Strategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan

Transkript

1 Styrelsen BESLUT dnr HS 2017/110 Strategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan (1 bilaga) Rektor lägger fram ett förslag om ett strategiskt investeringsprogram, om 20 MKR under perioden , kopplat till Utvecklingsplanen. Beslut i ärendet har fattats av styrelsen för Högskolan i Skövde vid sammanträde Lars Niklasson Rektor Kopia till Rektorsfunktionen Fakultetsnämnden Prefekter Avdelningschefer vid verksamhetsstödet Studentkåren

2 Strategiskt investeringsprogram - utvecklingsplan Sammanfattning Styrelsen för Högskolan i Skövde (Högskolan) har fastställt en utvecklingsplan för Utvecklingsplanen kommer att ligga till grund för såväl strategiska överväganden som konkreta handlingsplaner och aktiviteter för att säkerställa att Högskolan når de mål som identifieras i planen. Utvecklingsplanen ligger väl i linje med propositionen Kunskap i samverkan -för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 1 som regeringen lade fram i november I propositionen synliggör regeringen sin syn på forsloiingspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar För att skapa förutsättningar för att Högskolan ska kunna ta del av de forskningssatsningar som föreslås i propositionen och i hög grad bidra till att de identifierade samhällsutmaningarna löses, och samtidigt bidra till att målen i utvecklingsplanen uppnås och att Högskolan stärker sin konkurrenskraft, inrättas ett strategiskt investeringsprogram. Det strategiska investeringsprogrammets omfattning är 20 mnkr, vilket belastar Högskolans myndighetskapital under perioden 2017 till och med Effektmålen för investeringsprogrammet är: - Ökad omfattning av utbildning på avancerad nivå. - Ökad omfattning av den samhällsrelevanta forskningen vid Högskolan, genom ett ökat deltagande i nationella forsloiingsinitiativ som stärker Högskolans forskningsprofilering. - Etablering av Digitalisering för hållbar utveckling som ett högskolegemensamt tema som knyter samman utbildning och forsloiing, samt att Högskolan röner nationellt erkännande för detta tema. - Att Högskolan inom ett flertal områden utvecklar sin nationella konkurrenskraft och därigenom skapar förutsättningar för att erhålla ökade anslag i kommande resursfördelningssystem för utbildning och forsloiing 2. Institutionerna och verksamhetsstödet kan ansöka om strategiska investeringar, d.v.s. kortsiktiga satsningar mellan 2017 till 2019 vilka ger långsiktiga effekter relaterade till målen ovan. Rektor är ansvarig för programmet och återrapporterar beslutade investeringar och dessas effekter till styrelsen kontinuerligt. Exempel på investeringar som kan stödjas inom programmet innefattar men är inte begränsade till: - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå, gärna riktade mot avgiftsfinansierad utbildning eller uppdragsutbildning. - Utveckling av kompetens, kursmoment och aktiviteter kopplade till det högskoleövergripande temat, samt aktiviteter för att externt synliggöra Högskolans arbete kopplat till temat. - Strategiska reloyteringar av gästprofessorer och adjungerade professorer med koppling till det högskoleövergripande temat eller med erfarenhet av att attrahera extern finansiering inom prioriterade områden. 1 Prop. 2016/17:50 2 Regeringen avser att fördela merparten av nya anslag till forskning och utbildning på forskarnivå utifrån dels nuvarande två kvalitetsindikatorer, dels samverkan med det omgivande samhället. Regeringen avser att ge samverkan samma vikt som kvalitetsindikatorerna, Prop. 2016/17:50, s. 59

3 - Stöd till utvecklingsarbete kopplat till forskningsansöloiingar. - Medfinansiering av forskningsprojekt, vilka genomförs i nära samverkan med det omgivande samhället. Besloivningar av krav, kriterier och tidsplan för ansökningar tillgängliggörs i särskild ordning. Ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt kommer att tillämpas vid bedömningarna av dessa strategiska initiativ. Rektors strategiska råd kommer att spela en viktig roll i arbetet med att implementera programmet. Utvecklingspion för Högskolan i Skövde Högskolans styrelse fastställde i december 2016 den utvecmingsplan som ska gälla fram till och med Utvecklingsplanen identifierar vision, samt ett flertal mål kopplade till utbildning, forskning och ett antal högskoleövergripande områden. Visionen är att Högskolan i Skövde är en profilerad högskola, där utbildning och forsloiing samlas i utvalda och excellenta miljöer. Verksamheten bedrivs i en akademisk kultur som präglas av omtanke om studenter, medarbetare och samhälle. - Med profilering menas att Högskolan bedriver sin akademiska verksamhet inom utvalda forsknings- och utbildningsmiljöer. Valet av miljöer grundas på medvetna och strategiska ställningstaganden. Profileringen innebär möjlighet till Maftsamling och utveckling. - Med excellens menas att all verksamhet vid Högskolan ska ha mycket hög kvalitet och vara internationellt konkurrenskraftig. Kravet på mycket hög kvalitet genomsyrar all utbildning och all forskning samt all verksamhet som stödjer utbildning och forskning. - Med omtanke menas att all verksamhet på Högskolan ska präglas av ansvar för och omsorg om människan och samhället. Omtanken konkretiseras gentemot studenter och medarbetare i en kultur som grundas i den statliga värdegrunden. Omtanken relaterar också till Högskolans samlande tema Digitalisering för hållbar utveckling. I temat konkretiseras omtanken gentemot samhället i stort då digitalisering kan bidra till ett hållbart samhälle. UtvecMingsplan målsätter ett stort antal viktiga indikatorer för utvecming inom utbildning, forsloiing och högskoleövergripande områden. Det finns anledning att speciellt följa utvecklingen inom tre områden: - Utbildning på grund- och avancerad nivå, med speciellt fokus mot genomströmning och utbildning på avancerad nivå. - Lärarkompetens, med speciellt fokus mot lärare med doktorsexamen och professorer. - Forsloiingsverksamhetens resultat och effekter, med speciellt fokus mot ökad omfattning av forskningsverksamheten, dess resultat och effekter, samt rätten att bedriva utbildning på forskarnivå. Rektors strategiska råd, bestående av rektorsfunktionen, dekan och prodekan, prefekter samt studentrepresentant identifierade tre huvudsaldiga utmaningar kopplade till måluppfyllelsen av utvecmingsplanen, nämligen: - Att öka utbildningen på den avancerade nivån - Att öka forskningens omfattning - Att etablera Högskolans tema, Digitalisering för hållbar utvecming, som ett trovärdigt samlande tema samt att erhålla extern uppmärksamhet och erkännande som ett samlande tema.

4 För att adressera dessa utmaningar skulle Högskolan behöva göra ett antal riktade insatser för att, i väsentlig grad, öka möjligheterna att uppfylla målen i utvecklingsplanen. Investeringsprogrammet har till uppgift att säkerställa en positiv utveckling kopplad till dessa utmaningar och har därför följande effektmål: - Ökad omfattning av utbildning på avancerad nivå. - Ökad omfattning av den samhällsrelevanta forskningen vid Högskolan, genom ett ökat deltagande i nationella forskningsinitiativ som stärker Högskolans forskningsprofilering. - Etablering av Digitalisering för hållbar utveckling som ett högskolegemensamt tema som knyter samman utbildning och forsloiing, samt att Högskolan röner nationellt erkännande för detta tema. - Att Högskolan inom ett flertal områden utvecklar sin nationella konkurrenskraft och därigenom skapar förutsättningar för att erhålla ökade anslag i kommande resursfördelningssystem för utbildning och forskning Sammantaget innebär detta att det finns goda möjligheter för Högskolan att nu, genom ett antal strategiska investeringar, skapa goda framtida möjligheter för såväl en utökad utbildningsvolym, som en utökad forsloiingsvolym, samt att etablera sig nationellt som ett lärosäte där digitalisering för hållbar utveckling är ett genomgripande tema. Programmet ökar också möjligheterna för Högskolan att nå de mål som identifieras i utvecklingsplanen. Kunskap i samverkan -för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft I propositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konlcurrenskraft pekar regeringen ut ett antal samhällsutmaningar vilka kommer att loäya ny forsloiingsbaserad kunskap samt samverkan mellan högskolan och samhället i övrigt, för att utveckla nya hållbara lösningars. De prioriterade samhällsutmaningarna är klimat och miljö, hälsa, ökad digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. Högskolans forskning har tydliga kopplingar till ett flertal av dessa utmaningar, och till de program och andra satsningar som regeringen föreslår för att lösa dem. Propositionen anger att de statliga forsloiingsfrnansiärerna bör initiera ett antal tioåriga nationella forsloiingsprogram och föreslår därför ökade anslag till dessa finansiärer för etablering av program riktade mot: Klimat, - Hållbart samhällsbyggande, - Social bostadspolitik och tillgänglighetsdesign, - Migration och integration, - Antibiotikaresistens, - Tillämpad välfärdsforskning, samt - Arbetslivsforskning Utöver dessa program, föreslås även förstärkningar av vissa forsloiingsområden, nämligen: Humaniora och samhällsvetenskap, Rymdforskning och rymdverksamhet, - Datadriven forsloiing, - Framtidens teknik för digitalisering, Biobanker och registerforskning, - Klinisk forsloiing, 3 Prop. 2016/17:50, s. 22

5 '197T' HÖGSKOLAN - Välfärdens kvalitet, organisation och processer, Jämlika villkor, samt Satsningar för förbättrade kunskapsresultat i skol- och utbildningssystemet. Därutöver föreslår propositionen inrättandet av ett antal strategiska samverkansprogram för att stimulera forsloiing och innovation, nämligen: Nästa generations resor och transporter. o Ett långsiktigt hållbart transportsystem för resor och transporter är avgörande för Sveriges fortsatta ekonomiska utveclding och välstånd. Ett tillgängligt, attraktivt, välfungerande och samhällsekonomiskt effektivt transportsystem i hela landet är en förutsättning för att klara utmaningar som rör sysselsättning, miljö- och hälsopåverkan och ldimatförändringar. Smarta städer. o Den globala urbaniseringen går mycket snabbt. Mer än varannan människa i världen bor i en stad och 2050 beräknas sju av tio människor bo i städer. I Sverige bor mer än 80 procent av befolloiingen i tätorter. Städer står i dag för en växande miljöbelastning med över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Utvecklingen i städer har en avgörande roll för transportsektorns utsläpp av Idimatgaser och luftföroreningar. Effekterna av ldimatförändringarna har också stor påverkan på städernas funktion. Cirkulär och biobaserad ekonomi. o En bio-baserad ekonomi innebär att förnybara, biobaserade produkter används eller ersätter fossila produkter. Den cirkulära ekonomin innebär att främja en resurseffektiv återanvändning och återvinning, reparation och uppgradering av produkter och material baserade såväl på förnybara som ändliga råvaror samt att använda avfall som en resurs. Life science. o Flera av de samhällsutmaningar som världen står inför har koppling till hälsa, t. ex. åldrande befolkningar, livsstilsrelaterade sjukdomar, risk för pandemier och antibiotikaresistens. Detta ställer ökade lo-av på utveclding av nya effektiva läkemedel, vårdmetoder och ny medicinteknik. Inte minst gäller detta lösningar baserade på digital teknik. Detta kräver ett gemensamt angreppssätt där näringslivets, hälso- och sjukvårdens, omsorgens och forskningens samverkan och synergier är centrala utgångspunkter. Uppkopplad industri och nya material. o Den fjärde industriella revolutionen möjliggör en produktion som inte bara är automatiserad utan också digitaliserad. Det kan leda till nya sätt att bemöta kunder och nya affärsmodeller. Nya hållbara biobaserade material, datamolnstjänster, robotik och tillverkning med 3D-skrivare skapar möjligheter inom alla branscher och är en förutsättning för att upprätthålla konkurrenskraften i Sverige. Dessutom är nya hållbara material och avancerad miljö- och ldimatteloiik nyckeln för att uppnå en mer effektiv och giftfri produktion.

6 För den kommande tioårsperioden är Regeringens ambition att digitalisering ska genomsyra samtliga samverkansprograrn*, vilket skapar goda förutsättningar för Högskolan att vara del i ett flertal satsningar, och samtidigt bidra till hållbara lösningar på de identifierade samhällsutmaningarna. Detta kräver dock att Högskolan utvecklar etablerar och utvecklar sitt gemensamma tema Digitalisering för hållbar utveckling. I propositionen betonar regeringen även vikten av ökad profilering och samverkan, vilket ligger mycket väl i linje med Högskolans utvecklingsplan, och med det strategiska investeringsprogrammets ambition. Ett aktivt deltagande i ovanstående satsningar bidrar även till att höja Högskolans konkurrenskraft inom ett flertal viktiga profilområden. Regeringen signalerar i propositionen att ett framtida resursfördelningssystem för forsloiing kommer att baseras på ett utökat antal indikatorer. Förutom de nuvarande kvalitetsindikatorerna, publiceringar och citeringar - samt externa medel, avser man att även inkludera samverkan med det omgivande samhället som underlag för medelsfördelning. Regeringen har för avsikt att ge samverkan samma vikt som kvalitetsindikatorerna 5. Sammantaget innebär detta att Högskolan skulle behöva göra ett flertal investeringar kopplade till forskning och samverkan, för att öka sina möjligheter att vara en aktiv part i nationella såväl som internationella forsloiingsprogram. Därigenom ökar Högskolan sina möjligheter att nå de mål för forskning och samverkan som utvecklingsplanen identifierar. Dessa investeringar skulle även skapa goda möjligheter för Högskolan att öka sin konkurrenskraft och därigenom möjligheterna att erhålla ökad forsloiingsfinansiering när ett framtida prestationsorienterat resurstilldelningssystem för utbildning och forsloiing. Prop. 2016/17:50, s 111 Prop. 2016/17:50, s