Ett huvudspår för att begränsa globala CBRN-hot utgörs av det multilaterala arbetet med att kontrollera och eliminera

Transkript

1 Promemoria Försvarsdepartementet CBRN - en betraktelse. Anförande av Departementsrådet Cecilia Looström vid CBRN-dagarna 2011 Det talade ordet gäller. Inledning Jag har fått förmånen att i detta sammanhang ge en betraktelse över ett område som vi känner under förkortningen CBRN. De CBRN dagar som vi bevistar här i Karlstad visar på den stora spännvidden inom området. Vad utmärker detta område? Som ni alla väl känner till har det ju förekommit ett antal andra förkortningar som passerat förbi genom åren. En konstant faktor är dock att området alltid kunnat kopplas till olika ämnen och substanser som erbjuder potentiellt mycket obehagliga möjligheter att ställa till skada. En betraktelse över CBRN-området startar lämpligen i ett globalt perspektiv. De senaste veckornas händelser i Japan visar på sårbarheten i moderna samhällen och om kärnkraftssäkerhet diskuteras nu runt om i världen. Mer om detta senare. I det globala perspektivet utgör massförstörelsevapen fortfarande ett reellt hot och ickespridningsarbetet är ett av det internationella samfundets största utmaningar. Hoten och utmaningarna kommer såväl från statliga som icke-statliga aktörer. Den Europeiska säkerhetsstrategin från 2003 listar terrorism och spridning av massförstörelsevapen som två av de stora hoten mot EU:s säkerhet. I den implementeringsrapport som antogs år 2008 bekräftas detta ytterligare: Denna spridning, av både stater och terrorister, identifieras i den europeiska säkerhetsstrategin som "potentiellt det största hotet mot EU:s säkerhet". Denna risk har ökat under de senaste fem åren och utsatt det multilaterala systemet för påfrestningar. Ett huvudspår för att begränsa globala CBRN-hot utgörs av det multilaterala arbetet med att kontrollera och eliminera

2 2 massförstörelsevapen. I centrum för dessa ansträngningar står konventionerna mot B- och toxinvapen respektive C-vapen och ickespridningsfördraget för kärnvapen. Det är särskilt angeläget att verka för att uppnå universell anslutning och fullständig efterlevnad av dessa avtal. Inte minst utvecklingen av de s.k. regionala spridningsfallen utgör allvarliga utmaningar för det internationella samfundets arbete. Iran har alltjämt inte lyckats bygga förtroende hos omvärlden för att avsikterna med sitt kärntekniska program enbart är fredliga, situationen på den koreanska halvön framstår ånyo som oförutsägbar, den internationella terrorismen fortgår och mitt i detta ser vi en omvälvande utveckling i Nordafrika och Mellanöstern. Positiva utvecklingar blandas således med mer osäkra men i allt detta framgår också fortsatt osäkerhet och farhågor avseende utvecklingen av massförstörelsevapenprogram och inte minst kontrollen över dessa. Arbetet mot spridning av massförstörelsevapen är alltså i högsta grad fortsatt relevant. En av pelarna i detta arbete, G8 gruppens globala partnerskap, närmar sig sitt slutår 2012 och dess framtid kommer säkerligen diskuteras under året, inte minst vid det kommande G8 toppmötet i Frankrike. Även Sverige deltar i detta arbete liksom i andra icke-spridningsinsatser som t.ex. Proliferation Security Initiative (PSI) ; vissa av er här säkert har en direkt personlig erfarenhet av arbete inom ramen för dessa initiativ. År 2010 visade också med tydlighet vikten av att Sverige är en del av det internationella samfundets arbete. Under året fick vi för första gången på allvar erfara att terrorismen nått även Sverige. Självmordsdådet på Drottninggatan i Stockholm fick lyckligtvis inte en så allvarlig utgång men för många svenskar var det en obehaglig ögonöppnare. Vi kan inte utgå från att vi alltid kommer att ha sådan tur i framtiden. Vad hade hänt om gärningsmannen haft tillgång till CBRN ämnen när han vandrade på Drottninggatan? Med utgångspunkt i EU:s säkerhetsstrategi och arbetet mot spridning av massförstörelsevapen jobbar Sverige tillsammans med övriga medlemsstater för att stärka förmåga att möta CBRN-hot. Dimensionerande för de nationella skyddsansträngningarna är hela skalan från olyckor av CBRN-typ till antagonistiska hot från statliga och icke-statliga aktörer. Efter denna breda introduktion tänkte jag fokusera på det nationella planet och närma mig mitt eget fält och den utveckling som skett avseende CBRN inom Försvarsdepartementets område. Riksdagen fattade 2009 beslut om en ny inriktning för det militära försvaret. I denna inriktning betonas också vikten av Försvarsmaktens förmåga inom CBRN-området.

3 3 Regeringen anser att FM bör ha förmåga att: - upptäcka CBRN-händelser i Sverige och i närområdet, - förebygga och minska verkningar vid incidenter innefattande CBRN-hot, Inriktningen innebär ocksp den mest omvälvande försvarsreformen i modern tid. Det finns mycket som är värt att lyfta fram i det implementeringsarbete som nu genomförs men jag ska nöja mig med att peka på att vi under sommaren 2010 bl.a. fick se de första kontinuerligt tjänstgörande soldaterna anställas i CBRN-kompaniet. En av de två plutonerna i kompaniet är i princip bemannat. Fortsatt utbildning och träning krävs för att fullt ut uppnå målsättningar och krav för förbandet. Men det gläder mig dock att kunna konstatera att Sverige nu har en stående och mycket kvalificerad förmåga inom detta område genom den 1:a CBRN-plutonen. Försvarsmakten har även tidigare visat relevansen och potentialen i sin förmåga bl.a. genom att sända en CBRN rekognoseringsgrupp till Kosovo 2006 och till Afghanistan i slutet av Insatserna har bl.a. bidragit till att verifiera och förbättra medicinska hotbedömningar för de svenska kontingenterna i KFOR och ISAF. Det nya försvaret med dess betoning på tillgänglighet och användbarhet skapar nya förutsättningar och möjligheter för civil-militär samverkan. Jag vill hävda att detta är särskilt tydligt inom CBRN området. Förutom försvarsreformen finns det även flera andra delar av Försvarsdepartementets ansvarsområde där det sker viktiga förändringar med bäring på CBRN. Inom kärnenergiberedskapsområdet utgör målbild 2015 en viktig ledstjärna och under 2010 har ett arbete påbörjats i syfte att skapa en strategiskt överblick och samordning av det samlade svenska arbetet avseende CBRN och explosivämnen. Som nämnts tidigare illustrerar händelserna i Japan CBRN-områdets betydelse för den nationella krisberedskapen. En kärnkraftsolycka är bland det mest skrämmande vi kan tänka oss. För svensk del visar den stora krisberedskapsövningen SAMÖ 11 att frågan tagits på allvar redan innan händelserna i Japan. Även om vi knappast behöver frukta några Tsunamis i Sverige kan man inte utesluta olyckor och allvarliga händelser vid våra kärnkraftverk. År 2010 sattes också säkerheten vid våra kärnkraftsverk i fokus efter att aktivister bröt sig in på Forsmarks område. I detta fall resulterade incidenten inte i någon egentlig fara för säkerheten men även här kan kanske vara relevant att ställa oss själva frågan tänk om? Tänk om det inte varit Greenpeace utan någon med antagonistiska avsikter som svarat för intrånget? Utvärderingen från SAMÖ 11 pågår och har ännu inte kommit mig till del. Jag vill dock redan nu framhålla det beaktansvärda i att Sverige genomför en nationell övning på CBRN-området med tusentals personer

4 4 och ett mycket stort antal aktörer, detta under 36 timmar och i realtid. Och detta är bara det första av tre steg i övningen. Såvitt jag har förstått har SAMÖ 11 även illustrerat den nya tillgängliga Försvarsmaktens förmåga att stödja civil krishantering i detta fall genom nyttjande av ett mobilt R/N laboratorium, detektering och provtagningsgrupper samt kvalificerad saneringsutrustning. Året som gått har också tvingat Sveriges krisberedskap att förhålla sig till biologiska ämnen såväl nationellt, regionalt och lokalt. Först var det svininfluensan som utmanade hela nationen och sedan prövades Östersundsbornas uthållighet av parasiten Cryptosporidium. Från det lokala till det europeiska planet. Som jag tidigare nämnt är spridning av massförstörelsevapen och terrorism två av de hot som EU identifierat. Som en del av arbetet med att stärka unionens förmåga att hantera dessa hot kunde en handlingsplan, EU CBRN action plan, antas under det svenska ordförandeskapet Under 2010 har arbetet påbörjats med implementeringen av detta, något som ni kommer att få höra mer om senare under dessa dagar. Allt detta tjänar som illustration på den fortsatta relevansen för CBRNområdet. Det visar också på den stora spännvidden i de utmaningar som området ställer på samhället. Allt från lokala och vardagliga utmaningar till globala och extraordinära. CBRN-området är måhända inte unikt i detta hänseende men det som särskiljer området från andra utmaningar är naturligtvis de extrema konsekvenser som en CBRN-händelse kan ge upphov till. Även om risken för ett antagonistiskt användande av CBRN-vapen för närvarande kan betraktas som liten så är den potentiella effekten av ett sådant användande så hotande att vi måste förhålla oss till det. För att citera propositionen Ett användbart försvar: - Utmaningar och hot mot målen för vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Vissa av dessa utmaningar och hot är svåra att förutse och kan uppstå plötsligt, medan andra successivt växer fram. Detta gäller både för utvecklingen i närområdet och konfliktområden längre bort. Samt: - För att hantera dessa utmaningar måste det finnas en aktuell krisfallsplanering, särskilt för strategiskt viktiga områden och samhällsfunktioner. Sverige har en god förmåga att hantera utmaningar och hot inom CBRNområdet. Denna förmåga är av ett nationellt intresse. Det gäller både det förebyggande arbetet och den operativa förmågan, såväl för den nationella krisberedskapen som för det militära försvaret. Det gäller också för genomförandet av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. En

5 5 avgörande faktor för denna förmåga är den vetenskapliga forskningskompetens som Totalförsvarets forskningsinstitut besitter. Denna kompetens stöder och utvecklar övriga delar av det svenska CBRN-området. Under 2010 har Totalförsvarets forskningsinstituts CBRN-forskning genomgått en internationell utvärdering med ett mycket gott resultat Bland annat mot bakgrund av det som här skisserats tidigare är en nationell vetenskaplig kompetens avseende CBRN av ett nationellt intresse. För att även framöver säkerställa den kompetens som finns inom Totalförsvarets forskningsinstitut beslutade regeringen att kostnaderna för att upprätthålla den grundkompetens och infrastruktur som CBRN-forskningen kräver, ska anslagsfinansieras. Därmed betonar Regeringen också forskningens betydelse såväl för det militära försvaret och den nationella krisberedskapen. Forskningen ger således en tydlig civil-militär nytta.. Den nya finansieringsformen trädde i kraft vid halvårsskiftet Regeringen och regeringskansliet fäster således mycket stor vikt vid det arbete som genomförs på alla nivåer inom CBRN-området. CBRN-dagarna här i Karlstad samlar många som arbetar med CBRN i olika roller och funktioner. Jag är övertygad om att den bredd av och de möten mellan kompetenser som dessa dagar i sig visar, bidrar till att stärka den svenska förmågan inom CBRN-området. Med dessa ord vill jag slutligen tacka arrangörerna för möjligheten att tala här idag och för att ni genom dessa dagar bidrar till att stärka den samlade svenska CBRN-förmågan. Jag ser fram mot spännande möten under dessa dagar och är beredd att svara på frågor om vi hinner med detta?