringsmedel SFO (SEK) Förbrukade regeringsmedel SFO (procent) ,9 % 16,0 % 19,0 % 17,6% 17,2% ,1 % 95,6 % 97,8 % 104,2 % 97,5 % Miljöernas förbrukning av SFO-medlen 2013 framgår av tabell 4. Liksom tidigare år dominerar personalkostnader med en andel på ca 50 procent, men det är viktigt att betona att spridningen är stor när det gäller storlek och fördelning av kostnaderna för de olika miljöerna. Tabell 4: Miljöernas förbrukning av SFO-medel verksamhetsår 2013 fördelat på kostnadsställe. Kostnadsställe Kostnadsstället totala kostnad som andel av miljöernas totala utgifter Andel av miljöernas utgifter (minsta-största) Personalkostnader 53 % 9-92 % Kostnader för drift 17 % 0-43 % Dyrbar vetenskaplig utrustning 4 % 0-31 % Driftskostnader för infrastrukturer 8 % 0-56 % Andra kostnader 18 % 0-32 % Miljöernas finansiering från regeringen (SFO-medlen) är sedan år mnkr per år. Miljöernas totala omfattning har ökat från 5952 mnkr år 2012 till 6481 mnkr år Även personalen som ingår i miljöerna har ökat. 1 Korrigerad siffra från rapporten
8 Figur 1. Total tillväxt av intäkter (tkr) och personal för SFO-miljöerna. Huvudsaklig verksamhet, prioriteringar och resultat Forskning Under år 2013 har forskningen varit i full gång i alla miljöer och den infrastruktur som byggts upp används i stor skala. Antalet forskningsresultat har också ökat jämfört med år I de fall som miljöerna består av flera lärosäten har också antalet gemensamma forskningsprojekt ökat jämfört med tidigare. Ett stort antal miljöer betonar i högre grad än tidigare i enkätsvaren att de ökat sina ansträngningar med att sprida forskningsrön och att öka användningen av dem utanför akademin. Flera miljöer argumenterar för att deras forskning håller hög internationell kvalitet. De indikatorer som redovisas som belägg för påståendet är a) ökad publicering i högprestige tidskrifter b) inbjudningar till internationella konferenser c) forskare i miljön har fått internationella priser för sin forskning d) ökad internationell finansiering och e) relativt lätt att rekrytera internationella toppforskare. Huvudintrycket är att under de första åren organiserade miljöerna sin verksamhet och byggde upp den via rekryteringar. Under de två senaste åren har forskningen varit i fokus för verksamheten. Under 2013 har också åtgärder vidtagits i ökad skala för att nyttiggöra forskningen utanför akademin. Rekrytering och rörlighet Rekrytering är inte längre en huvudprioritering för miljöerna. Den rekrytering som nu sker har som huvudsyfte att säkerställa att miljöerna kommer att vara fullt fungerande även i framtiden. Rekrytering av internationellt 8
9 ledande seniora forskare med nyckelkompetens ses av många miljöer som viktig även på lång sikt. Några miljöer väljer även att lyfta fram internationellt ledande forskare som man lyckats rekrytera till miljön som några av de viktigaste resultaten under året och framhåller dessa rekryteringar som strategiskt viktiga. Flera miljöer beskriver att man under året har arbetat med att på olika sätt stötta det stora antal forskare som man anställt tidigare. Den övergripande bilden av rörligheten har inte förändrats från tidigare år. De verksamheter man rekryterar sin personal från och var personer anställs när de lämnar akademin beror i hög grad på forskningsområdets karaktär. Inom områden med huvudsakligen akademiskt inriktad forskning och liten kontakt med näringslivet är mobiliteten huvudsakligen mellan olika akademiska institutioner eller till och från statliga institutioner och myndigheter. Bara ett fåtal miljöer har någon övergripande strategi för rörlighet till och från andra akademiska miljöer men flera nämner att man ser en nytta med ett mer organiserat utbyte av forskare mellan akademiska miljöer. Inom forskningsområden med mer tillämpad eller industrinära karaktär är utbytet av personal främst med företag och institut. En intressant notering är att många av de personer från SFO-miljöerna som anställts i företag har en mindre del av sin arbetstid på företaget. Resten av arbetstiden sker inom akademin. Dessa personer har sannolikt en viktig roll i kunskapsöverföringen mellan akademi och industri och i nyttiggörande av forskningsresultat. Utbildning Uppföljningen föregående år visade att utbildningsverksamheten vid miljöerna blivit en viktig del av verksamheten i samtliga miljöer. Detsamma gäller årets uppföljning. Uppdragsutbildning och utbildning på de olika akademiska nivåerna ligger på ungefär samma nivå som föregående år. För vissa miljöer har utbildning på grundnivå och forskarnivå, samt inrättandet av forskarskolor ökat något och vissa miljöer planerar gemensamma forskarutbildningar som även kan omfatta flera strategiska forskningsområden. Uppdragsutbildning omfattar utbildning utanför akademin som t.ex. utbildning för praktiker i primärvården, specialistkurser för läkare, utbildning för företag och organisationer inom särskilda områden, etc. Liksom föregående år har nästan hälften av miljöerna redovisat att de ger uppdragsutbildningar av olika längd, från endagskurser till kurser på ett år. Antalet kontrakterade organisationer som fått uppdragsutbildningar under år 2013 har dock minskat jämfört med föregående år (se figur 2). Orsaken till det går inte att utläsa ur datamaterialet. Sett över tidsperioden har flertalet miljöer utvecklat nya utbildingar på avancerad- och forskarnivå, som t.ex. forskarskolor inom nya områden. Några miljöer samarbetar med varandra genom att ha gemensam forskarskola och i ett fåtal fall finns det samarbeten med befintliga forskarskolor, både nationellt och internationellt. Alla miljöer har forskarstuderande knutna till sig. Totalt finns det 3183 forskarstuderande i miljöerna, vilket är en ökning med 11 procent sedan föregående år. Av dessa är 1319 kvinnor, vilket motsvarar ungefär samma andel kvinnor som föregående år (se figur 3, nedan). Andelen forskarstuderande varierar stort mellan miljöerna, från 9 till 59 procent. Det innebär att i vissa miljöer så bedrivs forskningen av en majoritet forskarstuderande. 9
10 Procent Figur 2. Antal kontrakterade organisationer i uppdragsutbildningar inom SFO-miljöerna och antalet miljöer som anordnar uppdragsutbildning Män Kvinnor Figur 3. Andelen manliga och kvinnliga forskarstuderande i SFO-miljöerna
11 Ett konkret mått på SFO-miljöernas arbete med utbildning är examinationen av doktorer och licentiater. År 2013 examinerades inom SFO-miljöerna 567 doktorer (2012: 565; 2011: 420), varav 273 kvinnor (2012: 245; 2011: 189) vilket motsvarar 48 procent (2012: 43 procent; 2011: 45 procent). Antalet licentiat-examina har också ökat markant, från 226 (varav 81 kvinnor (36 procent)) år 2012 till 271 (vara 101 kvinnor (37 procent)) år 2013 (år 2011 var motsvarande siffror 146 licentiatexamina (varav 59 kvinnor (40 procent)). Här bör påpekas att de examinerade doktorerna i de flesta fall bör ha startat sin utbildning innan SFO-miljöerna etablerades, eftersom en doktorsexamen i vanliga fall tar mer än 4 år, medan en stor del av licentiaterna torde ha startat sin utbildning från 2010 och framåt. Licentiatexamina är vanliga inom temana Säkerhet, Klimat och Teknik, men förekommer sparsamt inom övriga teman. I tabell 5 framgår den totala examinationen för olika teman rapporterat för åren Temana är sorterade utifrån högst andel kvinnor som disputerat och sedan i fallande ordning. Temana skiljer sig markant i storlek. Tabell 5 ska därför inte användas till att jämföra antalet examinerade per tema. Tabell 5: Examination av doktorer och licentiater inom SFO-miljöerna uppdelat per tema. Temana är sorterade efter andel kvinnor som doktorerat, med högst andel överst. Doktorsexamina Tema Totalt Kvinnor Män Licentiatexamina Procent kvinnor Totalt Kvinnor Män Procent kvinnor Kvot antal Lic/doktor Vårdvetenskap % % 0,16 Sjukdom % % 0,05 Medicin % % 0,09 Säkerhet % % 3,22 Klimat % % 0,59 Teknik % % 0,76 HS % % 0,14 Totalt % % 0,40 Samverkan Liksom i de tidigare årens uppföljningar kan vi i år konstatera att antalet samarbeten/strategiska allianspartners som angetts, och vilka samarbeten som inletts, skiljer sig åt mellan SFO-miljöerna och att detta sannolikt är en följd av olikheter i de frågeställningar och utmaningar man arbetar med (Figur 4). Miljöerna inom temat Samhällsvetenskap och Humaniora (HS) utmärker sig genom att de huvudsakligen anger andra akademiska grupper som samarbetspartners, men från föregående år har andelen samarbeten med forskningsinstitut ökat. Detta skiljer sig avsevärt från SFO-miljöerna inom temat säkerhet, som har den största andelen samarbetspartners inom industrin. Även inom de teknik- och klimatinriktade SFO-miljöerna anger man en betydande andel samarbeten med industrin, men bland dessa listas också en ungefär lika stor andel akademiska samarbetspartners. För 2013 har den akademiska andelen ökat inom området Teknik. Inom de medicinskt inriktade SFO-miljöerna (medicin, sjukdomstillstånd och vårdvetenskap) samarbetar man huvudsakligen med andra akademiska grupper, men även för dessa anges en viss andel industrisamarbeten. Denna andel har dock minskat för dessa områden, samtidigt som de akademiska har ökat. I 2012 års uppföljningsenkät inkluderades en kompletterande fråga där miljöerna fick möjlighet att gradera samverkan utifrån en tregradig skala 2. Den vanligaste (47 procent) samverkansgrad som angavs var 2, vilket 2 Skala för att gradera samverkan: 11
12 innebär att samarbetspartnern ingår i delar av verksamheten inom SFO-miljön. En inte oansenlig andel (20 procent) angav 3 som samarbetsgrad, vilket innebär att samarbetspartnern utgör kärnan av verksamheten eller långsiktigt bidrar med resurser. Övriga (33 procent) angav samverkansgraden 1 som innebär ett mer perifert deltagande utan särskilt avsatta resurser. Figur 4. Miljöernas rapporterade samverkanspartners som andel av totalt angivna samverkanspartners inom ett tema (ex. sjukdomstillstånd etc.). Bland de samarbeten som listades av SFO-miljöerna utgjorde akademi och industri de i särklass största grupperna (figur 5a). Sett till graden av samverkan med dessa båda grupper kan vi konstatera att mönstret dem emellan är nästintill identiskt (figur 5b). Uppdelat på temaområden framträder dock vissa skillnader, men variationen är större mellan olika teman än mellan de olika typerna av organisationer (figur 6). Här finns också stora skillnader från 2012, då miljöerna inom temat humaniora och samhällsvetenskap redovisade en relativt hög andel samarbeten av samverkansgrad 1 (närmare 70 procent), men där man för 2013 har ökat andelen för samverkansgrad 3 från några få procent till närmare 40 procent. Inom teknisk forskning angavs 2012 en relativt hög andel samarbeten av samverkansgrad 3 (nästan 30 procent), medan den under 2013 har minskat till drygt 20 procent. Här verkar det vara främst samverkansgrad 2 som ökat, medan samverkansgrad 1 ligger kvar på en liknande nivå som En annan tydlig skillnad mellan olika teman är antalet samarbeten, där SFO-miljöerna inom teknikområdet utmärker sig med i drygt 2100 samarbeten, vilket är i snitt 179 per miljö, medan man inom temat säkerhet angivit 74 samarbeten, eller 37 per miljö. (figur 6 a). 1 Collaboration/strategic alliance partner that participates in open activities without contributing with resources to the environment 2 Collaboration/strategic alliance partner which supports and participates in subprojects in the environment 3 Collaboration/strategic alliance partner that is part of the core of the environment. The collaboration/strategic alliance partner is contributing with long-lasting resources to the environment 12
13 Figur 5 a) Graden av samverkan för miljöernas samtliga rapporterade samverkanspartners. b) Andelen av olika samverkansgrader för akademi- respektive industripartners. Figur 6 a) Graden av samverkan per SFO-miljö inom olika teman. b) Andel av olika samverkansgrader per tema. 13
14 Sammanfattningsvis framkommer ett samarbetsmönster som tyder på stor medvetenhet om potentiella tillämpningar av forskningsresultaten. Om sedan miljön huvudsakligen närmar sig allmänheten, näringsliv eller samhällsorganisationer avgörs av var målgruppen för forskningen finns. Kommunikation av forskningsresultat År 2013 rapporterar många miljöer ett intensivt kommunikationsarbete. Mer än hälften lyfter fram kommunikation som prioriterad uppgift och i stort sett alla miljöer rapporterar omfattande kommunikationsinsatser. Liksom föregående år varierar målgrupperna beroende på område. Många miljöer har dock ett flertal målgrupper inom både den privata och offentliga sektorn. Miljöerna har även i år blivit anlitade i massmedia som experter i aktuella frågor. Det som är utmärkande för många av miljöerna detta år är att de ökat sitt arbete med tillämpning av resultaten. Flera miljöer har aktivt deltagit vid så kallade mötesplatser som syftar till att föra samman forskare med företag flera rapporterar patent och utvecklade produkter. På liknande sätt har miljöer som inte direkt arbetar i innovationssystemet ökat sin interaktion med externa intressenter, genom exempelvis uppdragsutbildningar. En indikator på SFO-miljöernas engagemang i kommunikationsfrågor är hur många konferenser och större seminarier man arrangerat under året. Figur 7 visar hur miljöerna svarat på denna fråga Figur 7. Antal arrangemang av större konferenser av SFO-miljöerna åren Forskningsinfrastruktur Etableringen av forskningsinfrastruktur har skapat möjligheter för högkvalitativ forskning inom flertalet områden. Även under 2013 har rekryteringar gjorts på många håll för att utnyttja infrastrukturen optimalt. Många av infrastrukturerna används inom såväl forskning, som undervisning och även i företagssamarbeten. Områden som tidigare var under uppbyggnad är nu igång. Antalet användningsområden har utökats, pilotanläggningar har skalats upp och nya teknikplattformar har tillkommit. Man har arbetat med att optimera datainsamling. Inom temat sjukdomstillstånd har infrastrukturen underlättat överföringen av forskningsresultat till användningen i klinisk praktik. Uppbyggnaden av biobanker och register har fortsatt. 14
15 Produkter, företag och policypåverkan Miljöerna har rapporterat att forskningsresultat och kompetens har kommit till användning. Beroende på forskningsområde är användargrupperna olika. I de flesta fall handlar det om näringsliv eller samhällsorganisationer. Figur 8. Några indikatorer på användningen av SFO-miljöernas resultat. Av figur 8 framgår att antalet miljöer som rapporterat sådan användning har ökat sedan 2010 både med avseende på utveckling av nya produkter, start av nya företag och genom policypåverkan. I enkätsvaren framgår också tydligt att spridningen och användningen av forskningresultaten är en viktig fråga för miljöerna. Publicering och patent När det gäller utfallet redovisade publikationer och patent i de olika miljöerna är det viktigt att påpeka att skillnaderna i miljöernas storlek påverkar utfallet, liksom att vissa SFO-miljöer år 2010 var nystartade, medan andra byggde ut en redan pågående verksamhet. Antalet publikationer bör alltså inte jämföras mellan miljöerna. Intressantare är i nuläget att studera andelarna av olika publikationstyper för enskilda miljöer och att på sikt följa varje miljös utveckling gentemot dess målsättningar. I uppföljningsenkäten efterfrågas och rapporteras tre olika typer av publikationer: Scientific peer-reviewed publication (artiklar), Peer-reviewed conference papers (konferensartiklar), Other scientific publications-books, theses etc (andra publikationer). 15
16 Erfarenheten visar att andelen artiklar är hög inom grundläggande medicinsk, naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning, medan konferensartiklar utgör en viktig form för publicering inom mer tillämpad forskning (undantag: inom IT där konferensartiklar är dominerande för såväl grundläggande som tillämpad forskning). Inom humaniora och samhällsvetenskap utgör andra publikationer en betydande andel, eftersom man här bl.a. publicerar sig i antologier, monografier etc. Detta mönster visar sig också som förväntat i miljöernas enkätsvar (tabell 6). Flera miljöer påpekar också målsättningen att öka sin publicering. Figur 9 visar den totala bilden över hur publiceringen har ökat, uppdelat per publikationstyp. Figur 9. Rapporterade publikationer från SFO-miljöerna uppdelade i publikationstyper. Totalt rapporterades 187 patentansökningar 2013, att jämföras med, 146 patentansökningar under år 2012, 111 år 2011 och 67 år Detta kan vara ett resultat av det målmedvetna arbete med att analysera innovationspotentialen i varje projekt som beskrivs i många miljöers enkätsvar. De stora ökningarna sker inom områden som redan innan rapporterade flera patentansökningar per år. 16
17 Tabell 6: Publikationer och patent Medelvärden beräknade för en miljö inom ett område. 3 Tema Område Publikationer 2013 Konferens artiklar 2013 Andra Publikationer 2013 Publikationer Totalt 2013 Patentansökningar 2013 Sjukdomstillstånd Cancer Antal % 93 % 1 % 6 % 100 % Diabetes Antal % 80 % 9 % 11 % 100 % Epidemiologi Antal % 92 % 3 % 5 % 100 % Neurovetenskap Antal % 86 % 7 % 7 % 100 % Medicin Mol. Biovetenskap Antal % 82 % 9 % 9 % 100 % Stamceller Antal % 95 % 3 % 2 % 100 % Vårdvetenskap Vårdvetenskap Antal % 68 % 20 % 12 % 100 % Teknik E-vetenskap Antal % 68 % 16 % 16 % 100 % ITK Antal % 31 % 55 % 14 % 100 % Materialvet. Antal % 73 % 18 % 9 % 100 % Nanovet. Antal % 79 % 12 % 9 % 100 % Produktion Antal % 38 % 51 % 11 % 100 % Transport Antal % 44 % 36 % 20 % 100 % Klimatrelaterat Effekter på Natur. Antal % 73 % 9 % 19 % 100 % Energi Antal % 50 % 31 % 19 % 100 % Havsmiljö Antal % 57 % 26 % 17 % 100 % Hållbar utveckling Antal % 66 % 23 % 11 % 100 % Klimatmodeller Antal % 69 % 19 % 13 % 100 % Säkerhet Krisberedskap Antal % 37 % 31 % 32 % 100 % HS Geografiska region. Antal % 23 % 32 % 45 % 100 % 3 Värdena i tabellen är avrundade medelvärden. Därför blir summan i kolumnen Publikationer totalt 2013 inte alltid summan av de tre föregående kolumnerna. 17
18 18
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merUppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden
Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN
Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merREGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merODONTOLOGISKA FAKULTETEN: SÖKSTRATEGIER Odontologiska fakultetens strategiska prioriteringar för forskning
(Dnr. Led 2016/570) 1 (av 5) Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, ODONTOLOGISKA FAKULTETEN: SÖKSTRATEGIER 2018-2020 Detta dokument är den sökstrategi som arbetats fram vid Odontologiska fakulteten
Läs merMyndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar
Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet
Läs merSamlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet
Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden
Läs merInformationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering
Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merSammanfattning av regeringens budgetproposition 2010
Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis
Läs merMiljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet
Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merFÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI
FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI Fem lärosäten i samverkan erbjuder tillsammans med KK-stiftelsen forskarutbildning för industriverksamma inom fokusområdet Smart Industri. UTMANINGAR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Program Förklaring Sista ansökningsdag Finansiering Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade
Läs merFallstudier inom Formas ansvarsområde
Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen
Läs merDialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning. Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ
Dialogmöte granskning av kvalitetssäkring av forskning Anders Söderholm Generaldirektör, UKÄ Nuvarande nationella kvalitetssäkringssystem 2017 2022 fyra komponenter Vägledning för granskning av lärosätenas
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs mer4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
Läs merVetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
Läs merVerksamhetsberättelse 2011 Medicinska fakulteten
Verksamhetsberättelse Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten 2012-03-29 Dnr 212-788-12 Medicinska fakultetens verksamhetsberättelse 1 Inledning Syftet med medicinska
Läs merInitiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Läs merHögre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.
Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det
Läs merBRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Läs merVetenskapsrådet Stockholm
Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 MAJ 2007 VETENSKAPSRÅDET 103 78 Stockholm Vetenskapsrådet Jämställdheten i Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003-2006 Carolyn Glynn, Carl Jacobsson,
Läs merKunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN
Läs merLinköpings universitet 2015
Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,
Läs merBilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merVar fjärde doktorand har varit utomlands under forskarutbildningen
STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning / löpnummer 2018-10-16 / 7 Analysavdelningen Handläggare Eva Stening 08-563 087 63 eva.stening@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs merOffentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom
9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för
Läs merHandlingsplan: Utbildningar som frigör och utmanar
Handlingsplan: Utbildningar som frigör och utmanar Profilerade utbildningar med relevant och aktuellt innehåll (avser endast forskarnivå). Registrerade nybörjare i forskarutbildning (antal) 10 st 12 st
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merAnn-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:
för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning
Läs merBeskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet
Sid 1 (5) Instruktioner till sakkunniga: Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet Vid bedömning av anställning som universitetslektor vid, Umeå universitet,
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merAtt mäta samverkansamverkansenkät
Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU
Läs merFörfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen
Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.
Läs merStrategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak. Informationsmöte
Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak Informationsmöte 2015-09-15 Strategisk satsning Beslut i Fakultetsnämnden 21 april 2015 om satsning på meriteringsanställningar, d v s biträdande
Läs merRiktlinjer för antagning som oavlönad docent
Riktlinjer för antagning som oavlönad docent Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden 20-02-02 Reviderad 203-02-3 Reviderad 205-2-02 Reviderad 206-09-07 Dnr 20/76 Riktlinjer för antagning som oavlönad
Läs merHÖG 15 - Forskningsprojekt
Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merInspel frå n Vetenskåpsrå det
Datum Diarienummer 20 februari 2018 3.3-2018-176 U 2017:05 Styr- och resursutredningen Inspel frå n Vetenskåpsrå det Avseende Styr- och resursutredningens modellförslag (daterat 4 januari 2018) Sverige
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige
Läs merForskningsetik i doktorandbarometern Ole Karlsson
Forskningsetik i doktorandbarometern 2016 Ole Karlsson 7.4.2017 1 Om doktorandbarometern Skickades till alla närvaroanmälda doktorander 9.12.2016-9.1.2017 Tre påminnelser skickades ut samt begäran till
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
Läs merBilaga 7. Centrum för välfärdsstudier
Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar
Läs merVar med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2
Inbjudan: Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2 Informationsmöte 2019-01-31 Detta är K2 Samverkan forskning och praktik Fokus på lokal och regional kollektivtrafik
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merÅrsredovisningsenkäten 2008
Page 1 of 7 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................
Läs merBilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS Teknisk-naturvetenskaplig fakultet
Bilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS 1.3.2-412-19 1. Bokslut för verksamhetsåret 2018 för Bokslutet 2018 för presenteras nedan. I kapitel 2 beskrivs resultaträkningen för år 2018. I kapitel 3 presenteras resultat
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merHandläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet
HANDLÄGGNINGSORDNING 1 2016-04-14 STYR 2016/339 Rektor Handläggningsordning gällande universitetsgemensam finansiering av forskningsinfrastruktur vid Lunds universitet Fastställd av rektor 2016-04-14 Lunds
Läs merFormas Forskningsrådet för hållbar utveckling
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Ansvarsområden: Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden Formas roll HÅLLBARHET Miljö
Läs merI forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.
ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats
Läs merKommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015
Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen
Läs merTre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:
Webbinarium Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen: Hållbara vistelsemiljöer Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle Ökad rörlighet mellan akademi och praktik
Läs merForskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel
Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013
UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009
UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna
Läs merSvenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik
Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter
Läs merAnalys av förutsättningar för innovation inom de strategiska forskningsområdena Rapportering av uppdrag i VINNOVAs regleringsbrev för budgetåret 2011
Analys av förutsättningar för innovation inom de strategiska forskningsområdena Rapportering av uppdrag i VINNOVAs regleringsbrev för budgetåret 2011 2011-06-15 Slutsatser och rekommendationer VINNOVA
Läs merHandlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
1 (7) Bilaga 2 Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Handlingsplan 2018 för Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås målbild är att utvecklas till universitet. Att bli ett
Läs merPengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009
Pengar till forskning Anslag och bidrag 2008 Rapporterad juni 2009 Innehållsförteckning Bidragsinkomster för forskning till Göteborgs universitet... 3 Bidragsinkomster per fakultet 2002-2008... 4 Intäkter
Läs merVerksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10
Verksamhetsplan Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Medicinska fakultetens verksamhetsplan 1 Bakgrund Målen i medicinska fakultetens verksamhetsplan
Läs merSTIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur
Läs merRegeringens forsknings- och innovationsproposition 2009 2012 en sammanfattning
Sveriges läkarförbund Avdelningen för politik och profession Maria Lindholm Regeringens forsknings- och innovationsproposition 2009 2012 en sammanfattning Regeringen presenterade den 23 oktober sin forsknings-
Läs merForskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter
Läs merStyrning av utbildning på grund- och avancerad nivå
DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens
Läs merStrategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan
Styrelsen BESLUT 2017-02-10 dnr HS 2017/110 Strategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan 2017-2022 (1 bilaga) Rektor lägger fram ett förslag om ett strategiskt investeringsprogram, om 20 MKR under
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merFakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 3, den 14 maj 2014
Fakultetsnämnden, utskottet för forskning Kallelse Nr 3:2014 Fakultetsnämnden, utskottet för forskning möte 3, den 14 maj 2014 Omfattning 1-7 Datum och tid: Onsdagen den 14 maj 2014 kl. 9.15-11.15. Plats:
Läs merIndirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.
Vetenskapsrådet 20120203 Enheten för uppföljning Lucas Pettersson Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011. Syftet med detta PM är att få en bild av hur stor andel
Läs merEndast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK
Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs mer1 (5) Bilaga 7. Dnr Centrum för välfärdsstudier
1 (5) Bilaga 7 Dnr 695-16 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier verksamhetsplan 2017 Centrum för välfärdsstudier (CVS) är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. CVS fokuserar på de
Läs meratt fortsätta utveckla en beredningsprocess som stöder klinisk behandlingsforskning av högsta kvalitet och relevans.
STRATEGISK PLAN FÖR KLINISK BEHANDLINGSFORSKNING 2017-2019 Visioner och mål Kommittén för klinisk behandlingsforsknings (KKBFs) övergripande målsättning är att långsiktigt etablera högkvalitativ och effektiv
Läs merRapport från expertgruppen för forskningspolitik
Rapport från expertgruppen för forskningspolitik Expertgruppen för forskningspolitik tillsattes av DIK:s styrelse årsskiftet 2011/2012. I gruppen har ingått: Jenny Johannisson, lektor och vicerektor vid
Läs merStrategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Läs merMedtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer
3193 - Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer Mona Jonsson, projektkoordinator, Medtech4health mona.jonsson@medtech4health.se Åsa Wallin, Portföljansvarig Kompetens
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merRiktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning
BESLUT 1 Dnr RÄ 2007/302 Styrelsen Centrum vid Lunds universitet Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning 1. Inledning Universitetet beslutar härmed att följande riktlinjer ska gälla för
Läs merERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU
ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU 1 STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND (RJ) Fristående stiftelse som stödjer humanistisk
Läs merPreliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009
Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009 Statistiska centralbyrån, september 2010 Carolina Thulin Daniel
Läs merIndikatorrapport. BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period:
Indikatorrapport BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period: 2010-2013 1 BILAGA TILL INDIKATORRAPPORT 2010-2013 :s indikatorrapport omfattar de övergripande målen som sammanställts i Utvecklingsplan 2013-2016.
Läs mer