Miljökonsekvensbedömning för detaljplan Havsvidden 5, Geta kommun

Transkript

1 Miljökonsekvensbedömning för detaljplan Havsvidden 5, Geta kommun Utkast

2 Medverkande Beställare/MKB ansvarig: Beslutande myndighet: Konsult: Uppdragsansvarig: Havsvidden AB Geta kommun WSP Samhällsbyggnad, avdelning Miljö och samhälle Mia Tiderman, uppdragsansvarig Göran Holm, naturmiljö Ezequiel Pinto-Guillaume, kulturmiljö och landskapsbild Marianne Klint, granskare Foto: WSP, om inte annat anges Foto framsida: Havsvidden hotell- och konferensanläggning, vid Själviken. 2

3 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAGET OMRÅDESBESKRIVNING PLANFÖRSLAGET MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN KOMMUNALA PLANER SKYDDADE OMRÅDEN REFERENSER BILAGA 1. PLANKARTA FÖR HAVSVIDDEN BILAGA 2 PROTOKOLL AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET BILAGA 3 NATURVÄRDESINVENTERING BILAGA 4 RAPPORT ARKEOLOGISK INVENTERING BILAGA 5 PM LANDSKAPSBILDSANALYS BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGENS SYFTE BEHOVSBEDÖMNING METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER AVGRÄNSNINGAR AVGRÄNSNING I RUM AVGRÄNSNING I TID AVGRÄNSNING I SAK AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET ALTERNATIV NOLLALTERNATIV MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE MILJÖASPEKTER NATURMILJÖ ÖVRIGA MILJÖASPEKTER KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD VATTEN UPPFÖLJNING GENOMFÖRDA SAMRÅD SAMRÅD RÅDGÖRANDE SAMMANTRÄDE AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE

4 1. SAMMANFATTNING Detaljplaneförslaget för Havsvidden 5 i Geta kommun, syftar till att möjliggöra ny bebyggelse genom att anlägga 11 nya klipphus med tillhörande bastu- och förrådsbyggnader. Planförslaget medger ytterligare 80 m 2 för service- och hamnbyggnader. Planområdet omfattar 9,42 hektar och strandlinjen är cirka 600 meter lång. Miljökonsekvensbedömningen avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenser av de förändringar som medges enligt planförslaget Havsvidden 5. Denna MKB beaktar även den totala effekten av hela Havsviddens hotell- och konferensanläggning, genom att beskriva vad de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 medger tillsammans med planförslaget Havsvidden 5. Miljöaspekterna är uppdelade efter betydande miljöaspekter och övriga miljöaspekter enligt avgränsningen som beskrivs i kapitel 4. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Naturmiljö - betydande miljöaspekt Planförslaget - Havsvidden 5 Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området för Havsvidden 5 främst vara knuten till skogsmarken. Inga naturvärdesobjekt noterades längs klipporna vid kusten. Av de identifierade naturvärdesobjekten bedöms två objekt (hvs_02 och hvs_03) påverkas av planförslaget (Havsvidden 5). Dessa utgörs av skogsområden med naturvärdesklass 3, respektive 4. De utpekade objekten ligger helt inom utpekad mark för kvartersbebyggelse och vissa delar ligger där byggrätter planerats vilket innebär att objekten helt eller delvis försvinner. Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms exploateringen enligt planförslaget medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön i planområdet. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden noterats (naturvärdesklass 1 eller 2), men att detaljplanen ändå innebär exploatering av två av tre av de naturvärdesobjekt som identifierats under naturvärdesinventeringen. Planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner - Havsvidden 1-4 Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området för Havsvidden 1-4 och 5 främst vara knutna till skogsmarken. Inga naturvärdesobjekt noterades längs klipporna vid kusten. Med utgångspunkt i 4 bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms exploateringen, som medges enligt de redan antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4 och planförslaget, medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön för dessa områden. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden (naturvärdesklass 1 eller 2) har noterats inom av planområdet, samt att tre av fyra av de identifierade naturvärdesobjekten inte ligger inom områden där byggnation medges enligt planförslaget. Kulturmiljö och landskapsbild - övrig miljöaspekt Planförslaget - Havsvidden 5 Det finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet. I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt fyra arkeologiska anläggningar. Inget av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar; samtliga fyra objekt föreslås vara kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för kulturmiljö och landskapsbild bedöms planförslaget Havsvidden 5 medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön eftersom de lämningar som finns inom planområdet inte är fasta fornlämningar och dessutom ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker. I planförslaget Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av landskapsbilden. Påverkan kommer att vara visuellt bestående. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för landskapsbild bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser för landskapsbild, eftersom den nya bebyggelsen gestaltas och har gestaltats med en tydlig och medveten anpassning till naturmiljön och landskapsbilden. Planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner - Havsvidden 1-4 Det finns inga registrerade fornlämningar inom området för havsvidden 1-4 och 5. I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar. Inget av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar, därför föreslås samtliga 12 objekt vara kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar. Under arbetet med planering och anläggning av Havsvidden 1-4 har stor hänsyn tagits till de kulturlämningar som finns inom detta område. Risken att de historiska lämningar som finns inom planområdet för Havsvidden 5 kan komma att skadas är liten. I de antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4 har de historiska lämningarna inte påverkats av den nya anläggningen, utan har tagits

5 hand om och respekterats. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för kulturmiljö bedöms planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 att leda till obetydliga konsekvenser för kulturmiljön, eftersom de lämningar som finns inom områdena inte är fasta fornlämningar och dessutom ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker. I planförslaget Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av landskapsbilden. Påverkan kommer att vara visuellt bestående. I de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 kommer nya byggnader att påverka landskapsbilden. Även denna påverkan är visuellt bestående. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för landskapsbild bedöms planförslaget Havsvidden 5 och de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 medföra små negativa konsekvenser för landskapsbild, eftersom den nya bebyggelsen gestaltas och har gestaltats med en tydlig och medveten anpassning till naturmiljön och landskapsbilden. Vatten - övrig miljöaspekt Planförslaget Havsvidden 5 och Antagna detaljplaner - Havsvidden 1-4 Havsviddens behov av färskvatten tas från den närliggande sötvattenresursen Gröndahls träsk, genom en av Havsvidden uppförd, ägd, och förvaltad reningsanläggning som är placerad invid stranden till träsket. Uttaget är reglerat enligt i enlighet med samfällighetens styrelsebeslut. Det föreslagna uttaget i medeltal på 25 m 3 bedöms täcka behovet för Havsvidden 1-4 och Havsvidden 5. Detta uttag på 25 m 3 från Gröndals träsk ryms inom sjöns vattenbudget enligt den konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station (Husö, 2015). Vidare bedöms i rapporten att ett uttag i den storleken troligen inte skulle innebära någon större förändring av sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50 m 3 ) mot det föreslagna (25 m 3 ) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön, även vid torra år. Tabell 1 Sammanfattande konsekvensbedömning Ingreppet/ störningens omfattning Ingreppets/ störningens omfattning Havsvidden 5 Havsvidden 1-4 Havsvidden 1-4 och 5 Naturmiljö (Lågt värde) Liten negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Figur 1. Området för Havsvidden 1-4 Miljöaspekt (intressets värde) Kulturmiljö (Lågt värde) Obetydlig konsekvens Obetydlig konsekvens Obetydlig konsekvens Landskapsbild (Lågt värde) Liten negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Vatten (Lågt värde) Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Sammanfattningsvis bedöms det ansökta uttaget (25 m 3 ) av vatten från Gröndalsträsk inte leda till negativa konsekvenser vid normala förhållanden, dock kan uttaget det vid särskilt torra år leda till små negativa konsekvenser för de ekologiska värdena i sjön. Figur 2. Området för Havsvidden 5 5

6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAGET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet ligger i Dånö by, Geta kommun, väster om Själviken, i nära anslutning Havsviddens befintliga hotell- och fritidsområde. Havsviddens hotelloch fritidsområde omfattas av fyra detaljplaner (Havsvidden 1-4) som fastställdes år 2008, 2009, 2011 och 2013, se Figur 3. För de fastställda detaljplanerna för Havsvidden 1-4 återstår cirka 2000 m 2 byggrätt för detaljplanen som omfattas av kvarter 1, upp till 100 m 2 byggrätt för kvarter 2 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska byggas), cirka m 2 byggrätt för kvarter 3 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska byggas) och cirka 170 m 2 byggrätt för kvarter 4 (varav minst 130 m 2 för uppförandet av det sista klipphuset). Den intilliggande fastigheten, mellan Havsvidden 5 och Havsviddens hotell- och fritidsområde Havsvidden 1-4, Sälvik RNR 2:143 är föremål för en separat detaljplaneprocess. Planområdet utgörs av ett obebyggt naturområde som ligger vid kusten. Marken utgörs av en karg, öppen hällmarksskog som domineras av barrträd (martallar). Stränderna utgörs av steniga stränder, kala klippor eller branter, se Figur 4 Figur 4. Foto från området för Havsvidden 5. Figur 3. Området med svart markering utgörs av planområdet för Havsvidden 5 och området med grön markering utgörs av Havsvidden

7 2.2 PLANFÖRSLAGET Planområdet omfattar en utvidgning av Havsviddens hotell- och fritidsområde. Detaljplaneförslaget omfattar fastigheterna 2:90, 2:144 och 2:149 i Dånö by, Geta kommun, Havsvidden 5. Planområdets yta är 9,42 hektar och strandlinjen är cirka 600 meter. Byggnadsrätten för området är m 2 våningsyta. Planen medger att 11 fritidshus får upprättas med en yta på 180 m 2 vardera med en tillhörande bastubyggnad (inklusive altan) på högst 20 m 2. Plankartan anvisar byggnadsytor för 9 av fritidshusen och en något större byggnadsyta där två fritidshus kan byggas. Utanför dessa byggnadsytor får bastu- och förrådsbyggnader uppföras. Byggrätten medger ytterligare 80 m 2 för service- och hamnbyggnader. kan sannolikheten för att ett utsläpp av olja i träskets närhet anses vara liten. Stränderna har reserverats helt som parkområde bortsett från ett mindre område i Vikbotten, som har anvisats som område för kvarterets gemensamma servicebyggnader och möjliga hamnanläggningar. Parkområdena utgör totalt 25 % av planområdet och utgörs av mark vid stränderna och mark som vetter mot den privatägda fastigheten i öst. Planområdet kommer att utgöras av privat mark, allemansrätten gäller dock. Strövområdets andel av planområdet utgörs av 51 % och är beläget i planområdets södra del. Strövområdet utgörs av ett skogsbruksområde. Havsviddens huvudanläggning uppvärms huvudsakligen genom bergvärme men med möjlighet till tillskott genom värmepanna som uppvärms med brännolja. Havsvidden uppskattar att behovet av brännolja uppgår till cirka 5 kubikmeter/år och att behovet tillgodoses genom en (1) oljetransport per år. Transporten sker längs Gröndahlsvägen som passerar Gröndahls träsk som närmast cirka 100 meter från sjön. Den aktuella körsträckan på vilken ett eventuellt utsläpp skulle kunna påverka träskmiljön uppgår till ett par hundra meter. Ett eventuellt utsläpp av olja i träskets närhet hanteras genom sedvanliga oljesaneringsinsatser från nödvändiga myndigheter. Utflödet från träsket sker genom en (1) utrinningsdamm som kan stängas av varigenom den vattenburna spridningen av oljan kan begränsas. I en utsläpps- och saneringssituation kan Havsvidden hantera distributionen av färskvatten genom den bufferttank som bolaget har uppfört på egen fastighet. Med beaktande av den begränsade omfattningen av oljetransporter samt den begränsade körsträcka på vilken ett utsläpp måste ske för att vattenmiljön i Gröndahls träsk ska påverkas, 7 Figur 5. Plankarta för detaljplan Havsvidden 5 (större format se Bilaga 1).

8 2.3 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Havsvidden Ab äger hela planområdet. Förutom Havsviddens områden ingår i planområdet 0,2 ha tillandningar. 2.4 KOMMUNALA PLANER Planområdet omfattas inte av en generalplan eller en kommunöversikt och har inte detaljplanelagts tidigare. Inom planområdet råder inte byggnads- och åtgärdsförbud. Havsviddens hotell- och konferensverksamhet är utpekad i Geta kommuns kommunöversikt som ett specialområde som kommunen anser vara väsentlig för den framtida fysiska planeringen (Kommunöversikt, 2006). 2.5 SKYDDADE OMRÅDEN Det finns två myrar med skyddsvärde II, skyddade enligt landskapslag (1998:82) om naturvård samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård, som delvis omfattas av planförslaget Havsvidden 5 och av detaljplanerna Havsvidden 1-4. Havsviddens hotell- och konferensanläggning utgör en viktig beståndsdel i Turismstrategin för Åland för åren enligt Visit Aland (r.f. presenterade i april 2011.) I strategin benämns att anläggningen är en viktig profilbärare, det vill säga en aktör vars främsta uppgift är att skapa lyskraft och publicitet för ett ökat intresse för Åland i kategorin möten & konferenser (Turismstrategin för Åland , Visit Aland r.f., sid. 11). Havsviddens karaktär som profilbärare och anläggningens attraktionskraft samt relevans för den åländska turismnäringen har bland annat gestaltats i att Havsvidden stod värd för det nordiska statsministermötet som hölls på Åland under år För Havsvidden är fullföljandet av Havsvidden 5 nödvändigt i syfte att förverkliga det resortkoncept som anläggningen bygger på och i vilket uppförandet av flera fritids- och hotellboenden är en naturlig och nödvändig del för redan tagna infrastrukturkostnader. Affärsmässigt är detta en förutsättning för att skapa en finansiell långsiktig och stabil fortsättning av verksamheten. Den vidare utvecklingen sker i takt med den underliggande efterfrågan på såväl klipphus som hotellboenden som ökat stadigt från år till år. Det finns inget Natura 2000-område, inget område som är skyddat av rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur (dock ej fåglar) och växter (92/43/EEG) så kallade habitatdirektivet eller av rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) så kallade fågeldirektivet, inget våtmarksområde som omfattas av Ramsar konventionen eller av ett HELCOMskyddsområde. 2.6 HAVSVIDDENS BETYDELSE SOM TURISMMÅL Havsvidden räknar med att anläggningen, bestående av hotell-, restaurang- och konferensanläggning med tillhörande poolhus, bastu och hamn samt 42 klipphus, besöks och används av i medeltal personer under högsäsong ( ) per dygn. Med en ytterligare utbyggnad enligt planförslaget Havsvidden 5, ökar besökarantalet med uppskattningsvis 20 personer per dygn. Under övriga tider på året är besökarantalet betydligt lägre. Under perioden oktober till mars har huvudanläggningen periodvis varit helt stängd. Figur 6. Flygbild över Havsvidden med vy österut (Från Havsviddens websida) 8

9 3. BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN 3.1 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGENS SYFTE När en kommun upprättar en plan ingår det att en miljöbedömning genomförs ifall planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbedömning. När en plan upprättas, som krävs enligt lag, ska en miljökonsekvensbedömning av planen göras om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbedömning görs därmed inte för detaljplaner som har antagits. Syftet med att genomföra en miljökonsekvensbedömning är att integrera miljöaspekter i planen för att en hållbar utveckling ska främjas. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Med miljökonsekvensbedömningen ges beslutsfattaren ett underlag som beskriver det föreslagna planförslagets (Havsvidden 5) positiva och negativa påverkan på miljön. En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar identifiering av miljöaspekter, dialog med myndigheter och allmänhet och bedömning av miljökonsekvenser. Tre huvudsakliga behov förväntas bli tillgodosedda under processen och vid framtagandet av miljökonsekvensbedömningen; - att allmänhetens insyn och möjligheter att påverka planen säkerställs, - att integrera miljöaspekter i projektet, - att förväntade effekter och konsekvenser av den aktuella planens betydande miljöpåverkan redovisas öppet och fullständigt innan ansvarig/a myndighet/er beslutar om planens genomförande. Allmänhetens insyn och möjlighet att påverka tillgodoses i första hand genom att samråd hålls och att planförslaget och miljökonsekvensbedömningen görs allmänt tillgängliga. Enligt 1 kap. 1 Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning ska en miljökonsekvensbedömning, MKB, utföras som underlag för en landskapsmyndighets eller en kommunal myndighets planering och beslut, avseende ett projekt, en plan eller ett program som kan ha betydande miljöpåverkan. Geta kommun har fattat beslut om att detaljplaneförslaget Havsvidden 5 kan ha betydande miljöpåverkan och därför har en miljökonsekvensbedömning genomförts. Innan omfattning av och detaljeringsgrad i miljökonsekvensbedömningen bestämdes rådgjorde verksamhetsutövaren, i enlighet med 3 kap. 8 i Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, med beslutande myndigheter och kommunen om utredningens omfattning och inriktning. Ett möte med myndigheterna och kommunen ägde rum den 22 november Som ytterligare en del i miljökonsekvensbedömningen genomfördes ett avgränsningssammanträde vid Havsviddens hotell- och konferensanläggning i Geta kommun med allmänheten den 7 mars Syftet med mötet var att informera allmänheten om planförslaget, redovisa preliminära resultat från utförd naturinventering, få synpunkter på planförslaget och delges information om befintliga värden för exempelvis natur, kultur och rekreation. De förslag till utredningar av alternativ och konsekvenser som framställdes har beaktats vid det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbedömningen. Efter sammanträdet fanns möjlighet att skriftligen inkomma med synpunkter på det som presenterades vid avgränsningssammanträdet. Dessa yttranden finns, tillsammans med de som inkom under mötet sammanfattade i protokollet till avgränsningssammanträdet (Bilaga 2). Utkastet till miljökonsekvensbedömningen (detta dokument) hålls tillgängligt för myndigheter och allmänhet under 3 veckor och under denna tid finns möjlighet för myndigheter och allmänheten att inkomma med skriftliga synpunkter. Efter att utkastet till miljökonsekvensbedömning hållits tillgänglig upprättas en slutgiltig miljökonsekvensbedömning. I det MKB-dokumentet kommer yttranden på utkastet att redovisas och kommenteras. Den slutliga miljökonsekvensbedömningen kommer att utgöra en del av det beslutsunderlag som Geta kommun ska beakta vid antagandet av detaljplanen för Havsvidden 5. 9

10 3.2 BEHOVSBEDÖMNING En bedömning av risken för betydande miljöpåverkan (behovsbedömning) ska utföras för alla detaljplaner. En behovsbedömning för detaljplaneförslaget Havsvidden 5 har genomförts enligt de kriterier som beskrivs enligt Landskapsförordning (2012:50) om miljökonsekvensbedömning som beaktar dels planförslagets karaktäristiska egenskaper och dels den typ av påverkan och det område som kan antas bli påverkat. För detaljplaner som medför betydande miljöpåverkan ska miljökonsekvensbedömningsprocess utföras, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbedömning (MKB) ska utarbetas och redovisas tillsammans med planförslaget. Om detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan behandlas miljöfrågorna i det ordinarie planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Kommundirektörens förslag enligt protokoll fört lyder enligt följande; Kommunstyrelsen konstaterar ( ) med anledning av behovsbedömningen att detaljplaneförslaget och övriga delar av Havsviddenkomplexet kan medföra betydande miljöpåverkan och beslutar att detaljplaneförslaget samt hela Havsvidden-komplexet kräver uppgörande av en MKB [...] och att detta beslut är resultatet av kommunstyrelsens sammanvägda övervägande om betydande miljöpåverkan, i enlighet med beredningen ovan samt i enlighet med Kst 165/ Konsekvensbedömning av utökat vattenuttag i Gröndalsträsk, Husö biologiska station METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER För att beskriva planförslaget miljökonsekvenser används begreppen påverkan, effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra men i MKB-sammanhang används de med skilda betydelser: - Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför. - Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller luftföroreningar. - Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel klimatet, människors hälsa eller biologisk mångfald. Vid konsekvensbedömning ska både det aktuella intressets värde och de förväntade effekternas omfattning beaktas. Tabell 2 ger en förenklad beskrivning av metodiken bakom dessa bedömningar. Tabell 2. Metodik för bedömning av miljökonsekvenser INTRESSETS VÄRDE INGREPPETS/STÖRNINGENS OMFATTNING 3.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Miljökonsekvensbedömningen har upprättas i enlighet med landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning. För att kunna göra kvalificerade bedömningar av vilka miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan uppkomma av planförslaget har sakkunniga inom olika miljöområden ingått i projektorganisationen. Inom miljökonsekvensbedömningen har följande expertutredningar genomförts; naturinventering, arkeologisk inventering och landskapsbildsanalys. HÖGT VÄRDE MÅTTLIGT VÄRDE LÅGT VÄRDE STOR OMFATTNING STOR KONSEKVENS MÅTTLIG-STOR KONSEKVENS MÅTTLIG MÅTTLIG OMFATTNING MÅTTLIG-STOR KONSEKVENS MÅTTLIG KONSEKVENS LITEN-MÅTTLIG LITEN OMFATTNING MÅTTLIG KONSEKVENS LITEN-MÅTTLIG KONSEKVENS LITEN Olika expertområden använder sig av olika metoder, dessa beskrivs översiktligt under respektive avsnitt och mer detaljerat i respektive underlagsrapport. KONSEKVENS KONSEKVENS KONSEKVENS Annat tekniskt underlag som utgjort en bas för miljökonsekvensbedömningen är; planbeskrivning och plankartor daterade den 24 september 2014 samt 10

11 BEDÖMNINGSGRUNDER För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. En kategori av bedömningsgrunder är specifikt relaterade till en miljöaspekt och används för att identifiera, värdera och beskriva planens miljöpåverkan inom ett visst sakområde. Dessa bedömningsgrunder är av varierande karaktär och ursprung, exempelvis lagreglerade normer, som miljökvalitetsnormer, och fastställda riktvärden. De specifika bedömningsgrunderna används för att mer precist identifiera och värdera planens miljöpåverkan. I de avsnitt som behandlar planens miljöpåverkan redogörs för vilka bedömningsgrunder som huvudsakligen har använts för respektive sakområde. OSÄKERHETER Miljökonsekvensbedömningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels osäkerheter förknippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge. De underlag och källor som använts för miljöbedömningen kan vara behäftade med olika brister. Prognoser och beräkningar kan exempelvis vara missvisande på grund av felaktiga antaganden, felaktiga ingångsvärden eller begränsningar och brister i bakomliggande modeller. För respektive miljöaspekt beskrivs de osäkerheter som har identifierats. 4. AVGRÄNSNINGAR En viktig del av miljökonsekvensbedömningsprocessen är avgränsningen. Att avgränsa och fokusera arbetet med miljökonsekvensbedömningen är emellertid inte något som görs en gång för alla. Under hela processen ställs frågor om vad som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som kan avföras från miljökonsekvensbedömningen. WSP Sverige AB har på uppdrag av Havsvidden Ab upprättat en behovsbedömning (WSP, 2016) som har utgjorts av ett beslutsunderlag för Geta kommun. Den 6 september 2016 beslutade kommunstyrelsen att detaljplaneförslaget kräver uppgörande av MKB enligt 3 2 mom. Landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och enligt 2 och 3 i Landskapsförordning om miljökonsekvensbedömning samt bilaga II till Rådets direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar (2011/42/EU). Vidare står det i protokollet att den MKB som ska tas fram ska belysa planens påverkan på naturmiljö och EU:s artdirektiv och fågeldirektiv. Den totala effekten av hela projektet, inklusive redan antagna detaljplaner i området ska beaktas. Övriga miljöfrågor som landskapsbild, kulturmiljö och vatten och avlopp bedöms inte innebära risk för betydande miljöpåverkan, men har betydelse för projektet och föreslås därmed utredas och beskrivas översiktligt i miljökonsekvensbedömningen. Den 17 oktober 2016 konstaterar kommunstyrelsen; med anledning av behovsbedömningen att detaljplaneförslaget och övriga delar av havsviddenkomplexet kan medföra betydande miljöpåverkan och beslutar att detaljplaneförslaget samt hela Havsvidden-komplexet kräver uppgörande av en MKB enligt 3 2 mom. Landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, i dess lydelse genom LL (2012:49) om ändring av landskapslag om miljökonsekvensbedömning, och enligt 3 landsskapsförordnigen (2012:50) om miljökonsekvensbedömning samt bilaga II till MKB-direktiv 2011/92/EU och att detta beslut är resultatet av kommunstyrelsens sammanvägda övervägande om betydande miljöpåverkan, i enlighet med beredningen ovan samt i enlighet med Kommunstyrelsen 165/ ). 11 Miljökonsekvensbedömningen avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenser av de förändringar som medges enligt planförslaget Havsvidden 5.

12 Denna MKB beaktar även den totala effekten av hela Havsviddens hotell- och konferensanläggning, genom att beskriva vad detaljplanerna för Havsvidden 1-4 medger. Detaljplanerna för Havsvidden 1-4 ingår inte i denna MKB-process eftersom planerna redan är antagna. Kommunstyrelsen i Geta kommun har inte ställt krav på miljökonsekvensbedömning för detaljplanerna Havsvidden AVGRÄNSNING I RUM Avgränsningen för den miljökonsekvensbedömning som har tagits fram gäller för detaljplan Havsvidden 5 och följer därmed generellt planområdets gränser. För aspekterna kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö och VA följer avgränsningen planområdet för Havsvidden 5. Den arkeologiska inventeringen, landskapsanalys och naturinventering som har utförts, omfattar planområdet Havsvidden 5 samt även området för de fastställda detaljplanerna Havsvidden 1-4 (fastställda år 2008, 2009, 2011 och 2013). Dessa inventeringar och analyser som även omfattar området för Havsvidden 1-4 har utförts för att kunna beskriva de möjliga tänkbara effekterna av hela Havsviddens hotell- och konferensanläggning. Dock ingår inte bedömning av de effekter som möjligtvis kan uppstå till följd av exploateringen för området Havsvidden 1-4 i denna miljökonsekvensbedömning, eftersom en MKB endast kan upprättas för ett pågående planuppdrag och inte till redan antagna detaljplaner. Nedanstående miljöaspekter bedöms som betydande varför störst fokus läggs på dessa i MKB:n i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 6 september De aspekter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan och som ska bedömas i MKB:n är: Naturmiljö påverkan på naturvärden upptagna i rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG (tidigare 79/409/EEG)) fågeldirektivet och rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur (dock ej fåglar) och växter (92/43/EEG) habitatdirektivet. Utöver den miljöaspekt som riskerar att medföra betydande miljöpåverkan behandlas nedanstående aspekter översiktligt i kapitel 7. Övriga miljöaspekter. Kulturmiljö påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kulturhistoriskt värdefulla föremål eller skyddsområden Landskapsbild förändrad landskapsbild från havet Vatten påverkan från vatten- och avlopp, påverkan av uttagsmängder från Gröndals träsk 4.4 AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET Under avgränsningssammanträdet (protokollet finns att läsa i Bilaga 2) den 7 mars 2017 inkom synpunkter på avgränsningen av MKB-arbetet som presenterats i avsnitt 4.1 och AVGRÄNSNING I TID Planens genomförandetid är 1-3 år från det att planen vunnit laga kraft. Den tidsmässiga avgränsningen för miljökonsekvensbedömningen följer förslagsvis denna genomförandetid. 4.3 AVGRÄNSNING I SAK En miljökonsekvensbedömning ska, enligt Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, identifiera, beskriva och bedöma de direkta och indirekta effekter som ett projekt, en plan eller ett program kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, materiella tillgångar och kulturarv, dels på samspelet mellan dessa faktorer. 12

13 5. ALTERNATIV 5.1 NOLLALTERNATIV Enligt Landskapslagen om miljökonsekvensbedömning ska en miljökonsekvensbedömning innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte fastställs. Detta brukar i dagligt tal kallas för nollalternativ. Syftet med ett nollalternativ är att sätta den tänkta planen i ett sammanhang för att bidra med en ökad förståelse för vilken påverkan planen kan komma att få på miljön. Vid formuleringen av nollalternativet bör avstamp tas i en beskrivning av den befintliga miljön, det vill säga nuläget. Det innebär inte nödvändigtvis att allting förblir som i dagsläget, i och med att andra åtgärder kan komma att vidtas inom och utanför planområdet. Innehållet i gällande planer, som är juridiskt bindande för markanvändningen, utgörs en grund för nollalternativ. Det betyder att den utbyggnad som medges av detaljplanerna för Havsvidden 1-4 har genomförts. NOLLALTERNATIV FÖR HAVSVIDDENS HOTELL- OCH KONFERENSANLÄGGNING I nollalternativet till detaljplanen för Havsvidden förutsätts att utbyggnad sker enligt de redan fastställda detaljplanerna för Havsvidden 1-4. Det återstår cirka 2000 m 2 byggrätt för detaljplanen som omfattas av kvarter 1, upp till 100 m 2 byggrätt för kvarter 2 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska byggas), cirka m 2 byggrätt för kvarter 3 (beroende på hur många byggnader för bastu som ska byggas) och cirka 170 m 2 byggrätt för kvarter 4 (varav minst 130 m 2 för uppförandet av det sista klipphuset). Detta innebär att marken för Havsvidden 1-4 fortsättningsvis kommer att nyttjas för Havsviddens hotell- och konferensanläggning samt av privata ägare av klipphusen. Dock ska den ursprungliga karaktären bibehållas, där anpassningen av husen till terrängen har en överordnad betydelse. Fler besökare kommer att kunna nyttja hotell- och konferensanläggningen med den planerade utbyggnaden för de antagna detaljplanerna. NATURMILJÖ Nollalternativet innebär att den planerade exploateringen för Havsvidden 5 uteblir vilket medför att naturmiljön i detta område inte påverkas. Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att byggrätterna enligt antagna detaljplaner har nyttjats. Av de noterade naturvärdesobjekten inom detaljplaneområdena finns ett naturvärdesobjekt vidd_03 med naturvärdesklass 3 inom kvartersområde 3 för fritidsbyggnader. De övriga naturvärdesobjekten ligger inom mark som är utpekad som frilufts- och strövområde och kommer därmed inte att påverkas av detaljplaneområdena. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Nollalternativet innebär att inga förändringar görs av de fysiska strukturerna inom planområdet för Havsvidden 5. De kulturlämningar som finns inom planområdet för Havsvidden 5 består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar och kommer inte att påverkas av en utebliven utbyggnad enligt planförslaget. Landskapsbilden för planområdet Havsvidden 5 kommer inte heller att förändras. För värden knutna till kulturmiljö och landskapsbild innebär nollalternativet oförändrade konsekvenser. Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att byggrätterna enligt antagna detaljplaner har nyttjats. Det betyder att en mindre förändring av kulturlandskapet och landskapsbilden förväntas uppstå. För värden knutna till kulturmiljö bedöms påverkan leda till oförändrade konsekvenser och för landskapsbild innebär nollalternativet små negativa konsekvenser. VATTEN Nollalternativet innebär att den planerade exploateringen för Havsvidden 5 uteblir. Detta medför ett oförändrat uttag av färskvatten från Gröndals träsk samt ett oförändrat nyttjande av anläggningens avloppsreningsverk. Nollalternativet för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 innebär att det föreslagna uttaget på i medeltal 25 m 3 ryms inom sjöns vattenbudget enligt den konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station. Inte heller bedöms det troligt att ett uttag i den storleken skulle innebära någon större förändring av sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50 m 3 ) mot det föreslagna (25 m 3 ) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön, även vid torra år. 13

14 6 MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE MILJÖASPEKTER 6.1 NATURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER De båda planområdena, Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4, karaktäriseras till stor del av närheten till havet med spolade karga granitklippor som på vissa platser sluttar brant ner mot havet. Inåt land övergår miljön till hälltallmark och skog. Det förekommer inslag av mindre vätor, våtmarker och sumpskogsområden. Skogen domineras av barrträd, men det förekommer även en variation av lövträd som bland annat asp, al och björk. Artrikedomen i områdena är, enligt naturvärdesinventeringen (Bilaga 3) som utförts, främst knuten till skogen och framförallt till ytor med äldre barrskog eller områden som våtmarker och fuktområden, som är andra särskilt viktiga och känsliga naturmiljöer i området i stort, se Tabell 3.Det finns skyddade områden (myrar) enligt landskapslag (1998:82) om naturvård samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård delvis inom detaljplanområdet Havsvidden 5, och ett område delvis inom detaljplanområdet Havsvidden 1-4, se Figur 10. Bedömningsgrunderna för naturmiljö beskrivs i Tabell 3. Det finns inget Natura 2000-område, inget område som är skyddat av rådets direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur (dock ej fåglar) och växter (92/43/EEG) så kallade habitatdirektivet eller av rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) så kallade fågeldirektivet, inget våtmarksområde som omfattas av Ramsar konventionen eller av ett HELCOM-skyddsområde. METOD Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald, samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod. Aktuellt område har inventeras i fält med avseende på förekommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta förutsättningarna för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra 14 värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan med mera som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur det vill säga biologisk mångfald. I naturvärdesinventeringen har art- och habitatdirektivet, samt fågeldirektivet beaktats. Tabell 3 Bedömningsgrunder för naturmiljö Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund När värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden påverkas. Om anläggningen leder till fragmentering av naturmiljön och påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Om påverkan innebär skador på ekosystem och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. När delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på betydande sätt men påverkan till större del är temporär. Naturvärdena bedöms delvis kunna återställas med bibehållen biologisk mångfald. När åtgärderna till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden, eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är små. Delar av områden med höga naturvärden kan förstöras eller påverkas negativt på ett betydande sätt men påverkan är helt temporär. Naturvärdena bedöms kunna återställas med bibehållen biologisk mångfald på platsen. När åtgärderna medverkar till att förstärka dokumenterade naturvärden genom att förbättra organismers rörelsemönster och spridningsförmåga eller medverkar till att naturvärden kan bevaras. De positiva konsekvenserna kan vara små, måttliga eller stora.

15 Naturtyper klassas enligt en fyrgradig skala utifrån naturvärde, se Tabell 4. Mark kan också förbli oklassad, alltså utan naturvärdesklass. Tabell 4 Naturvärdesklasser Naturvärdesklass Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Naturvärdesklass 3 Påtagliga naturvärden Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Förklaring Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. HAVSVIDDEN 5 Planområdet för Havsidden 5 är ett obebyggt naturområde som ligger i nära anslutning till Havsviddens befintliga hotell- och fritidsområde. Genom en stor del av planområdet går en grusväg i nord-sydlig riktning. Planområdet består i norr av strand och låga spolade klippor, och i övrigt domineras planområdet av barrskog som i söder övergår i hälltallmark. I den utförda naturvärdesinventeringen noterades fyra naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet: 1. Naturvärdesobjekt hvs_03: Ett skogsområde med gran-tall med gott om död ved och varierad ålder på träden och en varierad luckighet i krontäckningen. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4). 2. Naturvärdesobjekt hvs_02: Ett skogsområde med naturskogskaraktär med gott om död ved, både stående och liggande. Träden har en varierad ålder, det finns flera gamla granar och tallar. Objektet bedömdes ha påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). 3. Naturvärdesobjekt hvs_01: En alsumpskog med inslag av björk och gran, där flera av alarna var tydligt socklade och med mycket småfåglar (framförallt mesfåglar) i rörelse vid inventeringsbesöket. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4). 4. Punktobjekt hvs_p3: En orm (snok eller svart huggorm) noterades i en delvis uttorkad, vassbevuxen våtmark. HAVSVIDDEN 1-4 Kusten utgörs här generellt av brantare klippor mot havet och även här finns mycket hälltallmark, skogsområden med framförallt barrblandskog och mindre sumpskogar och våtmarker. Inom området för Havsvidden 1-4 har sex stycken naturvärdesobjekt noterats under den genomförda naturvärdesinventeringen: 1. Naturvärdesobjekt vidd_01: Ett skogsområde med flera grova äldre barrträd och viss förekomst av död ved. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4). 2. Naturvärdesobjekt vidd_02: En alsumpskog med inslag av gran och tydliga spår av vatten då alarna var socklade. Ingen förekomst av äldre grova träd och ont om död ved. Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4). 15

16 6. Punktobjekt hvs_p6: En pilgrimsfalk noterades på sydsträck. Arten är fridlyst enligt Landskapsförordning 1998:113 om naturvård, men bedöms dock inte häcka inom området. Figur 7. Identifierade naturvärdesobjekt inom Havsvidden 1-4 och Havsvidden Naturvärdesobjekt vidd_04: En relativt öppen myr med skvattram, pors och ljung med klena björkar och tallar (flera torrakor). Objektet bedömdes ha vissa naturvärden (naturvärdesklass 4). 4. Naturvärdesobjekt vidd_03: En relativt öppen alsumpskog/myr med socklade alar. En obestämd orkidé (fläcknyckel, möjligen fridlyst beroende på art) noterades inom objektet. Objektet bedömdes ha påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). 5. Punktobjekt hvs_p5: En idegran noterades som är fridlyst enligt Landskapsförordning 1998:113 om naturvård. 16 Figur 8. Naturvärdesobjekt hvs_02 med naturskogskaraktär och gott om död ved som bedömts ha naturvärdesklass 3 påtagliga naturvärden.

17 PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR NATURMILJÖ Havsvidden 5 Stränderna har reserverats som parkområde, bortsett från ett mindre område i Vikbotten för kvarterets gemensamma servicebyggnader och möjliga hamnanläggningar. Parkområdena utgör totalt 25% av planområdet. Dessa är utpekade att ligga vid stränderna och i öster, samt omfattar de högsta topparna. I parkområdena får mindre konstruktioner anläggas (t.ex. grillplatser) samt friluftsleder som gynnar förutsättningarna för friluftsliv och rekreation inom området. Inom planområdet kommer allemansrätten att gälla. Strövområdets andel av planområdet utgör 51% och är beläget i planområdets södra del. Markanvändningen i strövområdet utgörs av skogsbruk. Denna areal sköts som ett vanligt skogsbruksområde med reservation att områdets rekreationsvärden inte får försämras. Trädbeståndet ska bevaras i de obebyggda delarna som utgörs av kvartersområde. Figur 9. Del av naturvärdesobjekt vidd_03 som bedömdes ha naturvärdesklass 3 påtagliga naturvärden. 17 Figur 10. Skyddade myrar med skyddsvärde II, enligt landskapslag (1998:82) om naturvård samt landskapsförordning (1998:113) om naturvård. Kartan visar tre myrar (grönmarkerade), källa Ålands landskapsregering.

18 Havsvidden 1-4 Inom de antagna detaljplanerna har tre kvarter utpekats som kvartersområde för fritidsbyggnader. I kvarter 4 får byggas separata fritidshus om högst 150 m 2 våningsyta/hus, med tillhörande bilplats. I kvarter 2 och 3 får byggas fritidshus om högst 200 m 2 våningsyta/hus, med tillhörande bilplats, se Figur 11. Även personalbostäder och eventuella reningsverk får uppföras här. Trädbeståndet ska bevaras i de obebyggda delarna av dessa områden. Ett större sammanhängande område i norr har utpekats som kvartersområde för hotellrörelse, här ligger hotellanläggningen. En småbåtshamn har också angivits i detaljplanen i anslutning till kvartersområdet för hotellrörelsen. Inom området finns även anläggningens avloppsreningsverk. Övervägande delen av södra halvan av planområdet är utpekat som frilufts- och strövområde. I detta område får friluftsstigar, motionsslingor och mindre konstruktioner som gynnar friluftslivet anläggas. Området sköts i övrigt som skogsbruksområde men får inte avverkas, endast varsamma gallringar är tillåtna. Delar av planområdet, framförallt mellan kvartersområdena, utgörs av parkområde som skall bevaras i naturtillstånd. I dessa områden får friluftsstigar, motions banor och mindre konstruktioner som betjänar friluftsliv anläggas. Utöver ovanstående har två mindre områden utpekats som badstrand. Här får bastu om högst 30 m 2 anläggas. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Havsvidden 5 Den föreslagna detaljplanen för Havsvidden 5 innebär en förändring i markanvändningen i den del av planområdet som är utpekat som kvartersområde för stugby och semestercentra från ett i stort sett obebyggt naturområde till ett bebyggt fritidsområde. Andra delar av planområdet (framförallt södra delen) förblir oförändrade. I planbestämmelserna står att trädbeståndet ska bevaras på de obebyggda delarna av kvartersområdet. Planbestämmelserna anger vidare att stränderna mot norr ska lämnas obebyggda. Myren vid Gunnarsdal (se Figur 10 ) med skyddsvärde II1 omfattas ej av planerad bebyggelse eller eventuella vägar för Havsvidden 5 och bedöms därmed inte påverkas av planförslaget. Figur 11. Kvartersindelning för detaljplaneområdet Havsvidden 1-4 Av de tre naturvärdesobjekt som noterades under den genomförda naturvärdesinventeringen inom planområdet bedöms naturvärdesobjekt hvs_02 (naturvärdesklass 3) och hvs_03 (naturvärdesklass 4), se Figur 7, påverkas av 1 skyddsvärde II är en särskilt skyddsvärd biotop enligt en tregradig skala där klass 1 utgörs av högsta skyddsvärde, enligt ÅFS 113/1998. Lagen om naturvård. 18

19 planförslaget då dessa utpekade naturvärdesobjekt ligger helt inom utpekad mark för kvartersbebyggelse och vissa delar ligger där byggrätter planerats vilket innebär att objekten delvis kommer att påverkas. Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö (se Tabell 3) bedöms exploateringen enligt planförslaget medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön i planområdet. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden noterats (naturvärdesklass 1 eller 2), men att detaljplanen ändå innebär exploatering av två av tre av de naturvärdesobjekt som identifierats under naturvärdesinventeringen. Havsvidden 1-4 Den redan antagna detaljplanen för Havsvidden 1-4 innebär att ett område som till största del bestått av orört naturområde har fått ändrad markanvändning till fritidsbostäder, hotellanläggning småbåtshamn m.m. Detta har utöver de byggnationer som genomförts, även medfört konsekvenser i form av anläggande av vägar med en ökad trafik inom området som följd. Myren Stormossen (se Figur 10) med skyddsvärde II omfattas inte av mark som får bebyggas för Havsvidden 1-4 och bedöms därmed inte påverkas av resterande byggrätter. Av de noterade naturvärdesobjekten inom planområdet finns ett naturvärdesobjekt vidd_03 med naturvärdesklass 3 inom ett utpekat kvartersområde för fritidsbyggnader. De övriga naturvärdesobjekten ligger inom mark som är utpekad som frilufts- och strövområde och kommer därmed inte att påverkas av utbyggnaden. Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö (se Tabell 3) bedöms exploateringen, som medges enligt de redan antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4 och planförslaget, medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön för dessa områden. Bedömningen baseras på att inga högre naturvärden (naturvärdesklass 1 eller 2) har noterats inom av planområdet, samt att tre av fyra av de identifierade naturvärdesobjekten inte ligger inom områden där byggnation medges enligt detaljplanerna. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Om möjligt bör bebyggelse i området anpassas för att minska påverkan på de naturvärdesobjekten med klass 3 (påtagliga naturvärden) (hvs_02 samt vidd_03). Vidare bör generellt äldre grova träd eftersträvas att sparas. I de fall avverkning av grova träd sker, bör avverkade stockar läggas som död ved i lämpliga områden för att exempelvis gynna insekter och svampar. Vid anläggande av vägar inom området bör, om möjligt, påverkan på sumpskogar eller våtmarksområden generellt att undvikas. SAMLAD BEDÖMNING Utifrån den genomförda naturvärdesinventeringen bedöms naturvärdena i området främst vara knutna till skogsmarken. Inga naturvärdesobjekt noterades längs klipporna vid kusten. Av de identifierade naturvärdesobjekten bedöms två objekt påverkas av planerad detaljplan (Havsvidden 5). Dessa två objekt (hvs_02 samt hvs_03) utgörs av skogsområden med naturvärdesklass 3, respektive 4. För Havsvidden 1-4 bedöms ett naturvärdesobjekt (vidd_03) kunna påverkas, beroende på placering av byggnad. Objektet ligger inom ett utpekat kvartersområde för fritidsbyggnader. Störst påverkan på naturmiljön bedöms planförslaget för Havsvidden 5 innebära. Detta då detta område i nuläget till stor del är oexploaterat. Denna påverkan bedöms också medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön då området inte har bedömts ha höga naturvärden (varken naturvärdesklass 1 eller 2). Dock ligger två av tre naturvärdesobjekt inom utpekad kvartersområde vilket bedöms innebära att dessa naturvärden tas bort till följd av exploatering. Med utgångspunkt i bedömningsgrunderna för naturmiljö bedöms den exploatering som medges av planförslaget och redan antagna detaljplaner, sammantaget innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. Detta baserat på att inga högre naturvärden (varken naturvärdesklass 1 eller 2) har noterats inom något av områdena och att de naturvärdesobjekt som identifierats som tas bort inte är av betydande värde för den biologiska mångfalden inom området för ett lokalt eller regionalt perspektiv. 19

20 7 ÖVRIGA MILJÖASPEKTER Nedan presenteras de miljöaspekter som inte antas medföra betydande miljöpåverkan, men ingår i miljökonsekvensbedömningen för att skapa en helhetsbild av planförslagets påverkan. En beskrivning görs även av påverkan av de redan antagna detaljplanerna Havsvidden KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Det kan gälla allt ifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Landskapet berättar om gångna tiders liv och arbete, om samhällsutveckling och livsvillkor. Värdet i en kulturmiljö kan även vara rent vetenskapligt där det arkeologiska materialet kan berätta om vår förhistoria. Bland annat i Västergeta och Östergeta finns gott om fornminnen och historiska lämningar i form av grav- och boplatsområden ända från stenåldern. De arkeologiska lämningarna talar om för oss att Geta var en viktig plats redan under järnåldern och fortsatte att vara det in i medeltiden. För omkring tusen år sedan när den första bebyggelsen anlades, troligen under senare delen av talet, präglades området strax söder om Västergeta och Östergeta av vindlande sund och vikar med stora och frodiga strandängar (Skogsjö 2012a, s. 11; Skogsjö 2012b, s. 205). Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar och uppbyggnad. Även om upplevelsen av landskapet till stor del är subjektiv finns vissa allmängiltiga bedömningsgrunder som variationsrikedom, skala och struktur. En ny bro, ny väg eller förändring av befintlig väg påverkar landskapets karaktär i olika skalor. En effekt kan vara att landskapsrum och helhetsmiljöer fragmenteras. Upplevelsen av landskapet kan påverkas genom att utblickar avskärmas eller nya skapas. Detta kan även ske på ett funktionellt plan, då nya kommunikationer skapas medan äldre kommunikationsmönster ändras eller bryts. Landskapet är en viktig del av kulturarvet. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö, som även innefattar immateriella företeelser såsom berättelser, traditioner, verksamheter och värden som förs vidare mellan generationer. FÖRUTSÄTTNINGAR Kortfattad historik Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och Sunds kommun på norra Åland, det "ursprungliga" eller det "Egentliga Åland". Det var dessa markområden, med sina nu höga berg, som först reste sig ur havet och bildade den ö som kom att kallas Åland. På den nordligaste delen av det som idag kallas "Fasta Åland", bosatte sig de första människorna som bibehöll makten i sitt säte ända fram till modern tid. Figur 12. Karta över Åland uppförd av Hans Hansson före 1667 (detalj). Kungliga bibliotek, Stockholm. 20

21 Geta, som troligen redan under yngre järnåldern fick en bofast befolkning, omtalas för första gången år I början fanns av allt att döma en ursprunglig by med namnet Geta, som senare under medeltiden delades in i Västergeta och Östergeta genom en lång rågång i nordsydlig riktning (Skogsjö 2012a, s. 13; Schröder 2017a). Östergeta omnämns först i ett dokument från år 1435 (Skogsjö 2012a, s. 12). Geta kapell tillhörde från början Finström och bildade en egen församling först år 1908 (Geta kommun, 2006). De tidigaste skatteländerna som upprättades ger oss den första samlade bilden av bebyggelsen i socknen samt en uppräkning av byarna och gårdarna. Bebyggelsestrukturen var redan vid den tiden, för nästan femhundra år sedan, förhållandevis lik den vi ser idag. Även om det har skett förändringar, har bebyggelsens utbredning och karaktär bestått (Skogsjö 2012a, s. 11). En mycket detaljerad karta över Åland, som framställdes före år 1667, visar tydligt alla gårdar och byar i Geta bärgh. Västergeta och Östergeta syns öster om Geta kapell på kartan. Området norr om Östergeta har återgått till skogstrakter och ingen bebyggelse finns angiven. År 2006 kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till Åland och Geta. Även han kände att platsen hade något speciellt. Havsvidden bytte ägare och idag ägs Havsvidden av en grupp svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har utvecklats vidare och består av en hotell- konferensanläggning och klipphus (Havsvidden 2017). De klipphus som har uppförts är ritade eller inspirerade av arkitekten Thomas Sandell. Thomas Sandell, föddes år 1959 i Jakobstad i Finland och växte upp i Skellefteå i Sverige. Thomas Sandell har bland annat varit ordförande i SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund. Förutom Havsvidden har han bland annat ritat Gåshaga brygga, Lidingö 2001, Fjällormen, Hemavan 2008, Gümüslük, Turkiet, område om 35 fristående villor 2007, Villa Ahlström, Ingarö 2010 och Forskningen 1, Stockholm Han har även ritat inredningen för Arkitekturmuseet och Moderna museet i Stockholm samt formgivit möbler i samarbete med olika företag. Strax väster om utredningsområdet har människor bosatt sig, troligtvis under 1800-talet. Grändal skildras som en bebyggelseenhet inom Östergetas norra utmarker med eget bomärke (Dahl 1994, s. 198 och 220). I Grändal, omkring sju kilometer norr om Östergeta på den östra sidan av Gröndalsträsket fanns vid den tiden tre gårdar: Storholmen, Gunnersdal och Gröndal (Grändal). Kartor från 1900-talet visar en väg mellan klippor och skog som leder från Östergeta mot Grändal i norr. Thorvald Eriksson, som var chef för den dåvarande regionala Ålandsbanken förälskade sig i den vilda naturen och byggde sig en sommarstuga på 1980-talet uppe på berget norr om Östergeta. Snart föddes idéerna på att skapa ett rekreations- och hälsocenter på klipporna vid havet. Mer mark köptes in och sommaren 1990 invigdes Havsvidden. (Havsvidden 2017). Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av klipphusen som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra delen av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet som tidvis använts som personalbostad. Figur 13. Flygbild över Havsvidden med vy österut (Från Havsviddens websida) 21

22 Landskapet En landskapsbildsanalys av planområdet för Havsvidden 5 och de antagna detaljplanerna Havsvidden 1-4, visar att området består av fyra karakteristiska marktyper som dominerar området: skog, berg, träsk och klippor. Områdets hydrologi verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling. Det finns inga spår av agrar verksamhet under förhistorisk eller historisk tid. Vägarna varierar i sin karaktär från öppna till stängda, beroende på vilken terräng de korsar. Bebyggelsen består av klipphus med tillhörande byggnader, Havsviddens huvudbyggnad och av äldre sommarstugor som är anpassade till landskapet. Huvudbyggnaden, de gemensamma byggnaderna och klipphusen som har placerats i grupper har en storskalig karaktär. Några enstaka klipphus som ligger avsides och vissa ekonomibyggnader samt de äldre sommarstugorna med sina tillhörande gästhus har en småskalig karaktär. Klipphusen om de ses var och en för sig har en mellanskalig karaktär i landskapet. Kulturhistoriska värden och miljöer samt skydd av landskap Registrerade fornlämningar Det finns inga registrerade fornlämningar inom planområdet Havsvidden 5 eller inom detaljplanerna för Havsvidden 1 4 (Arkeologisk inventering, Pinto Guillaume 2017a). I Geta kommun, inom Östergeta finns 12 registrerade fornlämningar (Fornminnesinventering 2013, 16. Geta, se figur 5). Två av dessa består av boplatslämningar som har daterats till stenåldern (Ge 16.8 och Ge 16.9). Dessa ligger drygt ett kilometer NNO respektive NNV om Östergeta som är den närmaste ligger omkring drygt 3 kilometer SSV från detaljplanområdet för Havsvidden 5. En lokal som innehar en boplatslämning och ett röse daterat till bronsålder (Ge 16.10) ligger också strax norr om Östergeta. Andra fornlämningar som har daterats till perioden bronsålder/äldre järnålder består av ett röse och ett boplatsområde (Ge 16.6 och Ge 16.11). Båda ligger omkring drygt 1,5 kilometer norr om Östergeta. Den sistnämnda är den hittills senast registrerade fornlämningen som ligger närmast Havsvidden, på ett avstånd av cirka 2,75 kilometer. Figur 14. Karta över Östergeta med registrerade fornlämningar i grönt. Röd markering visar planområdet för Havsvidden 5 (det västra området) och detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 (det östra området). De registrerade fornlämningarna från yngre järnålder består av fem höggravfält, en husgrund (bortodlad) en osäker boplatslämning och en rösegravfält som daterats till yngre järnålder (Ga , Ga 16.7 och Ga 16.12). Större delen av dessa ligger runtom Östergeta. Endast Ga ligger vid Nötö, drygt 4 kilometer SSO från Havsvidden. Mänskliga aktiviteter under förhistorisk tid verkar ha förekommit inom det skyddade område kring en vik som fanns då, strax söder om Östergeta. Området vid själva viken var och är exponerat för vind från flera håll och lämpar sig därför sämre för bosättningar. 22

23 Arkeologisk inventering av planområdet Havsvidden 5 och detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 I samband med projektet Havsvidden 5 utförde WSP Sverige AB en arkeologisk inventering av planområdet Havsvidden 5 och detaljplaneområdet för Havsvidden 1 4, Geta kommun, Åland. I undersökningsområdet påträffades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar, ingen av objekten bedömdes uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar. Alla tolv objekt anses vara så kallade kulturlämningar. Objekten som dokumenterades som kulturlämningar är kopplade till verksamheter i samband med den sentida indelningen av marken, det vill säga lantmäterilämningar samt äldre övergivna vägar. Dessutom dokumenterades ytterligare tre objekt som antingen är recenta eller osäkra arkeologiska lämningar (Pinto-Guillaume, 2017, s. 6 och 14). De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar på Östergetas nordligaste del. Kulturlämningar omfattas ej av landskapslagen (1965:9) om fornminnen eller landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Markarbeten som hotar en kulturlämning bör dock lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån. Lämningar från krigstiden På udden där Havsvidden är belägen har det inte funnits några militära anläggningar. I Djupviken i sydost inrättades en civil kopplingsstation, där telegrafkabeln från fastlandet (Nystad) kom iland och fortsatte som markkabel till Mariehamn. Stationen var belägen i en liten träbyggnad som övervakades från år 1915 av rysk militär, och en kortare tid våren år 1918 av tysk militär. Det är dock oklart exakt var byggnaden låg (Gustavsson 2017). Maritima lämningar Kulturbyrån känner endast till en maritim lämning som är belägen i närheten av Havsvidden 1-4, se Figur 15. Lämningen utgörs av ett vrak som ligger norr om Djupviken mellan fastlandet och Segelskär, närmast den sistnämnda. Det är dock viktigt att påpeka att inga inventeringar har gjorts i vattnet längs kusten runt udden där Havsvidden är belägen (Lindholm 2017). Figur 15. Kartan visar platsen för registrerad maritim lämning med en röd cirkel Bebyggelsen inom detaljplaneområdet Havsvidden 5 Inga spår av aktiviteter som skulle kunna varit kopplade till bebyggelseenheten Grändal observerades under inventeringen av detaljplaneområdet Havsvidden 5. De första bebyggelseenheterna inom området utgjordes av sommarstugor som byggdes under 1980-talet. Den byggda miljön på platsen utgörs av en modern anläggning som är anpassad till naturens förutsättningar. Miljön berättar om en samtida utveckling av platsen där en mer storskalig exploatering har gjorts på ett småskaligt vis och har anpassats till naturen. Platsen har på så sätt bevarat sin ursprungliga karaktär samtidigt som den ska locka med en utformning och bekvämlighet av hög klass. 23

24 Kommunala värden Havsvidden hotell- och konferensanläggning är utpekad i Geta kommuns kommunöversikt. Havsvidden hotell- och konferensverksamhet bedöms vara ett specialområde (Kommunöversikt, S 21, s. 10). Specialområden inkluderar områden som inte ryms under någon annan grupp (t.ex. planområde, skyddsområde, trafik), men som kommunen anser vara väsentlig för den framtida fysiska planeringen. Området är dock inte utpekat som ett värde för den kommunala kulturmiljön. BEDÖMNINGSGRUNDER OCH METOD Ålands lagting godkände den europeiska landskapskonventionen september 2005 och har därmed förbundit sig att värna, förvalta och planera landskapet sett ur ett helhetsperspektiv. I detta ingår att kartlägga sina egna landskap, att analysera deras särdrag och vad som omvandlar dem samt lägga märke till förändringar i landskapet. Konventionens intentioner är bland annat att integrera landskap i en bred bemärkelse i såväl den nationella och regionala som den kommunala planeringen. Generellt gäller plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland som anger att särskilt värdefulla byggnader eller miljöer med stöd av landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse, kan förses med byggnadsskydd, vilket avser vara ett bevarandeinstrument för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Skyddsbestämmelserna skrivs in i fastighetsregistret. Inom detta lagrum finns ett flertal paragrafer som berör skydd och varsamhet för kulturvärden. Figur 16. Del av Havsvidden hotell- och konferensanläggning Åland är fornminnesrikt med över fornlämningar antecknade på olika platser. Fasta fornlämningar skyddas enligt landskapslagen (1965:9) om fornminnen. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att i god tid utreda ifall någon fast fornlämning kan komma att beröras och om så är fallet ska detta anmälas till Landskapsregeringen. Innan Landskapsregeringen fattar ett beslut om tillstånd för att ändra eller ta bort fornlämningen ska en arkeologisk undersökning utföras. Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet; innehåller bestämmelser som syftar till att skydda vrak och andra kulturella lämningar i och under vatten. Fyra frågor beaktas i bedömningen: 1) Vad försvinner och vad tillkommer? 2) Är påverkan visuell eller funktionell? 3) Är påverkan direkt eller indirekt? 4) Är påverkan tillfällig eller bestående? Bedömningsgrunderna för kulturmiljö beskrivs i Tabell 5. Bedömningsgrunderna för landskapsbild beskrivs i Tabell 6. Figur 17. Klipphus i det östra detaljplanområdet Havsvidden

25 Tabell 5 Bedömningsgrunder för kulturmiljö. Tabell 6 Bedömningsgrunder för landskapsbild Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Bedömningsgrund När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, inte längre karaktäriseras av eller återspeglar det kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Detta sker genom att projektet medför direkt påverkan eller stor indirekt påverkan på kulturmiljöer med högt värde, så som byggnadsminnen. Stor negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas i måttlig eller stor omfattning. När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, i mindre grad karaktäriseras av eller återspeglar det kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Detta sker genom att projektet medför liten indirekt påverkan på kulturmiljöer med mycket högt värde. Måttlig negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas i liten eller måttlig omfattning. När den utpekade kulturmiljöns karaktär eller kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet påverkas i liten grad. Detta sker när projektet berör kulturmiljöer med högt värde. Små negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas, även liten omfattning. Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Projektets dominans och kontrast mot omgivande landskap ökar markant jämfört med i dag. Projektet medför fysiska förändringar som i stor utsträckning påverkar upplevelsen av omgivningen, karaktär, utblickar, avgränsningar eller landmärken. Projektets dominans och kontrast mot omgivande landskap ökar måttligt jämfört med i dag. Projektet medför fysiska förändringar som endast utmed kortare sträckor påverkar upplevelsen av omgivningen, karaktär, utblickar, avgränsningar eller landmärken. Projektets fysiska påverkan medför liten förändring av vägens skala eller karaktär. Projektet medför fysiska förändringar som i liten utsträckning påverkar terrängformer avgränsningar eller inramande växtlighet/bryn. Projektet medför inga fysiska förändringar. Projektets gestaltning bidrar till att läka samman landskapet och minska det splittrade intrycket samt medför att trafikanter, resenärer och omgivning erbjuds positiva upplevelser i väl fungerande miljö. Obetydliga konsekvenser Projektet medför inga fysiska förändringar. Positiva konsekvenser När en åtgärd förstärker de kulturhistoriska värdena och möjligheten till att uppleva och läsa kulturmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att miljöer, samband och strukturer återställs, avlastas från störningar, garanterar långsiktig förvaltning och bruk eller att tillgängligheten ökar. 25

26 Landskapets karaktär Landskapstyperna har framställts utifrån en rasteranalys av markdata i GIS, jämfört med flygbilder över området samt visuella iakttagelser som utfördes vid platsbesök. Karaktärsindelning innebär att områden avgränsas geografiskt. En karaktärsindelning är en förenkling av verkligheten. Gränserna mellan karaktärsområden ska inte ses som absoluta eftersom det i regel handlar om flytande övergångar. I det här steget krävs en identifiering av mönster i landskapet som kan vara både naturgivna och skapade av människan. topografi visar tydligt att terrängen har en struktur av bergsryggar som löper i NNV SSO riktning. Området med kärrtorv som består av ett träsk leder vatten ut genom en bäck som rinner mot norr och mynnar ut i Själviken. Kontrasten mellan de högre bergsområdena och de lägre partierna med svallsediment och grus som består av trivial skog är mycket distinkt. Marktyper Fyra karakteristiska marktyper dominerar planområdena och är anpassade efter terrängens geomorfologi. Trivialt skogsområde Det triviala skogsområdet består av tallskog och delvis av björkskog som på vissa delar växer på ytor med svallsediment och grus, se Figur 19. Skogsområdet sträcker sig fram till där terrängen stiger och övergår till berg, eller där terrängen blir lägre och blir lågmark med kärrtorv. Figur 18. Jordartskartan. De röda ytorna består av urberg, de gulorangea svallsediment, grus och de grå linjerade ytorna visar kärrtorv. Plangränserna redovisas med svart. Källa: Maankamara, Maaperta. Geologi och terrängformer Geologi och terrängformer ger upphov till rum och riktningar i landskapet. Jordartskartan visar terrängen i områdets underliggande struktur som framförallt domineras av bergspartier med inslag av svallsediment, grus samt några få träskiga partier med kärrtorv, se Figur 18. Jämförelsen av jordartskartan med områdets 26 Figur 19. Tallskogsparti norr om Stormossen Berg med gles skog och mossa Bergpartierna består av öppna släta bergsryggar med inslag av större lösa koncentrationer av stenblock, se Figur 20. Vissa partier inåt land är fuktigare och täckta av mossa.

27 Figur 20. Bergparti med gles skog väst om Stormossen Figur 21. Vy från Havsviddsvägen mot Stormossen Träsk på torv och bäcken Inom utredningsområdet finns fyra partier med lågmark. Det största området har fått namnet Stormossen och ligger på den Havsvidden 1-4s södra del, se Figur 21. Direkt norr om Havsvidden 5 finns ett annat träskmarksområde på andra sidan vägen som rinner ut i en bäck mot norr. Branta, oregelbundna och platta klippor Kusten mot norr och öster om Havsvidden 1-4 samt den nordöstra halva delen av Havsvidden 5 domineras av branta klippor, se Figur 22. Växtligheten avtar närmare havet. Klipporna är mycket exponerade och har mycket oregelbundna former. Endast på ett ställe norr om planområdets västra del finns ett område där klipporna har en annan karaktär, detta område har en platt yta mot havet. Landskapets hydrologi Landskapets hydrologi är en viktig förutsättning för människans bruk av marken och bebyggelsens framväxt. I planområdets (Havsvidden 1-4) östra del finns en mindre bäck som rinner norrut genom området från ett större träskområde. Bäcken verkar ha dikats under recent tid och verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling. Figur 22. Branta klippor i den östra delen mot norr 27

28 Markanvändningen Markanvändningen bidrar starkt till landskapets karaktär. Fast i detta fall har marken inte använts för jordbruk eller liknande aktiviteter. Det finns inte heller några spår av fiskeaktiviteter. Det är aktiviteter från Havsviddens hotell- och konferensanläggning som präglar områdets karaktär. Kommunikationsmönster Kommunikationsmönster påverkas av terrängen och utgör ett strukturerande element i landskapet. Vägarna är skapade med beaktande av områdets struktur. Väghållaren i landskapet Åland, Ålands landskapsregering, har nyligen renoverat avsnittet längs Huvudväg 4 mellan Godby och Geta som löper förbi korsningen mot Gröndahlsvägen/Havsviddens anläggning. De trafikräkningar som Ålands landskapsregering utfört under år 2015 vid punkter strax söder respektive norr om korsningspunkten visar att det i det aktuella snittet, i medeltal, rör sig ca 400 fordon per dygn längs huvudvägen. Korsningen mellan Huvudväg 4 och Gröndahlsvägen är belägen i ett öppet område med långa siktlinjer och där trafiksäkerheten bedöms vara god. Figur 23. Havsvidsväggen mot öst Mellan Huvudväg 4 och Havsviddsvägen löper den enskilda vägen Gröndahlsvägen, i vilken Havsvidden innehar av andelar (enligt beräkning år 2011). Vägen har under senare år renoverats och ytbelagts och är väl anpassad för de trafikmängder som använder vägen, i synnerhet den trafik (i form av besökande gäster, varutransporter och övrig nyttotrafik samt, periodvis, byggtrafik) som ska till Havsviddens anläggning. Havsviddsvägen leder mot Havsviddens anläggning i norr och följer terrängen först mot ost och sedan mot norr. Vägen skapar en bred och öppet inslag genom skogen med en röd grusyta som kontrasterar mot tallarnas grönska, se Figur 23. Själviksvägen är en mindre väg, sett till vägbredden, som även har en röd grusyta. Björkarnas vita stammar skapar en speciell miljö, se Figur 24. Gunnarsbergsvägen består av rött grus. Vägen löper över högre bergspartier och genom en miljö som har en öppen karaktär, se Figur 25. Gunnardalsvägen går i större delen genom berg med skog och triviala skogsområden. Den har en röd yta och en mer instängd/sluten känsla, se Figur 26. Figur 24. Själviksvägen mot norr 28

29 Figur 25. Gunnarbergsvägen med äldre gränsmärke i förgrunden Bebyggelsens läge och struktur Bebyggelsens läge och struktur skapar specifika karaktärsgivande mönster. Två helt olika motsatta bebyggelsestrukturer kan observeras inom planområdet för Havsvidden 5 och detaljplanerna för Havsvidden 1-4 idag. I Havsvidden 1-4 finns själva Havsviddens anläggning med sina klipphus och andra gemensamma byggnader. Klipphusen som ligger på den östra högsta klippan mot sundet och Segelskär är någorlunda tättbebyggda med sekundära vägar. Husen skapar en tydlig barriär mellan havet och inlandet. Klipphusen som ligger på den norra delen däremot är placerade ungefär i 90 graders vinkel mot kusten och parallellt med varandra. Därmed undviks en barriär. Byggnaderna ger en känsla att vara placerade glest mellan varandra men samtidigt bildar en ny komponent mellan havet och skogen tillsammans med huvudbyggnaden och de andra gemensamma servicehusen. På detta sätt bildar byggnaderna inte en barriär utan bidrar till att skapa olika karaktärer längs mellan skogen och klipporna. Figur 26. Gunnardalsvägen mot norr Förutom dessa byggnader finns även några enstaka hus som ligger mer spridda i skogen och på klipporna mot vattnet. I Havsvidden 5 finns en sommarstuga kvar från 1980-talet med några tillhörande mindre gäststugor. I närheten av dessa har man byggt nya ekonomibyggnader. Dessa sistnämnda byggnader är mer glest placerade i landskapet. PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Tillkommande bebyggelsen ska anpassas till den omgivande naturmiljön. Byggnaderna och eventuella altaner skall utformas efter terrängen och placeras så, att schaktningar, utfyllnader och höga plintar kan minimeras. Synlig placering på kala bergstoppar där byggnaderna inverkar negativt på strandmiljön sett från sjösidan är förbjuden. 29

30 Det finns inga bestämmelser som reglerar, skyddar och/eller upplyser om kulturmiljön. Följande bestämmelser berör kulturmiljön eller medför påverkan på kulturmiljön och landskapsbild: Egenskapsbestämmelser för den nya tillkommande byggrätten är specificerade med avseende på volymen och takens fullständiga utformning. Volymen är tydligt avgränsad och principtakplan och principsektion reglerar största delen av takets utformning Tillkommande byggrätts gestaltning regleras tydligt i detaljplanen. Färgsättning regleras så att den ansluter eller underordnar sig naturmiljön. Trädbeståndet skall bevaras på de obebyggda delarna av området. Planbestämmelse (Sb) byggnadsyta för kvarterets gemensamma servicebyggnader och hamnanläggningar. OSÄKERHETER Planen innehåller inga uppenbara osäkerheter som skulle kunna påverka de bedömningar som har gjorts. Figur 27. Del av planområdet Havsvidden 5 med planbestämmelsen (Sb). Risken att påträffa marina lämningar inom planområdet (Havsvidden 5) där planbestämmelsen (Sb) byggnadsyta för kvarterets gemensamma servicebyggnader och hamnanläggningar gäller, bedöms som liten. Figur 27 visar den del av planområdet för Havsvidden 5 som utgörs av planbestämmelsen (Sb). Även risken för att påträffa marina lämningar inom planområdet (Havsvidden 1-4) där planbestämmelsen (TB) småbåtshamn, där kajer, bryggor och vågbrytare får anläggas, bedöms som liten då området redan har byggts ut för dessa ändamål. Figur 28 visar den del av detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 som utgörs av planbestämmelsen (TB). 30 Figur 28. Del av detaljplaneområdet för Havsvidden 1-4 med planbestämmelsen (TB).

31 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Som underlag och stöd till bedömningarna har den Kulturmiljöinventeringen (Museibyrån 1984), Arkeologisk inventering (Pinto-Guillaume 2017a) samt PM Landskapsanalys (Pinto-Guillaume 2017b) använts. Bedömningar av påverkan på de kulturhistoriska värdena baseras helt på utredningarna, men har reviderats utifrån denna MKB:s metod och bedömningsgrund. Nationella kulturmiljövärden för Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4 Det finns inga registrerade fornlämningar och/eller inga skyddade kulturhistoriska byggnader finns inom områdena Havsvidden 5 och Havsvidden 1-4. Planförslaget Havsvidden 5 och detaljplanerna för Havsvidden 1-4 leder därför inte till några konsekvenser för de nationella kulturmiljövärdena, eftersom det inte finns några sådana värden. I planförslaget Havsvidden 5 kommer nya byggnader att påverka delar av landskapsbilden. Påverkan kommer att vara visuellt bestående. I de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 kommer nya byggnader att påverka landskapsbilden. Även denna påverkan är visuellt bestående. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för landskapsbild bedöms planförslaget Havsvidden 5 och de antagna detaljplanerna för Havsvidden 1-4 medföra små negativa konsekvenser för landskapsbild, eftersom den nya bebyggelsen gestaltas och har gestaltats med en tydlig och medveten anpassning till naturmiljön och landskapsbilden. Förslag på ytterligare åtgärder Det finns inga ytterligare förslag på åtgärder. Kommunala kulturmiljövärden Havsviddens hotell- och konferensanläggning är utpekad i Geta kommuns kommunöversikt och har bedömts vara ett specialområde. Specialområden inkluderar områden som inte ryms under någon annan grupp (t.ex. planområde, skyddsområde och trafik), men som kommunen anser väsentlig för den framtida fysiska planeringen. Dock är området inte utpekat som ett värde för den kommunala kulturmiljön. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för kulturmiljö bedöms planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 medföra oförändrade konsekvenser för de kommunala värdena, eftersom det inte finns några sådana värden. Sammantagen konsekvensbedömning Risken att de historiska lämningar som finns inom planområdet för Havsvidden 5 kan komma att skadas är liten. I de antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 har de historiska lämningarna inte påverkats av den nya anläggningen, utan har tagits hand om och respekterats. Med utgångpunkt i bedömningsgrunderna för kulturmiljö bedöms planförslaget Havsvidden 5 och antagna detaljplaner Havsvidden 1-4 att leda till obetydliga konsekvenser för kulturmiljön, eftersom de lämningar som finns inom områdena inte är fasta fornlämningar och dessutom ligger lämningarna längs fastighetsgränser och i utmarker. 31

32 7.2 VATTEN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Havsviddens behov av färskvatten tas från den närliggande sötvattenresursen Gröndahls träsk, genom en av Havsvidden uppförd, ägd, och förvaltad reningsanläggning som är placerad invid stranden till träsket (fastigheten Pumpen RNr 3:14 i Östergeta by). Reningsverket klassificeras som ett stort vattenverk och lyder under de kvalitetskrav och -villkor som ÅMHM har uppställt i miljögranskningsbeslut från år Reningen av färskvattnet är föremål för daglig tillsyn och åtgärder samt regelbundna kvalitetsprover, enligt de villkor som ställs i miljögranskningsbeslutet. Vattenuttaget ryms för Havsvidden 1-4 och 5. Gröndals träsk är en grund, oligotrof sjö2 (ytvattentäkt) med en storlek på cirka 30 hektar och en beräknad volym på cirka 0,75 miljoner/m 3 (2015. Huhtala, Snickars). Ytvattentäkten Gröndals träsk är dock ingen vattenförekomst som utgörs av ett skyddat område enligt förvaltningsplanen (Förvaltningsplan, 2015). Vattenbehovet och således även uttaget har ökat genom åren. Husö biologiska station genomförde år 2015 en konsekvensbedömning av ett utökat vattenuttag i sjön. Havsvidden har tillstånd att ta ut 10 m 3 /dygn, och ansökte om ökade uttagsmängder under högsäsong till i medeltal 25 m 3 /dygn år År 2015 låg medeluttaget på cirka 19 m 3 /dygn. Den föreslagna uttagsmängden på 25 m 3 /dygn motsvarar 0,009 miljoner m 3 årligen. Tillrinningen till sjön bedöms ligga kring cirka 0,21 miljoner m 3 under torrare år (565 m 3 dagligen) och 0,48 miljoner m 3 under normalår (1318 m 3 dagligen). Genomsnittlig årlig avdunstning för Gröndals träsk bedöms vara 0,16 miljoner m 3, men kan möjligen vara högre då sjön är relativt grund och snabbare värms upp. Sjön har även avrinning till en liten sjö, Potten, som ligger norr om Gröndals träsk för att sedan mynna ut i havet. Vid provfiske 2015 kunde fyra fiskarter konstateras abborre (vanligast), mört, gärs och ruda. Det förekommer också signalkräftor. Sjöns växtlighet består främst av vass, olika starr- och natearter med förekomst av kaveldun, näckros och strandranunkel. Växtligheten på sjöbotten är obefintlig eller mycket liten. Avrinningsområdet som omger Gröndals träsk är karg- och näringsfattigt utan omfattande belastningskällor, och utgör därmed ingen direkt risk för eutrofiering eller förorening av sjön. Bedömningsgrunderna för vatten beskrivs i Tabell 6. Tabell 7 Bedömningsgrunder för vattenmiljö. Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Om vattentillgången eller vattenkvaliteter i allmänna vattentäkterna försämras, eller om ett större antal enskilda vattentäkter blir obrukbara. Åtgärderna försämrar eller försvårar möjligheten att uppnå en god ekologisk status för den berörda sjön Gröndals träsk. Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda vattentäkter försämras. Åtgärderna försvårar möjligheten att uppnå god ekologisk status för den berörda vattenförekomsten. Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda vattentäkter försämras tillfälligt. Åtgärderna medför i huvudsak temporär påverkan. Åtgärderna försvårar inte möjligheten att uppnå god ekologisk status för den berörda vattentäkten. När projektet innebär att påverkan på allmän eller enskild vattentäkt minskar och vattenkvaliteten och vattentillgången förbättras. Åtgärderna bidrar till att gynna den ekologiska statusen för den berörda vattenförekomsten. De positiva konsekvenserna kan vara stora, måttliga eller små. 2 Oligotrofa sjöar är näringsfattiga 32

33 PLANBESTÄMMELSER SOM HAR BETYDELSE FÖR VATTEN OCH AVLOPP Detaljplanen medför att fler fritidshus uppförs i området och därigenom ett ökat behov av färskvatten. Havsvidden har sedan tidigare ansökt om ett ökat uttag av vatten från Gröndals träsk. Det bedömda behovet uppgår till i medeltal cirka 25 m 3 /dygn. Enligt planbeskrivningen står det att: Vid anläggandet av eventuella vatten- och avloppsledningar samt vägar skall sprängningar minimeras. Byggnadsnämnden skall godkänna placering av ledningar samt Till byggnaderna får dras vatten och avlopp endast, om dessa kan ordnas på ett tillfredsställande sätt inom området eller i anslutning till befintliga nät. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Medan en variation inom sjöars vattennivå är en naturlig del av en sjös årliga cykel, påverkat av faktorer som t.ex. temperatur, regn, avrinning, kan en kraftig sänkning av en sjös vattennivå leda till negativa effekter. Exempelvis kan det medföra en ökad grumlighet i sjön, ökad risk för eutrofiering samt orsaka förändringar i djur- och växtlighetssammansättningen i sjön. Det föreslagna uttaget i medeltal på 25 m 3 ryms inom sjöns vattenbudget enligt den konsekvensbedömning som gjorts av Husö biologiska station. Inte heller bedöms det troligt att ett uttag i den storleken skulle innebära någon större förändring av sjöns ekologiska tillstånd. Även ett fördubblat uttag (50 m 3 ) mot det föreslagna (25 m 3 ) bedöms täckas av det teoretiska överskottet i sjön, även vid torra år. Den dammlucka som Husö biologiska station förordade i sin konsekvensbedömning har satts upp. Detta innebär att sjöns avrinning kan regleras. Konsekvensbedömningen från Husö biologiska station sammanfattar att det är möjligt att nuvarande vattenuttag bidrar till sänkning av vattennivån, men att det inte går att konstatera utan vidare observationer. Ett ökat uttag under en särskilt varm och torr sommar med hög avdunstning och låg tillrinning kan påverka sjöns vattenbudget negativt, även om konsekvenserna under goda förhållanden är obetydliga. Sammanfattningsvis bedöms det ansökta uttaget (25 m 3 ) av vatten från Gröndalsträsk inte leda till negativa konsekvenser vid normala förhållanden, dock 33 kan uttag vid särskilt torra år leda till små negativa konsekvenser för de ekologiska värdena i sjön. En avsaltningsanläggning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för de ekologiska värdena i Gröndahls träsk, eftersom uttaget av färskvatten från sjön skulle minska. FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER I konsekvensbedömningen rekommenderas att sjön Gröndals träsk ekologiska status kontrolleras genom hydrografiprovtagning (3-6 prov per säsong) och uppföljning av växtligheten med 2-3 års mellanrum för att säkerställa att vattenuttaget inte har en negativ påverkan på sjöns ekologiska status. En pegel kan sättas upp i sjön för att mäta vattenståndet. Som alternativ till uttag av färskvatten från Gröndahls träsk kan en avsaltningsanläggning eller kommunal anläggning ordnas. 8. UPPFÖLJNING I landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse av de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge något oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram. Ett första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av detaljplanen medför, bör vara att kontrollera huruvida de förebyggande åtgärder som föreslagits i MKB:n har beaktats i det fortsatta arbetet. Enligt 5 kap.14a landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning ska; Den myndighet som ansvarar för att en plan eller ett program genomförs ska se till att genomförandet av planer och program som omfattas av en MKB samt betydande miljökonsekvenser av detta övervakas på ett sådant sätt att åtgärder vid behov kan vidtas i syfte att förebygga och minska miljöolägenheter. Detta kan exempelvis göras genom att försäkra sig om att kommande detaljplaner beaktar och inkorporerar föreslagna åtgärder. Det kan också vara relevant att utvärdera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att minimera negativ miljöpåverkan eller om ytterligare åtgärder krävs. Detta bidrar till kunskapsuppbyggnad och kan på sikt leda till effektivare och mer verkningsfulla MKB:er.

34 9. GENOMFÖRDA SAMRÅD 9.1 SAMRÅD RÅDGÖRANDE SAMMANTRÄDE Inbjudan till rådgörande sammanträde med anledning av MKB till kulturbyrån, miljöbyrån och ÅMHM till rådgörande sammanträde enligt 8 i LL om miljökonsekvensbedömning. Inbjudan skickas med anledning av Geta kommuns beslut att en MKB ska utföras för Havsvidden-komplexet och det detaljplaneförslag som Havsvidden Ab har anhängiggjort hos kommunen. Sammanträdet ägde rum tisdagen den 22 november klockan 13: AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDE Avgränsningssammanträde ägde rum den 7 mars 2017 för MKB-projekt Havsvidden kvarter 5 samt analys av miljöpåverkan av redan exploaterade delar för Havsvidden kvarter 1 4, i enlighet med 7 och 9 LL om miljökonsekvensbedömning. Protokoll från avgränsningssammanträdet finns att läsa i Bilaga 2. 34

35 11. REFERENSER Tryckta källor Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. Jansson, Karl och Snellman, Jan (2012). Tre gårdar i Grändal berättelser om människorna som bodde upp vid Norrhavet, Getakrönikan 4, s , Geta sockensällskap. Kulturmiljöinventering: rapport. Geta, (1984). Mariehamn: Museibyrån. Schröder, Tim G. S. (2016). Geta, Västergeta, fornlämning Ge 15.4, Arkeologisk undersökning av fyra gravar från yngre järnåldern, Ålands landskapsregering, Kulturbyrån, Enheten för kulturarvsförvaltning. Skogsjö, Håkan (2012a). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 1: SkogsjöMedia. Skogsjö, Håkan (2012b). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 2: SkogsjöMedia. Beskrivning över detaljplan för fastigheter 2:90, 2:144 och 2:149, Havsvidden 5 i Dånö by, Geta kommun. Hans-Peter Huhtala och Martin Snickars. Konsekvensbedömning av utökat vattenuttag i Gröndalsträsk Husö biologiska station, Åbo Akademi Ålands förvaltningsdomstols beslut, beslutsnummer 21/2016, Dnr: 2015/46, 2015/47, 2015/49 Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökonsekvensbeskrivningar (2011/92/EU) Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning Landskapsförordning (2012:50) om miljökonsekvensbedömning Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar ( EU:s fågeldirektiv ) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( EU:s habitatdirektiv ) Landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Landskapslag (1965:9) om fornminnen. Landskapslag (1998:82) om naturvård Landskapsförordning (1998:113) om naturvård Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet. Landskapslag (2008:124) om miljöskydd Landskapsförordning (2008:130) om miljöskydd Plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland som anger att särskilt värdefulla byggnader eller miljöer. Vattenlag (1996:61) för landskapet Åland Vattenförordning (2010:93) för landskapet Åland Landskapslag (1965:9) om fornminnen Landskapsförordning (2011:100) om fornminnesregister Landskapslag (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet Landskapslag (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Landskapslag (1986:58) om skydd av kulturhistoriskt värdefulla föremål Ålands landskapsregerings beslut (2016:4) om en förteckning över de områden som omfattas av nätverket Natura 2000 Ålands landskapsregering - Förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland, år ,

36 Äldre kartor Geographisch delineation öffver Åland haff tagit och rijtatt af Hans Hansson (d. 1667) Kungliga biblioteket, Stockholm Otryckta källor Kommunöversikt APR 06, Geta kommun med tillhörande karta. Pinto-Guillaume 2017a, Havsvidden, Geta, Åland, Arkeologisk inventering, WSP, Muntliga uppgifter Gustavsson, Kenneth, Antikvarie och arkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, Lindfors, Oscar, Jurist, Widman & Co, avstämning efter inventering, Lindholm, Marcus, Antikvarie och marinarkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, Schröder, Tim, Vik. Överantikvarie, arkeologi, under avstämning inför inventeringen, , Kulturbyrån, Åland. Pinto-Guillaume 2017b, Havsvidden, PM Landskapsbildsanalys, WSP, Websidor Geta kommun (2006). Geta. Historia och geografi, Fakta om Geta, Geta kommuns hemsida (besökt ; senast uppdaterat ) Havsvidden (2017). Havsvidden. Historia (besökt ) Fornlämningsregistret: ( ) Fredad natur (Åland): ( ) Register över ytvattentäkter och potentiella sådana (Åland): -over-ytvattentakter-och-potentiella-sadana.pdf ( ) Vatten - Information om viktiga områden (Åland): ( ) Fågel- och sälskyddsområden (Åland): ( ) 36

37 BILAGA 1. PLANKARTA FÖR HAVSVIDDEN 5 37

38 BILAGA 2. PROTOKOLL FRÅN AVGRÄNSNINGSSAMMANTRÄDET BILAGA 3. NATURVÄRDESINVENTERING BILAGA 4. RAPPORT ARKEOLOGISK INVENTERING BILAGA 5. PM LANDSKAPSBILDSANALYS 38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88 NATURVÄRDESINVENTERING Detaljplan Havsvidden, Geta kommun; Åland

89 NATURVÄRDESINVENTERING Detaljplan Havsvidden, Geta kommun KUND Runsvengruppen AB KONSULT WSP Environmental Sverige WSP Box Kalmar Besök: Järnvägsgatan 13 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Göran Holm WSP Sverige AB, , 2

90 DOKUMENTINFORMATION Naturvärdesinventering: Havsvidden, Geta kommun. Internt uppdragsnummer: Daterad: 20 oktober 2016 Reviderad: Status: Slutversion Följande personer har medverkat: Göran Holm, Bsc. Miljövetenskap Inventering, bedömningar, rapportering. Christina Borg, Fil. Dr. Växtekologi Kvalitetsgranskning Omslagsbild: Hamn och klipphus vid norra delen av fastighet Havsvidden 2:124. Samtliga foton i rapporten är tagna av WSP om inte annat anges. Bakgrundskartorna innehåller satellitfoton från ESRI. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 3

91 INNEHÅLL 1 INLEDNING OMFATTNING INVENTERINGSOMRÅDE SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA BIOTOPER SÄRSKILT HÄNSYNSKRÄVANDE BIOTOPER ANDRA VÄRDEFULLA LIVSMILJÖER 8 2 METODIK NATURVÄRDESKLASSER 10 3 UNDERLAGSDATA NATURVÅRDSARTER SKYDDADE OMRÅDEN 11 4 RESULTAT AV INVENTERING YTOBJEKT PUNKTOBJEKT LINJEOBJEKT 15 5 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMENDATIONER 16 6 BILAGOR 16 7 REFERENSER 16 4

92 1 INLEDNING WSP Sverige AB har på uppdrag av Runsvengruppen AB utfört en naturvärdesinventering av två detaljplanelagda områden vid Havsvidden, Dånö by i Geta kommun på Åland. Fältinventeringen genomfördes den september 2016 och resultatet av denna, samt sammanställning av befintlig information presenteras i denna rapport. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Fokus har legat på att eftersöka Särskilt skyddsvärda biotoper och arter enligt Ålands landskapsförordning om naturvård 1998:113 samt Särskilt hänsynskrävande biotoper som nämns i Ålands landskapslag om skogsvård enligt Ålands landskapsförordning om skogsvård 1998:86. Vidare har EU:s fågel och habitatdirektiv beaktats under inventeringen. Identifierade områden redovisas i rapporten liksom en bedömning av dess naturvärden. 1.1 OMFATTNING Naturvärdesinventeringen genomfördes enligt Svensk Standard SIS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, Naturvärdesbedömning och redovisning. Naturinventeringen och naturvärdesbedömningen omfattar: Inventering av befintlig information rörande Natura områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, naturreservat m.m. Denna information har främst hämtats in från Landskapsregeringen. Naturvärdesinventering i fält genomfördes den september 2016 på en detaljnivå motsvarande fältnivå medel. Efter det utfördes systematisk naturvärdesbedömning samt klassificering med avseende på naturvärde av intressanta områden som identifierats vid fältbesöket. I detta uppdrag har även tillägg enligt 4.5 i SS :2014 ingått: Naturvärdesklass 4 Vid en naturvärdesinventering börjar man med att definiera lämplig detaljnivå för inventeringen, se tabell 1 nedan. I detta projekt har detaljnivå Fält medel använts. En naturvärdesinventering inleds alltid med en förstudie. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 5

93 Tabell 1. Naturvärdesinventering. Översikt detaljeringsnivåer, minsta karteringsenhet och exempel på användningsområde. Nivå 1. Förstudie (ej fältinventering) Minsta karteringsenhet Exempel på användningsområde 1 ha eller 200*2 m översiktlig planering naturvårdsprogram förstudier 2. Fält översikt 1 ha eller 100*2 m större områden skogslandskap val av lokaliseringsalternativ vindkraftsetablering 3. Fält medel 0,1 ha eller 50*0,5 m 4. Fält detalj 10 m 2 eller 10*0,5 m mindre områden väg och järnvägsplaner vindkraftsetablering väg- och järnvägsplaner - mer detaljer detaljplaner skötselplaner 1.2 INVENTERINGSOMRÅDE Inventeringsområdet som omfattar de aktuella fastigheterna för detaljplanen och en zon på ytterligare ca 20 meter utanför fastighetsgränserna kan ses i Figur 1 nedan. Figur 1. Inventeringsområdet. Det västra inventeringsområdet utgör drygt 50 ha. Här finns ett fåtal hus och en grusväg går igenom området men i övrigt är området relativt orört. Det östra inventeringsområdet utgör drygt 200 ha och har befintlig bebyggelse och verksamhet i form av en hotellbyggnad och ett antal klipphus för uthyrning och permanentboende. Vidare finns en gästhamn i Själviken. 6

94 1.3 SÄRSKILT SKYDDSVÄRDA BIOTOPER Särskilt skyddsvärda biotoper (Klass 1, ÅFS 1998:113) är livsmiljöer som på grund av sin begränsade förekomst har betydelse för naturens mångfald. Särskilt skyddsvärda biotoper samt förkortning inom parentes: 1) Myrar och mossar som är helt eller till övervägande delen trädlösa (Trädfattiga mossar och myrar). 2) Rikkärr som är helt eller till övervägande delen trädlösa. Rikkärr som består av öppna artrika våtmarkselement och i huvudsak är bevuxna endast med försumpad trädväxtlighet av ringa eller begränsat ekonomiskt värde (Rikkärr). 3) Myrholmar vars areal understiger två hektar (Myrholmar mindre än 2 hektar). 4) Stenåkrar vars areal överstiger 0,5 hektar (Stenåkrar större än 0,5 hektar). 5) Jättegrytor och flyttblock. Flyttblocken skall dock ha en höjd av minst två meter över markytan (Jättegrytor och flyttblock). 6) Naturliga väl avgränsade dungar av vilt växande alm och lind. (Dungar av alm eller lind). Observera att även enstaka exemplar av alm och lind är fridlysta enligt LF om naturvård. 7) Enstaka exemplar av vilt växande ek, lönn och asp som 130 cm över markytan har en omkrets på minst 170 cm samt enar med en höjd av minst 6 meter (Ekar/lönnar/aspar med minst 170 cm omkrets, enar högre än sex meter). 8) Klibbalskärr som tidvis översvämmas eller innehåller källsprång och där det dominerande trädet är klibbal, och där undervegetationen har tuvor med kärrbräken, majbräken eller andra stora ormbunksväxter. I mellanrummen växer sumpväxter, oftast missne och svärdslilja (Klibbalskärr). 9) Åkerholmar under 0,5 hektar omgivna av öppen odlingsmark med stort inslag av en artrik busk- och snårvegetation såsom av vildapel, getapel, hagtorn, vildros, olvon, måbär eller slån (Åkerholmar mindre än 0,5 hektar). De särskilt skyddsvärda biotoperna är skyddade från all form av exploatering. En särskilt skyddsvärd biotop får inte utan landskapsstyrelsens tillstånd ändras så att den förlorar sin särart eller sin betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. Åtgärder som vidtas i en särskilt skyddsvärd biotops närmiljö skall utföras så att biotopens särart och betydelse bevaras. En särskilt skyddsvärd biotops närmiljö är det markområde omkring livsmiljön som krävs för att bevara dess särart och betydelse. 1.4 SÄRSKILT HÄNSYNSKRÄVANDE BIOTOPER Särskilt hänsynskrävande biotoper enligt LF om skogsvård (ÅFS 1998:86) är livsmiljöer som är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden. Särskilt hänsynskrävande biotoper är: Våtmarksbiotoper o Stränder o Bäckar och källor Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 7

95 o Alkärr samt ormbunks- och fräkenkärr Barrskogs-, lövskogs-, hag- och ängsmarksbiotoper o Barrskogsbevuxna öar omfattande mindre än 10 hektar o Hassellundar omfattande mellan 0,1-2 hektar o Naturbestånd av lind, alm, ek, lönn, ask, oxel eller oxelrönn omfattande mellan 0,1-2 hektar. o Enstaka träd som är grova eller annars av betydelse för natur- eller kulturminnesvården. Biotoper i geologiska och geomorfologiska formationer o Rasbranter, förkastningar och grottor o Träd på bergsimpediment med en lägre skoglig produktion än tvinmark 1.5 ANDRA VÄRDEFULLA LIVSMILJÖER Andra värdefulla livsmiljöer är livsmiljöer som uppräknas i skogscertifieringens 10:e kriterium. De är vanligen små till arealen och skall vara tydligt observerbara och identifierbara i terrängen samt befinna sig i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om naturtillstånd. De andra värdefulla livsmiljöerna är skyddade från åtgärder som hänför sig till bedrivande av skogsbruk på skogsbruksmark som är ansluten till skogscertifieringen. Andra värdefulla livsmiljöer är: o o o o Gamla barr- och blandskogsbestånd Gamla lövbestånd Örtrika torvmarker Hagmarker och skogsbeten 8

96 2 METODIK Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och dels en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod (SIS). I den allmänna inventeringen av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter, kontakter med myndigheter och informationssök i öppna databaser Figur 2. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. Figuren är från SIS Standard. Aktuellt område har inventeras i fält med avseende på förkommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta förutsättningarna för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur d.v.s. biologisk mångfald. Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop, se Figur 2 ovan. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 9

97 2.1 NATURVÄRDESKLASSER Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, d.v.s. graden av naturvärde bedöms enligt en fastställd skala i olika naturvärdesklasser, där klasserna är: Högsta naturvärde (naturvärdesklass 1) störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde (naturvärdesklass 2) stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Visst naturvärde (naturvärdesklass 4) viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 10

98 3 UNDERLAGSDATA 3.1 NATURVÅRDSARTER Naturvårdsart används i Sverige som ett samlingsbegrepp för skyddade arter (fridlysta), rödlistade arter, typiska arter (för utvärdering enligt EU:s art- och habitatdirektiv), ansvarsarter och signalarter. Dessa indikerar att ett område har högt naturvärde eller i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter ingår som en del i naturvärdesbedömningen och därför noteras alla förekomster under inventeringarna. De arter som är fridlysta på Åland enligt Landskapsförordning (1998:113) om naturvård har eftersökts under inventeringen. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (Figur 3). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så dålig att de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Figur 3. Rödlistans kategorier. Röd ram markerar hotade arter. Rödlistan, 2010 En arts bevarandestatus anses gynnsam när: uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. 3.2 SKYDDADE OMRÅDEN Inventeringsområdet omfattas inte av eller angränsar inte till några skyddade naturområden som naturreservat, Natura2000, IBA, RAMSAR, HELCOM. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 11

99 4 RESULTAT AV INVENTERING De båda detaljplanområdena består av flera olika naturtyper. Skogsmarken utgörs av blandskog samt hällmarkstallskog med inslag av myrmark och sumpskog. Det förekommer också inslag av naturskogslika områden. Kusten utgörs av spolade granitklippor som på vissa ställen sluttar brant ner mot havet. På klipporna noterades fågelarterna skärpiplärka och ängspiplärka (NT). Det finns även flera naturvärden inom inventeringsområdet som inte ingår i något yt-, punkt-, eller linjeobjekt. T.ex. förekommer flera äldre grova tallar och revlummer, som är en fridlyst art i Sverige, är bitvis riklig och allmän. Det var gott om småfåglar i skogen vilket till viss del var förväntat då besöket gjordes under höstflytten. Storskrake (NT) häckade i Själviken. Under förstudien framkom att området är dåligt känt ur ornitologisk synpunkt, men enligt uppgifter från lokalboende så hyser klippmiljöerna inte något fågelliv att tala om. Inte heller förekommer trädlärka, nattskärra eller tjäder i hälltallmarksskogen enligt lokalboende. Ett stort problem är mårdhund, skogsmård och mink som är en betydande predator för skogshöns och häckande sjöfågel. 4.1 YTOBJEKT Naturvärdesobjekt: hvs_01 Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Beskrivning: Alsumpskog med inslag av gran och björk. Flera av alarna var tydligt socklade. I markskiktet, som var glest bevuxen till följd av skuggning, noterades bl.a. ekorrbär och harsyra. Även revlummer noterades i området. Det rörde sig mycket fåglar i träden - stjärtmesar, kungsfåglar, svartmesar, grönsiskor och korsnäbbar. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. Naturvärdesobjekt: hvs_02 Naturvärdesklass 3 Påtagliga naturvärden Beskrivning: Område av skogen med naturskogskaraktär. Gott om död ved, både stående och liggande. Varierad ålder på träden, flera gamla granar och tallar. Skogen här är generellt tät, men en viss luckighet förekommer vilket skapar en variation i ljusinsläpp till marken. Markskiktet är av ristyp med ljung, lingon och blåbär med inslag av skogsfräken och pyrola. Även här förekommer revlummer. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. 12

100 Bild 1. Objekt hvs_02, område med naturskogskaraktär. Naturvärdesobjekt: hvs_03 Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Beskrivning: Gran-, och tallblandskog med gott om död ved och varierad ålder på träden. Området är svagt kuperat med en varierad luckighet. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. Naturvärdesobjekt: vidd_01 Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Beskrivning: Del av skogen som domineras av tall med inslag av gran och björk. Det förekommer flera äldre grova barrträd och generellt uppvisar träden en varierad ålder med en viss förekomst av död ved. Markskiktet är av ristyp (ljung, blåbär och lingon) med ett naturligt, varierat ljusinsläpp från krontäckningen. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. Naturvärdesobjekt: vidd_02 Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Beskrivning: Alsumpskog med inslag av gran. Tydliga spår efter vatten med socklade alar. Ingen förekomst av grova äldre träd och även ont om grövre död ved. Området påverkat av den anlagda grusvägen. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 13

101 Naturvärdesobjekt: vidd_03 Naturvärdesklass 3 Påtagliga naturvärden Beskrivning: En relativt öppen alsumpskog/myr med socklade alar. Den öppnare ytan kantas av tät gran- och lövblandskog. Visst inslag av hassel förekommer. Inga äldre grova träd i objektet. Död ved förekommer. Området visar tydlig påverkan av vatten, men var torrt vid inventeringstillfället. Blad av en obestämd fläcknyckel hittades i objektet. Även revlummer noterades. Det rörde sig mycket fåglar i träden - stjärtmesar, kungsfåglar, svartmesar, grönsiskor och korsnäbbar. Naturvårdsarter: Ob. Fläcknyckel (möjligtvis fridlyst beroende på art) Bild 2. Objekt vidd_03, del av alsumpskog/myr. Bild 3. Objekt vidd_03, del av alsumpskog/myr. 14

102 Naturvärdesobjekt: vidd_04 Naturvärdesklass 4 Vissa naturvärden Beskrivning: Delvis sparsamt trädbevuxen myr med skvattram, pors, och ljung. Klena björkar och tallar, däribland flera torrakor, finns i myren. Naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter noterades vid besöket. Bild 4. Objekt vidd_04, relativt öppen myr med klena björkar och tallar/torrakor. 4.2 PUNKTOBJEKT Nedan listas de punktobjekt som noterades under inventeringen. Objekt-ID hvs_p3 hvs_p5 hvs_p6 Beskrivning Snok eller svart huggorm. Idegran. Fridlyst (Landskapsförordning 1998:113 om naturvård) Pilgrimsfalk. Fridlyst (Landskapsförordning 1998:113 om naturvård). Sannolikt rör observation en sträckande individ. 4.3 LINJEOBJEKT Inga linjeobjekt noterades under inventeringen. Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 15

103 5 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMENDATIONER De naturvärden som finns inom inventeringsområdet är främst knutet till skogen. Kusten och de klippmiljöer som finns här är enligt uppgift från lokalboende inte av något större värde för fågellivet. Sannolikt försöker landhäckande sjöfåglar som ejder, att förlägga sina boplatser till kobbar och skär för att undvika predation från räv, grävling, katt och i möjligaste mån mink och mårdhund. De klipphus som redan uppförts ligger i naturmark och smälter relativt bra in i omgivningen. Flera av dess är uppförda på pålar. Bedömningen är att dessa klipphus inte medfört så stort ingrepp i naturmiljön eller en alltför negativ påverkan på naturvärdena. En potentiell konsekvens av fler klipphus, vilket även innebär en ökad närvaro av människor som rör sig på klipporna, kan sannolikt innebära en störande effekt på de fåglar som häckar här. Framför allt de tillkommande vägar (även om de är grusade och inte asfalterade) som går igenom området, bedöms medföra en större negativ påverkan på naturvärdena i området. Dessa innebär en fragmentering av skogsmiljöer och även påverkar de hydrologiska förhållandena i sumpskogarna inom inventeringsområdet. Hällskogstallmarken erbjuder en lämplig biotop för fågelarter som till exempel tjäder, trädlärka och nattskärra. Förekomst av dessa har inte kunnat undersökas under inventeringen, och inte heller har förstudien gett några indikationer på att dessa arter finns i området. 6 BILAGOR Bilaga 1 - Karta 7 REFERENSER 1998:113 - Ålands landskapsförordning om naturvård 1998:86 - Ålands landskapsförordning om skogsvård Airaksinen & Karttunen, 1999: Natura 2000 handbok över de finska naturtyperna Pertti Rassi, Esko Hyvärinen, Aino Juslén & Ilpo Mannerkoski (toim.), 2010: Suomen lajien uhanalaisuus - Punainen kirja (Hotade arter i Finland Rödlista). SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SVENSK STANDARD SS :2014. SIS, 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Komplement till SS Teknisk Rapport. SIS-TR :2014. Rapportsystem för fåglar: Ålands landskapsregering (Skyddade områden): 16

104 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Naturvärdesinventering Detaljplan Havsvidden, Geta kommun 17

105 hvs_03 hvs_02 Bilaga 1 Naturvärdesinventering Havsvidden, Geta kommun hvs_01 Teckenförklaring NVI_ytobjekt NVI_punktobjekt Inventeringsområde C:\Users\SEGH17103\Documents\ArcGIS\Web Maps\NVI Åland2\NVI Åland.mxd hvs_p3 vidd_01 vidd_02 hvs_p5 vidd_03 hvs_p6 vidd_04 meter Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, 0 i-cubed, 137,5 USDA, 275 USGS, AEX, 550 Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Meter

106 HAVSVIDDEN, GETA, ÅLAND Arkeologisk inventering Rapport Upprättad av: Ezequiel Pinto-Guillaume Granskad av: Charlotte Hedenström Reviderad efter Kulturbyråns granskning

107 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 2 (26)

108 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering ARKEOLOGISK INVENTERING Havsvidden, Geta, Åland BESTÄLLARE Havsvidden AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKT Ezequiel Pinto-Guillaume Arkeolog ezequiel.pinto-guillaume@wspgroup.se +46 (0) (26)

109 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering DOKUMENTINFORMATION Arkeologisk inventering Havsvidden, Östergeta hemman, Geta kommun, Åland Uppdragsnummer: Daterad: Reviderad: Status: Slutversion Följande WSP konsulter har medverkat: Ezequiel Pinto-Guillaume, Fil. Dr. Arkeologi Inventering, analys och rapportering Chris Beach, Fil. Mast. Antropologi Inventering och ansvarig mätteknik Viktor Melin, Fil. Kand. Samhällsplanering och Kulturgeografi FältGIS stöd Charlotte Hedenström, Fil. Kand. Konstvetenskap Analys kulturmiljö och fackgranskning Omslagsbild: Gränsmärke, Objekt WSP 03, vy mot sydväst. Foto: Ezequiel Pinto-Guillaume/WSP, 2017 (W170328_09.JPG) Samtliga fotografier i rapporten är tagna av WSP om inget annat anges. 4 (26)

110 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH GENOMFÖRANDE GEOGRAFI OCH HISTORISK KONTEXT GEOGRAFI HISTORISK BAKGRUND... 8 Förhistorisk tid... 8 Medeltiden talet talet talet talet talet TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ TOPOGRAFI FORNLÄMNINGSMILJÖ Registrerade fornlämningar Lämningar från krigstiden Maritima lämningar OBSERVATIONER RESULTAT REFERENSER MUNTLIGA UPPGIFTER ARKIVKÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR ÄLDRE KARTOR Ålands lantmäteribyrå Kungliga biblioteket, Stockholm TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER DIGITALA FOTON (26)

111 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 1 SAMMANFATTNING I samband med projektet Havsvidden utförde WSP Samhällsbyggnad en arkeologisk inventering av fastigheten DÅNÖ 403, Östergeta hemman, Geta kommun, Åland. Arbetet utfördes den 28 och 29 mars Under dessa två dagar undersöktes två detaljplanområden med en yta på sammanlagt drygt 58 hektar genom arkeologisk inventering. Arbetet gjordes på begäran av Havsvidden AB som underlag till komplettering av en miljökonsekvensbedömning (MKB). I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar. Inget av dessa objekt bedömdes uppfylla kriterier för fasta fornlämningar; samtliga 12 objekt föreslås klassificeras som kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar. Dessutom dokumenterades ytterligare fem objekt som antingen är recenta övergivna vägar eller osäkra arkeologiska lämningar. Figur 1 Översiktskarta med undersökningsområdet inom röd markering. 6 (26)

112 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 2 BAKGRUND OCH SYFTE I slutet av mars 2017 genomförde WSP en arkeologisk inventering i fastigheten DÅNÖ 403, Östergeta hemman, Geta kommun. Arbetet gjordes på begäran av Havsvidden AB som underlag till komplettering av en miljökonsekvensbedömning (MKB). Den arkeologiska inventeringens övergripande syfte är att utgöra underlag för en bedömning av vilka konsekvenser en exploatering av fastigheten kan komma att innebära för kulturmiljön. Inom utredningsområdet, som är identiskt med fastighetens gränser, finns inga tidigare kända fornlämningsobjekt. Ett syfte med denna arkeologiska inventering är därför att identifiera vilka kulturhistoriska värden som finns på platsen och som skulle riskera att påverkas av en exploatering. Målsättningar för den arkeologiska inventeringen: lokalisera och fastställa fasta fornlämningar och kulturlämningar. lyfta fram värdefulla kulturmiljöer samt beskriva kulturhistoriska strukturer och fasta fornlämningar och kulturlämningar som ligger inom fastigheten. 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE Analysen har genomförts genom fältstudier samt studier av litteratur, arkivmaterial och äldre kartor. Den arkeologiska inventeringen av de två aktuella planområdena i Geta kommun inleddes med arkiv- och kartstudier av geologiska, topografiska samt historiska kartor. Kart- och arkivstudier har främst genomförts i de digitala arkiven samt i GIS-miljö. Områdets kulturmiljö med fasta fornlämningar och kulturlämningar analyserades och beskrevs med utgångspunkt i historisk litteratur och Kulturbyråns fornminnesregister. För information om försvarsanläggningar från olika krigsperioder i området konsulterades antikvarien och historikern Kenneth Gustavsson som bedriver forskning kring ämnet. Likaså har marinarkeologen Marcus Lindholm konsulterats angående registrerade maritima lämningar i området. Topografiska kartor användes för att identifiera lämpliga platser för eventuella forn- eller kulturlämningar inom utredningsområdet. Därefter följde en arkeologisk inventering i fält med en noggrannhet som motsvarar ambitionsnivån vid en arkeologisk utredning, etapp 1. Vid inventeringen registrerades påträffade kulturlämningar samt osäkra lämningar med GPS. Lämningarna fotograferades och beskrevs med ord i Collector for ArcGIS. Lägen och höjdvärden till dokumenterade lämningar kontrollerades sedan med hjälp av digitalt höjddata. Kulturlämningar är kulturhistoriskt intressanta och skyddsvärda lämningar som ej omfattas av landskapslagen om fornminnen (1965:9) eller landskapslagen om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse (56/1988). Med kulturlämning menas i allmänhet varaktigt övergivna lämningar efter människors verksamhet under senare tider eller lämningar efter människors verksamhet under forna tider som fortfarande är i bruk. Deras status kan vid framtida undersökningar komma att ändras, vilket innebär att de kan vara potentiella fornlämningar. Åverkan på kulturlämningar bör därför i möjligaste mån undvikas. Markarbeten som hotar en kulturlämning bör lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån. 7 (26)

113 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 4 GEOGRAFI OCH HISTORISK KONTEXT 4.1 Geografi Utredningsområdet ligger inom Geta kommun som ligger på norra Åland. Geta omfattar en halvö, som skjuter ut i Bottniska viken, jämte kringliggande öar. Den är endast med ett smalt näs förenad med fasta Åland. Kusten mot norr kantas av berg som reser sig uppemot hundra meter över havet (Geta kommun 2006). I kommunens södra delar präglas landskapsbilden av ett öppet jordbruks- och kulturlandskap. De västra och östra delarna däremot består av skärgårdsmiljöer, medan de norra delarna domineras av djupa skogar och höga berg som sluttar rakt ner mot Norrahavet (Bottenhavet). 4.2 Historisk bakgrund Förhistorisk tid Geta kommun utgör, tillsammans med Finströms kommun, Saltviks kommun och Sunds kommun på norra Åland, det "ursprungliga", "Egentliga Åland". Det var dessa markområden, med sina nu höga berg, som först reste sig ur havet och bildade den ö som kom att kallas Åland. Här på den nordligaste delen av det som idag kallas "Fasta Åland", bosatte sig de första människorna. Bland annat i Västergeta och Östergeta finns gott om fornminnen och historiska lämningar i form av grav- och boplatsområden ända från stenåldern. Geta var betydelsefullt under vikingatidens inledningsskede. Detta kan möjligtvis förklara den oproportionerligt stora andelen frälse där under tidigt 1500-tal (Schröder 2017b). Stenålder som är känd i Geta-området består av ett boplatsområde (Ge 15.1) i Smikärr, Bredmossen och en boplatslämning (Ge 15.11) i Hummelmyra, båda i Västergeta. I Östergeta finns ytterligare två boplatslämningar (Ge 16.8 och Ge 16.9) som har daterats till stenåldern (Fornminnesinventering Geta 2013). Från vikingatiden har silvermynt hittats i Geta-området hittades en skatt i området Svedjelandet och som idag heter Ge 15.5 i fornlämningsregistret undersöktes i Västergeta fyra gravar från yngre järnålder. En anläggning visade sig innehålla en rikt utrustad kvinnograv från 800-talet med bland annat ett hänge i form av ett arabiskt silvermynt som preliminärt har daterats till perioden e.kr. En annan anläggning som bland annat innehöll järnnitar och kamfragment kunde dateras till 900-talet (Schröder 2016, s. 13 och 27). Medeltiden De arkeologiska lämningarna talar om för oss att Geta var en viktig plats redan under järnålder och fortsatte att vara det in i medeltiden. Området strax söder om Västergeta och Östergeta präglades av vindlande sund och vikar med stora och frodiga strandängar (jfr. Skogsjö 2012a, s. 11; Skogsjö 2012b, s. 205). Geta, som troligen redan under yngre järnåldern fick en bofast befolkning, omtalas första gången år 1325 (Schröder 2016, s. 4). I början fanns av allt att döma en urby som hette Geta, som senare under medeltiden delades i Västergeta och Östergeta genom en lång rågång i nordsydlig riktning (Skogsjö 2012a, s. 13; Schröder 2017a). Östergeta omnämns först i ett dokument från 1435 (Skogsjö 2012a, s. 12). Geta kapell tillhörde från början Finström och bildade en egen församling först år 1908 (Geta kommun 2006). De tidigaste skatteländerna som upprättades ger oss den första samlade bil- 8 (26)

114 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering den av bebyggelsen i socken samt en uppräkning av byarna och gårdarna. Bebyggelsestrukturen var redan vid den tiden, för nästan femhundra år sedan, förhållandevis lik den vi ser idag. Även om det har skett förändringar, har bebyggelsens utbredning och karaktär har bestått (Skogsjö 2012a, s. 11) talet En mycket detaljerad karta över Åland framställd av Hans Hansson (d.1667) visar tydlig alla gårdar och byar i Geta bärgh. Wästergeta och Östergeta syns öster om Geta Capell på kartan. Området norr om Östergeta har återgetts som skogstrakter och ingen bebyggelse finns utmärkt. Figur 2 Karta över Åland uppförd av Hans Hansson (d. 1667, detalj). Kungliga bibliotek, Stockholm talet En rekonstruktionskarta av Ålands kulturlandskap under 1700-talet som Kulturbyrån (före detta Museibyrån) har sammanställt utifrån de äldsta bevarade geografiska kartorna visar inga spår av mänsklig aktivitet norr om Östergeta. En konceptkarta över Geta från visar heller inga spår av bebyggelse inom utredningsområdet. Kartan visar endast några fiskeindelningar i Gröndalsträsket. 9 (26)

115 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Figur 3 Konceptkarta med utredningsområdet inlagd i rött. Ålands lantmäteribyrå Ia: talet Strax väster om utredningsområdet har människor bosatt sig, troligtvis under 1800-talet. Grändal skildras som en bebyggelseenhet inom Östergetas norra utmarker med eget bomärke (Dahl 1994, s. 198 och 220). I Grändal, omkring sju kilometer norr om Östergeta på den östra sidan av Gröndalsträsket fanns vid den tiden tre gårdar: Storholmen, Gunnersdal och Gröndal (Grändal). Kartor från 1900-talet visar en väg mellan klippor och skog som leder från Östergeta mot Grändal i norr talet Thorvald Eriksson, som var chef för den regionala Ålandsbanken förälskade sig i den vilda naturen och byggde sig en sommarstuga på 1980-talet uppe på berget norr om Ostergeta. Snart föddes idéerna på att skapa ett rekreations- och hälsocenter på klipporna vid havet. Mer mark köptes in och sommaren 1990 invigdes Havsvidden. (Havsvidden 2017). Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av klipphusen som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra delen av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet kvar som används av Havsvidden för personal talet 2006 kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till Åland och Geta. Även han kände att platsen hade något speciellt. Havsvidden bytte ägare och idag ägs Havsvidden av en grupp 10 (26)

116 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har utvecklats till en anläggning bestående av hotell, konferens och klipphus, mm (Havsvidden 2017). Den nya anläggningen, som består av 14 fristående villor är ritade av arkitekten Thomas Sandell 2008 (Sandel Sandberg 2017, Lindfors 2017). Thomas Sandell, född 1959 i Jakobstad i Finland och uppvuxen i Skellefteå i Sverige, är svensk arkitekt och har bland annat varit ordförande i SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund. Förutom Havsvidden har han bland annat ritat Gåshaga brygga, Lidingö 2001, Fjällormen, Hemavan 2008, Gümüslük, Turkiet, område om 35 fristående villor 2007, Villa Ahlström, Ingarö 2010 och Forskningen 1, Stockholm Han har även ritat inredning för Arkitekturmuseet och Moderna museet i Stockholm samt formgivit möbler i samarbete med olika företag. Figur 4 Friliggande klipphus, Thomas Sandell 2008 (Foto: E. Pinto-Guillaume/WSP - W170328_26.JPG). 5 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 5.1 Topografi De topografiska förhållandena är för det mesta tämligen oförändrade sedan medeltiden, bortsett från att landhöjningen har medfört att strandlinjen förskjutits något (Skogsjö 2012a, s. 13). Undersökningsområdet ligger på den nordöstra delen av Geta kommun i Östergeta hemman i ett område som idag har benämningen Havsvidden. Det östra detaljplanområdet består av berg som höjer sig till meter över havet strax nordväst om Stormossen. Havsviddens östra strandområde domineras av kraftigt sluttande 11 (26)

117 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering klippor som höjer sig till 20 meter över havet och ger en mycket brant och oregelbunden terräng mot havet. Klippornas övre del domineras av fristående klipphus med trappor som leder ner till båthus och havet. Den centrala delen av det östra detaljplanområdet har stora skogspartier med några betydande sumpmarker. I de partier terrängen av berg höjer sig över 10 meter blir skogen glesare och skapar stora öppna ytor som delvis täckt av sten och mossa. Den norra delen av det östra detaljplanområdet domineras också av klippor med klipphus, Havsviddens anläggnings huvudbyggnad, andra allmänna byggnader samt en nybyggd hamn. Även här karakteriseras strandområdet av branta och oregelbundna klippor som sluttar ner mot havet. På en konceptkarta från skrivs dagens Själviken som Skälviken, medan en mindre vik som ligger längs områdets östra kust har benämnts Rödvik (se figur 3). Det västra detaljplanområdet består i sin södra och mellersta del av berg med skog som höjer sig till meter över havet. Den norra delen består av klippor som sluttar ner mot havet. Stranden har en oregelbunden karaktär på den östra sidan, meden i den västra sidan utgörs av ett jämnare område som kan tänkas tidigare ha format en vik. 5.2 Fornlämningsmiljö Registrerade fornlämningar I Geta kommun, inom Östergeta finns 12 registrerade fornlämningar (Fornminnesinventering 2013, 16. Geta, se figur 5). Två av dessa består av boplatslämningar som har daterats till stenåldern (Ge 16.8 och Ge 16.9). Dessa ligger drygt ett kilometer NNO respektive NNV om Östergeta som är den närmaste ligger omkring drygt 3 kilometer SSV från detaljplanområdet för Havsvidden. Figur 5 Karta över Östergeta med registrerade fornlämningar i grönt. 12 (26)

118 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering En lokal som innehar en boplatslämning och ett röse daterat till bronsålder (Ge 16.10) ligger också strax norr om Östergeta. Andra fornlämningar som har daterats till perioden bronsålder/äldre järnålder består av ett röse och ett boplatsområde (Ge 16.6 och Ge 16.11). Båda ligger omkring drygt 1,5 kilometer norr om Östergeta. Den sistnämnda är den hittills registrerade fornlämningen som ligger närmast Havsvidden, på ett avstånd av cirka 2,75 kilometer. De registrerade fornlämningarna från yngre järnålder består av fem höggravfält, en bortodlad husgrund, en osäker boplatslämning och en rösegravfält som daterats till yngre järnålder (Ga , Ga 16.7 och Ga 16.12). Större delen av dessa ligger runtom Östergeta. Endast Ga ligger vid Nötö, drygt 4 kilometer SSO från Havsvidden. Mänskliga aktiviteter under förhistorisk tid verkar ha förekommit inom det skyddade område kring en vik som fanns då, strax söder om Östergeta. Området vid själva viken var och är exponerat för vind från flera håll och lämpade sig sämre för bosättningar. Lämningar från krigstiden På själva udden där Havsvidden ligger har det inte funnits några militära anläggningar. I Djupviken i sydost inrättades en civil kopplingsstation, där telegrafkabeln från fastlandet (Nystad) kom iland och fortsatte som markkabel till Mariehamn. Stationen i en liten träbyggnad övervakades från 1915 av rysk militär, och en kortare tid våren 1918 av tysk militär. Det är dock oklart exakt var byggnaden låg (Gustavsson 2017). Maritima lämningar Kulturbyrån känner endast till en maritim lämning som ligger i utredningsområdets omedelbara närhet (Se figur 6). Det handlar om en ett vrak som ligger norr om Djupviken och mellan fastlandet och Segelskär, närmast den sistnämnda. Det är dock viktigt att påpeka att inga inventeringar har gjorts i vattnet längs kusten runt udden där Havsvidden ligger (Lindholm 2017). Figur 6 Kartan visar platsen för registrerad maritim lämning med en röd cirkel. 13 (26)

119 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 6 OBSERVATIONER I undersökningsområdet påträffades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar, varav inga objekt bedöms uppfylla kriterierna för fasta fornlämningar och alla tolv objekt utgörs av kulturlämningar. Objekten som dokumenterades som kulturlämningar kopplade till verksamhet i samband med sentida indelningen av marken, d.v.s. lantmäterilämningar samt äldre övergivna vägar. Dessutom dokumenterades ytterligare tre objekt som är antingen recenta eller osäkra arkeologiska lämningar. Gränsmarkeringar (objekten WSP 03-07, och 14 och möjligen objekten WSP 10-11) utgör olika faser i skapandet av områdets geografiska indelning. Utifrån formen på objekten kan man föreslå att de äldsta gränsmärkena kan ha tillkommit under andra hälften av talet. Ett par av dessa märken har förändrats nyligen och gjorts om genom att lägga till en ny granitsten i objektet. Äldre övergivna vägar (objekten WSP 08-09) hör möjligtvis till Havsviddens äldsta anläggning i området som kan dateras till 1980-talet. De osäkra objekten består av två recenta anläggningar (objekten WSP 01-02) samt ett osäkert gränsmärke (objekt WSP 15). De påträffade objekten förevisas i nummerordning i den ordningen som de inventerades, medurs (se även figurer 7 och 8). Figur 7 Karta över inventeringsobjekten WSP i den östra delen av fastigheten DÅNÖ 403. Objekten som anses vara kulturlämningar är markerade i grönt och objekten som ansågs osäkra i gult. 14 (26)

120 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Objekt WSP 01 anläggning Koord. X Y Höjd över havet Z 16,00 meter Antal 1 Datering recent Form och storlek otydligt; 0,6x0,5x1,2 meter Beskrivning En stående platt sten som har placerats mot en bergskant och hålls på plats med andra stenar. Stenarna har tagits från samma område. Belägen i närheten av en markerad vandringsstig. Kommentar Kan möjligtvis ha ett samband med objekt WSP 02. Förslag till antikvarisk bedömning osäker inte fornlämning Översiktsbild från sydväst. Foto: EPG/WSP / W170328_04.JPG Objekt WSP 02 anläggning Koord. X Y Höjd över havet Z 16,00 meter Antal 1 Datering recent Form och storlek otydligt; 0,6x0,5x1,2 meter Beskrivning En liggande platt sten som har placerats ovanpå en död tall. Stenen har tagits från samma område. Belägen i närheten av en markerad vandringsstig. Kommentar Kan möjligtvis ha ett samband med objekt WSP 01. Förslag till antikvarisk bedömning osäker inte fornlämning Översiktsbild från väst. Foto: EPG/WSP / W170328_06.JPG 15 (26)

121 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Objekt WSP 03 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 10,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek lineär; 1,9x0,3x0,35 meter Beskrivning Fyra stenar upplagda i rad i Ö-V riktning. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från väst. Foto: EPG/WSP / W170328_09.JPG Objekt WSP 04 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 9,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 0,5x0,5x0,4 meter Beskrivning Fyra stenar upplagda som en mindre gränsröse med en mittsten ovanför. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från väst. Foto: EPG/WSP / W170328_14.JPG Objekt WSP 05 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 9,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 0,4x0,5x0,4 meter Beskrivning Fyra stenar upplagda som en mindre gränsröse med en större mittsten ovanför. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från sydväst. Foto: EPG/WSP / W170328_15.JPG 16 (26)

122 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Objekt WSP 06 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 8,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek lineär; 2,0x0,4x0,25 meter Beskrivning Fyra stenar upplagda i rad i Ö-V riktning. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från sydost. Foto: EPG/WSP / W170328_18.JPG Objekt WSP 07 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 7,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 0,4x0,5x0,4 meter Beskrivning Fyra stenar, tre upplagda som en mindre gränsröse och en till (mittstenen) som ligger vid sidan om. Berört. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från sydost. Foto: EPG/WSP / W170328_23.JPG Objekt WSP 08 övergiven väg Koord. X Y Höjd över havet Z 5,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek kurvig väg, 4-5 meter bred och ca meter lång Beskrivning Ett djup dike rinner längs den norra sidan av vägen. Övervuxet med sly. Kommentar Kan ha varit en del av vägstrukturen i Havsviddens första fas. Förslag till antikvarisk bedömning osäker inte fornlämning Översiktsbild från väst. Foto: EPG/WSP / W170328_24.JPG 17 (26)

123 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Objekt WSP 09 övergiven väg Koord. X Y Höjd över havet Z 8,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek kurvig väg, 4-4,5 meter bred och ca meter lång Beskrivning Korsad av nedfallna träd. Övervuxet med sly. Kommentar Kan ha varit en del av vägstrukturen i Havsviddens första fas. Förslag till antikvarisk bedömning osäker inte fornlämning Översiktsbild från nordost. Foto: EPG/WSP / W170328_28.JPG Objekt WSP 10 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 16,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek fyrkantig; 1,1x1,2x1,3 meter Beskrivning Stående mittsten placerad i en fyrkantig bas. Kommentar Markerar mittpunkten längs en sida av nuvarande fastighetsindelning. Välbevarad. Berörd. Några mindre stenar och en stakkäpp har tillförts. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från syd. Foto: EPG/WSP / W170328_34.JPG Objekt WSP 11 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 4,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 1,4 diam x0,9meter Beskrivning Gränsröse med större mittsten. Övertorvad. Kommentar Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning. Välbevarad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning 18 (26) Översiktsbild från norr. Foto: EPG/WSP / W170328_36.JPG

124 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Figur 8 Karta över inventeringsobjekten WSP i den västra delen av fastigheten DÅNÖ 403. Objekten som anses vara kulturlämningar är markerade i grönt och objekten som ansågs osäkra i gult. Objekt WSP 12 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 6,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 1,3 diam x 0,5 meter Beskrivning Stenröse med mittsten nyligen utbytt. Berörd. Kommentar Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning. Delvis bevarad. Den nya stenen har nummer 70 inristad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning 19 (26) Översiktsbild från sydväst. Foto: EPG/WSP / W170329_01.JPG

125 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering Objekt WSP 13 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 9,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek rund; 1,4 diam x 0,45 meter Beskrivning Stenröse med mittsten nyligen utbytt. Berörd. Kommentar Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning. Delvis bevarad. Den nya stenen har nummer 5 inristad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från syd. Foto: EPG/WSP / W170329_08.JPG Objekt WSP 14 gränsmärke Koord. X Y Höjd över havet Z 13,00 meter Antal 1 Datering tal Form och storlek lineär; 2,25x0,3x0,25 meter Beskrivning Fyra stenar upplagda i rad i N-S riktning. Kommentar Markerar troligtvis en äldre fastighetsindelning. Ligger inte på nuvarande fastighetsgräns. Välbevarad. Förslag till antikvarisk bedömning kulturlämning Översiktsbild från nordost. Foto: EPG/WSP / W170329_12.JPG Objekt WSP 15 gränsmärke? Koord. X Y Höjd över havet Z 13,00 meter Antal 1 Datering 1900-tal Form och storlek rektangulär; 1,25x0,35x 0,2 meter Beskrivning Troligtvis nedfallen mittsten till gränsmärke. Berörd. Kommentar Markerar ett hörn på nuvarande fastighetsindelning. Förslag till antikvarisk bedömning osäker inte fornlämning Översiktsbild från sydväst. Foto: EPG/WSP / W170329_17.JPG 20 (26)

126 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 7 RESULTAT WSP Samhällsbyggnad utförde en arkeologisk inventering av två detaljplaneområden i Östergeta, Geta kommun i april månad år Under två dagar undersöktes en yta på drygt 58 hektar. Området har varit beläget i de nordligaste utmarker av Östergeta by. Först under möjligtvis senare del av 1800 och början av 1900 talen har området indelats i mindre fastigheter. På själva udden där Havsvidden ligger har det inte funnits några militära anläggningar. Inga spår av aktiviteter som skulle kunna varit kopplade till bebyggelseenheten Grändal observerades under inventeringen av fastighetens västra del. Inom utredningsområdet de första bebyggelseenheterna i form av sommarstugor byggts under 1980-talet. Strax utanför utredningsområdets östra del finns en registrerad maritim lämning i form av ett vrak. Fler maritima lämningar kan finnas längs områdets kust med tanke på att inga inventeringar har utförts i vattnet. I samband med inventeringen dokumenterades sammanlagt 12 arkeologiska anläggningar, varav inga av dessa objekt bedöms uppfylla kriterier för fasta fornlämningar samtidigt som alla 12 objekt föreslås vara kulturlämningar. De påträffade kulturlämningarna består av lämningar kopplade till lantmäteriindelningar på Östergetas nordligaste del. Kulturlämningar omfattas ej av landskapslagen om fornminnen eller landskapslagen om skydd av kulturhistorisk värdefull bebyggelse (56/1988). Markarbeten som hotar en kulturlämning bör lämpligen föregås av samråd med Kulturbyrån. Den byggda miljön på platsen utgörs av en modern anläggning som är anpassad till naturens förutsättningar, ritad av arkitekten Thomas Sandell (Sandell Sandberg 2017). Miljön berättar om en samtida utveckling av platsen där en mer storskalig exploatering har gjorts på ett småskaligt vis och har anpassats till naturen. Platsen är på så sätt tänkt att bevara sina ursprungliga värden samtidigt som den ska locka med en utformning och bekvämlighet av hög klass. 8 REFERENSER 8.1 Muntliga uppgifter Gustavsson, Kenneth, Antikvarie och arkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, Lindfors, Oskar, Jurist, Widman & Co, avstämning efter inventering, skypemöte, Lindholm, Marcus, Antikvarie och marinarkeolog, Kulturbyrån, Åland, epost, Schröder, Tim (2017a), Vik. Överantikvarie, arkeologi, under avstämning inför inventeringen, , Kulturbyrån, Åland. Schröder, Tim (2017b), Vik. Överantikvarie, arkeologi, epost, , Kulturbyrån, Åland. 8.2 Arkivkällor Karta Ålands kulturlandskap under 1700-talet, Kulturbyrån (Museibyrån), utan datum. Fornminnesinventering Geta, Kulturbyrån (26)

127 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 8.3 Tryckta källor Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. Geta kommun (2006). Geta. Historia och geografi, Fakta om Geta, Geta kommuns hemsida (besökt ; senast uppdaterat ) Havsvidden (2017). Havsvidden. Historia (besökt ) Jansson, Karl och Snellman, Jan (2012). Tre gårdar i Grändal berättelser om människorna som bodde upp vid Norrhavet, Getakrönikan 4, s , Geta sockensällskap. Sandell Sandberg 2017). Havsvidden, Åland, (besökt: ). Schröder, Tim G. S. (2016). Geta, Västergeta, fornlämning Ge 15.4, Arkeologisk undersökning av fyra gravar från yngre järnåldern, Ålands landskapsregering, Kulturbyrån, Enheten för kulturarvsförvaltning. Skogsjö, Håkan (2012a). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 1: SkogsjöMedia. Skogsjö, Håkan (2012b). Ålands släktregister. D. 10:1, Familjer och gårdar i Geta : från stormaktstid till nutid. Mariehamn, Del 2: SkogsjöMedia. 8.4 Äldre kartor Ålands lantmäteribyrå Konceptkarta över Geta Ia:168 Kungliga biblioteket, Stockholm Geographisch delineation öffver Ålandh afftagit och rijtatt af Hans Hansson (d. 1667) 22 (26)

128 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 9 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER WSPs Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Havsvidden AB Typ av utredning: Arkeologisk inventering Undersökningsperiod: Mars 2017 Utredningsansvarig: Ezequiel Pinto-Guillaume, WSP Personal: Ezequiel Pinto-Guillaume, arkeolog och Chris Beach, arkeolog och mättekniker, WSP Land: Finland Självstyrande Landskap: Åland Kommun: Geta kommun Hemman: Östergeta Fastighet: Dånö 403 Koordinatsystem: ETRS Höjdsystem: RH 2000 Slutrapport, digitala fotografier samt geodata lämnas över till Kulturbyrån, Mariehamn. 23 (26)

129 10 BILAGA 1. FÖRTECKNING ÖVER DIGITALA FOTON Filnamn Rubrik/namn Tagits från Fotograf Anteckningar W170328_01.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 01 - anläggning W170328_02.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 01 - anläggning W170328_03.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 01 - anläggning W170328_04.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 01 - anläggning W170328_05.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 02 - anläggning W170328_06.JPG Översikt O E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 02 - anläggning W170328_07.JPG Översikt O E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 02 - anläggning W170328_08.JPG Översikt V E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 03 - gränsmärke W170328_09.JPG Översikt V E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 03 - gränsmärke W170328_10.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 03 - gränsmärke W170328_11.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 03 - gränsmärke W170328_12.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 04 - gränsmärke W170328_13.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 04 - gränsmärke W170328_14.JPG Översikt V E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 04 - gränsmärke W170328_15.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 05 - gränsmärke W170328_16.JPG Översikt VSV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 05 - gränsmärke W170328_17.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 06 - gränsmärke W170328_18.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 06 - gränsmärke W170328_19.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 06 - gränsmärke W170328_20.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 06 - gränsmärke W170328_21.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 07 - gränsmärke W170328_22.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 07 - gränsmärke W170328_23.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 07 - gränsmärke W170328_24.JPG Översikt V E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 08 - övergiven väg W170328_25.JPG Översikt V E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 08 - övergiven väg W170328_26.JPG Översikt O E. Pinto-Guillaume Klipphus, Havsvidden W170328_27.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 09 - övergiven väg W170328_28.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 09 - övergiven väg W170328_29.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 09 - övergiven väg W170328_30.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 10 - gränsmärke W170328_31.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 10 - gränsmärke W170328_32.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 10 - gränsmärke W170328_33.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 10 - gränsmärke W170328_34.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 10 - gränsmärke W170328_35.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 11 - gränsmärke W170328_36.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 11 - gränsmärke W170328_37.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 11 - gränsmärke W170329_01.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_02.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_03.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_04.JPG Översikt N E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_05.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_06.JPG Översikt SO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 12 - gränsmärke W170329_07.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 13 - gränsmärke W170329_08.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 13 - gränsmärke W170329_09.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 13 - gränsmärke W170329_10.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 13 - gränsmärke W170329_11.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 14 - gränsmärke W170329_12.JPG Översikt NO E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 14 - gränsmärke W170329_13.JPG Översikt O E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 14 - gränsmärke W170329_14.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 15 gränsmärke? W170329_15.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 15 gränsmärke? W170329_16.JPG Översikt S E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 15 gränsmärke? W170329_17.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 15 gränsmärke? W170329_18.JPG Översikt SV E. Pinto-Guillaume Objekt WSP 15 gränsmärke?

130 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering 25 (26)

131 Havsvidden, Geta, Åland - Arkeologisk inventering VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: (26)

132 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM PM LANDSKAPSBILDSANALYS 1 Sammanfattning En landskapsbildsanalys av två detaljplanområden i den nordöstra delen av Geta kommun visar att området består av fyra karakteristiska marktäcke som dominerar utredningsområdet: skog, berg, träsk och klippor. Områdets hydrologi verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling. Det finns inga spår av agrar verksamhet i området under förhistorisk eller historisk tid. Vägarna varierar i sin karaktär från öppna till stängda beroende på vilken terräng de korsar. R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Bebyggelsen i området består dels av de nybyggda klipphus med dess tillhörande gemensamma byggnader och Havsviddens huvudbyggnad som är anpassade till landskapet och dels av äldre sommarstugor. Huvudbyggnaden, de gemensamma byggnaderna och helheten av klipphusen som har placerats i grupper är storskaliga. Medan några enstaka klipphus som ligger avsides och vissa ekonomibyggnader är småskaliga. Klipphusen om de ses var och en för sig är mellanskaliga mot landskapet. De äldre sommarstugorna med sina tillhörande gästhus är småskaliga. 2 Inledning Denna landskapsanalys är utförd på uppdrag av Havsvidden AB. I samband med att Havsvidden AB vill bygga vidare i området har landskapets karaktär analyserats, dess visuella karaktärsdrag identifierats och med hjälp av illustrationer har man gjort ett försök att visualisera de förändringar som han förväntas. Landskapsbildsanalysens huvudsakliga syfte är att ge en helhetsbild av landskapets visuella egenskaper och hur dessa kan komma att påverkas av det föreslagna projektet. I projektets behovsbedömning rekommenderas några kriterier som projektet skulle kunna ha i sitt förhållande till landskapsbilden: Bebyggelsen ska underordnas de viktigaste naturelementen, den bergiga landskapsbilden och ska inte få ett dominerande uttryck från havet. Det ska åstadkommas genom att undvika etablering vid stränderna i planområdets norra del enligt planförslaget och att det finns planbestämmelser enligt plankartan som anger fritidshusens placering (byggnadsytor). (Behovsbedömning , s. 6). WSP Samhällsbyggnad har utfört förarbete, fältarbete och analyser under mars och april Parallellt med lanskapsbildsanalysen pågår en arkeologisk inventering. Kunskap om områdets geografi och topografi från den arkeologiska inventeringen ingår i denna landskapsbildsanalys. 1 (12) WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

133 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Figur 1 Orienteringskarta som visar den norra delen av Geta kommun med utredningsområde i rött. 3 Landskapets karaktär - Nuläge Landskapstyperna har framställts utifrån en rasteranalys av markdata i GIS, jämfört med flygbilder över området samt visuella iakttagelser som utfördes vid platsbesök. Karaktärsindelning innebär att områden avgränsas geografiskt. En karaktärsindelning är en förenkling av verkligheten. Gränserna mellan karaktärsområden ska inte ses som absoluta eftersom det i regel handlar om flytande övergångar. I det här steget krävs en identifiering av mönster i landskapet som kan vara både naturgivna och skapade av människan. Geologi och terrängformer Ger upphov till rum och riktningar i landskapet. Jordartskartan visar terrängen i områdets underliggande struktur som framför allt domineras av bergspartier med inslag av svalsediment, grus samt några få träskiga partier med kärrtorv. 2 (12)

134 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Figur 2 Jordartskartan. De röda ytorna består av urberg, de gulorangea svalsediment, grus och de grå linjerade ytor visar kärrtorv. Maankamara, Maaperta. Figur 3 Topografisk och geomorfologisk karta. R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Jämförelsen av jordartskartan med den topografiska och geomorfologiska kartan visar tydlig att terrängen erhåller en struktur av bergsrygg som löper i NNV SSO riktning. Området med kärrtorv som består av ett träsk leder vatten ut genom en bäck som rinner norr och mynnar ut i Själviken. Kontrasten mellan de högre bergsområden och de lägre partier med svalsediment och grus som består av trivial skog är mycket distinkt. Marktäcke Vilka är de viktigaste naturelementen? Fyra karakteristiska marktäcke dominerar utredningsområdet och är anpassade efter terrängens geomorfologi. Trivialt skogsområde Består av tallskog och delvis av björkskog på vissa delar som växer på ytor med svalsediment och grus. Fördelar sig fram till där terrängen går upp i höjd och övergår till berg, eller där terrängen sänker och blir låg mark med kärrtorv. Figur 4 Tallskogsparti norr om Stormossen Figur 5 Björkskogsparti öst om Själviksvägen 3 (12)

135 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Berg med gles skog och mossa Bergpartier består av öppna släta bergsrygg med inslag av större lösa stenblocks koncentrationer. Vissa partier är fuktigare, mer inåt landet och täckta av mossa. Figur 6 Bergparti med gles skog väst om Stormossen Figur 7 Bergparti med gles skog i väster om Gunnarbergsvägen R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Träsk på torv och bäcken Inom utredningsområdet finns fyra partier med låg mark. Den största har fått namnen Stormossen och ligger på den västra detaljplanområdes södra del. Direkt nor om det finns ett annat träskmarksområde på andra sidan vägen som rinner ut i en bäck mot norr. Figur 8 Vy från Havsviddsvägen mot Stormossen Branta, oregelbundna och platta klippor Figur 9 Bäck som rinner från Stormossen mot Själviken i norr Längs kusten ni norr och i öster om utredningsområdet dominerar branta klippor. Växtligheten avtar desto närmare man kommer till havet. Klipporna är mycket exponerade och presenterar en mycket oregelbunden form. Endast på ett ställe norr om detaljplanens västra del finns ett område där klipporna presenterar en annorlunda platt yta som öppnar sig mot havet. 4 (12)

136 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Figur 10 Branta klippor i den östra delen mot norr Figur 11 Platta klippor mot havet i områdets nordvästra del R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Landskapets hydrologi Är en viktig förutsättning för människans bruk av marken och bebyggelsens framväxt. I detaljplanområdets östra del finns en mindre bäck som rinner av mot norr från ett större träskområde (Fig. 9). Dock det verkar inte ha spelat någon roll i områdets utveckling. Bäcken som rinner norrut genom det östra detaljplanområdet verkar ha dikats under recent tid och verkar inte ha spelat någon funktion i områdets utveckling. Figur 12 Karta som visar landskapets hydrologi. 5 (12)

137 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Markanvändningen Bidrar starkt till landskapets karaktär. Fast i detta fall har marken inte använts för jordbruk eller liknande aktiviteter. Inga spår av fiskeaktiviteter finns inte heller. Det är turist och hälsoanläggningen Havsviddens aktiviteter som präglar områdets karaktär. Kommunikationsmönster Påverkas av terrängen och utgör ett strukturerande element i landskapet. Vägarna är skapade med tanke på områdets struktur. Havsviddsvägen Leder mot Havsviddens anläggning i norr och följer terrängen först mot ost och sedan mot norr. Vägen skapar en bred och öppet inslag genom skogen med en röd grusyta som kontrasterar mot tallarnas grönska. R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Figur 13 Havsvidsväggen mot öst Själviksvägen Figur 14 Havsvidsväggen mot väst Mindre väg i bredd som har även en röd grusyta. Björkarnas vita stammar skapar en speciell miljö. Figur 15 Själviksvägen mot norr Figur 16 Själviksvägen mot syd 6 (12)

138 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Gunnarsbergsvägen Även denna väg består av rött grus. Vägen löper över högre bergspartier genom en miljö som har en öppen karaktär. Figur 17 Gunnarbergsvägen med äldre gränsmärke i förgrund R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Gunnardalsvägen Vägen går i större delen genom berg med skog och trivial skogsområden. Den har en röd yta och en mer instängs känsla. Figur 18 Gunnardalsvägen mot norr Bebyggelsens läge och struktur Skapar specifika karaktärsgivande mönster. Två helt olika motsatta bebyggelsestrukturer kan observeras inom detaljplanområdet idag. I den östra delen av detaljplanen finns själva Havsviddens anläggning med sina klipphus och andra gemensamma byggnader. Klipphusen som ligger på den östra högsta klippan mot sundet och Segelskär är någorlunda tättbyggda med sekundära vägar. Husen skapar en tydlig barriär mellan havet och inlandet. 7 (12)

139 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Figur 19 Klipphus i det östra detaljplanområdet Figur 20 Sommarstuga i det västra detaljplanområdet R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Klipphusen som ligger på den norra delen däremot, eftersom de är placerade ungefär i 90 graders vinkel mot kusten och parallellt med varandra, skapar inte en så stark barriär. De ger en känsla att vara något mer glesplacerade men skapar ändå en kloss mellan havet och skogen tillsammans med huvudbyggnaden och de andra gemensamma servicehusen. Förutom dessa byggnader finns även några enstaka hus som ligger mer spridda i skogen och på klipporna mot vattnet. I den östra delen av detaljplanen däremot finns en sommarstuga kvar från 1980-talet med några tillhörande mindre gäststugor. I närheten av dessa har man byggt nya ekonomibyggnader. Alla dessa sistnämnda är mer glesplacerade i landskapet. Områdets historik Havsvidden ligger i ett avlägsen och exponerat område i Geta kommuns nordöstra del som har exploaterats som exklusivt turist- och rekreationsområde sedan 1990-talet. Området har under förhistorisk tid och även i modern tid varit för exponerat för permanenta bosättningar. Det är först under 1900-talets senare del som några sommarstugor byggs på klipporna. Thorvald Eriksson, som var chef för den regionala Ålandsbanken blev förälskad av den vilda naturen och byggde sig en sommarstuga uppe på berget norr om Ostergeta. Snart föddes idéerna på att skapa ett rekreationsoch hälsocenter på klipporna vid havet. Mer mark köptes in och sommaren 1990 invigdes Havsvidden för första gången (Havsvidden 2017). Thorvald Erikssons sommarstuga finns inte kvar idag, den byggdes om till ett av klipphusen som ingår i Havsviddens anläggning (Lindfors 2017). På den västra delen av utredningsområdet finns en sommarstuga kvar från 1980-talet kvar som används av Havsvidden för sin personal kom den svenske entreprenören Mikael Kraft till Åland och Geta. Även han blev förälskat av platsen. Havsvidden bytte ägare och idag ägs Havsvidden av en grupp svenska entreprenörer och investerare. Anläggningen har utvecklats till en tillflykt bestående av hotell, konferens och klipphus, mm (Havsvidden 2017). Husen i den nya anläggningen är ritade av den svenska arkitekten Thomas Sandell 8 (12)

140 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM Det strategiska läget med en underbar natur och skapandet av en turist- och hälsoanläggning av hög kvalité, ritad av en känd svensk arkitekt har skapat en tydlig ny nymodig miljö som har en enskild karaktär. 4 Landskapets visuella karaktärsdrag Utgångspunkten är att lyfta fram det som är mest karaktärsgivande i varje landskap, former och element som bygger upp landskapet. Det kan därför vara olika aspekter som framhålls beroende på landskapets egen karaktär. R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Figur 21 Karta som visar var bilder under platsbesök är tagna Form En analys av topografin visar att det östra detaljplanområdet består av bergsbundna toppar som höjer sig till meter över havet strax nordväst om Stormossen. Havsviddens östra strandområde domineras av kraftigt sluttande klippor som höjer sig till 20 meter över havet och presenterar en mycket brant och oregelbunden terräng mot havet. Klippornas övre del domineras av fristående klipphus med trappor som leder ner 9 (12)

141 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM till båthus och havet. Den centrala delen av det östra detaljplanområdet har stora skogspartier med några betydande sumpmarker. I de partierna terrängen av berg höjer sig över 10 meter blir skogen glesare och skapar störa öppna ytor med delvis täckt av kullersten och mossa. Den norra delen av det östra detaljplanområdet domineras också av klippor som domineras av klipphus, Havsviddens anläggnings huvudbyggnad, andra allmänna byggnader samt en nybyggd hamn. Även här karakteriseras strandområdet av branta och oregelbundna klippor som sluttar ner mot havet. I det västra detaljplanområdet består topografin i sin södra och mellersta del av bergsbundna toppar med skog som höjer sig till meter över havet. Den norra delen består av klippor som sluttar ner mot havet. Stranden presenterar en oregelbunden och rörig karaktär på den östra sidan, meden i den västra sidan skapar terrängen en mer platt område som kan tänkas tidigare format en vik. Som vi har tidigare nämnt terrängens bergsstruktur löper i NNV SSO riktning. Skala och karaktärselement Vilka är de olika elementen i landskapet? Havet, stenklipporna mot havet, skogsklädda bergtraker och träskområden. Den skogsklädda bergsområde i sin tur presenterar två olika element. R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Den högre glesare terrängen med mindre träd och områden delvis täckt med mossa och den lägre skogsparti tätare med träs och med sporadiska ytor av kullersten. Alla dessa element är storskaliga. Figur 22 Flygbild över Havsvidden mot öst (Från Havsviddens websida) 10 (12)

142 UPPDRAGSNAMN Havsvidden FÖRFATTARE Ezequiel Pinto-Guillaume UPPDRAGSNUMMER DATUM R:\5876\ Havsvidden\3_Dokument\36_PM_Rapport\Landskapsbild\PM Landskapsbildsanalys\Havsvidden_PM Landskapsbildsanalys.docx Figur 23 Flygbild över Havsvidden mot nordväst (Från Havsviddens websida) De bebyggda områdena utgör också ett viktigt element i landskapet. Huvudbyggnaden, de gemensamma byggnaderna och helheten av klipphusen som har placerats i grupper är storskaliga. Medan några enstaka klipphus som ligger avsides och vissa ekonomibyggnader är småskaliga. Klipphusen om de ses var och en för sig är mellanskaliga mot landskapet. De äldre sommarstugorna med sina tillhörande gästhus är småskaliga. Figur 24 Klipphus med tillhörande omgivande naturmiljö (Sandell/Sandberg) 11 (12)