Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Transkript

1 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus PLATS OBS! Konferensrum, BUM Gamlestaden, Gamlestadsvägen 2-4, Hus B2 (bilaga karta) DATUM OCH TID Onsdag 31 augusti 211, kl 13: 16: KALLADE Ordinarie ledamöter Endrick Schubert (S), ordförande Helena Holmberg (FP), vice ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) Jane Johansson Bredin (M) Nadia Mousa (V) Ersättare Hasse Andersson (S) Eshag Kia (S) Mats Brännström (C) Arbetstagarorganisationernas representanter Beata Angelbjörk, TCO Ljiljana Vusevic Ström, SACO Pia Rönnesjö, Svenska kommunalarbetareförbundet Övriga Marina Olsson, sjukhusdirektör ANS Lars Gelander, chefläkare ANS Bo Andersson, ekonomichef ANS Marianne Förars, vårdanalytiker, HSK Skövde Anna Kjellström, epidemiolog, HSK Skövde Åk i möjligaste mån med kollektivtrafiken!. Till BUM kan du åka spårvagn 4, 7, 9 eller 11. Alla fyra linjerna stannar vid hållplats Gamlestadstorget. Det är angeläget att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god meddela styrelsens sekreterare Inger Sivertsson, inger.sivertsson@vgregion.se, mobil Varmt välkommen! Endrick Schubert ordförande

2 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum Föredragningslista Mötet öppnas 2. Val av justerare Beslut 3. Genomgång av dagordning Beslut 4. Presentation av barn- och ungdomsmedicinsk Information mottagning, Gamlestaden 5. Godkännande av protokoll (bilaga) Beslut 6. Patientsäkerhetsarbetet Information 7. Nya ANS Information 8. Presentation av regionens verksamhetsanalys 21 (bilaga) Information Marianne Förars, vårdanalytiker och Anna Kjellström, epidemiolog, HKS Skövde 9. Reviderad arbetsordning gällande inkallelseordning (bilaga) Beslut 1. Sjukhusdirektörens rapport Information 11. Ordförande informerar Information - Styrelsens planeringsdagar september 12. Anmälan av inkomna /utgående handlingar (bilaga) Anmälan, beslut 13. Övrigt 14. Sammanträdet avslutas

3 Ärende 8

4 Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårdsnämndsområde Norra Bohuslän Dalsland Trestad Mellersta Bohuslän* Göteborg centrum-väster Mittenälvsborg Södra Bohuslän* Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg, Hisingen Nordöstra Göteborg Västra Götaland Folkmängd 21 (antal) Totalt Kvinnor Män * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus Skövde Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 21 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 211

5 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars Staffan Björck Beställning av rapporten: Adress och distributionscentrum online via: E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se eller telefon Omslagsbild: Marianne Förars Sommarväder på Smögen Olja på duk Varje årsrapport ger en bild att tolka och analysera. Med sju årsrapporter har en gedigen kunskap byggts upp om verksamheten i regionen. Med sju årsrapporter finns också en stabil grund att bygga vidare på. Likt våningsplan i ett hus läggs avsnitt för avsnitt till. En ny silhuett syns att tolka och analysera Tryck: Tryckeriet Regionens Hus Vänersborg, maj 211.

6 1 Förord Verksamhetsanalys 21 är den sjunde årsrapporten som följer upp hälso- och sjukvården ur ett regionalt perspektiv. Rapporten riktar sig till flera olika målgrupper. Den ska vara ett underlag för det politiska beslutsfattandet. Uppföljningen ska visa medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. Uppföljningen riktar sig också till hälso- och sjukvården genom att visa på goda exempel och förbättringsområden som kan stimulera till förbättringar. Ambitionen är att varje ny rapport ska innehålla nya avsnitt. Ett sådant är avsnitten om kvalitetsregister cancer. För första året redovisas resultat ur flera cancerregister i rapporten. Vissa områden återkommer i varje rapport och därigenom kan vi nu visa på trender över flera år. Det gäller till exempel avsnitten om befolkningens uppfattning och upplevelser av hälsooch sjukvård. Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings arbete med öppna jämförelser är normerande för regionkansliet och arbetet med uppföljning och jämförelser av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsutskottet har också tagit beslut att varje enskild verksamhet skall nå minst riksgenomsnittet i sina resultat. Förhoppningen är att rapporten kan utgöra underlag för förbättringar. Den årliga verksamhetsanalysen kommer under hösten att kompletteras med utförligare presentation på webben i form av profiler per hälso- och sjukvårdsnämnd och per sjukhus. Profilerna innehåller ett urval ur rapporten och är tänkta att öka tillgängligheten och användningen av rapporten. Denna rapport är en sammanställning av uppgifter från en mängd datakällor. Arbetet har i huvudsak utförts av medarbetare vid regionkansliet och samordnats av Marianne Förars. Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef för analysenheten

7 2 Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 21 Arbetsgrupp och skribenter Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (projektledare) Staffan Björck, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Kristina Narbro, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning kvalitetsregister) Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning folkhälsa, epidemiologi, enkäter) Anneth Lundahl, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning ekonomi, resurser) Annika Karlqvist, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (samordning basala uppgifter) Jarl Torgerson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mona-Lis Dalbrekt, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Björkman, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Lindgren, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lena Gustafsson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (läkemedel) Gunnar Numeus, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (tillgänglighet) Mikael Kjerfve, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anders Östlund, HSN kansliet i Göteborg Anette Ohlin-Johansson, HSN kansliet i Mariestad Katarina Orrbeck, HSN kansliet i Borås Andreas Hjertén, HSN kansliet i Uddevalla Agneta Xenos, RK Ekonomiavdelningen Claes-Håkan Björklund RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (patientsäkerhet) Ann-Marie Olhede, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen (tandvård) Sylvia Määttä, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Kunskapscentrum för Jämställd vård Anders Öhman, RK Personalstrategiska avdelningen Nils Conradi, RK Regionalt cancercentrum väst (samordning cancer, för övriga skribenter cancer se avsnittet) Informationsgrupp Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Johansson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Webb Marianne Förars, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maria Johansson, RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anna Kjellström RK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Anette Ohlin-Johansson, HSN kansliet i Mariestad Epost: fornamn.efternamn@vgregion.se

8 3 Innehållsförteckning Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys Inledning... 5 Regionens befolkning... 7 Demografi... 7 Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa... 9 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Analys av kostnader ACG i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdskostnader för grupper med olika utbildningsnivå... 2 VG Primärvård VG Primärvård vårdval och ersättning Patientströmmar och VG Primärvård Sjukhusens akutmottagningar Samlad utvecklingsplan Bemötande och service Personalens kompetensnivå Medicinska ledtider... 3 Regiongemensam patientenkät Tillgänglighet Tillgänglighet till mottagningsbesök Tillgänglighet till behandlingar Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Neuropsykiatrisk utredning, vuxna Telefontillgänglighet vid sjukvårdsrådgivningarna Regional vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad Öppenvårdskonsumtion Slutenvårdskonsumtion Undvikbar slutenvård... 4 Hjärt- och kärlsjukdomar Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer Landstingsjämförelser Konsumtion inom Västra Götaland... 5 Specifika kommentarer Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning Nationella Diabetesregistret, NDR Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS Svenskt NjurRegister (SNR) Svenskt Bråckregister Gynop-registret Rikshöft Svenska Höftprotesregistret Svensk Reumatologis kvalitetsregister Psykiatri - fokus på rättspsykiatri och tvångsvård Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Hjärtsjukvård och hjärtinfarktregistret Riks-HIA Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt... 96

9 4 Cancer Regionala patientprocesser/kvalitetsregister, regionens täckningsgrad mot regionala tumörregistret 29/Regional(a) processägare Cancerskribenter/ansvariga per avsnitt: Områdesindelning Maligna hudtumörer Huvud- och halscancer Lungcancer Bröstcancer Äggstockscancer Njurcancer Urinblåsecancer Prostatacancer Tjocktarmscancer Ändtarmscancer Patientsäkerhet Patientnämndernas uppföljning Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården Öppna jämförelser Utvecklingen Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen Jämförelse mellan personer som besökt vården och övriga Jämförelse mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök Läkemedel Regionens läkemedelskostnader Ordnat införande av nya metoder och läkemedel Omvärldsfaktorer som påverkat under Nyckeltal för läkemedel Öppna jämförelser Tandvård Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv Hälso- och sjukvårdens personal Del 2 Basala uppgifter

10 5 Inledning Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för sjunde året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten är ett komplement till övrig regional rapportering. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska nämnder och styrelser men även andra intressenter. Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket och mellan kön, innehålla analyserande kommentarer, utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Rapporten skall således ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket Kraven på regionalt enhetlig och jämförbar information har varit vägledande för urval av redovisade data. Inom några områden finns idag inte regionalt jämförbara uppgifter. Arbetsgruppen har då valt att inte redovisa dessa data utan utvecklingsarbete har istället inletts för att kunna presentera data i kommande rapporter. En andra mycket viktig utgångspunkt har varit att ta tillvara och använda redan insamlade data. Statistik och andra verksamhetsuppgifter som redan samlats in för regionala och nationella syften har använts så långt som möjligt. I handlingsprogrammet för God vård anges 14 mätbara mål som skall vara en drivkraft och stöd för systematiskt förbättringsarbete inom aktuella områden. Indikatorerna som ingår i regionens uppföljning av God Vård är markerade i figurer/tabelltext. Vi har, där det är relevant, strävat efter att redovisa data uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Data från 21 har använts där det varit möjligt. Inom området kvalitet och resultat inom hälso- och sjukvård har SKL och Socialstyrelsen fortsatt utvecklat arbetet med öppna jämförelser och har nu publicerat en femte årsrapport. Det nationella arbetet ger möjligheter till utveckling av den regionala uppföljningen. I Verksamhetsanalys 21 presenteras uppföljande data ur några kvalitetsregister. Uppföljningen är ett komplement till annan kvalitetsuppföljning och syftar främst till att ge en samlad bild av redovisade resultat ur de kvalitetsregister som omfattar stora volymer. Målsättningen kvarstår att successivt utveckla rapporten till en uppföljning med allt större fokus på effektivitet och kvalitet. Arbetsgrupper I arbetet med framtagandet av data till rapporten har ingått medarbetare från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning, ekonomiavdelning, personalavdelning samt medarbetare från nämndernas hälsooch sjukvårdskanslier, bilaga 1. Regionalt onkologiskt centrum ansvarar för avsnitten om cancersjukvård. Projektledare har varit Marianne Förars, analysenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen. Rapporten Rapporten innehåller fakta men även analyserande kommentarer som kan vara till hjälp vid tolkningen samt belyser trender och avvikelser. Innehållet är uppdelat i tre delar: Rapporten är indelad i två huvudavsnitt. En första textdel med ett urval av sammanställningar och med analyserande kommentarer. I denna del återfinns såväl jämförelser av vårdkonsumtion som uppgifter om demografi och kostnadsnivå. En andra beskrivande del om regionens vårdproduktion med basala uppgifter om utbudet. Som komplement till rapporten finns en tabellbilaga som kan användas som källa i andra analyser och jämförelser. Rapporten på webben Rapporten finns också publicerad på regionens hemsida Alla diagram finns i bildspel och är nerladdningsbara. Från och med hösten 21 finns ett prioriterat urval av resultaten ur rapporten Verksamhetsanalys 29 redovisade på webben per hälso- och sjukvårdsnämnd Detta för att förenkla för användaren att göra jämförelser inom just sitt område. Efter publicering av Verksamhetsanalys 21 kommer hälsooch sjukvårdsnämndernas webprofiler att uppdateras. Därefter fortgår arbetet med att publicera data per sjukhusgrupp. På sikt kommer det också att finnas presentationer för andra områden. Mer information och de nya presentationerna hittar du på

11 6 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen Bengtsfors Mariestad 1 Kungälv 4 Torslanda 11 Kärra- Rödbo Ale Bergsjön Kortedala 12 Lärjedalen Alingsås 8 Linnéstaden Frölunda - Högsbo Älvsborg 5 Lundby Centrum Härlanda 7 Härryda Hälso- och sjukvårdsnämndområden 21 Andel av länets Antal i befolkningen Andel i befolkningen (%) befolkning (%) Totalt Kvinnor Män 65 år+ 8 år+ 1 Norra Bohuslän , 6,8 2 Dalsland ,8 7,6 3 Trestad ,3 5,6 4 Mellersta Bohuslän* ,4 4,5 5 Göteborg, centrum-väster ,1 5,1 6 Mittenälvsborg ,2 4,8 7 Södra Bohuslän* ,1 4,1 8 Sjuhärad ,5 5,8 9 Västra Skaraborg ,7 6,1 1 Östra Skaraborg ,1 6, 11 Göteborg, Hisingen ,2 4,3 12 nordöstra Göteborg ,6 4,2 Västra Götaland , 5,3 Riket ,5 5,3 I Göteborgs kommun finns personer (322 kvinnor och 819 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad * Nämndsnamnet för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten.

12 7 Regionens befolkning I Västra Götaland bor drygt 1,5 miljoner människor, cirka en sjättedel (17 procent) av Sveriges befolkning. Länet är fördelat på 49 kommuner. Befolkningen i Göteborgs stad omfattar grovt sett en tredjedel av länets invånare. Göteborgs stad bestod fram till år 21 av 21 stadsdelar. Västra Götalandsregionen är indelad i 12 hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN). Hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställare av hälso- och sjukvård. Nämnderna företräder medborgarperspektivet och har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och tillse att det finns tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade/handikappade. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gör därmed en samlad beställning av insatser för befolkningen. Indelningen av nämndsområdena visas på kartan på sidan 6. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som påverkar är ålder, kön, livsvillkor, levnadsvanor och sjukdomsbörda. Befolkningens ålderssammansättning är av störst betydelse för behovet av hälso- och sjukvård. Kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder och äldre används ofta som mått på resursbehov för vård. Hur skillnaderna mellan social position och status utvecklas inom befolkningen är annan faktor som i hög grad har betydelse för invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt en beräkning inom EU bedöms unionens kostnader för ojämlikheter i hälsa idag uppgå till omkring 1 miljarder Euro, vilket motsvarar 9,5% procent av EU s samlade BNP. 1 Ojämlikheter i hälsa definieras som olikheter i hälsa mellan grupper med olika utbildningsnivå. Däremot är det inte lika självklart hur det påverkar den efterfrågansstyrda vården. Samhällets utveckling spelar en avgörande roll för hälso- och sjukvårdens framtid. Den avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge alla vård på lika villkor, dels förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattemedel en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård. Avsnittet om regionens befolkning beskriver åldersfördelning och befolkningsprognos, samt sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa. Demografi Ålder Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Figur A-1 visar antalet personer per ettårsklass och kön. Det finns fler kvinnor än män som är 7 år eller äldre. Antal personer i befolkningen år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år kvinnor män 1+ år Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 21. Källa: SCB Individer 6 år utgör 8 procent av befolkningen, 7 17 åringar utgör 12 procent, åringar utgör 61 procent, åringar utgör 13 procent och 8 år och äldre utgör 5 procent av befolkningen i Västra Götaland. Summan blir inte 1 procent till följd av avrundning. Andelen över 65 år ökar och andelen i arbetsför ålder minskar. Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt. Figur A-2 visar att den äldsta befolkningen finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) samt Skaraborg (HSN 9, 1). Göteborgsområdet, och framförallt nordöstra Göteborg (HSN 12) har den lägsta andelen över 65 år. Göteborg, Centrum-väster (HSN 5) har den största andelen åringar och den lägsta andelen barn och ungdomar -17 år. Störst andel barn- och ungdomar finns i Mellersta och Södra Bohuslän (HSN 4 och 7) samt i Mittenälvsborg (HSN 6). 1 Mackenbach JP et al. Economic implications of socioeconomic inequalities in health in the European Union. July 27. European Commission. ISBN-13:

13 8 HSN VG VGkv Vgmä Riket Andel i befolkningen (%) % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 8% 12% 36% 25% 13% 5% 1 % -6 år 7-17 år år år år 8+ år Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden 21. Källa SCB. 18 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Det är väsentligt fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre i alla nämndsområden (tabell A-1). Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 8 år, fördelat på och hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön 29.Källa SCB. Andel 65+ Andel 8+ Kvinnor Män Kvinnor Män HSN 1 25,2% 22,8% 8,2% 5,4% HSN 2 26,8% 22,8% 9,3% 5,9% HSN 3 21,1% 17,4% 6,9% 4,4% HSN 4 19,6% 17,2% 5,4% 3,7% HSN 5 18,2% 13,8% 6,6% 3,6% HSN 6 19,5% 16,9% 5,8% 3,8% HSN 7 16,5% 13,7% 5,1% 3,2% HSN 8 21,4% 17,5% 7,2% 4,4% HSN 9 22,6% 18,8% 7,6% 4,7% HSN 1 23,1% 19,1% 7,4% 4,7% HSN 11 16,9% 13,6% 5,5% 3,2% HSN 12 14,4% 1,8% 5,6% 2,8% VG 19,8% 16,3% 6,5% 4,% Riket 2,3% 16,6% 6,6% 3,9% Andelen äldre än 65 år varierar mellan länets kommuner och stadsdelar (figur A-3). Minst andel äldre finns i Göteborgsområdet. Undantaget är stadsdelen Frölunda-Högsbo, där 24 procent av befolkningen är äldre än 65 år. Störst andel äldre i länet finns i Sotenäs i Norra Bohuslän, där 27 procent av befolkningen är äldre än 65 år, följt av Karlsborg, Bengtsfors, Gullspång, Mellerud, Lysekil, Åmål och Tanum. I 28 av 69 kommuner/stadsdelar var mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. Motsvarande antal kommuner år 29 var 27 stycken. År 28 var det bara i 2 kommuner/stadsdelar andelen äldre var över 21 procent och 27 var det 12. I Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, och Majorna var mindre än 12 procent av befolkningen äldre än 65 år. Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 21. Källa SCB och Göteborgs stad. Befolkningsprognos 22 Hur kommer Västra Götalands folkmängd och befolkningsstruktur att utvecklas mellan 21 och 22? Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen under dessa år att öka med drygt 9 individer, en ökning med nästan sex procent. Merparten av befolkningsökningen förväntas bestå av inflyttning. Stigande fruktsamhetstal bidrar även till ett ökat födelseöverskott. Men det finns skillnader inom länet. Figur A-4 visar att den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet. Befolkningsutvecklingen är svagast i Fyrbodal och Skaraborg. Dalsland (HSN2) förväntas minska antalet i befolkningen år 22 med nio procent och Norra Bohuslän med tre procent. HSN -9% -3% % 1 VG Riket VG kv VG ma 3% 3% 2% 6% 6% 6% 6% 13% 1% 8% 11% -1% -5% % 5% 1% 15% Figur A-4. Prognostiserad förändring av folkmängden (%) mellan år 21 och 22, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet.

14 9 Andelen år förväntas öka mest, med 22 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 45 individer (figur A-5). Halva befolkningsökningen kommer därmed att ske i åldersgruppen år. 8 år och äldre år år år 7-17 år -6 år % +5% +6% +4 +1% Förändring (antal) 22 minus % Figur A-5. Prognostiserad förändring av folkmängden (antal och procent) i Västra Götaland mellan år 21 och 22, fördelat på sex åldersklasser. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Andelen över 65 år kommer att öka från 18 procent av befolkningen år 21 till 2 procent av befolkningen år 22. Däremot kommer andelen över 8 år vara relativt stabil, drygt 5 procent av befolkningen. Anledningen till detta är att 4-talisterna som utgör en stor årskull, nu utgör stora delar av åldersgruppen år. Denna befolkningsökning bland äldre kommer sannolikt att påverka resursbehovet för hälso- och sjukvård. Stora vårdbehov förväntas uppkomma när fyrtiotalisterna passerar 8-årsåldern efter 22. Befolkningstillväxten bland äldre över 65 år beräknas bli större bland män (21 %) än bland kvinnor (14 %), men antalet kvinnor över 65 år kommer fortfarande att vara större än antalet män, nästan 18 kvinnor och drygt 15 män år 22. Antalet -6 åringar kommer att öka stadigt under perioden. År 22 kommer det finnas 6 procent fler -6 åringar än 21, vilket motsvarar cirka 7 7 fler barn. Antalet 7-17 åringar kommer att minska fram till 212 för att sedan öka igen, tack vare större barnkullar i början av 2-talet. År 22 kommer det finnas 1 procent fler 7-17 åringar än 21 Antalet personer i arbetsför ålder, år förväntas öka med cirka 4 procent. Gemensamt för alla områden i länet är att andelen 65 år eller äldre kommer att öka. Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) förväntas även fortsättningsvis ha högst andel personer 65 år eller äldre i befolkningen (3 procent respektive 29 procent). Göteborg (HSN ) förväntas fortsatt ha lägst andel äldre i länet (16 procent). HSN VG Riket VG kv VG ma prognos % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 35% Figur A-6. Andel (%) i befolkningen som är 65 år eller äldre år 21 och prognos för 22, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Källa Västra Götalandsregionen, Statistikdatabasen, Regionutvecklingssekretariatet. Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa Hälsan påverkas av en rad olika bestämningsfaktorer. Faktorerna samverkar och finns på olika nivåer, såväl på individnivå som på samhällsnivå. Levnadsvanor som rökning, motion, matvanor och alkoholbruk ger avtryck i individens hälsotillstånd och är till stor del självvalda, men formas också av den omgivning som individen vistas i. Varannan kvinna och var fjärde man i åldrarna år lever hälsosamt och rapporterar inga ohälsosamma levnadsvanor. Denna andel har ökat något under 29 jämfört med 24 och utvecklingen pekar på att hälsofrämjande insatser som finns på olika nivåer i samhället kan vara lönsamma 2. Män har, generellt sett, i större utsträckning sämre levnadsvanor än kvinnor. Det är vanligare med riskabla alkoholvanor, riskabla spelvanor, lågt intag av frukt och grönsaker och övervikt bland män. Dagligrökning är mer vanligt bland kvinnor. Levnadsvanorna förbättras men de sociala skillnaderna består. Drygt 2 år efter den första folkhälsorapport som uppmärksammade stora sociala skillnader i ohälsa kvarstår dessa skillnader, i alla åldrar och oavsett kön. Skilda livsvillkor och levnadsvanor är sannolikt den främsta förklaringen till skillnader. Till exempel röker fyra gånger så många kvinnor med kort utbildning varje dag, jämfört med kvinnor med lång utbildning. Även samhällets struktur kan vara en utlösande faktor för ohälsa. Specifika medicinska insatser och genetiska faktorer kan också vara förklaringsfaktorer, om än i lägre grad 3. 2 Levnadsvanor lägesrapport 29. Statens Folkhälsoinstitut. R 21:1 3 Vård på olika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. ISBN Sveriges kommuner och landsting 29 Länk 4:1

15 1 Socialstyrelsen har aviserat att nationella riktlinjer för förebyggande arbete är färdigställda hösten 211. Riktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, eftersom det är de levnadsvanorna som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige enligt Folkhälsorapporten 29. Utgångspunkten i riktlinjerna är att beskriva effektiva metoder för att förebygga sjukdom, genom att påverka levnadsvanor. Enligt Socialstyrelsen 4 har det förebyggande arbetet ingen given plats i hälso- och sjukvården. Det saknas en enhetlig praxis och det finns stora variationer i hur landsting och vårdenheter hanterar sjukdomsförebyggande åtgärder mot ohälsosamma levnadsvanor ute i landet. KÖN ÅLDER UTBILDNING EKONOMI URSPRUNG Övriga världen Övriga Europa Övriga Norden Sverige Hög inkomst Låg inkomst Lång utbildning Mellanlång utbildning Kort utbildning år år 3-44 år år män kvinnor Totalt Dagligrökare Andel i befolkningen (%) Figur A-7. Andel (%) dagligrökare i befolkningen i Sverige åldrarna år, fördelat på födelseland, ekonomi, utbildning, ålder och kön Åldersstandardiserade värden om ej åldersuppdelat. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 21 Sveriges kommuner och landsting prioriterar under år 211 jämlik hälsa och välfärd, genom fokus på mångfalds- och socioekonomiska aspekter, med motiveringen Samhällets välfärdstjänster inom t.ex. skola, omsorg och hälso- och sjukvård når inte alla medborgare på ett likvärdigt sätt. 5 Nedan beskrivs skillnader i de fyra levnadsvanorna samt övervikt och hälsa mellan grupper i befolkningen. Samtliga resultat finns redovisade i tabellbilagan. Figur A-7 beskriver skillnader i andelen dagligrökare fördelat på kön, ålder och sociala faktorer. Högst andel dagligrökare ses bland personer med kort utbildning, låg inkomst, födda utanför Sverige, och bland personer år. Figur A-8 visar att personer med kort utbildning och låg inkomst i högre utsträckning äter lite frukt och grönt, är mindre fysiskt aktiva, röker eller nyttjar tobak dagligen, har övervikt och fetma samt skattar sin hälsa som dålig jämfört med personer med längre utbildning eller hög inkomst. Däremot skiljer sig inte andelen med riskabel alkoholkonsumtion nämnvärt mellan grupperna. Resultaten är åldersstandardiserade. Äter lite frukt&grönt Stillasittande fritid Fysiskt aktiv 3 min Röker dagligen Tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Övervikt inkl fetma Andel (%) Bra hälsa Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Figur A-8. Andel (%) med riskabla levnadsvanor samt övervikt och självskattad hälsa i befolkningen i Sverige i åldrarna år, fördelat på utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor alsa_och_varlfard 4 omsforebyggandemetoder/riktlinjerforforebyggandearbeteskafagenomslagihelahalsoochsjukvarden

16 11 Vad gäller födelseland konsumerar personer födda i Sverige mindre frukt och grönt, men uppger i högre utsträckning att de mår bra jämfört med personer födda utanför Sverige (figur A-9). Andelen med övervikt och fetma är högre bland personer födda utanför Sverige, framförallt i norden och Europa. Personer födda utanför norden är i mindre grad fysiskt aktiva, röker i högre utsträckning, men nyttjar tobak inklusive snus respektive alkohol i lägre utsträckning än personer födda i norden inklusive Sverige. Personer i åldrarna år äter lite frukt och grönt och har i högre utsträckning en riskabel alkoholkonsumtion jämfört med äldre personer. Yngre är också mer fysiskt aktiva. Högst andel dagligrökare och tobaksanvändare finns i åldersgruppen år. Andelen med övervikt och fetma ökar med stigande ålder, och andelen som mår bra minskar med stigande ålder. Fördelningen i hälsa och levnadsvanor skiljer sig även mellan geografiska områden i Västra Götaland, vilket har beskrivits t.ex. i Verksamhetsanalys tidigare år. Det kan bland annat bero på skillnader i socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, medelinkomst och arbetsmarknad mellan olika områden. Fler jämförelser mellan socioekonomiska grupper i befolkningen redovisas bl.a. i avsnitten VG primärvård, konsumtion/ hjärt- och kärlsjukdomar, befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården, patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök. Äter lite frukt&grönt Stillasittande fritid Fysiskt aktiv 3 min Röker dagligen Tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Övervikt inkl fetma Bra hälsa Andel (%) Sverige Övriga norden Övriga Europa Övriga världen Figur A-9. Andel (%) med riskabla levnadsvanor samt övervikt och självskattad hälsa i befolkningen i Sverige i åldrarna år, fördelat på födelseland. Åldersstandardiserade värden. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 21 Kort om Regionens befolkning Demografi - I Västra Götaland bor drygt 1,5 miljoner invånare. Ungefär en tredjedel är bosatta i Göteborgs stad. - Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. - Den äldsta befolkningen i Västra Götaland finns i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Skaraborg (HSN 9, 1). Det finns fler äldre kvinnor än män i befolkningen. - Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att öka med sex procent fram till år 22, men det finns inomregionala skillnader. Den största befolkningsökningen förväntas i Göteborgsområdet och den svagaste i Dalsland, Norra Bohuslän och Östra Skaraborg. - Andelen över 65 år förväntas öka från 18 procent år 21 till 2 procent år 22, vilket motsvarar nästan 5 individer. Ökningen sker framförallt i åldersgruppen år. Halva befolkningsökningen kommer att ske i denna åldersgrupp. Ökningen kommer att vara större bland män än bland kvinnor, men det kommer ändå finnas fler äldre kvinnor än män år År 22 förväntas Dalsland och Norra Bohuslän ha 3 respektive 29 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre, Göteborg cirka 16 procent. Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa - Levnadsvanor som rökning, motion, matvanor och alkoholbruk ger avtryck i individens hälsotillstånd Det finns skillnader mellan grupper i befolkningen i levnadsvanor och hälsotillstånd. Personer med kort utbildning har fler ohälsosamma levnadsvanor än personer med längre utbildning, t.ex, fler personer som är dagligrökare, fysiskt inaktiva, äter lite frukt och grönt, samt har övervikt och fetma. - Andelen med övervikt och fetma är högre bland personer födda utanför Sverige, framförallt i norden och Europa. Personer födda utanför norden är i mindre grad fysiskt aktiva, röker i högre utsträckning, men har i lägre grad riskabel alkoholkonsumtion än personer födda i norden inklusive Sverige.

17 12 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Detta avsnitt inleds med en analys av kostnader. Analysen baseras framförallt på tre aspekter, nämligen den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region, produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård samt modellen för resursfördelning till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Den andra delen i avsnittet beskriver ACG, Ambolatory Care Groups och hur detta verktyg kan användas för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen, beskriva vårdtyngd och utgöra underlag för resursfördelning. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hälso- och sjukvårdens genomsnittskostnader för Västra Götalänningar med olika utbildningsnivå. Analys av kostnader Resurser och resursförbrukning kan studeras ur flera perspektiv. Det enklaste och ofta enda tillgängliga måttet på resursåtgång är kostnaderna. De fokuseras därmed också i detta avsnitt. Analysen baseras framförallt på tre aspekter, nämligen den nationella uppföljningen av resursförbrukning per landsting eller region, produktivitetsjämförelser inom sjukhusvård respektive primärvård samt den modell för resursfördelning som tillämpas från regionfullmäktige till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. I ett avslutande stycke lyfts möjligheter att ta ytterligare steg i analysen, vilka varit kända en längre tid men där tillräckliga resurser för faktiskt genomförande inte har blivit avsatta. Jämförelser på nationell nivå På nationell nivå sammanställs och analyseras jämförande statistik över resursförbrukning för hälsooch sjukvård framför allt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Sammanställningen därifrån redovisas med viss fördröjning, varför senast tillgängliga data avser verksamhetsåret 29. De uppgifter som lämnas till SKL finns inte fördelade per hälso- och sjukvårdsnämnd. Kostnader för hälsooch sjukvård per hälso- och sjukvårdsnämnd redovisas i ett eget avsnitt. Västra Götalandsregionens totala kostnad för invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård uppgick år 29 till 2 51 kronor per invånare. Detta innebär att regionens kostnadsnivå fortsatt är lägre än genomsnittet i Sverige (21 47 kronor). I tabellen nedan redovisas kostnad per invånare, i Västra Götaland och i riket, fördelad på olika vårdområden. Med kostnad menas i detta sammanhang landstingets nettokostnad. vilken finansieras med skatter och statsbidrag. De patientavgifter som befolkningen betalar för hälso- och sjukvård ingår alltså inte. Tabell B-1. Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 29. Källa SKL. Riket VGR Avvikelse (%) Hälso- och sjukvård inkl tandvård ,55% Primärvård ,4% Somatisk vård, specialiserad ,98% Psykiatrisk vård ,49% Tandvård ,65% Övrig vård ,5% Skillnaderna mellan kostnadnivån i Västra Götaland jämfört med riket har minskat över tid, men är fortsatt synlig. Den kvarvarande differensen beror delvis på olika fördelning av kostnadsansvar för primärvårdsanknuten hemsjukvård. I figur B-1 redovisas skillnaden i kronor för olika områden. Totalt exkl tandvård Totalt Läkemedel inom förmån Politisk verksamhet Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Spec psykiatrisk vård Spec somatisk vård Primärvård Kronor per invånare Figur B-1. Skillnad i kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 29. Källa SKL. I den jämförelse mot genomsnittet i riket som görs i figuren ovan kan konstateras att Västra Götalandsregionens kostnader för primärvård nu tycks överstiga riksgenomsnittet, vilket inte varit fallet tidigare. Dessutom avvikelsen mellan regionens kostnad och riksgenomsnittet för specialiserad psykiatrisk vård ökat påtagligt mellan 28 och 29.

18 13 I figuren nedan framgår samtliga landstings nettokostnad per invånare för hälso- och sjukvård. I denna och övriga figurer i detta avsnitt där värden för samtliga landsting presenteras har Västra Götalands värden markerats genom en mörkare stapel medan riksgenomsnittet markerats med en ljusare. Norrbotten Gotland Västernorrland Blekinge Jämtland Stockholm Västerbotten Gävleborg Dalarna Riket Västmanland Örebro Värmland Jönköping Kalmar Västra Götaland Halland Skåne Gotland Stockholm Blekinge Västernorrland Jämtland Norrbotten Dalarna Västerbotten Gävleborg Kronoberg Västmanland Riket Örebro Halland Jönköping Värmland Uppsala Västra Götaland Skåne Sörmland Kalmar Östergötland Figur B-3 Strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnader per invånare 29 (Hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader exkluderade) Källa SKL. Kronoberg Sörmland Uppsala Östergötland Figur B-2 Landstingens nettokostnad för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 29 Källa SKL. Västra Götalandsregionens kostnad för hälso- och sjukvård är, räknad per invånare, lägre än genomsnittet i riket. Avvikelsen mot rikssnittet minskade mellan 28 och 29. Samtidigt ökade skillnaden mellan det landsting som redovisar högst kostnad per invånare (Norrbotten) och det landsting som redovisar lägst dito (Östergötland). Detta förklaras till lika delar av att Norrbottens kostnader, räknat per invånare, har ökat och att Östergötlands dito har minskat. Den viktigaste förklaringsfaktorn för skillnader i kostnad för hälso- och sjukvård är befolkningens ålder, men det finns även andra faktorer som har betydelse för befolkningens vårdbehov och därmed landstingens kostnad för vård. Några av dess ingår i det nationella utjämningssystemet för hälso- och sjukvård, vilket beskrivs närmare senare i detta avsnitt. SKL har jämfört den faktiska kostnaden i respektive landsting med förväntad kostnad utifrån utjämningssystemets beräkningsgrunder. Resultatet redovisas i figuren nedan. Att Västra Götalandsregionens kostnader för hälsooch sjukvård avviker beror framför allt på relativt sett låga kostnader för den specialiserade somatiska vården, dels procentuellt men framförallt i absoluta tal. Detta illustreras i tabell B-1 och figur B-1 ovan. Produktivitet i sjukhusvården Det är svårt att fånga uppgifter om effektivitet inom hälso- och sjukvården på ett övergripande sätt. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten och något enklare att fånga. Ett problem med produktivitetsjämförelser är att prestationer inte alltid låter sig mätas på ett jämförbart sätt. Ett annat problem är att det är svårt att mäta produktivitet på ett sätt som inte missgynnar en önskvärd utveckling, Ett försök att beskriva produktivitet inom sjukhusvården är den redovisning av kostnad per DRGpoäng som ingår i SKLs Öppna Jämförelser. Den utgår ifrån konsumerade DRG-poäng för att inte missgynna landsting med universitetssjukhus och högspecialiserad vård. Även analyserat på detta sätt har Västra Götalandsregionen, relativt sett, låga kostnader för hälso- och sjukvård. Avvikelsen mot riksgenomsnittet har emellertid minskat över tid.

19 14 Västernorrland Värmland Norrbotten Örebro Västra Götaland Jämtland Blekinge Östergötland Gävleborg Kronoberg Dalarna Halland Jönköping Riket Gotland Sörmland Västerbotten Skåne Stockholm Västmanland Uppsala Kalmar Figur B-4 Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng (både öppen och sluten specialiserad vård) 29 Källa SKL Figuren inkluderar all vård som värderas genom DRG-systemet, både inom sluten och öppen vård. Västra Götalandsregionen har en kostnad per DRGpoäng som är cirka 4 % högre än riksgenomsnittet. Avvikelsen mot riksgenomsnittet ökade mellan 28 och 29, vilket förklaras av att den genomsnittliga kostnaden per DRG-poäng i riket har minskat. Vid jämförelse med framförallt Stockholms läns landsting, vars kostnad per DRG-poäng är bland de lägsta i Sverige, behöver den betydande mängd specialiserad vård dess invånare konsumerar vägas in i bedömningen. Detta gäller i viss mån även region Skåne, även om det inte är lika tydligt. Det är oklart om dessa landsting är fullt jämförbara med övriga med den valda metoden. Tidigare i detta avsnitt har framgått att Västra Götalandsregionens kostnader för specialiserad somatisk vård är lägre än genomsnittet i riket. Då kostnaden per konsumerad DRG-poäng samtidigt är högre än riksgenomsnittet kan konstateras att detta sannolikt beror på att invånarna i Västra Götaland har en lägre konsumtion av denna vård än invånare i andra delar av landet. Produktivitet i primärvården Ett sätt att beskriva produktivitet inom primärvård är att mäta kostnad per viktad vårdkontakt. Detta är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Utfallet per landsting eller region redovisas i SKLs Öppna Jämförelser. De vårdkontakter som sker inom primärvård viktas enligt ett fastställt regelverk som tar hänsyn till typ av kontakt (till exempel besök eller telefonkontakt), vilken personalkategori som är involverad och i vilken delverksamhet inom primärvården kontakten redovisas. Jämtland Sörmland Jönköping Västernorrland Gävleborg Blekinge Norrbotten Kalmar Gotland Västra Götaland Riket Värmland Uppsala Skåne Västmanland Västerbotten Halland Stockholm Örebro Östergötland Kronoberg Dalarna Figur B-5 Kostnad per viktad vårdkontakt i primärvård 29 Källa SKL Västra Götalandsregionens kostnad per vårdkontakt i primärvård var 29 drygt 3 % högre än genomsnittet i riket. Vid den i tid närmast föregående nationella jämförelsen av denna indikator, vilken avsåg 26, var Västra Götalandsregionens kostnad lägre än riksgenomsnittet. Förändringen beror på att den genomsnittliga kostnaden i riket har minskat samtidigt som kostnaden i Västra Götaland har ökat. Modell för resursfördelning i Västra Götaland Den årliga fördelningen av resurser för hälso- och sjukvård från Regionfullmäktige till de tolv hälsooch sjukvårdsnämnderna baseras i stor utsträckning (cirka 8 %) på hälso- och sjukvårdsmodellen i det nationella utjämningssystemet. I denna antas att det är möjligt att beskriva sjukvårdsbehovet för olika grupper genom studier av sjukvårdskonsumtion. Modellen består av två delar, där den ena avser personer med vårdtunga diagnoser och den andra övrig befolkning. De diagnoser som har definierats som vårdtunga är elakartad tumör, cerebrovaskulär sjukdom, inflammatorisk ledsjukdom, artros, höftfraktur, ischemisk hjärtsjukdom, schizofreni, övriga psykoser samt HIV. Uppgift om förekomst av de åtta först nämnda diagnoserna hämtas från nationella patientregister medan förekomst av HIV beräknas utifrån samband mellan förekomst av denna sjukdom och befolkningsstorlek, där det i Västra Götaland antas finnas 3 personer med HIV per 1 invånare. I den övriga befolkningen antas kostnaderna för hälso- och sjukvård variera med ålder, kön och socioekonomiska förhållanden. Befolkningen delas därför in i grupper utifrån kön, ålder, civilstånd, sysselsättning, inkomst och boendetyp.

20 15 För varje grupp av vårdtunga diagnoser och i den övriga befolkningen finns fastställda kostnadsvikter vilka används för att beräkna den totala standardkostnaden för Västra Götalandsregionen liksom respektive nämnds andel av denna. Fördelningen av cirka 8 % av resurserna till hälso- och sjukvårdsnämnderna baseras på denna framräknade andel. Vilken summa som ska fördelas fastställs utanför modellen. Respektive nämnds andel av resurserna beräknas, enligt den modell som beskrivs ovan, inför varje år. På nämndsnivå varierar tilldelningen mellan åren med någon eller några hundradels procent 6. Vad denna variation beror på har inte studerats närmare inom Västra Götaland. Motsvarande fluktuation i den nationella fördelningen förklaras som regel av förändrad förekomst av de vårdtunga diagnoserna. I den regionala resursfördelningsmodellen ingår även en geografisk faktor. Enligt denna bär de 25 minsta kommunerna i Västra Götaland ett fastställt extra belopp till de hälso- och sjukvårdsnämnder inom vars geografiska ansvarsområde de finns. Modellen kompletteras med fördelning enligt andra principer. Detta sker för verksamheter vars kostnad inte ingår i underlaget för beräkning av standardkostnad, men också när fördelningen bedömts behöva baseras på andra faktorer än de som vägts in i den nationella modellen. Fördelning sker enligt andra principer bland annat för läkemedel (särskild behovsbaserad modell), folkhälsoverksamhet (per invånare) sjukresor och ambulansverksamhet (efter konsumtion) samt tandvård. Det pågår ständigt diskussioner om den tillämpade resursfördelningsmodellen är det bästa alternativet. Bland annat har synpunkter framförts att det tar alltför lång tid innan förändringar i befolkningen får genomslag i modellen. Det kan också tyckas vara ologiskt att det inom den ekonomiska styrmodellen för hälso- och sjukvård, vilken även inkluderar de ersättningsmodeller som tillämpas mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna och utförarna, finns tre olika sätt att mäta vårdtyngd och flera olika sätt att väga in socioekonomisk tyngd. KPP Kostnad Per Patient KPP står för Kostnad Per Patient. Det är en metod för att redovisa aktiviteter och beräkna kostnader 6 En procentenhet motsvarar knappt 25 mnkr. för varje vårdkontakt. Kostnader för bland annat läkartid, röntgen, laboratorieanalyser, läkemedel, vårddagar, intensivvård och operationer ska kopplas till varje vårdkontakt. Dessutom fördelas vissa indirekta kostnader, bland annat för administration, till kontakterna. Kostnader för vårdkontakterna kan sedan summeras på en mängd olika sätt, bland annat till en kostnad per patient. Det är även möjligt att sammanställa kostnaderna för vårdkontakterna till exempel per sjukhus, klinik eller diagnosgrupp. Samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen beräknar idag KPP för både sluten och öppen vård. Ett projekt pågår i syfte att genomföra KPP inom VG Primärvård. Ett väl fungerande KPP-system, som täcker en stor del av hälso- och sjukvården, är viktigt av flera skäl. En styrka med systemet är att det blir möjligt att genomföra analyser, bland annat av resultatet för olika diagnosgrupper, utan att behöva väga in hur vården är organiserad i bedömningen. Metoden kan även användas som verktyg i förbättringsarbete, vid uppföljning av hälso- och sjukvårdsverksamhetens processer, för jämförelser mellan olika vårdgivare, vid prissättning samt för att säkra kostnadskontroll. Även om det finns svagheter i kostnadsanalyser baserat på KPP så ger de tveklöst en avsevärt mer tillförlitlig bild än bedömningar som baseras på fakturerade kostnader. Flera av de analyser som redovisas tidigare i detta avsnitt skulle med stor sannolikhet tillföras en dimension och ges större säkerhet i slutsatserna med tillgång till heltäckande KPP-data. KPP är en förutsättning för beräkning av kostnadsvikter, bland annat i de regionala viktlistor för DRG-grupper i öppen och sluten vård som i sin tur är bas för ersättning till sjukhusen. Också ACGverktyget är beroende av kostnadsvikter. Dessa hämtas idag från landstingen i Östergötland och Blekinge. Regionala vikter skulle sannolikt ge betydligt bättre träffsäkerhet. Sjukhusen inom Västra Götalandsregionen ska en gång per år sammanställa och leverera KPP-data för både sluten och öppen vård till den nationella KPPdatabasen. Denna databas används bland annat för att ta fram nyckeltal till SKLs Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.

21 16 ACG i Västra Götaland ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behov av insatser från sjukvården framåt i tiden. Bedömningen kan utgå ifrån diagnoser som har registrerats inom en eller flera vårdnivåer. Västra Götalandsregionen införskaffade verktyget för att använda det till en del i ersättningsmodellen för VG Primärvård. Där har det inledningsvis varit diagnoser som registrerats inom primärvård som fått påverka vårdtyngden. ACG kan bidra till nya möjligheter, bland annat att sammanställa och analysera data om hälsoläget i befolkningen samt jämföra genomsnittlig vårdtyngd i olika kommuner eller för invånare som uppsöker olika vårdgivare Detta avsnitt innehåller en kort beskrivning av ACG, några exempel på allmän tillämpning av ACG som beskrivningssystem och information om hur verktyget används inom VG Primärvård. Kort beskrivning ACG-verktyget delar in individerna i en befolkning i olika grupper utifrån de diagnoser som registrerats under en viss period. Fokus ligger på individens samlade sjukdomsbörda där antalet olika diagnoser och sjukdomsgrad ligger till grund för gruppering. Verktyget grupperar alla diagnoser som registrerats i en av drygt 3 ADG (Aggregated Diagnosis Groups) utifrån fem faktorer som speglar diagnosens resursåtgång: Varaktighet (akut, återkommande eller kroniska tillstånd): Hur länge kommer sjukvårdsresurser att behövas för detta sjukdomstillstånd? Svårighetsgrad (stabil eller instabil) Säkerhet i diagnossättning (specifik sjukdom eller symtom) Sjukdomsorsak (infektion, skada eller annat) Behov av specialiserad vård ADG är i sin tur är byggstenar i ACG. En individ placeras i en ACG-grupp baserat på hennes eller hans speciella kombination av ADG. Några ACGgrupper delas även in efter ålder och kön eftersom resursutnyttjandet för vissa diagnoser även beror på dessa faktorer. Individerna i en given ACG-grupp kan antas ha ett likartat mönster av sjuklighet och därmed också förväntad resurskonsumtion under ett givet år. Den beräknade resursåtgången för en ACG-grupp baseras för närvarande på kostnadsvikter, för hela hälso- och sjukvårdsverksamheten eller enbart för primärvård, från Landstingen i Östergötland och Blekinge. Precisionen i resursberäkningen kan förväntas öka markant när det blir möjligt att istället använda kostnadsvikter från Västra Götalandsregionen. Detta förutsätter tillgång till data om kostnad per patient (KPP) för hela sjukvårdsverksamheten. ACG som beskrivningssystem ACG har utvecklats i syfte att bidra till en bättre beskrivning av hälsoläget i en population. Det kan alltså användas för att ge ny kunskap. I det följande redovisas några exempel på information som kan hämtas ur verktyget, nämligen; - ACG-vikt per invånare per HSN - Ålder- och könsgrupperingar - Förekomst av några ADG per HSN - Förekomst av några markörer per HSN Redovisningen baseras på samtliga diagnoser som registrerats på invånare i Västra Götaland under en period om 15 månader, från juli 29 till september 21. Kostnadsvikter från Landstinget i Östergötland, beräknade för hela dess hälso- och sjukvårdsverksamhet, har använts. 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, HSN VGR Figur B-5 Relativ ACG casemix (samtliga diagnoser) per HSN. VGR=1, I figuren ovan framgår att relativ ACG casemix 7, baserad på samtliga diagnoser, per nämnd varierar mellan,91 och 1,18. På nämndsnivå syns ingen större skillnad om relativ ACG-casemix beräknas med utgångspunkt i samtliga diagnoser eller enbart de som registrerats i primärvård. 7 Casemix är en sammanvägning av i gruppen ingående individers sjukdomsgrad

22 17 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Kvinnor Män Figur B-6 Relativ ACG casemix per åldersgrupp och kön Genom ACG är det möjligt att studera hur den registrerade sjukligheten är fördelad i befolkningen, till exempel utifrån ålder och kön. I figuren ovan framgår relativ ACG casemix fördelad på kön och åldersgrupp. Ur den kan bland annat utläsas att kvinnor har högre registrerad sjuklighet än män i alla åldersgrupper utom den äldsta samt att den grupp som i genomsnitt har högst relativ ACG casemix är män 8 år och äldre Där framgår också att individer i den äldsta åldersgruppen i genomsnitt har en relativ ACG casemix som är cirka fyra gånger högre än individer i gruppen medelålders och cirka sju gånger högre än individer i den yngsta åldersgruppen kvinnor Män Figur B-7 Absolut ACG-tyngd poäng per åldersgrupp och kön I figuren ovan framgår den absoluta registrerade ACG-tyngden, det vill säga summan av samtliga individers ACG-vikt, fördelad på åldersgrupp och kön. Här påverkar alltså såväl varje individs vårdtyngd som antalet individer i respektive grupp staplarnas höjd. Kvinnorna har en högre absolut ACGtyngd än männen i samtliga åldersgrupper utom den yngsta. Trots att män 8 år och äldre har en högre relativ ACG casemix än kvinnor i samma ålder har kvinnorna en högre absolut ACG-tyngd. Detta beror på att det finns fler kvinnor än män i denna åldersgrupp. I ACG-verktyget grupperas alla diagnoser i en av drygt 3 ADG. En individ med flera diagnoser kan grupperas till en eller flera ADG. Det är möjligt att hämta ut data för att studera förekomsten av en viss ADG i befolkningen som helhet eller i en utvald grupp. I de två figurer som följer studeras hur förekomsten av två av dessa ADG varierar mellan olika HSN. 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % VGR Figur B-8 Andel i befolkningen med någon registrerad diagnos i ADG1, Kronisk medicinsk stabil, per HSN ADG1 har benämningen Kronisk medicinsk stabil, vilket innebär att de diagnoser som styrs hit avser en kronisk sjukdom, vilken huvudsakligen vårdas inom de medicinska specialiteterna, och där risken för försämring och komplikationer är relativt låg. Denna ADG förekommer totalt sett hos 23,8 % av befolkningen i Västra Götaland. I figuren ovan framgår andel i befolkningen i respektive HSN som har någon registrerad diagnos som grupperas till ADG1. Förekomsten varierar mellan 21,1 % av befolkningen i Göteborg Centrum/Väster (HSN 5) och 29,4 % i norra Bohuslän (HSN 1). 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Figur B-9 Andel i befolkningen med någon registrerad diagnos i ADG11, Kronisk medicinsk instabil, per HSN ADG11 har benämningen Kronisk medicinsk, instabil, vilket innebär att de diagnoser som styrs hit avser en kronisk sjukdom, vilken huvudsakligen vårdas inom de medicinska specialiteterna, och där risken för försämring och komplikationer är relativt hög. Denna ADG förekommer totalt sett hos 11,1 % av befolkningen i Västra Götaland. I figuren ovan framgår andel i befolkningen i respektive HSN som har någon registrerad diagnos som grupperas till

23 18 ADG11. Förekomsten varierar mellan 9,4 % av befolkningen i nordöstra Göteborg (HSN 12) och 14, % i norra Bohuslän (HSN 1). ACG innehåller utöver ovanstående även ett antal så kallade markörer, vilka kan användas för att förutse risk för ökad sjuklighet och ökade behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Några av dessa beskrivs i det följande. MittenÄlvsborg (HSN 6) med 2,4 %. Denna nivå stämmer väl med motsvarande uppgifter från USA. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % VGR Figur B-1 Andel i befolkningen med någon kronisk diagnos, per HSN I figuren ovan framgår att 26,7 % av alla invånare i Västra Götaland har minst en registrerad diagnos som klassas som kronisk. Högst andel invånare med registrerad kronisk sjukdom finns i norra Bohuslän (HSN 1) med 36,1 %. Lägst andel finns i nordöstra Göteborg (HSN 12) med 24,3 %. Det kan inte uteslutas att sistnämnda värde delvis beror på att befolkningen där har konsumerat vård hos vårdgivare på nationella taxan, vilka hittills levererat diagnosdata i liten omfattning. 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% VGR Figur B-11 Andel i befolkningen med någon markör för skörhet, per HSN I ACG-verktyget finns även en markör för skörhet (frailty). Den bygger på tolv indikatorer, nämligen näringsbrist, demens, urin- respektive avföringsinkontinens, nedsatt syn, trycksår, låg vikt, sjuklig fetma, fattigdom, svårighet att gå, fall samt svårighet att få tillgång till vård. I Västra Götaland som helhet har 2,8 % av befolkningen någon sådan markör. Högst andel finns i norra Bohuslän med 3,5 %. Lägst andel finns i % VGR Figur B-12 Risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård, Andel i befolkningen per HSN ACG kan även användas för att identifiera individer som riskerar att innebära höga kostnader för hälsooch sjukvård inom det närmaste året. I Västra Götaland som helhet bär 5, % av befolkningen med sig denna markör. Högst andel invånare med risk för höga kostnader för hälso- och sjukvård finns i norra Bohuslän (HSN 1) med 5,8 %. Lägst andel finns i södra Bohuslän (HSN 7) med 4,6 %. ACG i VG Primärvård Det angavs tidigt under utredningsarbetet inför VG Primärvård att vårdtyngd skulle påverka vilken ersättning respektive vårdenhet skulle få. Sedan detta blev känt har arbetet med diagnosregistrering inom primärvård intensifierats, vilket medfört en synlig ökning av den totala ACG-viktsumman. Denna utveckling förväntas fortsätta ytterligare något år, om än sannolikt inte i samma omfattning. Varje månad beräknas relativ ACG casemix per vårdenhet inom VG Primärvård. Samtliga diagnoser som har registrerats inom primärvård under en tidsperiod om 15 månader utgör underlag för beräkningen. Senast kända vårdval styr vilken vårdenhet som får tillgodoräkna sig en individs diagnoser. Kostnadsvikter för primärvård används vid beräkningen. Den första utbetalningen av ersättning baserad på ACG avsåg vårdval per den 31 oktober 29 och diagnosdata från perioden 1 juli 28 3 september 29. För perioden fanns diagnoser registrerade inom primärvård. Diagnosfilen för perioden 1 oktober december 21 innehöll diagnoser, vilket innebär att antalet diagnoser sedan start av VG Primärvård hade ökat med 81,8 %. Under 21 har antalet diagnoser ökat med 57, %. Andelen invånare med någon diagnos från primärvård under en femtonmånadersperiod har sedan VG Primärvårds start ökat från 55,8 % till 64, %.

24 19 Den ökade diagnoskodningen innebär att antalet patienter med kroniska sjukdomar enligt den regionala vårddatabasen nu stämmer bättre med andra uppskattningar. Framöver bör det ingå i förvaltning av ersättningsmodellen för VG Primärvård att göra en årlig värdering av hur stor del av ökningen av ACG-vikt som beror på förbättrad registrering respektive vad som är tecken på en faktisk vårdtyngdsökning. Inför varje ersättningsutbetalning beräknas varje vårdenhets relativa ACG casemix, vilket betyder att det genomsnittliga värdet inom systemet vid varje tidpunkt är 1,. Variationen mellan de olika vårdenheterna minskar över tid. Vid den första ersättningsberäkningen hade den vårdenhet vars relativa ACG casemix var lägst ett värde på,28 och den med högst ett värde på 1,56. Vid den ersättningsutbetalning som baserades på vårdval per den 31 december 21 varierade värdet mellan,37 och 1,4. Det näst lägsta värdet vid denna mätning uppgick till, av de 22 vårdenheterna hade vid denna mätning en relativ ACG-casemix mellan,7 och 1,3. För flertalet vårdenheter sker en utveckling mot genomsnittet. Skillnaden mellan det lägsta och högsta värdet kan förväntas fortsätta minska ytterligare något, men det är svårt att förutse hur stor den slutligen kommer att vara. I figur B-13 framgår att relativ ACG-casemix, baserad på diagnosdata från primärvård, per nämnd varierar mellan,91 och 1,2. 1,25 1,,75,5,25, HSN Figur B-13 Relativ ACG-casemix (endast PV-diagnoser) per HSN oktober 29 december 21 Skillnaderna har minskat över tid. Vid mätning till och med december 29 låg variationen mellan,81 och 1,21, vid mätning till och med december 28 mellan,75 och 1,25. För samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder med undantag av norra Bohuslän (HSN 1) sker en rörelse mot genomsnittet. Att denna nämnd avviker beror sannolikt på en underliggande hög vårdtyngd i kombination med tidigare brister i diagnosregistrering. Det finns noterbara skillnader mellan Göteborgsområdet och mer glesbebyggda områden i regionen. Också andra mätningar tyder på att hälsoläget generellt är bättre i Göteborgsområdet. Men det kan inte uteslutas att lägre vårdtyngd i centrala Göteborg delvis beror på att befolkningen där konsumerar mer vård hos vårdgivare på nationella taxan, vilka hittills levererat diagnosdata i liten omfattning.

25 2 Hälso- och sjukvårdskostnader för grupper med olika utbildningsnivå Avsnittet redovisar en överslagsberäkning av hälsooch sjukvårdens genomsnittskostnader för Västra Götalänningar med olika utbildningsnivå 8, i åldern år. Beräkningen utgår från hur många individer i Västra Götaland med kort-, mellanlång- respektive lång utbildning som i Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 27 svarat Ja på frågan att de besökt vård av angiven typ (tabell B-2) de senaste tre månaderna. Folkhälsoenkätens uppgifter om utbildnings är hämtade från utbildningsregistret, SCB. Totala antalet registrerade vårdkontakter i vårddatabasen Vega år 27 av motsvarande typer har därefter fördelats på de olika utbildningsnivåerna proportionellt mot utfallet i Folkhälsoenkäten. För att få fram sjukvårdskostnaderna för de olika utbildningsnivåerna har antalet vårdkontakter av olika typ multiplicerats med genomsnittlig styckkostnad. (utomlänspriser och KPP). Närmare hälften av befolkningen har kort utbildning och en femtedel lång. Personer med kort utbildning är äldre och har därmed högre vårdkonsumtion. Därför har beräkningarna justerats för ålder och även för kön eftersom kvinnor har högre vårdkonsumtion än män. I tabell B-2 nedan redovisas andelen (%) Ja-svar i Folkhälsoenkäten på fråga om vårdkontakter de senaste tre månaderna. Personer med kort utbildning har högst kontaktfrekvens för alla typer av vård med undantag för psykologbesök. De som saknar uppgift om utbildningsnivå (kolumnen uppgift saknas ) har mycket hög kontaktfrekvens men dessa utgör endast cirka en procent av samtliga svarande. 8 Härmed avses tre nivåer: Kort utb = gymnasial utb. högst 2 år. Mellanlång utb. = eftergymnasial utb. mindre än 3 år. Lång utb. = Eftergymnasial utb 3 år eller mer. Tabell B-2 Andel av västragötalänningarna (25-74 år) som besökt sjukvården minst en gång de senaste tre månaderna, fördelat på vårdgivarkategorier. Källa Nationella Folkhälsoenkäten Västra Götaland Hälsa på lika villkor Andel (%) Utbildningsnivå som besökt Kort Mellan Lång Uppg sakn Läkare sjukhus Läkare vårdcentral Inlagd sjukhus Distriktssköterska Kurator Psykolog Sjukgymnast I figur B-14 redovisas resultatet av undersökningen En framräknad total sjukvårdskostnad om 12,1 miljarder kr uttrycks här i kostnad per invånare för olika utbildningsnivåer efter justering för skillnader i ålders- och könsfördelning. Kostnad per invånare SEK Kort Mellan Lång Uppg saknas Total kostnad: (6,9 miljarder) (3,3 miljarder) (1,7 miljarder) (,2 miljarder) Utbildningsnivå Figur B-14 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna år, år 27 fördelat på utbildningsnivå, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Figuren visar att det råder ett tydligt negativt samband mellan utbildningsnivå och sjukvårdskostnader. Det vill säga, ju längre utbildning desto lägre kostnad per individ. Stapeln Uppgift saknas svarar mot de individer som i Folkhälsoenkäten saknar utbildningsnivå och som uppgivit någon typ av vårdkontakt. I absoluta tal är det en mycket liten grupp (1%), varför dess snittkostnad inte motiverar någon större uppmärksamhet. Figur B-15 redovisar samma sak som ovanstående figur med den skillnaden att resultatet här är uppdelat på kvinnor och män.

26 21 Kostnad per invånare kvinnor män Kort Mellan Lång Uppg saknas Utbildningsnivå Figur B-15 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och kön, justerat för ålder. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Som väntat visar diagrammet att sjukvårdskostnaderna per invånare är högre för kvinnor än för män för samtliga utbildningsnivåer, eftersom kvinnor har en högre vårdkonsumtion än män. Minst tydlig är könsskillnaden i gruppen mellanlång utbildning. I figur B-16 redovisas utfallet uppdelat på olika åldergrupper. Figuren visar att den relativt höga sjukvårdskostnaden per invånare för gruppen kort utbildning inte märks i åldergruppen år. Här är det ingen större skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Kostnad per invånare Kort Mellan Lång Uppgift saknas Ålder Figur B-16 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och åldersgrupp, justerat för kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Figur B-17 visar att sjukvårdskostnaden per invånare skiljer sig mest mellan olika utbildningsnivåer inom slutenvården. Kostnad per invånare Läkare sjukhus Läkare vårdcentral mm Inlagd sjukhus Distriktssköterska Kurator Psykolog Sjukgymnast Kort Mellan Lång Figur B-17 Hälso- och sjukvårdskostnad per invånare i åldrarna år, år 27 fördelat på utbildningsnivå och vårdgivarkategori, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Ett annat sätt att uttrycka skillnaden i sjukvårdkostnader mellan de olika utbildningsnivåerna bygger på tankexperimentet att alla invånare tilldelas samma utbildningsnivå. Om alla individer hade haft samma vårdkonsumtion som personer med lång utbildning, skulle den totala sjukvårdskostnaden om 12,1 miljarder kr ha minskat till 8,7 miljarder kronor. Hade alla invånare haft medellång utbildning hade den minskat till 1,8 miljarder. Och hade alla haft kort utbildning hade den omvänt ökat till 14,4 miljarder kr. Tabell B-3 Totalkostnad för hälso- och sjukvårdskostnad i åldrarna år, år 27, samt hypotetisk totalkostnad vid olika utbildningsnivåer, justerat för ålder och kön. Källa Nationell folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, Vårddatabasen Vega, KPP, Utomlänsprislistor Hälso- och sjukvård Miljarder kronor Totalkostnad år 12,1 Hypotetisk totalkostnad om utbildningsnivån i hela befolkningen var: - Lång 8,7 - Mellan 1,8 - Kort 14,4 De beräknade skillnaderna i kostnader mellan grupper i befolkningen med olika utbildningsnivåer beror på skillnader i vårdkonsumtion. Gruppen med kort utbildning har en högre vårdkonsumtion än gruppen med lång utbildning. Detta beror i grunden på att högutbildade som grupp betraktat har väsentligt bättre hälsa än personer med kort utbildning. Framräknade skillnader i hälso- och sjukvårdskostnader baseras på följande antaganden: att Folkhälsoenkäten är representativ för befolkningen att utbildningsnivå speglar ojämlikhet i hälsa

27 22 att genomsnittskostnad per besök och per vårddag är densamma för olika utbildningsnivåer att totala antalet besök, bland de som i Folkhälsoenkäten uppgivit att de någon gång besökt hälso- och sjukvården de senaste 3 månaderna, inte skiljer sig mellan olika utbildningsnivåer att antalet vårddagar, bland de som i Folkhälsoenkäten uppgivit att de varit inlagda på sjukhus de senaste 3 månaderna, inte skiljer sig inte mellan olika utbildningsnivåer Att hälso- och sjukvårdskostnaderna är högre för kortutbildade motsvarar förväntningarna. Socialstyrelsen framhåller att analyser visar på avsevärt fler vårdtillfällen på sjukhus i diagnoser som är behandlingsbara i den öppna vården (undvikbar slutenvård) för män, personer med lägre utbildningsnivå samt för dem med utländsk bakgrund 91. Socialstyrelsen hänvisar vidare till studier som tyder på att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots högre förekomst av sjuklighet bland lågutbildade personer 11.. Detta skulle betyda att skillnaderna i kostnader i denna mätning är underskattade. För att få en mer exakt uppfattning om skillnaderna i hälso- och sjukvårdskostnader mellan olika utbildningsnivåer krävs att data om vårdkonsumtion, utbildningsnivå och kostnader är tillgänglig på individnivå. 11 Vård på (o)lika villkor, SKL sid Hälso- och sjukvårdens lägesrapport 27. Pressmeddelande , Öppna Jämförelser 28, SKL 1 Öppna Jämförelser 28, SKL Kort om perspektiv på resurser Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård varierar betydligt. Den viktigaste förklaringsfaktorn är befolkningens ålder. Västra Götalandsregionen har, jämfört med andra landsting, relativt låga kostnader för hälso- och sjukvård. Detta förklaras framförallt av en lägre konsumtion av specialiserad somatisk vård. Fördelningen av resurser från regionfullmäktige till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna baseras i stor utsträckning på hälso- och sjukvårdsmodellen inom det nationella utjämningssystemet KPP är en förutsättning för beräkning av kostnadsvikter, vilka är nödvändiga både för DRG och ACG Ett väl fungerande KPP-system, som täcker merparten av hälso- och sjukvårdsverksamheten, ger möjlighet till mer heltäckande analyser Kort om ACG i Västra Götaland ACG har utvecklats i syfte att bidra till en bättre beskrivning av hälsoläget i en population Individer 8 år och äldre har i genomsnitt fyra gånger högre vårdtyngd än dem i åldersgrup-pen 4-59 år och sju gånger högre än dem 2 år Vid mätning av vårdtyngd med hjälp av ACG finns stora skillnader mellan Göteborgsområ-det och övriga områden i regionen Norra Bohuslän har högst vårdtyngd av hälso- och sjukvårdsnämnderna, vid mätning med hjälp av ACG 26,7 % av alla invånare i Västra Götaland har minst en registrerad kronisk diagnos ACG erbjuder nya möjligheter till uppföljning Kort om hälso- och sjukvårdskostnader vid olika utbildningsnivå Hälso- och sjukvårdskostnaderna per invånare är lägre vid högre utbildningsnivå därför att antalet besök och vårdtillfällen är färre bland högutbildade än bland lågutbildade Detta beror i grunden på att högutbildade som grupp betraktat har väsentligt bättre hälsa än lågutbildade. Skillnaderna i sjukvårdskostnader modifieras av att lågutbildades efterfrågan skiljer sig från högutbildades efterfrågan. Socialstyrelsen hänvisar t ex till studier som tyder på att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots högre förekomst av sjuklighet bland lågutbildade personer.

28 23 VG Primärvård Den 1 oktober 29 genomfördes beslutet om VG Primärvård, vilket bland annat innebär att uppdrag, ersättningsmodell och uppföljning sker gemensamt för stora delar av primärvårdsverksamheten. VG Primärvård vårdval och ersättning I detta avsnitt beskrivs några faktorer av allmän karaktär som funnits i fokus inför genomförandet av VG Primärvård och även fortsättningsvis. Det gäller antalet vårdenheter inom modellen, antal vårdval, besöksströmmar, socioekonomiskt behovsindex samt vårdenheternas täckningsgrad. Avslutningsvis görs försök att illustrera några effekter av tillämpad ersättningsmodell. Effekter av VG Primärvård beskrivs och analyseras även i andra avsnitt i Verksamhetsanalys 21. För mer information hänvisas också till rapporten 1 år med VG Primärvård. Antal vårdenheter Inför genomförandet hade 26 vårdenheter, 118 i offentlig regi och 88 i privat, tecknat avtal om att bedriva verksamhet enligt den fastställda Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Sextiofem av vårdenheterna var nya. I december 21 har 22 vårdenheter avtal att bedriva verksamhet inom VG Primärvård. Av de 118 vårdenheter i offentlig regi som fanns från start har tre lagts ner eller omvandlats till filialer, medan en ny enhet har tillkommit. Av de 88 vårdenheter i privat regi som fanns från start har fyra lagts ner, men två nya enheter har tillkommit. Den rörelse som finns kan tolkas som att modellen innehåller incitament för att attrahera vårdgivare att vilja satsa engagemang och resurser på utveckling av primärvården i Västra Götaland. Vårdval En bärande tanke bakom genomförandet av VG Primärvård är att stärka patientens ställning och inflytande. Detta sker bland annat genom att alla invånare ges möjlighet att välja vårdenhet och att byta när de så vill. Under 21 har cirka 13 vårdval i månaden registrerats. Flest vårdval sker i Göteborg. Den 31 december 21 fanns personer i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Av dessa var registrerade på en vårdenhet i offentlig drift, medan var registrerade på en i privat drift. Generellt ökar antalet invånare som valt vårdenheter i privat drift, medan vårdenheter i offentlig drift fått ett minskat underlag. Under 21 har andelen invånare som valt en privat vårdenhet ökat från 29,9 till 31,6 %. Besök hos andra vårdgivare inom uppdraget Varje vårdenhet inom VG Primärvård har kostnadsansvar för verksamhet vid den egna enheten och dess underleverantörer, men också för besök som de personer som valt vårdenheten gör vid andra vårdenheter och jourmottagningar inom VG Primärvård hos vårdgivare med vårdavtal gällande insatser som ingår i vårdenhetens uppdrag hos specialist i allmänmedicin som bedriver verksamhet enligt nationella taxan hos vårdgivare i andra landsting, för insatser som ingår i vårdenhetens uppdrag För dessa besök tillämpas en regiongemensam prislista, där besöksersättning är lika stor oavsett var besöket sker.när en vårdenhet inom VG Primärvård utför hälso- och sjukvårdstjänster för en person som inte har sitt vårdval vid denna ger det en intäkt enligt samma prislista, oavsett var personen är folkbokförd. Vårdenheterna drabbas i väldigt olika utsträckning av denna ekonomiska reglering. Störst påverkan har den på vårdenheter i centrala och västra Göteborg, följda av vårdenheterna i nordöstra Göteborg samt på Hisingen. Lägst påverkan har den på vårdenheter som är verksamma i mer glest befolkade områden i Västra Götaland. Att det ser ut så här är inte oväntat. Det stora utbudet av vårdcentraler i Göteborg påverkar naturligtvis detta, men även annan tradition vad gäller var man söker vård spelar in. Socioekonomiskt behovsindex Socioekonomiska faktorer kan ha betydelse för uppkomst av ohälsa, förekomst av sjukdom och för individers livslängd, men även påverka benägenheten att söka vård. Det sistnämnda gör att det finns risk att socioekonomiskt svaga grupper inte har en rättvisande vårdtyngd 12. Ett viktigt skäl för att låta socioekonomiska faktorer påverka ersättningen inom VG Primärvård var att rikta resurser till vårdenheter med socioekonomiskt 12 Se avsnitt om ACG i Västra Götaland

29 24 svagare population för att arbeta mer aktivt förebyggande och hälsofrämjande. Care need index (CNI) utgör grund vid beräkning av särskild ersättning för socioekonomi. CNI är ett validerat mått som skattar sjukdomsbördan i en befolkning efter socioekonomiska variabler. Det har tagits fram genom att ett antal svenska allmänläkare skattat olika förhållanden utifrån hur de påverkar belastningen på primärvårdsmottagningar. Måttet baseras på ensamstående 65 år och äldre, utlandsfödda 13, arbetslösa, ensamstående föräldrar, barn under fem år, individer som flyttat sista året samt lågutbildade. Ett högt CNI i en befolkning indikerar social utsatthet som borde berättiga till mer primärvårdsresurser. Det är stor spridning i CNI mellan vårdenheterna inom VG Primärvård. Den 31 december 21 varierar CNI per listad invånare mellan 1,23 och 6,62. De vårdcentraler som har ett högt CNI finns inom områden med hög socioekonomisk utsatthet också i andra mätningar. Ett fast belopp fördelas varje månad till vårdenheter vars CNI per listad invånare överstiger 2,5. Detta innebär att ersättningen varierar beroende på hur många vårdenheter som nått tröskelvärdet och hur stora dessa är. I december 21 hade 56 av vårdenheterna ett index över 2,5, vilket är tio fler än ett år tidigare. Ökningen beror framförallt på att SCB, som gör de månatliga beräkningarna, har uppdaterat några av sina register. Dessa uppdateringar kan, när de sker, påverka såväl enskilda vårdenheters CNI som den allmänna nivån inom Västra Götaland. Den fil som SCB levererar varje månad innehåller även uppgifter om de variabler som CNI baseras på. I den kan bland annat utläsas att vid tretton vårdenheter är mer än 2 procent av de invånarna som har sitt vårdval där födda utanför västvärlden, medan motsvarande siffra för 94 vårdcentraler är mindre än tre procent. Andelen listade barn under fem år varierar mellan knappt en och 22 procent, medan andelen listade som är arbetslösa varierar mellan knappt fem och 24 procent. Täckningsgrad Ett mål med VG Primärvård är att öka andelen vårdkontakter som sker inom primärvården. Syftet med täckningsgradsersättningen är att stimulera en utveckling i den riktningen. Täckningsgraden beräknas genom att besök som invånare som valt vårdenheten gör i primärvård ställs i relation till alla öppenvårdsbesök som görs hos offentligt finansierade vårdgivare i Sverige. Alla besök viktas lika, oavsett hos vilken yrkeskategori de skett. 13 Födda i Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika eller Sydamerika Täckningsgraden ökar om antalet besök inom uppdraget ökar mer än antalet besök i specialiserad vård. Detta kan exempelvis ske genom att vårdenheterna kopplar till sig nya yrkeskategorier och läkare med annan specialitet än allmänmedicin. Täckningsgradsersättning utgår för varje procentenhet som vårdenhetens täckningsgrad överstiger 5 %, till en maximal nivå om 8 %. Under 21 baserades varje utbetalning på den genomsnittliga täckningsgraden 4 månader bakåt i tiden. Att denna tidsperiod använts bidrar till tydliga fluktuationer över tid. Vårdenheternas täckningsgrad är generellt högre under sommarmånaderna, då primärvårdsverksamhet inte har sommarstängt i lika hög grad som den specialiserade vården. Även varierande antal vardagar i månaderna bidrar till varierande täckningsgrad. Fluktuationerna gör det svårt för vårdenheterna att prognostisera sina intäkter och innebär svårigheter att analysera utvecklingen. Från 211 utökas beräkningsperioden till sex månader. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Figur C-1 Täckningsgradsutveckling under 21, varje linje visar utvecklingen inom en hälso- och sjukvårdsnämnd HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Täckningsgraden har, totalt sett, förändrats marginellt under 21, även om förändringar syns på enskilda vårdenheter och hälso- och sjukvårdsnämnder. Totalt sett har antalet läkarbesök inom primärvård ökat, medan besök hos övriga yrkeskategorier minskat. Samtidigt har antalet besök på några av sjukhusen ökat. Täckningsgraden är generellt högre vid vårdenheter i mindre kommuner och områden med glesare befolkning, där tillgången till specialistvård är lägre, än vid vårdenheter i storstadsområden med hög andel specialiserad vård. Effekter av tillämpad ersättningsmodell Under den utredning som föregick genomförandet av VG Primärvård noterades betydande skillnader mellan olika hälso- och sjukvårdsnämnder bland annat vad gäller primärvårdsuppdragets omfattning och ersättning per invånare. Också gränssnittet mellan primärvården och andra vårdgivare varierar. Skillnaderna kan till viss del förklaras av skilda

30 25 förutsättningar mellan tätort och glesbygd, olika prioriteringar, tradition och krav på tillgänglighet. I den lagstiftning som VG Primärvård bygger på 14 anges att uppdrag och ersättning ska vara lika för alla vårdgivare och att invånarnas val ska styra fördelningen av resurser till vårdgivarna. Vilka delar som ersättningsmodellen skulle byggas av angavs i den idéskiss som utgjorde grund för förändringen. Ersättningsmodellen är komplex och dess effekter är inte helt enkla att utläsa eller tolka. 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Ålder, kön ACG Täckningsgrad CNI Geografi hsn 1 hsn 2 hsn 3 hsn 4 hsn 5 hsn 6 hsn 7 hsn 8 hsn 9 hsn 1 hsn 11 hsn 12 Figur C-2 Resurser för basåtagandet inom VG Primärvård i utfall 21 (staplar) jämfört med budget 28 (rött streck), kronor per invånare och per HSN (genomsnitt = 1,) Då det inför VG Primärvård alltså avsattes olika resurser för primärvård inom respektive nämnd kunde det förväntas att en regionalt enhetlig ersättningsmodell skulle leda till minskad variation. I bilden ovan framgår hur mycket respektive hälsooch sjukvårdsnämnd har fått betala per invånare för VG Primärvård under 21. Varje nämnds utfall har relaterats till regionsnittet (1,). Färgerna i staplarna avser olika delar i ersättningsmodellen. 14 Lagen om valfrihetssystem, LOV Nämndernas respektive satsningar på uppdraget före genomförandet av VG Primärvård anges i bilden med ett rött streck. Nio av hälso- och sjukvårdsnämnderna har närmat sig regionsnittet. De nämnder som istället rör sig från snittet är norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2) och Göteborg Centrum Väster (HSN 5). Att de båda förstnämnda avviker förklaras framförallt av att det där finns många vårdenheter som får särskild ersättning för geografi, men även ersättningen för täckningsgrad och ACG är relativt hög i dessa båda nämnder. Detta indikerar att geografifaktorn och täckningsgraden åtminstone delvis ger ersättning för samma sak. För HSN 5 beror den minskning som skett jämfört med före vårdvalet på en förhållandevis låg relativ ACG-casemix, vilket i sin tur kan förklaras bland annat av en lägre grad av diagnosregistrering, samt på en jämförelsevis låg täckningsgrad. Nuvarande ersättningsmodell för VG Primärvård är sammankopplad genom antalet listningspoäng, vilka beräknas utifrån en viktlista där varje individ är värd ett angivet antal poäng baserat på ålder och kön. Det totala antalet poäng, och därmed den totala ersättningsnivån, varierar med demografiska förändringar. Detta gör det särskilt viktigt att den relativa fördelningen mellan olika åldersgrupper är och upplevs vara korrekt. Ersättningen för ålder och kön respektive för vårdtyngd har 21 båda överskridit budgeterad nivå till följd av ökat antal invånare. De båda målrelaterade ersättningarna för täckningsgrad respektive kvalitet har å andra sidan inte nått upp till budgeterad nivå. För kvalitet beror detta på att budgeten utgick ifrån att samtliga vårdenheter skulle nå alla kvalitetsmål. För täckningsgraden är skälet att den inte har ökat i den utsträckning som antogs i budgeten. Kort om VG Primärvård vårdval och ersättning - Under 21 har sju vårdenheter inom VG Primärvård lagts ner eller omvandlats till filialer, medan tre nya vårdenheter har tillkommit - Under 21 har andelen invånare som har valt en privat vårdenhet ökat från 29,9 till 31,6 % - Med nuvarande ersättnings konstruktion kan antalet vårdenheter som får ersättning i den socioekonomiska faktorn variera till följd av SCBs registeruppdateringar - Genom CNI finns möjlighet att jämföra bland annat andel arbetslösa, andel födda utanför västvärlden och andel ensamboende äldre i en population som har valt en vårdenhet eller är bosatta i en stadsdel - Täckningsgraden är, totalt sett, i stort oförändrad under 21 - Vårdenheterna kan öka sin täckningsgrad till exempel genom att koppla till sig nya yrkeskategorier och läkare med annan specialitet än allmänmedicin - Införandet av en regionalt enhetlig ersättningsmodell för åtagandet inom VG Primärvård innebär omfördelning inom Västra Götalandsregionen, då använda resurser varierade inför genomförandet

31 26 Patientströmmar och VG Primärvård Bakgrund Inför sjösättningen av VG Primärvård (29-1-1) väcktes frågan om den nya organisationsmodellen för primärvården och de principiellt olika ersättningssystem som skulle tillämpas inom primärvård och sjukhusbunden öppenvård skulle komma att medföra ökade patientströmmar i riktning mot sjukhusen. Mot den bakgrunden gavs ett uppdrag kring Konsekvenser av genomförandet av VG Primärvård (RSK 63-28) som innebar: att inför genomförandet av VG Primärvård göra en nulägesbeskrivning av olika uppföljningsvariabler kopplade till patientströmmar. att sammanställa månatliga uppföljningar (under 12 månader) av de variabler som nulägesbeskrivningen identifierat. att följa förändringar i patientströmmar och analysera varför eventuella förändringar sker. Uppdraget har redovisats för hälso- och sjukvårdsutskottet i december 21. Nedan följer en sammanfattning av huvudresultaten och några exempel på vilken information som samlats in. För en utförligare redogörelse hänvisas till den fullständiga rapporten (RSK 63-28). Uppföljningsvariabler och avgränsningar Arbetsgruppen valde följande fyra uppföljningsvariabler. Antal läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar Antal öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus Antalet läkarbesök i privat, specialiserad öppenvård Antal remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar Datakällor har varit Vega, eller för SkaS del Tranan t o m 28. När det gäller antal remisser har uppgifter hämtats ur lokala patientadministrativa system och levererats direkt av sjukhusen. redovisas endast under läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar. När det gäller öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus har samma definition av öppenvårdsbesök använts som vid beräkning av täckningsgrad i VG Primärvård. Detta innebär t ex att dagkirurgiska åtgärder inte innefattas och att endast länssjukvård omfattas. Notera att läkarbesök hänförts till en av de fyra specialitetsgrupper (kirurgiska, medicinska, psykiatriska och övriga specialiteter) som Socialstyrelsen använder. Remisser från primärvården avser endast remisser från enheter/medicinska verksamhetsområden som omfattas av VG Primärvård. Remisser till diagnostiska specialiteter omfattas inte. Enligt uppdragshandlingen skulle arbetsgruppen dels genomföra en nulägesbeskrivning med avseende på de av gruppen valda uppföljningsvariablerna (retrospektiv analys), dels under tolv månader följa dessa variabler (prospektiv analys). Data samlades därför in avseende tjugofyra månader före införandet av VG Primärvård ( ) gällande akutbesök, besök på öppenvårdsmottagning samt specialistbesök i privat öppenvård. Arbetsgruppen bedömde att det inte var rimligt att kräva in retrospektiva uppgifter om antalet remisser med samma höga ambitionsnivå. Sjukhusen ombads därför att om möjligt ta fram information om antalet remisser från primärvården för de tolv månader som föregick starten av VG Primärvård ( ). Som absolut minst retrospektiva informationsperiod valdes den tvåmånadersperiod som närmast föregick starten av VG Primärvård. Antal läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar, liksom antalet öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhusen och läkarbesök i privat specialiserad öppenvård redovisas genomgående som medelvärdet av de tolv senaste månaderna (rullande tolv), vilket ger goda möjligheter att urskilja trender. Redovisning av rullande tolv har inte varit möjligt/meningsfullt avseende antalet remisser med tanke på det mindre omfattande och varierande retrospektiva materialet. Antalet remisser redovisas istället som absolutvärden. Öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus samt remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar omfattar inte läkarbesök på eller remisser till sjukhusens akutmottagningar. Dessa

32 27 Läkarbesök på sjukhusens akutmottagningar Införandet av VG Primärvård verkar inte i någon större omfattning ha påverkat flödet av akutpatienter på Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus eller NUsjukvården. Däremot ses ett ökat akut patientinflöde inom somatiken på såväl SkaS som SÄS samt inom vuxensomatiken på SU (i princip på SU/M). På barnsidan inom SU minskar antalet akutsökande patienter. Situationen på SU redovisas i figur 1 och figur oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept oktsepdemarjunsepdemarjunsept jan- april- juli- okt- jan- april- juli- okt- SU barn SU somatik vux SU vuxenpsykiatri Figur C-3. Antal akuta läkarbesök på SU under perioden Data redovisas separat för vuxensomatik, vuxenpsykiatri och barnsjukvård och ges som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. Kirurgiska specialiteter Medicinska specialiteter Psykiatri Figur C-5. Antal läkarbesök i öppen vård på SU under perioden Data avser länssjukvårdsnivå inom kirurgiska, medicinska och psykiatriska specialiteter och redovisas som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. Remisser från primärvården till sjukhusens öppenvårdsmottagningar Förändringarna i antalet remisser är lite mer osäkra men det verkar som om antalet remisser från primärvården ökat inom NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS. Situationen avseende kirurgiska och medicinska specialiteter på SU redovisas i figur 4 och figur MS ÖS SS oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept jandec aprilmars julijuni oktsept okt dec feb apr juni aug Patienten period 1 Primärvården period 1 Patienten period 2 Primärvården period 2 Figur C-4. Antal akuta läkarbesök på SU under perioden Data redovisas separat för SU/M, SU/S och SU/Ö och ges som medelvärdet av de tolv senaste månaderna. De förändringar som noteras på SU och SÄS accentueras av VG Primärvård men har tagit fart redan tidigare medan vi på SkaS verkar ha att göra med ett fenomen mer tydligt tidsmässigt kopplat till starten av VG Primärvård. Figur C-6. Antal remisser till kirurgiska mottagningar på SU under perioderna (period 1) respektive (period 2). Data redovisas separat för remisser från primärvårdsenheter samt egenremisser direkt från patienter Öppenvårdsbesök hos läkare på sjukhus På de flesta sjukhus och inom de flesta specialitetsgrupper verkar införandet av VG Primärvård inte ha påverkat antalet läkarbesök i sjukhusanknuten öppenvård. 1 5 okt dec feb apr juni aug Patienten period 1 Primärvården period 1 Patienten period 2 Primärvården period 2 I NU-sjukvården ses dock en ökande trend inom de kirurgiska specialiteterna medan vi på SU kan notera att läkarbesöken framför allt inom de medicinska men också inom de kirurgiska och psykiatriska specialitetsområdena minskar. Situationen på SU redovisas i figur 3. Figur C-7. Antal remisser till medicinska mottagningar på SU under perioderna (period 1) respektive (period 2). Data redovisas separat för remisser från primärvårdsenheter samt egenremisser direkt från patienter.

33 28 Sammanfattning och fortsatt uppföljning Även om bilden inte är regionalt enhetlig verkar införandet av VG Primärvård sammanfalla med en ökad belastning på sjukhusens akutmottagningar och med ett ökat remissinflöde från primärvården. I flera fall handlar det snarast om en förstärkning av redan etablerade trender. Bilden är dock inte entydig och det finns förändringar i patient- och remissflödena som går i motsatt riktning. En klart urskiljbar regional trend verkar vara att på tre av de fyra stora sjukhusgrupperna ökar inflödet av akutpatienter inom somatiken. Vi kan tyvärr inte utifrån vårddatabasen Vega dra några säkra slutsatser om vilka medicinska problemställningar som ligger bakom denna ökning. Det hade därför varit önskvärt med en betydligt mer heltäckande rapportering av diagnoser vid akutbesök. Även om flera tidsmässiga samband har identifierats innebär det inte med nödvändighet att det därför handlar om direkta orsakssamband. För att få ökad säkerhet i bedömning och analys av eventuella förändringar i patientströmmarna kommer mätningarna av de redovisade uppföljningsvariablerna att fortsätta ytterligare tolv månader med ny redovisning om ett år. Dessutom är det rimligt att invänta effekterna av det pågående arbetet med betalningsansvar för akuta primärvårdsbesök på sjukhusens akutmottagningar samt med definitionen av det medicinska gränssnittet mellan primärvård och sjukhusvård. I de allra flesta fall har antalet läkarbesök inom sjukhusens öppenvård inte påverkats av VG Primärvård. På SU noterar vi tvärtom ett minskat antal, vilket säkert åtminstone delvis har sin förklaring i det lokala prioriteringsarbete som genomförts. Att antalet remisser ökar kan ha flera förklaringar som inte är ömsesidigt uteslutande. Ett ökat antal läkarbesök i primärvården kan närmast definitionsmässigt förväntas leda till fler medicinskt välmotiverade remisser. Att ett ökat remissflöde dessutom kan avspegla ett ökat tryck från en mer lättrörlig patientpopulation kan heller inte uteslutas.

34 29 Sjukhusens akutmottagningar Patienterna vid regionens akutmottagningar ska få bättre bemötande, service, omvårdnad och mer information. Därför finns det en utvecklingsplan med tydliga kvalitetsmål. Hösten 29 och 21 fick patienterna vid akutmottagningarna svara på en enkät. Svaren visar att patienterna vid regionens akutmottagningar var nöjda med vården och bemötandet både 29 och 21, men mindre nöjda med väntetider och den information de fick. Samlad utvecklingsplan Under 29 antog Hälso- och sjukvårdsutskottet en Samlad utvecklingsplan för akutmottagningarna vid sjukhusen i Västra Götaland (RSK 55-28). Utvecklingsplanen pekade ut tre centrala kvalitetsområden för vårdprocessen på regionens akutmottagningar och angav också lägsta kvalitets- och kompetensnivå inom dessa områden. Regionstyrelsen formulerade senare ett ägaruppdrag för den samlade utvecklingsplanen (RSK 55-28, 76). Utvecklingsplanen och dess kvalitetsmål gäller för de akutmottagningar som handlägger patienter inom flera olika somatiska specialiteter (med tyngdpunkten i medicin, kirurgi och ortopedi) vid Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus, NUsjukvården, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Kvalitetsområde I omfattar bemötande, information, omvårdnad och service, kvalitetsområde II medicinska ledtider och kvalitetsområde III personalens kompetensnivå. Bemötande och service När det gäller bemötande, information, omvårdnad och service slog utvecklingsplanen fast att samtliga berörda akutmottagningar skulle uppnå följande kvalitetsmål: 1. Det ska finnas tydliga rutiner och kända kriterier för vad som kännetecknar ett gott bemötande. Det skall vidare finnas tydliga och kända rutiner för hur patienter och anhöriga kan föra fram synpunkter och klagomål, liksom hur de återkopplas till berörda medarbetare. 2. Varje akutmottagning skall leva upp till en lägsta nivå vad gäller regionalt enhetlig information om bland annat de tidsgränser som definieras i kvalitetsmodul II, hur akutmottagningen fungerar när det gäller medicinska prioriteringar och omvårdnad samt hur man kan lämna eventuella synpunkter till verksamhetsledningen. 3. Såväl patienter som kan klara sig själva, som de patienter som behöver hjälp skall ha tillgång till mat (smörgås och dylikt) och varma och kalla drycker. 4. Såväl patienter som kan klara sig själva, som de patienter som behöver hjälp ska ha tillgång till toalett och telefon. 5. Varje akutmottagning ska ha tydliga och kända rutiner för regelbunden allmän omvårdnad och tillsyn, utöver den omvårdnad och tillsyn som krävs för specifika medicinska tillstånd. Sådan allmän omvårdnad/tillsyn ska ges åtminstone varje halvtimme till patienter på enskilt vårdrum och varje timme till patienter i väntrum. Sjukhusen uppfyllde i huvudsak dessa krav redan under 29. Personalens kompetensnivå I utvecklingsplanen angavs följande kvalitetsmål för lägsta kompetensnivå för de sjuksköterskor och läkare som arbetar på berörda akutmottagningar: 1. Lägsta kompetensnivå vid den första vårdkontakten, det vill säga triage, ska vara en legitimerad sjuksköterska som fått erforderlig introduktion och utbildning för att tjänstgöra på akutmottagningen. 2. Lägsta kompetensnivå vid den första läkarkontakten ska vara en läkare som fått erforderlig introduktion och utbildning för att tjänstgöra på akutmottagningen. I de fall läkaren inte är legitimerad ska det finnas organisatoriska rutiner som säkerställer att det formella kravet på legitimerad läkare kan uppfyllas vid behov. Sjukhusen uppfyllde i huvudsak även dessa krav redan under 29.

35 3 Medicinska ledtider I utvecklingsplanen pekas tre ledtider ut som centrala i beskrivningen av vårdprocessen på akutmottagningen (Figur D-1). 1. Tid till triage (TTT) definieras som den registrerade tiden från det patienten ankommit till akutmottagningen och tagit en kölapp. Patienter som ankommer med ambulans är triagerade redan under transporten. De får därför per definition -tid till triage. 2. Tid till läkare (TTL) definieras som den registrerade tiden från ankomst till dess att läkarbedömningen påbörjats. 3. Total genomloppstid (TGT) definieras som den registrerade tiden från ankomst till dess att patienten är utskriven från akutmottagningen. TGT < 5 timmar för 9 procent av patienterna Vid slutet av 211 gäller TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna TTL < 6 minuter för 9 procent av patienterna TGT < 4 timmar för 9 procent av patienterna I figur D-2, D-3 och D-4 redovisas sjukhusens måluppfyllelse avseende TTT, TTL och TGT under 21. Från och med mars månads siffror ingick dessa data i regionens officiella väntetidsrapportering. Januari och februari var inkörningsmånader och redovisas därför inte. TTL = tid till första kontakt med läkare TGT = patientens totala genomloppstid på akuten Måluppfyllelse (%) mars juni sept dec Patient kommer till akuten Figur D-1. Schematisk beskrivning av ledtider på akutmottagningen. Utvecklingsplanen anger måltal som innebär en stegvis förkortning av ledtiderna under åren 29 till 211. Vid slutet av 29 gällde: TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna TTL < 12 minuter för 9 procent av patienterna TGT < 6 timmar för 9 procent av patienterna Vid slutet av 21 gällde Patient tar kölapp TTT = tid till triage, första vårdkontakt Triage, första vårdkontakt Första kontakt med läkare Patient lämnar akuten, går hem eller läggs in på vårdavdelning TTT < 1 minuter för 9 procent av patienterna Tid 1 Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-2. Måluppfyllelse för tid till triage (TTT) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Som synes ökade måluppfyllelsen för TTT under 21 på de allra flesta sjukhus. SkaS ligger generellt sett bäst till i regionen. På övergripande VGRnivå ökade måluppfyllelsen från 64 till 73 procent. Måluppfyllelse (%) Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-3. Måluppfyllelse för tid till läkare (TTL) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. mars juni sept dec TTL < 9 minuter för 9 procent av patienterna TTL visade sig under 21 vara det svåraste målet att uppnå. På övergripande VGR-nivå ökade mål-

36 31 uppfyllelsen från 51 till 57 procent. På de flesta sjukhus sker en förbättring av måluppfyllelsen under perioden även om utvecklingen i några fall går i mer ogynnsam riktning. SkaS och SÄS ligger totalt sett bäst till. Måluppfyllelse (%) Al KS NU SkaS SU SÄS VGR Figur D-4. Måluppfyllelse för total genomloppstid (TGT) under mars december 21. Måltal för 21 är 9 %. Av läsbarhetsskäl redovisas endast mars, juni, september och december. Källa: Regionens väntetidsrapportering. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Total genomloppstid (TGT) är det mål där regionens sjukhus generellt sett lyckats bäst. På VGRnivå ökar måluppfyllelsen från 76 till 78 procent. SkaS, Alingsås och Kungälv ligger bäst till och såväl SkaS som Alingsås har enstaka månader uppnått 9 procent måluppfyllelse. Ur ett patientperspektiv är det positivt att hela 78 procent av patienterna har en total genomloppstid under fem timmar, även om det återstår en hel del arbete för att uppnå de stipulerade målen. Det blir än tydligare om man betänker de skärpta målnivåer för TGT och TTL som gäller för 211. Det bedrivs ett intensivt arbete på berörda sjukhus och akutmottagningar för att nå de fastställda målen. För att ytterligare stimulera och underlätta det arbetet kommer en regiongemensam processledare för akutmottagningarna att tillsättas under 211. Även i framtiden kommer det att finnas ett stort intresse för akutmottagningarnas ledtider. Det framgår av det regeringsuppdrag Socialstyrelsen fick under hösten 211, att skapa ett skapa ett enhetligt system för att mäta väntetider på landets akutmottagningar. Socialstyrelsen lämnade sitt förslag till Socialdepartementet i slutet av mars. I skrivande stund är det inte känt hur det slutliga förslaget till nationell ledtidsmodell kommer att utformas. Regiongemensam patientenkät För att fånga brukarnas perspektiv lyfte den samlade utvecklingsplanen för akutmottagningarna vid sjukhusen i Västra Götaland fram behovet av en regiongemensam patientenkät (RSK 55-28) och mars juni sept dec en första undersökning genomfördes hösten 29 vid tolv akutmottagningar. Den enkät som Västra Götaland använde 29 ingår, i något modifierad form, från och med år 21 i mätningarna med Nationell Patientenkät som genomförs i regi av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den första nationella mätningen genomfördes under hösten 21 då närmare 3 patienter som besökt en akutmottagning i 17 landsting/regioner tillfrågades om sina erfarenheter och synpunkter. I Västra Götaland deltog tretton akutmottagningar i den nationella mätningen (Figur D-5). Ett slumpvis urval av de patienter som under vecka 4-43, 21 sökte berörda akutmottagningar fick en enkät hemsänd. För majoriteten av akutmottagningarna bestod urvalet av 4 personer. Vid SU/infektion och NU/Uddevalla var urvalet 2 och vid SU/Sahlgrenska (akut- och olycksfallsmottagningen) var urvalet 541 patienter. Totalt skickades enkäter ut i Västra Götaland. Total svarsfrekvens i VGR, korrigerad för bortfall från urvalet, var 51,9 procent. Svarsfrekvensen var lägst bland yngre män och generellt något högre bland kvinnor än bland män. Femtiosju procent av dem som svarade på enkäten var kvinnor. Andelen besvarade enkäter vid regionens akutmottagningar varierade mellan 41 procent och 62 procent (figur D-5). Andel, % Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Figur D-5. Korrigerad svarsfrekvens för nationell patientenkät vid akutmottagningar i VGR, 21. Källa: Nationell Patientenkät 21. Huvuddelen av frågorna i enkäten är värdeladdade. Genom att tilldela svarsalternativen olika vikt kan ett sammanfattande mått, kallat patientupplevd kvalitet, räknas fram. Patientupplevd kvalitet har skalan -1 och ju högre värde desto bättre är patienternas upplevelser. I beräkningsexemplet i tabell D-1 blir den patientupplevda kvaliteten 58.

37 32 Tabell D-1. Beräkning av patientupplevd kvalitet. Andelen svar i respektive svarsalternativ multipliceras med svarsalternativets vikt. Därefter summeras värdet för samtliga svarsalternativ, multipliceras med 1 och avrundas till heltal. Källa: Nationell Patientenkät 21. Svarsalternativ Andel svar Vikt Patientupplevd Kvalitet Utmärkt,2 1,,2 Mycket bra,3,75,225 Bra,2,5,1 Någorlunda,2,25,5 Dåligt,1, Summa,575 * 1 = 58 Enkäten avser det senaste besöket patienten gjort på akutmottagningen och innehåller generella övergripande indikatorer avseende bemötande, delaktighet, information, förtroende och upplevd nytta, men också indikatorer som mäter ett par av de områden som pekades ut i regionens handlingsplan för akutmottagningarna. För ett urval av frågorna redovisas här värden för Västra Götaland för 29 och 21 samt riksgenomsnittet för 21. Patienterna tillfrågades om de fick vänta på att få träffa en läkare och vad de i så fall ansåg om väntetiden. Den patientupplevda kvaliteten varierade inom Västra Götaland (figur D-6). Jämfört med 29 hade några mottagningar högre värde medan andra fick lägre värde 21, men inga av dessa skillnader mellan åren är statistiskt signifikanta. Högst värde 21, signifikant över både region- och riksgenomsnittet, hade SU/infektion. Fem mottagningar, SU/Östra, SÄS, SU/gynekologi, SU/Sahlgrenska samt NU/NÄL hade signifikant lägre värde än genomsnittet i landet. Av figur D-6 framgår också att Västra Götaland som helhet hade signifikant lägre värde på den patientupplevda kvaliteten, 57, jämfört med riket som helhet som hade 61. Patientupplevd kvalitet Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-6. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall för frågan Om du fick vänta på läkaren, vad anser du om väntetiden? Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Patienterna tillfrågades även om de fick information om prioriteringen på akutmottagningen. Vid mätningen 21 svarade nästan 6 procent av patienterna i regionen nej på frågan Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Överlag var det låga värden i regionen men trots detta så hade VGR signifikant högre värde jämfört med riket, figur D-7. Patientupplevd kvalitet Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-7. Information om i vilken ordning akutmottagningen tar hand om patienterna. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Sju indikatorer har valts ut av SKL för publicering i offentliga sammanhang. Dessa indikatorer är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Bemötande mätt med frågan Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? fick ett mycket högt värde vid regionens samtliga mottagningar både 29 och 21. Genomsnittligt värde för Västra Götaland 21 var 88 vilket är identiskt med rikssnittet. (figur D-8). Patientupplevd kvalitet Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-8. Bemötande. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Regiongemensam patientenkät vid akutmottagningar 29, Nationell Patientenkät 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Tillgänglighet mättes genom frågan Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Svarsalternativen bestod av tidsangivelser som viktades för beräkning av patientupplevd kvalitet. Ju kortare tid patienten angivit desto högre värde på den patientupplevda kvaliteten. I figur D-9 nedan visas patientupplevd kvalitet för 21 (i mätningen 29 gjordes ingen beräkning av patientupplevd kvalitet på denna fråga). Av figuren framgår att genomsnittet för Västra Götaland, 48, var under genomsnittet för riket, 52. Västra Götaland har dock tre mottagningar med signifikant högre värde än riket.

38 33 Patientupplevd kvalitet Alingsås Kungälv NU/NÄL NU/Uddev SkaS/KSS SkaS/SiL SU/Barn SU/Gyn SU/Inf SU/Mölndal SU/Sahlgr SU/Östra SÄS VGR Riket Figur D-9. Tillgänglighet, 21. Patientupplevd kvalitet med 95 % konfidensintervall. Källa: Nationell Patientenkät 21. För de övriga övergripande indikatorerna var den genomsnittliga patientupplevda kvaliteten 21 i Västra Götaland i nivå med riket även om det fanns en viss inomregional variation (tabell D-2). Patienterna kände förtroende för behandlande läkare, de ansåg att aktuella behov av sjukvård i stor utsträckning blivit tillgodosedda vid besöket och de skulle även rekommendera akutmottagningen till andra. Frågorna om patienterna kände sig delaktiga i vård och behandling så mycket som de önskade och om de fick tilltäcklig information om sitt tillstånd fick något lägre värden både i Västra Götaland och i riket. Tabell D-2. Genomsnittligt värde för patientupplevd kvalitet 21 i Västra Götaland och riket samt värdet för de mottagningar i Västra Götaland som hade lägst respektive högst värde. Källa: Nationell Patientenkät 21. Indikatorerna delaktighet och information ingår i regionens uppföljning av God Vård. Patientupplevd kvalitet VGR Riket Indikator Lägst - högst Genomsnitt Genomsnitt Delaktighet Information Förtroende Upplevd nytta Rekommendera I patientenkäten ingår också frågor om kön, ålder, högsta avslutade utbildning och om modersmål. Knappt 14 procent av respondenterna hade ett annat modersmål än svenska. Patienter med svenska som modersmål var som grupp mer nöjd med besöket på akutmottagningen än patientgruppen som inte hade svenska som modersmål. Yngre var som grupp betraktat mindre nöjda än äldre. Det fanns även vissa skillnader mellan utbildningsnivåer medan könsskillnaderna var mindre tydliga. I figur D-1 ges ett exempel på skillnader mellan olika grupper. En högre andel av patienterna med svenska som modersmål (8 procent) svarade Ja, helt och hållet på frågan Blev du bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? jämfört med patienter som ej hade svenska som modersmål (74 procent). Det var också en högre andel av männen än kvinnorna som svarade ja på denna fråga. Svenska som modersmål Kön Ja Nej Kvinna Man 8% 74% 77% 83% 15% 2% 18% 14% % 2% 4% 6% 8% 1% Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld Figur D-1. Bemötande. Andel som svarat med respektive svarsalternativ för patienter som har/inte har svenska som modersmål (överst) samt för kvinnor och män. Källa: Nationell Patientenkät 21. Kort om akutmottagningar En samlad utvecklingsplan för akutmottagningarna antogs under 29 för de akutmottagningar vid sjukhusen i Västra Götaland, som handlägger patienter inom flera olika somatiska specialiteter. Utvecklingsplanen pekade ut tre centrala kvalitetsområden och angav lägsta kvalitets- och kompetensnivå. Måluppfyllelsen för ledtiderna har ökat under året, men det återstår en hel del arbete för att uppnå de stipulerade målen. En mätning med regiongemensam patientenkät genomfördes under hösten 29. Från och med 21 ingår akutmottagningarna i de mätningar som görs med Nationell Patientenkät. Patientenkäten visar att patienterna vid regionens akutmottagningar var nöjda med vården och bemötandet både 29 och 21 men mindre nöjda med väntetider och information. Patienter med svenska som modersmål var som grupp mer nöjda med vården än gruppen som inte har svenska som modersmål, medan skillnaderna mellan könen var mindre tydliga.

39 34 Tillgänglighet Under 21 har omfattande satsningar gjorts i Västra Götalandsregionen för att öka tillgängligheten för regionens invånare. Satsningarna har givit resultat. Tillgängligheten vad gäller exempelvis mottagningsbesök har kraftigt förbättrats. Mellan september och december ökade måluppfyllelsegraden från 75 till 91 procent. Även tillgängligheten till behandlingar har kunnat förbättrats. Fortsatta satsningar krävs dock för att nå vårdgarantimålen inom områden som exempelvis neuropsykiatrisk vuxenutredning samt vid välgrundad misstanke om cancer. Satsningar görs även för att förbättra telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen. I dag befinner sig VGR fortfarande en bit ifrån målet som är att 9 procent av alla samtal ska besvaras inom tre minuter. Den 1 juli 21 blev den nationella vårdgarantin lag. Det innebär bland annat att patienter högst ska behöva vänta 9 dagar på ett första besök inom den specialiserade vården. Samma tidsgräns gäller för att påbörja en ordinerad behandling eller genomföra en beslutad operation. Under 21 skedde såväl nationella som regionala förändringar i regelverket kring vårdgarantin. Det innebär att det är svårt att göra en rättvis jämförelse över året. I följande text redovisas därför utvecklingen under hösten 21 då reglerna har varit oförändrade. Tillgänglighet till mottagningsbesök Under hösten 21 (september till december) minskade antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins tidsgräns för mottagningsbesök, från till Det är en minskning med nära 65 procent. Det totala antalet väntande patienter minskade från till , eller cirka 9 procent. Resultaten innebär att måluppfyllelsegraden totalt i regionen ökade från 75 till 91 procent. Utvecklingen av måluppfyllelsegrad per sjukhus samt totalt i VGR framgår av figur E-1. Tillgänglighet till behandlingar Vid samtliga av regionens sjukhus minskade antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins tidsgräns till behandling, från till 2 4, en minskning med 44 procent. Samtidigt ökade det totala antalet väntande patienter något. Från 15 8 till , eller 1,3 procent. Måluppfyllelsegraden steg från 76 till 87 procent. Figur E-2 redovisar hur måluppfyllelsegraden för behandlingar utvecklades per sjukhus, samt totalt i ivgr, hösten 21. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % AL FSS KS NU SkaS SU SÄS TOT sept 1 okt 1 nov 1 dec 1 Figur E-2. Måluppfyllelsegrad för behandlingar, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % AL FSS KS NU SkaS SU SÄS TOT sept 1 okt 1 nov 1 dec 1 Figur E-1. Måluppfyllelsegrad för mottagningsbesök, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten 21 vid sjukhusen Resultaten visar att tillgängligheten till såväl mottagningsbesök som behandlingar förbättrades markant under hösten 21. Förklaringen är bland annat att sjukhusen köpte vård av andra vårdgivare, i huvudsak ögonsjukvård och ortopedi, men även specialistområden som öron-näsa-hals, neurologi, kirurgi, neuropsykiatri, röntgen, koloskopi, elkonvertering, ablationsbehandling samt sömnapnébehandling. Sjukhusen vidtog även interna åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Det handlar bland annat om: *förbättrad produktionsplanering *satsningar på utökade mottagningar *förbättringar av tidsbokningssystemet till besök och behandling

40 35 Hälso- och sjukvårdsnämnderna anslog även extra pengar till regionens sjukhus under 21 i syfte att förbättra tillgängligheten. Barn- och ungdomspsykiatrisk vård Besök I juli 21 stod 15 barn- och ungdomar på väntelistan till ett första besök, varav 38 hade väntat längre än 3 dagar (inklusive 21 av eget val). Sex månader senare hade kön ökat. Den 31 december 21 stod 259 barn- och ungdomar på väntelistan till ett första besök, varav 3 hade väntat över 3 dagar (inklusive 8 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). Den regionala vårdgarantin omfattar besök samt fördjupad utredning och behandling. Garantin innebär att ett förstabesök ska erbjudas inom 3 dagar och fördjupad utredning och behandling inom 6 dagar. Tabell E-1. Procent måluppfyllelsegrad för mottagningsbesök BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS NU SkaS SU SÄS VGR Fördjupad utredning I juli stod 12 barn och ungdomar på kö till fördjupad utredning, varav 56 hade väntat över 6 dagar (inklusive 9 av eget val). Sex månader senare hade kön minskat. Den 31 december 21 stod 91 barn och ungdomar på väntelistan, varav 9 hade väntat över 6 dagar (inklusive 2 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). Tabell E-2. Procent måluppfyllelsegrad för fördjupad utredning BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec ANS KS NU SkaS SU SÄS PVSB VGR Vid framförallt SkaS och NU-sjukvården, samt inom Primärvården Södra Bohuslän (PVSB) har tillgängligheten påtagligt förbättrats. Förklaringen är bland annat skärpta krav på åtgärder, interna förbättringsarbeten samt i vissa fall köp av utredningstjänster från andra vårdgivare. Behandling I juli 21 stod 15 barn och ungdomar på väntelistan till en första behandling, varav 45 hade väntat över 6 dagar (inklusive 9 av eget val). Sex månader senare, den 31 december 21 hade kön kortats och 8 barn och ungdomar fanns på väntelistan, varav 2 hade väntat över 6 dagar. Tabell E-3. Procent måluppfyllelsegrad för behandling BUP hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS NU SkaS SU SÄS VGR Neuropsykiatrisk utredning, vuxna I juli 21 väntade 14 personer på neuropsykiatrisk utredning, varav 58 hade väntat över 9 dagar (inklusive 3 av eget val). Sex månader senare, i december 21, hade antalet ökat till 251 personer, varav 18 hade väntat över 9 dagar (inklusive 2 personer som valt att stanna kvar hos den vårdgivare dit remissen skickats). En förklaring till ökningen kan vara att gruppen personer med neuropsykiatriska problem uppmärksammats mer än tidigare. Det innebär också att fler fall kan upptäckas av sjukvården. Tabell E-4. Procent måluppfyllelsegrad för neuropsykiatriska utredningar, vuxna, hösten 21. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli aug sept okt nov dec KS NU SkaS SU SÄS VGR

41 36 Telefontillgänglighet vid sjukvårdsrådgivningarna 9 procent av alla som ringer till sjukvårdsrådgivningen ska inom tre minuter få sitt samtal besvarat. Fortfarande befinner sig VGR en bit från målet. Tillgängligheten varierar dock i regionen. Sjukvårdsrådgivningen i Göteborg har under större delen av året haft högst tillgänglighet. Och totalt sett har VGR i regel redovisat bättre resultat än riket i övrigt. Figuren nedan visar resultatet under 21. 8% 7% 6% 5% 4% 3% jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Älvsborg VGR totalt Riket Figur E-3. Sjukvårdsrådgivningen: Andel samtal besvarade inom 3 minuter. Källa: Inera Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Belastningen vid sjukvårdsrådgivningarna beror även på antalet invånarsamtal, vilket påverkar måluppfyllelsegraden Tabell E-5. Antal invånarsamtal för de olika sjukvårdsrådgivningarna och förändringen mellan januari och december 21. Fyrbodal Göteborg Skara borg S Älvsborg jan dec Förändr % 9% 14% 3% 12% Största ökningen av samtal kan noteras för Göteborg och Södra Älvsborg, både i antal och procentuellt. Under hösten skedde dessutom en minskning av personal i Göteborg med tre tjänster, vilket är en minskning av antalet årsanställda med 6 procent. Regional vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer. Västra Götalandsregionen uppfyller inte vårdgarantin vid välgrundad misstanke om cancer. Garantin innebär att ett första mottagningsbesök ska kunna erbjudas inom två dagar för barn samt 14 dagar för vuxna. De specialistmottagningar som har haft svårast att uppfylla vårdgarantin är urologi och allmänkirurgi. Efter påtryckningar från hälso- och sjukvårdsutskottet har åtgärder vidtagits under 21 för att förbättra måluppfyllelsen. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % jan febr mars april maj juni Figur E- 4. Andel vuxna patienter som fått sitt förstabesök inom beslutad tidsgräns, 14 dagar, vid välgrundad misstanke om cancer. Källa: regionens väntetidsuppföljning. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. juli Uppföljningen av väntetiden för barn (2 dagar) är väldigt osäker. Det är få barn som ingår i uppföljningen, och många barn med misstanke om cancer läggs enligt uppgift in i slutenvård för den initiala utredningen och behandlingen. aug sept okt nov dec Kort om tillgänglighet Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten 21. Genomsnittet för VGR är runt 9 procent. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten 21. Genomsnittet för VGR är numera mellan 85 och 9 procent. BUPs måluppfyllelsegrad för besök, fördjupad utredning och behandling är vid årets slut mellan 9 och 1 procent. Måluppfyllelsegrad för de neuropsykiatriska utredningarna är fortfarande låg, 5-6 procent. Telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningarna i VGR behöver bli bättre, men har dock oftast ett högre värde än medelvärdet för riket. Tillgängligheten till besök vid välgrundad misstanke om cancer, för vuxna, har ökat markant under året och är nu över 8 procent. Men fortfarande behöver förbättringar göras för att vårdgarantin ska uppfyllas.

42 37 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad Under 21 har drygt 71 procent av befolkningen i VGR haft kontakt med läkare inom hälso- och sjukvården i eller utanför regionen. 6 procent har varit i kontakt med primärvården, 41 procent med specialiserad öppenvård och 1 procent med slutenvård. Summan är större än 1 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer. Detta komplicerade samspel mellan vårdformer visas i figur F-1. Primärvård 6% (952 41) Specialiserad Öppen vård 41% ( ) Andel av befolkningen % Läkarkontakt, totalt Ingen läkarkontakt Enbart PV Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV Kvinnor Män PV+SV PV+SpÖV+SV Figur F-2. Kontaktgrad. Andel kvinnor respektive män i VGR som haft kontakt med läkare i olika vårdformer år 21. Källa: Vega Utvecklingen av kontaktgrad för olika vårdformer de senaste fem åren visas i figur F ,6 Sluten vård 1% (156 28) 1,4 24,1 6,2,6 1,6 Figur F-1. Kontaktgrad. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) västragötalänningar som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer år 21. Källa: Vega 8,9 Ingen direkt läkarkontakt (451 22) 26=index Primärvård Specialiserad öppen vård Sluten vård Figur F-3. Kontaktgrad. Förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Figuren visar till exempel att sex procent av befolkningen varit i kontakt med såväl slutenvård, specialiserad öppenvård samt primärvård under året och att 29 procent endast varit i kontakt med primärvården. Det totala antalet individer som har varit i kontakt med olika vårdformer fördelade på kön presenteras i figur F-2. Figuren visar att väsentligt fler kvinnor än män haft minst en läkarkontakt under året. Bilden visar att andelen av befolkningen som varit i kontakt med primärvården har ökat med sju procent sedan år 26, medan den andel som varit i kontakt med den öppen specialiserade vården och sluten vård minskat ett par procent. Det finns vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområdena både för kontaktgrad och för fördelning mellan vårdformer vilket framgår av tabell F-1. Tabellen visar att det är liten variation mellan nämnderna för slutenvård och skillnaden överensstämmer med konsumtionen av vårdtillfällen som beskrivs nedan. Tabell F-1 Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 21. Källa Vårddatabasen Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård 65,3 65,3 6,1 65, 6,6 58,6 61,4 58,6 56,4 57,3 63,5 61,2 6,2 Spec öppen vård 38,7 35,2 38, 4,1 45, 39,4 44,1 39, 38,3 38,7 44,6 44,1 4,7 Sluten vård 1,1 1,1 1,1 1, 9,3 9,4 9, 1, 1,7 11,1 9,7 9,9 9,8 Totalt 74, 72,5 7,4 74,7 73,7 7,3 74, 69,9 68,7 68,8 75, 73,6 71,3

43 38 För öppenvården finns vissa skillnader som visas i figur F-4. Skillnaden mellan kontaktgraden för primärvård och specialiserad öppen vård är minst i HSN 5. Andel av befolkningen (%) HSN Primärvård Spec öppen vård 12 VGR Figur F-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena 21. Källa: Vega Öppenvårdskonsumtion Det finns stora skillnader i konsumtion av läkarbesök i specialiserad öppen vård mellan landstingen och mönstret är liknande det föregående år. Stockholm, Uppsala och Skåne har en klart högre konsumtion än övriga landsting. Konsumtionen i Västra Götalandsregionen var år 29 något lägre än riksgenomsnittet. Den lägre konsumtionen i VGR kompenseras inte av en högre konsumtion av läkarbesök i primärvård. VGR ligger på samma nivå som genomsnittet för riket för primärvård. Stockholm Uppsala Region Skåne Gotland Riket Örebro Östergötland Halland Västerbotten Kalmar Västra_Götaland Västmanland Kronoberg Blekinge Sörmland Jönköping Dalarna Värmland Gävleborg Västernorrland Norrbotten Jämtland somatisk psykiatrisk Läkarbesök spec per 1 invånare Figur F-5. Konsumtion av antal läkarbesök i specialiserad vård per 1 invånare för landstingen 29. Källa: Landsting och regioner i diagram och siffror 29, tabellbilaga SKL. primärvårdsläkarbesök är 29 procent högre i Stockholm än i VGR. Figur F-6 visar att det finns inomregionala variationer i öppenvårdskonsumtion i regionen. Skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden är större för öppenvårdskonsumtion än för slutenvårdskonsumtion. Det är relativt små förändringar mellan åren och tidigare nämndsmönster kvarstår HSN 9 HSN HSN 8 HSN 2 HSN 6 HSN 3 HSN 1 VGR HSN 4 HSN 7 HSN 5 HSN 11 HSN 12 Figur F-6. Konsumtion av antal läkarbesök inom både specialiserad vård och primärvård, i och utanför regionen per 1 invånare Åldersstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 21. Källa Vega. Tabell F-2 visar antal läkarbesök per 1 invånare för år 29 och 21 per nämndsområde. Läkarbesök i specialiserad vård har minskat med en procent i regionen som helhet och primärvårdsbesök har ökat med fem procent på ett år. Tabell F-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) och primärvård i och utanför regionen per 1 invånare 29 och 21, samt procentuell förändring mellan år 29 och 21. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vega HSN Specialiserad vård Primärvård % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % HSN % % VGR % % Stockholm har även den högsta primärvårdskonsumtionen bland landstingen. Konsumtionen av

44 39 Slutenvårdskonsumtion Landstingsmönstret för slutenvårdskonsumtion år 29 liknar det år 28. Undantaget är att Västra Götalandsregionen har lägre slutenvårdskonsumtion än riket år 29. År 28 hade VGR däremot högre konsumtion än riket. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i Västra Götalandsregionen under senare år, vilket visas i tabell F-3 nedan. Av figuren framgår att det skett vissa förändringar vilka redovisas separat i tabell F-3. Nämndsmönstret är ändå liknande det föregående år. Östra Skaraborg (HSN 1) har fortfarande den högsta slutenvårdskonsumtionen, följt av Mellersta Bohuslän (HSN 4), nordöstra Göteborg (HSN 12) och Västra Skaraborg (HSN 9). Den lägsta konsumtionen finns i Göteborg, centrum-väster (HSN 5), Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2). Lägre sjuklighet kan vara en förklaring till den lägre konsumtionen i Göteborg, centrum-väster (HSN 5). Dalarna Gotland Västerbotten Kalmar Norrbotten Västmanland Jönköping Gävleborg Västernorrland Örebro Halland Sörmland Värmland Jämtland Riket Region Skåne Kronoberg Västra_Götaland Blekinge Stockholm Uppsala Östergötland Vårdtillfällen per 1 invånare Figur F-7. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen för landstingen 29. Källa: Landsting och regioner i diagram och siffror 29, tabellbilaga SKL. Resultaten i figur F-7 ovan är framtagna med annan metodik än data nedan varför det är en viss skillnad i absoluta tal. Konsumtionen av vårdtillfällen för västra götalänningar för all somatisk vård, inom och utom regionen 21 var 141 per 1 individer vilket är 2,1 procent lägre än 28 men oförändrat jämfört med 29. I figur F-8 redovisas slutenvårdskonsumtionen per HSN. Tabell F-3. Konsumtion av somatisk slutenvård i och utanför regionen per 1 invånare år 21 samt förändring mot 28. Åldersstandardiserade värden. Källa: Vega. HSN Vårdtillfällen/1 invånare 21 Förändring % HSN ,9 HSN ,8 HSN ,7 HSN ,9 HSN ,1 HSN 6 147, HSN ,8 HSN ,2 HSN ,7 HSN ,9 HSN ,8 HSN ,8 VGR 141-2,1 Slutenvårdskonsumtionen minskade för HSN 1, 2 och 3 under perioden vilket belysts i en särskild rapport. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen 26. Motsvarande minskning har inte skett i Skaraborg HSN 2 HSN HSN 1 HSN 7 HSN 8 VGR HSN 3 HSN 11 HSN 6 HSN 9 HSN 12 HSN 4 HSN 1 Figur F-8. Konsumtion av antal somatiska vårdtillfällen per 1 invånare i och utanför regionen 28, 29 och 21. Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 21. Källa: Vega.

45 4 Undvikbar slutenvård Undvikbar slutenvård har redovisats i Verksamhetsanalys tidigare med fördjupade sammanställningar. Detta avsnitt innehåller uppdaterade resultat per hälso- och sjukvårdsnämndområde. I de fall resultaten har åldersstandardiserats, har befolkningen i riket år 2 använts som standardpopulation. Vad är undvikbar slutenvård? Indikatorn undvikbar slutenvård avspeglar kvalitet och tillgänglighet i öppenvård. Måttet baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, som till exempel förebyggande folkhälsoarbete och primärvård, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God Vård. Måttet består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser, men det finns ingen enhetlig definition. Här används samma definition som i Öppna Jämförelser 21. Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. För definition hänvisas till Öppna jämförelser 15. Vården inom dessa diagnoser beskrivs i detta avsnitt. Målet är inte nollvision för sjukhusinläggningar i de diagnoser som utgör undvikbar slutenvård. Men regionala skillnader kan efter analys ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet. Tabell F-4 Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen år 21 Västra Götaland, fördelat på de olika komponenterna i måttet. För definition, se öppna jämförelser. Källa: vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män Undvikbar slutenvård Kroniska tillstånd Anemi Astma Diabetes Hjärtsvikt Högt blodtryck Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kärlkramp Akuta tillstånd Blödande magsår Diarré 3 24 Epileptiska anfall Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen Njurbäckeninflammation Öra-näsa-halsinfektion I figur F-9 ges en rangordnad bild av de ingående komponenterna efter deras storleksordning. Bilden visar att undvikbar slutenvård enligt Öppna Jämförelsers definition, domineras av diagnoserna hjärtsvikt, följt av kärlkramp, diabetes och njurbäckeninflammation. Figuren visar även att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat avsevärt sedan år 25. År 21 vårdades personer i Västra Götaland i undvikbar slutenvård jämfört med året innan. Hälften var kvinnor. Tabell F-4 visar de ingående diagnosgrupperna. Summan av de ingående komponenterna kan bli större än det sammansatta måttet eftersom en individ kan förekomma i flera grupper när undvikbar slutenvård delas upp i sina komponenter. Hjärtsvikt Njurbäckeninflam Kärlkramp Diabetes Epilepsi KOL Öra-näs-halsinfektion Astma Högt blodtryck Diarré Anemi Magsår Infl sjd kv bäckenorg Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 21. Indikatorförteckning. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen Antal personer Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 21 respektive 25. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Öppna jämförelser visade att det finns stora variationer mellan landstingen i undvikbar slutenvård år Västra Götaland har haft samma nivå av undvikbar slutenvård som riket som helhet senaste åren, men år 29 hade kvinnor i Västra Götaland en något högre undvikbar slutenvård än riket som helhet, både vad gäller antal personer och antal vårddagar per 1 invånare. 16 Öppna Jämförelser 21, SKL

46 41 Generellt ligger män högre än kvinnor vilket troligen har med valet av diagnoser att göra, snarare än att män ges sämre insatser i öppen vård 17. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN Figur F-1. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde 18. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Det finns variationer inom Västra Götaland och mönstret är detsamma som tidigare år. Figur F-1 visar att undvikbar slutenvård är högst i nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 1) under perioden 29-21, liksom tidigare år. Ska- 17 Antalet faktiska personer med undvikbar slutenvård är nästan lika stort bland kvinnor som bland män, men när man åldersstandardiserar är värdet högre bland män. Det finns fler äldre kvinnor än män i befolkningen, och undvikbar slutenvård ökar med stigande ålder Vidare har män mer undvikbar slutenvård i åldrarna år än kvinnor. Detta medför att män får högre värden än kvinnor när resultatet åldersstandardiseras eftersom åldersvikten är högre i dessa åldrar än i äldre åldrar. 18 En individ som förekommer varje år, räknas varje år. Måttet är ett medelvärde över två år. 949 VG raborg har liksom tidigare år den lägsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård per invånare i länet. De stora volymerna av individer som vårdas med undvikbar slutenvård finns bland äldre. Även bland barn i -4 års ålder finns ett stort antal undvikbara vårdtillfällen, framförallt inom öra-näsa-hals och astma. Figur F-11 visar att Östra Skaraborg har en högre andel personer över 8 år som klassas som undvikbar slutenvård än länet som helhet. Nordöstra Göteborg har framförallt en högre andel personer år med undvikbar slutenvård. I verksamhetsanalys 29 visades att nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre andel personer som vårdats i nästan samtliga sjukdomsgrupper i undvikbar slutenvård jämfört med Västra Götalandssnittet. Men det som volymmässigt bidrog mest till att nordöstra Göteborg (HSN 12) hade högre undvikbar slutenvård än Västra Götaland under perioden var det högre antal personer som vårdades för KOL och hjärtsvikt, följt av diabetes. Även Östra Skaraborg (HSN 1) har en högre andel personer med undvikbar slutenvård än snittet i flera av de ingående diagnosgrupperna. Det som volymmässigt bidrog mest till att HSN 1 hade högre undvikbar slutenvård var det högre antal personer som vårdats för hjärtsvikt och diabetes, följt av diarré. Antal per år 2-44 år år år 8+ år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-11. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och fem åldersklasser. Medelvärde % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega 19 En individ som förekommer varje år, räknas varje år. Måttet är ett medelvärde över två år.

47 42 Förändring över tid Figur F-12 visar att antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen fortsätter att minska över tid. Minskningen sker i åldrarna år, men det är framförallt i åldersgruppen år som den volymmässigt största minskningen sker. Minskningen sker både bland kvinnor och män. Minskningen i undvikbar slutenvård beror framförallt på en minskning i antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes enligt definitionen undvikbar slutenvård. För övriga diagnoser ses inga stora förändringar över tid. En minskning ses i alla nämndsområden under perioden 24-21, om än i olika grad (diagram F- 12). Antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat i alla nämndsområden under perioden. Tolkning Indikatorn undvikbar slutenvård kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Skillnaderna mellan områden i undvikbar slutenvård bör tolkas med en viss försiktighet. Det kan finnas flera förklaringar till inomregionala skillnader som beskrivs. T.ex: Den faktiska sjukligheten kan variera mellan områden Diagnossättningspraxis kan variera. Det kan också finnas skillnader i vad som väljs som huvud respektive bidiagnos för vårdtillfällen Det kan finnas skillnader i handläggning på akutmottagningar, i benägenhet att sluten- /öppen-vårda patienter, tex beroende på tillgången på vårdplatser Utbudspunkter Kvalitet och tillgänglighet i den öppna vården kan förebygga akuta vårdkrävande episoder vilket är det som avses mätas i första hand. En uppdelning av den totala undvikbara slutenvården i dess komponenter visar att det kan vara ett viktigt underlag för fortsatt analys. Måttet speglar individer i slutenvård. Om även vårdtillfällen och vårddagar analyseras så fås en kompletterande bild. Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet. Antal per 1 (åldersstandardiserat) VG HSN Figur F-12. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega

48 43 Hjärt- och kärlsjukdomar Inledning Hjärt- och kärlsjukdomarna är ett av de absolut största folkhälsoproblemen såväl i Sverige som Västra Götaland. Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sveriges befolkning, cirka 4 procent av alla dödsfall beror på hjärt- och kärlsjukdom. Män drabbas i yngre åldrar än kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar. Det gäller framförallt för hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt men en liknande könsskillnad finns även för stroke. Vad är hjärt- och kärlsjukdomar? Hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar) omfattar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp (anginösa bröstsmärtor) som tillhör kranskärlssjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom) samt slaganfall (stroke) som tillhör sjukdomar i hjärnans kärl m.fl. Den främsta orsaken till dessa sjukdomar är åderförkalkning (aterioskleros), d.v.s. förkalkningar i blodkärlen, vilket ger försämrad blodcirkulation med syrebrist (ischemi) i organ som följd. Denna syrebrist kan ge obotliga skador på hjärta och hjärna. Hjärtinfarkt innebär att en del av muskelvävnaden i hjärtat dör på grund av syrebrist. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna över 65 år. 9 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av nio påverkbara faktorer, där rökning och höga blodfetter bedöms vara viktigast 2. De övriga sju faktorerna är diabetes, högt blodtryck, bukfetma, psykosociala faktorer som stress, mängden dagligt intag av grönsaker och frukt, motion och alkoholintag. Risken att insjukna tidigt i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt sedan slutet av 197-talet både bland kvinnor och män och detta är den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen är huvudorsaken till att färre drabbas av hjärtinfarkt och stroke i Sverige. Sjunkande blodtrycksnivåer har framförallt haft betydelse för att färre drabbas av stroke. Personer med högt blodtryck löper tre gånger större risk för att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtrycksförhöjning. Insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat, trots att andelen personer med övervikt eller fetma ökat. Hälsokonsekvenserna av övervikten har troligtvis ännu inte visat sig i Sverige. Överlevnaden har också förbättrats, tack vare stora framsteg i den medicinska behandlingen av hjärtoch kärlsjukdomar. Överlevnaden har förbättrats mer för hjärtinfarkt än för stroke. Den sjunkande 2 Hjärtrapport 21, Hjärt- lungfonden dödligheten under 198- och 199-talen kan ungefär till hälften förklaras av sjunkande riskfaktornivåer. Den andra hälften beror på sjukvårdens behandlingsinsatser och åtgärder för att förhindra insjuknande. Fler överlevande patienter kommer att ställa högre krav på sjukvården. I detta avsnitt beskrivs andelen västragötalänningar som har fått hjärtinfarkt eller stroke och vårdats i Västra Götalandsregionen under perioden Nytt i årets rapport är jämförelsen i hjärt- och kärlsjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper i befolkningen. Resultaten har åldersstandardiserats, med befolkningen i riket år 2 som standardpopulation. Hjärtinfarkter Hjärtinfarktförekomsten ökar brant med stigande ålder och är vanligare bland män än kvinnor i alla åldersgrupper. År 21 hade 4 25 västragötalänningar slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos, varav 6 procent var män. År 28 var antalet Hälften av hjärtinfarkterna inträffar bland personer yngre än 8 år. I de åldrarna står män för 7 procent av infarkterna. En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 25-21, både bland kvinnor och män i Västra Götaland, med undantag för män år 21 där en liten ökning ses, framförallt i åldrarna under 8 år (figur F-13). Antalet infarkter har inte minskat bland personer under 8 år under perioden. Antal per 1 (åldersstandardiserat) Män Kvinnor Män <8 år Kvinnor <8 år Figur F-13. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på kön och åren Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Spridningen i antalet hjärtinfarkter mellan hälsooch sjukvårdsnämndsområden år 21 är från 152 personer i Dalsland (HSN 2) till 581 personer i Sjuhärad (HSN 8). Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpvis variation och därför slås

49 44 ibland två år samman i denna redovisning för att få stabilare värden. Göteborg, centrum Väster (HSN 5) har fortfarande klart lägre andel individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt än övriga länet (figur F-14). Östra Skaraborg (HSN 1) hade under åren en klart högre andel personer med hjärtinfarkt än övriga länet, men ligger under perioden på länssnittet. Även Västra Skaraborg (HSN 9) och Sjuhärad (HSN 8) som tidigare haft högre värden än länet, ligger nu runt genomsnittet. Det är troligtvis en slumpmässig variation mellan år som förklarar detta mönster. Personer i nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden Det är framförallt år 21 som bidrar till det högre värdet. Nordöstra Göteborg har tidigare år legat runt länssnittet. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-14. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet personer som slutenvårdats för hjärtinfarkt har minskat i samtliga nämndsområden under perioden 25-21, men minskningen är inte lika tydlig i alla områden (figur F-15) VG Värdena är åldersstandardiserade vilket betyder att skillnader mellan områden inte kan förklaras av olika åldersstruktur i befolkningen. Nämndsmönstret är även liknande för personer yngre än 8 år. Antal per 1 (åldersstandardiserat) Om man endast inkluderar personer yngre än 8 år, så ses ingen minskning över tid i regionen som helhet, men det finns skillnader mellan nämndsområden (figur F-16) HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-15. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antal per 1 (åldersstandardiserat) år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-16. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega.

50 45 Diabetes Diabetes ökar risken för åderförkalkning och behandling kan bromsa utvecklingen av kärlkomlikationer. Majoriteten som insjuknar i hjärtinfarkt och som remitteras till en kranskärsloperation har diabetes eller förstadier till diabetes, många utan att tidigare ha vetat om det 21. Drygt 75 (4,8 procent) av Västra götalänningarna har fått en diabetesdiagnos någonstans i vården - öppen eller sluten vård - under tvåårsperioden Perioden var antalet drygt 71. Införandet av VG-primärvård hösten 29 har medfört ökad registrering av diagnoser. Diabetes är vanligare bland män än bland kvinnor i åldrarna 45 år och uppåt. Det finns inomregionala variationer i diabetesförekomst, vilket visas av figur F-17. Göteborg, centrum-väster (HSN 5) som har en lägre hjärtinfarktsjuklighet har även en lägre diabetesförekomst. Procent (%) HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-17. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E1-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälsooch sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. 3,9 VG 5,6 Procent (%) åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-18. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I2-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke Strokeförekomsten ökar brant med stigande ålder och är vanligare bland män än kvinnor i alla åldersgrupper. År 21 hade 4 93 västragötalänningar slutenvårdats med stroke som huvud- eller bidiagnos, varav ungefär hälften män. År 29 var antalet I åldrarna 2-79 år fick 1 7 kvinnor och män stroke under år 21, vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga stroke. En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 25-21, både bland kvinnor och män i Västra Götaland, med undantag för kvinnor år 21 (figur F- 19). Minskningen ses även i åldrarna under 8 år. 2,5 VG 4,8 Kranskärlssjukdom Närmare 57 (3,6 procent) av Västra götalänningarna har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården - öppen eller sluten vård - under tvåårsperioden Perioden var antalet knappt 53. Införandet av VGprimärvård hösten 29 har ökat registreringen av diagnoser. Kranskärlssjukdom är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar. Figur F-18 visar att nordöstra Göteborg (HSN 12) och Hisingen (HSN 11) har högre andel personer i befolkningen med kranskärlssjukdom än länssnittet. Göteborg, centrum-väster (HSN 5) och Mittenälvsborg (HSN 6) har en lägre andel. Detta mått kan vara en blandning av sjuklighet, benägenhet att söka vård och tillgänglighet till sjukvården, till skillnad från slutenvårdad hjärtinfarkt som i hög grad beskriver sjukligheten. 21 Folhälsorapport 29. Socialstyrelsen Antal per 1 (åldersstandardiserat) Män Kvinnor Män <8 år Kvinnor <8 år Figur F-19. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på kön och åren Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har fortfarande högre andel personer med stroke än länssnittet år (figur F-2). Även Mittenälvsborg (HSN 6) har fortfarande något högre värden, men inte lika tydligt. Hisingen (HSN 11) har högre värden än länssnittet under perioden.

51 46 Mellersta Bohuslän (HSN 4) har liksom tidigare år en lägre andel individer som slutenvårdats för stroke än övriga länet under perioden Nämndsmönstret är liknande även i åldrarna 2-79 år. Andelen personer som slutenvårdats med stroke minskar under perioden Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Göteborg, centrum-väster (HSN 5) har inte samma tydliga minskning i slutenvårdad stroke under perioden som de flesta andra nämndsområden (figur F-21). Detta medför att HSN 5 inte längre har den klart lägsta strokeförekomsten i länet. Nämndsmönstret i förändring över tid är liknande även i åldrarna 2-79 år. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur F-2. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega VG Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur F-21. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Utbildningsnivå och hjärt- och kärlsjukdom Risken att insjukna i en hjärtinfarkt respektive avlida i förtid i ischemisk hjärtsjukdom i Västra Götaland var nästan dubbelt så stor för personer med kort utbildning jämfört med risken för personer med lång utbildning under perioden (figur F-22). Detsamma gäller för stroke och strokedödlighet. Förhållandet gäller både för män och kvinnor. De sociala skillnaderna, mätt i utbildningsnivå, är något mindre nu är för femton år sedan enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 29. Analyser har visat att personer med kort utbildning oftare lever på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt. Det finns stora skillnader i andelen rökare mellan utbildningsnivågrupper, men även skillnader i fysisk aktivitet och intag av frukt och grönt 22, vilket även beskrivs i avsnittet regionens befolkning. I hälso- och sjukvårdrapport 29 konstaterar Socialstyrelsen att utjämnandet av skillnaderna i livslängd och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper är en av de viktigaste utmaningar som sjukvården och samhället som helhet står inför. Socialstyrelsens analyser visar att det finns en stor potential att utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet och det hälsofrämjande förhållningssättet i vården. Många hjärtinfarkter skulle kunna förhindras med förändrade levnadsvanor. 22 Hjärtrapporten 21, Hjärt-lungfonden.

52 47 Hjärtinfarkt Död ischem hjärtsjukdom Stroke Död stroke kort mellan lång kort mellan lång kort mellan lång kort mellan lång Antal per 1 (åldersstandardiserat) Utbildningsnivå 2-79 år Figur F-22. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i hjärtinfarkt 23, respektive åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 24, respektive insjuknat i stroke 25, respektive avlidit av stroke 26 fördelat på utbildningsnivå 27. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Det negativa sambandet mellan utbildningsnivå och hjärtinfarktinsjuknande respektive stroke ses i alla nämndsområden under perioden (figur F-23 och F-24). Men det finns skillnader mellan nämndsområden per utbildningsnivå vilket visar att det även finns andra faktorer än utbildningsnivå som är associerat med sjukligheten. En ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar finns t.ex. bland invandrare från Finland, från länder i Mellanöstern, Asien, Balkan och Turkiet liksom från Östeuropa och Polen 28. Skillnader som inte har kunnat förklaras av utbildningsnivå eller arbetslöshet. 23 Insjuknande hjärtinfarkt definieras här som slutenvårdats eller avlidit med hjärtinfarkt (ICD=I21, I22) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak 24 Åtgärdbar dödlighet ischemisk hjärtsjukdom definieras här som I2-I25 som underliggande eller bidragande dödsorsak 25 insjuknande i stroke definieras här som slutenvårdats eller avlidit med stroke (ICD=I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos eller underliggande eller bidragande dödsorsak 26 Avlidit av stroke definieras här som stroke (I61, I63, I64) som underliggande eller bidragande dödsorsak 27 Utbildningsnivå definieras här som kort=förgymnasial utb t.o.m 9 år, mellan=gymnasial utb t.o.m. 3 år, lång=all eftergymnasial utbildning 28 Folkhälsorapport 29. Socialstyrelsen 29 Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 KORT MELLAN LÅNG HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur F-23. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i hjärtinfarkt 29 fördelat på utbildningsnivå och hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 KORT MELLAN LÅNG HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur F-24. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 2-79 år som insjuknat i stroke 3 fördelat på utbildningsnivå och hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Det negativa sambandet mellan utbildningsnivå och åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom gäller också i samtliga nämndsområden. Nordöstra Göteborg har en klart högre åtgärdbar dödlighet jämfört med övriga nämndsområden i samtliga utbildningsnivågrupper. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna under 8 år har minskat med över 4 procent under de senaste tio åren enligt Öppna jämförelser 29. Den kraftiga nedgången visar att en betydande del av denna dödlighet kan åtgärdas, antingen med medicinska insatser eller med förändringar av levnadsvanor och livsvillkor. Närmare en femtedel av all mortalitet i Sverige kan hänföras till ischemisk hjärtsjukdom. År 27 dog 3 25 västragötalänningar i ischemisk hjärtsjukdom, varav var under 8 år. 29 Insjuknande hjärtinfarkt definieras här som slutenvårdats eller avlidit med hjärtinfarkt (ICD=I21, I22) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak 3 Insjuknande stroke definieras här som slutenvårdats eller avlidit med stroke (ICD=I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos alternativ underliggande eller bidragande dödsorsak

53 48 Kort om kontaktgrad och vårdkonsumtion - Under ett år har ca 71 procent av befolkningen haft kontakt med läkare (kontaktgrad) inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. - En allt större andel av befolkningen varit i kontakt med primärvård. Mellan år 28 och 21 är förändringen markant. - Det finns skillnader i konsumtionsmönstret i öppen- och slutenvård mellan nämndsområden. - Väsentligt fler kvinnor än män har haft en läkarkontakt under året. - Konsumtionen av vårdtillfällen fortsätter att minska i de flesta nämndsområden Kort om undvikbar slutenvård - Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Indikatorn är en av indikatorerna i God Vård. - Undvikbar slutenvård är vanligare bland män än bland kvinnor, i alla åldrar, till följd av valet av diagnoser. - Undvikbar slutenvård har minskat under perioden 24-21, både i Sverige och i Västra Götaland, i alla nämndsområden, och framförallt i åldrarna år. Det beror på att antalet personer som slutenvårdats för kärlkramp och diabetes har minskat. Hjärtsvikt har däremot inte minskat. - Undvikbar slutenvård är högst i nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 1) under perioden 29-21, liksom vid tidigare mätningar. Skaraborg är även det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. - Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården, men tolkningen är komplex. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet Kort om hjärt- och kärlsjukdomar - Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Orsaken är både minskning av riskfaktornivåer och förbättrade behandlingar. - Hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldrar. Hjärtinfarkt - Det finns inomregionala skillnader i hjärtinfarktförekomst. Göteborg, centrum väster har en lägre hjärtinfarktsjuklighet jämfört med övriga länet. - Andelen personer som har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt har minskat i regionen under perioden men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Stroke - Det finns inomregionala skillnader i strokeförekomst och strokedödlighet. - Andelen personer som har slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden 25-21, men mönstret är inte lika tydligt i alla nämndsområden. Utbildningsnivå - Grupper i befolkningen med kort utbildning har nästan dubbelt så hög andel hjärtinfarkter och stroke som personer med lång utbildning. Förhållandet gäller i samtliga nämndsområden, men även andra faktorer än utbildningsnivå förklarar skillnader mellan nämndsområden.

54 49 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer Hälso- och sjukvårdsavdelningen ställer samman data över såväl produktion som konsumtion av ett urval av de vanligaste planerade operationerna i regionen. Materialet finns som bilaga i del 2. En svårighet vid tolkningen är hur det faktiska behovet av operativa ingrepp är. De flesta tabellerna har försetts med ett referenstal som är hämtat från Öppna Jämförelser 28. Det är felaktigt att kalla dessa jämförelsetal för behovstal eftersom behovet kanske inte alls var tillgodosett med den volym som genomfördes under referensåret. Referenstalen kan vidare snabbt bli inaktuella eftersom indikationerna förändras. Ofta kan teknikutveckling göra att allt fler kan ha nytta av operativa ingrepp. Sammanställningen görs för att följa utvecklingen av de viktigaste väntetidsåtgärderna och ge ett underlag för planering. Även om dessa operationer ofta uppmärksammas så svarar de trots allt för en relativt liten del, sannolikt drygt 5 procent, av den totala vårdproduktionen. Landstingsjämförelser På nationell nivå redovisar projektet Öppna jämförelser sedan 27 konsumtionsstatistik till en del beroende av de erfarenheter som gjorts i VGR. Precis som tidigare år är det en stor variation mellan landstingen. Störst variation är det för operation av livmoderframfall där det görs mellan 28 och 198 ingrepp per 1 kvinnor. Västra Götaland ligger i nivå med riksgenomsnittet. Operationsfrekvensen per landsting redovisas i figur G-1. Värmland Kronoberg Halland Gävleborg Norrbotten Östergötland Blekinge Västmanland Kalmar Dalarna RIKET Västra Götaland Jönköping Region Skåne Stockholm Örebro Uppsala Jämtland Västerbotten Gotland Västernorrland Sörmland Figur G-1. Antalet operationer för livmoderframfall per 1 kvinnor i landstingen 29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3. Näst störst variation i landet är det i antalet obesitasoperationer, från 19 (Halland) till 11 (Gotland) ingrepp per 1 invånare (Figur G-2). Antalet obesitasoperationer har ökat de senaste åren, framförallt bland kvinnor. Gotland Värmland Jämtland Sörmland Norrbotten Örebro Stockholm Västerbotten Kronoberg Västmanland Gävleborg Uppsala RIKET Jönköping Blekinge Västernorrland Kalmar Västra Götaland Östergötland Dalarna Region Skåne Halland Figur G-2. Antalet obesitasoperationer per 1 invånare i landstingen 29. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3.

55 5 I figur G-3 ges konsumtionen i Västra Götaland av de ingrepp som redovisats för alla landsting. Kataraktoperation Knäledsplastik Höftledsplastik Prostataförstoring Livmoderframfall Hysterektomi Inkontinens, kvinnor Ljumskbråcksoperation Galloperation Kranskärlsoperation Septumplastik Tonsillektomi Hörselförbättr. operation Figuren visar att det finns en betydande variation där invånarna i VGR totalt sett har en lägre konsumtion än riket av planerade operationer. Liksom tidigare görs det fler hysterektomier i Västra Götaland än i riket men antalet per 1 invånare, som tidigare var näst högst i landet, ligger nu nära riksgenomsnittet. Konsumtion inom Västra Götaland I tabell G-1 redovisas den regionala statistiken över ett antal operationer i VGR samt antal väntande. Tabellen är ett kondensat av en mycket detaljerad beskrivning av produktionen inom 17 områden. Materialet visar att det föreligger en betydande inomregional variation. Värdet för obesitasoperationer är troligen för lågt eftersom operationer utförda av privata vårdgivare och andra landsting inte alltid rapporteras till den regionala vårddatabasen. Obesitaskirurgi Figur G-3. Antalet operationer i Västra Götaland i förhållande till riket 29. Åldersstandardiserade värden. 1 = riksgenomsnittet. Källa: Öppna Jämförelser 21, bilaga 3.. Tabell G-1. Konsumtion av operationer per år och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: Vega och SKL. Operation Antal operationer per år Antal väntande vid respektive årsskifte /7 7/8 8/9 9/1 1/11 Livmoderframfallsoperationer Gallstensoperationer Hysterektomier, benigna Höftplastiker, primära exkl frakturer Inkontinensoperationer, kvinnor Kataraktoperationer Knäplastiker, primära Ljumskbråcksoperationer Prostataoperationer, benigna Tonsillektomier Hörselförbättrande operationer Septumplastiker Varicer, operation av Obesitasoperationer Bukplastiker I tabell G-2 redovisas den procentuella förändringen av antalet ingrepp de fem senaste åren. Liksom tidigare år finns det inget tydligt samband mellan förändringen i antal ingrepp och antalet väntande. Störst procentuell förändring är det för obesitasoperationer. Antalet obesitasoperationer som registrerats i den regionala vårddatabasen uppgick till 558 under 21, en ökning med 2 operationer (133 %) sedan föregående år. För att uppfylla vårdgarantin har dessutom operationer köpts av privata vårdgivare och drygt 3 patienter har via eget vårdval opererats utanför Västra Götaland. Merparten av dessa operationer har dock inte registrerats i den regionala vårddatabasen. Sedan ett år tillbaka finns i VGR en central rutin för hantering av inkomna remisser för fetmabehand-

56 51 ling. Alla patienter med ett body mass index (BMI) 35 kg/m 2 kallas till informationsträff. De patienter som därefter väljer kirurgisk behandling och uppfyller kriterierna för obesitasoperation 31 bedöms av en multidisciplinär board. De patienter som godkänns för operation sätts upp på en regiongemensam väntelista. Under 21 hanterades drygt 7 patienter av denna board. Kvinnor söker i större utsträckning kirurgisk hjälp för sin fetma och 66 procent av patienterna som bedömdes var kvinnor. Det var dock något fler män än kvinnor som godkändes för operation, 96 procent respektive 92 procent av de remitterade (p=,7 efter hänsyn till skillnader i ålder). 31 Nuvarande kriterier ( ) för obesitasoperation är BMI 4 kg/m 2 eller BMI 35 kg/m 2 och komplicerande sjukdom. Tabell G-2. Förändring de senaste fem åren i konsumtion av vissa operationer av planerad vård och antal väntande. Källa: Vårddatabasen Vega och SKL. Förändring i procent operationer väntande Livmoderframfallsoperationer Gallstensoperationer Hysterektomier, benigna Höftplastiker, primära exkl frakturer 1-33 Inkontinensoperationer, kvinnor Kataraktoperationer Knäplastiker, primära Ljumskbråcksoperationer Prostataoperationer, benigna Tonsillektomier 1 24 Hörselförbättrande operationer Septumplastiker 7-32 Varicer, operation av 25-4 Obesitasoperationer Konsumtionsmönster I tabell G-3 ges antalet operationer i förhållande till befolkningen på ett jämförbart sätt. Genomsnittet för VGR är satt till 1. Data är åldersstandardiserade. Därför speglar siffrorna reella skillnader. Tabell G-3. Antalet operationer per invånare 21 i respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Uttryckt som index där VGR=1. Ålderstandardiserade värden. Källa: Vårddatabasen Vega och SKL. Operation/HSN Livmoderframfallsoperationer Gallstensoperationer Hysterektomier, benigna Höftplastiker, primära exkl frakturer Inkontinensoperationer Kataraktoperationer Knäplastiker, primära Ljumskbråcksoperationer Prostataoperationer, benigna Tonsillektomier Hörselförbättrande operationer Septumplastiker Varicer, operation av Obesitasoperationer Bukplastiker Operation av diskbråck halsrygg Operation av diskbråck ländrygg Operation av kotförskjutning Dekompression av ländryggraden Bukaortakirurgi Karotiskirurgi

57 52 Specifika kommentarer Liksom tidigare år finns det stora variationer i hur många ingrepp det utförs av väntetidsåtgärder såväl inom landet som inom regionen. I tidigare års rapporter har lyfts fram specifika områden vilket inte görs vidare här. De skillnader som påpekats kvarstår inom de flesta områden. Variationerna är ofta så stora att de inte betingas av skillnader i sjuklighet utan snarare av skillnader i medicinsk praxis. Det finns stora skillnader för såväl mindre polikliniska ingrepp såsom inkontinensoperationer som resurskrävande ingrepp som ledproteser. Kort om väntetidsåtgärder - Produktion och konsumtion av vissa väntetidsåtgärder redovisas detaljerat i tabellbilagan. - Såväl inom landet som inom regionen finns det en betydande variation i hur ofta kirurgiska ingrepp utförs. En variation som mer avspeglar olika indikationer än skillnader i sjuklighet. - Samspelet mellan väntande och produktionen är komplicerat och påverkas av många faktorer bland annat prioriteringar och praxis. - Redovisning och analys uppdelat på kvinnor respektive män saknas.

58 53 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning Kvalitetsregister ger hälso- och sjukvården goda förutsättningar att på ett systematiskt sätt utveckla kvaliteten i vården. Registren stimulerar till ett kontinuerligt lärande och ständigt förbättringsarbete. Följande avsnitt är en översikt av aktiviteter i Västra Götaland vad gäller kvalitetsuppföljning. Det är en kortfattad redovisning av resultat från ett urval av register. Syftet är att belysa viktiga områden där Öppna Jämförelser samt den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården varit styrande. Det är dock inte en komplett förteckning av aktuella kvalitetsregister. Liksom tidigare år baseras redovisningen till viss del på årsrapporter från nationella kvalitetsregister samt data från Öppna Jämförelser. Detta innebär en eftersläpning av data eftersom dessa källor i allmänhet redovisar uppgifter för ett år under efterföljande höst. I år har dock uppgifter inhämtats direkt från registren i större utsträckning än under tidigare år. Avsnitten om Nationella diabetesregistret (NDR), SWEDIABKIDS, Svenskt Njurregister, Svensk Reumatologis kvalitetsregister, Riks-HIA och RättspsyK bygger huvudsakligen på registrens data för 21. Detta arbetssätt innebär en mycket kort tid från det att data kan levereras till denna rapports färdigställande. Den korta tidsfristen gör att möjligheterna till omfattande analysarbete och avstämningar med berörda är högst begränsade.

59 54 Nationella Diabetesregistret, NDR I Sverige har cirka 36 personer diabetes, eller omkring fyra procent av befolkningen. För personer över 8 år är prevalensen nära 2 procent. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning. Man beräknar att cirka 9 procent av all diabetes utgörs av typ 2. Diabetessjukdomen medför omfattande ekonomiska konsekvenser. Förutom direkta kostnader för kontroll och behandling, tillkommer kostnader för ögonsjukvård, njursjukvård och vård för hjärt- och kärlsjukdomar. Även kostnader för opererande specialiteter som ortopedi och kirurgi för kärlrekonstruktioner, sårrevision och ortopediska ingrepp tillkommer. Ungefär åtta procent av de direkta sjukvårdskostnaderna kan hänföras till diabetes och dess följdsjukdomar. De nationella riktlinjerna för diabetes har presenterats under året. Ett regionalt ägaruppdrag har utarbetats i syfte att införa riktlinjerna i regionen under 211 och 212. Det Nationella Diabetesregistret (NDR) är ett viktigt verktyg i primärvården. För att stimulera till deltagande i kvalitetsregistret utgår målrelaterad ersättning i regionen. NDR registrerar ett flertal patientdata som kan användas som ett mått på kvalitet och grad av måluppfyllelse i förhållande till riktlinjerna. Om uppgifter registrerats flera gånger under året på en patient är det de senast sparade som används för statistik. Registret innehåller även uppgifter om hur patienten behandlas, vilket kan ge en uppfattning om hur väl behandlingsriktlinjer efterlevs. VGR är huvudman för det nationella diabetesregistret. Det är knappast längre möjligt att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete vad gäller diabetes, utan det verktyg som NDR erbjuder. Särskilt viktigt är registret eftersom det omfattar en stor patientgrupp. Sjukdomen medför även konsekvenser för vården inom ett stort antal specialiteter. Täckningsgrad I registerrapport 29 framgår att cirka 73 procent av beräknat antal patienter i VGR, finns i registret. En annan metod som används för att mäta täckningsgrad, är att från läkemedelsregistret identifiera hur många patienter med diabetesmedicinering som återfinns i registret. Beräknat på detta sätt var täckningsgraden 74 procent för VGR. Jämförande tal för riket var 72 respektive 67 procent. Täckningsgrad är en indikator för målrelaterad ersättning, för såväl sjukhus som primärvård. Tidigare har täckningsgrad varit svår att mäta i primärvården, på grund av brister i diagnossättning. Men antalet individer med diabetesdiagnos i primärvården har kraftigt ökat tack vare att ersättningssystemet stimulerar diagnossättning. Det har kraftigt förbättrat förutsättningen för att beräkna täckningsgraden vid enskilda vårdcentraler, vilket redovisas nedan. Diabetesmottagningar vid sjukhus Viktiga indikatorer är måluppfyllelse för blodsockerkontroll, blodtryck samt kontroll av höga blodfetter; goda nivåer minskar påtagligt risken för blindhet/nedsatt syn, dialys, hjärtinfarkt och stroke. Ett av de värden som registreras i NDR är HbA1c. Det är ett blodprov som visar hur väl blodsockret är kontrollerat över en längre tid, cirka 3 månader. God blodsockerkontroll minskar risken för komplikationer. Ett lågt HbA1c måste balanseras mot att samtidigt undvika risker med lågt blodsocker som insulinkoma. Som indikator har NDR angett andel patienter med HbA1c under 52 mmol/mol. Det är synonymt med det tidigare värdet 6, procent. Det är ett högt uppsatt mål som majoriteten inte uppnår. I figur H-1 anges hur väl behandlingsmålet har uppnåtts vid diabetesmottagningarna vid sjukhusen i VGR. procent Mariestad Skene Kungälv Skövde NÄL Alingsås Riket Dalsl Borås Sahlgrenska Mölndal Uddevalla Lidköping Falköping Östra FSS Lundby Figur H-1. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol, 21. Figuren visar att det är större andel patienter som uppnår behandlingsmålet, HbA1c < 52 mmol/mol (med tidigare metod < 6%), i VGR än i riket och att de flesta enheter överträffar riksgenomsnittet. Frölunda specialistsjukhus hade 29 störst andel som

60 55 når målet i landet (34 procent). För 21 uppnår både Lundby och Frölunda ett liknande målresultat. Ett annat mått är den andel som har HbA1c < 73 mmol/mol (med tidigare metod < 8 procent). Det är ett mått som visar en godtagbar blodsockerkontroll, ju högre procent ju bättre. procent NÄL Skövde Mariestad Borås Dalsl Alingsås Riket Sahlgrenska Skene Kungälv Lidköping Uddevalla Falköping Lundby Östra Mölndal FSS Figur H-2. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 73 mmol/mol 21. God blodtrycksbehandling är mycket viktigt för att förhindra utvecklingen av komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och död, men även småkärlssjukdom som drabbar ögon, njurar och nervsystem. procent Dalsl Kungälv Borås Mariestad Uddevalla Lidköping NÄL Skene Riket Alingsås Sahlgrenska Falköping FSS Skövde Lundby Mölndal Östra Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8 mm Hg, 21. I de nationella riktlinjerna för diabetes rekommenderas ett blodtryck under 13/8 mm Hg. En av indikatorerna är hur stor andel av patienterna som uppnår den nivån. De flesta enheterna i VGR överträffar riksgenomsnittet. Ett annat mått som används är andelen som uppnår målvärdet blodtryck 13/8 mm Hg. Med detta mått uppnås ett delvis annat resultat (figur H-4). procent <13/8 <=13/8 Dalsl Kungälv Borås Mariestad Uddevalla Lidköping NÄL Skene Riket Alingsås Sahlgrenska Falköping FSS Skövde Lundby Mölndal Östra Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8 och 13/8 mm Hg, 21. Orsaken till det olika utfallet är hur blodtrycket mäts i praktiken. I vilken utsträckning mätvärdet avrundas till närmsta tiotal före registrering, kan kraftigt påverka utfallet. Det gäller framförallt vårdenheterna Borås, Kungälv och NÄL. Andelen som uppnår mål för LDL-kolesterol varierar påtagligt. procent Skene Lundby Borås Alingsås Kungälv Lidköping Mölndal Dalsl Riket Sahlgrenska Uddevalla Mariestad Falköping Skövde Östra FSS NÄL Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol <2,5 mmol/l, 21. Patienter 3-74 år. Genomsnittet för regionen motsvarar genomsnittet för riket. Skillnaderna inom regionen är dock stora; mer än dubbelt så många patienter vid NÄL och Frölunda sjukhus uppnår målet jämfört med Skene och Lundby. Primärvård Här redovisas resultat från respektive HSN-område vad gäller ett antal kvalitetsindikatorer som ingår i uppföljningen inom VG-primärvård. I den kommande uppföljningen inom VG-primärvård kommer redovisning att ske för utfall på vårdcentralsnivå i det regionala återkopplingsverktyget SPEAR. I samband med införandet av VG-primärvård har antalet patienter med diabetesdiagnos i primärvården kraftigt ökat.

61 56 antal individer Figur H-6. Antalet västragötalänningar i primärvård med diabetesdiagnos i primärvård 25 till 21. Skälet är sannolikt den ersättning som ges till vårdcentraler för ACG (diagnostyngd), vilket stimulerar till en god diagnosregistrering. Som underlag för ersättning har täckningsgraden för enskilda vårdcentraler beräknats i oktober 21. Täckningsgraden beräknas som antalet patienter i NDR, i förhållande till antalet listade patienter med diabetesdiagnos som också besökt vårdcentralen. Totalt sett är täckningsgraden 75 procent. Figur H-7 visar täckningsgrad för enskilda vårdcentraler. För enstaka vårdcentraler är täckningsgraden över 1 procent. Det beror sannolikt på att patienter med diabetes inte fått diabetesdiagnos i vårddatabasen, men ändå finns registrerade i NDR. Denna andel har kraftigt minskat på grund av den allt bättre diagnosregistreringen. procent Figur H-7. Täckningsgrad i procent för enskilda vårdcentraler 21. Avser antal patienter registrerade i NDR i förhållande till antal patienter med diabetesdiagnos som besökt vårdcentralen. Det finns vissa skillnader mellan HSN-områdena. Följande redovisningar avser patienters HSNtillhörighet, det vill säga den vårdcentral där patienten är registrerad. procent HSN 5 HSN 1 HSN 11 HSN 12 HSN 9 HSN 7 VGR HSN 1 HSN 8 HSN 4 HSN 3 HSN 2 HSN 6 Figur H-8. Täckningsgrad i procent för vårdcentraler i de olika HSN-områdena 21. Sämst registrering finns i vårdcentralerna i Göteborg. Nivåerna för de flesta indikatorer kan inte jämföras med resultaten redovisade ovan per sjukhus, eftersom det är frågan om en helt annan patientgrupp. Resultatmåtten nedan för primärvården redovisas för individer yngre än 8 år. Inom primärvården behandlas framförallt typ 2- diabetes där högt blodtryck ofta är en del av sjukdomsbilden Figur H-9. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21, individer < 8 år. Varje punkt är en vårdcentral. procent procent HSN 9 HSN 12 HSN 11 HSN 1 HSN 6 HSN 3 VGR HSN 2 HSN 1 HSN 5 HSN 4 HSN 8 HSN 7 Figur H-1. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21, individer < 8 år. Per HSN.

62 57 I Socialstyrelsens nya riktlinjer poängteras särskilt vikten av intensivare behandling av nydebuterad diabetes. Figur H-11 visar utfallet för diabetespatienter som varit sjuka kortare än fem år. Det är cirka en tredjedel av patienterna. procent HSN 11 HSN 12 HSN 9 HSN 3 HSN 6 VGR HSN 5 HSN 1 HSN 1 HSN 4 HSN 2 HSN 8 HSN 7 Figur H-11. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c < 52 mmol/mol 21. Patienter med diabetesduration < 5 år. 21, individer < 8 år. Per HSN. Graden av god blodtryckskontroll är väsentligt sämre för de patienter som behandlas inom primärvården. Ett vanligt sätt att beskriva behandlingsmålet är andelen patienter med blodtryck under 13/8 mm Hg. Det är också den indikator som finns i de nya nationella riktlinjerna för diabetes. I figuren nedan redovisas denna indikator för primärvården. procent HSN 6 HSN 8 HSN 1 HSN 7 HSN 5 HSN 11 HSN 3 VGR HSN 2 HSN 4 HSN 9 HSN 12 HSN 1 Figur H-12. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <13/8, individer < 8 år. Målnivån är betydligt svårare att uppnå för dessa patienter med typ 2-diabetes som behandlas i primärvården, jämfört med patienter med typ 1- diabetes som får behandling på sjukhus. Ett annat skäl till att målblodtrycket är svårt att uppnå för en majoritet av patienterna är att det är ofta inte heller lämpligt att behandla till under 13/8 mm Hg för vissa patienter som har lågt blodtryck i stående. Nedan redovisas andelen som uppnår behandlingsmålet LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Figur H-13. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 21, individer < 8 år. Varje punkt är en vårdcentral. procent procent HSN 6 HSN 11 HSN 8 HSN 9 HSN 5 VGR HSN 1 HSN 12 HSN 4 HSN 7 HSN 1 HSN 3 HSN 2 Figur H-14. Andel av patienter med diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 21, individer < 8 år. Datakvalitet Tolkningen av resultat från kvalitetsregister kan vara komplicerad på grund av brister i registrering. Det kan handla om att patienter inte tas med, eller att mätvärden saknas för enskilda patienter. Därför är registreringsgrad en av kvalitetsindikatorerna för VG-primärvård. Det gäller såväl täckningsgrad som registrering av enskilda variabler. Nedan ges andel patienter där uppgift om vissa mätvärden saknas. Tabell H-1. Andel av patienter som saknar uppgift om mätvärden Registrering Saknas uppgift, procent HbA1c 4,9 Blodtryck 7,6 Rökning 19,3 Proteinuri 19,7 LDL-kolesterol 33,3 Bortfallet av mätvärden är relativt högt. Jämfört med årsrapport NDR 29 är bortfallet högre för HbA1c och blodtryck (uppgift saknas 29 för 2,5 respektive 5,5 procent av indikatorerna). En förklaring kan vara tillskott av ett stort antal nya vårdgiva-

63 58 re som ännu inte uppnått tillräckligt god datakvalitet. procent Figur H-15. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om HbA1c 21. Registreringen av HbA1c är god för de flesta enheter. Ett litet antal vårdcentraler har dock så bristande registrering att de knappast har möjlighet att kunna jämföra sina behandlingsresultat med andra enheter. För proteinuri (äggvita i urinen) och LDLkolesterol är bortfallet större. Årsvis mätning av proteinuri är viktigt för att tidigt kunna upptäcka komplikationer och eventuellt intensifiera behandling. I figur H-16 redovisas andel som saknar uppgift om proteinuri för enskilda vårdcentraler Figur H-16. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om äggvita i urin 21. procent I figur H-17 redovisas andel som saknar uppgift om LDL-kolesterol för enskilda vårdcentraler. procent Figur H-17. Andel registrerade patienter i NDR som saknar uppgift om LDL-kolesterol. Här är evidensen för behov av årsvis mätning svagare. Ibland glesas kontroller ut för patienter med dokumenterat bra värden. Ibland sker tätare kontroller med det enklare total-kolesterolet. Av det skälet är gränsen för maximal ersättning i regionens målrelaterade ersättning, förhållandevis låg: 8 procent, motsvarande gräns för HbA1c är 95 procent. Kort om NDR - I ett nationellt perspektiv hävdar sig diabetesvården i regionen väl. Flera sjukhus är bland de bästa i landet vad gäller behandlingsmål för HbA1c, och primärvården utmärker med att ha bäst resultat i landet Det finns inomregionala variationer av betydelse och störst är variationen för LDLkolesterol - Registreringskvaliteten är god för de flesta enheter, men ett antal vårdcentraler har stora registreringsbrister. - Kvaliteten på omhändertagande i primärvården är av störst betydelse, eftersom majoriteten av patienterna får sin behandling där. Omhändertagande är ett viktigt område för kvalitetsuppföljning i primärvård. - Arbete pågår med det ägaruppdrag som Kunskapscentrum för Jämställd vård har fått för att studera könsskillnader i diabetesvården.

64 59 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS Den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn är diabetes. År 21 insjuknade 792 barn i diabetes före 18 års ålder. Av dessa togs 167 om hand vid barnmottagningarna i VGR. Det är fler pojkar än flickor som insjuknar i diabetes. Cirka 7 7 barn och ungdomar följs på barndiabetesmottagningar i landet och 18 procent (135) av dessa barn bor i Västra Götaland. Barnen sköts vid sjukhusens barnkliniker av speciella barndiabetesteam bestående av specialistläkare, diabetessjuksköterska, dietist, kurator och psykolog. I Västra Götaland finns sex mottagningar för barn med diabetes. Normalt rekommenderas att barnen gör fyra besök per år hos läkare och diabetessjuksköterska. Kvalitetsarbetet inom barndiabetes startade i början av 199-talet och sedan 1996 har det funnits en nationell kvalitetsgrupp. SWEDIABKIDS har funnits sedan år 2 och har Västra Götalandsregionen som huvudman. Det är ett på många sätt unikt register (SKL, 28) med ett detaljerat beslutstöd inbyggt i kvalitetsregistret. Registret genererar automatiskt standardstatistik där den egna enhetens resultat jämförs med nationella data on-line. Samtliga uppgifter är både sökbara och exporterbara för vidare bearbetning. Från 28 är registret webbbaserat. Täckningsgraden har i flera år varit mycket hög. Från år 27 ingår samtliga barn i landet i registret och uppgifter från samtliga besök samlas in. Här redovisas data för år 21 och som jämförelse data för de två tidigare åren. Vid diabetes är en god kontroll av blodsockret viktigt för att förhindra såväl akuta som kroniska komplikationer av sjukdomen. HbA1c är ett mått på hur blodsockret legat under de senaste 6 till 8 veckorna. Ett lägre värde innebär en lägre risk för senkomplikationer. Generellt sett har flickor och pojkar i yngre åldrar relativt lika HbA1c medan flickorna har högre HbA1c än pojkarna i tonåren. HbA1cvärdet varierar med åldern och det är därför svårt att ange en nivå som alla barn bör uppnå. Amerikanska diabetesassociationen (ADA) har 28 föreslagit målnivåer. Från och med den första januari 211 anges i Sverige HbA1c bara i den nya enheten mmol/mol, vilket möjliggör en internationell jämförelse: Tabell H-2. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Omräknat till nya enheten. Källa: SWEDIABKIDS. Ålder i år Målnivå, mmol/mol - 6 >58 och < < <58 helst <53 Det är lättare att nå bra blodsockerkontroll för barn som har kvar egen insulinproduktion (är i remission). I nedanstående figur redovisas HbA1c-värden för barn som inte längre har egen insulinproduktion, definierat som att de har ett insulinbehov överstigande,5 enheter/kg. Figuren visar värden för de senaste 3 åren. Två kliniker låg 21, liksom tidigare, under och övriga något över riksgenomsnittet. Lidköping uppvisar en tydlig förbättring under dessa år och har beskrivit hur de uppnått detta. När de jämförde sina data i SWEDIABKIDS med andra kliniker så blev det en väckarklocka och under flera år har de haft nya och lägre mål för HbA1c och fokuserat på dem med sämre kontroll bl.a. genom att erbjuda extra uppföljningssamtal hos diabetessköterska. Fler fick också extra stöd av kurator, psykolog och dietist. Spridningen mellan kliniker i landet är stor och klinikernas medelvärde varierade under 21 från 54 till 69 mmol/mol. Under senare år remitteras ungdomarna med diabetes till vuxensjukvården cirka ett år tidigare än förr. Numera är det mindre vanligt att ungdomarna går kvar på barndiabetesmottagningarna efter fyllda 18 år. Adolescensmedicin är en del av barnsjukvården. Tidigare kunde man lägga mer vikt vid barnsjukvårdens speciella kompetens att ta hand om de svårigheter med diabetes som har ett samband med adolescensen. Äldre barn har genomsnittligt högre nivå än yngre men en förändrad ålderssammansättning kan inte helt förklara skillnaderna i HbA1c mellan klinikerna. Under 21 var åldern hos tonåringar högst i Uddevalla och lägst i Göteborg. Lidköping Trollhättan Riket Göteborg Borås Skövde Uddevalla HbA1c, mmol/mol Figur H-18. Klinikers medel-hba1c (28-21) för patienter med insulinbehov över,5 E/kg, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på. Källa: SWEDIABKIDS. Tillförsel av insulin med hjälp av en så kallad insulinpump är ett sätt att efterlikna den normala funktionen hos bukspottkörteln. Pumpen kan programmeras och ger insulin i hundratals doser per dag. Det ger förutsättningar för en mer kontrollerbar tillförsel av insulinet. Syftet är att uppnå mindre svängningar i blodsockret. Med vanlig behandling

65 6 ges insulinet vid tre till sex tillfällen per dag med så kallad insulinpenna. Pumpen gör också att det blir smidigare att ta extra doser under dagen och barnet kan få en friare livsstil. Det krävs dock tätare kontroller av blodsockret vid pumpbehandling. Pumpen kan krångla på olika sätt vilket ganska snabbt kan leda till höga blodsockervärden och så kallad syraförgiftning (ketoacidos) med behov av sjukhusvård. Jämfört med diabetespatienter som använder insulinpenna har dock de som använder pump något högre HbA1c. Under ökade användningen av insulinpumpar tiofaldigt, men under de senaste tre åren har ökningen avstannat. Variationen mellan landets kliniker är stor (21: <1 procent till 7 procent av barnen har insulinpump). De flesta barndiabetesmottagningar i Västra Götaland använder insulinpump oftare än vad som är genomsnittligt för landet (figur H-19). SWEDIAB- KIDS har inte något år kunnat påvisa ett samband mellan hur ofta insulinpump används och HbA1c. Trollhättan Borås Riket Göteborg Uddevalla Skövde Lidköping Andel med insulinpump, % Figur H-19. Andel patienter, i procent, som använde insulinpump Källa: SWEDIABKIDS. Allvarliga akuta komplikationer till diabetes är dels svår hypoglukemi, vilket innebär att blodsockret blivit så lågt att medvetslöshet eller kramper inträffar dels att syraförgiftning, ketoacidos, inträffar pga. insulinbrist. Svår hypoglukemi förekommer i alla åldrar men ketoacidos är vanligare i tonåren liksom bristande compliance. Båda akuta komplikationerna är lika vanliga i VGR som i resten av landet. Innan ungdomar går över till vuxensjukvården har de mycket sällan utvecklat kliniska symtom på senkomplikationer. Men man kan se tidiga tecken till komplikationer och det är därför viktigt att sådana upptäcks och att en försämring motverkas genom förbättrad diabeteskontroll. Indikatorer på vårdprocessen är att mäta hur stor andel som under året kontrollerats för blodtryck, ögonsjukdom, njurfunktion och där det finns notering om fysisk aktivitet, rökning eller att så kallad årskontroll utförts. På landsnivå ser man, att blodtrycket bara undantagsvis är förhöjt (med nuvarande kriterier), att patologiska njurfunktionsprover förekommer i cirka 15 procent, att ögonfynden i de övre tonåren är patologiska hos 2 till 4 procent, att cirka 15 procent av äldre tonåringar röker och att fysisk aktivitet är kopplat till bättre diabeteskontroll. Tabellen nedan visar hur stor andel av barnen i VGR som under 21 hade kontrollerats för dessa indikatorer. Eftersom screening av ögonbottnar bara behöver utföras vartannat år så är 5 procent ett målvärde. För övriga indikatorer gäller 1 procent. Tabell H-3. Andel som under 21 kontrollerat blodtryck, ögon och njurfunktion samt andel där det finns notering om rökning, fysisk aktivitet och årskontroll. Blodtryck Ögonkontroll Njurfunktion Rökning Fysisk aktivitet Årskontroll Ålder 1 år 1 år 1 år 13 år 1 år alla Borås Göteborg Lidköping Skövde Trollhättan Uddevalla Normalt varierar blodtrycket med både ålder och kön vilket försvårar klinisk bedömning av vad som är ett förhöjt respektive normalt blodtryck. I SWE- DIABKIDS finns ett inbyggt beslutstöd så att blodtryckets avvikelse från det normala (korrigerat för längd och kön) direkt visas i samband med att värdena registreras. Det finns också en automatiserad påminnelse om någon av flera indikatorer inte registrerats senaste året. Barn och ungdomar med diabetes skall ha en normal tillväxt. En hög insulintillförsel leder till övervikt. Det är nödvändigt att noggrant kunna följa längd, vikt och BMI-utvecklingen under uppväxten. Tillväxtdiagrammet utgör därför en viktig komponent i kvalitetsregistret SWEDIABKIDS.

66 61 Kort om SWEDIABKIDS - Täckningsgraden är 1 procent. - Registret har ett välutvecklat inbyggt beslutsstöd. - Under har flera av klinikerna i VGR ett något högre HbA1c än i landet som helhet. - Andelen barn som använder insulinpump i VGR har nu nått en stabil hög nivå. - Tidiga tecken på diabeteskomplikationer förekommer hos 15-4 procent bland äldre ungdomar. - Indikatorer på hur vården utförs skiljer tydligt mellan klinikerna vilket det också gör på landsnivå. - Kunskapscentrum för Jämställd vård planerar en fördjupningsanalys av könsskillnader.

67 62 Svenskt NjurRegister (SNR) Dialysvård är en livsuppehållande behandling för patienter med otillräcklig njurfunktion. Det rör sig om knappt 3 6 i Sverige varav preliminärt 588 patienter i VGR (29). Av dessa behöver cirka 73 procent så kallad bloddialys eller hemodialys som ges med dialysmaskin, vanligen på en dialysavdelning. Resterande 27 procent behandlas med påsdialys eller så kallad peritonealdialys som innebär att behandlingen utförs i hemmet, oftast av patienten själv. Trots att antalet hemodialyspatienter är lågt, krävs omfattande resurser, vilket motsvarar den för vården av akuta hjärtinfarkter. Antalet dialyspatienter varierar kraftigt inom landet. VGR har ett för riket genomsnittligt antal. Inom regionen finns som tidigare en variation i antalet dialyspatienter. Skaraborg har tidigare haft över 5 procent fler hemodialyspatienter än Södra Älvsborg i förhållande till befolkningen. Denna skillnad tenderar att utjämnas (tabell H-4). Från att ha varit konstant stigande har antalet patienter som startar aktiv njursviktsbehandling alldeles tydligt planat ut (dialys och transplantation), figur H-2. nya patienter/milj VGR Sverige Figur H-2 Antal nya patienter/miljon invånare Sista årets siffror kan vara lägre på grund av att data inte ännu är tillförlitliga. Även om antalet nya patienter i dialys de senaste åren är oförändrat, har det skett en ökning på grund av att dödligheten har minskat i VGR. De sista tre till fyra åren är dock antalet patienter i dialys i Sverige oförändrat. Dödligheten har minskat de senaste tio åren, trots att patienterna blivit äldre. Det kan tolkas som att behandlingen har blivit bättre. procent (1995=1) dialys(hd+pd) transplantation 21 Figur H-21 Antal patienter i dialys eller med fungerande njurtransplantat. I procent av antalet Svenskt NjurRegister är ett nationellt kvalitetsregister som omfattar bland annat patienter i dialysbehandling. Behandlingsmål som har betydelse för patienternas prognos registreras; kvalitetsregistret redovisar numera ett flertal variabler öppet. Genom ett samarbete mellan sektorsrådet för njursjukvård och hälso- och sjukvårdsavdelningen, redovisas här ett antal variabler som rör endast hemodialys. Mätningen gjordes hösten 21. Vid jämförelsen av enheter är det viktigt att ta hänsyn till olikheter i patientsammansättningen. De sjukhusanknutna enheterna tar oftast hand om patienter som startar i dialys och som senare överflyttas till satellitavdelningar utanför sjukhusen. Det gäller framförallt enheten på SU/Sahlgrenska och enheten i Skövde. De data som samlas in om dialyskvalitet sker vid ett insamlingstillfälle och är därmed en ögonblicksbild av förhållandena just när datainsamlingen sker. Det gör att den statistiska osäkerheten kan vara förhållandevis stor. Täckningsgrad Täckningsgraden är sannolikt mycket god. Registreringen gäller de patienter som är i behandling just vid insamlingstidpunkten som är en gång per år. I tabellen nedan redovisas antalet registrerade patienter för områden i regionen. Tabell H-4. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 21 anges ungefärlig skattning av antalet patienter per miljon invånare inom parentes Borås (254) Skaraborg (363) Göteborg (262) NU (261) Liksom tidigare finns flest hemodialyspatienter per invånare i Skaraborg Det är vanligare med män i hemodialys och de utgör 6 procent av patienterna. Antalet patienter per enskild enhet redovisas nedan.

68 63 antal Borås Falköping SU/Östra Lundby SU/Sahlgr Skövde NÄL Mölndal Figur H-22. Antal hemodialyspatienter per enhet registrerade i Svenskt Njurregister De största enheterna är dialysenheten vid Capio- Lundby sjukhus och dialysenheten vid NÄL. Skene dialysenhet redovisar sina patienter tillsammans med Borås. Registerdata Registret innehåller ett flertal mått som kan stämmas av mot nationella värden och vedertagna riktlinjer. Här ges några exempel. Dialysfrekvens Ett viktigt mätetal är antalet behandlingar per vecka. Normalt rekommenderas tre behandlingar eller fler. Viss kvarvarande njurfunktion och långa resvägar kan göra att patienter istället föredrar två längre behandlingar. Men fler behandlingar har ett medicinskt värde i sig, utöver den sammanlagda tiden per vecka. Andelen patienter med få behandlingar har minskat markant och är nu lägre än i riket som helhet. procent VGR Riket Figur H-23. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka. De individuella enheterna redovisas i figur H-24. procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-24. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Tidigare skillnader i dialysfrekvens har utjämnats påtagligt. Särskilt Borås har minskat andelen med mindre än tre dialyser per vecka. I Skaraborg får samtliga patienter minst tre behandlingar per vecka. Det finns en tydlig nationell trend mot att allt fler patienter får tätare dialyser än tre gånger per vecka. Det märks särskilt i VGR och det är främst enheterna i Skaraborg och Lundby som har drivit den utvecklingen. procent VGR Riket Figur H-25. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka. procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-26. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka Lundby sjukhus avviker markant från övriga enheter. Där får drygt en tredjedel av patienterna fler än tre dialyser per vecka. Även Skövdeenheten visar en liknande utveckling.

69 64 Dialyseffektivitet Mängden dialys skall anpassas efter patientens behov. Behovet kan bero på om det finns viss njurfunktion kvar och på patientens vikt. Ett mätetal för hur mycket behandling man ger en patient är hur mycket urinämnet i blod sjunker per behandling. I nationella riktlinjer, fastställda av Svensk Njurmedicinsk Förening 27, anges som måltal att urinämne i blod skall minska med mer än 7 procent vid varje dialys för de patienter som får tre dialyser per vecka. Ett problem med detta mått är att det inte väger in hur många behandlingar som patienten får per vecka. Därför används allt mer måttet standardiserat Kt/V. Det mäter i princip samma sak, mängden dialys i förhållande till patientens kroppsstorlek. I måttet ingår dialystid, kroppsmassa och dialysutrustningens effektivitet. Även antal dialyser per vecka ingår i mätningen. Måttet på dialysmängd rekommenderas överstiga 2. I figuren nedan redovisas andelen patienter som uppfyller målet. procent VGR Riket Figur H-27. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Vid uppdelning i kliniker framträder vissa skillnader: procent Borås Falköping SU/Östra Lundby SU/Sahlgr. Skövde NÄL Mölndal VGR Sverige Figur H-28. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus. Samtliga patienter vid Falköpingsenheten uppnådde behandlingsmålet 28 och 21, vilket kan anses vara unikt. Tillgång till blodbana för dialys Vid dialys krävs tillgång till blodbanan för att rena blodet i en dialysmaskin. Den bästa metoden är att genom en förberedande operation förstora en av patientens egna blodådror, en så kallad AV-fistel, som kan användas vid dialys. Det ger färre komplikationer och patienten behöver inte besväras av kvarliggande katetrar och det ger bättre möjlighet att ge tillräckligt med dialys. Kvarliggande katetrar är förenade med ökad sjuklighet och dödlighet i komplikationer. Blodförgiftning (sepsis) är en allvarlig komplikation där risken ökar kraftigt för de patienter som inte har en fungerande fistel. I vilken utsträckning patienter har en fistel beror bland annat av operationskapacitet, hur ofta operationen lyckas samt hur hanteringen av fisteln sköts. VGR har något lägre värden än Sverige som helhet: procent VGR Riket Skåne Figur H-29. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en så kallad AV-fistel eller AV-graft Det finns stora skillnader mellan landstingen. Skåne som liknar VGR i antal patienter har särskilt goda resultat. Det finns även en skillnad mellan kvinnor och män. Sex av tio kvinnor har en fistel och sju av tio män. procent Borås Falköping SU/Östr Lundby SU/SS Mölndal Skövde NÄL Riket VGR Figur H-3. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en så kallad AV-fistel Falköping/Skövde tillhör de bästa enheterna i Sverige. Den lägsta andelen med fungerande fistel ses liksom tidigare i Göteborgsområdet. Det går dock

70 65 att se en antydan till förbättring mellan 28 och 21. Blodtryck En viktig behandlingsvariabel är blodtryck eftersom blodtryck kan spegla såväl god dialysbehandling, som hypertoni som riskfaktor för komplikationer. procent VGR Riket , Figur H-31. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<14/9 mm Hg). Riket = Sverige exkl. VGR. År 21 är VGR och riket identiska. Graden av blodtryckskontroll är ökande och på samma nivå i VGR som i riket som helhet. Det finns relativt stora variationer i regionen: procent medel Borås Falköp. Lundby Mölndal NÄL Sahlgr. Skövde Östra VGR Riket Figur H-32. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<14/9 mm Hg). Sett över en längre tid ses skillnader inom regionen som kan vara betydelsefulla. Övriga variabler Svenskt njurregister innehåller ytterligare ett flertal jämförelsevariabler. Här finns till exempel blodvärden. Njursvikt medför sämre förmåga att bilda hemoglobin och röda blodkroppar. Behandling sker därför med hormonet erythropoietin (EPO) i samband med dialys. Njursvikt medför också andra rubbningar som korrigeras med dialysmängd, men också läkemedel. Hit hör rubbningar i kalkfosforbalansen. Trots att det är viktiga variabler för patientgruppen, har vi valt att inte redovisa dem här. Variationen är stor under året och en tvärsnittsundersökning under en vecka speglar dåligt enheters resultat. Däremot är dessa data viktiga för deras eget kvalitetsarbete. Könsskillnader i behandlingseffektivitet I figuren nedan anges hur många kvinnor respektive män som uppnår behandlingsmålet standardiserat KtV mer än 2,. procent kvinnor män Borås Falköp, Lundby Mölndal NÄL Sahlgr, Skövde Östra VGR Riket Figur H-33. Andel av bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV > 2,, 21. Tidigare har vi redovisat en betydande könsskillnad i behandlingseffekt där männen haft en påtagligt sämre måluppfyllelse. Det är tydligt att denna skillnad mellan könen kraftigt har minskat. Den viktigaste förklaringen till skillnaden mellan könen har varit att männen har ett större dialysbehov beroende på större kroppsvikt. Mindre könsskillnader pekar mot att behandlingen nu är bättre anpassad efter patientens behov. Figur H-34 visar hur behandlingsmålen för män förändrats mellan 26 och 21. procent Borås Falköp, Lundby Mölndal NÄL Sahlgr, Skövde Figur H-34. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår standardiserat KtV > 2,, 26 och 21. Kvalitetsarbete Sektorsrådet för njursjukvård har under 28 tagit fram en plan för regional kvalitetsutveckling. Den innehåller indikatorer för god dialysvård varav ett antal har redovisats i denna rapport. Vidare har sektorsrådet redovisat en plan som syftar till att uppnå en vård på lika villkor i regionen. Mått på dialyseffektivitet ingår i ett flertal överenskommelser med sjukhusen och föreslås vara kopplat till målrelaterad ersättning. Dialysvården i VGR har förbättrats i detta avseende.

71 66 Kort om hemodialys - De nationella kvalitetsregister som finns för njursjukvården i regionen har en god täckningsgrad. Registren är av stort värde för enskilda kliniker, men också för en framtida planering av dialysvårdens resursbehov. - Prognosen för dialyspatienter har förbättrats kraftigt de senaste tio åren med minskad dödlighet trots allt äldre patienter. - Det har skett en tydlig förbättring av dialysvården i form av att allt större andel av patienterna får en adekvat dialysdos. VGR ligger strax över riksgenomsnittet i levererad dialysmängd. Det regionala arbetet via det njurmedicinska sektorsrådet kan ha bidragit till detta. - Den största negativa avvikelsen är att alltför få patienter i Göteborg får dialys med så kallad AV-fistel. Det innebär en patientrisk och försvårar dialysbehandlingarna. Bara en marginell förbättring ses sedan förra årets rapport. - Tidigare könsskillnader i behandlingseffektivitet har kraftigt minskat, tack vare en förbättrad anpassning till patientens behov av behandling.

72 67 Svenskt Bråckregister Det är vanligt med ljumskbråck och 1992 skapades det nationella kvalitetsregistret. I Svenskt bråckregister registreras operationer av såväl ljumskbråck som lårbråck. Lårbråck utgör dock endast cirka 1 procent av alla bråck. Årligen görs knappt 2 ljumskbråcksoperationer i Sverige. Ljumskbråck är cirka tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Cirka var fjärde man i Sverige har eller har haft ljumskbråck och bland vuxna män är detta det vanligaste kirurgiska ingreppet. Tidigare drabbades upp emot 2 procent av de opererade patienterna av återfall. En utveckling av operationsmetoder har dock medfört att återfallsrisken har minskat till drygt 3 procent. Orsaker till omoperation är framförallt nytt bråck eller smärtor i operationsområdet. Tack vare bråckregistret kan registrerade patienter som opererats följas över tid. Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tidpunkten för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Med dessa data som grund kan risken att åter opereras för ett bråck i samma ljumske beräknas i förhållande till tiden efter den första bråckoperationen, den kumulativa omoperations-incidensen. Observera att tillgänglighet och indikation för behandling kan påverka resultatet. Om väntetiden för operation är mycket lång kan återfallsoperationer senareläggas så mycket att det påverkar en jämförelse mellan kliniker. Det man egentligen vill jämföra är återfall av bråck men det man av praktiska skäl jämför är hur många som verkligen opereras för sitt återfall. Återfall mätt som omoperationer på samma sida ingår som ett kvalitetsmått i Öppna Jämförelser och redovisas på landstingsnivå i figur H-35. Vid mätningen hade Västra Götaland 4,1 procent återfall jämfört med 3,4 procent i riket. Under perioden har andelen omopererade sjunkit till 3,8 procent i Västra Götaland och 3,1 procent i riket. Västernorrland Örebro Västmanland Uppsala Kalmar Norrbotten Blekinge Skåne Stockholm Riket Värmland Västerbotten Jämtland Östergötland Dalarna Jönköping Västra Götaland Kronoberg Sörmland Gävleborg Halland Gotland Andel omoperationer, % Figur H-35. Andel (%) som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, respektive Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. I figur H-36 nedan redovisas andelen omopererade ljumskbråck i Västra Götaland per klinik. Under 29 gjordes drygt 2 6 ljumskbråcksoperationer i Västra Götaland och huvuddelen av dessa, cirka 2 procent, utfördes inom NU-sjukvården. De fyra kliniker som ligger under rikssnittet (3,1 %) för andel omopererade under 25-29, (SkaS/SiF, NU/Uddevalla, SÄS/Skene och Frölunda) har samtliga en stor operationsvolym. Tillsammans utförde dessa kliniker nästan 5 procent av alla ljumskbråcksoperationer i Västra Götaland under 29. Procent SU Sahlgrenska Lundby SkaS KSS Carlanderska SkaS SiL SU Östra SU Mölndal SÄS Borås Alingsås Kungälv SkaS SiF NU Uddevalla SÄS Skene Frölunda Figur H-36. Andel (%) som omopereras inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, respektive Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21.

73 68 Vid den senaste mätningen hade Lundby en lägre omoperationsfrekvens jämfört med tidigare. Måttet är svårt att påverka snabbt, eftersom det bygger på en femårsrisk, men ett lägre värde innebär att det senaste året har bättre resultat än det år som inte längre ingår i mätningen. Vissa sjukhus utför få operationer med en hög andel akuta operationer. Även om registret i sin redovisning korrigerar statistiskt för detta blir resultaten osäkra vid låga volymer. SU/Sahlgrenska som har en hög andel omoperationer är ett exempel på detta. Endast två procent av ljumskbråcksoperationerna 29 utfördes vid SU/Sahlgrenska och en stor andel av dessa var akuta. Kort om Bråckregistret - Bråckoperation är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige. - Bråckregistret har hög kvalitet, god anslutningsgrad och offentliggör resultat i stor utsträckning. - Registret visar att bråckkirurgin förbättras. - Registret är ett viktigt verktyg för bättre vård. - Kunskapscentrum för Jämställd vård planerar en fördjupningsanalys av könsskillnader.

74 69 Gynop-registret 1994 startades Gynop-registret, ett nationellt kvalitetsregister inom den gynekologiska kirurgin. Ambitionen är att följa patienten genom hela vårdkedjan. Information inhämtas såväl från sjukvården som från de berörda patienterna. Registret omfattar idag sex delregister, varav flera är startade under de senaste åren. De sex delregistren benämns och innefattar: Adnex: kirurgi på äggstockar/äggledare EA: kirurgi inuti livmodern Hysterektomi: borttagande av/kirurgi på livmodern Inkontinens: inkontinenskirurgi Prolaps: framfallskirurgi Tumör: gynekologisk tumörkirurgi Registerdeltagande Jämfört med tidigare år har deltagandet i de olika delregistren breddats. Gynopregistret anger följande deltagandemönster för kvinnoklinikerna i Västra Götaland under 29. Tabell H-5. Anslutning till gynop-registrets olika delregister. Källa: Årsredovisning avseende benign hysterektomi 29. FSS NU SkaS SU SÄS Adnex x x x EA x x x Hyst x x x x Inkont x x x x Prolaps x x x x x Tumör x x x x Delregistret för hysterektomi I de diskussioner som löpande förts med sektorsrådet för kvinnosjukvård gällande kvalitetsindikatorer, måltal och målrelaterad ersättning har hysterektomiregistret hittills tilldragit sig störst uppmärksamhet. Hysterektomiregistret redovisar data för benign hysterektomi, dvs. borttagande av livmodern utan misstanke om cancer. Kirurgiska ingrepp vid känd livmodercancer omfattas numera inte av detta delregister utan ingår i tumörregistret. Den vanligaste godartade orsaken till hysterektomi är blödningsproblem följt av trycksymtom från myom (muskelknutor i livmoderväggen). Operationerna kan utföras med olika kirurgisk teknik. Det är således möjligt att operera både genom bukväggen och genom slidan samt att använda såväl öppen kirurgi som titthålskirurgi (laparoskopi). Täckningsgrad i hysterektomiregistret En grundförutsättning för meningsfulla och fördjupade diskussioner av data i alla kvalitetsregister är att täckningsgraden är rimligt god. Oftast krävs minst 75 procents täckningsgrad. I figur H-37 redovisas antalet benigna hysterektomier som år 29 registrerades i den regionala vårddatabasen Vega och hysterektomiregistret. Täckningsgraden 29 för NU, SkaS, SU och SÄS var 77, 94, 78 respektive 87 procent. Totalt för regionen var täckningsgraden 82 procent. Antal patienter Hyst.reg Vega NU SkaS SU SÄS VGR Figur H-37. Patienter som genomgått hysterektomi på grund av benign sjukdom och rapporterats till hysterektomiregistret respektive vårddatabasen Vega år 29. Källa: Årsredovisning avseende benign hysterektomi 29 och vårddatabasen Vega. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Antalet benigna hysterektomier i Vega utgör nämnaren vid beräkning av täckningsgrad. Jämfört med 28 har täckningsgraden för NU, SU och SÄS sjunkit medan den ökat kraftigt för SkaS. Samtliga sjukhus uppnår dock en täckningsgrad på över 75 procent. Delregistret för prolapskirurgi Från och med 21 kommer andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynopregistret att ingå i regionens förteckning över kvalitetsindikatorer som åsatts regiongemensamma måltal. Figur H-38 redovisar antalet prolapsoperationer som 29 registrerades i prolapsregistret respektive i den regionala vårddatabasen Vega. Täckningsgraden för 29 var 19 procent för Frölunda, 96 procent för NU, 24 procent för SkaS, 94 procent för SU och 79 procent för SÄS. Totalt i regionen var täckningsgraden 77 procent Troliga orsaker till att täckningsgraden för Frölunda överstiger 1 procent är dubbelrapportering till kvalitetsregistret eller rapportering av andra patienter till registret än vad som kan identifieras i vårddatabasen Vega. Utöver de i figuren redovisade operationerna har

75 7 Alingsås och Lundby utfört knappt tio operationer var men dessa kliniker deltar inte i gynop-registret. Antal prolapsoperationer Prolapsreg. Vega FSS NU SkaS SU SÄS VGR Figur H-38. Antal prolapsoperationer som registrerats i Gynop-registret respektive vårddatabasen Vega år 29. Källa: Gynop-registret Prolapsrapport 21 del 1 och vårddatabasen Vega. Perinealbristning vid förlossning Av de kvalitetsindikatorer med bäring på kvinnosjukvård som redovisas i Öppna jämförelser 21 är det endast andelen perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning som redovisas nedbrutet på sjukhusnivå. Perinealbristningar kategoriseras på en skala I-IV efter vävnadsskadans storlek. Grad III och IV är de mest omfattande bristningarna som oftast behöver åtgärdas på operationsavdelning och under ryggbedövning. Andelen perinealbristningar har generellt sett ökat inom den svenska förlossningsvården de senaste decennierna. Kända riskfaktorer för att drabbas av perinealbristning är att vara förstföderska, bära på ett stort barn, ha en långdragen förlossning eller att förlösas med tång/sugklocka. Bristningar som inte upptäcks och åtgärdas adekvat kan innebära betydande problem för den drabbade kvinnan. Procent 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, NU SkaS SU SÄS VGR Riket Figur H-39. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning och 24-28, åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna jämförelser 29 och 21 Figur H-39 visar att Västra Götalandsregionen som helhet, liksom samtliga aktuella sjukhus, ligger under eller väldigt nära riksgenomsnittet 24-28, vilket är tillfredsställande. Samtliga sjukhus har dessutom något lägre eller samma andel som vid föregående mätning Detta utesluter givetvis inte en fortsatt förbättringspotential. Sektorsrådet för kvinnosjukvård har även i detta fall ställt sig positivt till att innefatta andelen allvarliga perinealbristningar i kommande regionala förteckningar över kvalitetsindikatorer och kvalitetsrelaterade måltal. Kort om gynop-registret - Gynop-registret består av sex separata delregister som täcker olika gynekologiska områden. - Det är i nuläget bara möjligt och rimligt att redovisa information från delregistren för benign hysterektomi och prolapskirurgi - Information om täckningsgrad respektive inrapporteringsgrad är svårgripbar eller saknas, vilket inte underlättar tolkning av data eller inomregional benchmarking. - Andelen perinealbristningar grad III och IV är lägre i Västra Götaland jämfört med riket

76 71 Rikshöft Årligen inträffar cirka 19-2 höftfrakturer i Sverige. Höftfraktur drabbar i övervägande grad äldre personer på grund av högre fallrisk och större tendens till benskörhet. Bland äldre personer sker de flesta frakturerna i samband med ett fall på golvet, till exempel vid förflyttning eller när personen reser sig från en stol. Höftfrakturer är ovanliga före 5 års ålder och beror då oftast på kraftigt våld såsom trafikolyckor och fall från höjder. Cirka 7 procent av höftfrakturpatienterna är kvinnor. Medelåldern bland de drabbade är drygt 8 år. I kvalitetsregistret Rikshöft, som startade 1988, registreras den akuta vården och patientens funktion, smärta samt hälsorelaterad livskvalitet fyra månader efter behandlingen. Även vårdkedjan under de första fyra månaderna registreras. Täckningsgrad Under 29 genomfördes höftfrakturoperationer vid 54 sjukhus i Sverige 32, 49 av dessa deltog i kvalitetsregistret Rikshöft. Samtliga sjukhus i Västra Götaland deltar i registret och under 29 registrerade dessa drygt 2 6 höftfrakturer i Rikshöft varav merparten vårdades inom SU (35 %) och NUsjukvården (22 %). Av nedanstående figur framgår att samtliga sjukhus i regionen har högre täckningsgrad i registret än riksgenomsnittet, både 28 och 29. Täckningsgraden är dock relativt låg vid SU och var lägre 29 (79 %) jämfört med 28 (87 %). Procent Alingsås Kungälv NU SkaS SU SÄS VGR Riket Figur H-4. Andel höftfrakturer registrerade i Rikshöft 28 och 29 av samtliga höftfrakturer (ICD-1 kod S72.- S72.2) registrerade i socialstyrelsens patientregister. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Resultat De resultat som presenteras har, med något undantag, hämtats ur Rikshöft årsrapporter samt ur Öppna Jämförelser och omfattar endast patienter 5 år och äldre. 32 Källa: Rikshöft Årsrapport 29 Väntetid till operation Den initiala omvårdnaden är betydelsefull för att patienten snabbt ska kunna återgå till tidigare funktionsnivå. Genom god smärtlindring och kort tid från ankomst till operation motverkas komplikationer som till exempel infektioner och trycksår och rehabiliteringen underlättas. I Socialstyrelsens riktlinjer anges att operationen bör utföras så tidigt som möjligt, helst inom 24 timmar. Medelväntetiden från det att patienten ankommit till sjukhuset till dess att operationen påbörjats har successivt sjunkit mellan 27 och 29, såväl i riket (från 29 timmar till 25 timmar) som i Västra Götaland (från 35 till 26 timmar). Alingsås, Lidköping och Skövde har haft lägre medelväntetid än riket under de tre senaste åren. SU har kraftigt minskat väntetiden från 47 timmar till 27 timmar mellan 27 och 29. SÄS hade 5 timmar kortare medelväntetid 29 jämfört med 28 men hade trots det längst medelväntetid i VGR, 3 timmar, under 29 (figur H-41). Timmar Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS SU SÄS VGR Riket Figur H-41. Medelväntetid till operation för höftfraktur 27, 28 och 29. Källa: Öppna Jämförelser 28, 29 och 21. De tre senaste åren har väntetid till operation varit relativt lika för män och kvinnor i Sverige. I Västra Götaland däremot, har män haft längre väntetid än kvinnor. Uppgifterna avseende män för 27 är behäftade med en ganska stor osäkerhet och bör därför tolkas med viss försiktighet. Av figur H-42 framgår dock att den regionala skillnaden mellan könen har minskat med tiden. Timmar VGR Kvinnor Män Riket Figur H-42. Medelväntetid till operation för höftfraktur 27, 28 och 29 för kvinnor och män i Västra Götaland och i riket. Källa: Öppna Jämförelser 28, 29 och 21.

77 72 Ett annat sätt att redovisa väntetid till operation är att ange andelen patienter som opereras inom 24 timmar. För 29 var den genomsnittliga andelen i riket 62 procent respektive 6 procent i Västra Götaland. I regionens handlingsprogram för God Vård anges att minst 75 procent av patienterna bör opereras inom 24 timmar. Av figur H-43 framgår att inget av regionens sjukhus nådde upp till målet 21 och att genomsnittet för Västra Götaland var 6 procent. Vid Alingsås, Kungälv och SkaS/SiL har dock över 7 procent av patienterna opererats inom 24 timmar. Procent Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS Figur H-43. Andel (%) patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar, 21. Källa: Rikshöft opublicerade data. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Vårdtid Medelvårdtiden vid de opererande klinikerna har successivt sjunkit under flera decennier men stabiliserats under senare tid. Medelvårdtiden 27, 28 och 29 vid regionens sjukhus och i riket redovisas i figur H-44 nedan. I riket har medelvårdtiden minskat från 1,7 till 9,8 dagar mellan 27 och 29. Under dessa år har medelvårdtiden varit relativt stabil vid Kungälvs sjukhus, i NU-sjukvården, vid Kärnsjukhuset i Skövde och SÄS. SU har drastiskt minskat medelvårdtiden, från 18,7 dagar till 12,3 dagar mellan 27 och 29. Under samma tidsperiod har sjukhuset i Lidköping minskat vårdtiden med 1,8 dagar. Alingsås lasarett, som hade bland de kortaste vårdtiderna i landet 27, har 2,8 dagar längre medelvårdtid 29 jämfört med 27. Trots det hade sjukhuset regionens näst kortaste vårdtid 29. SU SÄS VGR Medelvårdtid, dagar Alingsås Kungälv NU SkaS SiL SkaS KSS SU SÄS Riket Figur H-44. Medelvårdtid 27, 28 och 29. Källa: Rikshöft årsrapport 27, 28 och 29. En förklaring till kortare vårdtider skulle kunna vara att en större andel av patienterna inte rehabiliteras vid den opererande enheten utan istället får sekundär rehabilitering vid någon annan enhet. I Rikshöft årsrapport 29 analyseras sambandet mellan medelvårdtid och andelen patienter som direkt skrivs ut till det boende de hade före höftfrakturen. Trots att medelvårdtiden sjunkit under de senaste 2 åren, har andelen patienter som skrivs ut till ursprungsboendet inte minskat. Det finns dock på riksnivå ett visst samband mellan medelvårdtid och andel patienter som skrivs ut till ursprungsboendet. Av figur H-45 framgår dels att detta samband även fanns för regionens sjukhus 29 (korrelationskoefficient, r=,72) dels att samtliga regionens sjukhus detta år skrev ut hälften eller drygt hälften av patienterna till ursprungsboende. Andel åter till ursprungsboende, % Medelvårdtid, dagar Figur H-45. Relation mellan medelvårdtid vid höftfraktur och andel patienter som skrivs ut till ursprungsboende, 29. Källa: Rikshöft årsrapport 29. Protesoperation Ungefär hälften av höftfrakturerna är cervikalfrakturer (brott på lårbenshalsen). Tidigare behandlades majoriteten av dessa med osteosyntes (spikning) men under det senaste decenniet har praxis till viss del ändrats då studier visat att insättning av höftprotes vid dislocerade (felställda) cervikalfrakturer ofta ger en bättre läkning. Andelen patienter 65 år och äldre med cervikal höftfraktur som protesopererades under i riket varierade från 42 till 68 procent med ett genomsnitt på 59 procent. I Västra

78 73 Götaland protesopererades knappt 62 procent av patienterna (64 % av kvinnorna och 57 % av männen) under (figur H-46). Alingsås Kungälv NU SkaS SU SÄS VGR Riket Kort om Rikshöft - Samtliga sjukhus i Västra Götaland har hög täckningsgrad i registret. - Genomsnittlig väntetid till höftfrakturoperation har minskat men är fortfarande något längre i Västra Götaland jämfört med riket. - Västra Götalandsregionen har en stor andel patienter som opereras med höftprotes vid cervikal höftfraktur Procent Figur H-46. Andel protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur samt Avser patienter 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21.

79 74 Svenska Höftprotesregistret Höftledsartros (förslitning av ledbrosket) är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Artros medför ofta smärta och stelhet i höftleden med hälta och gångsvårigheter som följd. Majoriteten får endast besvär i ena höftleden. Ärftlighet är en orsak till höftledsartros, men även övervikt, tidigare höftfraktur samt tidigare infektion i höftleden kan öka risken. Höftledsartros är något vanligare bland kvinnor än bland män. Drygt 15 personer i Västra Götaland (1,4 % av kvinnorna och 1,1 % av männen, 18 år och äldre) är drabbade av höftledsartros, dvs. de har fått diagnosen vid ett läkarbesök eller vårdtillfälle någon gång under tvåårsperioden Figur H-47 visar att Norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2) och Västra och Östra Skaraborg (HSN 9, 1) har en högre andel personer med höftledsartros jämfört med genomsnittet i regionen. Göteborg, centrum-väster (HSN 5), Södra Bohuslän (HSN 7), Göteborg, Hisingen (HSN 11) och nordöstra Göteborg (HSN 12) har en lägre andel. Skillnaderna mellan de olika områdena kan till stor del förklaras av olika ålderssammansättning. Procent 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kvinnor Män HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur H-47. Andel (%) västragötalänningar som har fått diagnosen höftledsartros (ICD1-kod M16) vid ett besök eller vårdtillfälle inom vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Förekomsten av höftledsartros ökar med stigande ålder. I yngre åldrar är det lika många kvinnor och män som drabbas men från 5-årsåldern och uppåt är det betydligt fler kvinnor än män som har fått diagnosen höftledsartros (figur H-48). 1,5 VGR 1, Antal individer Kvinnor Män Ålder Figur H-48. Antal västragötalänningar som har fått diagnosen höftledsartros (ICD1-kod M16) vid ett besök eller vårdtillfälle inom vården under tvåårsperioden 29-21, fördelat på femårsåldersgrupper och kön. Källa: Vårddatabasen Vega. Behandlingen av höftledsartros innebär oftast operation där hela höftleden byts ut mot en konstgjord led. Operation med total höftprotes är en vanlig behandling. År 29 utfördes cirka 15 6 primära totala höftprotesoperationer i Sverige, varav cirka 2 25 i Västra Götaland 33. I Svenska Höftprotesregistret registreras dels operationer med total höftprotes vid artros/artrit dels operationer med halvprotes där huvudindikationen är höftfraktur. Täckningsgrad Höftprotesregistret har en längre tid haft mycket god täckningsgrad. För år 29 gjordes en samkörning på individnivå av registret och Socialstyrelsens patientregister. För totalproteser var då täckningsgraden i registret 97,5 procent för landet som helhet. I Västra Götaland varierade täckningsgraden från 95,7 procent (SU) till 99,1 procent (SkaS) 29. Resultat Nedan redovisade uppgifter har hämtats ur kvalitetsregistrets årsrapport 29 samt från Öppna Jämförelser 29 och 21. Registret redovisar öppet utfallet för ett stort antal variabler. Tre av dessa, patientrapporterad hälsa, omoperationer inom två år samt antal proteser som inte revideras inom tio år ingår i Öppna Jämförelser och utfallet i Västra Götaland redovisas nedan. Ett viktigt mått på kvaliteten är hur stor andel av proteserna som överlever (inte revideras) 1 år efter operation. Revision innebär att en ny operation genomförs där en eller flera delar av protesen byts ut, eller att hela protesen tas bort. I figur H-49 redovisas andelen totala höftproteser som inte reviderats under tioårsperioderna respektive Västra Götaland ligger på riksgenomsnittet, strax under 95 procent. Det finns dock en 33 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.

80 75 viss inomregional variation. Lägst andel, vid båda mättillfällena, har Mölndal som också ligger lågt i jämförelse med övriga kliniker i landet. Enligt registrets årsrapport har detta fynd lett till en djupare analys som ska ligga till grund för en lokal översyn. Procent Alingsås Borås Carlanderska Falköping Kungälv Lidköping Mölndal Sahlgrenska Skene Skövde Uddevalla Östra VGR Riket Figur H-49. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 1 år, respektive % konfidensintervall för de opererande enheterna, Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Begreppet reoperation innefattar, till skillnad från revision, alla kirurgiska ingrepp som direkt kan relateras till höftprotesen. Det kan alltså innebära allt från utbyte av protesdelar eller borttagande av protesen (revision) till mindre ingrepp som sårrevision. Reoperationerna hänförs till den klinik som utfört primäroperationen. I figur H-5 framgår att andelen reopererade i Västra Götaland är i nivå med riket som helhet. Det finns dock en variation inom regionen men det är också en stor osäkerhet i siffrorna vilket illustreras genom de stora konfidensintervallen för tidsperioden Mölndal har dock en signifikant högre andel omopererade jämfört med genomsnittet i regionen och riket medan Falköping, Lidköping, Ortho Center och Skövde har en lägre andel. Procent 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Alingsås Borås Carlanderska Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Medical Center Mölndal Ortho Center, Gbg Sahlgrenska Skene Skövde Uddevalla Östra VGR Riket Figur H-5. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation, respektive med 95 % konfidensintervall för Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Smärta och låg hälsorelaterad livskvalitet är de huvudsakliga indikationerna för höftprotes- operation. Det är därför viktigt att mäta utfallet av dessa variabler och patienterna får besvara ett frågeformulär preoperativt samt ett, sex och tio år efter operationen. När svarsfrekvensen mättes 28 hade 81 procent av patienterna i Västra regionen besvarat enkäten, såväl preoperativt som efter ett år. Hälsorelaterad livskvalitet mäts med EQ-5D-index som har skalan (död) till 1 (full hälsa). Figur H-51 visar genomsnittlig ökning i EQ-5D ett år efter operationen jämfört med tillståndet innan operationen. Riket VGR Östra Uddevalla Skövde Skene Ortho Center, Gbg Mölndal Lidköping Kungälv Frölunda Falköping Carlanderska Borås Alingsås,,1,2,3,4,5 EQ-5D index Figur H-51. Genomsnittlig förbättring i patientrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ-5D) vid uppföljning ett år efter total höftprotesoperation. Patienter som opererats och där 1-årsuppföljning gjorts Källa: Öppna Jämförelser 21. Genomsnittlig förbättring i EQ-5D för riket har konstant legat på,36 sedan mätningarna startade 22 och detta värde kan anses som ett rimligt mål. Variationen inom landet liksom inom Västra Götaland är relativt stor men det kan finnas många orsaker till detta, t.ex. patienternas ålder, socioekonomi, på vilken indikation operationen gjorts etc. En mer omfattande analys av variationen har initierats av registeransvariga. Könsaspekter Höftprotesoperation är vanligare bland kvinnor än bland män och operationerna utförs oftare vid högre ålder hos kvinnor. Under perioden var medelåldern vid operation 7 år för kvinnor och 67

81 76 år för män. Andelen män som opereras har ökat på senare år och under utfördes drygt 41 procent av operationerna på män. En analys av samtliga höftprotesoperationer utförda visade att män oftare än kvinnor drabbas av revision (relativ risk 1,44, 95 % konfidensintervall 1,38-1,5). Analysen tog hänsyn till ett flertal faktorer som kunde skilja mellan könen, som till exempel ålder, diagnos, typ av snitt etc. I figur H- 52 redovisas andelen totala höftproteser som inte reviderats under tioårsperioderna respektive 2-29 för Västra Götaland och riket, uppdelad på kvinnor och män. Procent VGR Riket 2-29 Kvinnor Män Figur H-52. Andel totala höftproteser som inte reviderats inom 1 år, respektive 2-29, för kvinnor respektive män i Västra Götaland och landet som helhet. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. Före operationen anger kvinnorna en lägre genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet (mätt med EQ- 5D). Efter ett år är dock förbättringen större för kvinnor än för män. Trots kvinnornas förbättring har de dock i genomsnitt en signifikant lägre hälsorelaterad livskvalitet än männen ett år efter operationen. Kort om Höftprotesregistret - Registret har en mycket hög täckningsgrad såväl i Västra Götaland som i landet som helhet. - Andelen totala höftproteser som inte reviderats under det senaste decenniet är lika stor i Västra Götaland och i riket. - Andelen omoperationer inom två år i Västra Götaland är i nivå med rikssnittet. Det finns dock en relativt stor inomregional variation. - Män som opereras med total höftprotes drabbas oftare av revision än kvinnor. - Kvinnor anger en större förbättring av hälsorelaterad livskvalitet än män ett år efter operation.

82 77 Svensk Reumatologis kvalitetsregister 1 8 Kvinnor Män Reumatologiska sjukdomar är förbundna med lidande och höga samhällskostnader. Mer än två procent av befolkningen lider av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) eller annan inflammatorisk ledsjukdom. Dessa ledsjukdomar ger ledsvullnad, smärta, nedsatt muskelkraft och trötthet. Brosk- och benvävnad kan också förstöras vilket bidrar till att funktionshinder blir bestående. Sjukskrivningstalen är höga, många förlorar arbetsförmågan redan efter kort tids sjukdom och frekvensen av förtidspensionering är hög. Sjukdomen blir i de flesta fall livslång, bot saknas och en förkortad livslängd har påvisats vid reumatoid artrit. Samhällskostnaden för enbart reumatoid artrit har beräknats till fem miljarder kronor per år. Förekomst av reumatoid artrit Knappt 8 personer i Västra Götaland,,9 procent av kvinnorna och,3 procent av männen, har reumatoid artrit (RA). Figur H-53 visar på en viss inomregional spridning där andelen kvinnor och män med RA är högst i Södra Bohuslän (HSN 7) respektive i Östra Skaraborg (HSN1). Procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Kvinnor Män,9 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur H-53. Andel (%) västragötalänningar som har fått diagnosen reumatoid artrit (ICD1-kod M5, M6., M6.8, M6.9) vid ett besök eller vårdtillfälle i specialiserad vård under tvåårsperioden 29-21, fördelat på hälsooch sjukvårdnämndsområden och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Reumatoid artrit är vanligare bland kvinnor än bland män, i alla åldrar, vilket framgår av figur H- 54.,3 Antal Ålder Figur H-54. Antal personer i Västra Götaland som fått diagnosen reumatoid artrit (ICD1-kod M5, M6., M6.8, M6.9) vid ett besök eller vårdtillfälle i specialiserad vård under tvåårsperioden 29-21, fördelat efter ålder och kön. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega. Täckningsgrad Registret är rikstäckande i så motto att i alla landsting deltar alla reumatologmottagningar och privata mottagningar som behandlar reumatiker. I registrets årsrapport redovisas en nyligen gjord jämförelse med Socialstyrelsens patientregister. Täckningsgraden för landet som helhet var då 6 procent och för Västra Götaland 56 procent. Antalet inkluderade i registret har ökat år från år i Västra Götaland, vilket illustreras av figur H-55. För närvarande finns cirka 6 2 västragötalänningar i registret, varav knappt 4 3 (69 %) är patienter som har reumatoid artrit (RA). Antal År Figur H-55. Antal västragötalänningar som inkluderats i Svensk Reumatologis kvalitetsregister per år, , oavsett diagnos. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. Resultat Nedan redovisade resultat avser endast reumatoid artrit. Genom ett samarbete mellan regionansvarig för kvalitetsregistret och hälso- och sjukvårdsavdelningen kan data för 21 visas. Sjukdomsaktivitet Sjukdomsaktivitet mäts genom ett index, Disease Activity Score, DAS28, som är en sammanvägning av läkarens bedömning av ledstatus för 28 leder,

83 78 sänka (SR) samt patientens sjukdomskänsla mätt med VAS (visuell analog skala). Ett DAS28-värde under 3,2 indikerar en låg sjukdomsaktivitet och ett DAS28-värde över 5,1 en hög sjukdomsaktivitet. I nedanstående figur redovisas sjukdomsaktivitet, mätt med DAS28, för RA-patienter vid senaste besöket 21. Femtiosex procent av patienterna i VGR hade ett DAS28-värde under 3,2 dvs. de hade en låg sjukdomsaktivitet. Vid Alingsås, som är den minsta kliniken, hade 69 procent av patienterna en låg sjukdomsaktivitet mot 41 procent av patienterna vid kliniken i Uddevalla där cirka en tiondel av regionens RA-patienter vårdas. 1% 8% 6% 4% 2% % Alingsås Borås SU Skövde Uddevalla VGR DAS28 >5,1 DAS28 3,2-5,1 DAS28 2,6-<3,2 DAS28 <2,6 Figur H-56. Andel RA-patienter med olika grad av sjukdomsaktivitet, DAS28. Värde uppmätt vid senaste sjukvårdsbesöket 21. Inklusionsbesök ingår inte. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. vilket minskat till 3,1 efter ett år. Detta indikerar att behandlingen leder till en låg sjukdomsaktivitet för flertalet patienter. I Borås och Skövde var det genomsnittliga värdet på DAS28 efter ett års behandling runt 3, medan värdet vid SU låg runt 3,3. Även Alingsås och Uddevalla uppvisar lägre värden efter ett år men dessa kliniker har endast ett tiotal patienter var där värden för årsuppföljning finns tillgängliga. Patienten registrerar uppgifter om sitt hälsostatus inför varje läkarbesök, antingen på papper eller direkt in i registret via pekskärm på mottagningen. Patienten besvarar då frågor om symtom såsom ledsvullnad och ömhet, smärta, allmän hälsa, arbetsförmåga, livskvalitet och funktionsförmåga. Funktionsförmåga mäts genom frågeformuläret Health Assessment Questionnaire (HAQ). HAQ består av 2 frågor om dagliga aktiviteter såsom inköp, ta ner saker från hyllor, gå nerför trappsteg etc. och svaren sammanfattas till ett index med skalan (inga besvär) till 3. I nedanstående figur redovisas funktionsförmåga (HAQ-index) vid behandlingsstart samt efter ett års uppföljning. Endast de kliniker där uppföljning finns för mer än 3 patienter redovisas separat men samtliga patienter i regionen ingår i värdet för VGR. Tidig Reumatoid Artrit Tidig antireumatisk behandling, insatt under de tre till sex första månaderna efter sjukdomsdebut, har visat sig ge betydligt bättre effekt än senare insatt terapi. I nedanstående figur redovisas sjukdomsaktivitet (DAS28) vid första besöket och förbättring efter ett år för patienter med tidig artrit. Endast kliniker där uppföljning finns för mer än 3 patienter redovisas separat men samtliga patienter i regionen ingår i värdet för Västra Götaland. DAS Borås SU Skövde VGR Inklusion 12mån Figur H-57. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för patienter med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter som startat behandling under I värdet för VGR ingår även patienter behandlade vid klinikerna i Alingsås och Uddevalla. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. HAQ 1,2 1,,8,6,4,2, Borås SU Skövde VGR Inklusion 12mån Figur H-58. Funktionsförmåga (HAQ-index) för patienter med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter som startat behandling under I värdet för VGR ingår även patienter behandlade vid klinikerna i Alingsås och Uddevalla. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. Biologisk behandling De biologiska behandlingarna används i hela landet och sätts in till de svårast sjuka när de traditionella antireumatiska läkemedlen inte har avsedd effekt. Det kan vara aktuellt tidigt i sjukdomen men även efter en längre tids sjukdom. De biologiskt framställda läkemedlen påverkar direkt mekanismen i immunsystemet och kan därmed minska förstörelsen av brosk och ben som annars skulle kunna leda till bestående funktionshinder. För regionens samtliga patienter var det genomsnittliga värdet på DAS28 vid behandlingsstart 4,7

84 79 Antalet patienter med reumatoid artrit som behandlas med biologiska läkemedel har ökat snabbt de senaste åren men det är en stor variation inom landet. Jämfört med riket har Västra Götaland relativt få behandlade (figur H-59) ,6 DAS Inklusion 9-15 mån Antal per 1 inv ,4 97,8 12,1 Kvinnor 29 Kvinnor 21 Män 29 Män Figur H-61. DAS28 vid inklusion respektive efter 9-15 månader Genomsnittligt värde för RA-patienter i VGR som behandlas med biologiska läkemedel. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. VGR Riket Figur H-59. Antal kvinnor och män med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 1 invånare, vid årets början 29 och 21. Avser patienter 18 år och äldre. Källa: Öppna Jämförelser 29 och 21. I figur H-6 nedan redovisas antal personer i VGR som respektive år startat biologisk behandling. År 23 skedde en markant ökning och sedan dess har antalet patienter fluktuerat mellan 1 och 14 per år varav cirka en fjärdedel är män. Antal Kvinnor 24 År 25 Män Figur H-6. Antal bionaiva* RA-patienter i VGR som startat biologisk behandling under respektive år. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. *Patienter som inte tidigare behandlats med biologiska läkemedel. Huruvida antalet biologiskt behandlade patienter i VGR är optimalt går inte att avgöra utifrån dessa siffror. Det avgörande är patienternas hälsa och även patienter som får traditionell behandling kan må mycket bra. De patienter som under de senaste åren erhållit biologisk behandling har, som framgår av figur H- 61 nedan, haft ingångsvärden för DAS28 som legat på 5, eller strax däröver, dvs. de har haft en hög sjukdomsaktivitet. Efter 9-15 månaders behandling har DAS28 sjunkit markant. Den goda effekten tyder på att läkemedlen använts på rätt indikation till rätt patienter Könsaspekter Reumatoid artrit är ungefär tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män, men räknat per 1 invånare är det ungefär dubbelt så många kvinnor som män som erhåller biologisk behandling (jmf. figur H-59). Detta kan tyda på en underbehandling av kvinnor men det kan också finnas andra anledningar till skillnaden. I nedanstående avsnitt redovisas några variabler för kvinnor respektive män. Eftersom det är ett relativt lågt antal män på respektive klinik redovisas endast värden för VGR som helhet. Figur H-62 nedan visar sjukdomsaktivitet (DAS28) vid senaste besöket 21 för kvinnor och män med reumatoid artrit. Figuren baseras på drygt 1 9 besök varav en fjärdedel har gjorts av männen. Det är signifikant högre andel män, 64 procent som har en låg sjukdomsaktivitet (DAS28 < 3,2), jämfört med kvinnor, 53 procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1,1 7,5 36,7 17,3 35,9 Kvinnor 28,3 19,5 44,7 Män DAS28 >5,1 DAS28 3,2-5,1 DAS28 2,6-<3,2 DAS28 <2,6 Figur H-62. Andel kvinnor och män i Västra Götaland med olika grad av sjukdomsaktivitet (DAS28) vid det senast registrerade besöket, 21. Patienter med reumatoid artrit. Inklusionsbesök ingår inte. Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. För patienter med tidig artrit syns inga stora skillnader mellan könen i sjukdomsaktivitet, varken vid inklusion eller efter ett års behandling (figur H-63).

85 ,8 4,6 Kvinnor Män Kort om Svensk Reumatologis kvalitetsregister DAS Inklusion 3,2 12mån Figur H-63. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för kvinnor respektive män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter i VGR som startat behandling under Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister. I figur H-64 redovisas självskattad funktionsförmåga (HAQ-index) för kvinnor och män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Männen har något bättre värde (dvs. lägre värde) än kvinnorna vid båda mättillfällena. 3,1 - Antalet som registreras ökar stadigt. - Drygt 55 procent av patienterna med reumatoid artrit har en låg sjukdomsaktivitet. - Patienter med tidig artrit har god effekt av behandlingen. - Västra Götalandsregionen har en lägre andel patienter som behandlas med biologiska läkemedel jämfört med landet som helhet. - De patienter som får biologiska läkemedel har god effekt av behandlingen. - Bland patienter med reumatoid artrit är det en större andel av männen som har låg sjukdomsaktivitet jämfört med kvinnorna. - Vid tidig artrit är det relativt små skillnader i behandlingseffekt mellan män och kvinnor. Kvinnor Män 1,2 1, 1,,9 HAQ,8,6,4,2,7,5, Inklusion 12mån Figur H-64. Funktionsförmåga (HAQ-index) för kvinnor och män med tidig artrit vid behandlingsstart och efter ett års behandling. Patienter i VGR som startat behandling under Källa: Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

86 81 Psykiatri - fokus på rättspsykiatri och tvångsvård Psykiatriavsnittet i årets verksamhetsanalys fokuserar helt på rättspsykiatrisk vård samt på övrig psykiatrisk tvångsvård. Informationskällor är dels det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård RättspsyK, dels författningsreglerade regionala uppgifter om tvångsvård till Socialstyrelsens Patientregister. RättspsyK Inom rättspsykiatrin finns ett välfungerande nationellt kvalitetsregister, RättspsyK, till vilket Västra Götalandsregionens samtliga fyra rättspsykiatriska enheter (Borås, Falköping, Göteborg och Vänersborg) är anslutna. RättspsyK innehåller indikatorer som bland annat berör: Symtom Diagnoser Funktionsskattning Body mass index (BMI) Riskanalys Behandling utifrån riskbeteende Återfall i brott Missbruksbehandling Läkemedel Tvångsåtgärder Samverkan Ekonomi Bostad Nätverk Friförmåner Registerhållare för RättspsyK är Frances Hagelbäck Hanson och Hans Andersson, RPV Göteborg. Nationella årsrapporter från RättspsyK finns publicerade för 28 och 29 men i skrivande stund inte för 21. Klinikrapporter finns publicerade för 29 och tillgängliga för 21, vilket möjliggör jämförelser såväl mellan verksamheter som över tid. Notera att för Borås finns data endast tillgängliga för 21. Mer information om RättspsyK står att finna på: /RattspsyK/ Av tabell H-6 framgår att den övervägande delen av rättpsykiatrins patienter är män. Som synes finns en betydande storleksskillnad mellan de olika verksamheterna. För att undvika tolkningsproblem kopplade till den relativt låga andelen kvinnor kommer könsseparerade data inte att redovisas i föreliggande rapport. Tabell H-6. Antalet uppföljda patienter per rättspsykiatrisk verksamhet under 21. Källa: RättspsyK. Kvinnor Män Totalt Borås Falköping Göteborg Vänersborg I nedanstående tabeller och figurer ges en verksamhetsuppdelad redovisning av ett axplock indikatorer enligt följande; genomförd riskanalys (tabell H-7), behandling utifrån identifierade riskfaktorer (figur H-65), återfall i brott (figur H-66), tvångsåtgärder (figur H-67), fungerande samverkan (figur H-68), nätverk (tabell H-8), GAF-skattning (tabell H-9) och BMI (tabell H-1). Tabell H-7. Andel patienter (%) där riskanalys genomförts. Källa: RättspsyK Borås - Falköping 95 1 Göteborg 85 1 Vänersborg Riket 86 - Behandling utifrån risk (%) Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket Figur H-65. Andel patienter (%) som fått behandling utifrån identifierade riskfaktorer. Källa: RättspsyK. Tabell H-7 och figur H-65 visar att riskanalys genomförs för majoriteten av patienter samt att behandlingen individualiseras utifrån detta. Av figur H-66 framgår att det är en minoritet av patienterna som återfaller i brott under slutenvårdstiden. Andelen patienter som varit föremål för tvångsåtgärder varierar en del mellan verksamheter och över tid (figur H-67), vilket nog kan avspegla såväl patientsammansättning som registrerings- och behandlingspraxis.

87 82 Återfall i brott (%) Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket Figur H-66. Andel patienter (%) som återfallit i brott under slutenvårdstiden. Källa: RättspsyK. Tvångsåtgärder (%) Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket Figur H-67. Andel patienter (%) som under vårdtiden varit föremål för tvångsåtgärder. Källa: RättspsyK. För den absoluta majoriteten patienter finns fungerande samverkan med externa aktörer (figur H-68). Det samma gäller patienternas sociala nätverk (tabell H-8). Fungerande samverkan (%) Borås Falköping Göteborg Vänersborg Riket Figur H-68. Andel patienter (%) där det finns fungerande samverkan med externa aktörer. Källa: RättspsyK. rättspsykiatrisk vård är definitionsmässigt feta (BMI > 3 kg/m 2 ). Detta skall jämföras med prevalenssiffror för fetma i normalbefolkningen på cirka 1 procent. En ohälsosam livsstil och behandling med vissa psykofarmaka torde bidra till att fetma är så vanligt förekommande. Tabell H-9. Andel patienter (%) där GAFskattning genomförts. Källa: RättspsyK Borås - 82 Falköping 1 96 Göteborg Vänersborg Riket 63 - Tabell H-1. Andel patienter (%) med body mass index (BMI) över 3 kg/m 2. Källa: RättspsyK Borås - Falköping Göteborg Vänersborg Riket 39 - Uppgifter om tvångsvård I Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 29:26 meddelas föreskrifter om utökad rapporteringsskyldighet till Patientregistret avseende patienter som är inskrivna för tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Från och med januari 21 skall berörda verksamheter tre gånger per år rapportera in uppgifter om bland annat diagnoser, tvångsåtgärder, psykiatrisk vårdform, antal permissioner och avvikningar. Nedan redovisas valda data för 21 med fokus på tvångsvård inom allmänpsykiatrin för vuxna patienter samt barn- och ungdomspsykiatrin. Tabell H-8. Andel patienter (%) som har ett nätverk. Källa: RättspsyK Borås - 1 Falköping 1 1 Göteborg Vänersborg Riket 93 - Tabell H-11 redovisar andelen avslutade tvångsvårdtillfällen som diagnossatts samt åsatts KVÅkod respektive specifik KVÅ-kod avseende tvångsåtgärd. Specifika KVÅ-koder för tvångsåtgärder innefattar bland annat avskiljande, tvångsmedicinering, elektrokonvulsiv terapi (ECT), fastspänning och upprättande av vårdplan. Det ter sig som om funktionsskattning med GAFinstrumentet vunnit större insteg i Västra Götaland än i övriga riket (tabell H-9). Av tabell H-1 framgår att en mycket stor grupp patienter intagna i

88 83 Tabell H-11. Antalet avslutade vårdtillfällen inom psykiatrisk tvångsvård 21 samt andelen med diagnos och åtgärdsregistrering (KVÅ). Vuxenpsykiatri (V), barn- och ungdomspsykiatri (B). Rättspsykiatrisk tvångsvård ingår inte. Källa: Analysenheten, Västra Götalandsregionen. Vårdtillfällen (antal) Diagnos (%) KVÅ (%) KVÅ tvång (%) KS (V) NU (V) NU (B) SkaS (V) SkaS (B) 8 75 SU (V) SU (B) SÄS (V) SÄS (B) Som synes varierar andelen diagnossatta vårdtillfällen mellan sjukhusen, liksom andelen som fått KVÅ-kod registrerad. Notabelt är också den relativt stora variationen i andelen vårdtillfällen som fått en specifik tvångs-kvå registrerad. Förvisso handlar det om relativt få vårdtillfällen att beräkna andelar av, åtminstone inom barn- och ungdomspsykiatrin, men icke desto mindre bör siffrorna kunna stimulera till diskussion av praxis såväl gällande faktiska tvångsåtgärder som registreringen av dessa. I tabell H-12 redovisas sjukhusspecifika uppgifter om avvikningar (antalet individer, avvikningar och dygn) inom den psykiatriska vården. Mest notabelt är att enstaka patienter står för majoriteten av avvikningar, vilket påtagligt påverkar de enskilda sjukhusens siffror. Tabell H-12. Sjukhusspecifika uppgifter om antalet avvikningar inom den psykiatriska vården samt antalet individer som står för dessa och antalet dygn de avvikit. Rättspsykiatrisk tvångsvård ingår inte. Källa: Analysenheten, Västra Götalandsregionen. Avvikelser (antal) Individer (antal) Dygn (antal) KS NU SkaS SU SÄS De fem vanligaste diagnoserna inom den psykiatriska tvångsvården i Västra Götaland är som följer. Inom parentes anges antalet registreringar per diagnos. Emotionellt instabil personlighetsstörning (17) Psykiska störningar pga flera droger (164) Paranoid schizofreni (152) Ospecificerad icke-organisk psykos (144) Ospecificerad depressiv episod (111) De fem vanligaste åtgärderna inom den psykiatriska tvångsvården i regionen presenteras nedan. Inom parentes anges antalet registreringar. Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd (1461) Inhämtande av anamnes (1115) Ordination av läkemedel (951) Peroral läkemedelstillförsel (89) Provtagning (738) De registrerade tvångsåtgärderna/lagstadgade åtgärderna inom den psykiatriska vården framgår nedan. Inom parentes anges antalet per åtgärd. Vårdplan (129) ECT (83) Fastspänning < 4 timmar (82) Tvångsmedicinering, injektion (79) Samordnad vårdplan (44) Inskränkt elektronisk kommunikation (1) Fastspänning > 4 timmar (9) Övervakning av försändelser (5) Avskiljande < 8 timmar (4) Avskiljande > 8 timmar (3) Regelverket kring den utökade rapportskyldigheten till Socialstyrelsen sjösattes med förhållandevis kort varsel och det finns grundad anledning att misstänka att informationen till de berörda verksamheterna inte varit optimal. År 21 får därför ses som något av ett inkörningsår. Men redan 211 års siffror bör kunna bli föremål för en fördjupad diskussion av eventuella skillnader mellan sjukhusen. När det gäller registrerade diagnoser respektive åtgärdskoder finns en viss variation mellan sjukhusen, som torde avspegla såväl patientsammansättning som lokala diagnostiska och terapeutiska överväganden och traditioner.

89 84 Kort om Rättspsykiatri och rapportering av tvångsvård - Samtliga rättspsykiatriska enheter i Västra Götaland rapporterar till det nationella kvalitetsregistret RättspsyK. - RättspsyK innehåller uppgifter om bland annat symtom, diagnos, riskanalys, återfall i brott, samverkan och nätverk. - Sedan 21 har alla psykiatriska verksamheter utökad rapportskyldighet avseende tvångsåtgärder till Socialstyrelsens patientregister. - Redovisning och analys uppdelad på kvinnor respektive män saknas.

90 85 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Omkring 3 personer per år insjuknar i stroke, av dessa är mer än 8 procent över 65 år. Årligen drabbas också cirka 8 av TIA (transitoriska ischemiska attacker). TIA är ett förebud för stroke. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Upp till var femte person avlider av sin stroke och sjukdomen kräver i regel omfattande rehabiliteringsinsatser 34. Sedan år 2 har antalet förstagångsinsjuknanden (efter åldersjustering) sjunkit med cirka 1 procent för både män och kvinnor. Nedgången gäller främst äldre. Att såväl förstagångs som återinsjuknanden i stroke minskat kan enligt registeransvariga tyda på framgångar för såväl primär- som sekundärprevention av stroke. Denna uppföljning baseras på uppgifter ur senast tillgänglig årsrapport för kvalitetsregistret Riks- Stroke (29) kompletterad med uppgifter ur Öppna Jämförelser 21, samt registerdata för 21. Kvalitetsregistret Riks-Stroke Det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård Riks-Stroke har funnits sedan I Riks-Stroke registreras information om patienter med stroke som vårdats på sjukhus. Det innebär att de som dör utanför sjukhus, hanteras polikliniskt eller inom kommunernas särskilda boenden inte ingår. Registret innehåller även data som insamlats efter vårdepisoden om t.ex. funktionsgrad och boende. Samtliga sjukhus i regionen rapporterar till Riks- Stroke. Av registrerade i Riks-Stroke 29 var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Medelåldern för insjuknande och registrerade i Riks-Stroke var 78,3 år för kvinnor och 73,4 år för män. Dubbelt så många män som kvinnor insjuknar före 65 års ålder. I registret anges att bland patienter under 65 år dominerar männen (65 %) och bland patienter 85 år och äldre dominerar kvinnor (64 %). Ålderssammansättningen varierar vid sjukhusen. Sahlgrenska med en specialiserad neuroenhet har lägst medelålder. Att yngre patienter vårdas på Sahlgrenskas neuroenhet medför högre medelålder på övriga enheter inom SU. Tabell H-13. Riks-Stroke 29. Bakgrundsdata 29 Antal Reg Medelålder >=85 år, % Vtf SU/Sahlgrenska Borås Mölndal NÄL Skövde Östra sjukhuset Alingsås Falköping Skene Lidköping Kungälv Riket Täckningsgrad År 21 är 4 2 strokepatienter i Västra Götaland registrerade i Riks-Stroke. Sjukhusen har arbetat med att öka täckningsgraden i Riks-Stroke. Högre andel strokepatienter är inregistrerade år 21 jämfört med åren innan. Täckningsgrad (eller anslutningsgrad) kan beräknas på olika sätt. För den regionala uppföljningen har valts en metod som också sjukhusen själva kan använda. Täckningsgraden beräknas på vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen Vega. Vårdtillfällen i Vega med stroke som förstadiagnos, exklusive återinläggningar inom 28 dagar, ställs i relation till antalet registrerade i Riks-Stroke (se tabellbilaga för beskrivning av metod). Den regionala uppföljningen visar att sjukhusen har hög täckningsgrad i Riks-Stroke, samtliga över 9 procent. Andel registrerade % Kungälv Lidköping VGR SU SÄS KSS Alingsås NÄL Figur H-69. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 21. Källa: Vårddatabasen Vega och Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Men det är inte bara täckningsgraden som är viktig utan också datakvaliteten, att uppföljningen är komplett både vid akutskedet och vid tremånadersuppföljningen. Uppföljningsdata vid tremånadersuppföljningen saknas för var fjärde patient på Östra sjukhuset och för var femte patient på Sahlgrenska. 34 Information ur Riks-Stroke Årsrapport 29

91 86 Tabell H-14 Uppföljningsdata saknas. Källa: Riks-Stroke årsrapport 29. Data för 21 inte tillgängliga vid dags dato. Uppföljning saknas % SU/Sahlgrenska 22 Borås 3 Mölndal 8 NÄL 16 Skövde Östra sjukhuset 25 Alingsås 2 Falköping Skene 6 Lidköping 3 Kungälv 9 Riket 1 Bristande registrering kan ibland ge svårigheter att jämföra resultat mellan sjukhus. Till detta kommer att uppgifter kan saknas för enskilda variabler. Det finns bortfall i registreringen av patienter men de sjukhus som haft brister i sin registrering har väsentligen förbättrat registreringen mellan uppföljningsåren. Ytterligare förbättringar kommer att redovisas i nästa årsrapport. Resultat Vanligaste strokediagnosen är cerebral infarkt eller blodpropp i hjärnans kärl, som registrerades för drygt 8 procent av patienterna (ICD-kod I63). Ungefär var tionde strokepatient får i stället en blödning i hjärnan (ICD-kod I61). Hos en liten andel av patienterna har orsak inte angetts till stroken (ICD-kod I64). Det kan bero på felaktig diagnos, svårigheter att fastställa orsaken eller på att tillräcklig diagnostik inte genomförts. Mer om strokeförekomst i Västra Götaland finns att läsa i avsnittet konsumtion, hjärt- kärlsjukdomar. Riskfaktorer Riskfaktorer för stroke såsom högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning registreras i Riks-Stroke. Mer än varannan strokepatient (6 %) i registret behandlades för högt blodtryck vid inskrivning, var tredje hade förmaksflimmer och var femte patient var diabetiker. Vård på strokeenhet Vård på särskild strokeenhet 35 minskar dödligheten och ger bättre rehabilitering för strokedrabbade. Vård på strokeenhet har högsta prioritet (prioritet 1) i strokeriktlinjerna. Andel vårdade på strokeenhet kan följas dels i Riks- Strokes årsrapport, dels i Öppna jämförelser samt via den regionala uppföljningen som bl.a. redovisas i Verksamhetsanalys. Vid jämförelser över tid är det viktigt att beakta att metoderna för uppföljning skiljer sig åt. I figur H-7 nedan redovisas andel vårdade på strokeenhet per sjukhus år 21 ur sjukhusens rapportering till Riks-Stroke. Andel vårdade på strokeenhet % ,4 97,1 94,5 91,8 89,9 88,9 86,1 85 KSS Lidköping SU VGR Alingsås NÄL Kungälv SÄS Figur H-7 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 21. Källa: Riks-Stroke. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Fler strokepatienter vårdades på strokeenhet år 21 jämfört med åren innan. Regionens sjukhus hävdar sig väl i nationell jämförelse. I Öppna Jämförelser 21 (uppföljningsår 29) redovisas för Västra Götalandsregionen ett resultat bättre än riksgenomsnittet, en högre andel patienter har vårdats på strokeenhet. Andel kvinnor med stroke som vårdades på strokeenhet var 89, procent och andel män 9,2 procent. Riksgenomsnittet är 85,7 procent för kvinnor respektive 87,3 procent för män. procent Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-71 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 29. Källa: Riks-Stroke Ur ÖJ 21. Vårdtid Vårdtidens längd speglar såväl praxis som lokala förhållanden i vårdkedjan och varierar mellan regionens sjukhus. I figur H 72 nedan framgår hur stor andel av strokepatienterna som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen. Figur H-72 visar att Kungälv, Alingsås och SkaS skiljer sig från övriga sjukhus med förhållandevis tidig utskrivning. Andelen kvarliggande patienter efter en vecka varierar mellan 5 (45 %) och 7 procent (75 %), efter två veckor mellan 22 (25 %) 35 För definition av strokeenhet se tabellbilaga

92 87 och 4 procent (45 %) och efter tre veckor mellan 1 (1 %) och 25 procent (3 %). Värden inom parentes avser år 29. 1% ALS 9% KS 8% NU 7% SkaS SU 6% SÄS 5% 4% 3% 2% 1% % Dagar efter inskrivning Figur H-72 Andel av patienter med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 21. Källa: Vårddatabasen Vega. Vårdtidens längd skiljer något mellan män och kvinnor vilket framgår av figur H-73 nedan. 1% 9% 8% Kvinnor Män 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Dagar efter inskrivning Figur H-73. Andel av kvinnor respektive män med stroke, ICD-kod I61, I63 och I64, som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 21. Källa: Vårddatabasen Vega. Uppföljningen av vårddagar efter inskrivning visar att vårdtiderna för stroke är kortare år 21 jämfört med åren innan. I registret följs vårdtider i antal dagar för akutvård och eftervård. Registret redovisar stor variation i medelvårdtid för akutvård mellan regionens sjukhus. Uppföljningen speglar också en variation i vårdtider för eftervård. Olika sätt att organisera akut- och eftervård är en del av förklaringen. Antal dagar Kungälv Lidköping Alingsås KSS (Skövde) Riket Sahlgrenska NÄL Östra sjukh. Mölndal Falköping Borås Skene Figur H-74 Vårdtid i dagar. Källa: Riks-Stroke 29. Eftervård Akutvård Mortalitet Mortaliteten kan följas i Riks-Stroke men bör tolkas med stor försiktighet och kan inte bedömas på sjukhusnivå. Landstingsjämförelser kan dock vara relevanta. I Öppna Jämförelser för 21 redovisas andel döda inom 28 dagar som en viktig kvalitetsindikator. Data är då hämtade ur patientregistret samt dödsorsaksregistret och är åldersstandardiserat. I figur H 75 nedan, hämtad ur Öppna jämförelser, visas andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus. Kurvan visar utvecklingen över tid från år 1994 till 28. Figur H-75. Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke inklusive döda utanför sjukhus, Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 21. I figur H-76, hämtad ur Öppna jämförelser, visas andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke. Kurvan visar utvecklingen över tid från år 1994 till 29. Allt fler strokepatienter överlever sin stroke. Figur H-76. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i Öppna Jämförelser 21. Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke är lägre i Västra Götalandsregio-

93 88 nen (13,6 %) jämfört med riket (14,5 %). Andel döda såväl vårdade på sjukhus som döda utanför sjukhus är i nivå med riket. Något högre andel kvinnor än män dör i stroke utanför sjukhus. För sjukhusvårdade strokepatienter finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Andel döda efter sjukhusvårdad förstagångsstroke, åldersstandardiserade värden per sjukhus redovisas i figur H-77 nedan. Uppgifterna är hämtade ur Öppna jämförelser 21. Figuren indikerar att det kan finnas skillnader mellan sjukhusen. Ingen justering för sjukdomsgrad har gjorts. procent Alingsås Kungälv NU SU SkaS SÄS Riket Figur H-77 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Socialstyrelsen. Ur Öppna Jämförelser 21. Trombolys Det förekommer olika typer av farmakologisk behandling i samband med stroke. Viktigt och aktuellt är trombolysbehandling. Trombolys är en högprioriterad och evidensbaserad behandling. Behandlingen måste ges inom 4,5 timmar efter insjuknandet varför god kunskap i befolkningen om strokesymtom, snabb transport till sjukhus och god organisation och kompetens på sjukhuset är avgörande för möjligheten att genomföra behandlingen. Ju tidigare behandlingen genomförs desto bättre prognos. I ägaruppdrag till sjukhusen anges att andel patienter som får trombolysbehandling bör öka. Strokerådet har uppskattat att en ökning med 2 procent är rimlig att nå (från 125 behandlingar 28 till 385 behandlingar ). Ett regionalt genombrottsprojekt för strokevård påbörjades 21. Effekterna av genombrottsprojektet stroke kommer att kunna följas framöver. Ett önskvärt resultat är ökad andel trombolyser. Figur H-78. Andel i målgruppen som fått trombolys vid stroke, 29. Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 21. Lägre andel i målgruppen fick trombolys i regionen jämfört med riket. Tabell H-15 Andel i målgruppen som fått trombolys 29. Källa: Öppna Jämförelser 21 VGR Riket Kvinnor 5,9 8,2 Män 5.7 8,4 Totalt 5,8 8,3 Antal givna trombolyser för 21 redovisas i tabell H-16 nedan. Uppföljning av andel i målgrupp som fått trombolys 21 är vid dags dato inte tillgänglig. Data för 21 publiceras i webprofil så snart de är tillgängliga. Tabell H-16 Antal givna trombolyser per sjukhus 21 Sjukhus Antal trombolyser Kungälv 7 Alingsås 8 NU 12 SkaS 34 SU* 99 SÄS 1 Totalt 17 * SU inklusive 34 trombektomier Figur H-79 nedan illustrerar ökningen av trombolysbehandling per landsting och år. Ju mörkare blå desto högre andel i målgruppen har fått trombolys. I figur H-78 hämtad ur Öppna Jämförelser 21 redovisas per landsting och riket andel patienter i målgruppen som fått trombolys år 29.

94 Blodtryckssänkande behandling En av de viktigaste behandlingarna för att förhindra stroke är blodtrycksbehandling. Behandling med generiska ACE-hämmare och diuretika har prioritet 2 i nationella riktlinjerna för strokebehandling Blodtryckssänkande behandling till patienter med genomgången stroke eller TIA medför signifikant reduktion av risken att återinsjukna i stroke. En högre andel patienter jämfört med riket får blodtrycksmedicin vid utskrivning från Skaraborgs Sjukhus, Östra Sjukhuset och sjukhusen i Mölndal och Skene. NÄL har lägst andel patienter som får blodtrycksmedicin vid utskrivning. < 5, 5, - 6,5 6,51-7,9 7,91-9,3 > 9,3 Figur H-79. Andel av patienterna i åldrarna 18-8 år med hjärninfarkt som akutbehandlats med trombolys Källa: Riks-Stroke 29 Sekundärprevention vid stroke Antikoagulantia En annan etablerad behandling är antikoagulantiabehandling (blodförtunnande) till de patienter som haft hjärninfarkt och har förmaksflimmer. Sådan behandling förebygger nya hjärninfarkter. Öppna Jämförelser redovisar förskrivningen av blodförtunnande behandling per sjukhus för strokepatienter. procent Alingsås Kungälv NU SU SkaS SÄS Riket Figur H-8. Blodförtunnande vid stroke och förmaksflimmer. Andel patienter (%) med blodförtunnande behandling månader efter stroke och vid förmaksflimmer, Avser patienter år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen i ÖJ 21 Diagrammet visar att Skaraborgs sjukhus har en högre förskrivning än rikssnittet. Data från öppna jämförelser visar på en fortsatt lägre förskrivning av blodförtunnande behandling i Västra Götaland jämfört med övriga landsting. I riket är andelen behandlade 64 procent jämfört med 58 procent i Västra Götaland. Andel % 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Lidköping Östra sjukh. Falköping Mölndal KSS Skene Riket Kungälv Borås Sahlgrenska Alingsås NÄL Figur H-81. Andel strokepatienter som får antihypertensiva (oavsett typ) vid utskrivning från sjukhuset. Källa: Riks- Stroke 29. Kolesterolsänkande behandling Kolesterolsänkande behandling med statiner har visat sig kunna förebygga återfall särskilt hos högriskpatienter. Blodfettsänkande läkemedel bör därför användas både vid höga och vid normala värden. I riktlinjerna ges sekundärpreventiv behandling med statiner prioritet 3, en prioritet som rör generiska statiner. Behandling med dyrare, ickegeneriska statiner ges däremot låg prioritet. Användningen av lipidsänkare för patienter med blodpropp i hjärnan eller hjärnans kärl (ICD-kod I63) visas i figuren nedan. Andel statiner % 1% 8% 6% 4% 2% % Sahlgrenska Östra sjukh. KSS Riket NÄL Borås Kungälv Alingsås Mölndal Skene Falköping Lidköping Figur H-82. Förskrivning av statiner per sjukhus. Källa: Riks-Stroke 29.

95 9 Fler män än kvinnor behandlas med lipidsänkare (enligt Riks-Strokes årsrapport den enda enskilda läkemedelsgrupp där andelen behandlade klart skiljer bland män och kvinnor). Skillnaden kvarstår även efter statistisk justering för åldersskillnader. Rökning I tabell H-17 nedan redovisas andel rökare som vid tremånadersuppföljningen uppger att de slutat röka. Rökstopp är en viktig sekundärpreventiv insats enligt de nationella riktlinjerna. Det finns skillnader mellan sjukhusen i hur väl de lyckas få patienterna att sluta röka. Notera dock att för Västra Götaland är andelen relativt hög där uppgifter saknas om patienten är rökare eller inte. Tabell H-17 Andel (%) registrerade rökare som uppger att de slutat röka. Källa: Riks-Stroke 29 Slutat röka Kungälv 56 % SU/Sahlgrenska 53 % Borås 5 % Lidköping 5 % KSS (Skövde) 5 % SU/Östra sjukhuset. 49 % NÄL 48 % SU/Mölndal 48 % Riket 45 % Skene 43 % Alingsås 38 % Falköping 38 % Uppföljning av behandlingsresultat Uppföljning av strokevården görs dels i akutskedet dels efter tre månader. I tremånadersuppföljningen finns som tidigare nämnts (tabell H-14) ett bortfall utöver det bortfall som finns i andel registrerade. Registret innehåller olika mått på hur rehabiliteringen lyckats. Dit hör hur många som återvänder till eget boende och hur många som har behov av hjälp i det dagliga livet. Västra Götalandsregionens rehabiliteringsresultat ligger i nivå med riket. Det finns inomregionala skillnader vilka visas nedan. I figur H-83 visas andel som bor i eget boende utan hjälp och eget boende med hemtjänst samt i särskilt boende. I figur H-84 visas rapporterad funktionsförmåga efter stroke per sjukhus mätt som andel ADL-oberoende. Andel % Eget bo eget + hemtj Särskilt bo övrigt % Skövde NÄL Kungälv Sahlgrenska Alingsås Riket Östra sjukh. Skene Borås Mölndal Lidköping Falköping Figur H-83. Boendeform 3 månader efter insjuknande. Källa: Riks-Stroke 29. procent Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-84. Andel strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter akutfasen, 29. Justerat för ålder och medvetandegrad vid insjuknandet. Källa: Riks-Stroke i Öppna Jämförelser 21. procent NÄL Alingsås God allmän hälsa Ej nedstämd Falköping Skövde Kungälv Sahlgrenska Borås Mölndal Lidköping Östra Skene Figur H-85. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter som 3 månader efter strokeinsjuknandet uppger sin allmänna hälsa vara god eller mycket god och andelen som ej känner sig nedstämda (de som vid 3 månader svarat att de aldrig/nästan aldrig eller ibland känner sig nedstämda) Källa: Riks-Stroke 29. I tremånaders-uppföljningen tillfrågas patienterna om de är nöjda med rehabiliteringen. Många patienter har kognitiva störningar eller afasi. Enkäter besvaras i varierande utsträckning av anhöriga och vårdpersonal Strokerehabiliteringen har en mycket hög andel nöjda patienter.

96 91 procent Alingsås Kungälv NU SU SS SU Mölndal SU Östra SkaS SIF SkaS SIL SkaS KSS SÄS Borås SÄS Skene Riket Figur H-86. Andel nöjda med rehabiliteringen. Källa: Riks- Stroke 29 i ÖJ 21. Kort om Riks-Stroke Årsrapporter och mer information om kvalitetsregistret Riks-Stroke finns på registrets hemsida. - Stroke är en av de mest resurskrävande sjukdomarna och det är den diagnos som kräver de flesta vårdplatserna. - Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister med hög anslutningsgrad av svenska sjukhus. - Registret är öppet för flera viktiga indikatorer, årsrapporten har utvecklats och ger bättre tolkningsvägledning men flera indikatorer är fortfarande inte publikt tillgängliga. - Sjukhusen i VGR har lägre användning jämfört med riket av blodförtunnande medicin vid förmaksflimmer och blodfettsänkande behandling. Dessa behandlingar är viktiga för att förebygga återfall. - Viktiga förbättringsområden är trombolysbehandling och blodförtunnande medicin vid förmaksflimmer. - Skillnader mellan kön redovisas i registret avseende insjuknande, behandling och resultat. För jämförelser mellan kön bör data justeras för ålder och sjuklighet

97 92 Hjärtsjukvård och hjärtinfarktregistret Riks-HIA Riks-HIA, som varit ett nationellt kvalitetsregister sedan 1995, ingår sedan 28 som ett av fyra delregister i kvalitetsregistret Swedeheart. I de senaste verksamhetsanalyserna har tyngdpunkten i redovisning och diskussion legat på Riks-HIAs kvalitetsindex. Västra Götalandsregionen som helhet liksom flertalet av sjukhusen har i det perspektivet haft en viss förbättringspotential för att uppnå det nationella genomsnittet. Aktuell redovisning fokuserar på de nio åtgärder som ingår i kvalitetsindex och baseras på opublicerat material från kvalitetsregistret Riks-HIA avseende år 21, liksom tidigare årsberättelser från Riks-HIA. Riks-HIAs kvalitetsindex Riks-HIA redovisar sedan några år tillbaka ett kvalitetsindex över sjukhusens följsamhet till nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom. Från och med Årsrapport 27 har poängsättningen tre nivåer (, ½ eller 1 poäng) och poäng ges i relation till hur väl kliniken ifråga uppfyllt fördefinierade konsensusbaserade kriterier. Index baseras på följsamheten till nio åtgärder som nationellt rekommenderats med hög prioritet. I samtliga fall omfattas endast patienter yngre än 8 år och som dessutom har indikation för och saknar kontraindikationer mot åtgärden ifråga. Varje klinik kan få mellan noll och nio poäng. När det gäller de bägge indikatorerna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock liksom start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG gäller en delvis modifierad bedömningsgrund. Poäng ges nämligen på landstings-/regionnivå och inte på kliniknivå och alla landstingets/regionens kliniker åsätts sedan samma gemensamma poäng. Orsaken till detta är de svårigheter som finns att i Riks-HIA definiera hemklinik för denna patientgrupp där transporter mellan olika enheter är relativt vanligt förekommande. Det blir alltså i nuvarande utformning mer av ett vårdkedjemått än ett klinikspecifikt mått. Urvalet av målgrupp och måluppfyllelse 21 har korrigerats något av Riks-HIAs arbetsgrupp, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. På grund av detta görs här inga longitudinella jämförelser för de enskilda åtgärderna. Nedanstående redovisning för 21 är baserad på opublicerade uppgifter från Riks-HIA som ännu inte hunnit granskas fullt ut av berörda kliniker. Uppgifterna får alltså betraktas som preliminära och de kan komma att justeras efter hand. De medicinska åtgärder som ingår i Riks-HIAs kvalitetsindex och ger poäng på kliniknivå redovisas för 21 för respektive klinik i figur H-87 till H-93 nedan. Gränsvärdet för hel respektive halv poäng anges inom parentes för respektive åtgärd samt med heldragen respektive streckad linje i diagrammen. Av figur H-87 framgår att i genomsnitt 8 procent av patienterna kranskärlsröntgades i samband med hjärtinfarkt 21. Den inomregionala spridningen var relativt stor, från 69 procent (SU/Ö HIA) till 91 procent (Borås). 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö HIA SU/Ö MAVA SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-87. Coronarangiografi vid hjärtinfarkt utan SThöjning (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 75%, 8%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Vid samtliga kliniker behandlades mer än 8 procent av patienterna med icke ST-höjningsinfarkt antingen med heparin under vårdtillfället eller med PCI inom ett dygn. Det var dock endast tre kliniker som nådde upp till hel poäng i Riks-HIAs kvalitetsindex. Regionsnittet var 92 procent vilket gav regionen som helhet,5 kvalitetsindexpoäng (figur H- 88). 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö HIA SU/Ö MAVA SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-88. Heparin, eller PCI inom ett dygn, vid hjärtinfarkt utan ST-höjning (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21.

98 93 I figur H-89 till H-93 visas andelen som erhållit läkemedelsbehandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Läkemedelsbehandlingen redovisas på den enhet/klinik som skrivit ut patienten. Endast ett fåtal läkemedelsbehandlade patienter återfinns för SU/Ö MAVA. Vi har därför valt att redovisa SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA tillsammans och kalla dessa för SU/Ö i nedanstående figurer. Samtliga kliniker hade stor andel patienter som fick behandling med ASA (acetylsalicylsyra) eller annan trombocythämmare eller antikoagulantia vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Alla kliniker nådde över gränsen för hel poäng (95 %) (figur H-89). 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-89. ASA eller annan antikoagulationsbehandling vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Figur H-9 visar att med avseende på Clopidogrel låg alla kliniker, med undantag för SU/Ö, över gränsen (9 %) för hel kvalitetsindexpoäng. Andelen behandlade i regionen som helhet var 93 procent. 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-9. Clopidogrel vid utskrivning vid icke SThöjningsinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Av figur H-91 framgår att mellan 83 (Alingsås) och 96 procent (Borås) av patienterna behandlades med betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Genomsnittligt värde för regionen var 92 procent. 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-91. Betablockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Nittiotre procent av patienterna i Västra Götaland erhöll lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt 21, med en inomregional variation från 9 procent (SU/Ö) till 98 procent (Borås) (figur H-92). 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-92. Lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 9%, 95%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Åttiosex procent av patienterna fick behandling med ACE-hämmare/A2-blockerare 21. Fem kliniker fick hel poäng och en klinik fick halv poäng (figur H-93). 1 p,5 p Procent SU/S HIA SU/Ö SU/M HIA Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde VGR Figur H-93. ACE-hämmare/A2-blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt (gränsvärde för kvalitetsindexpoäng: 85%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21.

99 94 Som sagts ovan är åtgärderna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock liksom start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG mer av vårdkedjemått än klinikspecifika mått. I figur H-94 redovisas därför dessa åtgärder endast för regionen som helhet. Strax över 8 procent av patienterna erhöll reperfusion och drygt 7 procent fick denna inom stipulerad tid vilket renderade Västra Götaland som helhet och därmed även samtliga kliniker,5 respektive kvalitetsindexpoäng för dessa åtgärder. Värdena är dock ännu inte granskade och kan vara behäftade med viss osäkerhet. Procent Reperfusion Tid till reperfusion Figur H-94. Reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock (gränsvärde 8%, 85%) respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid, dvs. primär PCI inom 9 minuter eller trombolys inom 3 minuter (gränsvärde 75%, 9%). Andel patienter i målgruppen som erhållit behandlingen 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Indikatorn Reperfusion ingår i regionens uppföljning av God Vård. Kvalitetsranking Baserat på det kvalitetsindex som gäller från och med Riks-HIAs årsrapport 27 redovisar figur H- 95 utvecklingen per klinik åren Urvalet av målgrupp och måluppfyllelse har 21 korrigerats något av Riks-HIAs arbetsgrupp vilket kan påverka jämförbarheten mellan 21 och övriga år. Kvalitetsindexpoäng SU/S HIA SU/Ö SU/M Kungälv Borås Alingsås NU Lidköping Skövde Riket Figur H-95. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus/klinik år För 21 finns ännu inte riksgenomsnittet att tillgå. SU/Ö innefattar SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA för 21. Källa: Riks-HIA Årsrapport 27, Årsrapport 28, Årsrapport 29 samt opublicerade data 21. Som synes finns det i figur H-95 några betydelsefulla huvudbudskap att dröja vid. De allra flesta sjukhus/kliniker förbättrar sin kvalitetsindexpoäng betydligt under tidsperioden. Det finns fortfarande en viss variation mellan sjukhus/kliniker i Västra Götaland men i betydligt mindre omfattning än tidigare år. De allra flesta kliniker har fått avsevärt högre kvalitetspoäng de senaste åren. Antalet som når över riksgenomsnittet har dock tidigare minskat från fyra kliniker 25 till endast en klinik 28. Förhoppningsvis bröts denna trend 29 då fyra kliniker i Västra Götaland hade högre poäng än genomsnittet i riket. För 21 finns dock ännu inga nationella siffror tillgängliga. Den gynnsamma utvecklingen de senaste åren visar tydligt det allvar med vilket hjärtsjukvården tagit sig an kvalitetsutmaningen. Sektorsrådet i hjärtsjukvård hade under 21 ett specifikt uppdrag att aktivt stimulera sjukhus/kliniker till kardiologiskt kvalitetsarbete bland annat genom en särskilt utsedd regional kvalitetssamordnare. I arbetet ingick bland annat att utarbeta enhetliga rapporteringsrutiner till Riks-HIA. På SÄS har kardiologin under flera år jobbat aktivt med ett IT-stöd (Boråsjournalen i dagligt tal) som en del av det interna kvalitetsarbetet. De nationellt och regionalt mycket höga kvalitetsindex poäng som noteras för SÄS kan sannolikt delvis kopplas till detta IT-stöd. Parallellt med sektorsrådets kvalitetsarbete pågår därför en regional upphandlingsprocess av ett kardiologiskt beslutsstöd. Som en del av hälso- och sjukvårdsavdelningens regelbundet återkommande controllingverksamhet ingår numera medicinska kvalitets- och säkerhetsfrågor. Hjärtsjukvården har under 29 och 21 varit en viktig del av kvalitetsdialogen mellan hälso- och sjukvårdsavdelningen och sjukhusen. Var finns förbättringspotentialen? De bägge kvalitetsmåtten reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid poängsätts, vilket diskuterats ovan, på landstings/regionnivå. Västra Götalandsregionen uppnår 21 en halv respektive noll poäng avseende dessa mått. Givet de principer som gäller vid uträkning av Riks-HIAs kvalitetsindex kan således ingen klinik i Västra Götaland få mer än 7,5 kvalitetspoäng 21. När det gäller de övriga sju kvalitetsvariabler som de enskilda sjukhusen/klinikerna direkt kan påverka själva redovisas i figur H-96 poängfördelningen 21 för nio sjukhus/kliniker. SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA räknas här som en klinik eftersom det är

100 95 mycket få patienter i målgruppen för vissa åtgärder vid SU/Ö MAVA. Antal sjukhuskliniker Coronarangio Heparin/PCI ASA Clopidogrel Betablockad Lipidsänkare ACE/A2 poäng,5 poäng 1 poäng Figur H-96. Antalet sjukhus/kliniker som 21 fått,,5 eller 1 poäng per kvalitetsmått. SU/Ö HIA och SU/Ö MAVA räknas här som en klinik. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Bilden är mycket gynnsam när det gäller läkemedelsbehandling med ASA, Clopidogrel och betablockerare. Det finns däremot en förbättringspotential framförallt när det gäller behandling med heparin/pci inom ett dygn vid hjärtinfarkt utan SThöjning och kranskärlsröntgen. Jämfört med data för 29 (redovisade i Verksamhetsanalys 29) har alla delområden, förutom ASA där behandlingen var lika god 29, förbättrats. Störst förbättring ses för Clopidogrelbehandling. Genusperspektivet De data från Riks-HIA 21 som nedanstående redovisning bygger på baseras endast till en mindre del på kvinnor. Mellan en fjärdedel och en tredjedel av de inkluderade patienterna är kvinnor. Detta är delvis en avspegling av att män drabbas av hjärtinfarkt tidigare i livet än kvinnor, vilket får betydelse när kvalitetsindex endast avser patienter som är yngre än 8 år. Detta innebär att utom för de två största klinikerna (SU/S HIA och NU-sjukvården) är antalet kvinnor per sjukhus/klinik mindre än 1 stycken för alla mått. Detta betyder att varje kvinnlig patient som får eller inte får en viss behandling eller åtgärd påverkar enhetens värde med åtminstone en procentenhet eller mer. Det är därför inte meningsfullt att redovisa könsuppdelade data per klinik. Nedanstående figur visar följsamheten 21 för de sju åtgärder som ovan redovisas per klinik (figur H- 87 till H-93), för kvinnor respektive män i Västra Götaland. På grund av viss osäkerhet i data för måtten reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid redovisas inte dessa uppdelade per kön. Störst skillnad mellan könen är det för coronarangio (kranskärlsröntgen) och minst skillnad för behandling med ASA (acetylsalicylsyra) vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Heparin/PCI Coronarangio Betablockad Lipidsänkare Clopidogrel ASA ACE/A Procent Kvinnor Män Figur H-97. Andel kvinnor respektive män som erhållit respektive behandling, 21. Källa: Riks-HIA opublicerade data 21. Att behandlingsintensiteten verkar vara något högre när det gäller manliga patienter hänger säkert delvis ihop med att dessa är yngre än kvinnorna och därmed i mindre grad riskerar att vara drabbade av ytterligare sjukdomar som försvårar eller omöjliggör viss behandling. Detta innebär inte att det inte finns/kan finnas betydelsefulla skillnader mellan kvinnor och män inom hjärtsjukvården. Västra Götaland ligger sämre än riksgenomsnittet när det gäller andelen kvinnliga patienter som avlidit inom 28 dagar efter sjukhusvård för hjärtinfarkt. Förbättring har dock skett och en fördjupad analys av dessa data samt ytterligare aspekter på skillnader mellan könen redovisas i nästa avsnitt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Kort om hjärtsjukvård och Riks-HIA - De allra flesta sjukhus/kliniker har förbättrat sin kvalitetsindexpoäng betydligt under senare år. - Det finns fortfarande en viss variation mellan sjukhus/kliniker i Västra Götaland. - Antalet som når över riksgenomsnittet ökade 29, vilket indikerar att omvärlden inte längre förändras snabbare än Västra Götalandsregionen. - En fördjupad analys av könsskillnader redovisas i avsnittet Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Av figuren framgår att för samtliga åtgärder är det en högre andel av männen som erhåller behandling.

101 96 Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Inledning I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 29 redovisas att andel kvinnor som avlidit inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götalandsregionen är den högsta i landet. Uppdaterade värden i Öppna Jämförelser 21, visade att dödligheten bland kvinnor i Västra Götalandsregionen hade minskat, och regionen placerar sig inte längre sämst bland landstingen (figur H-98). Män i Västra Götalandsregionen ligger på samma nivå som riket. Andel (%) KVINNOR Västra Götaland kv Riket kv Stockholm kv Skåne kv Figur H-99. Andel döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor, letalitet, åldersstandardiserade värden. Ålderintervall 2 år och uppåt. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser I samband med identifiering av områden som bör föranleda särskilda åtgärder med anledning av Verksamhetsanalys 29 föreslogs att denna högre andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt beskrivs och analyseras mer detaljerat i en särskild rapport samt att avvikelser från regionsnittet analyseras i syftet att söka förklaringar" (RSK ). 29 Analysenheten har tillsammans med Kunskapscentrum för Jämställd vård fått i uppdrag att i Verksamhetsanalys 21 beskriva och analysera skillnader i andel döda efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götalandsregionen. Figur H-98: Andel kvinnor (%) döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, letalitet, Åldersstandardiserade värden. Källa: Öppna Jämförelser 21. Indikatorn ingår i regionens uppföljning av God Vård. Statistik från Socialstyrelsen 36 visar att andelen döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat under hela perioden , figur H-99. Kvinnor som vårdats i Västra Götalandsregionen har ofta haft lägre dödlighet än rikssnittet. Under åren låg värdet däremot klart högre än riket för kvinnor, vilket visade sig i resultaten i Öppna Jämförelser 29 enligt ovan. Dödlighetsmönstret över tid för kvinnor som vårdats i Västra Götalandsregionen är detsamma även för de som överlevt dagen för insjuknande (döda 1-27 dagar), samt döda ett år efter hjärtinfarkt och får betraktas som väl belagt. Detta gäller för kvinnor mellan 2-79 år likväl som 8 år och äldre. 36 Statistik från Socialstyrelsens statistikdatabas ( Data hämtat den Frågeställning Hur utvecklar sig dödligheten bland kvinnor och män under perioden 23 till 21 i regionen? Finns det inomregionala skillnader i 28- dagarsdödlighet i Västra Götalandsregionen från 23 och hur fördelar de sig mellan kön, åldersgrupper och år? Metod Datakällor Hjärtinfarkter i slutenvård med utskrivningsdatum till , samt ålder, kön, diabetesdiagnos, sjukhus, HSN hämtades från vårddatabasen Vega. Dödsdatum för perioden till hämtades från befolkningsregistret Västfolket. Dödsdatum matchades på hjärtinfarktuppgifter på individnivå. Definition hjärtinfarkt Hjärtinfarkt definieras som ICD-kod I21 eller I22 i något av diagnosfälten. Samtliga beskrivningar, analyser och figurer i nedanstående avsnitt avser 28-dagarsinfarkter. Ett nytt infarktvårdtillfälle inom 28 dagar från föregående tas bort eftersom det kan räknas som samma infarkt. Merparten av de borttagna vårdtillfällena är förflyttningar mellan sjukhus och skulle annars räknas dubbelt.

102 97 Definition dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Andelen som avled, oavsett dödsorsak, inom 28 dagar respektive 365 dagar efter hjärtinfarkt, som vårdats på sjukhus under perioden. Sjukhusens upptagningsområde Resultaten presenteras för individer bosatta i sjukhusens upptagningsområden istället för sjukhusvis för att kompensera för nivåstruktureringen inom sjukhusvården. Sjukhusens upptagningsområden består av kommuner närmast sjukhusen. Vårdtillfällen vid området runt Kungälvs sjukhus tas bort för åren på grund av felaktiga åldersuppgifter (cirka 9 vårdtillfällen eller 3 per år). Statistiska analyser Andel döda beskrivs utifrån två metoder. Andel döda inom 28 respektive 365 dagar avser procentuell andel avlidna. För dessa beskrivande resultat viktas 21 års uppgifter med 2,4 då uppgifter saknas för sju av årets månader. Denna uppräkning kommer att ge rimliga antalsuppgifter för hjärtinfarkter under 21 men för lågt skattad dödlighet. Cox regression 37 har använts för den överlevnadsanalys som gäller patienter med hjärtinfarkt i sjukhusens upptagningsområden. Varje vårdtillfälle har följts upp till max ett år efter inskrivningsdatum med avseende på dödlighet. Alla vårdtillfällen är således med i analysen till död, överlevt 365 dagar eller tidpunkten 31/5 21. Ålder, kön, år, förekomst av diabetes och upptagningsområde 38 har vägts in i analysen. Cox regression jämför risken att avlida inom den bestämda tidsperioden för olika grupper. Den tar även hänsyn till de patienter som ännu inte följts upp under ett helt kalenderår. Risken att avlida kan således beräknas även för patienter som ännu inte följts i ett helt år, de med hjärtinfarkt 29 och början av 21. Resultat Under perioden 23 till maj 21 förekom slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götaland. Män stod för 58 procent av hjärtinfarkterna. Figur H-1 visar att det faktiska antalet infarkter är störst i åldrarna 7-89 år. Figuren visar även att fler kvinnor än män slutenvårdas för hjärtinfarkt i åldrarna över 85 år. Detta eftersom det finns större andel kvinnor i äldre åldrar. 37 Cox proportional hazard, SPSS version Upptagningsområdet består av kommuner närmast sjukhusen. Antal infarkter män kvinnor 78% 77% 77% 77% 77% 69% w Ålder 65% 58% 52% 45% Figur H-1 Antal slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götaland under perioden 23 till maj 21, per åldersgrupp och kön, samt andel hjärtinfarkter bland män per åldersgrupp. Källa: Vårddatabasen Vega. Sahlgrenska universitetssjukhusets upptagningsområde bidrar med flest sjukhusvårdade hjärtinfarkter, cirka 12 under perioden 23 till maj 21. NU sjukvårdens och Skaraborgs sjukhus upptagningsområde hade drygt 7 infarkter vardera och Södra Älvsborg drygt 5. Alingsås och Kungälv hade under perioden cirka 2 vardera. Antalet patienter som sjukhusvårdats för hjärtinfarkt eller avlidit av hjärtinfarkt minskar i regionen under perioden 23 till maj 21, både för kvinnor och män, se tabell H-18. År 29 avled 298 män och 274 kvinnor inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Tabell H-18 Antal slutenvårdade hjärtinfarkter, andel döda (%) inom 28 dagar, samt andel döda (%) inom 365 dagar för åren i Västra Götalandsregionen. Preliminära siffror för år 21. Källa: Vårddatabasen Vega Antal Slutenvårdade Död 28 dgr Död 365 dgr ÅR kv mä kv mä kv mä 23* ,1 16,6 36,5 32,3 24* ,1 15,8 34,3 31,1 25* ,6 15,4 36,5 31, ,5 14,5 39,7 28, ,9 12,5 37,7 27, ,1 13, 34,9 25, ,2 12,1 28,1** 23,1** 21*** ,4 11,8 * Exklusive Kungälvs upptagningsområde ** Ej uppföljning 365 dagar för samtliga vårdtillfällen *** Januari-maj 21 uppräknade till ett helt år. Kön Under perioden 23 till maj 21 har kvinnor en högre andel som avled inom 28 dagar efter slutenvårdad hjärtinfarkt än män, 18 procent jämfört med 14 procent. Åldersmönstret gäller även för dödlighet inom 365 dagar och när man tittar på varje år separat. Denna betydligt högre totala dödlighet för kvinnor är skenbar på grund av åldersskillnader. Eftersom hjärtinfarkter är vanligare bland kvinnor än män i högre åldrar (figur H-1) och det faktum att 28-dagarsdödligheten ökar dramatiskt med stigande ålder (figur H-11), så dör en större andel 36% 27%

103 98 kvinnor än män. Faktiskt antal dödsfall är däremot större bland män. I figur H-11 visas andel döda för olika åldersgrupper. Figuren visar att för åldrarna 7 år och äldre (vilket omfattar merparten av hjärtinfarkterna) så är dödligheten högre för män. När resultaten åldersstandardiseras har män en högre total dödlighet än kvinnor män i åldrarna 7-84 år avled under sjuårsperioden. Om andel döda män hade varit på samma nivå som för kvinnorna i dessa åldrar, hade ytterligare 32 män (två procent) överlevt. Dödligheten efter hjärtinfarkt är betydligt högre för yngre kvinnor än män. I åldrarna under 7 år avled 157 kvinnor och 343 män inom 28 dagar under sjuårsperioden. Om andel döda kvinnor hade varit på samma nivå som andel döda män i dessa åldrar, hade ytterligare 41 kvinnor (26 procent) överlevt. Under perioden hade kvinnor högre dödlighet än män även i åldrarna 7-79 år. Men hjärtinfarkt hos yngre kvinnor är en ovanlig sjukdom. Endast 27 av drygt 35 hjärtinfarkter drabbade kvinnor under 5 års ålder (figur H-1), jämfört med 91 bland män. Vi har inte analyserat eventuella andra bidragande sjukdomar till infarktutvecklingen. Sådana andra bakomliggande sjukdomar skulle kunna ha stor betydelse för skillnaden i dödlighet för denna speciella grupp. Andel döda inom 28 dagar 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % kvinnor män Ålder 18% 14% w Total Figur H-11 Andel döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland under 23 till maj 21, per åldersgrupp och kön. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Vad gäller dödlighet utanför sjukhus, så har män högre värden än kvinnor i åldrarna under 7 år. Bland västragötalänningar som fick hjärtinfarkt under perioden 23-27, avled 14 procent av män i åldrarna 2-69 år utanför sjukhus, respektive 39 Det beror på att samma åldersvikt används för både kvinnor och män. Andel döda i åldersgruppen 7-89 år får högre vikter än andel döda bland yngre, till följd av stort antal infarkter i åldersgruppen. Och eftersom män har en högre andel döda än kvinnor i dessa åldersgrupper (7-89 år) så blir resultatet att män har högre åldersstandardiserad dödlighet än kvinnor. 12 procent av kvinnor 4. Uppgifterna avser unika individer och inte 28-dagars-vårdtillfällen och är därför inte helt jämförbara. Utveckling över tid En överlevnadsanalys 41 visar att risken att avlida inom ett år efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt minskar mellan åren 23 till 21. År 21 är risken att avlida 19 procent lägre än år 23, vilket är referensåret (figur H-12). Analysen väger även in ålder, kön och diabetesförekomst vilket redovisas i figur H-12. Figuren visar att åldern har stor betydelse. Risken att avlida ökar med sju procent för varje åldersår. Patienter med diabetes har tio procents högre risk att avlida än patienter utan diabetes. Figur H-12 visar även att totalt sett är risken att avlida sex procent högre för män än för kvinnor för hela perioden 23 till maj 21, när man tar hänsyn till ålder, diabetesförekomst och insjuknandeår. Relativ risk 1,2 1,8,6,4,2 1,7,94 1,1,93,95,97,92,86,79,81 Ålder, år Kön, kvinna Diabetes Figur H-12 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 23-maj 21, justerat för kön, ålder, diabetesförekomst, år. 23 är referensår. 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Utvecklingen av risken att avlida efter en hjärtinfarkt fördelat på kön visas i figur H-13. Kvinnor har inte en lägre risk än män att avlida efter hjärtinfarkt under perioden 26 och 27. Detta är en avvikelse från normaliteten. Om man endast inkluderar patienter under 8 år, har kvinnor en högre risk att avlida än män år Kvinnornas relativt höga dödlighet under 26 och 27 (och till viss del även 28) överensstämmer med den höga 28-dagardödligheten som tidigare redovisats i Öppna Jämförelser för motsvarande år. Data från 29 till maj 21 tyder på att risken att avlida i hjärtinfarkt för kvinnor återigen är lägre än risken för män (figur H-13). Sedan 26 har ettårsdödligheten minskat markant för båda könen men framförallt för kvinnor. 4 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärtinfarkter (Dödsorsaksregistret och Patientregistret) 41 Cox proportional hazard.

104 99 1,2 1 högre dödlighet än övriga områden för hela perioden sammantaget. Perioden 29 till maj 21 finns det inga egentliga skillnader förutom att NUområdet har en högre relativ risk.,8 relativ risk,6,4 kvinnor män 1,2 1,1, relativ risk 1,9,8 Figur H-13 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 23-maj 21 fördelat på kön, justerat för ålder, diabetesförekomst, upptagningsområden för sjukhus. Dödligheten år 23 för kvinnor och män sammantagna är referens. 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Upptagningsområde Öppna Jämförelser redovisade att det framförallt var Alingsås lasarett och NU-sjukvården som hade en högre dödlighet i Västra Götalandsregionen under perioden 26-28, kvinnor och män sammanslaget. Våra data visar att det främst är i upptagningsområdena för NU-sjukvården som kvinnor har en statistiskt signifikant högre risk att avlida under första året efter en hjärtinfarkt - än regionsnittet under perioden 26 till 28 (figur H-14). Däremot finns inga tydliga skillnader i något område i så motto att kvinnor skulle ha högre dödlighet jämfört med män. SkaS Skaraborg Alingsås Aling-omr SÄS SÄS-omr NU-omr Kungälv KLV-omr SU StorGBG Män Kvinnor,7,6, NU-omr StorGBG Kungälv-omr Alings-omr Skaraborg Boråsomr Figur H-15 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen fördelat på upptagningsområden för sjukhus och tidsperioder, justerat för ålder, kön, diabetesförekomst. Referensperiod Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. När man endast inkluderar perioden 28 och framåt, ser vi fortfarande en ökad risk att avlida i hjärtinfarkt med stigande ålder, diabetesförekomst, manligt kön samt boende i NU-området, tabell H-19. Tabell H-19 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden 28 till maj 21 jämfört med en genomsnittlig infarkt där risken är 1,, justerat för ålder, kön, diabetesförekomst, upptagningsområden för sjukhus. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Relativ Risk Ålder, ökning ett år 1,7* Kvinnligt kön,91* Diabetesdiagnos 1,18* Upptagn.område: - SU-omr 1,3 - Kungälvsomr,99 - NU-omr 1,9* - SÄS-omr,93 - Alings-omr 1,1 - SkaS-omr,96 *Statistiskt signifikant skillnad, p=.5,2,4,6,8 1 1,2 1,4 Figur H-14 Cox regression. Relativ risk att avlida inom ett år, för slutenvårdade hjärtinfarkter i Västra Götalandsregionen under perioden fördelat på upptagningsområde för sjukhus och kön, justerat för ålder, diabetesförekomst, 95% konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Jämför man upptagningsområden över tid minskar risken att avlida första året efter en hjärtinfarkt i alla områden, se figur H-15. NU-området har haft I figur H-16 och H-17 redovisas utvecklingen över tid i 28-dagarsdödlighet per upptagningsområde för kvinnor respektive män, åldersstandardiserat. Det är främst i upptagningsområdena för NU och Alingsås som kvinnor har en högre dödlighet mellan 26 och 28, jämfört med övriga perioder. Störst betydelse för regionens relativt höga dödlighet vid kvinnlig hjärtinfarkt har NU-sjukvårdens område men även SU-området bidrar på grund av ett mycket stort antal hjärtinfarkter och på grund av

105 1 att ingen mortalitetsförbättring skett jämfört med Diagrammen visar att det finns en naturlig variation mellan område och år. Alingsås som har ett relativt litet antal hjärtinfarkter per år har en stor variation mellan år, med en topp för kvinnor år och framförallt % 2% 15% 1% 5% % Alingsåsomr SÄS-omr SU-omr Kungälvsomr SkaS-omr NU-omr Kvinnor Figur H-16 Andel kvinnor döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland fördelat på upptagningsområde och tidsperiod, tvåårsmedelvärden. Åldersstandardiserat. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. 25% 2% 15% 1% 5% % Alingsåsomr SÄS-omr SU-omr Kungälvsomr SkaS-omr NU-omr Män Figur H-17 Andel män döda (%) inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt i Västra Götaland fördelat på upptagningsområde och tidsperiod, tvåårsmedelvärden. Åldersstandardiserat. Källa: Vårddatabasen Vega och Västfolket. Slutsatser Dödligheten vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt har mer än halverats sedan slutet av 198-talet i Västra Götaland, både bland kvinnor och män. Minskningen i dödlighet varierar något mellan åren och särskilt för åren avstannar den vilket leder till att den högsta dödligheten för hjärtinfarkt hos kvinnor redovisas för VGR i Öppna Jämförelser 29. Det är dock viktigt att notera att dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor har varit lägre i VGR än i riket under 17 av de senaste 23 åren. Men Västra Götalandsregionens relativt sämre resultat vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor som redovisats i Öppna Jämförelser, verkar motsvaras av en puckel med högre dödlighet bland kvinnor för just åren Från 28 och framåt minskar dock risken att avlida efter hjärtinfarkt påtagligt. Det finns inte längre tydliga inomregionala skillnader, förutom något högre dödlighet i NU-sjukvårdens upptagningsområde, när hänsyn tagits till ålder, kön och diabetesförekomst. Det är framförallt dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor som har förbättrats under de senaste åren. Här mätt som risk att avlida första året efter infarkten. Teoretiskt kan många bakgrundsfaktorer diskuteras som förklaring till skillnader i dödlighet som vi inte har kunnat analysera. T.ex. annan sjuklighet, sociala faktorer och benägenhet att söka vård. Andra faktorer kan vara avståndet till akutsjukhus, omhändertagandet före sjukhusvården och skillnader i registrering och ändrade/olika diagnoskriterier som kan påverka utfallet. Orsaken till perioden med högre dödlighet som sedan minskat är oklar men i en samlad bedömning så har sannolikt förbättrad behandling spelat en viktig roll för såväl den långsiktigt sjunkande infarktdödligheten som den vi observerar de senaste åren. Det som starkt talar för det är den låga dödligheten för patienter inom Boråsområdet där samtidigt riks-hia-data talar för att följsamheten till behandling enligt riktlinjer är hög. Under perioden har det skett en generell förbättring i regionen i riks-hias mått på behandlingskvalitet. En färsk vetenskaplig analys av sjukhusvårdade hjärtinfarkter i VGR talar också för att olikheter i förskrivning av sekundärprofylaktiska läkemedel haft betydelse för risken att avlida efter hjärtinfarkt 42. En särskild analys av hur behandlingen av hjärtinfarkt hos kvinnor har förändrats relativt behandlingen hos män från 26 och framåt skulle kunna ge ytterligare upplysningar om orsakssamband. Fortsatt arbete Det pågår ett betydande kvalitetsarbete inom hjärtsjukvården i Västra Götaland. Sektorsrådet i hjärtsjukvård har under 21 haft tillgång till en regiongemensam kvalitetskoordinator med uppgift att stimulera till fortsatt kvalitetsarbete och etablera enhetliga rutiner för rapport till berörda nationella kvalitetsregister. Hjärtsjukvården på SÄS använder sedan några år ett egenutvecklat kliniskt beslutsstöd för patienter med ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt och dess förstadier). En upphandling av motsvarande funktionalitet pågår i Västra Götalandsregionen för breddinförande inom den sjukhusanknutna kardiologin. Till upphandlingen är också knutet ett införandeprojekt. 42 Wilhelmsen et al. Saving lives, money and resources: drug and CABG/PCI use after myocardial infarction in a Swedish recordlinkage study. Eur J Health Econ 21;11:177-84

106 11 Forskare vid Sahlgrenska Akademin har visat intresse för fördjupade analyser av den övergående ökning av kvinnors hjärtinfarktdödlighet som denna rapport diskuterat. Kort om dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt - Dödligheten vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt har mer än halverats sedan slutet av 198-talet i Västra Götaland, både bland kvinnor och män. - Västra Götalandsregionens relativt sämre resultat vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt för kvinnor som redovisats i Öppna Jämförelser, verkar motsvaras av en puckel med högre dödlighet bland kvinnor för just åren Från 28 och framåt minskar dock risken att avlida efter hjärtinfarkt påtagligt. Det finns inte längre tydliga inomregionala skillnader, förutom något högre dödlighet i NU-sjukvårdens upptagningsområde. Det är framförallt dödligheten efter hjärtinfarkt för kvinnor som har förbättrats under de senaste åren. - Orsaken till perioden med högre dödlighet som sedan minskat är oklar men i en samlad bedömning så har sannolikt förbättrad behandling spelat en viktig roll för såväl den långsiktigt sjunkande infarktdödligheten som den vi observerar de senaste åren. Den låga dödligheten för patienter inom Boråsområdet där följsamheten till behandling enligt riktlinjer är hög talar för detta.

107 12 Cancer Varje år diagnostiseras ungefär 1 människor med en cancersjukdom i Västra Götaland. Av dessa dör drygt 4 av sin sjukdom. Varje dag lever 8 människor som en gång har fått en cancerdiagnos, ungefär 6 procent av dem som fått diagnosen botas, många lever med en kronisk cancersjukdom och dör av andra orsaker än sin cancersjukdom. Många människor är närstående till en person som får diagnosen och de påverkas också av sjukdomen. Antalet personer som får diagnosen har ökat de senaste tjugo åren. Detta är delvis en effekt av att medellivslängden ökar, då risken för att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder. Andra orsaker kan vara en mer aktiv diagnostik. Ett exempel på detta är prostatacancer. Ett problem med ökad diagnostisk aktivitet kan vara att sjukvården upptäcker och behandlar en del cancersvulster som aldrig hade kommit att sprida sig och förkorta personens liv. Cancer är inte EN sjukdom, den har olika karaktär och förlopp i olika organ och även inom ett organ finns det olika grader av hur elak tumören är. För att beskriva hur tumören har spridit sig (stadium) finns ett internationellt system (TNM) där T (tumör) beskriver tumörens storlek och hur långt den spridit sig lokalt, N (nodes) beskriver om det finns spridning till lymfkörtlar och M (metastasis) beskriver om det finns spridning till andra organ såsom lever eller lunga. Sjukvårdens strävan är att hitta tumören i så lågt stadium som möjligt motsvarande T-1, N, M, eftersom detta ökar möjligheterna att personen blir botad. Screeningprogrammet för livmoderhalscancer syftar främst till att påvisa och ta bort förstadier till cancer (prevention). När det gäller mammografisk hälsokontroll handlar det främst om att hitta cancer så tidigt som möjligt. Personer med cancer får i många fall sin utredning, behandling, eftervård och rehabilitering vid olika enheter och vid olika sjukhus. Vårdens resultat är beroende av allas insatser och den goda cancersjukvården är ett gemensamt ansvar. I rapporterna för de olika cancersjukdomarna har vi därför valt att utgå från geografiska områden. Eftersom cancer egentligen är många olika sjukdomar och upptäcks i olika stadier blir antalet insjuknade för vissa beräkningar litet vilket gör uppgifterna mindre säkra. För att ge läsaren en möjlighet att bedöma detta har vi angett antal fall som ingår i beräkningarna. Med de variationer som finns ger resultat från enskilda år begränsade möjligheter att bedöma kvaliteten på en verksamhet. För att stimulera kvalitetsdriven verksamhetsutveckling arbetar vi för att ge verksamheter och processteam möjlighet att via cancervårdens nationella IT-plattform INCA kontrollera hur resultaten utvecklas över tid. I sammanställningen över patientprocesser och processägare redovisar vi också de olika registrens täckningsgrad i förhållande till det regionala tumörregistret. Där täckningsgraden i registret är låg behöver sannolikt infrastrukturen för inrapportering förbättras vid olika vårdinrättningar så att verksamheterna ska kunna dra nytta av registren och vårdens samlade kvalitet kunna bedömas. I juni startar det nya Regionalt cancercentrum väst i enlighet med förslagen i betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden. Organisationen är gemensam för Västra Götalandsregionen och Region Halland. Regionalt cancercentrum väst tar över de funktioner kring vårdprogram, kvalitetsregister och regionalt tumörregister som fram tills nu legat på Onkologiskt centrum. Men ansvaret är bredare och i regionen pågår eller startas utvecklingsarbete kring screening, tidig upptäckt, patientprocesser för utredning och behandling, patientmedverkan, rehabilitering, psykosocialt stöd och palliativ vård. Förväntningarna på detta arbete är stora, färre människor ska insjukna och dö i cancer, de som överlever ska påverkas mindre av sjukdom och behandling och de och deras närstående ska få en bättre livskvalitet. Dessa mål kan bara nås genom kunniga och medverkande invånare, engagerade medarbetare och en klok användning av våra gemensamma resurser. För det viktiga arbete som utförs av olika patientprocessteam vid sjukhusen, i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården ska Regionalt cancercentrum väst vara ett stöd för utveckling av den goda cancersjukvården: För människors behov, genom människors samlade kompetens med gemensamma resurser.

108 13 Regionala patientprocesser/kvalitetsregister, regionens täckningsgrad mot regionala tumörregistret 29/Regional(a) processägare Barncancer Nationellt/nordiskt, 1% Marianne Jarfelt Bröstcancer* Nationellt 1% Stig Holmberg, Zacharia Einbeigi Hjärntumörer Nationellt 94% Marie Sjögren Huvud-halscancer* Nationellt 98% Martin Beran, Jan Nyman Maligna hudtumörer* Nat. för mal. melanom 94% Karin Terstappen Lungcancer* Nationellt 1% Bengt Bergman, Jan Nyman Sköldkörtelcancer Regionalt 91% Svante Jansson Matstrupscancer Nationellt 79 % Michael Hermansson Magsäckscancer Nationellt 81% Lars-Erik Hansson Lever-, gallvägscancer Nationellt, nystartat Magnus Rizell Bukspottkörtelcancer Nationellt Claes Jönson Tjocktarms-/Ändtarmscancer* Nationellt 99% Kristoffer Derwinger, Karl Kodeda Livmoderhalscancer Nationellt, nystartat Pär Hellberg Livmoderkroppscancer Nationellt 99% Janusz Marcickiewicz Äggstockscancer* Nationellt 99% Pernilla Dahm Kähler Gynekologisk onkologi Marie Swahn Livmoderhalscancerprevention Regionalt 1% Björn Strander Njurcancer* Nationellt 1% Sven Lundstam Urinblåsecancer* Nationellt 1% Sten Holmäng Prostatacancer* Nationellt 98% Jan-Erik Damber Uro-onkologi Karin Braide Blodcancer Nationella (7 st) 73-89% Hege Garelius Lymfom Nationellt 82%, Herman Nilsson Ehle Okänd primärtumör Gunnar Lengstrand Understödjande cancervård Gunnar Eckerdahl Palliativ vård Nationellt Elisabeth Löfdahl * ingår i verksamhetsanalysen

109 Cancerskribenter/ansvariga per avsnitt: Inledning Nils Conradi chef Regionalt cancercentrum väst Maligna hudtumörer Karin Terstappen Huvud Hals cancer Martin Beran Lungcancer Bent Bergman, Jan Nyman Bröstcancer Stig Holmberg, Zakaria Einbeigi Ovarialcancer Pernilla Dahm Kähler Njurcancer Sven Lundstam Blåscancer Sten Holmäng Prostatacancer Jan-Erik Damber Tjocktarmscancer Karl Kodeda, Kristoffer Derwinger Ändtarmscancer Karl Kodeda, Kristoffer Derwinger Statistiker Katrín Ásta Gunnarsdóttir, Erik Holmberg, Erik Bülow, Områdesindelning Områdesindelningen i canceravsnittet bygger på patientens hemort vid diagnos indelade enligt följande Storgöteborg Härryda Partille Öckerö Göteborg Mölndal Skaraborg: Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Fyrbodal: Orust Sotenäs Munkedal Dals-Ed Tanum Färgelanda Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg Trollhättan Åmål Kungälv: Kungälv Stenungsund Tjörn Ale Södra Älvsborg: Lerum Vårgårda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Herrljunga Alingsås Borås Ulricehamn

110 Maligna hudtumörer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för hudmelanom startat Urvalet baseras på patienter som 29 var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 98 procent. Malignt hudmelanom är den allvarligaste av hudens cancerformer. Varje år diagnostiseras cirka 3 nya fall och antalet nya fall ökar kraftigt varje år. Den åldersstandardiserade incidensen av melanom i VGR ligger över den i riket. Orsaken till detta är väsentligen okänd, kust- och båtliv med hög solexponering samt genetiska faktorer tros bidra. År 29 hade vi en melanomincidens i regionen på 37/1 innevånare för män och 34/1 för kvinnor. Hudmelanom förekommer i alla åldrar från pubertet och uppåt. Åldersfördelningen skiljer sig något åt mellan män och kvinnor genom att kvinnor insjuknar i yngre ålder. Tidig diagnostik och bortoperation av melanom, medan tumören fortfarande är tidig och tunn, är av största betydelse för prognosen. Detta kräver en stor medvetenhet hos allmänheten såväl som inom primärvården så att individer med avvikande leverfläckar snabbt kommer till hudspecialist för diagnostik och åtgärd. Det är framför allt den äldre populationen som söker sent med tjocka melanom. Därför vore det önskvärt att man inom primärvården, i samband med att medelålders/äldre individer söker av annan orsak, rutinmässigt tittar över individens hudkostym för att upptäcka melanom hos dessa individer på ett tidigare stadium. Inom regionen finns skillnader i möjlighet för individen att direkt söka hudläkare; inom storstadsregionen, främst Göteborg, finns privatpraktiserande hudläkare till vilka man kan söka direkt, medan man i regionen i övrigt oftast först söker primärvården. Andel tunna melanom Tjockleken på ett melanom vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Melanom tunnare än en millimeter har mycket god prognos med en relativ överlevnad på runt 1 procent. I VGR är 54 procent av alla nyupptäckta melanom tunnare än en millimeter, med en variation mellan 48 och 57 procent, se figur I-1. Observera att områdesindelningen i figur I-1 och tabell I-1 inte överenstämmer med indelningen som anges på sidan 14 Kungälv omfattar endast Kungälvs kommun medan Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal.,7,6,5,4,3,2,1 VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-1. Andel av melanom som är max en millimeter tjocka (period år 29). Lodräta linjer avser 95 % konfidensintervall. Observera dock att täcknings-graden är så pass hög att punktskattningarna i sig torde vara relevanta för observerade skillnader. OBS: Kungälv innefattar i denna figur/tabell enbart Kungälvs kommun. Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal. Tabell I-1: Antal patienter med melanom mindre respektive större än en millimeter. Kungälv innefattar i denna figur/tabell enbart Kungälvs kommun. Stenungsund, Tjörn och Ale ingår i Fyrbodal Boendeområde 1 m.m. > 1 m.m. Totalt Kungälv Fyrbodal Södra Älvsborg Skaraborg Storgöteborg VGR totalt

111 Väntetider För patienter med misstänkta melanom, liksom för patienter med annan cancermisstanke, innebär väntetider till åtgärd och diagnos en tid av oro. Via kvalitetsregistret för hudmelanom kan vi mäta tid från första läkarbesök till primäroperation (när hudtumören opereras bort), se figur I-2. Då första läkarbesöket inte sällan är i primärvården, som oftast remitterar vidare till sjukhusklinik (hud- eller kirurgklinik) vid misstanke om melanom, så återspeglar det uppmätta tidsintervallet i vissa fall flera väntetider; väntetid till sjukhusläkare och därefter väntetid till operation i de fall detta inte görs direkt. Om inremitterande läkare inte anger melanom som möjlig diagnos i sin remiss, och sådan misstanke inte väcks hos mottagande remissinstans vid bedömning av remissen, kan väntetiden till sjukhusklinik ibland bli lång VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-2. Tid, i antal dagar (y-axeln), från första läkarbesöket till primäroperation (period år 29). Medianvärde (markerat genom vågrät linje): VGR 11, Storgöteborg 9,5, Fyrbodal 1,5, Kungälv 8, Södra Älvsborg, Skaraborg (Obs! Datum för första läkarbesök är en uppgift som ibland inte fylls i korrekt, på grund av att man saknar kännedom om första besöksdatum i primärvården och istället anger första besöksdatum på den egna kliniken, varför denna statistik kan bli missvisande.) Antalet patienter i underlaget framgår av tabell I-2. Tabell I-2: Antal patienter i urvalet för figur I-2 och I-3. Observera att detta inte är det totala antalet patienter i boendeområdet då partiellt bortfall förekommer. Boendeområde Antal patienter Kungälv 47 Fyrbodal 94 Södra Älvsborg 67 Skaraborg 84 Storgöteborg 25 VGR 497 Efter primäroperation följer för patienten ytterligare väntan på besked om histopatologisk diagnos. Denna väntetid är 21 dagar (medianvärde) i VGR, men varierar något i regionen (15-24 dagar), figur I-3. Variationen antas till stor del bero på att sjukhusen anlitar olika patologkliniker, och här varierar svarstiden från klinik till klinik VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-3. Väntetid från diagnostisk åtgärd till att patienten får besked om diagnos i antal dagar (period år 29). De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Medianvärde (markerade genom vågräta linjer) VGR 21, Storgöteborg 24, Fyrbodal 15, Kungälv 21, Södra Älvsborg 2,5, Skaraborg 21. Antalet patienter i underlaget framgår som ovan av tabell I-2.

112 Överlevnad Figur I-4 Relativ överlevnad per boendeområde. Tabell I-3: Femårsöverlevnad med konfidensintervall Område Kön Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Göteborg Män ,1 82,2-91,6 Kv , 9,3-97,2 Fyrbodal Män ,8 77,2-91,2 Kv ,9 85,6-97, Kungälv Män ,9 79,4-97,6 Kv ,6 83,4-99,6 Skaraborg Män ,7 82,5-95,6 Kv 287 9,9 84,6-95,7 Södra Män ,7 79,8-92,5 Älvsborg Kv ,7 87,5-98,6 Den relativa överlevnaden, korrigerad för annan icke melanomrelaterad dödlighet, är i VGR efter 5 år för män 87,3% och för kvinnor 93,1%. 1 respektive 15 års-överlevnaden är för män 82,1% respektive 8,% och för kvinnor 9,3% respektive 87,9%. Femårsöverlevnad särredovisas separat per område i tabell I-3. Den högre överlevnaden för kvinnor beror på att kvinnor har något tunnare melanom än män vid diagnos. Detta är sannolikt orsakat av att kvinnor i större utsträckning än män undersöker sin hud och kontrollerar sina leverfläckar och därmed söker läkare tidigare vid förändring. Uppdelat på boendeområden, se figur I-4, så kan man notera vissa skillnader inom de olika områdena. I huvuddelen av fallen faller skillnaderna inom konfidensintervallen varför man inte kan dra några slutsatser utifrån dessa. Man ser dock en sämre överlevnad för män inom Fyrbodal, jämfört med VGR i övrigt, avseende både 5-, 1- och 15-årsöverlevnad, samt för kvinnor i Fyrbodal för 1- och 15-årsöverlevnad. När man går in och granskar tumörtjocklek (period 24-28) vid diagnosdatum så kan man se att personer inom Fyrbodal har tjockare melanom än i regionen i övrigt. VGR Män ,3 84,3-9, Kv ,1 9,7-95,2

113 18 Huvud- och halscancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för huvudoch halscancer som startade 28. Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 99 procent. Indikator: 5-års relativ överlevnad Data för 5-års överlevnad baserar sig på Cancerregistret för åren Huvud- och halscancer innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor och spottkörtlar. Tumörgruppen omfattar sålunda cancer med stora olikheter både avseende utredning, behandling och prognos. Detta måste vägas in när man värderar skillnader i utfall på de relativt få patienter som ingår denna redovisning. Varje år handläggs cirka 2 patienter med huvud- och halscancer inom Västra Götalandsregionen. Tabeller och figurer: Tabell I-4. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Antal fall 5-års överlevnad Kvinnor VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-5.Relativ överlevnad per boendeområde. Tabell I-5. Huvud- och halscancer: 5-års relativ överlevnad (%) per boendeområde. Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv ,2 58,4-69,6 Män ,9 58,6-67, Storgöteborg Kv 24 66,9 57,6-75,3 Män 43 58,7 52,1-65, Fyrbodal Kv 12 54,8 42,1-66,5 Män ,7 59,6-78,8 Kungälv Kv 3 64,8 4,9-84,3 Män 58 58,4 42,-72,6 Södra Älvsborg Kv 15 64,9 51,-77, Män ,4 47,3-68,7 Skaraborg Kv 81 68, 52,7-8,6 Män ,4 61,3-82,1 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning Väntetid från remiss till behandlingsbeslut Väntetid från remissankomst till behandlingsstart

114 19 Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut Figur I-6. 5-års relativ överlevnad (%) vid huvud- och halscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. De differenser som man ser är små både avseende män och kvinnor och kan inte tas till intäkt för att det finns några egentliga skillnader. Den relativa 5- årsöverlevnaden totalt är på 63,4% och är jämförbar med andra nationella och internationella data. Figur I-8. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsbeslut. Indikator: Behandlingsbeslut taget vid multidisciplinär konferens Figur I-9. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsbeslut. De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Figur I-7. Andel (%) behandlingsbeslut taget vid multidisciplinär konferens. Läppcancer diagnostiseras tidigt och är lätt att åtgärda kirurgiskt enligt de behandlingsprinciper som finns. Dessa tumörer visas inte på den multidisciplinära terapikonferensen och har därför uteslutits ur redovisningen. 98% av övriga huvud- och halscancrar visas och diskuteras på konferensen. Medianvärdet för hela underlaget är 36 dagar. Medianvärdet för samma ledtid för huvud- och halscancer i hela Sverige ligger på samma nivå. Inom vår region varierar medianvärdet från 3,5 dagar till 42,5 dagar. Detta är en skillnad som sannolikt inte kan förklaras av det begränsade antalet patienter eller snedfördelning av cancerlokalerna. Fördjupad analys bör göras per sjukvårdsområde.

115 11 Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsstart Figur I-1. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsstart. Figur I-11. Ledtid i antal dagar från remiss till behandlingsstart. De horisontella linjerna i boxarna representerar 25%, median och 75% percentil. Medianvärdet för hela underlaget ligger på 57 dagar. Även här finns det skillnader mellan områdena som sannolikt inte bara förklaras av det begränsade antalet patienter eller snedfördelning av cancerlokalerna. Fördjupad analys bör göras per sjukvårdsområde.

116 111 Lungcancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för lungcancer som startade 22. Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland.. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Över 3 personer insjuknar i lungcancer varje år i Sverige, och det är den cancerform som flest personer dör i. Andel botade patienter är endast cirka 15%. Att så få kan botas beror i första hand på sen upptäckt av sjukdomen, men även annan samtidig sjuklighet bidrar. Antalet lungcancerfall ökar bland kvinnor, och insjuknade lika många kvinnor som män i lungcancer.. Sedan 22 finns ett nationellt kvalitetsregister med mycket hög täckningsgrad där sjukdomens utbredning, gjorda undersökningar, ledtider, behandlingsbeslut och given behandling redovisas. I mars 211 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för lungcancer där man fokuserar på områden där det föreligger olikheter inom landet och på nya metoder och behandlingar som man anser ska implementeras. Man har också angivit ett antal kvalitetsindikatorer som man kan finna resultaten på i det nationella kvalitetsregistret. För regionen kan man exempelvis följa nedanstående indikatorer: Tabeller och figurer: Tabell I-6. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Antal fall i nämnaren för nedanstående kvalitetsindikatorer 1-års överlevnad Kvinnor 1-års överlevnad Män Andel med icke småcellig lungcancer som får kurativt syftande behandling, stadium IA-IIB Andel med ickesmåcellig lungcancer som genomgått PET- DT inför start av behandling Andel stadium IIIB-IV som får torakal strålbeh Andel som bekräftas med vävnadsprov Andel pat som får kurativt syftande kemoradioterapi (stadium IIIA-IIIB) Andel stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte Andel behandlingsbeslut tagit vid multidisciplinär konferens Ledtid från remiss till behandlingsbeslut VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg

117 112 Indikator: 1-års relativ överlevnad Bland män finns en mindre variation från 39,4% i Göteborg till 36,7% i Skaraborg, genomsnitt VGR 38,4%. För kvinnor som generellt brukar ha något bättre överlevnad vid lungcancer är variationen något större, 46,5% i Göteborg och 4,1% i Skaraborg, med 44,4% i genomsnitt. De skillnader som föreligger ryms dock väl inom den naturliga slumpvariationen. Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som får kurativt syftande kirurgi i stadium IA-IIB Tabell I-7. Lungcancer: 1-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 1-års relativ överlevnad (%) Figur I-12. Relativ överlevnad vid lungcancer per boendeområde. 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv ,4 42,1-46,6 Män ,4 36,4-4,5 Storgöteborg Kv ,5 43,-49,9 Män ,4 36,1-42,6 Fyrbodal Kv 41 44,9 4,-49,8 Män ,2 32,6-41,8 Kungälv Kv ,3 34,-52,3 Män ,2 3,1-46,2 Södra Kv ,9 36,4-47,3 Älvsborg Män , 33,-42,9 Skaraborg Kv 31 4,1 34,5-45,7 Män ,7 31,8-41,7 Figur I-14. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som får kurativt syftande kirurgi i stadium IA-IIB. Varierar mellan 55% (Fyrbodal) och 94% (Kungälv) (medelvärde 65%). Patienternas allmäntillstånd och övrig sjuklighet har en stor betydelse för möjligheten att genomgå kirurgi, som är den mest betydelsefulla behandlingsmetoden för kuration. Indikator: Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start av behandling. Figur I-15. Andel patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT inför start behandling. Observera att y-axeln slutar på 5. Figur I års relativ överlevnad vid lungcancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Detta rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 211 för alla patienter där kurativt syftande behandling planeras. Figuren visar andel av alla patienter med icke-småcellig lungcancer som genomgått PET-DT. Tillgång till PET-DT har egentligen bara funnits i två års tid i regionen i någorlunda omfattning. Andelen varierar mellan 5% (Södra Älvsborg) och 18% (Göteborg) av patienterna (medeltal 12%) och behöver troligen höjas väsentligt.

118 113 Indikator: Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal strålbehandling i palliativt syfte Indikator: Andel patienter som får kurativt syftande kemo-radioterapi (stadium IIIA och IIIB) Figur I-16. Andel patienter med obotbar lungcancer (stadium IIIB och IV) som får torakal strålbehandling i palliativt syfte. Observera att y-axeln slutar på 5. Detta är en väldokumenterad metod med god palliativ effekt på en rad olika symptom med relativt begränsade bieffekter. Andelen varierar mellan 11% (Skaraborg) till 24% (Fyrbodal), medelvärde 19%. Metoden bör användas mer enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är troligen underutnyttjad i VGR. Figur I-18. Andel patienter som får kurativt syftande kemoradioterapi (relaterat till stadium). För stadium IIIA och i viss mån stadium IIIB är detta rekommenderad behandling. För regionen ligger nivån för dessa stadier på 41%, med stor variation mellan sjukhusgrupperna. Andelen får anses vara för låg. Indikator: Andel patienter i stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte Indikator: Andel lungcancerfall som bekräftas med vävnadsprov Figur I-19. Andel patienter i stadium IV som givits kemoterapi i palliativt syfte. Figur I-17. Andel lungcancerfall som bekräftas med vävnadsprov. Väntas få allt större betydelse då behandlingen alltmer utformas efter vilken histologisk undertyp sjukdomen har. I ett nationellt perspektiv får andelen i VGR anses vara hygglig. Det är en nationell rekommendation för patienter med gott eller hyggligt allmäntillstånd (PS -2). Palliativ kemoterapi planerades som primär behandling för 63% av patienterna med stadium IV i VGR, med en andel av 57% i Göteborg till 75,5% i Södra Älvsborg. Det är en måttlig spridning och nivåerna förefaller rimliga.

119 114 Indikator: Andel fall där behandlingsbeslut tagits vid multidisciplinär konferens Indikator: Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Figur I-2. Andel fall där behandlingsbeslut tagits vid multidisciplinär konferens. Figur I-21. Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Detta är något som socialstyrelsens riktlinjer anger att alla patienter borde deltaga i. Det finns dock inte någon etablerad definition på vad en multidisciplinär konferens innebär, varför registersiffrorna innehåller en tolkningsvariation hos inrapporterande. Andelen i VGR är 43% i regionen med variation från 15% i Skaraborg till 6% i Göteborg. Här finns stort behov av förbättring. Figur I-22. Ledtid från remiss till behandlingsbeslut. Median samt 25%- och 75% percentil. Svenska planeringsgruppen för lungcancer har angivet ett målvärde, att 8% av patienterna skall ha utretts och vara framme vid behandlingsbeslut inom 4 veckor, det vill säga 28 dagar. Inom regionen är Fyrbodalläget att 75% av patienterna utreds på 7 dagar, med variation 66 dagar för Södra Älvsborg och 77 för Kungälv. Här finns ett stort behov av förbättring.

120 115 Bröstcancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för bröstcancer som startade 28. Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 99 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-8. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Vid andelsberäkningar exkluderas fall med saknat värde av beroende indikator. Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg 5-års överlevnad Fastställd malignitet preop. Reop pga tumördata Reop pga kompl Undersökt med SN Bröstbev som slutingrepp Multidisciplinär bedömning preop Multidisciplinär bedömning postop Figur I-23. Relativ överlevnad vid bröstcancer per boendeområde. Observera att y-axeln startar på,7. Tabell I-9. Bröstcancer: 5-års relativ överlevnad (%). 5-års 95%- Boendeområde Ant. fall relativ konfidens överlevnad intervall (%) (%) VGR ,4 87,3-89,5 Storgöteborg ,1 87,3-9,9 Fyrbodal ,7 82,9-88,4 Kungälv 54 88,5 84,1-92,2 Södra Älvsborg ,4 86,8-91,8 Skaraborg ,3 85,5-9,9 Figur I-24. Relativ 5-års överlevnad vid bröstcancer per boendeområde. Relativ överlevnad är övergripande och utan signifikanta skillnader nära 9% efter 5 år.

121 116 Indikator: Andel fastställd malignitet preoperativt Andel reopererade på grund av komplikationer som blödning eller infektion är likaledes låg och avspeglar även god kvalitet vid kirurgi. Indikator: Undersökta med sentinel node teknik Figur I-25. Andel preoperativt fastställd malignitet. Andel preoperativt fastställd malignitet är genomgående hög och avspeglar god preoperativ utredning. Figur I-28. Andel där sentinel node utfördes för att studera tumörspridning. Indikator: Andel reopererade på grund av tumördata Indikator: Andel bröstbevarande kirurgi som slutgiltigt ingrepp Figur I-26. Andel reopererade på grund av tumördata. Observera att y-axeln slutar på 2. Andel reopererade på grund av tumördata, t ex bristande radikalitet, är genomgående låg och avspeglar god kvalitet på preoperativ utredning och genomförd operation. Indikator: Andel reopererade på grund av komplikationer Figur I-29. Andel observationer med bröstbevarande operation som slutgiltigt ingrepp. Andel bröstbevarande operation som slutgiltigt ingrepp är övergripande ca hälften. Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postoperativt Figur I-27. Andel reopererade på grund av komplikationer. Observera att y-axeln slutar på 2. Figur I-3. Andel Multidisciplinär bedömning, pre- och postoperativt. Ljusgrå=preoperativt, mörkgrå=postoperativt.

122 117 Andel multidisciplinär bedömning pre- och postoperativt är hög. Indikator: Medianväntetid: från operation till PAD-besked till patient Tabell I-1. Antal fall med operationsdatum och andel härav där datum för PAD besked är angiven. Uppdelat på år för diagnos. % datum År Boendeområde Antal fall för PAD besked angivit 28 VGR , Storgöteborg 521 4,8 Fyrbodal 21 93,5 Kungälv 73 34,2 Södra Älvsborg ,9 Skaraborg ,6 29 VGR ,3 Storgöteborg 47 2,5 Fyrbodal ,9 Kungälv 68 45,6 Södra Älvsborg ,4 Skaraborg ,9 På grund av bristande täckning för angivelse av datum för PAD besked redovisas väntetiden från operation till PAD besked endast för Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg. Rutinerna för datumangivelse vid övriga Bröstcentrum ses över i regionen Figur I-31. Väntetid (i antal dagar) från operation till PAD besked. Median, 25%- och 75% percentil. 28 och 29 samlat. Redovisas för Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg.

123 118 Äggstockscancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ovarialcancer (äggstockscancer) startat Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till över 98 procent.,8,7,6,5,4,3,2,1 Figur I-33: Andel radikalt opererade patienter med FIGOstadium IIIC-IV. Figur I-32: Relativ överlevnad per boendeområde. Ovarialcancer och relativ överlevnad VGR Det föreligger skillnader i relativ överlevnad mellan boendeområden i VGR (figur I-32). För mer långtgående slutsatser krävs emellertid vidare analys av fördelning mellan stadier, ålder och vilken kirurgisk respektive onkologisk behandling kvinnorna har erhållit. Punktskattningar och konfidensintervall för femårsöverlevnad redovisas i tabell I-11. Tabell I-11: Punktskattningar respektive 95 procents konfidensintervall för femårsöverlevnad. Område Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Göteborg ,1 47,8-6,2 Fyrbodal ,4 37,3-53,2 Kungälv 69 59,3 44,-72,3 Skaraborg 25 33,8 25,6-42,4 Södra Älvsborg ,1 44,8-6,8 VGR ,7 45,-52,4 Andel radikalt opererade stadium IIIC-IV Att 66 procent av patienterna radikalt opererats i VGR vid stadium IIIC IV är en mycket hög andel som kräver vidare analys för bedömning av relevans. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har vid tidigare framtagna data vid dessa stadier legat runt 45 procent om man menar makroskopiskt (för ögat synlig) tumörfrihet vid operationens avslut. Om man hänvisar radikalt opererade till minsta enskilda kvarvarande tumör vid operationens avslut till mindre än 1 centimeter stämmer dessa procentsiffror bättre, då SU tidigare legat strax över 7 procent. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-12. Tabell I-12: Antal radikalt opererade patienter vid stadium IIIC-IV. Nej Ja Tot Kungälv Fyrbodal Södra Älvsborg Skaraborg Storgöteborg VGR

124 119 Andel bedömda av referenspatolog Att andelen PAD som bedömts av referenspatolog är så låg som cirka 33 procent i VGR med spridning på 2-44 procent stämmer väl överens med att regionen har brist på specialkunniga gynekologpatologer. Det finns starka önskemål att andelen preparat bedömda av referenspatolog kan höjas framöver för att öka kvaliteten och säkerheten på den gynonkologiska patologin. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-13.,7 Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag Median för ledtiden från ankomstdatum till diagnosdatum medförande operationsdatum i VGR är 16 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger i spannet 14-2,5 dagar. En medianväntetid på 16 dagar får idag bedömas acceptabel. I det nya regionala vårdprogrammet är målsättningen operation inom 14 dagar om möjligt och vidare arbete får utföras för att optimera omhändertagandet och minska denna viktiga ledtid för patienten. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-14.,6,5,4,3,2, Figur I-34: Andel patienter bedömda av referenspatolog. Tabell I-13: Antal patienter som bedömts av referenspatolog. Med okänt avses att detta alternativ markerats vid inrapportering till kvalitetsregistret. Då andelar angivits i figur I-34 har okända fall exkluderats. ja nej Okänt Tot Kungälv Fyrbodal Södra Älvsborg Skaraborg Storgöteborg VGR Figur I-35: Väntetid från ankomst av remiss till diagnosdatum medförande operationsdag. Tabell I-14: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 26 Fyrbodal 52 Södra Älvsborg 67 Skaraborg 75 Storgöteborg 118 VGR 338 Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi Medianledtiden från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi inom VGR är enligt diagrammet (figur I-36) 38 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 34 till 44 dagar. Stämmer denna ledtid med verkligheten bör den optimeras och snabbas upp markant. Det rekommenderas generellt och internationellt att start av kemoterapi bör ske inom fyra veckor efter operation. Denna ledtid kan bedömas såsom en kombination av följande väntetider och kan optimeras i båda led.

125 Figur I-36: Väntetid från diagnosdatum/operation till start av kemoterapi Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-15. Tabell I-15: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 22 Fyrbodal 39 Södra Älvsborg 5 Skaraborg 58 Storgöteborg 79 VGR 248 Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I-16. Tabell I-16: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 27 Fyrbodal 56 Södra Älvsborg 69 Skaraborg 81 Storgöteborg 12 VGR 353 Väntetid från beslut om behandling till start av kemoterapi Mediantiden från beslut om behandling till att kemoterapibehandlingen kan starta är enligt diagrammet (figur I-38) 18 dagar. Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 15-2 dagar. Denna ledtid bör kunna stramas upp till mindre än 14 dagar för att kunna optimera omhändertagandet och möjligheten att starta kemoterapibehandlingen inom 3-4 veckor efter operation. Det exakta antalet patienter som uppgifterna baseras på framgår av tabell I Väntetid från diagnosdatum till beslut om behandling Mediantiden från operation till beslut om behandling inom VGR är 23 dagar (figur I-37). Hälften av patienternas ledtider ligger inom spannet 21 till 31 dagar. Denna väntetid är helt avhängig av patologens arbete med svar på den mikroskopiska undersökningen (PAD) och denna ledtid bör kortas och vara max 7 dagar för att patienten skall kunna starta sin kemoterapi inom 3-4 veckor Figur I-38. Väntetid från beslut om behandling till start av kemoterapi Tabell I-17: Antal patienter med angivna väntetider. Antal Kungälv 21 Fyrbodal 36 Södra Älvsborg 44 Skaraborg 49 Storgöteborg 74 VGR 224 Figur I-37: Väntetid från diagnosdatum till beslut om behandling.

126 121 Njurcancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för njurcancer startat 25. Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Överlevnad är beräknat från regionala cancerregistret för att få ett större antal. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Överlevnad 5-årsöverlevnaden för samtliga patienter var cirka 64 % utan skillnad mellan könen (figur I-39a, tabell I-18a). Det var små skillnader mellan personer bosatta i de olika områdena men Storgöteborg (68%) synes ha en signifikant högre överlevnad än Södra Älvsborg (53%) (figur I-39b, tabell I-18b). Detta kan möjligen bero på att patientsammansättningen är olika som ett storstadslandsbygdsfenomen. Det kommer att analyseras närmare när fler patienter inkluderats i kvalitetsregistret. Figur I-39a. Relativ överlevnad i njurcancer för kvinnor och män i VGR. Tabell I-18a: Punktskattningar respektive 95 % konfidensintervall för män respektive kvinnor i VGR. Område Kön Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) VGR Män ,2 59,2-68,9 Kv ,3 58,1-7,1 Figur I-39b. Relativ överlevnad i njurcancer per boendeområde. Tabell I-18b. Punktskattningar respektive 95 % konfidensintervall uppdelat per boendeområde. Område Antal fall 5-års relativ överlevnad (%) 95% konfidensintervall (%) Kungälv 65 65,8 5,2-78,7 Fyrbodal ,6 57,1-73,3 Södra Älvsborg ,8 44,1-61, Skaraborg 29 67,7 58,4-75,9 Storgöteborg ,1 61,4-74,3 VGR ,2 6,3-67,9 CT thorax Den vanligaste metastaslokalen vid njurcancer är lunga. CT thorax har en högre sensitivitet för att upptäcka metastaser än lungröntgen. CT thorax rekommenderas därför som rutin vid utredning av nyupptäckt njurcancer. I det nationella vårdprogrammet är andelen CT thorax en kvalitetsparameter med ett målvärde på för närvarande 85% (kommer sannolikt höjas under vårens omskrivning). I hela Västra Götaland utfördes CT thorax i 83% av fallen med ett högsta värde på 91% (Skaraborg) och ett lägsta på 66% (Södra Älvsborg) (figur I-4). Antalet patienter är i vissa grupper få varför slutsatser bör dras med försiktighet (tabell I-19).,9 1,8,7,6,5,4,3,2,1 Figur I-4 Andel patienter utredda med CT-thorax preoperativt. Vertikala linjer markerar 95-procentiga konfidensintervall.

127 122 Tabell I-19: Antalet rapporterade fall där patienten fått eller inte fått CT-thorax preoperativt. JA NEJ TOTALT Kungälv Fyrbodal Södra Älvsborg Skaraborg Storgöteborg VGR Ledtider Tid från remiss till första besök hos specialist kan ha registrerats lite olika beroende på att alla patienter ej kommer med remiss och en del patienter först handlägges med brev eller telefonbesked för komplettering av utredning innan fysisk närvaro på respektive mottagning. Eventuella skillnader bör därför tolkas med försiktighet. Medianväntetiden för VGR låg på drygt 2 dagar. Södra Älvsborg hade den lägsta medianväntetiden. Alla områden utom Fyrbodal hade mycket stor spridning (figur I- 41, tabell I-2) Figur I-42: Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till behandlingsbeslut. Horisontella linjer markerar medianvärde. Spannet markerar det intervall inom vilket väntetiden för hälften av alla patienter ligger. Tabell I-21: Antalet patienter som figur I-42 baseras på. Kungälv 9 Fyrbodal 2 Södra Älvsborg 14 Skaraborg 22 Storgöteborg 15 VGR Figur I-41: Väntetid i antal dagar från remissdatum till första besök hos specialist. Horisontella linjer markerar medianvärde. Spannet markerar det intervall inom vilket väntetiden för hälften av alla patienter ligger. Mediantiden från behandlingsbeslut till operation (i tillämpliga fall) låg kring 3 dagar med stor variation. Ej visat i figur. Denna tid är alltför lång och under denna tid tillförs patienten inget mervärde. Sett från patientens horisont finns en oklar väntan från första kontakt med sjukvården till remiss skrives, en väntetid till första besök på specialistmottagning (2 dgr), en utredningstid (2 dgr) och en väntan på operation (3 dgr). Detta kan betyda en mediantid från alarmerande cancersymtom till operation i storleksordningen 3 månader. Här synes uppenbarligen finnas en stor förbättringspotential. Tabell I-2: Antalet patienter som figur I-41 baseras på. Kungälv 9 Fyrbodal 34 Södra Älvsborg 23 Skaraborg 3 Storgöteborg 42 VGR 138 Väntetiden från första besök till behandlingsbeslut låg i VGR i storleksordningen 2 dagar. Även här var spridningen stor inom varje område, vilket delvis kan förväntas beroende på att patienterna kräver mer eller mindre komplicerade utredningar (figur I-42, tabell I-21).

128 123 Urinblåsecancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på patientens boendeort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-22. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Antal fall 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Väntetid från remiss till 1:a specialistbesök Väntetid från 1:a besök specialist till diagnostisk TUR/px Andel T1 som genomgått reresektion och intravesikal beh Andel T2-T4 som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-43. Relativ överlevnad vid urinblåsecancer per boendeområde. Tabell I-23. Urinblåsecancer: 5-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) VGR Kv ,8 66,8-76,4 Män ,8 72,8-78,6 Storgöteborg Kv ,3 55,3-75,9 Män ,2 66,5-81,2 Fyrbodal Kv ,6 5,5-71,8 Män ,1 61,3-74,5 Kungälv Kv 35 76,4 53,3-93,3 Män ,3 59,4-83,6 Södra Älvsborg Kv ,6 55,-79,1 Män ,2 72,2-85,7 Skaraborg Kv ,7 67,2-9,2 Män ,5-81,9 Figur I års relativ överlevnad vid urinblåsecancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Den relativa överlevnaden verkar någorlunda lika i de olika områdena men det finns en trend att överlevnaden i Fyrbodal är aningen lägre. Skillnaderna skulle kunna förklaras med att man i Fyrbodal-

129 124 området har en stor andel muskelinvasiva tumörer vid diagnos och dessa har ju en sämre prognos oavsett behandling. Likaså har kvinnor i VG regionen en sämre överlevnad jämfört med män men det kan bero på att i statistiken ingår även patienter med icke-invasiva tumörer och dessa är vanligare bland män. En överlevnadskurva inkluderande enbart patienter med primärt invasiva tumörer skulle kunna belysa frågan om överlevnaden skiljer sig mellan könen. Indikator: Väntetid från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px Indikator: Väntetid från remissutfärdande till första besök specialist Figur I-47. Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px. Figur I-45. Väntetid i antal dagar från remiss till 1:a besök på specialistmottagning. Figur I-48. Väntetid i antal dagar från första besök hos specialist till diagnostisk TUR/px. Median samt 25%- och 75% percentil. Figur I-46. Väntetid i antal dagar från remiss till 1:a besök på specialistmottagning. Median samt 25%- och 75% percentil. Medianväntetiden är 21 dagar utan att det verkar föreligga någon väsentlig skillnad mellan områdena. Väntetiden är alldeles för lång och här måste vi arbeta för att inom några år kunna korta ner tiden avsevärt. Uppemot 25% av patienterna opereras akut för sin blåstumör, antingen för att de är inlagda akut på grund av blödning eller så opereras de på mottagningen i lokalbedövning redan vid första besöket hos specialist. För de övriga patienterna är väntan längre, var fjärde patient opereras först efter en månad. Förutom väntetiden på att opereras har patienten väntat kanske flera veckor på att få träffa en specialist. Den sammanlagda fördröjningen blir mycket lång för många patienter. Någon väsentlig skillnad föreligger inte mellan sjukhusen, det är lika dåligt överallt. Att korta väntetiderna är en mycket angelägen uppgift.

130 125 Indikator: Andel patienter med T1-tumörer som genomgått re-resektion och intravesikal behandling Figuren visar andelen kurativt syftande behandlingar vid muskelinvasiv tumör. Historiskt sett har endast cirka 3-5% av patienterna ansetts vara i ett så gott allmäntillstånd att de skulle klara av en cystektomi eller kurativ strålbehandling. I den aktuella tabellen gavs kurativt syftande behandling till cirka 4% av patienterna. Det framgår att Fyrbodal dels har väldigt många muskelinvasiva tumörer dels att man får en betydligt lägre andel kurativt syftande behandlingar än i övriga områden. Skillnaden är så pass påtaglig att en lokal analys bör göras av ålder, hälsotillstånd och övriga sjukdomar. Figur I-49. Andel patienter med T1-tumörer som genomgått re-resektion och intravesikal behandling. Figuren visar andelen patienter som först opererats för T1 tumör och därefter genomgått re-resektion följt av intravesikal behandling. En rutinmässig reresektion ingår inte i det Västsvenska vårdprogrammet utan kan göras när det finns skäl till det, såsom osäkerhet om radikaliteten vid den första operationen. Antalet patienter som genomgått reresektion i Västsverige är följaktligen lågt vilket gör att procentsiffrorna varierar en hel del mellan områdena. Andelen patienter i VG regionen som efter TUR av T1 tumör fått intravesikal behandling eller genomgått cystektomi är cirka 75% (data från samma period, 28-29) vilket i ett historiskt perspektiv, både regionalt och nationellt, torde vara utmärkt. Fortfarande finns ett utrymme för förbättring, i all synnerhet i Fyrbodal. Indikator: Andel patienter med T2-T4-tumörer som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling Figur I-5. Andel patienter med T2-T4-tumörer som genomgått radikalt syftande cystektomi eller strålbehandling.

131 126 Prostatacancer Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för prostatacancer som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 1 procent. Cirka 6% av dessa högriskpatienter får kurativt syftande behandling. Det är en rimligt hög nivå, stämmer med riket i stort och är jämnt fördelat. Kungälv sticker ut litegrann med en lägre andel, vilket ju måste ställas i relation till case-mix. Eftersom den är okänd (t.ex. komorbiditet) så är det svårt att förklara denna avvikelse, vi behöver titta närmare på det. Indikator: Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning Tabeller och figurer: Tabell I-24 Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-52 Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning. Andel mellan och högrisktumörer som fått kurativt syftande beh Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Ledtid från remiss till 1:a besök specialist Figur I-53 Ledtid från remiss till 1:a besök specialistmottagning. Median, 25% och 75% percentil. Indikator: Andel mellan- och högrisktumörer som fått kurativt syftande behandling Väntetiden är generellt oacceptabelt lång mellan remiss och besök hos specialist. Detta är dock åtgärdat efter registreringstiden genom generella beslut i VG och accepterade av sektorsrådet i Urologi. Förmodligen är dessa väntetider halverade i dagsläget. Fyrbodal och Kungälv sticker ut vilket är beroende av resurssituationen dvs tillgång på specialister. Figur I-51. Andel mellan- och högrisktumörer som fått kurativt syftande behandling.

132 127 Indikator: Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering Figur I-54 Andel lågrisktumörer som fått aktiv monitorering. Nästan hälften av lågrisktumörerna handlägges med aktiv monitorering vilket är rimligt och i överensstämmelse med nationella data. Även här avviker Kungälv men också Södra Älvsborg har en något lägre andel. Här måste man titta på case-mix inom gruppen. En rimlig målnivå är att cirka hälften av patienterna i denna grupp kan skötas på detta sätt.

133 128 Tjocktarmscancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för tjocktarmscancer som startade 27. Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 97 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-25. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikatorer. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Figur I-55. Relativ överlevnad vid tjocktarmscancer per boendeområde. Tabell I-26. Tjocktarmscancer: 5-års relativ överlevnad (%). Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) 95%- konfidens intervall (%) 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning - preterapeutisk Multidisciplinär bedömning - postterapeutisk Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation Letalitet inom 3 dagar efter operation Letalitet inom 9 dagar efter operation Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta Andel pat med > 2 v slutenvård efter op Andel patienter som fått komplikation VGR Kv ,6 63,9-69,3 Män ,5 57,4-63,5 Storgöteborg Kv ,9 61,4-7,2 Män 82 61,1 55,9-66,2 Fyrbodal Kv ,3 63,1-75,2 Män 54 6,9 54,5-67,1 Kungälv Kv ,5 51,7-74,2 Män ,1 44,8-69, Södra Älvsborg Kv 44 69,9 63,1-76,2 Män , 55,5-7,3 Skaraborg Kv ,4 56,9-69,6 Män ,8 51,-64,4 Figur I års relativ överlevnad vid tjocktarmscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen i överlevnad efter diagnos av tjocktarmscancer. Orsaken till den iakttagna könsskillnad är oklar. Här är det så kallad relativ överlevnad som undersökts. Det vill säga, överlevnaden hos drabbade har

134 129 jämförts mot en icke-drabbad referenspopulation. Det faktum att kvinnor i genomsnitt lever något längre (75,9 respektive 8,5 år) kan dock inte förklara hela skillnaden. Könsskillnaden är mindre tydlig, men kvarstår vid undersökning av observerad överlevnad. Indikator: Reoperation inom 3 dagar efter primäroperation Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postterapeutisk Figur I-58. Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation. Observera att y-axeln slutar på 2. Figur I-57. Andel bedömda i multidisciplinär terapigrupp. Ljusgrå=preterapeutisk; mörkgrå=postoperativt. Preterapeutisk: Stora skillnader föreligger inom regionen där flera sjukhus ligger lågt. Den nationella målsättningen är att alla patienter skall bedömas på en multidisciplinär terapigrupp. Med detta menas en gruppering med kirurg, onkolog, radiolog samt gärna kontaktsköterska och postoperativt även patolog. 1% går ej att uppnå i praktiken då ungefär var femte patient behöver opereras akut, emellanåt utanför kontorstid. Hur ofta konferenser skall hållas och vilka patienter som skall diskuteras är dock en prioriterings- och resursfråga. På flera sjukhus i regionen har man prioriterat att inte diskutera enklare fall för att kunna lägga resurserna på de svårare fallen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer oftast begränsande. I vissa fall saknas dedikerade radiologer och i andra har kirurger tvingats prioritera mellan andra åtaganden. Postoperativt: Väldigt stora skillnader föreligger inom regionen. Även här är den nationella målsättningen att alla patienter skall diskuteras, vilket är mer realistiskt än preoperativt. Detta skulle dock sannolikt dock kräva ökade resurser på flera sjukhus i regionen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer begränsande även om en del av skillnaderna skulle kunna åtgärdas med organisatoriska förändringar. Data kan även påverkas av hur man tolkat begreppet multi, dvs vilka specialiteter som skall krävas vara representerade vid diskussionen. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Data skall även tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för reoperationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Letalitet inom 3/9 dagar efter operation Figur I-59. Letalitet inom 3/9 dagar efter operation. Ljusgrå=3 dagar; mörkgrå=9 dagar. Observera att y- axeln slutar på 2. Letalitet inom 3 dagar: Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Dödligheten inom 3 dagar kan påverkas av flera faktorer dessa data inte ger upplysning om. Mer komplicerade fall innebär en sannolik överrisk. Avvägning vid kirurgin av operativa risker mot risker för återfall kan också spela in Tillgången till intensivvård och vana vid svåra komplikationer brukar internationellt framhållas som en modererande faktor. Letalitet inom 9 dagar: Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Viktigt dock att hålla ögonen på mortaliteten även efter 3 dagar då det finns tankar om att vi med modern intensivvård kan stötta patienter vid svåra komplikationer, men kan svikta i det fortsatta omhändertagandet. Skillnader kan även

135 13 föreligga i användandet av kirurgi i den palliativa situationen. Indikator: Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. Sannolikt avspeglar detta inte bara sjukdomsgraden hos patienter utan även tillgången till vårdplatser. Det skall beaktas att dessa data rör flera år och att aktuell platstillgång kan skilja från början av den undersökta perioden. Indikator: Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion) Figur I-6. Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation. Skillnader föreligger inom regionen. Minst 12 körtlar skall undersökas för internationellt godtagbar kvalitetsstandard. Antalet undersökta körtlar beror framförallt på hur kirurgen genomfört operationen och hur väl preparatet undersökts av patologen. Förklaringar till skillnader bör eftersökas och elimineras! Inom tjocktarmskirurgin kan skillnader sannolikt inte förklaras utifrån skillnader i tilläggsbehandling före operation med cellgifter eller strålning då detta är relativt ovanligt jämfört med ändtarmscancer. Att även så kallade palliativa operationer ingår i materialet förklarar rimligen inte skillnader. Figur I-62 Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation (dissektion). Observera att y-axeln slutar på 2. Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. En tarmnära perforation innebär att patienten löper en klart ökad risk för tumöråterfall. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa innebär en högre risk för perforationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Andel patienter med > 2 veckors slutenvård efter operation Figur I-61. Andel patienter med > 2 veckors slutenvård efter operation. Observera att y-axeln slutar på 5.

136 131 Ändtarmscancer Indikator: 5-års relativ överlevnad Presenterade data härrör från inrapporterade anmälningar till nationella kvalitetsregistret för ändtarmscancer som startade Urvalet baseras på patienter som var folkbokförda i Västra Götaland. Mätetalen presenteras uppdelat på områden baserade på patientens hemort vid diagnostillfället. Täckningsgraden i kvalitetsregistret (andelen lagstadgade anmälningar i cancerregistret som också anmälts till kvalitetsregistret) uppgick under aktuell tidsperiod till 99 procent. Tabeller och figurer: Tabell I-27. Antal fall per boendeområde och indikator. Anger antal fall som ligger till grund för beräkning av indikator. Tabellen omfattar fall diagnostiserade åren utom för överlevnad som omfattar åren Antal fall VGR Storgöteborg Fyrbodal Kungälv Södra Älvsborg Skaraborg Figur I-63. Relativ överlevnad vid ändtarmscancer per boendeområde. Tabell I-28. Ändtarmscancer: 5-års relativ överlevnad (%). Boendeområde Kön Ant. fall 5-års relativ överlevnad (%) Andel patienter som fått komplikation 95%- konfidens intervall (%) 5-års överlevnad Kvinnor 5-års överlevnad Män Multidisciplinär bedömning - preterapeutisk Multidisciplinär bedömning - postterapeutisk Andel patienter som reopererats inom 3 dagar efter primäroperation Letalitet inom 3 dagar efter operation Letalitet inom 9 dagar efter operation Bäckensepsis efter främre resektion Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta Andel planerad preoperativ strålbehandling Andel pat med > 3 v slutenvård efter operation VGR Kv ,9 59,7-68, Män ,4 55,9-62,9 Storgöteborg Kv ,3 55,3-68,8 Män ,7 51,7-63,5 Fyrbodal Kv ,4 6,4-77,5 Män ,2 49,-63,2 Kungälv Kv 63 43,7 25,6-62,1 Män 19 5,4 38,2-62,1 Södra Älvsborg Kv ,2 61,8-79,4 Män , 61,9-79,3 Skaraborg Kv ,7 49,1-69,7 Män 283 6,5 52,2-68,4 Figur I års relativ överlevnad vid ändtarmscancer. Stapel till vänster (blå) är kvinnor; stapel till höger (röd) är män. Inga säkra skillnader i överlevnad inom regionen. Könsskillnaden som noteras vid koloncancer är inte entydig.

137 132 Indikator: Multidisciplinär bedömning preoch postterapeutisk Indikator: Reoperation inom 3 dagar efter primäroperation Figur I-65. Andel bedömda i multidisciplinär terapigrupp. Ljusgrå=preterapeutisk; mörkgrå=postoperativt. Figur I-66. Andel patienter som är reopererade inom 3 dagar efter primäroperation. Observera att y-axeln slutar på 3. Preterapeutisk: Mindre skillnader föreligger inom regionen än vid motsvarande parameter för koloncancer. Då ett fåtal patienter skall behöva opereras akut, med annat än ett förberedande ingrepp (dvs utan att operera själva tumören) borde det inte vara orimligt att nå närmare 1% vilket är den nationella målsättningen. Det är visat att patienter med ändtarmscancer som diskuteras vid en multidisciplinär terapigrupp har bättre resultat än sådana som ej diskuteras. Således föreligger en förbättringspotential i hela regionen som bör diskuteras. Ett geografiskt område skiljer sig från övriga regionen. Möjligen är situationen bättre i den senare delen av den undersökta tidsperioden. Postoperativt: Stora skillnader föreligger inom regionen. Även här är den nationella målsättningen att alla patienter skall diskuteras, vilket är mer realistiskt än preoperativt. Detta skulle dock sannolikt dock kräva ökade resurser på flera sjukhus i regionen. Sannolikt är tillgången till specifikt tarminriktade onkologer begränsande även om en del av skillnaderna skulle kunna åtgärdas med organisatoriska förändringar. Data kan även påverkas av hur man tolkat begreppet multi, dvs vilka specialiteter som skall krävas vara representerade vid diskussionen. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen. Data skall även tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för reoperationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Indikator: Letalitet inom 3/9 dagar efter operation Figur I-67. Andel döda inom 3/9 dagar efter operation. Ljusgrå=3 dagar; mörkgrå=9 dagar. Observera att y- axeln slutar på 2. Inga säkra skillnader föreligger inom regionen.

138 133 Indikator: Andel patienter med bäckensepsis efter främre resektion tjocktarmscancer stärker dock misstanken om att skillnader föreligger. Indikator: Andel patienter med planerad preoperativ strålbehandling Figur I-68. Andel patienter med bäckensepsis efter främre resektion. Observera att y-axeln slutar på 2. Antydda skillnader föreligger inom regionen. Data skall tolkas mot bakgrund av att patienterna sannolikt inte är helt jämförbara mellan sjukhusen. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa kan förväntas innebära en högre risk för bäckensepsis. En annan möjlig skillnad är valet av operationsmetod. De patienter som opereras utan anastomos (sammankoppling av tarmen) är inte med i analysen. Inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys. Figur I-7. Andel patienter med planerad preoperativ strålbehandling. Inga större skillnader inom regionen som dock i nationell och internationell jämförelse strålar en relativt låg andel. Andra data talar för att regionen är på väg att likriktas med övriga landet under den senare delen av tidsperioden och den optimala andelen är ej säkerställd. Indikator: Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1-T3 Indikator: Andel patienter med > 3 veckors slutenvård efter operation Figur I-69 Andel patienter som fått minst 12 lymfkörtlar undersökta efter transabdominell operation, stadium T1- T3. Sannolika skillnader föreligger inom regionen och bilden är liknande den vid tjocktarmscancer. Vikten av denna kvalitetsparameter är dock inte lika entydig vid ändtarmscancer som vid tjocktarms-cancer. Antalet undersökta körtlar beror framför allt på hur kirurgen genomfört operationen, och hur väl preparatet undersökts av patologen, men vid ändtarmscancer kan även användande av cellgifter och strålning före operationen påverka hur många körtlar som hittas varför data är något mer svårtolkat. Att bilden inom regionen är likartad den vid Figur I-71 Andel patienter med > 3 veckors slutenvård efter operation. Observera att y-axeln slutar på 6. Det område som har en högre andel patienter med längre vårdtid efter tjocktarmscanceroperationer har även antytt högre andel efter ändtarmscanceroperationer. Sannolikt avspeglar detta inte bara sjukdomsgraden hos patienter utan även tillgången till vårdplatser. Det skall beaktas att dessa data rör flera år och att aktuell platstillgång kan skilja från början av den undersökta perioden.

139 134 Indikator: Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation Figur I-72. Andel patienter som fått komplikation i form av tarmperforation under operation. Observera att y-axeln slutar på 3. Vissa skillnader inom regionen. En tarmnära perforation innebär att patienten löper en klart ökad risk för tumöråterfall. Till viss del remitteras komplicerade fall till Göteborg och dessa innebär en högre risk för perforationer, men inverkan av detta kan inte bedömas utan noggrannare analys.

140 135 Patientsäkerhet Den långsiktiga trenden är att andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskar i Västra Götalandsregionen. Till grund för patientsäkerhetsarbetet ligger handlingsprogrammet God vård som innebär att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. En rad åtgärder har under 21 vidtagits för att uppnå kvalitetsmålen. Ett gemensamt avvikelsehanteringssystem har bland annat införts, vilket möjliggör jämförelser på regional nivå. Inom ramen för ett nationellt projekt, har även ett pilotprojekt startats som vill möjliggöra kontinuerliga mätningar av vårdrelaterade infektioner, såväl regionalt som nationellt. För att utvärdera arbetet med att öka patientsäkerheten används metoden GTT (Global Trigger Tool) som utvecklats för slutenvården. Under 21 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt NU-sjukvården på ett systematiskt sätt använt GTT inom ramen för sitt patientsäkerhetsarbete. Inledning I en region av Västra Götalandsregionens storlek utförs den absolut viktigaste delen av patientsäkerhetsarbetet av hälso- och sjukvårdspersonal och ledningar inom regionens förvaltningar Denna berättelse sammanfattar de patientsäkerhetsberättelser som upprättats av regionens utförarförvaltningar. I berättelsen redovisas det arbete som görs på regional nivå kompletterat med exempel från utförarförvaltningarnas patientsäkerhetsberättelser. I handlingsprogrammet anger Regionstyrelsen en rad åtgärder som skall vidtas för att öka patientsäkerheten. Åtgärderna redovisas i nästa avsnitt av denna patientsäkerhetsberättelse. Nätverk för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum mellan chefsläkarna vid regionens förvaltningar. Inom nätverket ges möjligheter att utbyta information och träffa överenskommelser om gemensamma aktiviteter och ett gemensamt förhållningssätt. Besluten vilar på regionstyrelsens handlingsprogram och övriga beslutade riktlinjer för patientsäkerhetsarbetet. Hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under 21 Västra Götalandsregionens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet utgörs av handlingsprogrammet God vård som senast fastställdes av Regionstyrelsen våren 21. Ansvarsfördelning för det systematiska patientsäkerhetsarbetet ( Patientsäkerhetslagen 3 kap.) beslutades av Regionstyrelsen i december 21. Handlingsprogrammet och regionstyrelsebeslutet finns tillgängligt på

141 136 Statistik Nedan presenteras i tabellform några siffror som anger omfattningen av det systematiska arbetet med att identifiera vårdskador och risker samt vidta åtgärder för att minska dessa. Tabell J-1 Antal analyser och Lex Maria anmälningar 21- Förvaltning Händelse- Risk- Avvikelserapporter, Lex Maria- analyser analyser patient anmälningar Alingsås Lasarett Angereds Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Primärvården Fyrbodal Primärvården Göteborg Primärvården Skaraborg Primärvården Södra Bohuslän Primärvården Södra Älvsborg 5 9 Habilitering och Hälsa Folktandvården Västra Götalandsregionen Åtgärder som vidtagits för ökad patientsäkerhet Regionalt avvikelsehanteringssystem Den 1 oktober 21 driftsattes ett gemensamt regionalt avvikelsehanteringssystem som ersatte de lokala system som tidigare varit i drift vid ett flertal av regionens förvaltningar. Det nya systemet kommer att underlätta kommunikationen mellan olika förvaltningar då en avvikelse inträffat, och möjliggöra statistisk analys och jämförelser på en regional nivå. Förutom inträffade vårdskador och risk för vårdskador kan systemet även hantera patientklagomål. Systemet hanterar även arbetsskador och arbetsmiljörisker samt övriga tillbud och skador. System för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner inom slutenvården mäts sedan flera år genom den nationella punktprevalensstudien. Denna metod som ger två ögonblicksbilder per år är otillräcklig för att utvärdera insatser som görs på enhets- och förvaltningsnivå. På Södra Älvsborgs sjukhus genomförs sedan flera år kontinuerliga mätningar av antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner via ett automatiserat system. Inom ramen för ett nationellt projekt baserat bland annat på erfarenheterna i Södra Älvsborg, startades under 21 förberedelserna för ett pilotprojekt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som skall kunna möjliggöra kontinuerliga mätningar såväl i regionen som i riket. Risk- och händelseanalys Under 21 genomfördes av Centrum för verksamhetsutveckling utbildning av analysledare i riskrespektive händelseanalys. Under året har också ett nätverk bildats för ansvariga för risk- och händelseanalyser vid regionens förvaltningar.

142 137 Forum för verksamhetsutvecklare Denna årliga konferens för verksamhetsutvecklare i regionen har under flera år fokuserat på patientsäkerhetsfrågor. Temat 21 var säker kommunikation, och ett av fokusområdena var SBAR-tekniken för säker informationsöverföring. Genombrottsprogram Under temat Steget före i Västra Götaland har Centrum för verksamhetsutveckling lett ett program med nio team från sjukhusen. De har genomfört utvecklingsprojekt med genombrottsmetoden inom samtliga sex fokusområden som definierats av SKL. Programmet avslutades med en välbesökt spridningskonferens i november 21. Ett motsvarande arbete med åtta team genomfördes på Skaraborgs Sjukhus och redovisas närmare i sjukhusets patientsäkerhetsberättelse. Patientmedverkan För att utveckla former för ökad patientmedverkan inom verksamhetsutveckling och patientsäkerhet har Centrum för Verksamhetsutveckling i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfört utvecklingsprogram med metoden EBD (ErfarenhetsBaserad Design) Ytterligare åtgärder på förvaltningsnivå Nedan redovisas exempel på åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts på förvaltningsnivå: Checklista för säker kirurgi har införts på sjukhusen. Projekt säker förlossningsvård har genomförts bland annat på Skaraborgs sjukhus Kontaktpunkten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en servicefunktion som ger bättre patientinformation och en säkrare remisshantering. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har mätts på flertalet av regionens sjukhus. Strukturerad journalgranskning för att säkra följsamhet till obligatoriska åtgärder inom SKL:s fokusområden har bland annat genomförts på Alingsås Lasarett. Ombyggnad av läkemedelsförråd för säkrare läkemedelhantering har gjorts på Kungälvs Sjukhus Nya rutiner för säkra internkonsultremisser har införts vid NU-sjukvården En ny vårdbyggnad med 126 vårdplatser för enkelrumsvård har tagits i bruk vid Södra Älvsborgs Sjukhus Enhetlig mall för bedömning av självmordsrisk har tagits i bruk vid Primärvården i Skaraborg En PM-bank för gemensamma medicinska riktlinjer byggs upp inom Primärvården i Göteborg Ovan anges enbart ett litet urval av åtgärder, för en fullständig redovisning av vidtagna åtgärder hänvisas till patientsäkerhetsberättelser vid respektive förvaltning. Resultat Att mäta vårdskador För att utvärdera arbetet med att öka patientsäkerheten är det önskvärt att ha ett övergripande mått på hur många vårdskador som inträffar. Idag saknas metoder, såväl nationellt som internationellt, för att kontinuerligt registrera samtliga inträffade vårdskador utan risk för mörkertal. För att ändå kunna mäta skador tvingas man antingen göra riktade mätningar av en viss typ av skador, eller göra mer detaljerade granskningar av patientjournaler för ett statistiskt urval av vårdtillfällen. Som exempel på riktade mätningar kan nämnas punktprevalensmätningar av till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår. Mätningar på vissa enheter inom ramen för ett riktat förbättringsarbete eller ett forskningsprojekt är andra exempel. Den enda riktade mätning som under 21 genomförts på ett likartat sätt i hela regionen är mätning av vårdrelaterade infektioner Strukturerade granskningar av ett statistiskt utrval av journaler kan göra med hjälp av metoden GTT (Global Trigger Tool) som utvecklats för slutenvården. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NUsjukvården har under 21 på ett systematiskt sätt använt GTT inom ramen för sitt patientsäkerhetsarbete Vårdrelaterade infektioner Sedan hösten 28 deltar Västra Götalandsregionens sjukhus i den nationella mätningen som genomförs två gånger per år. Mätningen genomförs som så kallad punktprevalensmätning, vilket innebär att på en viss dag rapporteras data angående alla patienter i slutenvård. Denna mätmetod är relativt enkel att använda, men innebär en risk eftersom tillfälliga omständigheter vid mätningsdagen (exempelvis pågående utbrott av kräksjuka) kan påverka resultatet. Enstaka resultat för enstaka sjukhus måste därför, särskilt när det gäller de små sjukhusen, tolkas med försiktighet. Här redovisas regionens samlade resultat. Mellan vårens och höstens mätningar har resultatet för samtliga sjukhus förbättrats. Den långsiktiga trenden är att andelen patienter med vårdrelaterade infektioner minskar samtidigt som alla sjukhus genomför åtgärder för att stoppa dessa. Regionens mätbara mål innebär högst åtta procent antibiotika-

143 138 behandlade vårdrelaterade infektioner. Detta mål går inte att mäta med nuvarande mätmetod men sjukhusen närmar sig denna siffra avseende alla vårdrelaterade infektioner, mätt med SKLs punktprevalensmätning. Siffrorna visar att det är angeläget att fortsätta det systematiska arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner, bland annat genom att sträva mot 1 procent följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Prevalens VRI % Alingsås Frölunda Kungälv NU-sjukiv SkaS SU SÄS VG-region HT 8 VT 9 HT 9 VT 1 HT 1 Figur J-1 Andel patienter med VRI i somatisk slutenvård

144 139 Patientnämndernas uppföljning Patientnämndernas verksamhet regleras i lagen (1998:1 656) om patientnämndsverksamhet m.m. I Västra Götalandsregionen finns, fristående från vården, fyra patientnämnder direkt underställda Regionfullmäktige. Överenskommelser har träffats mellan Patientnämnderna och samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen om samverkan inom patientnämndsverksamheten Patientnämndernas uppdrag Patientnämnderna (PN) skall utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso- och sjukvården genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna, till vårdgivare och vårdenheter. Till nämndernas arbetsuppgifter hör också att rekrytera, utbilda, förordna och handleda stödpersoner till de patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Lagen om rättspsykiatrisk vård eller vård enligt Smittskyddslagen Ny lagstiftning från 211 Den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft innebär en ändring i lagen om patientnämndsverksamhet. Det utökade uppdraget att informera allmänheten, patienter, vården och Socialstyrelsen (SoS) innebär att PN måste arbeta strategiskt och operativt med information och kommunikation, samt förbereda organisationen på ökad ärendemängd. Ärenden Den totala ärendemängden för 21 uppgick till 4153 vilket är en ökning med 2,5 % mot 29. Fördelningen utifrån registrerade kontaktorsaker är: Vård och behandlingsfrågor 47 % Bemötande och kommunikation 14 % Organisation, regler och resurser 36 % Övrigt 3 % Ärendefördelning visar på 6 % kvinnor, 39 % män samt 1 % anonyma. Vid årsskiftet fanns 73 aktuella stödpersonsuppdrag. Tabell K-1 Antal ärenden per vårdform fördelade på kvinnor och män för 21. Källa: Patientnämdernas årsredovisning 21 Utförare Kvinnor Män Anonyma Totalt Sjukhusvård PV offentlig PV privat Privatvård Tandvård Kommunvård Annan Summa Klagomål utifrån patienternas berättelser som är framträdande under 21 Ambulans / SOS alarm - Bristfälliga bedömningar av personal vid larm / utryckning. Akutmottagningar Långa väntetider, brister i omvårdnad, initialt missad diagnos. Bemötande - kommunikativa hinder. Ekonomi Ekonomiska argument påverkar de medicinska prioriteringarna. Koordinera för att få vård - Patienter upplever att de själva får ansvara och driva på. Lång väntan på undersökningar vid utredningar som inte ingår i vårdgarantin. Nationell vårdgaranti Fördröjning av behandling vid cancerdiagnoser. Okunskap och brister i tillämpning av valfrihet och vårdgaranti, samt vad högspecialiserad vård är och dess konsekvenser i detta sammanhang. Omprioriteringar I framförallt opererande verksamheter drabbas patienter som står i vårdköer utifrån tidigare prioriteringsordning. Remissprocesser Brister i hantering, kommunikation och information. Skyddad identitet Bemötande, integritet och tillämpning av regelverk. Stafettläkare Bristande läkarkontinuitet, brister i uppföljning av vård. VG Primärvård Brister i tillgänglighet, kontinuitet och bemötande. Vårdkedjor multisjuka äldre Brister i planering, samordning och uppföljning inom och mellan vårdnivåer, samt upplevda omvårdnadsbrister. Källa: Patientnämndernas årsredovsning 21.

145 14 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården Detta avsnitt baseras på resultat från vårdbarometern och belyser indikatorerna från Öppna jämförelser ur ett Västra Götalandsperspektiv. För fler resultat och tidsserier fördelat på olika grupper i befolkningen och hälso- och sjukvårdsnämndsområden hänvisas till årsrapport 21. Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 22 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 25). År 21 intervjuades 7 personer i Västra Götaland. Antalet är något färre än tidigare år till följd av att Göteborgsnämnderna gjort ett mindre urval. Därför redovisas Göteborgsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sammanslagna för år 21. Datainsamlingen är indelad i fyra perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje kvartal. Svarsfrekvensen är cirka 5 procent. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, tillgång till vård, erfarenheter av senaste besök/kontakt, värdering av väntetider/tillgänglighet mm, samt olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, födelseland, utbildning etc). Det finns inga jämförbara uppgifter för riket år 21. År 211 kommer jämförelser att göras mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden och riket genom nya vårdbarometern som har ett renodlat befolkningsperspektiv utan patienterfarenheter, och med flera nya frågeområden. År 21 är sista året som gamla vårdbarometern redovisas. Maj 21 publiceras VGR s tredje regionala årsrapport (RS ). Där fokuseras på tidsserier Frågorna belyses även ur ett ålders- köns och socioekonomiskt perspektiv. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan intra.vgregion.se/ vardbarometern. Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i Öppna Jämförelser. Öppna jämförelser 21 Vårdbarometerns nationella årsrapport och Öppna jämförelser redovisar resultat från vårdbarometern på landstingsnivå. Rapporterna visar att det finns stora skillnader i befolkningens syn på vården mellan länen. Västra Götaland utgör en stor av det nationella urvalet och har därför ofta värden som ligger nära rikssnittet, men för några 43 Sveriges kommuner och landsting Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 21. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen frågor skiljer sig Västra Götaland från riket som helhet, vilka redovisas nedan. Öppna jämförelser redovisar fem indikatorer för förtroende och tillgänglighet baserat på resultat från vårdbarometern. Telefonframkomligheten till vårdcentral är klart högre i Västra Götaland jämfört med länet som helhet, medan telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning är lägre. Vad gäller sjukvårdsrådgivningen, så har värdena ständigt förbättrats, och år 21 ligger andelen positiva i länet på samma nivå som riket som helhet. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att vårdbarometern mäter hur befolkningen uppfattar vården oavsett erfarenhet, inte hur vården fungerar eller medicinsk kvalitet. Utvecklingen Resultat från vårdbarometern visar att allt fler västragötalänningar är nöjda med den sjukvård som bedrivs. Andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat med 14 procentenheter sedan år 22 och de som har högt förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat med nio procentenheter sedan år 25. Andelen personer som är nöjda med sitt besök vid vårdcentral har också ökat. Telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning och vårdcentral har ökat kraftigt under perioden. Andel positiva efter kontakt med vårdcentral har också ökat. Förtroendet för vård och behandling vid sjukhus har däremot minskat något över tid. Utvecklingen över tid är liknande i olika grupper i befolkningen och områden, men det finns några undantag, vilka beskrivs nedan. Upplevelsen av tillgång till vård ökar Tre av fyra upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Sju procent anser inte att de har tillgång till den vård de behöver. Bland sistnämnda uppger mer än var fjärde att de saknar kortare väntetider, tillgänglighet och/eller lättare att få kontakt med vården/mindre krångel. Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat med 14 procentenheter, från 63 procent år 22 till 77 procent år 21 i Västra Götaland. Ökningen har

146 141 varit något snabbare i Västra Götaland än i övriga riket och Västra Götaland ligger nu på samma nivå som riket (figur L-1). 1% 8% 6% 4% 2% % Andel av västragötalänningarna som har... 63% 46% 64% 64% 48% 5% 69% 71% 66% 5% 24% Tillgång till sjukvård Förtroende VC Förtroende sjukhus Varit i behov men ej sökt 66% 51% 23% 72% 74% 77% 66% 52% 21% 65% 54% 21% 64% 55% 21% Figur L-1 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, har förtroende för vården vid vårdcentral (respektive husläkare 22-24), samt vid sjukhus, respektive har varit i behov av sjukvård en eller flera gånger utan att söka vård Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern. Olika satsningar har gjorts för att öka tillgängligheten till vården. T.ex. infördes vårdgarantin i hela landet år 28. Syftet med nationella handlingsplanen år 23 var att öka tillgängligheten. Kömiljarden är ytterligare en satsning att öka tillgängligheten. Andra exempel är införandet av VG-primärvård som lett till en etablering av nya vårdcentraler och flexiblare öppettider, satsningar på närsjukvårdsinsatser i samverkan med kommunerna, förbättrad tillgänglighet till länssjukvården med färre antal väntande. Under år 21 har omfattande satsningar gjorts i Västra Götaland för att öka tillgängligheten för regionens invånare. 77% 62% 59% 2% övriga efter år 25. Ökningen är heller inte lika tydlig i Fyrbodalsområdet som i övriga länet efter år 25 (figur L-2). Andelen positiva har ökat mest i Göteborgsområdet under perioden Allra mest i nordöstra Göteborg där andelen ökat från 49 procent till 73 procent år 29. Förtroendet för vård vid vårdcentral ökar, men minskar för sjukhus Förtroendet för vård och behandling i befolkningen är generellt sett låg. Sex av tio i befolkningen uppger stort förtroende för hur vård och behandling fungerar inom sjukvården. En stor grupp i befolkningen uppger varken stort eller litet förtroende. Andelen med litet förtroende för vård och behandling vid vårdcentral är 11 procent och vid sjukhus 8 procent. Nivåerna är i stort desamma i Västra Götaland som i riket. Faktorer som kan påverka förtroendet för vården är t.ex. tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, t.ex. medias spegling av händelser i vården. De som har besökt vården rapporterar ett högre förtroende än de som inte har besökt vården. Figur L-1 visar att andelen med stort förtroende för vårdcentral har ökat från 5 procent år 25 till 59 procent år 21. Förtroendet för sjukhus har däremot minskat från 66 procent till 62 procent under samma period. Minskningen är tydligast i Norra Bohuslän och i Trestad under perioden Befolkningens förtroende för vården vid sjukhus har varit klart högre än förtroendet för vårdcentral. Skillnaderna är inte längre lika stora, men förtroendet för sjukhus är fortfarande högre. 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 45% OBS Skalan Figur L-2 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på hälso- och sjukvårdskansliområden i Västra Götalandsregionen Värden för riket exklusive Västra Götaland och nordöstra Göteborg saknas år 21. OBS Skalan. Källa: Vårdbarometern. Ökningen i andel som har tillgång till vård är inte lika tydlig bland personer äldre än 65 år respektive personer som uppger att de mår dåligt, som bland Telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning 1177 har förbättrats Resultatet för Västra Götaland är ofta liknande det för riket som helhet. Men telefonframkomlighet till sjukvårdsrådgivning har varit klart lägre i Västra Götaland. Bara varannan person som ringde till sjukvårdsrådgivningen i Västra Götaland tyckte att det var lätt att komma fram, jämfört med 6 procent i övriga riket år 29. Samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden har haft lägre värden än rikssnittet och Göteborg har haft lägst värden. Västra Götalandsregionen har under 2-talet gjort satsningar bland annat genom att utöka bemanning med sjuksköterskor som svarar i telefon samt under ett försök till sammankoppling av sjukvårdsrådgivningarna i Skaraborg, Älvsborg och Fyrbodal. Figur L-3 visar att telefonframkomligheten ständigt har förbättrats. År 21 ligger andelen positiva på samma nivå som riket som helhet. Det är framförallt Göteborgsområdet som står för en

147 142 kraftig förbättring, där andelen har ökat med 17 procentenheter sedan år 28. 1% 8% SVR 1177 Har ringt 1177 Lätt att komma fram 1% 8% 6% 4% Vårdcentral 72% 75% 7% 66% 51% 53% 77% 72% 55% 79% 76% 61% 77% 64% 79% 71% 86% 81% 63% 86% 81% 66% 87% 77% 73% 6% 4% 2% % 46% 13% 48% 12% 5% 13% 5% 14% 51% 16% 52% 16% 54% 2% 55% 23% Figur L-3 Andel västragötalänningar (%) som har ringt sjukvårdsrådgivning 1177 senaste 12 månaderna, respektive andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till sjukvårdsrådgivning Frågan ställd på nytt sätt från år Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern 59% 24% 2% % Lätt komma fram tfn Rimlig väntetid inför besök Högt betyg besök Figur L-4 Andel västragötalänningar (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande) bland dem som besökt vårdcentral (22-27) respektive i befolkningen (28-21), andel som ansåg att väntetiden var rimlig inför besöket på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, samt andel (%) som satte ett högt betyg på vårdcentralsbesöket (4+5 på femgradig skala) Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Mätningar från sjukvårdsrådgivningen visar också att andel som kom fram inom tre minuter i Västra Götaland har ökat och hösten 21 låg Västra Götaland på rikssnittet, d.v.s. drygt 5 procent. Men under våren 211 har Västra Götalandsregionen återigen lägre värden än riket, 38 procent jämfört med 48 procent i mars. Det som påverkar måluppfyllelsen är antalet inkommande samtal, hur många som svarar i telefon och samtalets längd. En klart högre andel har ringt sjukvårdsrådgivningen under våren 211. Vårdbarometerresultat visar att ökningen i telefontillgänglighet inte är lika tydlig bland personer födda utanför norden, eller bland personer med kort utbildning. Andel med positiva erfarenheter vid kontakt med vårdcentral ökar Tre av fyra tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral. Det är en klart högre andel än i riket som helhet. Närmare nio av tio tyckte att väntetiden inför vårdcentralsbesöket var rimlig, bland dem som fick vänta en dag eller mer. Förutom att förtroendet för vårdcentral ökar, så har även telefontillgängligheten till vårdcentraler ökat stort under perioden även andel som tyckte väntetiden inför besöket var rimlig under perioden (figur L-4). Andelen positiva till telefontillgänglighet har ökat med 1 procentenheter mellan år 28 och 21. Andelen som satte ett högt betyg vid besöket har också ökat, men inte i samma grad som telefonframkomlighet och väntetider. Mellan år 29 och 21 minskade däremot andelen som satte ett högt betyg, i nästan samtliga hälsooch sjukvårdsnämndsområden. Positivt att vårdpersonalen tar upp livsstilsfrågor Majoriteten av befolkningen tycker det är positivt att vårdpersonalen diskuterar livsstilsfrågor vid besöket (figur L-5). Var tredje som besökt vården uppger att vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor och av dessa uppger en tredjedel att råden bidragit till att förändra livsstilen. Andelen som uppger att råden förändrat livsstilen har minskat med fyra procentenheter sedan år 28. Minskningen är tydligast bland personer med lång utbildning, bland personer födda utanför norden, samt bland personer som mår dåligt, men det är en kort tidsperiod för att avgöra om det är en tidstrend. 1% 8% 6% 4% 2% 91% 91% 9% Positivt att diskutera livsstilsfrågor Vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor vid besöket Råden har ändrat min livsstil - 38% 37% 3% 29% 29% 34% % Figur L-5 Andel västragötalänningar (%) som anser att positivt att vårdpersonalen diskuterar livsstilsfrågor vid besök (25-27), andel (%) som uppger att vårdpersonalen har tagit upp livsstilsfrågor som rökning, alkohol, kost och motion vid besöket (25-21), samt andel (%) som uppger att råden bidragit till att livsstilen förändrats (28-21). Riket exklusive Västra Götaland redovisas streckade, värden saknas år 21. Källa: Vårdbarometern 29% 3% 29%

148 143 Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen Det finns skillnader mellan grupper i befolkningen i uppfattningen om vården. Personer födda utanför norden är mindre nöjda med vården än personer födda i norden inklusive Sverige. Äldre personer, samt personer som mår bra är som helhet mer nöjda. Personer med lång utbildning är inte lika nöjda som personer med kort utbildning. Det finns inga stora könsskillnader. Utvecklingen över tid är likartad i olika grupper i befolkningen, med några undantag. Äldre är mer nöjda med vården än yngre Personer över 65 år uppger i högre utsträckning än övriga har tillgång till den vård de behöver, tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning, tyckte att väntetiden inför vårdcentralsbesöket var rimlig och satte i högre utsträckning ett högt betyg på sitt vårdcentralsbesök jämfört med yngre. Utvecklingen är däremot inte lika positiv för personer över 65 år jämfört med yngre gällande andel som anser att de har tillgång till vård. Personer födda utanför norden har lägre förtroende för vården Personer födda utanför norden anser i lägre utsträckning än personer födda i Sverige eller övriga norden att de har tillgång till den vård de behöver, samt har lägre förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus (figur L-6). Gruppen tyckte i lägre utsträckning att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning och satte även ett lägre betyg vid vårdcentralsbesök. Personer födda utanför norden har även i högre utsträckning varit i behov av sjukvård men inte sökt vård, än övriga. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 78% 64% 69% 49% Norden Utanför norden Figur L-6 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på födelseland Källa: Vårdbarometern. Liknande skillnader ses även i nationell patientenkät som mäter patientnöjdhet efter vårdcentralsbesök. Språksvårigheter och kulturkrockar kan vara en förklaring till skillnaderna. SKL refererar i sin kunskapsöversikt 45 att information på olika språk om sjukvården och hur den fungerar skulle kunna öka vårdutnyttjandet bland utlandsfödda, samt att vårdpersonalens kön kan påverka vårdutnyttjandet och upplevelsen av tillgång till vård framförallt bland utrikes födda kvinnor. Att skillnader skulle bero på faktisk tillgång till vård bedöms som mindre sannolikt. Vidare har personer födda utanför norden i lägre utsträckning svarat på intervjuerna i undersökningen än övriga, vilket kan medföra att resultaten inte överensstämmer helt med verkligheten. Utvecklingen är heller inte lika positiv för personer födda utanför norden jämfört med övriga gällande telefonframkomlighet till sjukvårdsrådgivning. Andelen som uppger att de förändrat sina levnadsvanor efter livsstilsråd från vårdpersonal har minskat från 45 till 22 procent mellan år 29 och 21 bland personer födda utanför norden. Jämförelse mellan personer som besökt vården och övriga Personer som besökt vårdcentral och sjukhus har högre förtroende för vården än övriga (figur L-7). Personer som besökt vården har även i högre utsträckning varit i behov av sjukvård, men inte sökt. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 53% 46% Samtliga Besökt vården Besökt vårdcentral Besökt vården kronisk sjukdom 62% 59% Figur L-7 Andel västragötalänningar (%) som har förtroende för vården vid vårdcentraler (respektive husläkare 22-24), fördelat på om man besökt vården eller ej Källa: Vårdbarometern. 45 Vård på olika villkor en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. SKL 29

149 144 Personer som besökt vården för kronisk sjukdom 46 anser i högre utsträckning än övriga ha förtroende för vårdcentral och sjukhus. Men förtroendet är något lägre jämfört med samtliga som besökt vårdcentral respektive sjukhus. Attityder till vården skiljer sig mellan olika sjukdomsgrupper Personer som besökt vården och rapporterar att de har psykisk sjukdom är mindre nöjda med vården. Gruppen anser sig inte ha tillgång till vård i samma utsträckning som personer med andra sjukdomar, och har bland annat lägre förtroende för vården och är mindre nöjda med kontakt och besök på vårdcentral. Personer med diabetes, cancer, hjärtsjukdom och astma/kol anser i högre utsträckning ha tillgång till vård (figur L-8). 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hjärtsjukdom Diabetes Astma KOL Allvarligt funktionshinder Cancer Ledgångsreumatism Psykisk sjukdom Besökt vården Figur L-8 Andel västragötalänningar (%) som helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver, fördelat på sjukdomsgrupper Källa: Vårdbarometern. Personer med diabetes, psykisk sjukdom, men även ledgångsreumatism, astma/kol och hjärtsjukdom uppger i högre utsträckning än övriga att vårdpersonalen tagit upp livsstilsfrågor vid besöket, och att råden bidragit till att de förändrat sin livsstil (framförallt för diabetes och hjärtsjukdom). En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ofta ser olika ut och utredning och behandling ofta skiljer sig åt. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Jämförelse mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden Befolkningen i Norra Bohuslän har under perioden haft mindre positiv uppfattning om vård vid vårdcentral än övriga länet. Utvecklingen över tid har heller inte varit lika positiv (figur L-2). En förklaring kan vara att arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan förklaring kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården. Även Göteborgsområdet har under perioden haft en mindre positiv uppfattning om vården jämfört med länet som helhet. Framförallt vad gäller tillgång till vård och telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning. Men andelen positiva har ökat mest i länet i området och Göteborgsområdet har nu samma nivåer som länet som helhet för flera områden (figur L-2). Utbudspunkterna har tidigare varit få i nordöstra Göteborg, men har de senaste årenökat genom nya vårdcentraler inom VG-Primärvård samt tillskapandet av Angereds Närsjukhus. Nedan redovisas de fem Öppna jämförelseindikatorerna fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde 21. Till följd av slumpmässig variation över år, kommenteras resultaten för perioden som helhet. År 21 gjordes ett mindre urval i hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 än tidigare år, varför Göteborgsområdet redovisas sammanslaget år 21. År 21 finns heller inga jämförbara resultat för riket. För fler resultat och tidsserier per hälso- och sjukvårdsnämndsområde hänvisas till årsrapport 21. Tillgång till vård Figur L-9 visar andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver år 21, fördelat på hälsooch sjukvårdsnämndsområden. Inom länet har Sjuhärad (HSN 8) och Östra Skaraborg (HSN 1) genomgående haft högst andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver under perioden 22 till 21. Lägst andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver har genomgående funnits i nordöstra Göteborg (HSN 12) och de senaste fem åren även i Norra Bohuslän (HSN 1). Värdena för nordöstra Göteborg och Göteborg som helhet har successivt förbättrats. Befolkningens uppfattning om vården i Västra Götaland överensstämmer väl med övriga riket, både vad gäller nivåer och utvecklingen över tid. Men det finns inomregionala skillnader. 46 Personer som uppger att de besökt vården för någon av följande sjukdomar; hjärtsjukdom, höftfraktur, cancer, diabetes, stroke, ledgångsreumatism, svår astma/kol, osteoporos, psykisk sjukdom, allvarligt funktionshinder.

150 145 1% 1% Andel i befolkningen 8% 6% 4% 2% 68% 7% 72% 79% 81% 78% 76% 78% 77% Andel i befolkningen 8% 6% 4% 2% 56% 64% 56% 61% 68% 64% 69% 69% 62% % HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Figur L-9 Jag har tillgång till den vård jag behöver (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. 95% konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Förtroende för vårdcentral Figur L-1 visar andel som har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Högst andel i befolkningen med stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral genomgående funnits i Trestad (HSN 3) och Mittenälvsborg (HSN 6) under perioden Lägst andel har funnits i Västra Skaraborg (HSN 9), Norra Bohuslän (HSN 1) och nordöstra Göteborg (HSN 12). Andel i befolkningen 1% 8% 6% 4% 2% % 56% 59% 56% 59% 6% 61% 54% VG 6% 59% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-1 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Förtroende för sjukhus Figur L-11 visar andel som har förtroende för vård och behandling vid sjukhus år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Befolkningen i Mittenälvsborg (HSN 6) och Västra och Östra Skaraborg (HSN 9 och 1) har i högst utsträckning haft förtroende för vård och behandling vid sjukhus under perioden Göteborg (HSN 5, 11, 12) och Södra Bohuslän (HSN 7) har genomgående haft lägre förtroende för sjukhusvård. % HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-11 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus, % konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Telefonframkomlighet 1177 Figur L-12 visar andel som tyckte det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivning år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Samtliga nämndsområden har haft lägre värden än rikssnittet i telefonframkomligheten till sjukvårdsrådgivning i vårdbarometern, men den slumpmässiga variationen är stor till följd av litet antal intervjuade. Boråsområdet och Uddevallaområdet har haft en fungerande sjukvårdsrådgivning dygnet runt i flera år, vilket även avspeglar sig i befolkningens uppfattning. Värdet för Västra Götalandsregionen har förbättrats kraftigt senare år, och framförallt i Göteborgsområdet. Andel bland de som ringt % 8% 6% 4% 2% % 57% 61% 53% 57% 54% 64% 52% 57% 57% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-12 Andel i befolkningen (%) som ringt sjukvårdsrådgivning (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon, % konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern

151 146 Telefonframkomlighet vårdcentral Figur L-13 visar andel som tyckte det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon till vårdcentral år 21, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Norra Bohuslän (HSN 1) har liksom tidigare år en lägre andel som anser att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral. Andel bland de som ringt VC 1% 8% 6% 4% 2% % 7% 76% 75% 74% 75% 77% 67% 72% 73% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN Gbg HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VG Figur L-13 Andel (%) i befolkningen som ringt vårdcentral som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Värden för nämnderna i Göteborgsområdet 4, 5, 7, 11, 12 redovisas sammanslagna som HSN Göteborg. Värden för riket saknas år 21. Källa: Vårdbarometern Kort om befolkningens uppfattning om vården - Västra Götaland ligger på samma nivå som riket vad gäller andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus. Andelen positiva har successivt ökat sedan år 22, men förtroendet för sjukhus har minskat något. - Andelen personer med positiv attityd till vårdcentraler fortsätter att öka under perioden Andelen som har stort förtroende för vård vid vårdcentral, telefonframkomlighet till vårdcentral och andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen men ändå ansåg att väntetiden var rimlig har ökat kontinuerligt. Telefonframkomligheten är klart bättre i Västra Götaland än i riket som helhet. - Andelen positiva till telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning har ökat kraftigt, framförallt i Göteborgsområdet. Västra Götaland har nu samma nivå som riket som helhet. - Nio av tio tycker det är positivt att vårdpersonalen tar upp livsstilsfrågor vid besöket. En av tre uppger att vårdpersonalen tagit upp livsstilsfrågor. Av dessa har en av tre förändrat sina levnadsvanor. Olika grupper i befolkningen - Personer över 65 år samt personer som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra är i helhet mer nöjda med vården än övriga. Personer födda utanför norden är i lägre utsträckning nöjda än personer födda i norden inklusive Sverige och anser t.ex. i lägre utsträckning än övriga att de har tillgång till den vård de behöver. - Personer som besökt vården har högre förtroende för vården jämfört med övriga. Det finns även skillnader i uppfattningen om vården mellan grupper med olika kroniska sjukdomar. Inomregionala variationer - Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus. Befolkningen i Norra Bohuslän har under perioden haft mindre positiv uppfattning om vård vid vårdcentral än övriga länet. Utvecklingen över tid har heller inte varit lika positiv som i övriga länet. Även Göteborgsområdet har under perioden haft en mindre positiv uppfattning om vården jämfört med länet som helhet. Framförallt vad gäller tillgång till vård och telefontillgänglighet till sjukvårdsrådgivning. Men andelen positiva har ökat mest här och Göteborgsområdet har nu samma nivåer som länet som helhet för flera områden.

152 147 Patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök Patienter i Västra Götaland är till stor del mycket nöjda med bemötandet i primärvården. Även förtroendet för läkare och sjuksköterskor är högt. Graden av nöjdhet skiljer sig dock mellan olika grupper. Patienter med utländskt modersmål är till exempel mycket mindre nöjda med sitt senaste läkarbesök, jämfört med patienter som har svenska som modersmål. Det finns också en skillnad i nöjdhet mellan olika åldersgrupper; individer mellan 16 och 44 år tenderar att vara mindre nöjda än andra. Nationella Patientenkäten ger patienter möjlighet att berätta om och betygsätta sina erfarenheter. Frågorna handlar om bland annat tillgänglighet, bemötande, delaktighet, förtroende och information. Men enkäten säger inget om medicinsk kvalitet. Hösten 21 besvarades enkäten av cirka 21 patienter i Västra Götaland. Svarsfrekvensen var 56 procent. Landstingsjämförande resultat presenteras av SKL i rapporten Nationell patientenkät primärvård 21. Resultaten för Västra Götaland redovisas i rapporten Nationell Patientenkät Primärvård höst 21 Läkarbesök Västra Götalandsregionen, RS Ett utdrag av resultat redovisas här. Resultat visar att primärvården i Västra Götaland står sig bra i förhållande till andra landsting. Patienterna är i stor utsträckning mycket nöjda med bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för såväl läkarna och sjuksköterskorna är i allmänhet högt. Vad gäller telefontillgänglighet är det ingen tvekan om att patienterna i Västra Götaland uttrycker en mer positiv uppfattning än patienter i många andra landsting (figur M-1). Figur M-1 Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Maximal patientupplevd kvalitet = 1, minimal kvalitet =. Källa: Nationell patientenkät primärvård 21, Institutet för kvalitetsindikatorer och SKL 211. Patientenkäten visar dock att graden av nöjdhet skiljer sig mellan olika grupper i VGR. Figur M-2 nedan redovisar patienters uppfattning om sjukvårdsbehovet blivit tillgodosett vid besöket, fördelat på olika grupper i befolkningen. Patienter med utländskt modersmål är i klart lägre utsträckning nöjd med sitt senaste läkarbesök än patienter med svenskt modersmål. Gruppen utländskt modersmål är också mindre nöjd vad gäller exempelvis väntetid till besök, respektfullt bemötande från läkaren, förtroende för läkaren, delaktighet i beslut och behandling, samt tillgodosett vårdbehov.

153 148 Nöjdheten skiljer sig också mellan olika åldersgrupper. Gruppen år tenderar att vara mindre nöjd än övriga åldersgrupper. Mellan män och kvinnor, och mellan grupper med olika utbildningsnivåer, är skillnaderna dock mindre tydliga. Kön Åldersgrupper Svenskt modermål Högsta avslutade utbildning Totalt Män Kvinnor w Ja Nej Grundskola Gymnasium Universitet % 2 % 7% 72% 7% 71% 59% 72% 78% 78% 73% 6% 4 % 75% 69% 68% 6 % 8 % 1 % Patienter i Norra Bohuslän (1), Mellersta Bohuslän (4), Södra Bohuslän (7) har ett mer positivt helhetsintryck av vårdcentralerna än patienterna i resten av länet. Minst nöjda i olika avseenden är patienterna i nordöstra Göteborg (HSN12). Ett tydligt uttryck för detta är upplevelse av delaktighet i beslut om vård och behandling (figur M-2). Undersökningen ger inte svar på varför svarsmönstren skiljer sig åt mellan olika grupper av patienter. Skillnaderna kan spegla olika bemötande. De kan också spegla olika grad av förväntningar, det vill säga alltför höga förväntningars missnöje, eller omvänt, alltför låga förväntningars nöjdhet. I vissa fall skulle svarsmönstret också kunna spegla förmågan att uppfatta den information som ges vid ett läkarbesök och avsikten med den. I vilken grad det ena och det andra gör sig gällande skiljer sig troligtvis mellan olika grupper och hur de uppfattar olika frågor. Skillnaderna kan även spegla andra faktorer. Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld Figur M-2 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? (E7) Procentuell fördelning på olika svarsalternativ per kön, ålder, modersmål och utbildning. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21 Ja, helt och hållet Delvis Nej Ej ifylld VG 63% 27% 7% 3% HSN 12 51% 36% 1% 3% HSN 11 6% 28% 9% 3% HSN 1 64% 27% 6% 3% HSN områden HSN 9 HSN 8 HSN 7 HSN 6 HSN 5 61% 61% 66% 63% 65% 29% 28% 25% 25% 25% 8% 8% 6% 9% 7% 2% 3% 3% 3% 3% HSN 4 69% 22% 7% 2% HSN 3 64% 27% 6% 3% HSN 2 6% 3% 6% 4% HSN 1 66% 25% 6% 3% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Figur M-2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade vid ditt senaste vårdcentralsbesök? (E2) Procentuell fördelning på olika svarsalternativ per hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21

154 149 Vårdcentralspatienterna i Västra Götaland är något mer nöjda våren 21 än hösten 29 (figur M-3). Förbättringen antas bero på införandet av VG Primärvård hösten 29 och tillkomsten av ett 6-tal nya vårdenheter. Det kan också vara en effekt av den massvaccination som vårdcentralerna ansvarade för under denna tidsperiod. Mellan våren 21 och hösten 21 inträffade inga mätbara förändringar. Spridningen mellan de enskilda vårdcentralernas värden är stor. Framförallt vad gäller frågorna om att träffa samma läkare: På frågan Om du brukar få träffa samma läkare vid dina besök på mottagning, hade 1 procent av vårdcentralerna ett PUK-värde 47 som var 38 eller lägre och 1 procent hade ett värde som var 9 eller högre. Värdet för Västra Götalandsregionen som helhet var 63. Minst variation mellan vårdcentralerna noterades för frågan Lyssnade läkare till vad du hade att säga? 47 PUK - Patientupplevd kvalitet - Ett sammanfattande mått på svarsfördelningen efter det att alternativen nöjdhetsgraderats. Max kvalitet = 1, minimal kvalitet =. 29 höst 21 vår 21 höst E1 Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? E2 Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? E3 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? E4 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? E5 Fick du veta vart du kunde vända dig om du behövde hjälp eller hade ytterligare frågor ef... E6 Hur bedömer du att samarbetet mellan personalen fungerade? E7 Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottag... Patientupplevd kvalitet, PUK - helhetsintryck E8 Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Figur M-3 Utveckling av patientupplevd kvalitet inom Västra Götaland vid vårdcentralsbesök, hösten 29, våren 21, hösten 21. Maximal kvalitet = 1, minimal kvalitet =. Källa: Nationell patientenkät primärvård höst 21 Västra Götalandsregionen. Indikatorerna E2, E3, E4, ingår i regionens uppföljning av God Vård Kort om patientnöjdhet vid vårdcentralsbesök Utveckling över tid - Ökad nöjdhet mellan höst 29 och vår 21 - Ingen större förändring höst 21 Bakgrundsfaktorer - Patienter med utländskt modersmål är i mycket lägre utsträckning nöjda än övriga - Åldersgruppen år är i lägst utsträckning nöjd Inomregionala variationer - Patienter i nordöstra Göteborg (HSN 12) är i lägre utsträckning nöjda än övriga - Patienter i Mellersta och Södra Bohuslän (HSN4 och 7) är i högre utsträckning nöjda än övriga - Stor spridning i patientnöjdhet mellan vårdcentraler.

155 15 Läkemedel I Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå en god kvalitet och effektivitet i läkemedelshantering och läkemedelsanvändning. Under de senaste åren har regionen utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska metoder och läkemedel i rutinsjukvården, Ordnat införande. I samband med apoteksomregleringen, har regionen även lagt ned ett stort arbete för att öka patientsäkerhet och effektivitet. En ny modell för läkemedelsförsörjning ska nu införas, och en regional sjukhusapoteksfunktion håller på att etableras. Regionens läkemedelskostnader uppgick under 21 till drygt 4,3 miljarder kronor, vilket är,4 procent lägre än under 29. Regionens kostnadsutveckling är 1, 3 procentenheter lägre än rikets. Arbetet med kvalitet, resultat och kostnader visar en förbättring i Öppna jämförelser 21. Västra Götalandsregionen är den region som använder mest sömnmedel och lugnande medel i landet. Ett analysarbete har påbörjats och en handlingsplan kommer att utarbetas i syfte att åstadkomma förbättringar inom detta terapiområde. Genom VG Primärvårds uppföljningsverktyg Spear, kan regionens vårdcentraler jämföra sig med varandra utifrån cirka 2 läkemedelsspecifika indikatorer. Regionens läkemedelskostnader Regionens läkemedelskostnader uppgick under 21 till drygt 4,3 miljarder kronor, vilket är,4 procent lägre än under 29. Dock ökar regionens utgifter för läkemedel som beställs på rekvisition och utgör nu 26 procent av läkemedelskostnaderna. Däremot har kostnaderna för receptläkemedel minskat. Västra Götalandsregionens kostnadsutveckling är 1,3 procentenheter lägre än rikets. Skillnaden förklaras av både pris- och volymkomponenter. 48 Rabatterna för upphandlade rekvisitionsläkemedel har inte beaktats i denna kostnadsuppföljning. Hög andel dosexpedierade läkemedel Under 21 hämtade 68 procent av befolkningen i Västra Götaland ut läkemedel på recept, 75 procent av kvinnorna och 6 procent av männen. I genomsnitt använde varje invånare 1,5 dygnsdoser läkemedel per dag, kvinnor 1,7 dygnsdoser respektive män 1,3 dygnsdoser. Jämfört med föregående år är volymerna oförändrade. I förhållande till andra landsting har Västra Götalandsregionen en hög andel individer som får läkemedel förpackade via dosexpedition (cirka 4 individer). Det finns en stor inomregional variation i utnyttjande av denna tjänst. Regionen har medicinska riktlinjer för vilka patienter som kan vara aktuella för dosexpedierade läkemedel. Revidering av dessa riktlinjer pågår. Viktiga kostnadsdämpande faktorer: Inom primärvård och sjukhus bedrivs ett aktivt arbete för att uppnå god kvalitet och effektivitet i 48 Kostnadsuppgifterna är från statistiksystemet Concise. De är inte direkt jämförbara med uppgifterna i regionens ekonomisystem. Under 21 gjordes en särskild utredning för att utreda orsakerna till skillnaderna och harmonisera redovisningen. läkemedelsanvändningen. Införandet av VG Primärvård innebär att fler vårdgivare fått kostnadsansvar för läkemedel. Regionens nyckeltal för läkemedel pekar på en fortsatt förbättring i kostnadseffektiva val av läkemedel. Följsamheten till upphandlat sortiment av rekvisitionsläkemedel och diabeteshjälpmedel är god. Patentutgångar har lett till minskade kostnader. Även nya regler för generikautbyte på apotek samt i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets subventionsbeslut har lett till ökad kostnadseffektivitet. Viktiga kostnadsdrivande faktorer: Ökad användning av nyare läkemedel har lett till vissa kostnadsökningar. Den mest kostnadsdrivande läkemedelsgruppen är immunsuppressiva läkemedel (ATC-grupp L4A) som används vid reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjuk-domar och MS. Ett annan kostnadsdrivande grupp är läkemedel för nervsystemets sjukdomar, exempelvis centralstimulerande läkemedel för behandling av ADHD. En fördjupad information om kostnadsutvecklingen finns i Prognosrapport Kostnadsutvecklingen för läkemedel Ordnat införande av nya metoder och läkemedel Under de senaste åren har regionen utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att introducera nya medicinska metoder och läkemedel i rutinsjukvård. Ordnat införande är ett av de arbetssätt som används för att göra prioriteringar i vården på en regionövergripande nivå och ur ett kostnad-nytta-perspektiv. För 21 avsattes 83,7 miljoner kronor för läkemedel inom ramen för ordnat införande. Av dessa

156 151 avropade förvaltningarna 57, miljoner. Bland de läkemedel som introducerades kan nämnas trastuzumab (Herceptin) för utökad indikation vid behandling av HER-överuttryckande bröstcancer, romiplostim (Nplate) för behandling av immunologisk trombocytopeni (ITP) samt tocilizumab (Roactemra), biologiskt läkemedel för behandling av reumatoid artrit. Framöver kommer även fokus att läggas på aktiv utmönstring av läkemedel som inte ger tillräcklig patientnytta. Omvärldsfaktorer som påverkat under 21 Apoteksomregleringen Under 21 har läkemedelsarbetet i Västra Götalandsregionen präglats av omregleringen av apoteksmarknaden. Mycket arbete har lagts på att anpassa regionens system till en marknad med många aktörer. De direkta konsekvenserna för sjukvården vad gäller den nya marknaden för öppenvårdsapotek är dock små. För sjukvården har förändringen av sjukhusapoteksfunktionen haft en större betydelse. För att ta tillvara de möjligheter denna reform ger har regionen beslutat att införa en ny modell för läkemedelsförsörjning. En regional sjukhusapoteks-funktion håller nu på att etableras. Den nya modellen går framför allt ut på att öka patient-säkerheten och förbättra effektiviteten, men ökar också möjligheterna för Västra Götalandsregionen till en bättre ledning och styrning i egen regi. I praktiken innebär nyordningen att läkemedelsleveranser, läkemedelsautomater och tillverkning av läkemedel upphandlas. Individdata I maj 21 beslutade riksdagen att Apotekens Service AB från och med halvårsskiftet 21 ska förse landstingen med uppgifter om försålda receptläkemedel på individnivå. Detta i krypterad form. Syftet är att förbättra landstingens möjligheter till kvalitetsuppföljning. Beslutet gör det möjligt för regionen att samköra läkemedelsdata med vårddata, det vill säga att koppla ihop läkemedel och diagnoser. Arbete pågår med att etablera rutiner för datahantering och sekretess samt strategi för val av analyser. Nyckeltal för läkemedel Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen följer upp läkemedelsförskrivningen via så kallade nyckeltal. Syftet är att förbättra verksamheternas följsamhet till några av läkemedelskommitténs rekommendationer inom viktiga terapiområden, Utfallet baseras på försäljningen av vissa receptläkemedel som verksamheterna förskrivit till patienter som bor i Västra Götaland. Resultaten presenteras kvartalsvis på regionens läkemedelshemsida. I tabell N-1 presenteras utfall av nyckeltalen på förvaltningsnivå. Tabell N-2 redovisar nyckeltalen utifrån var vårdcentraler inom VG Primärvård är belägna. I VG Primärvårds uppföljningsverktyg Spear finns cirka 2 läkemedelsspecifika indikatorer med. Här ges vårdcentralerna en möjlighet att jämföra sig med varandra. Några av Läkemedelskommitténs nyckeltal återfinns här, men även andra indikatorer som sätter förskrivningen i relation till den listade populationen. Läkemedelskommitténs nyckeltal är inte kopplade till specifika mål, eftersom den optimala nivån kan variera mellan olika verksamheter i regionen. Det kan exempelvis finnas skillnader i vårdtyngd och indikationsmönster mellan verksamheter. För de flesta nyckeltal eftersträvas höga mätvärden, dock inte 1 procent. I nyckeltalet för kinoloner är det däremot önskvärt med en låg andel.

157 152 Tabell N-1: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån förskrivande enhet. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. I VGR ingår förutom sjukhusförvaltningar och VG Primärvård även recept från privata förskrivare. För VG Primärvård ingår endast recept utfärdade efter 1 oktober 29. Källa: Concise Nyckeltal VGR Alingsås lasarett Kungälvs Sjukhus Frölunda Specialistsjukhus NUsjukvården SkaS SU SÄS VG Primärvård Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre 14% 42% 8% 46% 39% 38% 45% 45% 8% Andel pcv av luftvägsantibiotika till 65% 48% 38% 28% 61% 56% 41% 61% 69% barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till 49% 37% 22% 39% 33% 31% 25% 34% 5% vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumpshämmare 89% 9% 85% 88% 93% 89% 86% 87% 91% av protonpumpshämmare Andel simvastatin av statiner 85% 8% 76% 8% 83% 79% 78% 77% 88% Andel ACE-hämmare och losartan av 75% 77% 77% 68% 75% 72% 74% 83% 78% ACE-hämmare + ARB Andel peroralt sumatriptan av perorala 68% 93% 69% 68% 76% 61% 68% 65% 71% triptaner Andel långverkande morfin av långverkande 16% 9% - 12% 15% 34% 11% 15% 16% opioider Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin 45% 76% 75% 68% 66% 89% 78% 74% 44% Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 47% 37% 58% 5% 56% 43% 55% 47% 48% Tabell N-2: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån vårdcentralens geografiska placering. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen utfärdade efter 1 oktober 29. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal Andel kinoloner av UVIantibiotika till kvinnor 18 år och äldre Andel pcv av luftvägsantibiotika till barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumpshämmare av protonpumpshämmare VG Primärvård VC i HSN 1 VC i HSN 2 VC i HSN 3 VC i HSN 4 VC i HSN 5 VC i HSN 6 VC i HSN 7 VC i HSN 8 VC i HSN 9 VC i HSN 1 VC i HSN 11 VC i HSN 12 8% 1% 9% 7% 8% 1% 7% 8% 8% 7% 9% 8% 8% 69% 73% 78% 74% 68% 57% 72% 68% 75% 8% 73% 63% 69% 5% 5% 49% 51% 52% 47% 55% 49% 53% 54% 5% 46% 46% 91% 91% 91% 93% 9% 89% 89% 9% 9% 92% 93% 91% 92% Andel simvastatin av statiner 88% 86% 89% 91% 88% 85% 89% 84% 86% 91% 89% 88% 88% Andel ACE-hämmare och losartan av ACE-hämmare + ARB 78% 76% 79% 8% 72% 72% 8% 77% 84% 83% 78% 73% 77% Andel peroralt sumatriptan av perorala triptaner Andel långverkande morfin av långverkande opioider Andel generiskt alfuzosin av alfuzosin Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 71% 7% 68% 74% 69% 7% 67% 69% 72% 67% 69% 76% 72% 16% 1% 1% 12% 19% 6% 12% 9% 19% 34% 33% 7% 12% 44% 31% 61% 44% 28% 42% 44% 48% 38% 55% 55% 48% 43% 48% 51% 48% 45% 51% 53% 39% 47% 44% 45% 45% 51% 51%

158 153 Tabell N-3: Utfall på nyckeltal för läkemedel 21 redovisat utifrån patientens folkbokföringsort. Data avser läkemedel på recept utfärdat av förskrivare inom regionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Nyckeltal Andel kinoloner av UVI-antibiotika till kvinnor 18 år och äldre VGR HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 14% 14% 13% 12% 14% 17% 14% 15% 15% 12% 13% 15% 15% Andel pcv av luftvägsantibiotika till 65% 71% 77% 71% 66% 54% 67% 61% 72% 76% 71% 6% 62% barn -6 år Andel pcv av luftvägsantibiotika till 49% 51% 49% 51% 52% 46% 53% 47% 54% 52% 49% 47% 47% vuxna 18 år och äldre Andel generiska protonpumphämmare 89% 9% 9% 93% 88% 85% 89% 88% 87% 9% 91% 87% 87% av protonpumpshämmare Andel simvastatin av statiner 85% 84% 88% 89% 86% 81% 83% 82% 83% 89% 87% 85% 84% Andel ACE-hämmare och losartan 75% 74% 77% 79% 7% 68% 76% 74% 81% 8% 77% 7% 72% av ACE-hämmare + ARB Andel peroralt sumatriptan av 68% 7% 66% 74% 65% 66% 67% 67% 69% 66% 67% 73% 7% perorala triptaner Andel långverkande morfin av 16% 12% 11% 14% 15% 8% 12% 9% 18% 38% 31% 9% 12% långverkande opioider Andel generiskt alfuzosin av 45% 32% 58% 44% 35% 43% 44% 48% 38% 62% 57% 48% 44% alfuzosin Andel zopiklon av sömnmedel till personer 75 år och äldre 47% 52% 49% 46% 5% 51% 38% 48% 43% 44% 45% 5% 5% I tabell N-3 redovisas nyckeltalen utifrån patientens folkbokföringsort. Som framgår finns det en viss inomregional spridning. Den största spridningen finns inom området långverkande morfin av långverkande opioider. Här utmärker sig Skaraborg, HSN 9 och 1, med en högre följsamhet till rekommendationen. I HSN 5, 11 och 12, Göteborg, samt i HSN 7, Södra Bohuslän, ses en lägre följsamhet till rekommendationen att använda v- penicillin (PcV) som luftvägsantibiotika till barn - 6 år. Även i motsvarande nyckeltal för vuxna ses i dessa områden en något lägre andel PcV. som tidigare inte provat ACE-hämmare, samt tre eller fler psykofarmaka till personer 8 år och äldre. Sömnmedel Västra Götalandsregionen är den region i landet som använder mest sömnmedel och lugnande medel. Enligt samma mätmetod som i Öppna jämförelser används mest sömnmedel och lugnande medel i FyrBoDals-området. Ett arbete har påbörjats som efter en djupare analys ska utmynna i en handlingsplan för förbättringar inom detta terapiområde. I arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen har Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, satt upp ett mål att till 214 minska antalet antibiotikarecept till mindre än 25 per 1 invånare. Under 21 förskrevs cirka 4 antibiotikarecept per 1 invånare i Västra Götaland. Öppna jämförelser Öppna jämförelser innehåller drygt 2 indikatorer som rör läkemedelsbehandling. Utfallet på indikatorerna uppvisar i allmänhet en stor spridning inom regionen. Västra Götalandsregionen har förbättrat sig i Öppna jämförelser 21 på nästan alla de indikatorer som är kvar sedan föregående år. Detta har inte alltid förändrat rankingen, beroende på att även andra landsting förbättrat sig. Exempel på indikatorer där regionen förbättrat sig mer än i riket är: riskfyllda kombinationer bland personer 8 år och äldre, kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor mellan 18 och 79 år, nyinsättning av ARB till personer mellan 4 och 79 år Figur N-1: Antalet regelbundna användare respektive höganvändare av sömn- och lugnande medel per hälsooch sjukvårdsnämnd. Regelbundna användare definieras som de som använder mer än,5 DDD/dag och höganvändare som de som använder mer än 1,5 DDD/dag. För att uppnå förbättringar i förskrivningen av läkemedel krävs geografiskt och verksamhetsinriktade insatser. Detta arbete kommer att underlättas av att regionen nu får tillgång till data på individnivå avseende läkemedel uthämtade på apotek. Även en pågående revidering av regionens handlingsplan för äldre och läkemedel förväntas kunna bidra till en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling.

159 154 Tandvård En regional utvecklingsstrategi för 211 till 215 har utarbetats för att samordna och utveckla styrningen av tandvården i Västra Götalandsregionen. Redovisade data från 21 visar på stora skillnader i tandhälsa mellan olika nämndområden och beslut har fattats om en resursförstärkning enligt en indexberäkning för landsort och särskilt utsatta socioekonomiska områden. Data pekar också på stor användning av tobak bland unga. Under 21 använde cirka 2 procent av regionens 21-åringar tobak. För att stärka den uppsökande verksamheten som handlar om munhälsobedömning för personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov har ett nytt avtal slutits. Regionens planeringsansvar för Tandvård Regionen tar ett övergripande ansvar för att tandvård finns tillgängligt i lämplig omfattning för medborgarna. Tandvårdsenheten arbetar med övergripande frågor för tandvård och har uppdraget att samordna regionens beställningar, vara sakkunniga till regionens politiker samt ansvara för regionens särskilda tandvårdsstöd till vissa grupper. Sektorsråd Sektorsrådet i odontologi har under året lagt fram riktlinjer för tandvård till unga vuxna mellan 2 och 21 år. Till grund finns ett avtal om fri tandvård. I sektorsrådet finns representanter för privat- såväl som för folktandvård, samt Institutionen för Odontologi vid Göteborgs Universitet. Socialstyrelsen har under året presenterat förslag till Nationella riktlinjer för vuxentandvård inom sju specialistområden, och sektorsrådet har arrangerat en regiongemensam konferens inför regionens remissvar. Barn och ungdomstandvård och vuxentandvård Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter såväl folktandvård som privattandvård med en så kallad Barntandvårdspeng genom en kapitationsmodell. Barn och ungdomar går kostnadsfritt till tandläkaren fram till det år de fyller 2 år. I Västra Götalandsregionen har även unga vuxna mellan 2 och 21 år fri tandvård. Kapitationsersättningen för barn och ungdom är kompletterad per nämnd med en ersättning som är viktad efter socioekonomisk tyngd. Under 21 har beslut tagits i Hälso- och sjukvårdsutskottet att ytterligare medel ska tillföras enligt en indexberäkning för landsort och särskilt utsatta socioekonomiska områden. I Västra Götalandsregionen finns cirka 16 kliniskt verksamma tandläkare. Av dessa arbetar 7 i privat regi. Övriga arbetar vid allmän- eller specialisttandkliniker inom Folktandvården. De flesta privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen är allmänpraktiserade. Cirka fem procent eller barn- och ungdomar har valt att vända sig till någon av de 29 privata vårdgivare som har tecknat ett barn- och ungdomsvårdsavtal. Tobaksbruk Tandvårdsklinikerna frågar ungdomar från 12 år om deras tobaksvanor (rökning och snusning). För åldersgruppen 12 till 21 år varierar andelen registrerade svar mellan 84 och 91 procent. Figur O-1 beskriver könsskillnader i tobaksanvändning för 19- åringar. Motsvarande data per kommun för 19- åringar finns i tabellbilagan. Av figuren framgår att 2 procent av 19-åriga män och 12 procent av kvinnor använder tobak. Flest tobaksbrukande män finns i HSN 2 och flest kvinnor i HSN 1. Andel (%) 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % åringar kvinnor 6 7 HSN åringar män 2% 12% Totalt Figur O-1. Andel som nyttjar tobak (rökare och snusare) per HSN och VGR, för 19- åringar fördelat på kön. Värde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen I Figur O-2 redovisas en högre andel tobaksanvändning bland 21-åringar jämfört med åldersgruppen 15 år. Drygt 2 procent av regionens 21- åringar brukar tobak. Även här är det i HSN 2 som flest tobaksbrukare finns (28 procent). För 12- åringar är det få individer som brukar tobak.

160 155 Andel (%) 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 1 12-åringar 15-åringar 19-åringar 21-åringar HSN Totalt Figur O-2. Andel som nyttjar tobak (rökare och snusrare) per HSN och VGR, för 12-, 15-, 19- och 21-åringar (endast 21). Värde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen Tandhälsans fördelning i regionen per HSN och kommun Skillnaderna i tandhälsa mellan nämndområden ska följas. Tandhälsan är skevt fördelad och det krävs flera mått för att sammantaget kunna ge en bild av tillståndet i ett område. Lämpliga mått att följa i en befolkningsgrupp, enligt WHO, är kariesfrihet, medelvärdet för antal skadade tänder, och medelvärdet för antalet skadade och fyllda tänder för den sjukaste tredjedelen av befolkningsgruppen (signifikant caries index, sic index ). Dessa tre mått ger en möjlighet att på kommunnivå eller hälso- och sjukvårdsnämndsområde följa tandhälsans utveckling. Tandhälsan hos 12-åringar inom Västra Götalandsregionen uppvisar en stor variation. För 21 redovisas i medeltal,7 kariesskadade och fyllda permanenta tänder (DFT). 12-åringar inom HSN 12 har i medeltal 1,4 skadade permanenta tänder (DFT) medan lägst värde på,5 redovisas i HSN 4 och 7 där således varannan 12- åring i dessa områden i medeltal har en skadad tand. Att dessa skillnader i tandhälsa har socioekonomiska bakgrundsfaktorer är välkänt. Motsvarande skillnader finns för 19-åringar vilket framgår av figur O-4. Antal skadade tänder (medelvärde) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1 2,4 2,5 2,4,6,7, åringar 4,5 1,9 5 2,5 2,5,7, ,1 2,1,5,6,7 HSN 8 19-åringar 2, ,6 2,1,8 3, 1,4 12 Totalt Figur O-4. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VGR, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen. 3,6,7 2,4 Tandhälsan hos 3- och 12-åringar Kariesfrihet hos treåringar ligger för 21 på 95 procent och för 6 åringar på 78 procent. För 6 - åringar inom HSN 12 och HSN 3 redovisas en kariesfrihet på 59 respektive 74 procent. Figur O-3. 3-åringar 6-åringar 1% 96% 95% 95% 97% 97% 98% 97% 95% 94% 95% 96% 95% 89% 8% 82% 82% 83% 84% 77% 78% 78% 79% 74% 75% 78% 8% Kariesfrihet per kommun för 12-åringar Fördelning av kariesfrihet i det permanenta bettet, dvs. DFT=, per kommun i Västra Götalandsregionen visar stora regionala skillnader. Svenljunga kommun har störst andel kariesfria 12-åringar (85 procent) medan stadsdelen Bergsjön har lägst andel ( 3 procent). Se figur 5. Andel (%) 6% 4% 59% 2% % Totalt Figur O-3. Andel kariesfria (dt=) per HSN och VGR, för 3- och 6-åringar. År 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen

161 156 DFT= <5% >8% Bergsjön 3% Svenljunga 85% Lärjedalen 36% Gunnared 41% Biskopsgården 46% Figur O-5. Andel (%) kariesfria 12-åringar 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) Tredjedelen ungdomar med flest kariesskador Den tredjedel av ungdomar mellan 12, 19 och 21 år med flest kariesskador kan beskrivas med ett så kallat signifikant caries index (sic index) per kommun, och beskriver sjukdomsbelastningen i olika åldersgrupper. Se figur O-6. För detaljerad information per kommun och stadsdel se tabellbilaga. Antal skadade tänder (medelvärde) 12-åringar 19-åringar 21-åringar ,2 8,4 8, 7,7 7,3 7,2 7,4 6,8 7, 6,5 6,6 6,7 6,6 6,7 6,1 5,7 5,6 5,6 5,7 6, 5,6 5,7 5, 5,2 4,7 5, 1,9 2, 2, ,5 4 2, 1, ,5 7 1,8 8 2, 1, Totalt Figur O-6 SIC-index - antal skadade tänder (medelvärde, DFT) för den sjukaste tredjedelen per HSN och VGR, för 12-,19- och 21-åringar. År 21 (29 års värde för de individer som saknade registrering år 21) i Västra Götalandsregionen 2,3 3,6 2, Uppsökande munhälsobedömning och identifiering av berättigade Tandvården har uppdraget att bedriva uppsökande verksamhet hos personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov. Med omfattande menas i detta sammanhang person med tillsyn större delen av dygnet eller person som omfattas av pågående insatser enligt Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade. Kommunens personal har i uppdrag att identifiera vilka personer som är berättigade till en uppsökande munhälsobedömning och ett Intyg om Nödvändig Tandvård. Intyget ger rätt till bastandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Samtliga tandvårdsintyg har nyligen reviderats och kommunens intygsutfärdare beställer nya intyg eller gör korrigeringar på befintliga intyg i ett elektroniskt system som tillhandahålls av Tandvårdsenheten. Cirka 2 ansvariga inom kommunerna är behöriga att utfärda Intyg om Nödvändig Tandvård elektroniskt. Tandvårdsenheten har även under året kontinuerligt informerat kommunernas ansvariga om den uppsökande munhälsobedömningen. Antalet personer med intyg om nödvändig tandvård i Västra Götalandsregionen har sjunkit mellan 29 och 21 och föregående år fanns utfärdade intyg, vilket utgör 2,4 procent av de bosatta i Västra Götalandsregionen. Av dessa fick 55 procent (15 69 personer) uppsökande munhälsobedömning i sin boende. Se figur O-7.

162 157 Andel bedömda % HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-7. Andel i % av berättigade med intyg om nödvändig tandvård som har fått en munhälsobedömning under 21 per nämnd. En ny upphandling av verksamheten har skett under 21. Fyra nämnder (1-3,12) valde att direktupphandla den uppsökande verksamheten med Folktandvården, medan åtta nämnder har valt att göra en LOU-upphandling. Utbildning av omvårdnadspersonal i allmän munhälsovård ingår i den uppsökande verksamheten. Nödvändig tandvård Av de personer som under 21 hade intyg om nödvändig tandvård fick personer vård. Detta är en ökning med ungefär 2 personer (8 procent) jämfört med 29, och motsvarar 92 procent av personkretsen. Kostnaden per individ för 21 är kr. Mellan år 26 till 21, har andelen personer som fått nödvändig tandvård ökat med 19 procent och kostnaden har under samma period stigit från 81 mkr till 91 mkr. Samtidigt har medelbehandlingskostnaden per patient minskat från 3748 kr till 3529 kr (6 procent). Att antalet personer som får tillgång till nödvändig tandvård ökar, beror troligtvis på att tandvården mer aktivt har erbjudit tandvård direkt på äldreboenden. Andelen personer per 1 individer över 2 år i respektive nämnd som 21 fått nödvändig tandvård varierar mellan 1,9 (nämnd 4) till 2,48 (nämnd 6). Se figur O-8. 9 procent av kvinnorna med intyg om nödvändig tandvård har fått tandvård under året medan motsvarande siffra för män är 93 procent. Antal behandlade per 1 3, 2,48 2,44 2,5 2,24 2,15 2,21 2,7 2,12 1,9 1,94 2, 1,99 2,12 2, 1,89 1,5 1,,5, HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-8. Nödvändig tandvård 21 per nämndområde och antal Behandlade per 1 invånare från 2 år och uppåt. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Regionens särskilda tandvårdsstöd innehåller även en möjlighet för vissa patientgrupper att få tandvård som led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid. Dessa patienter får tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem, men vissa behandlingar måste förhandsprövas av regionen före behandlingsstart. Antal patienter som under 21 fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling uppgick till 4 98 med en medelbehandlingskostad av kronor. Av redovisade patienter var 48,6 procent kvinnor. Antalet behandlade patienter per nämndområde framgår av figur 9. Under åren 26 till 21 har antalet patienter som har fått tandvård som ett led i sjukdomsbehandling ökat med 1 procent. Under samma period har kostnaden ökat från cirka 22,9 mkr till 23,7 mkr, medan medelbehandlingskostnaden per patient har minskat från 534 kr till 4755 kr (6 procent). Antal behandlade per 1,6,5,4,3,2,1,,54,32,52,38,38,36,33,31 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9,47,42,42,4,4 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur O-9. Tandvård som led i sjukdomsbehandling, 21, per nämndområde och antal behandlade per 1 invånare från 2 år och uppåt. Behovet av tandvård som ett led i sjukdomsbehandling fördelar sig ojämnt mellan regionens nämndområden. Antal behandlade per 1 invånare varierar och befolkningen i området för HSN 1 har högst antal behandlade. Se figur 7. Från och med 28 har regionen infört en ny möjlighet att ersätta tandvård där vårdbehovet orsakats

163 158 av en allmänmedicinsk systemsjukdom som en del i den medicinska rehabiliteringen. Dessa så kallade S 2 patienter behovsprövas i en grupp av sakkunniga tandläkare och medicinsk konsult. Inför 211: Det nya avtalet om Uppsökande munhälsobedömning bygger helt på elektronisk kommunikation av vårddata. Ett större ansvar har lagts på leverantörerna för att säkerställa en bättre kommunikation mellan kommunerna och deras omvårdnadspersonal. Leverantörerna använder sig av handdatorer där data förs in och rapporteras till Tandvårdsenheten. I det nya avtalet följer regionen den nationella standarden för epidemiologiska (epi) uppgifter och med de elektroniskt lämnade epi-uppgifterna redovisas samtidigt att kommunens omvårdnadspersonal deltagit i och tar del av varje enskild munhälsobedömning. Med automatiserad e-postfunktion får kommunens enhetschefer uppgift om att en munhälsobedömning gjorts och att omvårdnadspersonal varit närvarande. Inrapporteringen ligger sedan till grund för utbetalning av ersättning till leverantören. Ett elektroniskt avvikelsesystem gör det också möjligt för kommuner och leverantörer att rapportera brister i systemet. Det ger enhetschefer en större möjlighet för uppföljning och för att vidta åtgärder så att avtalet uppfylls. Kort om tandvård Den lagstadgade och avgiftsfria barn- och ungdomstandvården (-19 år) omfattar även 2- och 21- åringar i Västra Götaland - Tandhälsan mätt i kariesfrihet bland 3-åringar är 95 % samt i antal kariesskador och fyllningar bland 12- åringar är i medeltal,7 skadade tänder per individ - Det finns stora skillnader i tandhälsa mellan olika områden både mellan HSN och kommuner/stadsdelar - Personer med omfattande och varaktigt omsorgsbehov har rätt till uppsökande munhälsobedömning i sitt eget boende, drygt hälften (55 %) fått sådan under året - Fler personer har fått nödvändig tandvård jämfört med 29

164 159 Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för att tillförsäkra invånarna i respektive geografiska område en behovsstyrd, tillgänglig och jämlik vård av god kvalitet. De ska beställa och finansiera den vård som invånarna har behov av, oavsett om vården konsumeras hos offentliga eller privata vårdgivare, inom eller utanför Västra Götaland. Under denna rubrik redovisas hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för hälso- och sjukvård. Avsnittet inleds med information om nämndernas regionbidrag och ekonomiska resultat för 21. Därefter följer redovisning av respektive nämnds kostnad per invånare totalt sett samt fördelat på olika verksamhetsområden, på vård i privat respektive offentlig drift och inom- och utomregional vård. Avsnittet avslutas med information om kostnadsutvecklingen per hälso- och sjukvårdsnämnd. Jämförande uppgifter för tidigare år kan hämtas i tabellbilagor. Ekonomiska data för verksamhet ägd av Västra Götalandsregionen finns i kapitlet Basala uppgifter. Dessutom återfinns hälso- och sjukvårdens samlade resultat i regionens årsredovisning. Observera att inga kostnadsdata i detta avsnitt är justerade vare sig för ålder eller kön. Regionbidrag och resultat Nämndernas totala regionbidrag uppgick år 21 till mnkr. Till detta kom 371 mnkr i riktade bidrag från HSU. År 29 uppgick nämndernas regionbidrag till mnkr och bidraget från HSU till 179 mnkr, vilket innebär att den faktiska uppräkningen till nämnderna mellan åren uppgick till knappt 1,3 %. Det sammanlagda resultatet för nämnderna blev ett överskott om knappt 3 mnkr,,1 % av summan av regionbidrag och bidrag från HSU. Nämndernas totala kostnad uppgick till mnkr. Nio nämnder hade medgivande att utnyttja eget kapital. Mellersta och södra Bohuslän (HSN 4 och 7) samt nordöstra Göteborg (HSN 12) uppvisade sämre resultat än vad de hade medgivande om att använda av eget kapital Tabell P-1. Resultat (mnkr) per hälso- och sjukvårdsnämnd år 29 och 21, i procent av regionbidrag och bidrag från HSU 21 samt förändring i mnkr mellan åren % av regbidrag Förändring HSN 1-13,229-1,3 -,64% 3,226 HSN 2 25,871 17,638 1,82% -8,233 HSN 3-18,994 4,557,15% 23,551 HSN 4 5,459-15,23 -,72% -2,662 HSN 5 16,38-8, -,2% -24,38 HSN 11-15,96 -,241 -,1% 15,665 HSN 12-21,89-1,166 -,37% 11,724 HSN 7-1,12-23,147-1,6% -13,27 HSN 6-1,35 12,5,7% 22,355 HSN 8-46,977 18,69,52% 65,667 HSN 9 8,534 33,55 1,35% 25,16 HSN 1 12,18 1,116,39% -1,92 Totalt -69,51 29,841,1% 99,342 Nämndernas totala resultat har förbättrats med drygt 99 mnkr mellan 29 och 21. Fem nämnder har försämrat sitt resultat, nämligen Dalsland (HSN 2), mellersta och södra Bohuslän (HSN 4 och 7), Göteborg Centrum/Väster (HSN 5) samt östra Skaraborg (HSN 1). Mellan åren 26 och 29 minskade nämndernas totala resultat stadigt, med totalt 59 mnkr ( mnkr). Kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare varierar stort, vilket framgår i tabell P-2 nedan. Kostnaden för hälso- och sjukvård är lägst i södra Bohuslän (HSN 7) med kronor per invånare och högst i Dalsland (HSN 2) med kronor per invånare. Göteborgsnämnderna (HSN 5, 11 och 12) och även södra Bohuslän (HSN 7) har en högre kostnad än regionsnittet per invånare för riks- och regionsjukvård, vilket enligt tillgänglig statistik återspeglas i en något högre konsumtion av denna vård. Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) har en kostnad per invånare som är högre för länssjukvård och avsevärt högre för primärvård än övriga nämnder har. Tabell P-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 21, per invånare och nämndsområde uppdelat på verksamhetsområde HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Riks- och regionsjukvård Länssjukvård Summa specialiserad vård Primärvård Tandvård Handikappverksamhet Övrigt Kostnad per invånare

165 16 Den variation som kan utläsas mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare kan bero på strukturella skillnader i utbud och tillgång till olika vårdformer, men också på olika kostnadsläge hos de utförare där invånarna konsumerar vård. Tabell P-3 Andel (procent) av kostnad 21 per invånare och nämndsområde uppdelat på verksamhetsområde Specialiserad Primärvård Tandvård Handikapp- Övrigt vård verksamhet HSN 1 67,3% 24,9% 2,2% 2,% 3,6% HSN 2 66,% 24,7% 2,3% 2,5% 4,5% HSN 3 71,4% 21,3% 2,5% 2,7% 2,2% HSN 4 67,7% 24,% 2,8% 1,6% 3,8% HSN 5 69,5% 22,1% 2,3% 1,6% 4,5% HSN 11 68,7% 22,6% 2,6% 1,5% 4,7% HSN 12 69,9% 22,2% 2,5% 1,4% 4,1% HSN 7 69,% 22,7% 3,2% 1,6% 3,4% HSN 6 68,1% 23,6% 2,7% 2,5% 3,% HSN 8 7,% 22,4% 2,4% 2,5% 2,8% HSN 9 69,5% 21,8% 2,8% 2,9% 3,1% HSN 1 69,3% 22,2% 2,6% 2,8% 3,1% VGR 69,2% 22,6% 2,5% 2,1% 3,5% I tabellen ovan framgår hur nämnderna har fördelat sina resurser mellan olika verksamhetsområden under 21. Jämfört med 29 har andelen resurser som använts till att köpa specialiserad vård, det vill säga riks-, region- och länssjukvård, totalt sett ökat med,8 procentenheter. Ökningen är mest markant i norra Bohuslän (HSN1) och Dalsland (HSN 2). För dessa nämnder minskade andelen resurser till denna vård mellan 28 och 29, vilket delvis kunde härledas till förändrad fördelningsteknik. Den ökning som nu skett beror bland annat på en återgång till tidigare använda principer. För Göteborgsnämnderna (HSN 5,11 och 12) och även södra Bohuslän (HSN 7) har andelen resurser som används till specialiserad vård minskat mellan 29 och 21. Andelen resurser som använts till primärvård har totalt sett minskat med,4 procentenheter mellan 29 och 21. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i och omkring Göteborg har ökat andelen resurser till primärvård, medan andelen i övriga nämnder har minskat. Detta ligger i linje med den omfördelning som kunde förväntas till följd av genomförandet av VG Primärvård. Den påtagliga minskning som har skett i norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) beror delvis på tidigare nämnda förändrade fördelningsprinciper. Genomförandet av VG Primärvård har inneburit att andelen av budgeterat belopp för den verksamheten som har använts har ökat. Därför är den enda återstående förklaringen till att andelen resurser till primärvård sjunker att hälsooch sjukvårdsnämnderna har minskat beställningen av primärvård utanför VG Primärvård. Vård i offentligt och privat regi Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för vård i offentlig respektive privat regi framgår i tabell nedan. Fördelningen ger en bild av den vårdstruktur som finns inom respektive nämndsområde och i Västra Götaland som helhet. Tabell P-4 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt OFFENTLIG VÅRD Specialiserad vård Primärvård PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad vård Primärvård Andel privat vård % 12,5% 3,6% 7,9% 12,7% 13,4% 15,2% 11,9% 11,5% 6,7% 5,8% 6,1% 5,% 9,6% 1) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader Det kan konstateras att genomförandet av VG Primärvård har bidragit till att en ökad andel resurser används till vård i privat regi. Vid föregående redovisning, efter 29, var andelen privat vård 8, % att jämföra med 9,6 % år 21. Vid jämförelse mellan kostnadsdata i tabell P-4 och andra som anges i avsnittet bör uppmärksammas att några nämnder har avtal med kommunerna om att utföra viss primärvård, bland annat rehabiliteringsinsatser. Kostnaderna för detta redovisas inte under vare sig offentlig eller privat vård i tabellen. Kostnad för inom- och utomregional vård Det geografiska läget är en betydelsefull faktor för hur mycket vård invånarna i ett nämndsområde konsumerar utanför Västra Götaland.

166 161 Tabell P-5 Kostnad (kr) för inom- och utomregional vård per invånare och nämndsområde år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt INOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård Primärvård UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård Primärvård Andel utomregionalt % 1,2% 4,6%,7% 1,5% 2,4% 1,7% 1,7% 2,4%,9% 1,5%,9% 1,1% 1,6% I tabell P-5 framgår att Dalsland (HSN 2) har en högre kostnad än övriga nämnder för utomregional specialiserad somatisk vård och primärvård. Detta beror på att många dalslänningar har kortare avstånd till sjukhuset i Säffle och till Centralsjukhuset i Karlstad än till motsvarande vårdutbud i Västra Götaland. Södra Bohuslän (HSN 7) och Göteborg Centrum Väster (HSN 5) har kostnader över regionsnittet för utomregional vård, vilket beror på närheten till Halland. Sammantaget utgör kostnaderna för utomregional vård en marginell andel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård. Endast 1,6 % av nämndernas resurser har använts till att betala för vård utanför Västra Götaland 21, vilket innebär en minskning jämfört med tidigare år. Andelen varierar mellan nämnderna, från,7% i Trestad (HSN 3) till 4,6 %i Dalsland (HSN 2). Kostnadsutveckling Kostnaden för hälso- och sjukvård räknad per invånare har ökat marginellt, från till kronor eller med,25 %, mellan 29 och 21. Den största procentuella ökningen syns i Dalsland (HSN 2) med 2,83 %, samt i norra Bohuslän (HSN 1) och södra Bohuslän (HSN 7) med 1,47 %. I några nämndsområden har kostnaden per invånare istället minskat mellan åren. Detta gäller framförallt i Sjuhärad (HSN 8) med 1,44 %, men även mer marginellt i Göteborg Centrum Väster (HSN 5), Trestad (HSN 3) och östra Skaraborg (HSN 9). Tabell P-6 Kostnad (kr) för hälso- och sjukvård 29 och 21 per invånare och nämndsområde, samt procentuell förändring mellan åren Förändring % HSN ,47 HSN ,83 HSN ,33 HSN ,72 HSN ,35 HSN ,21 HSN ,32 HSN ,47 HSN ,74 HSN ,44 HSN ,17 HSN ,52 VGR ,25 En förklaring till olika kostnadsutvecklingstakt är olikheter i befolkningens sjukvårdsbehov, där framför allt ålder och kön påverkar. En annan förklaring är de förändringar i tillgängligt lokalt vårdutbud som har skett bland annat till följd av förändrade grunder för resursfördelning. Fördelat på typ av vård är det endast hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad för länssjukvård och handikappverksamhet som, räknat per invånare, har ökat mellan år 29 och 21, länssjukvården med 2,2 % och handikappverksamheten med 12,1 %. En förklaring till det sistnämnda är att beslutet att all syn-, hörsel- och dövverksamhet ska samordnas inom handikappförvaltningen nu fått fullt genomslag. Tabell P-7. Kostnad (kr) för primärvård per invånare och nämndsområde år 29 och Förändring % HSN ,97 HSN ,21 HSN ,6 HSN ,69 HSN ,77 HSN ,86 HSN ,2 HSN ,7 HSN ,22 HSN ,59 HSN ,12 HSN ,39 VGR ,43 När nämndernas kostnadsutveckling per invånare redovisas med fokus på primärvård syns en minskning med 1,43 % mellan 29 och 21, att jämföra med en ökning om 5,29 % mellan 28 och 29, med 9,34 % mellan 27 och 28 och 6,33 % mellan 26 och 27. I tabellen ovan framgår att de hälso- och sjukvårdsnämnder som satsade mer än regionsnittet på primärvård inför genomförandet av VG Primärvård minskar sin insats per invånare och vice versa. Detta var förutsett. De minskande resurserna till primärvård kan delvis förklaras av förändrade fördelningsprinciper mellan åren. Sedan 28 har kostnaden per invånare för primärvård ökat med 3,8 %, att jämföra med 3, % för hälso- och sjukvård totalt sett. Under samma tidsperiod har motsvarande kostnad för specialiserad vård ökat med 3,6 %.

167 162 Kort om kostnader för hälso- och sjukvård - Den genomsnittliga kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare i Västra Götaland har ökat marginellt från till 1866 kronor eller med,25 % mellan 29 och 21 - Kostnaden per invånare är lägst i södra Bohuslän (HSN 7) med kronor per invånare och högst i Dalsland (HSN 2) med kronor per invånare - Den redovisade kostnaden för primärvård per invånare har minskat mellan 29 och Förändringar i hur och var kostnader redovisas gör det svårt att dra slutsatser om kostnadsutveckling per verksamhetsområde

168 163 Hälso- och sjukvårdens personal Antalet anställda i Västra Götalandsregionen inom Hälso- och sjukvård har minskat under det senaste året, framför allt när det gäller undersköterskor och administrativ personal. Däremot har personalgrupperna läkare och sjuksköterskor, barnmorskor ökat i antal. De tillfälliga anställningarna har ökat, samtidigt som kostnaderna för bemanningsföretag i Hälso- och sjukvården har minskat med 15 procent sedan 29, vilket är ett tydligt trendbrott. Antal anställda Antalet anställda i Västra Götalandsregionen var vid årsskiftet 21/211, 5 85, en minskning med,2 procent jämfört med föregående år. Av dessa arbetar , cirka 85 procent, inom hälso- och sjukvårdens utförarverksamheter. Det är en minskning med 312 anställda jämfört med 31 december 29. Minskningen beror främst på ett fortsatt arbete med att anpassa personalvolymen till de ekonomiska förutsättningarna och genomförandet av VG Primärvård. Angereds Närsjukhus har under året fortsatt att utöka sin verksamhet enligt plan. Tabell Q-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec 21. Källa=Årsredovisning. Område Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade Totalt Andel tillfälligt anställda Förändring Antal Procent Sjukhus ,% 236,7% Primärvård ,5% ,7% Tandvård ,6% 2,7% Habilitering & Hälsa ,3% -7 -,7% Totalt Hälso- och sjukvård ,6% ,7% Andelen anställda med tillfälliga anställningar har ökat både för kvinnor och män. Visstidsanställda har ökat medan timavlönade minskat. Andelen timavlönade män har däremot ökat något. För hälso- och sjukvården var andelen tillfälligt anställda 12,6 procent 21, vilket är en ökning med,6 procentenheter. Tillfälliga anställningar används vid projekt, produktionstoppar och frånvaro vid sjukdom, föräldraledighet och studier. Andelen anställda med deltidsanställningar harminskat med,3 procentenheter jämfört med 29 och uppgår till 2,3 procent. Andelen kvinnor med deltidsanställningar har minskat med,5 procentenheter medan andelen män har ökat med 1, procentenheter. Förvaltningarna arbetar aktivt med att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda. I enlighet med den regiongemensamma rekryteringsprocessen prövas alltid möjligheten att erbjuda en anställd, med ofrivillig deltid, utökad sysselsättningsgrad innan rekrytering sker. Personalstruktur Anställda har minskat främst inom personalgrupperna Undersköterskor m.fl. och Administration. En ökning har skett, främst inom personalgrupperna Sjuksköterskor, barnmorskor och Läkare. Inom Primärvård har minskningar skett inom de flesta personalgrupper, i första hand beror det på genomförandet av VG Primärvård. Största delen av ökningarna av antal anställda har skett inom sjukhus. Sjukhusens andel anställda av hälso- och sjukvårdens totala antal anställda har, efter att ha minskat något under de senaste åren, ökat under 21 medan Primärvårdens andel har minskat. Tandvårdens andel har varit ganska konstant medan Habilitering & Hälsa har ökat sin andel genom att hörsel- och synverksamhet överförts från några av sjukhusen i Västra Götalandsregionen under 29.

169 164 Tabell Q-2. Antal anställda per personalgrupp och område per den 31 dec 21 samt förändring jämfört med 31 dec 29. Källa= Årsredovisning. Habilitering & Sjukhus Primärvård Tandvård Hälsa Förändring Förändring Förändring Förändring Antal Personalgrupp 21 Antal % 21 Antal % 21 Antal % 21 % Sjuksköterskor, barnmorskor , ,9, ,7 Undersköterskor m.fl , ,5, ,9 Läkare , ,3, , Tandläkare 11,, 916 3,3, Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 25,, ,6, Läkarsekreterare , , , ,9 Rehabilitering och förebyggande , , ,8 658, Sjukhustekniker/labpersonal inkl BMA , ,8 4, 24, Utbildning, kultur och fritid , , 1, ,7 Teknik, hantverkare , , , ,7 Kök, städ, tvätt , ,7, 2, Administration , , ,7 148, Totalt , , , ,7 1% fylla vakanser, rekryteringssvårigheter samt utökade uppdrag. 8% 6% 4% Habilitering & Hälsa Tandvård Primärvård Sjukhus mnkr Sjukhus Primärvård 2% 1 % Figur Q-1. Procentuell andel av antal anställda år 26 till 21 per område. Källa= Årsredovisning. Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag i hälso- och sjukvården uppgick till 452 mnkr under 21. Det är en minskning med 15 procent jämfört med 29, vilket är ett trendbrott då kostnaderna ökat varje år sedan 25. Sjukhusens del var 252 mnkr, en minskning med 13 mnkr. Primärvårdens del var 2 mnkr, en minskning med 7 mnkr Läkare Sjuksköterskor FigurQ-2. Kostnad bemanningsföretag år 26 till 21 per Sjukhus och Primärvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa= Årsredovisning. Främst anlitades specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, ortopedi, intensivvård, operation, anestesi, bild- och funktionsmedicin, akutsjukvård och företagshälsovård. Även sjuksköterskor anlitades från bemanningsföretag, men i liten omfattning. De främsta orsakerna till att bemanningsföretag anlitas är för att uppfylla vårdgarantin,

170 165 Personalomsättning Personalomsättningen för Hälso- och sjukvården ökade mellan 29 och 21 utom för Habilitering & Hälsa där den minskade. Ökningen är störst inom Primärvård vilket beror på effekterna av införandet av VG Primärvård. Kvinnornas personalomsättning har ökat med,7 procentenheter jämfört med männens ökning på,3. Personalomsättningen mäts som antal externa avgångar från Västra Götalandsregionen i förhållande till antal tillsvidareanställda för att inte verksamhetsöverföringar inom regionen ska påverka måttet. Tabell Q-3. Personalomsättning år 29och 21varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning. Område varav pension Personalomsättning Personalomsättning Sjukhus 5,3 1,7 5,8 2,1 Primärvård 6,9 2,1 9,3 2,4 Tandvård 4,9 2,2 5,6 2,2 Habilitering & Hälsa 6,6 2,2 5,3 2,6 Totalt 5,5 1,8 6,2 2,2 varav pension Andel utförd tid Andelen utförda timmar i relation till antalet totala timmar minskade inom samtliga områden, störst var minskningen för Primärvården. För Hälso- och sjukvårdens verksamheter sammantaget minskade andelen utförd tid med 1, procentandelar till 73,7 procent. Andelen utförd tid varierar både mellan personalgrupper och mellan könen. Skillnaden mellan könen beror bland annat på att kvinnor har en högre frånvaro för föräldraledighet och en högre sjukfrånvaro. Undantaget är gruppen Tandsköterskor/ -hygienister där kvinnorna har högre andel utförd tid. Läkarnas relativt låga andel utförd tid beror bland annat på att deras vilotid i jour och beredskap räknas som frånvaro. De har även ett större uttag av kompensationsledighet som ersättning för arbetad övertid och jour/beredskap vilket minskar den utförda tiden Läkarsekreterare Undersköterskor m.fl. Tandläkare Övrig personal Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA Sjuksköterskor, barnmorskor Tandsköterskor/-hygienister m.fl. Läkare FigurQ-4. Andel utförd tid år 21 per personalgrupp och kön. Källa= Årsredovisning. Tabellbilagan innehåller ytterligare data per område. För mer statistik och analys ur medarbetarperspektivet hänvisas till Årsredovisning 21 och Personalstatistik våren 21. kvinnor män Sjukhus Primärvård Tandvård Habilitering & Hälsa FigurQ-3. Andel utförd tid år 29 och 21 per område. Källa= Årsredovisning.

171 Del 2 Basala uppgifter 166

172 167 Basala uppgifter om hälso- och sjukvårdens struktur Produktion specialiserad vård Vårdproduktion i regionen redovisas nedan för år 21 per sjukhus/sjukhusgrupp, primärvårdsförvaltning respektive privat vård. Redovisningen har hämtats från den regionala vårddatabasen Vega. Mera detaljerad information återfinns i tabellbilagan. Vidare redovisas för sjukhusen genomsnittligt antal disponibla vårdplatser samt inom vilka specialiteter dygnsjourer finns. Vårdgivarnas ekonomi redovisas översiktligt. Offentlig vård Alingsås lasarett Alingsås lasarett är ett närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 7 Kirurgisk korttidsvård 42 Summa specialiserad somatisk vård 112 Tekniska platser 9 Totalt antal platser 121 Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök - - Övriga besök Dygnsjour inom specialiteter Kirurgi Medicin Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat 9 11 Investeringar 6 11

173 168 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus som bedriver specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, geriatrik och psykologi. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfälle varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 5 Kirurgisk korttidsvård 63 Geriatrisk vård 45 Summa specialiserad somatisk vård 158 Allmän psykiatri 45 Summa specialiserad psykiatrisk vård 45 Tekniska platser 1 Totalt antal platser 27 Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Ekonomi, Mkr Dygnsjour inom specialiteter Kirurgi/ortopedi Medicin Psykiatri Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat 7-1 Investeringar 11 28

174 169 NU-sjukvården NU-sjukvården tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård och består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Uddevalla sjukhus är ett sjukhuset för planerad vård medan NÄL är inriktat mot den breda akutsjukvården Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 361 Kirurgisk korttidsvård 216 Summa specialiserad somatisk vård 577 Allmän psykiatri 93 Barn och ungdomspsykiatri 7 Rättspsykiatri 73 Summa specialiserad psykiatrisk vård 173 Totalt antal platser 75 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Dygnsjour inom specialiteter NÄL Barnsjukdomar Kirurgi Kvinnosjukdomar Medicin Psykiatri Geriatrik/Rehab Infektion Uddevalla Kirurgi Medicin Ortopedi Ögon BUP

175 17 Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar 18 88

176 171 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller länssjukvård för närområdet, högspecialiserad vård för regionen och riket samt är sista utposten för övriga sjukhus i regionen. Verksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bedrivs vid sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Högsbo sjukhus. Dessutom bedrivs verksamhet vid Lillhagsparken och andra platser i Göteborg. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Medicinsk korttidsvård 748 Kirurgisk korttidsvård 584 Geriatrisk vård 198 Övrigt 38 Summa specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Allmän psykiatri 38 Barn och ungdomspsykiatri 29 Rättspsykiatri 84 Summa specialiserad psykiatrisk vård 421 Tekniska platser 139 Totalt antal platser 2 128

177 172 Dygnsjour inom specialiteter SU - Sahlgrenska Gynekologi Kardiologi Kirurgi Lungmedicin Medicin Neurokirurgi Neurologi Ortopedi Thoraxkirurgi Öron - Näsa - Hals SU - Östra Infektion Kardiologi Kirurgi Medicin/Geriatrik Obstetrik Psykiatri SU Mölndal Medicin/Geriatrik Obstetrik Ortopedi SU - Drottning Silvia Barnkirurgi Barnmedicin Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar

178 173 Skaraborgs sjukhus SkaS Uppdraget för sjukhuset är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialistsjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Förutom uppdragen för akutsjukvård och planerad vård har varje sjukhus ett områdesansvar för befolkningens behov av närsjukvård. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 315 Kirurgisk korttidsvård 246 Summa specialiserad somatisk vård 561 Allmän psykiatri 93 Barn och ungdomspsykiatri 7 Rättspsykiatri 16 Summa specialiserad psykiatrisk vård 116 Tekniska platser 59 Totalt antal platser 736 Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Dygnsjour inom specialiteter KSS Kärnsjukhuset Infektion Kardiologi Kirurgi Gynekologi/Obstetrik Intern medicin Njurmedicin Ortopedi Barnmedicin SIL - Sjukhuset i Lidköping Kirurgi (ej akutintag kir nattetid, bakjour kir, ort även natt ) Medicin Gynekologi SIF - Sjukhuset i Falköping Psykiatri

179 174 Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar 71 73

180 175 Södra Älvsborgs sjukhus I Södra Älvsborgs sjukhus ingår SÄS Borås och SÄS Skene. Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård samt länssjukvård. Medan SÄS Borås är ett akutsjukhus bedriver SÄS Skene lasarett specialistsjukvård. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 247 Kirurgisk korttidsvård 134 Geriatrisk vård 2 Summa specialiserad somatisk vård 41 Allmän psykiatri 72 Barn och ungdomspsykiatri 6 Summa specialiserad psykiatrisk vård 78 Tekniska platser 58 Totalt antal platser 537 Platser på patienthotell 46 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Dygnsjour inom specialiteter SÄS Borås Barnsjukdomar Infektion Kirurgi Kvinnosjukdomar Medicin Ortopedi Psykiatri Ögon Öron - Näsa Hals SÄS Skene Medicin

181 176 Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar 19 72

182 177 Frölunda specialistsjukhus Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Medicinsk korttidsvård 1 Kirurgisk korttidsvård 14 Summa specialiserad somatisk vård 15 Tekniska platser 7 Totalt antal platser 22

183 178 Habilitering & Hälsa Habilitering & Hälsa är en regionövergripande förvaltning som erbjuder specialistinsatser till personer som har medfödda eller varaktiga funktionsnedsättningar. Habilitering & Hälsas verksamhet består av hörsel- och dövverksamhet, synverksamhet, tolkverksamhet och habiliteringsverksamhet. Habilitering & Hälsa strävar efter ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga att lyfta fram individens resurser och möjligheter. Genom samverkan och ett utvecklingsinriktat, tvärprofessionellt arbete stimulerar verksamheterna till ökad delaktighet. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 8 Summa specialiserad somatisk vård 8 Totalt antal platser 8 Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng - - varav länssjukvård- - - varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat -7 7 Investeringar 8 5

184 179 Privat vård Capio Lundby sjukhus AB Sjukhuset är ett närsjukhus med ett upptagningsområde som omfattar större delen av Hisingen. Sjukhuset bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär på femdagarsbasis. Capio Lundby sjukhus AB är ett helägt dotterbolag till Capio AB och ingår i affärsområdet specialistkliniker. Produktion för VGR Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvårdvarav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Ekonomi, Mkr Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Intäkter från VGR Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Ofördelad korttidsvård 11 Summa specialiserad somatisk vård 11 Totalt antal platser 11 Övriga specialiserad privat vård Övrig specialiserad privat vård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal läkarbesök Antal sjuksköteskebesök Antal sjukgymnastbesök Antal övriga besök

185 18 Produktion primärvård Produktion VG Primärvård VG Primärvård infördes För perioden januari september 29 har motsvarande besök beräknats Offentlig vård Fyrbodals primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Göteborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Skaraborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Södra Bohusläns primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök 2 Övriga besök Södra Älvsborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök 79 Övriga besök Privat vård Privata vårdgivare Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök

186 181 Produktion övrig primärvård, till exempel MVC, barn- och ungdomsmottagningar, rehab och vårdgivare som ersätts enligt nationell taxa Offentlig vård Fyrbodals primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Göteborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Skaraborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Södra Bohusläns primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Södra Älvsborgs primärvårdsförvaltning Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Privat vård Privat vård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök

187 182 Ekonomi, primärvård Primärvårdsförvaltningen i Fyrbodal Ekonomi, Mkr VG Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat Investeringar -,5 Övrig Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat 8 16 Investeringar 1,6* 1 * Hela Primärvården Fyrbodals investeringar 29 Primärvårdsförvaltningen i Södra Bohuslän Ekonomi, Mkr VG Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat 5-11 Investeringar - 1,2 Övrig Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat -2 4 Investeringar 4,3* 2,1 * Hela Primärvården södra Bohusläns investeringar Primärvårdsförvaltningen i Göteborg Ekonomi, Mkr VG Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat Investeringar - 3,2 Övrig Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat 11 4 Investeringar 7,7* 1,3 * Hela Primärvården Göteborgs investeringar 29 Primärvårdsförvaltningen i Södra Älvsborg Ekonomi, Mkr VG Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat Investeringar -,2 Övrig Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Kostnader Resultat 1 9 Investeringar 1,4*,6 * Hela Primärvården södra Älvsborgs investeringar Primärvårdsförvaltningen i Skaraborg Ekonomi, Mkr VG Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter Privat VG Primärvård Ekonomi, Mkr Intäkter från VGR Kostnader Resultat Investeringar - 1,4 Övrig Primärvård Regionintäkter Övriga intäkter 1 73 Kostnader Resultat 9 13 Investeringar 6,*,1 * Hela Primärvården Skaraborgs investeringar 29

188 183 Tandvårdsförvaltningen Tandvårdsförvaltningen omfattar all folktandvård i Västra Götalandsregionen. För redovisade prestationer hänvisas till textavsnittet Tandvård. Tandvårdsförvaltningen Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar 56 36

189 Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårds- Folkmängd 21 (antal) nämndsområde Totalt Kvinnor Män 1 Norra Bohuslän Dalsland Trestad Mellersta Bohuslän* Göteborg centrum-väster Mittenälvsborg Södra Bohuslän* Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg, Hisingen Nordöstra Göteborg Västra Götaland * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus Skövde

190 Tabellbilaga

191 Innehållsförteckning Sida Regionens befolkning - Regionens befolkning antal Förväntat antal i befolkningen 7 - Sociala skillnader i levnadsvanor och 8 hälsa 21 Konsumtion - Konsumtionsstatistik 9 - Hjärtinfarkt och stroke 15 - Undvikbar slutenvård 21 Produktion 24 RR-tabeller Referenstal Stroke täckningsgrad 59 Befolkningens uppfattning - Vårdbarometern 6 Tandvård - Tobaksbruk 19 - åringare 62 - Sic-index 63 Kostnader ur ett nämndsperspektiv 64 Personalbilaga 68 Öppna Jämförelser Lt-profil se: eller eller

192 2 Antal i befolkningen, per hälso- och sjukvårdsnämndsområde (HSN), ålder och kön, år Ålder HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN Totalt Kvinnor Totalt män Totalt * Okänd stadsdel i Göteborg, går ej att gruppera som HSN, men ingår i VG-värdet Källa SCB och Göteborgs stad

193 3 HSN 12 VG * Riket

194 4 Andel i befolkningen, per HSN, ålder och kön, år Ålder HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN % 6% 8% 9% 8% 9% 1% 8% 8% 7% 9% % 12% 13% 14% 9% 14% 14% 13% 13% 12% 11% % 29% 34% 33% 43% 33% 35% 34% 32% 33% 41% % 28% 26% 27% 24% 26% 25% 26% 27% 27% 24% % 17% 14% 14% 11% 13% 11% 14% 15% 15% 11% 8+ 7% 8% 6% 5% 5% 5% 4% 6% 6% 6% 4% % 25% 19% 18% 16% 18% 15% 19% 21% 21% 15% Totalt Kvinnor -6 7% 6% 8% 9% 7% 9% 1% 8% 7% 7% 9% % 11% 13% 13% 9% 14% 14% 12% 13% 12% 11% % 28% 33% 32% 42% 33% 35% 33% 31% 32% 4% % 28% 26% 26% 24% 26% 25% 26% 27% 27% 23% % 17% 14% 14% 12% 14% 11% 14% 15% 16% 11% 8+ 8% 9% 7% 5% 7% 6% 5% 7% 8% 7% 6% % 27% 21% 2% 18% 19% 16% 21% 23% 23% 17% Totalt män -6 7% 7% 8% 9% 8% 9% 1% 8% 8% 7% 9% % 12% 13% 14% 9% 14% 15% 13% 13% 12% 12% % 3% 35% 33% 45% 33% 36% 35% 33% 34% 42% % 29% 26% 27% 24% 26% 26% 26% 27% 27% 24% % 17% 13% 13% 1% 13% 11% 13% 14% 14% 1% 8+ 5% 6% 4% 4% 4% 4% 3% 4% 5% 5% 3% % 23% 17% 17% 14% 17% 14% 18% 19% 19% 14% Totalt Källa SCB och Göteborgs stad

195 5 HSN 12 VG Riket 9% 8% 8% 12% 12% 12% 44% 36% 36% 22% 25% 26% 8% 13% 13% 4% 5% 5% 13% 18% 18% % 8% 8% 11% 12% 12% 44% 35% 35% 22% 25% 25% 9% 13% 14% 6% 7% 7% 14% 2% 2% % 8% 8% 12% 12% 13% 45% 37% 36% 22% 26% 26% 8% 12% 13% 3% 4% 4% 11% 16% 17%

196 6 Antal i befolkningen, per kommun/stadsdel och kön, år Källa SCB och Göteborgs stad HSN Kommun/stadsdel kvinnor män Totalt Andel 65-w år 1 Lysekil % 7 Partille % Munkedal % 8 Bollebygd % Orust % Borås % Sotenäs % Mark % Strömstad % Svenljunga % Tanum % Tranemo % 2 Bengtsfors % Ulricehamn % Dals-Ed % 9 Essunga % Färgelanda % Falköping % Mellerud % Grästorp % Åmål % Götene % 3 Lilla Edet % Lidköping % Trollhättan % Skara % Uddevalla % Vara % Vänersborg % 1 Gullspång % 4 Ale % Hjo % Kungälv % Karlsborg % Stenungsund % Mariestad % Tjörn % Skövde % Öckerö % Tibro % 5 Askim % Tidaholm % Centrum % Töreboda % Frölunda-Högsbo % 11 Backa % Linnéstaden % Biskopsgården % Majorna % Kärra-Rödbo % Södra Skärgården % Lundby % Tynnered % Torslanda % Älvsborg % Tuve-Säve % 6 Alingsås % 12 Bergsjön % Herrljunga % Gunnared % Lerum % Härlanda % Vårgårda % Kortedala % 7 Härryda % Lärjedalen % Mölndal % Örgryte %

197 7 Förväntat antal i befolkningen år 22. Befolkningsprognos med basår 29 HSN Förväntat antal i befolkningen år 22 Förändring Personer 65 år och äldre Antal jmf år 21 Antal Andel av bef HSN ,7% ,% HSN ,6% ,8% HSN ,3% ,4% HSN ,8% ,5% HSN ,6% ,7% HSN ,2% ,6% HSN ,1% ,1% HSN ,1% ,7% HSN ,7% ,4% HSN ,7% ,5% VG ,9% ,9% - kvinnor ,6% ,3% - män ,3% ,4% Riket ,% ,8% Ålder Förväntat antal i befolkningen år 22 Förändring Förändring Förändring Totalt jmf år 21 Kvinnor jmf år 21 Män jmf år 21-6 år ,9% % % 7-17 år ,% % % år ,4% % % år ,1% % % år ,3% % % 8 år och äldre ,6% % % Källa: Regional utvecklingssekretariat, Statistikdatabas VGR

198 8 Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa 21 Andel (%) i befolkningen MATVANOR FYSISK AKTIVITET TOBAK ALKOHOL ÖVERVIKT och FETMA HÄLSA, år 29 Redovisnin gsgrupp Äter lite frukt Stillasittande Fysiskt aktiv Röker Använder Redovisningsgrupp Riskabla Övervikt Fetma Bra hälsa Dålig hälsa och grönt fritid 3 min dagligen tobak dagligen alkoholvanor inkl fetma SAMTLIGA Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot SAMTLIGA Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot Kv Mä Tot us us us us us us ÅLDER ÅLDER år år år år år år år år UTBILDNING UTBILDNING Kort utbildning Kort utbildning Mellanlång utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Lång utbildning SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING Yrkesarbetande Yrkesarbetande Arbetslös Arbetslös Sjukpenning/ersättnin Sjukpenning/ersättning SOCIOEKONOMI SOCIOEKONOMI Arbetare Arbetare Lägre tjm Lägre tjm Mellan o högre tjm Mellan o högre tjm EKONOMI EKONOMI Saknar kontantmargi Saknar kontantmargina Har kontantmarginal Har kontantmarginal Låg inkomst Låg inkomst Hög inkomst Hög inkomst URSPRUNG URSPRUNG Sverige Sverige Övriga Norden Övriga Norden Övriga Europa Övriga Europa Övriga världen Övriga världen (åldersstandardiserat om ej åldersuppdelat) (åldersstandardiserat om ej åldersuppdelat) Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 21, Sverige, drygt 1 enkäter Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" 21, Sverige, drygt 1 enkäter

199 9 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Länssjukvård inom regionen Högspecialiserad sjukvård inom regionen Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen Summa vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård inom regionen Högspecialiserad sjukvård inom regionen Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen Summa vårddagar Besök Läkarbesök länssjukvård inom regionen Läkarbesök högspecialiserad sjukvård inom regionen Läkarbesök läns- och högspec sjukvård utom regionen Summa läkarbesök Sjuksköterskebesök inom regionen Sjuksköterskebesök utom regionen Summa sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök inom regionen Övriga besök inom regionen Övriga besök utomregionen Summa övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning

200 1 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Inom regionen Utom regionen Summa vårdtillfällen Vårddagar Inom regionen Utom regionen Summa vårddagar Besök Läkarbesök inom regionen Läkarbesök utom regionen Summa läkarbesök Summa sjuksköterskebesök Summa sjukgymnastbesök Övriga besök inom regionen Läkarbesök som lett till inskrivning Primärvård Besök Allmänläkarbesök exkl MVC och BVC Allmänläkarbesök som avser MVC och BVC Sjuksköterskebesök exkl MVC och BVC Sjuksköterskebesök som avser MVC och BVC * Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök utom regionen Sjuksköterskebesök utom regionen Sjukgymnastbesök utom regionen Övriga besök utom regionen

201 11 Konsumtionsredovisning 21 per 1 invånare HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Total vård inom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning Total vård utom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Total vård inom och utom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning

202 Konsumtionsredovisning HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Länssjukvård inom regionen Högspecialiserad sjukvård inom regionen Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen Summa vårdtillfällen Vårddagar under året Länssjukvård inom regionen Högspecialiserad sjukvård inom regionen Läns- och högspecialiserad sjukvård utom regionen Summa vårddagar Besök Läkarbesök länssjukvård inom regionen Läkarbesök högspecialiserad sjukvård inom regionen Läkarbesök läns- och högspec sjukvård utom regionen Summa läkarbesök Sjuksköterskebesök inom regionen Sjuksköterskebesök utom regionen Summa sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök inom regionen Sjukgymnastbesök utom regionen Summa sjukgymnastbesök Övriga besök inom regionen Övriga besök utomregionen Summa övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Inom regionen Utom regionen Summa vårdtillfällen Vårddagar under året Inom regionen Utom regionen Summa vårddagar

203 Konsumtionsredovisning HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Besök ** Läkarbesök inom regionen Läkarbesök utom regionen Summa läkarbesök Sjuksköterskebesök inom regionen Sjuksköterskebesök utom regionen Summa sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök inom regionen Sjukgymnastbesök utom regionen Summa sjukgymnastbesök Övriga besök inom regionen Övriga besök utom regionen Summa övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning Primärvård Besök Allmänläkarbesök exkl MVC och BVC Allmänläkarbesök som avser MVC och BVC Sjuksköterskebesök exkl MVC och BVC Sjuksköterskebesök som avser MVC och BVC * Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök utom regionen Sjuksköterskebesök utom regionen Sjukgymnastbesök utom regionen Övriga besök utom regionen Total vård inom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning

204 Konsumtionsredovisning HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Total vård utom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Total vård inom och utom regionen Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjuksköterskebesök Sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning * ingår besök hos kurator, psykolog och dietist inom MVC och BVC För att få ett helt års konsumtion av den utomregionala vården redovisas här perioden 1 nov 29 till 31 okt 21 Läkarbesök som lett till inskrivning ingår ej i Läkarbesök ** Psykiatribesök på Kungälvs akutmottagning ligger under somatisk vård Kungälvs sjukhus, går ej att särskilja akutmottagningens besök 21

205 15 Hjärtinfarkter per HSN och kön HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år 21 Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, medelvärde år Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år 21, i åldrarn -79 år Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år Åldersstandardiserat % konfidensintervall Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall Källa: vårddatabasen Vega Hjärtinfarkt definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I21, I22, som huvud- eller bidiagnos

206 16 Hjärtinfarkter per HSN och år Antal personer med hjärtinfarkt i VG, år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, åren 25-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer per 1 med hjärtinfarkt i VG, åren 25-21, i åldrarna -79 år, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Källa: vårddatabasen Vega Hjärtinfarkt definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I21, I22, som huvud- eller bidiagnos

207 17 Stroke per HSN och kön HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med stroke i VG, år 21 Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med stroke i VG, medelvärde år Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer med stroke i VG, år 21, i åldrarn -79 år Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med stroke i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år Åldersstandardiserat % konfidensintervall Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall Källa: vårddatabasen Vega Stroke definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I61, I63, I64, som huvud- eller bidiagnos

208 18 Stroke per HSN och år Antal personer med stroke i VG, år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer per 1 med stroke i VG, åren 25-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer per 1 med stroke i VG, åren 25-21, i åldrarna -79 år, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Källa: vårddatabasen Vega Stroke definieras som antal unika individer som slutenvårdats med ICD=I61, I63, I64, som huvud- eller bidiagnos

209 Hjärtinfarkter per HSN och utbildningsnivå Personer med hjärtinfarkt som någon diagnos (hdia+bdia), sjukhusvårdad, inklusive avlidna utanför sjukhus Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN VG Personer avlidna med någon hjärtinfarkt (huvuddia eller bidia) eller kranskärlssjukdom som dödsorsak Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN * HSN * HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN * HSN HSN HSN VG * 1 eller färre Källa: Socialstyrelsen: Patientregistret, Dödsorsaksregistret. SCB: Utbildningsregistret 19

210 Stroke per HSN och utbildningsnivå Personer med stroke som någon diagnos (hdia+bdia), sjukhusvårdad, inklusive avlidna utanför sjukhus Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN VG Personer avlidna med någon stroke (underliggande eller bidragande) som dödsorsak Antal unika individer per år 2-79 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden ANTAL ANTAL per 1 åldersstandardiserat 95% konfidensintervall KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG KORT MELLAN LÅNG HSN * HSN2 17 * * HSN * HSN * HSN HSN * HSN HSN * HSN * HSN HSN * HSN * VG * 1 eller färre Källa: Socialstyrelsen: Patientregistret, Dödsorsaksregistret. SCB: Utbildningsregistret 2

211 21 Undvikbar slutenvård per HSN och kön Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Totalt Kvinnor män Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år Totalt HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall ej åldersstandardiserat Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

212 22 Undvikbar slutenvård per HSN och ålder Fördelat på åldersgrupp, ej åldersstandardiserat Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG -19 år år år år år Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år 29+21, ej åldersstandardiserat -19 år år år år år % konfidensintervall -19 år år år år år Under 8 år Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, medelvärde år 29+21, i åldrarna -79 år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Åldersstandardiserat % konfidensintervall Kvinnor Åldersstandardiserat % konfidensintervall Män Åldersstandardiserat % konfidensintervall Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

213 23 Undvikbar slutenvård per HSN och år Antal personer med undvikbar slutenvård i VG, år HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Antal personer per 1 med undvikbar slutenvård i VG, åren 24-21, åldersstandardiserat HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Källa: vårddatabasen Vega För definition av "Undvikbar slutenvård", se Socialstyrelsens indikatorförteckning "Öppna Jämförelser"

214 24 Produktion 21(omfattar samtliga patienter dvs både från Västra Götaland och bosatta utanför regionen) Offentlig vård ALS ANS FSS KS NU SkaS SU SÄS HFV Summa Specialiserad somatisk sluten vård Vårdtillfällen Antal vårdtillfällen länssjukvård Antal vårdtillfällen högspecialiserad vård Summa vårdtillfällen Vårddagar under året * Antal vårddagar länssjukvård Antal vårddagar högspecialiserad vård Summa vårddagar DRG-poäng DRG-poäng för länssjukvård DRG-poäng för högspecialiserad vård Summa DRG-poäng Specialiserad somatisk öppen vård Besök Antal läkarbesök länssjukvård Antal läkarbesök högspecialiserad vård Summa läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Summa ej läkarbesök Specialiserad psykiatrisk sluten vård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar under året Specialiserad psykiatrisk öppen vård * Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Summa ej läkarbesök Uppgiferna baseras på statistik till "Sveriges kommuner och landsting 21" Undantaget specicialiserad somatisk vård, där vårdtillfällen och DRG-poäng följer regionens officiella årsredovisning vilken redovisar sjukhusvårdtilfälle (ej klinikvårdtillfälle) * Psykiatribesök på Kungälvs akutmottagning ligger under somatisk vård Kungälvs sjukhus, går ej att särskilja akutmottagningens besök 21

215 25 Produktion 21(omfattar samtliga patienter dvs både från Västra Götaland och bosatta utanför regionen) Fyrbodal Göteborg Skaraborg Södra Bohuslän Södra Älvsborg Summa Primärvård Specialiserad vård Antal läkarbesök exkl mödra- och barnhälsovård Antal sjuksköterskebesök exkl mödra- och barnhälsovård Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Allmänvård Antal allmänläkarbesök exkl mödra- och barnhälsovård Antal allmänläkarbesök som avser mödra- och barnhälsovård Antal sjuksköterskebesök exkl mödra- och barnhälsovård Antal sjuksköterskebesök som avser mödra- och barnhälsovård ** Antal sjukgymnastbesök Övriga besök ** ingår besök hos dietist, psykolog och kurator Hälso- och sjukvårdskanslierna Privat vård Borås Göteborg Mariestad Uddevalla Summa Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Total produktion Summa Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Läkarbesök som lett till inskrivning ingår i Läkarbesök

216 RR-tabeller

217 Förord RR-tabeller 211 RR-gruppen (referensgruppen för referenstal) utger sedan 25 årligen ett tabellverk där data presenteras avseende ett antal vanliga planerade behandlingar. Tabellerna belyser invånarnas konsumtion fördelad på de tolv hälso- och sjukvårdnämnderna och vilken utförare som givit vården. Data sätts i relation till nationella referenstal baserade på konsumtionsdata från hela Sverige. Referenstalen representerar ingen sanning om vad som är en optimal produktion men ger en bild av hur produktionen ser ut i relation till ett tänkt normalvärde i riket. Konsumtionsdata jämförs med antalet väntande i regionen till motsvarande ingrepp. Som en följd av detta kan en köproduktionskvot tas fram. Dessa delvis unika data presenteras förhållandevis lättillgängligt; data för respektive behandling presenteras på en sida. Tabellverket uppdateras årligen. Tidigare referenstal har byggt på siffror från 22. Från och med förra årets utgåva används nya referenstal grundade på data från år 28 hämtade från Öppna jämförelser 29. En svaghet i materialet är att en del av den köpta konsumtion som sker hos andra landsting och privata vårdgivare inte fullt ut redovisas. Detta medför en osäkerhet i siffrorna särskilt för vissa åtgärder där många patienter sökt vård utanför VGR. Gruppens ambition att detta skulle vara korrigerat i årets utgåva har inte kunnat förverkligas. Under åren har några åtgärder i tabellverket utgått och andra har tillkommit. Även i år sker ett nytillskott så till vida att vi redovisar konsumtionssiffror för två nya åtgärder, karotiskirurgi och bukaortakirurgi Tabellerna skickas ut till beställarkanslier, utförarförvaltningar och sektorsråd. Vår förhoppning är att de i första hand ska kunna ligga till grund för dialog mellan utförare och beställare men också för diskussion om produktionsplanering inom förvaltningar och sektorsråd. R-R gruppen består av representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningens analysenhet och de fyra hälso- och sjukvårdskanslierna. Sammankallande är Jan Carlström. Ansvarig för framtagande av data och sammanställning av tabellverket är Annika Karlqvist.

218 Läsanvisning Tabellerna visar antal utförda operationer/åtgärder de senste fem åren per vårdgivare. För det senaste året redovisas åtgärderna dessutom per hälso- och sjukvårdsnämnd. Därtill kommer en redovisning av antalet väntande mer än tre månader respektive totalt antal väntande där uppgift härom finns. Inom området psykiatri redovias antalet individer. Operationer/åtgärder avser individer folkbokförda i VGR. Källa är den regionala vårddatabasen Vega. Tabellerna visar huvudsakligen vård hos regionens egna vårdgivare då regionen oftast saknar uppgifter om diagnoser och åtgärder för invånare som fått vård hos andra vårdgivare. Sökkriterier för varje åtgärd anges överst i varje tabell. Sökkriterierna är desamma som i Sveriges Kommuner och Landstings väntetidsdatabas (Väntetider i vården) där sådana finns. Som referenstal används konsumtionsdata för hela Sverige hämtat från Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 29 där sådana finns. Förklaring till tabellkolumner: Kolumnen Summa: Anger totala antalet operationer/åtgärder för VGR eller angivet nämndområde. Kolumnen: Åldersstandardiserat per 1 invånare: Åldersstandardiserat mot Standarpopulatione Sverige 2, vikter från Socialstyrelsen, EpC Köproduktionskvot:Totala antalet väntade i relation till en årsproduktion. En kvot på 25 % innebär att det tar tre månader att åtgäda kön under förutsättning att inga nya patienter tillkommer. Om kvoten är 1 % tar det 1 år etc. RR-tabellerna återfinns även på regionens hemsida.

219 Tabellföteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 1 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 2 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tabell 25 Tabell 26 Prostataoperationer Gallstensoperationer Ljumskbråcksoperationer Primära höftplastiker, exkl frakturer Primära knäplastiker Operation av diskbråck halsrygg Operation av diskbråck ländrygg Operation av kotförskjutning Dekompression av ländryggraden Kataraktoperationer Operation av livmoderframfall Operation av urininkontinens Hysterektomier, benign indikation Tonsillektomier Hörselförbättrande operationer Septumplastik Operation av varicer Obesitasoperationer Bukplastiker Implantation av defibrillator Katetrablation vid förmaksflimmer Implantation av sviktpacemaker (CRT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) ECT Bukaortakirurgi Karotiskirurg

220 VGR RR-gruppen Tabell Resektion och andra avflödesbefrämjande ingrepp vid prostatism, benign indikation KED och N4 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 män År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 118 per 1 män Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

221 VGR RR-gruppen Gallstensoperationer JKA, JKB, 1, 11 samt diagnos K8.1, 2,5 och K81.1 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 9 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

222 VGR RR-gruppen Ljumskbråcksoperationer KVÅ JAB, diagnoskod K4.2, K4.9 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad NU 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg SkaS SU Säs Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 159 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

223 VGR RR-gruppen Primär höftledsplastik exkl fraktur KVÅ NFB29,39,49,99 exkl diagnos S72 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 141 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

224 VGR RR-gruppen Primär knäledsplastik KKÅ NGB Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 118 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

225 VGR RR-gruppen Tabell Operation av diskbråck halsrygg KKÅ: ABC1,2,3,5,6,NAG39,49 och diagnoskod M5., M5.1 NU SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda 6 6 År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän 2 Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

226 VGR RR-gruppen Operation av diskbråck ländrygg KKÅ: ABC16, 26 och diagnoskod M51.1 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

227 VGR RR-gruppen Tabell Operation av kotförskjutning KKÅ: NAG39, 49, 69, 79,99 och diagnoskod M43.1, M47.8, M99.1 KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster 11 Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

228 VGR RR-gruppen Tabell Dekompression vid degenerativa förträngningar i ländryggraden KKÅ: ABC56 och diagnoskod M48., M48.8 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

229 VGR RR-gruppen Kataraktoperationer KKÅ CJC, CJD, CJE och diagnoskod H25, H26 exkl H264, H28 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Medocular FSS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt m fl öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 61 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

230 VGR RR-gruppen Operationer av livmoderframfall KKÅ LEF och diagnoskod N81.1, N81.2, N81.3, N81.4, N81.5, N81.6, N81.9, N88.4, N99.3 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ALS FSS LU NU SkaS SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 kvinnor År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Säs Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 119 per 1 kvinnor Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

231 VGR RR-gruppen Operationer av urininkontinens hos kvinnor KKÅ KDG, LEG Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL LU AL NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt sv öv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 kvinnor År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 71 per 1 kvinnor Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

232 VGR RR-gruppen Hysterektomier, benign indikation KKÅ LCC1, 11, 2; LCD, 1, 4, 1,11 och diagnos D25, D26, N85, N87, N92 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 kvinnor År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 83 per 1 kvinnor Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % (Säs har 148 vårdtillfällen både 25 och 26) Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

233 VGR RR-gruppen Tabell Tonsillektomier KKÅ EMB1, EMB2, EMB99 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ALS FSS Lundby NU SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 113 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

234 VGR RR-gruppen Tabell Hörselförbättrande operationer DCD, DCD1, DDA, DDA1, DDB,DDC, DDD, DDD5, DDD1, DDD2, DDD3, DDD4, DDW99 Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Bef.tal 31 dec resp år FSS NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 24 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

235 VGR RR-gruppen Tabell Septumplastik DJB1, DJD 2 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL FSS LU NU SkaS Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg SU Säs Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 22 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

236 VGR RR-gruppen Tabell Operation av varicer Åtgärdskod PHB 1, 12, 13, 14 PHD 1,12,15, PHS 13,14, 99 samt diagnoskod I83 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL AL FSS KS LU NU SkaS SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Säs Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

237 VGR RR-gruppen Obesitasoperationer Åtgärdskod: JDF, JFD och diagnoskod E66 samt vid köpt vård DRG288A Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Andra lands- FSS NU SkaS SkaS SU SU/CS Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt ting, DRG köpt DRG 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal från ÖJ 28 : 28 per 1 inånare Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

238 VGR RR-gruppen Bukplastik Åtgärdskod: QBJ3, QBJ35 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega/SKL Art FSS KS LU NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt Clinic öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv öv sv 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot % Köproduktionskvot %

239 VGR RR-gruppen Implantation av defibrillator, ICD Diagnoskod: I45, I46, I47.1, I47.2, I49. I5., I5.1, I5.9; KKÅ FPG1,2,3,33,4,96 Tabell Källa: Vårddatabasen Vega NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

240 VGR RR-gruppen Tabell Kateterablation vid förmaksflimmer Diagnoskod. I48.9; KVÅ: FPB 1,32,96 Källa: Vårddatabasen Vega SU Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Väntande >3 mån 7 Partille, Härryda. Mölndal Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

241 VGR RR-gruppen Implantation av sviktpacemaker (CRT) Diagnoskod:I5., I5.1, I5.9; KKÅ FPE26 Källa: Vårddatabasen Vega Tabell NU SkaS SU Säs Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 5 Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal 3 Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

242 VGR RR-gruppen Tabell Kognitiv beteendeterapi (KBT), antal personer DU1, DU11 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL ANS KS LUN NU SkaS SU SÄS Primärvård Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

243 VGR RR-gruppen Tabell Elektrokonvulsiv behandling (ECT), antal personer DA6, DA24, DA25 Bef.tal 31 dec resp år Källa: Vårddatabasen Vega/SKL KS NU SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

244 VGR RR-gruppen Bukaortakirurgi Diagnos I71.3, I71.4 och KVÅ PDG, PDQ Tabell Källa: Vega KS NU Skas SU SÄS Summa Åldersstand. Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad Oplanera Planerad 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Väntande, totalt 4 Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas.

245 VGR RR-gruppen Tabell Karotiskirugi Diagnos I65.2 och KVÅ PAF21 Källa: Vega SkaS SU SÄS Summa Åldersstand. Väntande, totalt 1 inv År 26 antal utförda År 27 antal utförda År 28 antal utförda År 29 antal utförda År 21 antal utförda Norra Bohuslän Dalsland Trestad Tjörn, öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Göteborg CentrumVäster Göteborg Hisingen Nord-Östra Göteborg Partille, Härryda. Mölndal Väntande >3 mån 6 Mitten-Älvsborg Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Antal väntande > 3 mån Totalt antal väntande Referenstal saknas. Uppgift om antal väntande saknas

246 59 BESKRIVNING AV TÄCKNINGSGRAD STROKE Täljare: antal i Riks-Stroke Nämnare: antal i vårddatabasen vega, 28-dagarsvårdtillfällen stroke: Definition 28-dagarsvårdtillfällen, urval Vega: Alla utskrivna 29 resp 21 (samt inskrivningar tom om utskrivna 29, endast för att se om individen haft en nyinskrivning inom 28 dagar) (samt inskrivningar tom om utskrivna 21, endast för att se om individen haft en nyinskrivning inom 28 dagar) Huvuddiagnos I61, I63, I64 SU = Område dagarsstroke - beskrivning av kriteria: - En ny stroke efter 28 dagar ==> två vårdtillfällen, sista vtf räknas - Ex Inskrivning SU - Utskrivning Klv. Hemma 6 månader. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> Kungälv räknas två gånger - Ex Inskrivning Kungälv - utskrivning SU. Hemma 6 månader. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> SU och Kungälv räknas båda två - En ny stroke inom 28 dagar ==> sista strokevårdtillfället räknas* - Ex Inskrivning SU - Utskrivning Klv. Hemma 1 dagar. Inskrivning Kungälv - Utskrivning Kungälv ==> Kungälv räknas - Ex Inskrivning SU Utskrivning Klv Hemma 1 dagar. Inskrivning Kungälv Utskrivning Kungälv ==> Detta vårdtillfälle exkluderas 21, och inkluderas istället Endast sista inskrivningen/vårdtillfället inom 28 dagar är med* - Tex Kungälv - SU ==> SU - Tex Skövde-SU-Skövde ==> Skövde

247 6 Vårdbarometern - antal intervjuer per HSN och år Antal intervjuer totalt OMRÅDE Riket exkl. Västra Götaland * Västra Götaland Norra Bohuslän (HSN 1) Dalsland (HSN2) Trestad (HSN3) Mellersta Bohuslän och Ale (HSN4) Göteborg Centrum Väster (HSN5) Mitten Älvsborg (HSN6) Södra Bohuslän (HSN7) Sjuhäradsbygden (HSN8) Västra Skaraborg (HSN9) Östra Skaraborg (HSN1) Göteborg Hisingen (HSN11) Nordöstra Göteborg (HSN12) Västra Götaland Besökt vården totalt Besökt vårdcentral Besökt sjukhus Behandlats för vissa kroniska sjukdomar: Hjärtsjukdom Höftfraktur Cancer Diabetes Stroke Ledgångsreumatism Svår astma, KOL Osteoporos Psykisk sjukdom Allvarligt funktionshinder * Endast ett fåtal landsting deltog Källa: Vårdbarometern

248 61 Vårdbarometern - antal intervjuer per bakgrundsvariabel och år Bakgrundsvariabler - Västra Götaland KÖN Total Man Kvinna ÅLDER år år år eller äldre UTBILDNING Grundskola Gymnasium Högskola SJÄLVSKATTAD HÄLSA Jag mår ganska/mkt bra Jag mår varken/eller Jag mår ganska/mkt dåligt FÖDELSELAND Född i Norden Född i övriga världen FÖDELSELAND Född i Sverige Född utanför Sverige Källa: Vårdbarometern

249 62 Tidaholm Hjo Dals-Ed Tanum Vårgårda Sotenäs Ale Vara Majorna Mariestad Svenljunga Mellerud Mölndal Lärjedalen Bengtsfors Stenungsund Falköping Gullspång Lerum Öckerö Backa Mark Linnéstaden Skövde Lidköping Götene Åmål Alingsås Tjörn Kärra-Rödbo Munkedal Lundby Tranemo Totalt Gunnared Trollhättan Herrljunga Kortedala Tuve-Säve Vänersborg Färgelanda Essunga Borås Orust Strömstad Lysekil Grästorp Kungälv Karlsborg Bergsjön Tibro Uddevalla Biskopsgården Töreboda Södra Skärgården Lilla Edet Partille Härryda Torslanda Ulricehamn Örgryte Älvsborg Bollebygd Askim Ospecificerat Gbg Centrum Högsbo Skara Tynnered Frölunda Härlanda 16% % 5% 1% 15% 2% 25% 3% Andel som nyttjar tobak bland 19-åringar (procent) Andel som nyttjar tobak bland 19-åringar (procent)

250 63 HSN VG. Tanum Munkedal Lysekil Orust Strömstad Sotenäs Färgelanda Bengtsfors Åmål Dals-Ed Mellerud Vänersborg Lilla Edet Uddevalla Trollhättan Öckerö Kungälv Tjörn Stenungsund Ale Askim Södra Skärgården Majorna Älvsborg Högsbo Linnéstaden Centrum Frölunda Tynnered Lerum Alingsås Herrljunga Vårgårda Härryda Mölndal Partille Svenljunga Ulricehamn Tranemo Bollebygd Mark Borås Essunga Vara Lidköping Grästorp Götene Falköping Skara Tidaholm Tibro Mariestad Hjo Karlsborg Skövde Gullspång Töreboda Torslanda Kärra-Rödbo Backa Lundby Tuve-Säve Biskopsgården Härlanda Örgryte Kortedala Gunnared Lärjedalen Bergsjön Totalt "SIC"-index DFT 12-åringar Antal skadade och fyllda tänder, översta tredjedelen 1 Vit 2 Ljusblå 3 Blå 4 Mörkblå 5 1,9 2, 2, 1,5 2, 1,9 1,5 1,8 2, 1,8 2,2 3,6 2,,8 1,3 1,61,6 1,3 1,5 2, 2,1 1,6 1,2 1,41,5 1,6 1,7 1,2 1,3 1,6 1,6 1,2 1,6 1,7 2, 2, 2,6 1,9 1,9 1,9 2,4 2,5 2, 2, 2,1 2,6 2,7 2, 2,22,2 1,2 1,3 1,4 1,6 2,3 1,1 1,4 1,5 2,1 1,3 1,31,5 1,4 1,5 1,5 1,7 1,9 2,3 2,3 2,5 2,3 1,8 2, 2,2 2, 2,7 2,9 3,3 2,4 2,5 3,9 4,3 4,5

251 64 Redovisning av kostnadsnyckeltal 21 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Kostnad per invånare (kr) INOMREGION VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård OFFENTLIG VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård ) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader KOSTNADER ÅR 21 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UPPDELAT PÅ TYP AV VÅRD Högspecialiserad vård Länssjukvård Primärvård Tandvård Handikappverksamhet Övrigt Summa Kostnad per invånare

252 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader 21 inkl kostnaderna för högspecialiserad vård 65 Utfall 21, Mkr HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Källa: Nämndernas årsredovisningar Region- och rikssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 76,5 4, 141, 157,7 397,9 228,8 243,6 221,6 118,4 198,2 124,9 114,6 2 63,2 Privata sjukhus,,,,,,,,,,,,, Summa region- och rikssjukvård 76,5 4, 141, 157,7 397,9 228,8 243,6 221,6 118,4 198,2 124,9 114,6 2 63,2 Per invånare Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 929,2 546, , , , , , ,6 1 18, , , , ,9 * varav psykiatri (källa Freja), Privata sjukhus 1,1,1 1,2 18,2 25,9 94,8 36,8 12,9 3,5 1,5,1,1 196,2 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 23,7 41,1 22,7 27,7 78,3 35,3 41,6 42,8 12,4 46,9 18,9 24,7 416,1 Privata specialister 24,1 1,9 11,2 11,5 75,9 27,4 39,8 24,8 13,8 29,6 36,4 2,8 317,2 * varav psykiatri (källa Vega), Övrig länssjukvård,,,,,,,,,,,,, Summa länssjukvård 978,1 589,9 2 1, ,3 2 41, , ,9 1 38,1 1 48, , , , ,4 * varav psykiatri,,,,,,,,,,,,, Per invånare Primärvård Offentlig VG primärvård 168,5 168,1 311,4 215,1 38,4 272,2 33,6 216,4 222,2 492,1 353,3 368, ,7 Privat VG primärvård 124,3 13,7 181,4 16,2 244,3 135,7 149,8 13,1 51,5 9,1 53,2 6, ,5 Offentlig primärvård övrigt 61,4 44,9 114,1 79,3 177,2 13, 113, 92,8 112,9 16,1 1, 119, ,6 Privat primärvård övrigt 18,1 7,4 15, 31,2 56, 25,6 25,7 27,6 13,6 25,9 23,7 13,1 283, Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård -6,4-1,4-2,6 1, 1,3 3,2 2,2 5,7 1,2 4,1 1,6 2,2 21,1 Övrig primärvård t ex kommunal 24,7 2,5 21,7 25,5 19,9 11,1 12,9 29,4 2,6 32, 3,5 3,5 189,3 Summa primärvård 39,6 235,1 641,1 512,3 888,1 55,8 67,2 52, 44, 84,3 535,3 567, ,2 Per invånare Tandvård Offentlig 35, 22,1 73,9 59,1 88,2 61,6 67,4 71, 44,7 81,6 66,9 65,8 737,3 Privat,2,,4,8 2,6,6,7 1, 1,3 2,9,9,7 12,1 Summa tandvård 35,2 22,1 74,3 59,9 9,8 62,2 68,1 72, 46, 84,5 67,9 66,4 749,4 Per invånare Handikappverksamhet Offentlig 3,6 23,7 8, 33, 63,9 34,9 37,6 33,4 42,5 89,4 71,1 71,4 611,5 Privat,1,1,1 1,6 1,9 1,9 1,3 3,1,9,6,2,3 12,1 Summa handikappverksamhet 3,7 23,7 8,1 34,6 65,8 36,8 38,9 36,5 43,4 9, 71,3 71,7 623,6 Per invånare Folkhälsomedel 4,7 3,6 7,4 3,5 1,2 6,9 9,2 3,5 3,5 6,8 6,3 6,8 72,4 Ej fördelade Läkemedelskostnader 9,5 7, 1,4 22,7 89,9 55,9 47,3 32,7 23,5 44,1 22,6 21,7 387,3 Sjukresor 31,9 24,6 25,3 25,8 2,9 14,9 17, 11,5 18,1 33,1 31,6 32,3 287, Samordningsförbund 1,1 1,1 5,8 1,7 3,9 5,7 3,1 1,6,7 3,6 2,1 2,3 32,8 Nämndkostnader 2,2 2,5 2,2 2, 2,2 1,8 2,1 1,7 1,5 1,5 1,6 1,8 23, Kansliorganisation 6,9 4,1 14,6 12, 19,8 11,9 12,6 9,6 4,6 9,6 12,4 12,4 13,5 Övrigt -,1 -,2 1, 14, 36,1 17,5 19,9 15,3,3,8 -,7 1, 14,9 Totalsumma, Utfall ,3 953,6 3 13, ,5 4 27, , , , , , , , ,6 Summa övrigt 56,3 42,8 66,6 81,7 183, 114,6 111,2 75,9 52,2 99,5 75,8 78,1 1 37,7 Per invånare Antal tusen invånare 31/12 1 enligt SCB 73,2 42,6 156,6 12,4 225,2 139,1 149,5 13,5 96,6 19,2 128,2 128,3 1 58,3 Summa kostnader per invånare Bidrag från HSU 35, 16,4 39,2 31,5 39,8 55, 75,6 4,6 27,6 6,3 2,1 2,1 371,2 Regionbidrag 1 522,3 954, ,3 2 84, , , , , , 3 64, , , ,2 Resultat -1, 17,6 4,6-15,2-8, -,2-1,2-23,1 12,1 18,7 33,5 1,1 29,8

253 66 Redovisning av kostnadsnyckeltal 29 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Kostnad per invånare (kr) INOMREGION VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård OFFENTLIG VÅRD Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård ) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader KOSTNADER ÅR 29 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UPPDELAT PÅ TYP AV VÅRD Högspecialiserad vård Länssjukvård Primärvård Tandvård Handikappverksamhet Övrigt Summa Kostnad per invånare

254 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader 29 inkl kostnaderna för högspecialiserad vård 67 Utfall 29, Mkr HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Källa: Nämndernas årsredovisningar 21 Region- och rikssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 85, 39,6 158,9 157,2 398,7 231,1 249,1 211,1 125,9 221,4 128,9 127, ,9 Privata sjukhus,,,,,,,,,,,,, Summa region- och rikssjukvård 85, 39,6 158,9 157,2 398,7 231,1 249,1 211,1 125,9 221,4 128,9 127, ,9 Per invånare 1 162,3 92,8 1 18, , , , , ,4 1 39,7 1 17,2 1 5, 99, ,6 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen 99,4 534, ,3 1 21, , , ,8 1 28, 992,6 2 22, ,2 1 57, ,8 * varav psykiatri (källa Freja), Privata sjukhus 1,,1 1,5 18,5 27,6 93, 38,6 12,8 3,6 1,5,2,1 198,6 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 24,9 36,5 3,1 24,4 77,3 27,7 35,6 38,6 15,7 54,5 15,1 21,1 41,5 Privata specialister 4,1 2,3 11,2 12,9 74,7 29,7 38,4 24,4 11,2 32,1 41,8 23,6 36,4 * varav psykiatri (källa Vega), Övrig länssjukvård,,,,,,,,,,,,, Summa länssjukvård 939,4 573, , 1 256,9 2 46, , , ,8 1 23,1 2 29, , , ,3 * varav psykiatri,,,,,,,,,,,,, Per invånare , , ,4 1 53, , , , , , , , , ,3 Primärvård Offentlig VG primärvård,,,,,,,,,,,,, Privat VG primärvård,,,,,,,,,,,,, Offentlig primärvård 268,2 215,2 468, 329, 575,4 384,8 45,2 32,2 35,4 715,8 5,7 552, ,6 Privat primärvård 98,1 11,5 154,7 13,7 193,2 13,2 87,9 111,5 48,3 7,4 49,9 38,4 1 97,8 Utomregional vård inkl valfrihet och garantivård 1,3 2, 2,3 2,6 21,3 4,5 4,9 14, 1,8 6,9 2,3 2,5 66,4 Övrig primärvård t ex kommunal 22,2 5,4 18, 16,6 24,3 11,1 15,2 25,2 3,5 3,1 3,5 3,6 178,6 Summa primärvård 389,8 234,1 643, 478,9 814,2 53,6 558,2 452,9 44, 823,2 556,4 597, ,5 Per invånare 5 329, ,9 4 12,8 4 12, , , 3 774, ,1 4 22, , 4 337, , ,2 Tandvård Offentlig 4,2 24,8 77,2 62,2 92,8 6,1 66,1 74,1 46, 85,9 68,1 69,7 767,1 Privat 1,7,2 3,5,8 5,7,9 1, 1,8 2,2 5,6 1,6 1,2 26,1 Summa tandvård 41,8 25,1 8,7 62,9 98,4 61, 67,1 75,9 48,2 91,5 69,7 71, 793,3 Per invånare 571,8 583,5 517,4 527, 441,4 446,7 453,8 589,4 51,4 483,6 543,1 553,4 55,4 Handikappverksamhet Offentlig 24,8 18,9 63,7 3,5 57,7 33,8 37,6 33,1 41,9 87,2 54,6 54,7 538,5 Privat,1,1,2 2,7 2, 2,4,8 3,7 1,1,6,2,3 14,2 Summa handikappverksamhet 24,9 18,9 63,8 33,2 59,8 36,2 38,4 36,8 43, 87,8 54,8 55, 552,6 Per invånare 34,1 44,5 49,2 278,2 268,2 265,1 259,7 285,8 447,3 464,1 427, 429,1 352,1 Folkhälsomedel 4,5 4,1 7,4 5,4 2,7 4,7 11,5 5,4 3,3 6,6 5,8 6,6 85,9 Ej fördelade Läkemedelskostnader 15, 9,2 28,2 43,9 12,9 71, 59,2 53,3 21, 6,1 29,4 28,4 539,6 Sjukresor 3,5 21,5 24,9 22,6 2,5 14,5 16,2 1,4 16,3 28,5 3,7 29,6 266,1 Samordningsförbund 1,,9 2,4 1,8 5,3 6,2 3,4 1,7,5 3,5 2,2 2,5 31,5 Nämndkostnader 2,1 2,3 2,4 2,3 2,3 2, 2,3 2, 1,6 1,7 2, 2,2 25,1 Kansliorganisation 3,9 2,4 9,4 8,5 15, 8,7 9,2 7,6 3,7 7,7 8,2 8,3 92,6 Övrigt 6,6 3,4 8,8 24,7 37,8 21,5 2,3 13,9,5 1,6 -,6 -,6 137,7 Totalsumma, Utfall ,4 934,9 3 13,8 2 98,3 4, , , , , , , , ,1 Summa övrigt 63,5 43,7 83,4 19,2 222,5 128,6 122,1 94,3 46,9 19,7 77,7 77, 1 178,5 Per invånare 868,2 1 18, 534,3 914,6 998,1 941,9 825,5 732,1 487,9 579,6 65,8 6,6 75,9 Antal tusen invånare 31/12 9 enligt SCB 73,1 43, 156, 119,4 222,9 136,6 147,9 128,8 96,1 189,2 128,3 128, ,5 Summa kostnader per invånare Bidrag från HSU 18,6 7,5 35,3 25,3 28,9 13,6 15,5 13,4 1,4 6,3 2,1 2,1 179,1 Regionbidrag 1 512,5 953, ,5 2 78, , , , ,2 1 67, , , , ,5 Resultat -13,2 25,9-19, 5,5 16, -15,9-21,9-1,1-1,3-47, 8,5 12, -69,5

255 68 Personalstatistik Område Tillsvidare Visstid Antal anställda Antal årsarbetare Andel utförd tid Sjukfrånvaro* Personalomsättning Timavlönade Totalt andel tillfälligt anställda andel kvinnor Förändring Antal Procent Totalt andel kvinnor Förändring kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sahlgrenska Universitetssjukhuset % 82% 63,4% % ,% 76,5% 6,% 3,1% 5,3% 6,5% NU-sjukvården % 82% -66-1,2% % ,4% 74,5% 6,1% 3,7% 7,3% 7,1% Södra Älvsborgs Sjukhus % 81% -34 -,8% % ,5% 73,5% 5,9% 3,2% 6,% 6,7% Skaraborgs Sjukhus % 81% 139 3,3% % 95 71,6% 71,9% 5,6% 2,7% 5,7% 6,3% Kungälvs sjukhus % 83% 3 2,2% % 29 72,% 69,3% 4,5% 2,7% 4,5% 2,2% Alingsås lasarett % 87% 44 6,7% % 4 71,7% 7,% 6,4% 3,% 2,8% 4,5% Frölunda Specialistsjukhus % 87% 7 3,% 29 88% 1 77,7% 78,7% 4,2% 3,2% 3,2% 8,7% Angereds Närsjukhus % 82% 53 73,6% 12 83% 54 75,2% 84,3% 2,4% 1,8% 1,1%,% Totalt % 82% 236,7% % 28 72,8% 74,7% 5,8% 3,1% 5,7% 6,4% Primärvården Skaraborg % 87% ,7% % ,% 74,9% 4,4% 2,2% 1,2% 7,4% Primärvården södra Älvsborg % 86% -99-7,3% % ,9% 74,4% 4,4% 2,5% 7,8% 5,3% Primärvården Göteborg % 86% -18-5,9% % ,8% 81,4% 5,2% 2,6% 8,3% 4,5% Primärvården södra Bohuslän % 88% ,2% % ,8% 77,4% 4,9% 3,6% 13,3% 16,9% Primärvården Fyrbodal % 88% -16-9,2% % ,4% 79,% 3,9% 2,8% 8,7% 21,6% Totalt % 87% ,7% % ,4% 77,6% 4,6% 2,6% 9,3% 9,2% Folktandvården Västra Götaland % 87% 2,7% % 31 75,4% 8,2% 5,% 3,5% 5,4% 6,9% Habilitering & Hälsa % 89% -7 -,7% % 2 71,5% 77,9% 5,7% 5,4% 5,2% 5,9% Totalt % 83% ,7% % -9 73,3% 75,3% 5,6% 3,2% 6,1% 6,7% * Andel sjukfrånvarotimmar, inklusive sjukersättning, av ordianarie arbetstid.

256 Antal anställda, Personalgrupp PV Skaraborg Förändring Antal 1-9 Antal PV södra Älvsborg Förändring 1-9 Antal PV Göteborg Förändring 1-9 Antal PV södra Bohuslän Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Folktandvården Västra Götaland Habilitering & Hälsa Förändring 1-9 Antal Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hyginister m.fl Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt * Förändring 9-8 per personalgrupp utgår då Västra Götalandsregionen fr o m 29 använder ett nytt befattningsklassificeringssystem, Arbetsidentifikation (AID) som omöjliggör jämförelser med tidigare år. Andel utförd tid 21 Folktandvården PV Skaraborg PV södra Älvsborg PV Göteborg PV södra Bohuslän PV FyrBoDal Totalt PV Västra Götaland Habilitering & Hälsa Personalgrupp kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor 74,4% 77,9% 75,7% 81,9% 74,9% 79,7% 76,8% 1,% 75,8% 87,5% 75,4% 81,% 77,5% - 71,7% 8,3% Undersköterskor m.fl. 79,9% - 78,2% 91,7% 77,8% 93,8% 81,6% 1,% 8,% 86,9% 79,3% 91,3%,% - 75,1% 86,9% Läkare 68,2% 73,1% 67,5% 71,1% 75,4% 82,5% 65,6% 75,4% 69,% 77,5% 69,8% 76,2% ,7% 79,6% Tandläkare ,% 8,% - - Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 84,6% ,6% - 76,1% 75,1% - - Läkarsekreterare 78,% - 77,3% - 78,5% 88,3% 76,8% - 79,6% 98,6% 78,1% 88,6% 78,6% 1,% 77,7% - Rehabilitering och förebyggande 72,3% 73,7% 72,4% 76,% 73,1% 78,6% 68,5% 83,% 75,% 77,1% 72,6% 77,1% 77,1% 83,1% 69,7% 75,6% Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 79,% 75,4% 78,7% 82,3% 1,% - 81,7% - 75,6% 1,% 79,1% 79,% - 88,5% 65,4% 79,% Utbildning, kultur och fritid - - 1,% 1,% ,9% 79,3% ,9% 91,1% 76,3% - 74,7% 77,% Teknik, hantverkare - - 1,% 89,5% 1,% 86,2% - 1,% - 1,% 1,% 89,1% 87,% 83,% 66,1% 79,5% Kök, städ, tvätt ,4% - 1,% 86,% 1,% - 72,8% 1,% 71,3% 86,1% 1,% - 77,1% - Administration 83,2% 85,8% 78,% 83,% 82,2% 77,4% 79,8% 82,5% 82,1% 83,4% 81,1% 82,3% 81,2% 84,4% 75,9% 82,2% Totalt 75,% 74,9% 74,9% 74,4% 75,8% 81,4% 74,8% 77,4% 76,4% 79,% 75,4% 77,6% 75,4% 8,2% 71,5% 77,9% 69 PV FyrBoDal Totalt PV Förändring 1-9

257 Antal anställda, Personalgrupp NU SU Förändring Antal 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal SÄS Förändring 1-9 Antal SkaS Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Förändring 1-9 Antal Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hyginister m.fl Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Kungälv Alingsås Frölunda Angered Totalt Förändring 1-9 Andel utförd tid 21 SU NU SÄS SkaS Kungälv Alingsås Frölunda Angered Totalt Personalgrupp kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor 71,1% 77,4% 71,7% 78,9% 7,5% 78,1% 69,1% 79,6% 7,4% 72,7% 69,% 76,% 78,5% 87,5% 68,6% 76,7% 7,8% 77,9% Undersköterskor m.fl. 75,8% 82,7% 76,1% 82,% 77,2% 82,6% 76,1% 8,9% 77,2% 82,4% 77,7% 77,8% 76,8% 85,1% 82,1% - 76,2% 82,2% Läkare 65,3% 71,7% 6,4% 65,6% 57,6% 63,8% 58,3% 62,% 54,5% 6,8% 61,5% 66,2% 79,2% 77,8% 75,1% 81,1% 62,2% 67,7% Tandläkare ,5% 78,4% 76,4% - 79,6% 76,5% ,1% 77,6% Tandsköterskor, -hyginister m.fl. 78,6% - 81,2% - 1,% - 77,2% 78,% 1,% ,2% 78,% Läkarsekreterare 75,6% 78,8% 78,1% 86,1% 78,6% 98,5% 77,5% - 75,5% 97,7% 69,3% - 78,2% - 74,1% 93,2% 76,6% 8,9% Rehabilitering och förebyggande 72,% 77,6% 7,6% 77,3% 68,6% 75,6% 7,3% 76,4% 72,5% 72,8% 56,5% 65,6% 69,3% - 69,2% 85,5% 71,% 76,8% Sjukhustekniker/labpersonal ink BMA 74,5% 79,8% 76,9% 79,2% 75,% 74,7% 71,5% 76,8% 74,2% 81,8% 78,2% 77,7% 83,4% - 86,6% - 74,8% 78,9% Utbildning, kultur och fritid 75,6% 81,8% 78,4% 82,6% 71,1% 82,2% 8,8% 65,3% 81,9% 8,6% ,5% 79,3% Teknik, hantverkare 71,1% 77,% 91,3% 88,6% 84,4% 86,2% 83,6% 85,9% - 77,9% ,8% 89,9% 76,1% 8,1% Kök, städ, tvätt 77,8% 71,7% 87,% 9,5% 65,2% 96,6% ,1% 1,% ,% 79,5% 78,5% Administration 78,2% 82,% 78,2% 81,% 77,5% 81,2% 79,2% 76,7% 78,1% 77,9% 8,1% 78,3% 78,4% 81,6% 81,9% 84,6% 78,3% 8,7% Totalt 73,% 76,5% 73,4% 74,5% 72,5% 73,5% 71,6% 71,9% 72,% 69,3% 71,7% 7,% 77,7% 78,7% 75,2% 84,3% 72,8% 74,7%

258 71 Vårdbarometern - antal intervjuer per HSN och år Antal intervjuer totalt OMRÅDE Riket exkl. Västra Götaland * Västra Götaland Norra Bohuslän (HSN 1) Dalsland (HSN2) Trestad (HSN3) Mellersta Bohuslän och Ale (HSN4) Göteborg Centrum Väster (HSN5) Mitten Älvsborg (HSN6) Södra Bohuslän (HSN7) Sjuhäradsbygden (HSN8) Västra Skaraborg (HSN9) Östra Skaraborg (HSN1) Göteborg Hisingen (HSN11) Nordöstra Göteborg (HSN12) Västra Götaland Besökt vården totalt Besökt vårdcentral Besökt sjukhus Behandlats för vissa kroniska sjukdomar: Hjärtsjukdom Höftfraktur Cancer Diabetes Stroke Ledgångsreumatism Svår astma, KOL Osteoporos Psykisk sjukdom Allvarligt funktionshinder * Endast ett fåtal landsting deltog Källa: Vårdbarometern

259 72 Vårdbarometern - antal intervjuer per bakgrundsvariabel och år Bakgrundsvariabler - Västra Götaland KÖN Total Man Kvinna ÅLDER år år år eller äldre UTBILDNING Grundskola Gymnasium Högskola SJÄLVSKATTAD HÄLSA Jag mår ganska/mkt bra Jag mår varken/eller Jag mår ganska/mkt dåligt FÖDELSELAND Född i Norden Född i övriga världen FÖDELSELAND Född i Sverige Född utanför Sverige Källa: Vårdbarometern

260 Västra Götalandsregionen Lantmäteriet Gävle 211. Medgivande I 211/195 Hälso- och sjukvårds- Folkmängd 21 (antal) nämndsområde Totalt Kvinnor Män 1 Norra Bohuslän Dalsland Trestad Mellersta Bohuslän* Göteborg centrum-väster Mittenälvsborg Södra Bohuslän* Sjuhärad Västra Skaraborg Östra Skaraborg Göteborg, Hisingen Nordöstra Göteborg Västra Götaland * Nämndsnamn för HSN 4 är Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och för HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal, men av utrymmesskäl används de gamla beteckningarna genomgående i rapporten. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionens Hus Skövde