Marianne Förars Staffan Björck E-post: eller telefon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Marianne Förars Staffan Björck E-post: eller telefon"

Transkript

1 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 28 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 29

2 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars Staffan Björck Beställning av rapporten: Adress och distributionscentrum online via: se flik Om oss sedan Beställ/hämta broschyrer. E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se eller telefon Omslagsbild: Marianne Förars Skaraborgspipare Olja på duk Skaraborgspipare. En rar liten fågel. Här är de två. En av var sort. Lika men ändå olika. Hur mäter vi det? Tryck: Tryckeriet Regionens Hus Vänersborg, maj 29.

3 1 Förord Verksamhetsanalys 28 är den femte årsrapporten som följer upp hälso- och sjukvården ur ett regionalt perspektiv. Rapporten riktar sig till flera olika målgrupper. Den ska vara ett underlag för det politiska beslutsfattandet. Uppföljningen ska visa medborgare och patienter vad vården åstadkommer med sina resurser. Uppföljningen riktar sig också till hälso- och sjukvården genom att visa på goda exempel och förbättringsområden som kan stimulera till förbättringar. Ambitionen är att varje ny rapport ska innehålla nya avsnitt. Ett sådant är avsnittet om befolkningsprognos per område, undvikbar slutenvård och sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar. Ett annat nytillkommet avsnitt redovisar kostnad per patient. I årets rapport är också avsnittet om medicinsk kvalitet ytterligare utökat med avsnitt om patientsäkerhet. Samtidigt återkommer vissa områden i varje rapport och därigenom kan vi nu visa på trender över flera år. Det gäller till exempel avsnitten om befolkningens uppfattning och upplevelser av hälso- och sjukvård. Sveriges kommuner och landstings och Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser resulterade år 28 i en tredje rapport. Det nationella arbetet är normerande för regionkansliet och hälso- och sjukvårdsavdelningens arbete med uppföljning och jämförelser av hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsutskottet har också tagit beslut att varje enskild verksamhet skall nå minst riksgenomsnittet i sina resultat. Det är också avdelningens förhoppning att rapporten kan utgöra underlag för förbättringar. Denna rapport är en sammanställning av uppgifter från en mängd datakällor. Arbetet har samordnats av Marianne Förars vid regionkansliet. Lars-Olof Rönnqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Chef för analysenheten

4 2

5 3 Innehållsförteckning Inledning...5 Regionens befolkning...8 Demografi... 8 Folkhälsa... 1 Åtgärdbar dödlighet Perspektiv på resurser och resursförbrukning...18 Produktivitet i sjukhusvården KPP - Kostnad per patient... 2 VG Primärvård Tillgänglighet till hälso- och sjukvård...27 Konsumtion av hälso- och sjukvård...35 Kontaktgrad Öppenvårdskonsumtion Slutenvårdskonsumtion Undvikbar slutenvård Konsumtionsförändring HSN 1, 2 och Hjärt- och kärlsjukdomar - vårdkonsumtion Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer...49 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning...52 Det Nationella Diabetesregistret, NDR Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Hjärtsjukvården och hjärtinfarktregistret Riks-HIA Canceröverlevnad Svenskt NjurRegister (SNR) Nationella kvalitetsregistret Svenskt Bråckregister Gynop-registret Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Rikshöft.(86) Svenska Höftprotesregistret (89) Svenska Reumatoid Artrit-registret (91) Svenskt Intensivvårdsregister SIR Primärvårdens kvalitetsdatabas Patientsäkerhet...1 Skadeanmälningar till patientförsäkringen...13 Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet, RTG och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN...16 Patientnämndernas uppföljning...18 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården11 Läkemedel Tandvård...12 Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv Hälso- och sjukvårdens personal Del 2 Basala uppgifter...131

6 4 Arbetsgrupper...149

7 5 Inledning Hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen publicerar för femte året en övergripande beskrivning av hälso- och sjukvården i regionen. Rapporten är ett komplement till övrig regional rapportering. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska nämnder och styrelser men även andra intressenter. Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket och mellan kön, innehålla analyserande kommentarer, utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Rapporten skall således ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket Kraven på regionalt enhetlig och jämförbar information har varit vägledande för urval av redovisade data. Inom några områden finns idag inte regionalt jämförbara uppgifter. Arbetsgruppen har då valt att inte redovisa dessa data utan utvecklingsarbete har istället inletts för att kunna presentera data i kommande rapporter. En andra mycket viktig utgångspunkt har varit att ta tillvara och använda redan insamlade data. Statistik och andra verksamhetsuppgifter som redan samlats in för regionala och nationella syften har använts så långt som möjligt. Vi har, där det är relevant, strävat efter att redovisa data uppdelat på hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Data från 28 har använts där det varit möjligt. Inom området kvalitet och resultat inom hälso- och sjukvård har SKL och Socialstyrelsen fortsatt utvecklat arbetet med öppna jämförelser och har nu publicerat en tredje årsrapport. Det nationella arbetet ger möjligheter till utveckling av den regionala uppföljningen. I Verksamhetsanalys 28 presenteras uppföljande data ur några kvalitetsregister. Uppföljningen är ett komplement till annan kvalitetsuppföljning och syftar främst till att ge en samlad bild av redovisade resultat ur de kvalitetsregister som omfattar stora volymer. Målsättningen kvarstår att successivt utveckla rapporten till en uppföljning med allt större fokus på effektivitet och kvalitet. Könsuppdelad statistik Området könsuppdelad statistik är under utveckling. I nuläget redovisas vårddata i samlad form och inte alla områden har könsuppdelad data. Jämfört med föregående års verksamhetsanalys har fler områden könsuppdelad data. Antalet områden där könsuppdelad data redovisas är dock fortsatt begränsat eftersom verksamhetsanalysen till stor del baseras på befintliga källor, vilka saknar könsuppdelad statistik. I slutet av 28 inrättades Kunskapscentrum för Jämställd vård. Ett grundläggande verktyg för dess verksamhet är inhämtande och analys av könsuppdelad vårdstatistik. Till centrats uppdrag hör att bedriva fördjupade studier utgående från könsuppdelad statistik i nationella och regionala kvalitetsregister. En kunskapsbas med könsspecifik vårdstatistik skall upprättas och med den som bas skall ett ledningssystem gällande jämställd vård inom hälso- och sjukvård upprättas. Under de kommande åren avses därför att andelen områden som har könsuppdelad vårddata skall utökas. En handlingsplan för ökad andel könsuppdelad vårddata i kvalitetsregistren kommer att upprättas. Till en början kommer kvalitetsregister som berör stora grupper att innefattas i handlingsplanen. Under 29 kommer arbetet med att inhämta och analysera könsuppdelade data att inledas med en undersökning av det nationella diabetesregistret (NDR). Vårddata ur NDR kommer att granskas ur ett kön/genusperspektiv och data från det kommer att bilda underlag för fördjupade analyser Handlingsplanen för könsuppdelad vårdstatistik kommer att slutföras och presenteras under våren 29. Arbetsgrupper I arbetet med framtagandet av data till rapporten har ingått medarbetare från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning, ekonomiavdelning, personalavdelning samt medarbetare från nämndernas hälso- och sjukvårdskanslier, bilaga 1. Projektledare har varit Marianne Förars, analysenheten, hälso- och sjukvårdsavdelningen.

8 6 Rapporten Rapporten innehåller fakta men även analyserande kommentarer som kan vara till hjälp vid tolkningen samt belyser trender och avvikelser. Innehållet är uppdelat i tre delar: Rapporten är indelad i två huvudavsnitt. En första textdel med ett urval av sammanställningar och med analyserande kommentarer. I denna del återfinns såväl jämförelser av vårdkonsumtion som uppgifter om demografi och kostnadsnivå. En andra beskrivande del om regionens vårdproduktion med basala uppgifter om utbudet. Som komplement till rapporten finns en tabellbilaga som kan användas som källa i andra analyser och jämförelser. Rapporten finns också publicerad på regionens hemsida

9 7 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen Bengtsfors 1 2 Mariestad Kungälv 4 Torslanda 11 Körra- Rödbo Ale Bergsjön Kortedala 12 Lärjedalen Alingsås 8 Linnéstaden Högsbo Älvsborg 5 Lundby Centrum Härlanda 7 Härryda Hälso- och sjukvårdsnämndområden 28 Hälso- och sjukvårdsnämnd Andel av länets Antal Andel i befolkningen % befolkning (%) Totalt Kvinnor Män 65 år+ 8 år+ 1 Norra Bohuslän ,6 6,8 2 Dalsland ,5 7,4 3 Trestad ,7 5,6 4 Mellersta Bohuslän ,1 4,3 5 Göteborg - Centrum Väster ,7 5,3 6 Mittenälvsborg ,1 4,7 7 Södra Bohuslän ,5 4,1 8 Sjuhärad ,9 5,9 9 Västra Skaraborg ,9 6,2 1 Östra Skaraborg ,2 6, 11 Göteborg - Hisingen ,2 4,5 12 Göteborg - Nordöstra ,8 4,5 Västra Götaland ,4 5,3 Riket ,8 5,3 I Göteborgs kommun finns personer (396 kvinnor och 1 93 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad

10 8 Regionens befolkning I Västra Götaland bor drygt 1,5 miljoner människor, cirka en sjättedel (17 procent) av Sveriges befolkning. Länet är fördelat på 49 kommuner. Befolkningen i Göteborgs stad omfattar grovt sett en tredjedel av länets invånare. Göteborgs stad består av 21 stadsdelar. Västra Götalandsregionen är indelad i 12 hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN). Hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställare av hälso- och sjukvård. Nämnderna företräder medborgarperspektivet och har ett samlat ansvar för att främja befolkningens hälsa och tillse att det finns tillgång till primärvård, sjukhusvård, tandvård, folkhälsoinsatser samt insatser för funktionshindrade/handikappade. Hälso- och sjukvårdsnämnderna gör därmed en samlad beställning av insatser för befolkningen. Indelningen av nämndsområdena visas på kartan på sidan 6. Befolkningens behov av sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som påverkar är ålder, kön och sjuklighet. Även stad eller landsbygd påverkar liksom socioekonomiska faktorer. Befolkningens ålderssammansättning är av störst betydelse för behovet av sjukvård. Kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder och äldre används ofta som mått på resursbehov för vård. Hur skillnaderna mellan social position och status utvecklas inom befolkningen är annan faktor som i hög grad har betydelse för invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt en beräkning inom EU bedöms unionens kostnader för ojämlikhet i hälsa idag uppgå till omkring 1 miljarder Euro, vilket motsvarar 9,5% procent av EU s samlade BNP. 1 Samhällets utveckling spelar en avgörande roll för hälso- och sjukvårdens framtid. Den avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge alla vård på lika villkor, dels förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattemedel en grundpelare för svensk sjukvård. Avsnittet om regionens befolkning beskriver inomregionala skillnader i åldersfördelning och befolkningsprognos, samt några utvalda folkhälsoområden och åtgärdbar dödlighet. Demografi Ålder Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Individer 6 år utgör 8 procent av befolkningen, 7 17 åringar utgör 13 procent, åringar utgör 62 procent, åringar utgör 12 procent och 8 år och äldre utgör 5 procent av befolkningen i Västra Götaland. Antal i befolkningen kvinnor män Figur A-1. Antal kvinnor och män per ettårsklass i Västra Götaland 28. Källa SCB Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt. Den yngsta befolkningen finns i Göteborg (HSN 5, 11, 12) och den äldsta i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) redovisat i figur A-2. Göteborg - Centrum väster (HSN 5) har den lägsta andelen -17 åringar i länet, men Göteborgsområdet (HSN 5, 11, 12) har den största andelen åringar. HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 % 2% 4% 6% 8% 1% -6 år 7-17 år år år år 8-- år Figur A-2. Andel i befolkningen (%) fördelat på åldersklasser och hälso- och sjukvårdsnämndsområden 28. Källa SCB. Det är väsentligt fler kvinnor än män i åldrarna 65 år och äldre i alla nämndsområden (tabell A-1). 1 Mackenbach JP et al. Economic implications of siocoeconomic inequalities in health in the European Union. July 27. European Commission. ISBN-13:

11 9 Tabell A-1. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år respektive 8 år, fördelat på och hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön 28. Källa SCB. Andel 65+ Andel 8+ Kvinnor Män Kvinnor Män HSN 1 23,9% 21,3% 8,2% 5,4% HSN 2 25,5% 21,5% 9,2% 5,7% HSN 3 2,6% 16,7% 6,9% 4,4% HSN 4 18,3% 15,9% 5,2% 3,5% HSN 5 18,% 13,2% 6,9% 3,7% HSN 6 18,4% 15,8% 5,8% 3,7% HSN 7 16,1% 13,% 5,% 3,1% HSN 8 21,% 16,7% 7,4% 4,4% HSN 9 21,9% 17,9% 7,6% 4,7% HSN 1 22,2% 18,1% 7,3% 4,6% HSN 11 17,% 13,4% 5,7% 3,2% HSN 12 14,9% 1,7% 6,% 2,9% VG 19,3% 15,5% 6,6% 4,% Andelen äldre än 65 år 28 varierade mellan länets kommuner och stadsdelar (figur A-3). Störst andel äldre finns i Göteborgs stadsdel Frölunda, där 27 procent av befolkningen var äldre än 65 år. I 2 av 69 kommuner/stadsdelar var mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. År 27 var det bara i 12 kommuner/stadsdelar andelen äldre var över 21 procent. I Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen, Majorna och Torslanda var mindre än 12 procent av befolkningen äldre än 65 år. Under de senaste 2 åren har folkmängden i Västra Götaland ökat med cirka 9 procent. Ökningen var inte lika stor i åldersgruppen 65 år och äldre och i slutet av 199-talet och början av 2-talet minskade t.o.m. antalet i denna vårdtunga grupp. Den totala ökningen i åldersgruppen 65 år och äldre var större bland män än bland kvinnor 2. Befolkningsprognos 215 Nationella prognoser beräknar att andelen äldre kommer att öka från dagens 18 procent till 23 procent år 23 i Sverige. Befolkningstillväxten beräknas bli större bland män än bland kvinnor, men andelen äldre kvinnor kommer fortfarande att vara större. Denna befolkningsökning bland äldre kommer sannolikt att påverka resursbehovet för hälsooch sjukvård. Hur kommer Västra Götalands folkmängd och befolkningsstruktur att utvecklas mellan 28 och 215? Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen under dessa år att öka från år 28 till år 215, en ökning med knappt 4 procent. Andelen över 65 år kommer att öka från 17 procent 28 till 19 procent 215. Däremot kommer andel över 8 år vara stabil, drygt 5 procent. Anledningen till detta är att 4-talisterna som utgör en stor årskull, nu närmar sig 65-årsåldern ,% 12,% 6,6% 14,2% 5,2% -6 år 7-17 år år år 8-- år 28 7,9% 12,8% 61,8% 12,1% 5,3% % 2% 4% 6% 8% 1% Figur A-4. Andel i befolkningen (%) år 28 och prognos för år 215, fördelat på åldersklasser. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 28. Källa SCB och Göteborgs stad. I figur A-5 redovisas prognostiserad utveckling av olika åldersgrupper i Västra Götaland. Antalet -6 åringar kommer under perioden öka stadigt, 215 kommer det finnas 5 procent fler -6 åringar än 28. Antalet 7-17 åringar kommer att minska fram till 212 för att sedan öka igen, tackvare större barnkullar i början av 2-talet. Antalet år kommer att stadigt öka under hela perioden, 215 kommer det finnas 22 procent fler åringar än 28. Antalet i befolkningen som är över 8 år kommer även den att öka med cirka två procent. 2 Verksamhetsanalys 26

12 1 Antalet personer i arbetsför ålder, år förväntas öka med cirka 2 procent. 125% 12% 115% 11% 15% 1% 95% 9% år 7-17 år år år 8-- år Figur A-5. Procentuell förändring av antalet i befolkningen i vissa åldergrupper. År 28= index 1. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. Befolkningsutvecklingen kommer att utvecklas olika inom länet (figur A-6). Gemensamt för alla områden är att andelen år kommer att öka. Andelen kommer att öka mest i Göteborg men trots det kommer de fortfarande ha lägst andel åringar, 12 procent jämfört med 17 procent i Fyrbodal och Skaraborg. I Södra Älvsborg kommer andelen vara ca 15 procent. 215 kommer Fyrbodal vara det områden med störst andel 65 år eller äldre (ca 24 %) och Storgöteborg det som har minst (ca 16 %). Södra Älvsborg förväntas ha störst andel -17 åringar (ca 22 %) och Skaraborg och Fyrbodal minst (ca 19 %) Andelen individer i befolkningen i arbetsför ålder,18-64 år, kommer att minska i alla områden. I Storgöteborg kommer 64 procent av befolkningen vara mellan 18 och 64 år gamla 215 vilket är en minskning med nästan 1 procentenhet jämfört med 28. I Skaraborg, Södra Älvsborg och Fyrbodal kommer andelen vara procent 215, en minskning med knappt 2 procentenheter. Område och år Skaraborg 28 7% 13% Skaraborg 215 7% 12% S. Älvsborg 28 8% 14% S. Älvsborg 215 8% 13% Fyrbodal 28 7% 13% Fyrbodal 215 7% 12% Storgöteborg 28 8% 12% Storgöteborg 215 9% 12% 59% 58% 6% 58% 59% 57% 64% 64% 14% 6% 17% 6% 13% 6% 15% 6% 14% 6% 17% 7% 1% 5% 12% 4% % 2% 4% 6% 8% 1% Figur A-6. Andel i befolkningen (%) år 28 och prognos för 215, uppdelat på åldersklasser och område. Källa Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. -6 år 7-17 år år år 8-- år Folkhälsa Detta avsnitt fokuserar på inomregionala skillnader i fetma och psykisk ohälsa, framförallt bland unga, baserat på undersökningen Hälsa på lika villkor. Det inleds med en nationell beskrivning av folkhälsan. Beskrivningen av hälsoläget i Sverige som helhet gäller med stor sannolikhet även för Västra Götaland. Socialstyrelsens folkhälsorapport 29 beskriver att hälsan förbättrats under de senaste decennierna, vilket avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter att öka 3. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. Cancerdödligheten visar inte samma positiva utveckling: lungcancer ökar alltjämt bland kvinnor och minskningen av bröstcancerdödligheten är förhållandevis liten. Skillnader i förväntad medellivslängd mellan personer med olika lång utbildning har ökat under hela 199-talet och fortsätter att öka under 2-talet framför allt bland kvinnor. Folkhälsorapporten 29 nämner också att det har funnits en ogynnsam utveckling av folkhälsan. Olika symptom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökade kraftigt under 199-talet utom bland de äldsta. Under 2-talet tycks dock denna utveckling ha brutits utom möjligen bland ungdomar. Ökningen av andelen vuxna med övervikt och fetma var störst på 199-talet och ser nu ut att avstanna. Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Hälsoutvecklingen bland ungdomar lyfts upp i folkhälsorapporten som oroande. Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor, men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök har ökat kraftigt bland unga kvinnor, allt fler vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Under sista åren har dödligheten bland unga män ökat något till följd av en liten ökning i flera dödsorsaker, nämligen skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och möjligen även självmord. Hälsan är ojämnt fördelad. Exempelvis är hjärt- och kärlsjukdomar vanligare bland lågutbildade, överlevnaden i bröstcancer är lägre bland kvinnor med lägre utbildning. Personer med kortare utbildning har en kortare medellivslängd och skillnaderna i medellivslängd mellan låg- och högutbildade ökar. Personer med kortare utbildning röker i högre utsträckning och rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning. 3 Folkhälsorapport 29. Artikelnr Socialstyrelsen 29

13 11 Tandhälsan är betydligt sämre hos socioekonomiskt svaga grupper. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Förändringen i allmänt hälsotillstånd, nedsatt psykiskt välbefinnande, riskabel alkoholkonsumtion, rökning, övervikt och fetma mellan åren 24 till 28 i Västra Götaland redovisas i tabell A-2, för kvinnor och män. Det finns inga stora skillnader mellan Västra Götaland och Sverige som helhet. Andelen kvinnor som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som bra ökade från 63 till 69 procent under perioden. Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande har minskat, från 24 till 2 procent. Andelen personer med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under perioden. Andelen rökare har minskat med tre procentenheter för både kvinnor och män. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor År 28 genomfördes den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor för femte året i rad i Sverige. I enkätundersökningen tillfrågades ett urval av befolkningen i åldrarna år om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter, läkemedel, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden samt trygghet och sociala relationer. Västra Götalandsregionen har deltagit med extraurval varje år sedan år 25 (Göteborg sedan år 24) för att kunna studera materialet på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och i viss mån även kommun. År 28 besvarade personer i Västra Götaland enkäten. Svarsfrekvensen var knappt 53 procent och varierade mellan hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Materialet har kalibrerats i syfte att reducera såväl urvals- som bortfallsfel. År 28 varierade antalet besvarade enkäter mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna mellan 751 och Göteborg och Fyrbodal gjorde extraurval år 28. Urvalsstorlekar redovisas i tabellbilagan. År 27 års undersökning används vid jämförelse på kommunnivå. Antalet besvarade enkäter varierade mellan kommunerna och Göteborgs stadsdelar mellan 317 och 583 år 27. Resultat från undersökningarna används i hälso- och sjukvårdskansliernas arbete, samt som underlag i olika rapporter. Metod och resultat från Västra Götaland presenteras på Metod och resultat från nationella enkäten presenteras på statens folkhälsoinstituts hemsida. År 211 planeras nästa regionala undersökning av Hälsa på lika villkor, med syfte att studera regionala skillnader på kommun och stadsdelsnivå. Tabell A-2. Självrapporterad hälsa och levnadsvanor. Andel i befolkningen (%) fördelat på kön i Västra Götaland förändring över tid. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Antal* Svarsfrekv. (%) Allmänt hälsotillstånd bra/mycket bra (%) Kvinnor Män Allmänt hälsotillstånd dåligt/mycket dåligt (%) Kvinnor Män Nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ12 (%) Kvinnor Män Riskabel alkoholkonsumtion (%) Kvinnor Män Dagligrökare (%) Kvinnor Män Övervikt inkl fetma (%) kvinnor män Fetma (%) kvinnor män * Antal besvarade enkäter Fetma Övervikt och fetma är ett tilltagande folkhälsoproblem. Personer med övervikt har en ökad risk för att drabbas av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Det är framförallt bukfetma som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och diabetes, till följd av stigande blodtryck, högre blodfetter och störd sockerreglering. Överviktiga personer lider också oftare av värk från leder och muskulatur, artros, ryggsmärtor, sömnbesvär, depression, ångest. Därmed är det också en viktig riskfaktor för förtida död. Man har beräknat att personer med fetma har i genomsnitt 6-7 år kortare livslängd jämfört med normalviktiga 4. Under de senaste tjugo åren har andelen personer med övervikt eller fetma ökat. Ökningen tog fart i början av 199-talet och är större bland män än bland kvinnor. Enligt egenrapporterade vikt- och längduppgifter är hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor överviktiga eller feta. De egenrapporterade värdena innebär dock att övervikten är underrapporterad med flera procent. 4 Folkhälsorapport 29. Artikelnr Socialstyrelsen 29

14 12 Andelen med fetma har fördubblats mellan 198 till 25, från 5 till 1 procent 5. I folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är 11 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i Västra Götaland feta år 28. Ökningen är störst i åldrarna under 5 år. Andelen överviktiga i åldern år är nära nog dubbelt så stor jämfört med tjugo år tidigare. Ökningen i övervikt och fetma verkar ha planat ut under de senaste åren på 2-talet, men är kvar på samma höga nivåer (tabell A-2). Övervikt och fetma - definition BMI (Body Mass Index) är ett kroppsmasseindex som baseras på kroppsvikt och längd (vikt i kg/längd i meter 2 ). Normalvikt 18,5-24,9 kg/m 2 Övervikt 25-29,9 kg/m 2 Fetma >3 kg/m 2 Barn och tonåringar med övervikt har en ökad risk för att få högt blodsocker och höga blodfetter redan under barndomen och även senare i vuxen ålder. Övervikt eller fetma hos äldre barn och tonåringar blir ofta bestående. Bland tioåriga flickor i Göteborg ökade andelen överviktiga från 9 procent till 2 procent från mitten av 198-talet fram till 2- talet. Men under de allra senaste åren verkar det inte som att övervikt och fetma fortsätter att öka bland 1-åringar 6. Övervikt och fetma är vanligare i lägre socialgrupper och hos dem med kortare utbildning. Fetma är vanligare på landsbygden än i städerna. Fetma är omkring dubbelt så vanligt bland kvinnor som är födda utanför Norden. Andelen överviktiga eller feta stiger med åldern. Andelen med övervikt är som högst i 7-årsåldern för kvinnor och 65-års åldern för män (figur A-7). procent 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % övervikt män övervikt kvinnor fetma män fetma kvinnor Figur A-7 Andel (%) i Västra Götaland med övervikt inklusive fetma (BMI>25) respektive fetma (BMI>3 kg/m 2 ), fördelat på femårsåldersgrupper och kön 28. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Diagram A-8 visar andelen kvinnor och män med övervikt och fetma fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden år 28. Andelen med över- 5 ULF-undersökningarna, SCB 6 Sjöberg A m fl. Acta Paediatrica. 28 Jan;97(1): vikt varierar mellan nämndsområden från 37 till 53 procent. Andel med fetma varierar mellan nämndsområden från 7 till 16 procent. Procent 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Övervikt Fetma 27% 41% 11% 12% VG VG kvinnor Figur A-8 Andel (%) i Västra Götaland med övervikt (BMI 25-<3) respektive fetma (BMI>3 kg/m 2 ), fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön 28. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Värdena för övervikt och fetma varierar mellan undersökningarna för nämndsområdena, eftersom det är en urvalsundersökning, men några resultat består. Andelen med övervikt och fetma är vanligare i landsbygdsområdena i Västra Götaland - Skaraborg och norra Fyrbodal. I dessa områden finns det dessutom en äldre befolkning, och fetma ökar med stigande ålder. Östra Skaraborg (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) har i alla undersökningar (24-28) haft en högre andel personer med övervikt jämfört med övriga regionen, särskilt bland kvinnorna. Även Norra Bohuslän (HSN 1) och Västra Skaraborg (HSN 9) har genomgående haft en högre andel med övervikt. I dessa områden är övervikten bland kvinnor cirka 45 procent jämfört med 39 procent i Västra Götaland. Vad gäller fetma har kvinnorna i Östra Skaraborg (HSN 1) legat på en klart högre nivå än regionen i alla undersökningar, cirka procent jämfört med regionens 11 procent. Kvinnorna i Norra Bohuslän (HSN 1), Dalsland (HSN 2) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) har haft högre andel med fetma än länssnittet de senaste tre undersökningarna. För männens del har inga tydliga inomregionala variationer över regionsnittet i andelen med fetma kunnat påvisas tidigare år. År 28 var andelen fetma bland män högre i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) och även Trestad (HSN 3). Göteborg Centrum Väster har en klart lägre andel personer med övervikt eller fetma i alla fyra undersökningar, runt cirka 7-8 procent, både bland kvinnor och män. Eftersom fetma ökar med stigande ålder, förväntas detta område ha en lägre andel med fetma, till följd av att Göteborg har den yngsta befolkningen i länet. Även Södra Älvsborg (HSN 7) har en lägre andel kvinnor och män med fetma än män

15 13 övriga regionen i alla undersökningar. Storstäder har generellt en lägre andel med fetma. De socioekonomiska förhållandena förklarar troligtvis också den lägre andelen personer med fetma i dessa områden. Det finns stora variationer i andelen med fetma inom nämndsområdena. I 27 års undersökning hade följande kommuner och stadsdelar statistiskt signifikant högre andel med fetma än länet som helhet: Gunnared och Bergsjön i nordöstra Göteborg (HSN 12), Töreboda och Tidaholm i Östra Skaraborg (HSN 1), Biskopsgården på Hisingen (HSN 11), Grästorp i Västra Skaraborg (HSN 9) och Sotenäs i Norra Bohuslän (HSN 1). Psykisk ohälsa Den ökande psykiska ohälsan bland unga lyfts fram i Socialstyrelsens folkhälsorapport 29. Sedan SCB s ULF-mätningar började i slutet av 198-talet har andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat. Åren uppgav 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Åren hade andelen ökat till 3 procent bland kvinnor och 14 procent bland män. Under 2-talet tycks ökningen av andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i befolkningen ha avstannat utom möjligen bland ungdomar. Ökningen gäller inte bara självrapporterade besvär, utan det har också blivit vanligare att ungdomar vårdas på sjukhus för depression och för ångesttillstånd. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Självmord tenderar möjligen att öka något i åldersgruppen år, till skillnad från övriga åldersgrupper där det fortsätter att minska. Figur A-9 visar att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande, mätt med GHQ12 7, är vanligare bland kvinnor i yngre åldrar. I åldern år är det dubbelt så vanligt med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor jämfört med män. 7 GHQ12- General health questionnaire. Sammanvägning av 12 frågor som i huvudsak mäter förmågan att klara av normala funktioner och uppkomst av nya kris/utmattningstillstånd. Cutoff tre eller fler poäng procent 5% 4% 3% 2% 1% % kvinnor män Figur A-9 Andel (%) i Västra Götaland med nedsatt psykiskt välbefinnande, fördelat på femårsåldersgrupper och kön 28. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Förändring över tid Resultat från Hälsa på lika villkor visar att andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i Västra Götaland inte har ökat bland unga eller någon annan åldersgrupp under perioden 25-28, utan ligger på en relativt stabil nivå (figur A-1). Men fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande än övriga. Procent (%) kvinnor år kvinnor år kvinnor år kvinnor år män år män år män år män år kvinnor totalt män totalt Figur A-1 Andel (%) i Västra Götaland med nedsatt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön och åldersgrupperna år, år, år, år, 28. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Andelen unga som slutenvårdats för självmordsförsök och andra självtillfogade skador har ökat dramatiskt sedan början av 199-talet för kvinnor och slutet av 199-talet för män, men inte i övriga åldersgrupper 8. Figur A-11 och A-12 visar att antalet vårdtillfällen för självtillfogade skador i Västra Götaland inte längre ökat bland unga kvinnor från 27. Detta överensstämmer med data från folkhälsoenkäten (figur A-1). Kommande år får visa om ökningen i ungas psykiska ohälsa har avstannat eller om det är en slumpmässig variation över tid. Det kan finnas anledning till oro för den fortsatta utvecklingen av psykisk ohälsa bland unga, med anledning av den ekonomiska kris och lågkonjunktur som nu drabbar unga vuxna hårt. 8 Folkhälsorapport 29. Socialstyrelsen

16 Kvinnor Antal per år år år 65-- år Figur A-11 Vårdtillfällen per 1 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada - kvinnor, fördelade på åldersgrupperna år, år, år och 65 år och äldre under perioden % konfidensintervall. Källa: vårddatabasen Vega. 6 5 män Antal per år år år 65-- år Figur A-13 Andel (%) i befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat på Västra Götalands kommuner och Göteborgs stadsdelar (i förstorad ruta) år 27. Den högsta och lägsta gruppen har en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med länsgenomsnittet. Källa: Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Figur A-12 Vårdtillfällen per 1 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada - män, fördelade på åldersgrupperna år, år, år och 65 år och äldre under perioden % konfidensintervall. Källa: vårddatabasen Vega. Inomregionala skillnader Nordöstra Göteborg (HSN12) har en högre andel med självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga nämndsområden. Stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Kortedala i nordöstra Göteborg (HSN 12), Backa och Biskopsgården på Hisingen (HSN 11), Centrum och Majorna i Göteborg, Centrum-väster (HSN 5) har mer än 22 procent som uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande (Figur A-13). Skillnaderna är statistiskt signifikanta mot länssnittet. Dessa områden har en yngre befolkning, vilket till viss del skulle kunna förklara de högre värdena. Figur A-14 visar att antalet vårdtillfällen för självtillfogad skada är mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor som män i åldrarna år i Västra Götaland. På Hisingen Göteborg (HSN 11) och i Mellersta Bohuslän (HSN 4) är könsskillnaderna inte lika stora. Trestad har en högre andel vårdtillfällen för självtillfogad skada bland kvinnor i åldrarna år och män i åldrarna år jämfört med länet som helhet under femårsperioden Göteborg Hisingen (HSN 11) har en högre andel vårdtillfällen för självtillfogad skada bland yngre och äldre män (15-24 år och 65 år och äldre) för självtillfogad skada jämfört med länssnittet. Vårdtillfällen bland kvinnor var högre i åldrarna år på Hisingen jämfört med länet. Antal per HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män 452 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur A-14 Vårdtillfällen per 1 invånare i Västra Götaland för självtillfogad skada i åldrarna år, fördelade på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och kön. Femårsmedelvärde för perioden Källa: vårddatabasen Vega. Förändringen i antalet vårdtillfällen för självtillfogad skada visar att Nordöstra Göteborg (HSN 12) har statistiskt signifikant ökat antal vårdtillfällen 9, och ökningen tenderar framförallt att vara bland kvinnor i åldersgruppen år. Andelen vårdtillfällen är ändå statistiskt signifikant lägre HSN 12 i denna åldersgrupp under femårsperioden Oktober 24 till september 26 jämfört med oktober 26 till september 28, Vega

17 15 Åtgärdbar dödlighet Mönster i dödlighet Medellivslängden i Sverige år 28 var 83,1 år för kvinnor och 79,1 år för män. Medellivslängden fortsätter alltjämt att öka både för kvinnor och män. men mer bland män än bland kvinnor. Den ökade medellivslängden beror framförallt på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat. I ett internationellt perspektiv är medellivslängden hög i Sverige. Svenska kvinnors medellivslängd ligger på delad niondeplats och svenska mäns medellivslängd på en femteplats. Dödstalen i Västra Götaland liknar dem i Sverige som helhet. År 28 avled västragötalänningar, 8 1 kvinnor och män. Den vanligaste förekommande dödsorsaken är hjärtkärlsjukdomar. Drygt 4 procent av alla dödsfall både bland män och kvinnor orsakas av hjärtkärlsjukdomar och cirka en fjärdedel beror på tumörsjukdomar och cancer, såväl i Västra Götaland som totalt i Sverige. Förtida dödlighet Dödsfallen i yngre åldrar kan vara viktiga att redovisa särskilt, eftersom de i princip kan vara möjliga att förhindra. Dessa kan även avspegla aspekter av människors livsvillkor som har betydelse för hälsotillståndet. Vi har studerat dödsfall före 75 års ålder, eftersom det är den gränsen som används vid åtgärdbar dödlighet i Öppna Jämförelser. Förtida dödlighet är vanligare bland män än bland kvinnor. En tredjedel av alla dödsfall bland män och en femtedel av alla dödsfall bland kvinnor inträffar före 75 års ålder. Det finns många orsaker till förtida död, t.ex. olika exponeringar tidigare i livet, genetiska förutsättningar, olycksfall. Men den kunskap som finns om vissa sjukdomars orsaker och om olika behandlingsmetoders effektivitet ska i vissa fall kunna leda till att sjukdom, handikapp och död förhindras helt eller delvis. Tidigare rapportering har visat att Nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre andel kvinnor och män som dör i förtid, tätt följt av Göteborg Hisingen (HSN 11), jämfört med övriga länet. Den högsta risken återfanns i Bergsjön, Majorna, Biskopsgården och Gunnared där risken att dö i förtid var mer än 1,5 gånger så hög som i länet som helhet 1. Åtgärdbar dödlighet - definition Sedan mitten av 198-talet har ett arbete bedrivits inom EU med jämförelser inom hälso- och sjukvår- 1 Verksamhetsanalys 27. Västra Götalandsregionen 28 den med hjälp av åtgärdbar dödlighet. Genom att jämföra och följa dödligheten i åtgärdbara dödsorsaker erhålls en grov indikator på hur väl sjukvården fungerar. En jämförelsevis hög andel dödfall i dessa dödsorsaker kan till viss del antas bero på dålig kvalitet i hälso- och sjukvården. I Sverige har Spri utvärderat metoden på svenska data och funnit den användbar 11. Måttet används som indikator i Öppna jämförelser 12. Bland de diagnoser som valts ut finns dels sådana som främst bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser som tidig upptäckt och behandling sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet, dels sådana diagnoser som är möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser - hälsopolitiskt relaterad åtgärdbar dödlighet. Vi har använt den indelning av diagnoser som Socialstyrelsen använder 13 och förteckningen finns i tabellbilagan. Sjukvårdsrelaterade dödsorsaker som i hög utsträckning påverkar måttet åtgärdbar dödlighet är stroke och diabetes. Andra exempel på sjukvårdsrelaterade dödsorsaker är gallstenssjukdom, livmoderhalscancer, blindtarmsinflammation. De hälsopolitiskt relaterade dödsorsakerna är lungcancer, levercirrhos, motorfordonsolyckor och cancer i matstrupe. De anses vara möjliga att påverka med kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. Men uppdelningen i dödsorsaker kan diskuteras. Flera av de sjukvårdsrelaterade diagnoserna är åtkomliga för preventiva insatser och skulle även kunna kallas hälsopolitiska, t.ex. hypertoni, andningsorganens sjukdomar, tuberkulos. År 26 inträffade 865 dödsfall som kunde klassas som åtgärdbar dödlighet i åldrarna 1-74 år i Västra Götaland, varav knappt 6 procent bland män. Dessa åtgärdbara dödsorsaker utgör ungefär 2% av alla dödsfall i åldern 1-74 år. 12 procent av dödsfallen i åldrarna 1-74 år klassades som hälsopolitiskt relaterade och 9 procent som sjukvårdsrelaterade. Det finns stora skillnader i förtida dödlighet mellan grupper i befolkningen med olika utbildningsnivå. Kortare utbildning är starkt kopplat till ökad risk att dö i förtid, samt åtgärdbar dödlighet 14. Västra Götaland har liknande nivåer som riket för både hälsopolitiskt relaterad respektive sjukvårdsre- 11 Åtgärdbara dödsorsaker en indikator på hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet (nr 377) Spri Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen Dödsorsaker 24, EpC Socialstyrelsen Verksamhetsanalys 26. Västra Götalandsregionen 27

18 16 laterad åtgärdbar dödlighet 15. Kvinnorna i Västra Götaland tenderar att ha något lägre värden än riket, men skillnaderna är små. Förändring över tid i åtgärdbar dödlighet Utvecklingen sedan 1987 i den åtgärdbara dödligheten i Västra Götaland redovisas i figur A-15. Mönstret är likt det i Sverige. Kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer har sjunkit mest. Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män och hälsopolitiska indikatorer för män. Kvinnornas dödstal för de hälsopolitiska indikatorerna har däremot ökat, liksom i Sverige. Den främsta orsaken är att kvinnornas dödlighet i lungcancer ökar. Antal per Hälsopolitiskt kvinnor Sjukvård kvinnor Hälsopolitiskt män Sjukvård män Figur A-15. Åtgärdbar dödlighet Antal döda per 1 invånare i åldern 1-74 år sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad, utvecklingen under perioden Källa: Dödsorsaksregistret, EpC Socialstyrelsen Antal per 1 (åldersstandardiserat) Hälsopolitiskt relaterad dödlighet Kvinnor HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur A-16. Förändring åtgärdbar dödlighet Antal döda per 1 kvinnor i åldern 1-74 år hälsopolitiskt relaterad, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och tidsperioderna och % konfidensintervall. Åldersstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC Socialstyrelsen Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN 2 Hälsopolitiskt relaterad dödlighet Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur A-17. Förändring åtgärdbar dödlighet Antal döda per 1 män i åldern 1-74 år hälsopolitiskt relaterad, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och tidsperioderna och % konfidensintervall. Åldersstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC Socialstyrelsen Inomregionala skillnader i hälsopolitiskt relaterad dödlighet Inom Västra Götaland finns variationer i åtgärdbar dödlighet. Göteborg Hisingen (HSN 11), männen i Nordöstra Göteborg (HSN12), och männen i Dalsland (HSN 2) hade en högre andel hälsopolitiskt relaterad dödlighet jämfört med övriga länet under perioden Männen på Hisingen och i Nordöstra Göteborg har en högre andel dagligrökare än övriga länet, vilket kan vara en av förklaringarna till de högre värdena 17. Figur A-16 och A-17 visar förändringen i hälsopolitiskt relaterad dödlighet för respektive nämndsområde och kön. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader varken för kvinnor eller män mellan perioderna och för länet som helhet eller för enskilda nämndsområden. Det beror på att det är relativt litet antal dödsfall. 15 Öppna jämförelser 28. Socialstyrelsen Se tabellbilagan 17 Verksamhetsanalys 27, Västra Götalandsregionen 28 Inomregionala skillnader i sjukvårdsrelaterad dödlighet Nordöstra Göteborg (HSN 12) har även en klart högre andel sjukvårdsrelaterad dödlighet jämfört med övriga länet. Den sjukvårdsrelaterade dödligheten har minskat mellan perioderna och i de flesta nämndsområden, både bland kvinnor och män, men till följd av små tal är inte förändringarna statistiskt signifikanta (figur A-18 och A-19). Antal per 1 (åldersstandardiserat) Sjukvårdsrelaterad dödlighet Kvinnor HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur A-18. Förändring åtgärdbar dödlighet Antal döda per 1 kvinnor i åldern 1-74 år sjukvårdsrelaterad, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och tidsperioderna och % konfidensintervall. Åldersstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC Socialstyrelsen

19 17 Antal per 1 (åldersstandardiserat) Sjukvårdsrelaterad dödlighet Män HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur A-19. Förändring åtgärdbar dödlighet Antal döda per 1 män i åldern 1-74 år sjukvårdsrelaterad, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde och tidsperioderna och % konfidensintervall. Åldersstandardiserat. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC Socialstyrelsen Sammanfattningsvis finns en stor variation i åtgärdbar dödlighet mellan nämndsområdena. Göteborg - nordöstra (HSN 12) verkar ha de mest ogynnsamma utfallen, men även Göteborg - Hisingen (HSN 11) och Dalsland (HSN 2) har högre värden än övriga länet. Det finns dock anledning att vara försiktig med tolkningarna. Utfallet beror inte bara på situationen idag. En del av skillnader kan förklaras av de levnadsförhållanden som rådde för ett halvsekel sedan, då flertalet av dem som idag dör i förtid var unga. Rimligen betingas de systematiska skillnaderna mellan nämnderna av ett flertal faktorer i en komplex väv av samband. Därför bör man vara försiktig med att tolka utfallet så att de skillnader som finns mellan olika områden kan elimineras med rätt åtgärder eller politiska beslut. Kort om Regionens befolkning Demografi Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder; behovet/kostnaderna ökar brant från 65 års ålder. Den yngsta befolkningen i Västra Götaland finns i Göteborg (HSN 5, 11, 12) och den äldsta i Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos kommer befolkningen i Västra Götaland att fram till år öka med 4 procent - Andelen över 65 år öka från 17 % år 28 till 19 % men 24 % i Fyrbodal och 16 % i Storgöteborg - Andelen över 8 år kommer att vara stabil. Folkhälsa Medellivslängden fortsätter att öka, både bland kvinnor och män, framförallt till följd av minskning av sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar Ökningen i övervikt och fetma verkar ha planat ut under de senaste åren på 2-talet. Andelen med övervikt och fetma är vanligare i Skaraborg (HSN 1 och 9), Dalsland (HSN 2) och Norra Bohuslän (HSN 1) Tecken på psykisk ohälsa bland unga har ökat dramatiskt sedan slutet av 198-talet, men tenderar att ha avstannat. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har däremot ett ökat antal vårdtillfällen för självtillfogad skada, framförallt bland unga kvinnor. Fortfarande har unga kvinnor en mycket högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande och vårdtillfällen för självtillfogad skada. Åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet är ett mått som speglar hälsoutfall i åldrarna 1-74 år. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet har minskat i befolkningen de senaste 2 åren. Hälsopolitiskt relaterad dödlighet har ökat bland kvinnor under 2-talet där ökad lungcancerdödlighet är viktigaste orsak. Det finns en stor variation i åtgärdbar dödlighet mellan nämndsområden, och orsakerna kan vara flera. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har en högre sjukvårdsrelaterad och hälsopolitiskt relaterad dödlighet än övriga länet.

20 18 Perspektiv på resurser och resursförbrukning Jämförande statistik över resursförbrukning för hälso- och sjukvård tas fram av SKL. SKL:s sammanställning redovisas först på hösten året efter varför endast 27 års siffror kan redovisas här. De uppgifter som lämnas till SKL är inte jämförbara med kostnader på nämndnivå och materialet finns inte fördelat per hälso- och sjukvårdsnämnd. I ett särskilt avsnitt redovisas hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för hälso- och sjukvård inklusive högspecialiserad vård på nämndnivå. Kostnaden totalt 27 för hälso- och sjukvård per invånare var kronor i VGR. Kostnaden för hälso- och sjukvård 27 var lägre än genomsnittet i Sverige ( kronor). Kostnaden för VGR var 3,7 procent lägre än för riket. I tabellen nedan redovisas kostnaden för olika områden. Tabell C-1.Kostnader för hälso- och sjukvård på områdesnivå. Kronor per invånare 27. Källa SKL. Exklusive hemsjukvård och läkemedel inom förmånen. Riket VGR Differens % Mot riket Hälso- och sjukvård ,9 exkl tandvård Primärvård ,4 Somatisk vård, ,1 specialiserad Psykiatrisk vård ,6 Tandvård ,1 Övrig vård , Med kostnader menas landstingens nettokostnader som finansieras med skatter och statsbidrag. Befolkningens egna utgifter för hälso- och sjukvård ingår inte. I figur C-1 visas landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 27. Norrbotten Gotland Västernorrland Blekinge Västerbotten Gävleborg Dalarna Stockholm Örebro Jämtland Kalmar Västmanland Värmland Jönköping Kronoberg Skåne Västra Götaland Östergötland Sörmland Uppsala Halland Figur C-1. Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare 27. Källa SKL. Den viktigaste faktorn för sjukvårdskostnader är befolkningens ålder men det finns andra faktorer som också har betydelse för befolkningens vårdbehov och landstingens förutsättningar för kostnader för vård. I utjämningssystemet för hälso- och sjukvården beräknas en förväntad kostnad efter invånarnas ålder, kön, socioekonomi och antal individer i särskilt vårdtunga grupper samt efter glesbygd. Detta behovstal utgör en grund för den statliga utjämningen av kostnader mellan landstingen. Landstingsförbundet har jämfört kostnaden i respektive landsting med förväntade kostnader utifrån utjämningssystemets beräkningsgrunder vilket redovisas i figuren nedan. 18 Analyserat på detta sätt har VGR, tillsammans med Halland och Östergötland, de lägsta hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige. Blekinge Gotland Stockholm Dalarna Gävleborg Västernorrland Norrbotten Västerbotten Örebro Kronoberg Jämtland Värmland Västmanland Uppsala Kalmar Jönköping Sörmland Skåne Östergötland Västra Götaland Halland Figur C-2. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 27 (genomsnitt = 1) Källa SKL. VGR ska enligt utjämningssystemets modell ha en kostnad per invånare som ligger på 12 % av riksgenomsnittet. Den faktiska kostnaden är emellertid 96 % av genomsnittet. VGR har därför ett indextal på 94 (,96/1,2x1). Justerat för de förväntade skillnaderna är således sjukvårdskostnaden högst i Blekinge och lägst i Halland. VGR har således kostnader för vård som är låga i ett nationellt perspektiv. Av tabell C-1 framgår att de låga kostnaderna i VGR beror på den specialiserade vården, dels procentuellt men framförallt i absoluta tal. Under konsumtionsavsnittet beskrivs en utveckling mot att allt fler patienter får sitt sjukvårdsbehov tillgodosett genom kontakter i primärvården. 18 Jämförelser mellan landsting och regioner ur olika perspektiv, Sveriges kommuner och landsting 27

21 19 Produktivitet i sjukhusvården Det är svårt att på ett övergripande sätt fånga uppgifter om effektivitet för en så komplicerad verksamhet som hälso- och sjukvård. Produktivitet, som är ett mått på prestationer i förhållande till resurser, är en del av effektiviteten. Produktivitet är enklare att fånga men ett problem med produktivitetsjämförelser är att prestationer inte alltid låter sig mätas på ett jämförbart sätt. Ett försök att beskriva produktivitet är den redovisning av kostnad per DRG-poäng som görs inom Öppna Jämförelser. Det sker i form av konsumerade DRG-poäng för att inte missgynna landsting med universitetssjukhus och högspecialiserad vård. Figuren nedan visar kostnad per DRG-poäng. Blekinge Sörmland Norrbotten Västernorrland Örebro Västerbotten Värmland Gotland Östergötland Dalarna Gävleborg Uppsala Jämtland Kronoberg RIKET Västra Götaland Skåne Västmanland Halland Stockholm Jönköping Kalmar Figur C-3. Kostnad per (konsumerad) DRG-poäng 27. Omfattar både öppen och sluten specialiserad vård.. Källa SKL Öppna jämförelser Figuren omfattar både öppen och sluten vård. VGR har en kostnad per DRG-poäng något under riksgenomsnittet. Betydelse för jämförelse med Stockholm har den mycket stora mängden specialiserad öppenvård som ges till invånarna i Stockholm vilket i viss mån även gäller region Skåne. För att jämförelsen skall bli korrekt förutsätts att dessa besök har samma vårdtyngd som de betydligt färre besöken i VGR. Det är oklart i vilken utsträckning dessa landsting är fullt jämförbara med den valda metoden. SKL bedriver ett arbete för att jämföra kostnader för somatisk slutenvård för medicinska verksamhetsområden. Arbetet kompliceras av skillnader i slutenvårdens organisation varför data inte återges här. Sjukhusens produktivitet I VGR har analyser gjorts sedan 1992 av kostnadsutvecklingen för sjukhusen. Det finns således 16 års uppföljning av sjukhusens kostnadsutveckling på ett jämförbart sätt. procent Figur C-5. Sjukhusens ackumulerade procentuella förändring av kostnaden i fast pris. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Bilden visar en resursåtgång för sjukhusen som följer utvecklingen i samhällsekonomin. Kostnadsökningen var som störst Mellan 23 och 24 minskade kostnaderna något varefter de åter ökar men i långsammare takt än tidigare. Sedan 1998 har mätningar gjorts även av personal och prestationer. I figuren framgår utvecklingen av dessa för sjukhusen i VGR. Procent Kostnader Prestationer Årsarbetare Figur C-4. Sjukhusens ackumulerade procentuella förändring av kostnader, årsarbetare och prestationer (kostnad i fast pris). Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Sedan 1998 har prestationerna ställts mot kostnadsutveckling som produktivitetsmått. I figuren framgår utvecklingen av kostnad för ett sammansatt prestationsmått för sjukhusen i VGR. Procent Figur C-5. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad i fast pris per prestation (totalt). Produktivitet sjukhusen, rapport VGR

22 2 Kostnaden per prestation ökade fram till år 23. Mellan 23 och 25 skedde en tydlig produktivitetsförbättring, vilken därefter planade ut. Kostnaden per prestation var oförändrad mellan 25 och 26. Uppdelat per enhet har sjukhusen en likartad utveckling SU NU SÄS SkaS Klv AL FSS FigurC-6. Ackumulerad procentuell förändring av kostnad per prestation (fast pris). Prestationerna är ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår. Produktivitet sjukhusen, rapport VGR. Procent som uppvisar den tydligaste kostnadssänkningen har genomgått flera ändringar i sin sjukvårdsstruktur. Frölunda specialistsjukhus visar en kraftig kostnadsökning som främst beror på tilläggsuppdrag och specifika satsningar. Mätningarna ger en bild av förändringen över tid och det finns tydliga perioder med olika utveckling. Sett över ett längre perspektiv finns det komponenter som denna typ av mätningar inte fångar. Det gäller t.ex. effekter av nya och oftast dyrare tekniker. Därför är det mindre meningsfullt att jämföra 1998 med 26 medan däremot trenden mellan intilliggande år är mer jämförbar. Bilden visar en förhållandevis likartad utveckling för sjukhusen med undantag för de båda minsta sjukhusen i jämförelsen. För dessa påverkas utvecklingen kraftigt av förändrade uppdrag. Alingsås KPP - Kostnad per patient Från och med 26 tillämpar alla sjukhus utom Alingsås lasarett KPP-redovisning. KPP står för Kostnad Per Patient. Det är en metod för beräkning och redovisning av kostnader och aktiviteter för varje enskild patient och vårdkontakt och står därmed egentligen inte för kostnad per patient utan kostnad per kontakt. Däremot kan kostnaderna för en patients olika vårdkontakter summeras och därmed blir det möjligt att erhålla kostnad per patient. Till varje vårdtillfälle kopplas t.ex. kostnader för röntgen, laboratorieanalyser, vårddagar, intensivvård och operationer. Dessutom fördelas vissa indirekta kostnader, bland annat för administration, till vårdtillfället. Kostnaderna för vårdtillfällen kan sedan sammanställas per sjukhus eller per klinik. Styrkan med systemet är att analyser kan göras för diagnosgrupper, oberoende av hur vården är organiserad. KPP är vidare en förutsättning för att beräkna kostnader för DRG-grupper som i sin tur är basen för ersättningen till sjukhusen. Även om det finns svagheter i kostnadsanalyser baserat på KPP så ger de en avsevärt tillförlitligare bild än bedömningar av kostnader baserat på fakturerade kostnader. Vid jämförelser mellan sjukhus måste beaktas om de har olika uppdrag. Särskilt gäller det SU med vårdens speciella karaktär vid ett universitetssjukhus. Kostnadsmassan innehåller också kostnader för FOU som inte särredovisas och kostnader förknippade med sista-utpostenuppdraget. Kostnader från KPP-systemen för vårdkontakterna kan sedan sammanställas på en mängd olika sätt, t.ex. för medicinska verksamhetsområden. I det följande redovisas vissa sammanställningar av KPP för sjukhusens somatiska slutenvård I tabellen nedan visas kostnad per vårdtillfälle för invärtesmedicin och allmän kirurgi. Tabell C-2. Genomsnittlig kostnad per vårdtillfälle 27. Invärtes Kirurgi Medicin SU Kungälv NU SÄS SkaS Tabellen tas med som ett exempel på data som inte omedelbart låter sig tolkas. Invärtesmedicin kan ha mycket olika vårdinnehåll. Vid SU finns särskilda medicinska verksamhetsområden för t.ex. kardiolo-

23 21 gi, endokrinologi, njurmedicin, neurologi m.m som därmed inte ingår i invärtesmedicin. Vid övriga sjukhus kan geriatrik och rehabilitering vara särskilda verksamhetsområden eller ingå i invärtesmedicin. I kirurgi kan vid vissa sjukhus ingå andra kirurgiska specialiteter som t.ex. urologi. SU har också separat en mängd kirurgiska verksamhetsområden vid sidan av allmän kirurgi. Tabellen kan dock ge en indikation att det finns skillnader i kostnadsläge för kirurgi mellan t.ex. SkaS och NU som visats i en tidigare produktivitetsanalys. De data som ges i tabell C-2 kan endast vara underlag för en fortsatt analys. Jämförelse på DRG-nivå KPP medger en analys med patientens diagnos som utgångspunkt och problem med skillnader i organisation kan därmed undvikas. Tabellen nedan visar de totala kostnaderna för de viktigaste mdcgrupperna inom den somatiska vården, (huvuddiagnosgrupperna i DRG-systemet). Kostnaderna gäller de samlade kostnaderna för regionens sjukhus exklusive Alingsås lasarett. Tabell C-3. De 11 huvuddiagnosgrupper (mdc) som har den största totalkostnaden enligt KPP 27. totalt kostnad VGR, tusen kr Genomsnitt/ vårdtillfälle 5 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven Sjukdomar i nervsystemet Matsmältningsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Graviditet, förlossning och barnsängstid Ej meningsfull gruppering Sjukdomar i njure och urinvägar Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer Nyfödda och vissa perinatala tillstånd Tabell C-4. De DRG-grupper som har högst totalkostnad inom de 11 huvuddiagnosgrupper (mdc) som redovisas i tabell C mdc DRG Total kostnad (tusen kronor) Hjärtsvikt och chock A Primära unilaterala ledproteser på nedre extremitet 1 14A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, komplicerat Större tunn- och tjocktarmsoperationer, komplicerat 4 89 Lunginflammation, >17 år, komplicerat Vaginal förlossning, ej komplicerat Trakeostomi ej pga öron-, näs- och halssjukdom Njursvikt Laparoskopisk kolecystektomi utan koledokusexplora- tion, ej komplicerat B Nyfödd, födelsevikt g, utan multipla problem Strålbehandling De största kostnaderna är förknippade med cirkulationsorganens sjukdomar, nära två miljarder kronor. Inom denna grupp svarar DRG-gruppen hjärtsvikt för de största kostnaderna, ca 26 miljoner kronor. De samlade kostnaderna för hjärtinfarkt är dock ca 27 miljoner men hjärtinfarkter är uppdelade på 5 DRG-grupper. Den sammanlagda kostnaden för alla DRG som innefattar förlossning är ca 485 miljoner. En redovisning på sjukhusnivå ges i tabellen nedan med kostnad för de enskilda DRG-grupper med störst kostnad för regionens sjukhus. I den totala kostnaden ingår även Frölunda specialistsjukhus som dock inte separatredovisas. I tabell bilagan redovisas kostnaden per vårdtillfälle för samtliga DRG-grupper för respektive sjukhus samt totalkostnaden i regionen (exklusive Alingsås lasarett och Frölunda specialistsjukhus). Ej meningsfull gruppering (mdc ) innehåller flera extremt kostnadskrävande DRG-grupper bland annat vissa transplantationer såsom transplantation av lever, lunga och benmärg. I tabellen nedan redovisas de sammanlagt mest kostnadskrävande DRGgrupperna för respektive mdc i tabellen ovan.

24 22 Tabell C-5. Genomsnittliga kostnader för respektive sjukhus för de DRG-grupper som har de högsta sammanlagda kostnaderna i VGR samt totalkostnad SU Kungä NU Säs SkaS Total kostnad 29A Primära unilaterala ledproteser på nedre extremitet B Sekundära unilaterala ledproteser samt replantationer på nedre extremitet 483 Trakeostomi ej pga öron-, näs- och halssjukdom Vaginal förlossning, ej komplicerat A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, komplicerat B Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, ej komplicerat Hjärtsvikt och chock Lunginflammation, >17 år, komplicerat Operationer på höft och femur utom på större led, >17 år, ej komplicerat 21 Operationer på höft och femur utom på större led, >17 år, komplicerat 416 Sepsis, >17 år Större tunn- och tjocktarmsoperationer, komplicerat Buksmärtor och gastroenteriter, >17 år, ej komplicerat Buksmärtor och gastroenteriter, >17 år, komplicerat Kroniska obstruktiva lungsjukdomar Tumörer i andningsorganen Bristande eller felaktig information eller diagnos fattas 112E Perkutan vidgning av kranskärl vid hjärtinfarkt, ej komplicerat 372 Vaginal förlossning, komplicerat Levertransplantation Tabellen visar de DRG som svarar för den största kostnaden. Denna typ av data kan inte omedelbart användas för jämförelser men pekar på många intressanta skillnader som kan vara en viktig grund för fortsatt egenanalys. Här följer några kommentarer till skillnader. DRG 29A Detta DRG innehåller främst ledproteser i höft och knä. Regionens samlade kostnader är stora, ca 34 miljoner kronor. Kostnaden för ett vårdtillfälle påverkas av hur stor andel höft- respektive knäprotesoperationer ett sjukhus gjort eftersom kostnaden för ett höftprotes-vårdtillfälle är ca 2 % dyrare än knäprotes. I tabell C-6 redovisas separat kostnad för höftproteser (åtgärdskod NGB..) Tabell C-6. Genomsnittliga kostnader för höftprotesoperationer inom DRG 29 A (åtgärdskod NGB ) SU Kungälv NU SÄS SkaS Tabell C-7. Andel fraktur som underliggande orsak till höftprotesopration (förstadiagnos S72..). SU Kungälv NU SÄS SkaS VGR Den viktigaste orsaken till den högre kostnaden vid SU är således en hög andel frakturpatienter. En annan orsak är en högre andel riskpatienter. En längre diskussion om kostnader vid höftproteskirurgi, baserat på KPP-data, finns i rapporten "På ny kula", regionkansliet 26. DRG 14A och B Detta DRG innehåller främst stroke vilket innebär hjärninfarkt eller hjärnblödning. Det innehåller också ovanligare diagnoser som blödningar mellan hjärnhinnorna vilket ofta kräver neurokirurgisk vård. Den helt dominerande delen är dock stroke hos äldre individer. Medelålder är 75 år för dessa 5642 vårdtillfällen. I tabellen nedan ges kostnaden per sjukhus samt för de som är äldre än 8 år. Även här finns underliggande förklaringar till skillnader. Orsaken till protes i höftleden är vanligen artros eller fraktur. Eftersom kostnaden för vårdtillfället är ca 4 % högre vid frakturoperation är andelen sådana operationer viktig för tolkningen.

25 23 Tabell C-8. Genomsnittlig kostnad, kronor, för stroke (DRG 14A och B) 27. SJUKHUS alla 8 år SU Kungälv NU SÄS SkaS Sannolikt är vårdtidens längd den viktigaste förklaringen till skillnaden i kostnader för ett vårdtillfälle för stroke (figur C-7). vårdtid dagar kostnad/vårdtillfälle (KPP) Figur C-7. Genomsnittlig kostnad för stroke (DRG 14A och B) vid regionens sjukhus i förhållande till vårdtidens längd för individer 8 år eller äldre 27. Dessa skillnader i kostnader för strokesjukvård har delvis beskrivits tidigare. I en tidigare rapport jämfördes kostnaderna för stroke vid SU/Östra, SU/Sahlgrenska och SU/Mölndal baserat på KPP. Strokekostnader vid Kungälvs sjukhus har belysts i en särskild rapport i samarbete med SKL och de nu redovisade skillnaderna överensstämmer med de då beskrivna 19. DRG 483 Detta DRG innebär att patienten fått intensivvård så länge att en tracheostomi anlagts. Det är ett samlingsdrg för svårt sjuka patienter. Den underliggande orsaken kan vara en rad olika tillstånd, t.ex. trauma eller komplikationer efter stor kirurgi. Enstaka patienter kan här kraftigt påverka medelvärdet varför dessa är dåligt jämförbara. DRG 373 DRG 373 är en av fem DRG-grupper som innehåller förlossning. Andra grupper rör kejsarsnitt och komplicerade förlossningar eller förlossning kombinerad med andra åtgärder. Andelen som utgör komplicerade förlossningar kan skilja mellan sjukhusen på grund av olikheter i klassificeringen. I tabellen nedan ges genomsnittskostnad sammantaget för de fen DRG-grupper som innehåller förloss- ning. Även med detta beräkningssätt har SU den lägsta kostnaden för ett förlossningsvårdtillfälle. Tabell C-9. Genomsnittlig kostnad för DRG som innehåller förlossning (DRG ) Sjukhus Kostnad/ vårdtillfälle SU NU SÄS SkaS VGR Kostnadsytterfall. För varje DRG finns en ytterfallsgräns. Kostnader över denna gräns är extrema kostnader där sjukhusen får ersättning separat eftersom det är kostnader som inte stämmer med ett normalvårdtillfälle. Det kan vara kostnader förknippade med t.ex. allvarliga komplikationer där intensivvård är en viktig del. I tabell C-9 ges ett exempel på ytterfallskostnader inom medicinska verksamhetsområdet kirurgi. Tabell C-9. Verksamhetsområde kirurgi. Andel av vårdtillfällen med ytterfallskostnader och ytterfalldelens andel av totalkostnaden % av vårdtillfällen med kostnadsytterfall Ytterfalldelens andel av totalkostnaden (%) SU 7,4 12, Kungälv 1,6 4,4 NU 3,8 1,5 SÄS 4, 6,1 SkaS 1,8 3,7 På samma sätt som med övriga aggregerade kostnader bör data inte jämföras direkt. Det är dock en intressant utgångspunkt för fortsatt analys. SU har en större andel komplicerade fall genom sin roll som regionsjukhus. Däremot kan skillnaden mellan t.ex. NU-sjukvården och SkaS motivera en fortsatt analys. Genusperspektiv Kostnaden för slutenvård för kvinnor är 9 % högre än för män. Skillnaden beror på kostnader för förlossningsvård. Slutenvårdskostnaden för individer över 5 år är lika för män och kvinnor. Kostnaderna är emellertid olika fördelade över åldrar vilket framgår av figur C Kostnads- och kvalitetsdata som underlag för styrning och förbättringsarbete i sjukvården med exempel från behandling av stroke och höftfrakturer vid Kungälvs sjukhus. SKL 23. Produktivitet inom SU. RSK

26 24 kronor/individ Män kvinnor ålder, år kronor/individ Män kvinnor Figur C-8. Kostnad för inomregional slutenvård kvinnor/män 27 exklusive HSN 6. Data är ungefärliga då alla sjukhus inte ingår. Första levnadsåret ej medtaget. Om kostnaden per vårdtillfälle beräknas blir utfallet annorlunda. Figur C-9. Kostnad för inomregional slutenvård kvinnor/män, per vårdtillfälle 27. Data är ungefärliga då alla sjukhus inte ingår. Kostnaden per individ i befolkningen är något högre för män än kvinnor till 8 års ålder. Tolkningen av detta blir komplicerad då den beror på hur stor slutenvårdskonsumtionen och de underliggande orsakerna till varför vården ges. VG Primärvård Omfattningen av regionalt samordnad, uppföljning av primärvårdsverksamhet i Västra Götaland är begränsad. I detta hänseende är Västra Götalandsregionen inte unik. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade i februari 29 en enkätundersökning av landstingens förutsättningar och möjligheter att redovisa primärvårdens verksamhet. Där framgår bland annat att inrapportering av data för verksamhetsuppföljning av primärvård varierar och att olika journal- och patientadministrativa system inom landstingen och hos privata vårdgivare skapar kvalitetsbrister i inrapporteringen av data. Bristen på samordnad uppföljning av primärvård kommer att brytas från den 1 oktober 29, då VG Primärvård medför att en gemensam uppföljningsplan, med drygt 7 parametrar, införs för en stor del av primärvårdsverksamheten. I redovisningen nedan beskrivs kortfattat några faktorer som fokuserats i arbetet med VG Primärvård, bland annat tillgängliga resurser, vårdtyngd och socioekonomi. Resurser till VG Primärvård Vid den genomlysning som skett inför beslutet om VG Primärvård har noterats att det finns betydande skillnader mellan olika hälso- och sjukvårdsnämnder bland annat vad gäller primärvårdsuppdragets omfattning, ersättning per invånare för primärvård samt detaljeringsgrad i den ekonomiska rapporteringen. Vidare varierar gränssnittet mellan primärvården och andra vårdgivare. Variationerna kan till viss del förklaras av skilda förutsättningar mellan tätort och glesbygd, olika prioriteringar, tradition och krav på tillgänglighet. Genomsnitt=1, 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Resurser för basåtagandet per invånare HSN Figur C-1. Resurser för basåtagandet inom VG Primärvård i budget 28, kronor per invånare och per HSN (genomsnitt = 1,) Den nya regionalt enhetliga ersättningsmodellen förväntas medföra förändringar i fördelningen av primärvårdsresurser. I bilden ovan framgår hur mycket respektive hälso- och sjukvårdsnämnd avsatt per invånare i sin budget för 28 för den verksamhet som kommer att ingå i åtagandet för vårdenheter inom VG Primärvård. Varje nämnds satsning har relaterats till genomsnittet i regionen (1,). De nämnder som avviker mest har avsatt 29,7 % mer respektive 16,6 % mindre än genomsnittet i regionen. Vårdtyngd ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett dataprogram som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela sjukvårdsresurser efter förväntad vårdtyngd. Modellen korrigerar för det faktum att sjukdomar inte är statistiskt normalfördelade. ACG antar istället att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i

27 25 tiden avgör individernas sjuklighet framåt i tiden. Västra Götalandsregionen har införskaffat detta dataprogram i syfte att använda det för en del i ersättningsmodellen för VG Primärvård, men det kan också användas för andra ändamål. Bland annat ger det nya möjligheter att sammanställa och analysera data avseende hälsoläge i befolkningen eller att jämföra genomsnittlig vårdtyngd för de invånare som uppsöker olika vårdgivare. ACG-grupperingen baseras på diagnoskodning, vilket innebär att den enskilde vårdgivaren, i viss grad, kan påverka utfallet. Sedan det blev känt att ACG kommer att användas för beräkning av en del av ersättningen till vårdenheterna inom VG Primärvård har arbetet med diagnoskodning inom primärvård intensifierats, vilket medfört en synlig ökning av den totala ACG-viktsumman. Denna utveckling förväntas fortsätta under de närmaste åren. På regionnivå följer fördelningen i ACG-grupper i stort samma mönster som tidigare gjorda bearbetningar från landsting i Sverige. I hittills gjorda körningar är det även möjligt att sortera resultatet per vårdenhet, per kommun eller stadsdel samt per HSN-område. Framöver kan fler sorteringsvariabler läggas till. Jämförelser mellan enskilda vårdenheter och geografiska områden visar större skillnader i Västra Götalandsregionen än vad som framkommit i andra landsting. Det kan konstateras att det finns stora principiella skillnader mellan Göteborgsområdet och mer glesbebyggda områden i regionen. Den lägre relativa vikten i centrala Göteborg kan till del bero på att befolkningen där, i högre utsträckning än i andra delar av Västra Götaland, konsumerar vård hos vårdgivare på nationella taxan, vilka hittills levererat diagnosdata i liten omfattning. Genomsnitt=1, 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Relativ ACG-vikt per HSN Figur C-11 Relativ ACG-vikt per HSN oktober 27 - december 28 Ur ett folkhälsoperspektiv kan det framöver vara intressant att via ACG-systemet fånga patientgrupper med sammansatta ohälsoproblem och att väga behov av olika insatser mot varandra. Systemet erbjuder ett nytt sätt att urskilja grupper av patienter med särskilda behov. Socioekonomiska faktorer Socioekonomiska faktorer kan ha betydelse för uppkomst av ohälsa, förekomst av sjukdom och individers livslängd. De kan också bidra till att individer söker vård senare än vad majoriteten av befolkningen gör. Det sistnämnda gör att det finns risk att socioekonomiskt svaga grupper inte får rätt vårdtyngd i ACG-viktningen. Ett annat skäl att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer för ersättning av primärvård är att skapa resurser för vårdenheter med en socioekonomiskt svagare population att arbeta mer aktivt förebyggande och hälsofrämjande. Arbete har pågått inom SKL och SCB i syfte att utveckla en nationell bas för socioekonomiska faktorer som påverkar primärvård, vilket medfört beslut att använda Care Need Index (CNI), en svensk metod som syftar till att mäta vårdbehov för dimensionering av primärvårdsresurser med utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden. CNI innebär följande variabler och viktning; - ensamstående över 64 år 6,15 - födda i icke-västligt land 5,72 - arbetslösa 5,13 - ensamstående föräldrar 4,19 - inflyttade under senaste året 4,19 - lågutbildade 3,97 - barn under 5 år 3,23 CNI per befintlig vårdcentral per den 31 december 28, framgår i tabellbilagan. Primärvård utanför VG Primärvård Arbetet med VG Primärvård har inneburit genomlysning av all primärvårdsverksamhet, dess uppdrag och använda resurser. Såväl uppdragens omfattning som nämndernas satsning kan variera stort. Rehabilitering Tillgången till sjukgymnast är relativt jämt fördelad i Västra Götaland, medan tillgången till arbetsterapeut, psykolog, socionom/kurator varierar. Under 27 fick 22 invånare någon form av rehabiliterande åtgärd vid öppenvårdsbesök, varav 175 på primärvårdsnivå. Inom den öppna vården gjordes 1,8 miljoner besök, varav 1,3 miljoner i primärvård. Detta innebär att varje person som konsumerade rehabiliterande insatser under 27 i genomsnitt gjorde 8,1 besök. För rehabilitering inom primärvård fanns 27 ungefär: 7 sjukgymnaster (4 i offentlig regi, 75 i privat och 225 på nationella taxan) 2 arbetsterapeuter (16 i offentlig regi och 4 i privat) 15 psykologer (de flesta i offentlig regi) 14 socionomer (de flesta i offentlig regi)

28 26 Det råder remissfrihet till dessa professioner och många medborgare söker direkt, utan att först passera en vårdcentral. I offentlig primärvård saknade 93 % av besöken 27 inrapporterad besöksorsak (ICD1). I privat primärvård är motsvarande siffra 99 %. Av besöken i specialiserad offentlig öppenvård, på sjukhus och handikappförvaltningen, saknade 64 % inrapporterad besöksorsak. I privat specialiserad vård saknades denna uppgift för 97 % av besöken. Primärvårdens kvalitetsuppföljning ASAK återfinns under avsnittet medicinska resultat och uppföljning. Kort om perspektiv på resurser - Kostnader för hälso- och sjukvård varierar betydligt mellan landstingen. Den viktigaste faktorn för kostnader är befolkningens ålder. - VGR:s kostnader för hälso- och sjukvård är låga i ett nationellt perspektiv vilket framförallt förklaras av lägre än genomsnittliga kostnader för specialiserad vård. - KPP på de flesta av regionens sjukhus medger detaljerade analyser av diagnosgrupper. I denna rapport har gjorts en viss beskrivning av KPP som instrument för jämförelser mellan sjukhus. Tolkningen av kostnadsdata är komplicerad och skillnader annat bero på underliggande orsaker som t.ex. patientsammansättning. Det finns skillnader i kostnader för olika typer av åtgärder som kan vara underlag för fortsatt analys. - Använda resurser för åtagandet inom VG Primärvård varierar, vilket gör att införandet av en regionalt enhetlig ersättningsmodell kommer att innebära omfördelningar i Västra Götalandsregionen - Vid mätning av vårdtyngd med hjälp av ACG finns stora principiella skillnader mellan Göteborgsområdet och mer glesbebyggda områden i regionen - ACG-systemet erbjuder nya möjligheter till uppföljning, bland annat att urskilja patienter med särskilda problem - Socioekonomiska förhållanden i valda populationer kan framöver bland annat mätas med hjälp av CNI

29 27 Tillgänglighet till hälso- och sjukvård I takt med att sjukvården har utvecklats och kunnat erbjuda allt fler behandling och lindring så har efterfrågan ökat. Trots en ökad produktivitet så är tillgängligheten ett område som måste prioriteras och utvecklas. Sjukvården i Västra Götalandsregionen har även under 28 fokuserat starkt på tillgänglighetsfrågorna. Förutom vissa av hälso- och sjukvårdsnämndernas olika beslut om målrelaterade ersättningar i överenskommelser med utförare, så beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) om en egen målrelaterad ersättning under 28. Sedan 1 november 25 gäller nationellt en vårdgaranti som har ett tydligt mål att öka tillgängligheten för medborgaren. Förutom den nationella vårdgarantin så finns regionala beslut om ytterligare vårdgarantigränser eller som en skärpning av de nationella. I tabellbilagan beskrivs utförligare de nationella och regionala vårdgarantierna. Reglerna för valfrihetsvården i Västra Götalandsregionen beskrivs också i tabellbilagan. Tillgänglighet primärvård Kontakt med primärvården samma dag Mätning av telefontillgänglighet vid vårdcentraler med TeleQ/motsvarande Telefontillgängligheten mäts via Sveriges kommuner och Landsting (SKL) två gånger per år. Resultatet visar andelen besvarade (behandlade) samtal i förhållande till alla samtal som ringts in till vårdcentralen. Mätningen visar telefontillgängligheten vid de enheter som använder TeleQ, vilket är flertalet av vårdcentralerna. Endast ett fåtal av de privata vårdcentralerna har TeleQ. TeleQ-systemets återuppringningsfunktion beskrivs i tabellbilagan. 1% 8% 6% 4% 2% % Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Bohuslän S Älvsborg VGR totalt mars 7 okt 7 mars 8 okt 8 Figur D-1. Andel besvarade/behandlade samtal I förhållande till totala antalet samtal. Källa: SKL Telefontillgängligheten har sedan mätningarnas början stadigt ökat i Västra Götalandsregionen och ligger nu på 96 procent besvarade/behandlade samtal samma dag. Denna ökning motsvaras av en genomgående ökning inom samtliga primärvårdsområden, där Skaraborg ligger högst och Södra Älvsborg lägst. Alla områden i regionen visar dock betydligt bättre resultat än riket som helhet. Riket Befolkningens uppfattning av telefontillgängligheten Vårdbarometern har numera specificerat frågorna om hur lätt eller svårt det är att komma fram på telefon till olika vårdinrättningar. Jämförelser med tidigare år är därför inte möjlig. Numera ställs frågan om hur lätt eller svårt det är att komma fram till just vårdcentral/motsvarande. Hur lätt eller svårt är det att komma fram på telefon? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Ej svar Svårt Medel Lätt Figur D-2. Befolkningens uppfattning om hur lätt/svårt det är att komma i kontakt med vårdcentral. Källa: Vårdbarometern. Större andel av invånarna i VGR, jämfört med riket, anger att det är lätt att komma fram på telefon. Resultatet visar att invånarna i HSN 7 och 8 i något högre utsträckning anger att det är lätt att komma fram på telefon medan invånarna i HSN 1 i högre grad än övriga anger att det är svårt. Besökstillgänglighet - Läkarbesök i primärvården Besökstillgängligheten till vårdcentralerna (offentliga och privata) mäts med hjälp av SKL två gånger per år. Hösten 28, vecka 43, genomfördes senaste mätningen. Endast akuta patienter ingår i mätningen, inte de som söker för kontrollbesök, receptförnyelse eller hälsointyg. För definition av akut, se tabellbilagan.

30 28 Andel (%) som fick ett läkarbesök inom sju dagar Mätningen redovisar andelen patienter som fått komma på läkarbesök inom sju dagar uppdelat på regionens olika delområden: offentliga och privata vårdcentraler är sammanslagna inom respektive område patienter som själva valt en tid längre fram än sju dagar är exkluderade 1% 8% 6% 4% 2% % Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Bohuslän S Älvsborg VGR totalt mars 7 okt 7 mars 8 okt 8 Figur D-3. Andel patienter som fick ett besök inom sju dagar uppdelat på regionens olika delområden, VGR totalt samt jämförelse med riket. Källa: SKL I Södra Bohuslän är det högst andel som fått tid hos läkare inom sju dagar hösten 28. Vid vårdcentralerna i Göteborg är det, liksom tidigare, lägst andel. VGR ligger marginellt bättre till än riket. En djupare analys av eventuella könsskillnader visar att inga statistiskt säkerställda skillnader. Riket Patienternas uppfattning om väntetiden till besöket i primärvården Hur länge fick du vänta från det att du ringde tills det att besöket ägde rum? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Ej svar Mer än 7 dgr Inom 7 dgr Figur D-5. Patienternas uppfattning om hur lång tid det tar fram till besöket på vårdcentralen, VGR totalt och jämförelse med riket. Källa: Vårdbarometern Det är fler av patienterna som uppfattar att de får vänta mer än sju dagar på vårdcentralsbesöket än vad vårdcentralerna själva uppger (fig. D-3). Resultatet är dock inte helt jämförbart med SKLs mätning eftersom Vårdbarometern inte skiljer på akuta och ej akuta besök. Andelen som tycker sig fått vänta mer än sju dagar varierar mellan områdena från 15 procent (Skaraborg) till 22 procent (Göteborg) år 28. I Vårdbarometern ställs också frågan till det urval patienter som fick vänta mer än en dag på besöket: Andel som fick ett läkarbesök inom sju dagar jämförelse mellan offentliga och privata vårdcentraler Andelen privata vårdcentraler varierar stort mellan nämndsområdena. Därför har analys av tillgängligheten gjorts genom att jämföra hela VGR sammantaget. 1% Anser du att detta var en rimlig väntetid? 1% 8% 6% 4% 2% Ej svar Nej Ja 8% 6% 4% 2% Mars 7 Okt 7 April 8 Okt 8 % VGR Riket Figur D-6. Patienternas uppfattning om det var en rimlig väntetid fram tills besöket ägde rum. Källa: Vårdbarometern % Offentliga Privata Offentliga Privata VGR Riket Figur D-4. Andel patienter som fått ett besök inom sju dagar uppdelat per driftform, VGR totalt och jämförelse med riket. Källa: SKL 28 varierar svaret att väntetiden var rimlig inom regionen mellan 84 procent och 87 procent. Det är fler invånare som anser att väntetiden var rimlig, såväl inom VGR som i riket, jämfört med tidigare år. Den senaste mätningen (oktober 28) visade ingen skillnad i tillgängligheten mellan den offentliga och den privata primärvården i VGR. De offentliga vårdcentralerna har ökat sin tillgänglighet något över tid. Både de offentliga och privata är något bättre än riket.

31 29 Besöksgaranti vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Uppföljning av besöksgaranti vid välgrundad misstanke om cancersjukdom, för barn och för vuxna, följs upp två gånger per år (mars och september), genom Etikkommitténs sekretariat. Besöksgaranti för barn: 2 dagar Uppföljningen 28 visade att besöksgarantin för barn uppnåddes då inget sjukhus hade haft patienter i denna kategori som hade behövt vänta längre än två dagar för besök hos specialist. Besöksgaranti för vuxna: 14 dagar Uppföljningen 28 visade att sjukhusen överlag uppfyllde besöksgarantin med vissa undantag som redovisas nedan, enligt Etikkommitténs sekretariat. Skaraborgs Sjukhus hade något längre väntetid för patienter med misstänkt prostatacancer. Södra Älvsborgs Sjukhus klarade ej garantitiden för patienter vid kirurg- och medicinklinikerna (gastroenterologi) samt för patienter med misstänkt prostatacancer. Sahlgrenska Universitetssjukhuset klarade ej helt och hållet garantitiden för lungmedicinpatienter. Besöksgaranti till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Sedan den 1 september 27 är den regionala vårdgarantin för mottagningsbesök inom BUP 3 dagar. Den 31 december 28 väntade 323 patienter på ett förstabesök inom BUP, varav 15 hade väntat längre än 3 dagar. Motsvarande siffror för 27 var 531 respektive 243. Antalet väntande mer än 3 dagar till ett förstabesök minskade således med 95 procent under 28. Av de patienter som själva valt att vänta mer än 3 dagar hade ingen behövt vänta mer än 18 dagar. Måluppfyllelsegrad BUP För beskrivning av hur måluppfyllelsegraden beräknas hänvisas till tabellbilagan. 1% 8% 6% 4% 2% % KS NU SkaS SU SÄS TOT sept 8 okt 8 nov 8 dec 8 Figur D-7. Måluppfyllelsegrad för BUP, hösten 28 Källa: Regionens väntetidsuppföljning. Fullständig rapportering från Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus saknas på grund av systembyte till ELVIS under 28. Besöksgaranti övriga Mottagningsbesök inom specialiserad vård (exklusive BUP) Tillgängligheten till mottagningsbesök inom den specialiserade vården följs för 25 typer av mottagningar (exklusive BUP). I texten nedan är det genomgående dessa 25 mottagningar som avses. I tabellbilagan finns en förteckning över de mottagningar som ingår i såväl den nationella som den regionala uppföljningen. Där redovisas också en sammanställning av totalt antal väntande samt väntande längre än en vårdgarantigräns per mottagning 31 december 27 och 28. Väntande Totalt antal väntande: 31 december 28 väntade totalt 33 7 patienter på ett första mottagningsbesök vid något av sjukhusen i regionen. Detta är en minskning med 814 patienter jämfört med ett år tidigare. Flest väntande 31 december 28 fanns inom ortopedi (7 43 pat), ögonsjukvård (4 43 pat) samt öron- näsa- halssjukvård (3 781 pat). De absolut största minskningarna mellan 27 och 28 i antal väntande skedde inom öron-näsa-halssjukvård och ögonsjukvård. Den största ökningen skedde inom handkirurgi. Väntat längre än 9 dagar: 2 43 patienter hade 31 december 28 väntat längre än 9 dagar på ett första mottagningsbesök (exklusive patienter som själva valt att vänta längre eller som väntade längre av medicinska skäl). De allra flesta av dessa patienter, patienter, väntade på ett besök inom ortopedi. Därefter följde allmänkirurgi (433 pat) och ögonsjukvård (273 pat). 31 december 27 hade 1 47 patienter väntat över 9 dagar på ett mottagningsbesök. Jämfört med ett år senare har alltså en minskning skett med patienter. De största minskningarna, i antal väntande, skedde inom ögonsjukvård, öron- näsa- halssjukvård och ortope-

32 3 di men för i princip samtliga mottagningsspecialiteter noteras minskningar. Stora procentuella förbättringar återfinns inom bland annat allergologi, lungmedicin, kardiologi och hudsjukvård. En bidragande orsak till den stora minskningen av antalet väntande över 9 dagar är den målrelaterade ersättningen som HSU hösten 28 beslutade att utbetala till mottagningar och behandlingar där vårdgarantin klaras. I samband med detta finansierade dessutom HSN kökortningsinsatser på sjukhusen. Patientvald väntande: När det gäller patienter som själva valt att vänta längre än vårdgarantin (så kallad patientvald väntan) hade patienter väntat längre än 18 dagar 31 december 28. Ortopedi, handkirurgi och allmänkirurgi stod för de flesta av dessa patienter (693, 36 respektive 245 pat). 31 december 27 fanns patienter i gruppen patientvald väntan, det vill säga denna grupp hade ökat ett år senare. Utvecklingen under perioden december 27 december 28 av antal patienter som väntat längre än en vårdgarantigräns (väntande över 9 dagar samt patientvald väntan > 18 dagar) framgår av figur D dec 7 jan 8 febr 8 mars 8 april 8 maj 8 juli 8 aug 8 sept 8 okt 8 nov 8 dec 8 PvV > 18 dgr Väntat > 9 dgr Figur D-8. Utveckling av antalet patienter som väntat längre än en vårdgarantigräns december 27 december 28. Källa: Regionens väntetidsuppföljning. Antal utförda förstabesök (planerade) I tabellbilagan finns en sammanställning av utförda planerade förstabesök 27 och 28 per mottagning. Där framgår att det under 28 utfördes totalt förstabesök (vid de 25 mottagningar exklusive BUP som ingår i uppföljningen). Jämfört med 27 är detta en marginell ökning (+488 besök). Den största ökningen mellan 27 och 28 i antal utförda besök noteras för hudsjukvård, följt av gynekologi och därefter öron-näsa-halssjukvård. De största minskningarna noteras för barn- och ungdomsmedicin, urologi och neurologi. Procentuellt återfinns den största ökningen inom specialiserad smärtmottagning och lungmedicin och den största minskningen inom handkirurgi. Köproduktionskvot mottagning Definitionen av köproduktionskvot och en sammanställning av kvoten per mottagning 27 och 28 finns i tabellbilagan. Där framgår bland annat att köproduktionskvoten 28 var,25 eller lägre för samtliga specialiteter utom handkirurgi och ortopedi. Mellan 27 och 28 sjönk (förbättrades) köproduktionskvoten för 17 av 25 specialiteter. Måluppfyllelsegrad mottagningsbesök Totalt i regionen var måluppfyllelsegraden 88 procent 31 december 28. Högst måluppfyllelsegrad bland regionens sjukhus hade Alingsås lasarett (1 %). Därefter följde Södra Älvsborgs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus (95 %). Lägst måluppfyllelsegrad hade Sahlgrenska Universitetssjukhuset (81 %). I figur D-9 framgår utvecklingen under hösten 28. Vissa uppgifter saknas på grund av införandet av nytt patientadministrativt system vid en del av sjukhusen. 1% 8% 6% 4% 2% % AL FSS KS NU SkaS SU SÄS TOT sep 8 okt 8 nov 8 dec 8 Figur D-9. Måluppfyllelsegrad för mottagningsbesök i VGR hösten 28. Källa: Regionens väntetidsuppföljning Nationell jämförelse av antalet patienter som väntat längre än 9 dagar Jämfört med övriga landsting och regioner i Sverige har Västra Götalandsregionen en hög måluppfyllelsegrad. Uppgifterna i figur D-1 är hämtade från SKL och avser landsting som har en svarsfrekvens på minst 9 procent till SKLs väntetidsdatabas. Detta innebär att bland annat Stockholms läns landsting och Region Skåne inte ingår. VGR och SKL definierar måluppfyllelsegraden något olika, vilket beskrivs i tabellbilagan. 1% 8% 6% 4% 2% % Riket Västernorrland Gävleborg Blekinge Dalarna Västerbotten Norrbotten Värmland Jämtland Sörmland Kronoberg Örebro Västmanland Gotland Kalmar Jönköping Västra Götaland Figur D-1. Måluppfyllelsegrad för mottagningar per landsting/region december 28. Källa: SKL

33 31 Särskild uppföljning av mottagningar av regionvårdskaraktär I den regionala uppföljningen av väntande till mottagningar inom allmänkirurgi och allmän internmedicin ingår även patienter med obesitas/fetma. Detta är en patientgrupp som förväntas öka i antal och som regionen ägnar särskild uppmärksamhet. Av de patienter i regionen som den 31 december väntade till ett första besök inom allmänkirurgi väntade 579 till obesitasmottagning, varav 345 väntande mer än 9 dagar. Inom allmän internmedicin väntade 11 patienter till ett första besök på obesitasmottagning varav 3 hade väntat mer än 9 dagar. Obesitasmottagningar finns vid SU och SkaS. I övrigt hänvisas till tabellbilagan. Patienternas uppfattning om väntetiden till mottagningsbesöket Hur länge fick du vänta från det att läkaren skrev remissen tills du fick besöka mottagningen på sjukhuset? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Ej svar > 3 mån < 3 mån Figur D- 11 Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog från beslut till besök på mottagningen. Källa: Vårdbarometern. Resultatet visar att av drygt 7 procent av patienterna i VGR upplevde det som att de fick en tid inom tre månader, vilket ligger i paritet med riket. Denna andel har inte ökat nämnvärt för 28 trots att antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen minskat under året enligt verksamhetsstatistiken. Invånarna har alltså inte noterat den förbättrade tillgängligheten ännu. I Vårdbarometern ställs också frågan till det urval medborgare som besökt sjukhus under året: Figur D- 12 Patienternas uppfattning om väntetiden var rimlig till besöket på mottagningen. Källa: Vårdbarometern. Resultatet visar att runt 7 procent tyckte det var en rimlig väntetid. Inga statistiskt signifikanta skillnader kan noteras, i jämförelse med riket och ej heller mellan de olika områdena. Behandlingsgaranti Behandlingar (operationer & åtgärder) Tillgängligheten till behandlingar följs för 42 typer av operationer/åtgärder. I texten nedan är det genomgående dessa 42 behandlingar som avses. I tabellbilagan finns en förteckning över de behandlingar som ingår i såväl den nationella som den regionala uppföljningen. Där redovisas också en sammanställning av totalt antal väntande samt väntande längre än en vårdgarantigräns per behandling 31 december 27 och 28. Väntande Totalt antal väntande: 31 december 28 väntade totalt patienter på en behandling vid något av sjukhusen i Västra Götalandsregionen vad gäller de 42 typer av behandlingar som följs upp. Antalet väntande var flest till gråstarrsoperation (2 756 pat) utprovning av hörapparat (2 133 pat), knäledsplastik (632 pat) och ljumskbråck (64 pat). Jämfört med 31 december 27 noteras minskningar av totala antalet väntande i ovan nämnda fyra grupper förutom för gråstarr där det totala antalet väntande ökat. Väntat längre än 9 dagar: Totalt hade patienter väntat längre än 9 dagar på en behandling den 31 december 28. En minskning med drygt 1 2 patienter jämfört med 31 december 27. Antalet väntande mer än 9 dagar har minskat inom samtliga åtgärder förutom för anala sjukdomar, hydrocele testis, bröstreduktion, gråstarr, septumplastik och tonsillektomi. Antalet väntande mer än 9 dagar är flest för operation av fetma/obesitas med 258 patienter men gruppen har minskat från 31 december 27 då 433 patienter väntat mer än 9 dagar på operation. Anser du att detta var en rimlig väntetid? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Ej svar Nej Ja Patient vald väntan: Patienter som själva valt att vänta längre än vårdgarantin hade 31 december patienter väntat längre än 18 dagar. Åtgärder inom ortopedi står för de flesta av dessa patienter. 31 december 27 fanns 1 7 patienter i gruppen patientvald väntan och de största minskningarna av antalet väntande har skett inom knäledsplastik, utprovning av hörapparat samt behandling av axel, skuldra och överarm.

34 32 Särskild uppföljning av mottagningar av regionvårdskaraktär I den regionala uppföljningen av väntande till mottagningar inom allmänkirurgi och allmän internmedicin ingår även patienter med obesitas/fetma. Detta är en patientgrupp som förväntas öka i antal och som regionen ägnar särskild uppmärksamhet. Av de patienter i regionen som den 31 december väntade till ett första besök inom allmänkirurgi väntade 579 till obesitasmottagning, varav 345 väntande mer än 9 dagar. Inom allmän internmedicin väntade 11 patienter till ett första besök på obesitasmottagning varav 3 hade väntat mer än 9 dagar. Obesitasmottagningar finns vid SU och SkaS. I övrigt hänvisas till tabellbilagan. Patienternas uppfattning om väntetiden till mottagningsbesöket Hur länge fick du vänta från det att läkaren skrev remissen tills du fick besöka mottagningen på sjukhuset? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Ej svar > 3 mån < 3 mån Figur D- 11 Patienternas uppfattning om hur lång tid det tog från beslut till besök på mottagningen. Källa: Vårdbarometern. Resultatet visar att av drygt 7 procent av patienterna i VGR upplevde det som att de fick en tid inom tre månader, vilket ligger i paritet med riket. Denna andel har inte ökat nämnvärt för 28 trots att antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen minskat under året enligt verksamhetsstatistiken. Invånarna har alltså inte noterat den förbättrade tillgängligheten ännu. I Vårdbarometern ställs också frågan till det urval medborgare som besökt sjukhus under året: Anser du att detta var en rimlig väntetid? 1% 8% 6% 4% Ej svar Nej Ja Resultatet visar att runt 7 procent tyckte det var en rimlig väntetid. Inga statistiskt signifikanta skillnader kan noteras, i jämförelse med riket och ej heller mellan de olika områdena. Behandlingsgaranti Behandlingar (operationer & åtgärder) Tillgängligheten till behandlingar följs för 42 typer av operationer/åtgärder. I texten nedan är det genomgående dessa 42 behandlingar som avses. I tabellbilagan finns en förteckning över de behandlingar som ingår i såväl den nationella som den regionala uppföljningen. Där redovisas också en sammanställning av totalt antal väntande samt väntande längre än en vårdgarantigräns per behandling 31 december 27 och 28. Väntande Totalt antal väntande: 31 december 28 väntade totalt patienter på en behandling vid något av sjukhusen i Västra Götalandsregionen vad gäller de 42 typer av behandlingar som följs upp. Antalet väntande var flest till gråstarrsoperation (2 756 pat) utprovning av hörapparat (2 133 pat), knäledsplastik (632 pat) och ljumskbråck (64 pat). Jämfört med 31 december 27 noteras minskningar av totala antalet väntande i ovan nämnda fyra grupper förutom för gråstarr där det totala antalet väntande ökat. Väntat längre än 9 dagar: Totalt hade patienter väntat längre än 9 dagar på en behandling den 31 december 28. En minskning med drygt 1 2 patienter jämfört med 31 december 27. Antalet väntande mer än 9 dagar har minskat inom samtliga åtgärder förutom för anala sjukdomar, hydrocele testis, bröstreduktion, gråstarr, septumplastik och tonsillektomi. Antalet väntande mer än 9 dagar är flest för operation av fetma/obesitas med 258 patienter men gruppen har minskat från 31 december 27 då 433 patienter väntat mer än 9 dagar på operation. Patient vald väntan: Patienter som själva valt att vänta längre än vårdgarantin hade 31 december patienter väntat längre än 18 dagar. Åtgärder inom ortopedi står för de flesta av dessa patienter. 31 december 27 fanns 1 7 patienter i gruppen patientvald väntan och de största minskningarna av antalet väntande har skett inom knäledsplastik, utprovning av hörapparat samt behandling av axel, skuldra och överarm. 2% % VGR Riket Figur D- 12 Patienternas uppfattning om väntetiden var rimlig till besöket på mottagningen. Källa: Vårdbarometern.

35 33 Befolkningens uppfattning om valmöjlighet Vårdbarometern undersöker befolkningens villighet att få vård utförd vid annat sjukhus än det närmaste. Frågan har ändrats 28, och omfattar nu följande svarsalternativ: - till ett sjukhus lite längre bort i eget landsting/region - till ett sjukhus i annat landsting/region - till sjukhus i annat land - nej, inget av alternativen, jag är beredd att vänta. Svaren i VGR är i stort sett desamma som för riket. Av gruppen sjukhus i annat land kan man dock utläsa inomregionala skillnader. Mest benägen att välja det alternativet är invånare i Göteborg (26 %) under det att invånarna i Skaraborg kan tänka sig det i mindre grad (15 %). Om du skulle behöva opereras och hamnar i en vårdkö, hur långt skulle du då vara beredd att resa för att bli opererad tidigare? 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Nej, är beredd att vänta Sjukhus i annat land Sjukhus i annat landsting Annat sjukhus inom landstinget Fig D-16. Villighet att åka till annat sjukhus om man hamnar i en vårdkö. Källa: Vårdbarometern. Avslutningsvis: Tycker sig befolkningen ha den sjukvård man behöver? Här redovisas befolkningens uppfattning om man, generellt sett, har tillgång till den sjukvård man behöver. Både i VGR och i riket kan noteras en liten ökning 28 av antalet som instämmer i påståendet. Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. 1% 8% 6% 4% 2% % VGR Riket Instämmer Varken/eller Tar avstånd Ej svar Figur D- 17 Befolkningens uppfattning om man har tillgång till den sjukvård man behöver. Källa: Vårdbarometern. En analys per område visar följande: Det kan noteras ett ökat antal invånare som angivit instämmer i påståendet, för åren En lägre andel invånare i Göteborg än VGR-genomsnittet instämmer i påståendet, och en högre andel invånare i Södra Älvsborg och Skaraborg än VGR-genomsnittet instämmer i påståendet. 1% 8% 6% Neuropsykiatrisk utredningsgaranti HSU har tidigare beslutat att väntande till neuropsykiatrisk utredning för barn och vuxna ska omfattas av en regional vårdgaranti. Formerna för uppföljningen har diskuterats under året, och beräknas komma igång under 29. 4% 2% % Fyrbodal S:a Bohuslän Göteborg S:a Älvsborg Skaraborg Instämmer Varken/eller Tar avstånd Ej svar Figur D- 17 Befolkningens uppfattning om man har tillgång till den sjukvård man behöver, uppdelat per område. Källa: Vårdbarometern

36 34 Kort om tillgänglighet Telefontillgängligheten i primärvården har ökat i VGR och är betydligt högre än riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten i primärvården har ökat något i VGR och är numera marginellt över riksgenomsnittet. BUPs måluppfyllelsegrad är numera cirka 95 procent. NU-sjukvården, SU och SÄS har en 1-procentig måluppfyllelsegrad Måluppfyllelsegraden för mottagningar i den specialiserade vården har ökat under hösten 28. Alingsås lasarett har uppnått en 1-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Måluppfyllelsegraden för behandlingar har ökat under hösten 28. Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Handikappförvaltningar har uppnått en 1-procentig måluppfyllelsegrad. Genomsnittet för VGR är drygt 85 procent. Jämfört med riket, så har VGR bland den högsta måluppfyllelsegraden bland landstingen. Under 28 förbättrades tillgängligheten till både mottagningsbesök och behandlingar vid regionens sjukhus. Bidragande orsaker till detta var bland annat målrelaterade ersättningar som såväl HSU som vissa HSN utbetalade under 28 samt kökortningsinsatser på sjukhusen som HSN finansierade. Andelen invånare som tycker att man har tillgång till den sjukvård man behöver har ökat något under perioden 26-28, särskilt 28 kan man se en ökning. VGR ligger ungefär lika som för övriga riket.

37 35 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad Under ett år har ca 7 % av befolkningen haft kontakt med läkare (kontaktgrad) inom hälso- och sjukvården i VGR. 57 % har varit i kontakt med primärvården, 41 % med öppenvård som inte är primärvård och 1 % med slutenvård. Summan av dessa tal är större än 1 % eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer. Detta komplicerade samspel mellan vårdformer visas i figur E-1. Primärvård ( ) Specialiserad Öppen vård ( ) Andel av invånare 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Ingen läkarkontakt Läkarkontakt, totalt Enbart PV Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV PV+SV kvinnor män PV+SpÖV+SV Figur E-2. Andel män respektive kvinnor som haft kontakt med läkare i olika vårdformer i VGR 28. Källa: Vega Hur utvecklingen av kontaktgrad för olika vårdformer skett över tid visas i figur E-3. 26,6 23,2 1,4 18 Sluten vård ,3 5,2,7 1,9 Ingen läkarkontakt ( ) Figur E-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 28. Källa: Vega Figuren visar till exempel att drygt 5% av befolkningen varit i kontakt med såväl slutenvård, specialiserad öppenvård som primärvård under samma år. Av de patienter som har haft kontakt med primärvården har ca hälften dessutom haft kontakt med den specialiserade vården. Av de som haft kontakt med den specialiserade vården har nära två tredjedelar haft kontakt med primärvården. Det totala antalet individer VGR år 28 som har varit i kontakt med olika vårdformer fördelade på kön presenteras i figur E-2 nedan. Figuren visar att väsentligt fler kvinnor än män har haft en läkarkontakt under året. 24=index Primärvård Specialiserad öppen vård Sluten vård Figur E-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Bilden visar en tydlig trend att en allt större andel av befolkningen varit i kontakt med primärvård. Bilden visar den relativa förändringen. I absoluta tal har andelen som varit i kontakt med primärvården ökat från 53,6 % till 57,1 %. Andelen som besökt den specialiserade vården har endast ökat med någon procent totalt. Det finns vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan nämndområdena både för kontaktgrad och för fördelning mellan vårdformer vilket framgår av tabell E-1. Tabell E-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 28. Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård 6, 64,8 59,5 6,9 54,7 56,4 57,3 58,6 55,2 54,8 58,2 56,5 57,1 Spec öppen vård 39,6 37,6 4,1 41,9 45,7 39,3 45,5 39, 38,4 37,9 45,4 45,4 41,5 Sluten vård 1, 9,9 9,9 9,5 9,2 9,3 9,2 1,2 1,8 11,1 9,6 1,4 9,9 Totalt 7,7 73,3 7,8 72,9 71,2 68,8 72,6 7, 67,9 66,9 72,8 72,5 7,

38 36 Tabellen visar att det är liten variation mellan nämnderna för slutenvård och skillnaden överensstämmer med konsumtionen av vårdtillfällen som beskrivs nedan. För öppenvården finns vissa skillnader som visas i figur E-4 nedan. För nämnderna i Göteborg är kontakten med den specialiserade öppenvården nästan lika stor som med primärvården. Procent HSN 1 HSN 3 HSN 5 HSN 7 Primärvård HSN 9 Spec öppen vård HSN 11 VGR Figur E-4. Kontaktgrad för primärvård och specialiserad öppenvård för invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndområdena 28. Källa: Vega Öppenvårdskonsumtion Konsumtionen av läkarbesök i specialiserad vård 27 var jämförbar med riksgenomsnittet. Gävleborg Norrbotten Värmland Sörmland Jämtland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Blekinge Västmanland Västerbotten Västra Götaland Halland Kronoberg Örebro Östergötland Gotland Uppsala Region Skåne Stockholm,4,8 1,2 1,6 2 Besök/individ Figur E-5. Konsumtion av läkarbesök specialiserad vård per invånare för landstingen 27 Åldersstandardiserade värden. Källa: SKL. Däremot finns som tidigare en betydande skillnad mot den höga konsumtionen i Stockholm/Uppsala och i viss mån region Skåne. Den lägre konsumtionen av specialiserad vård i VGR kompenseras inte av en högre konsumtion av läkarbesök i primärvård där VGR har för Sverige genomsnittligt värde. Skillnaderna är större mellan nämndområden för öppenvårdskonsumtion än för slutenvårdskonsumtion. Tabell E-2. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk+psykiatrisk) och allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) inom och utom regionen per 1 invånare och per nämnd 27 och 28. Källa: VEGA Specialiserad vård Allmänläkarbesök HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN VGR Det är relativt små förändringar mellan åren och inget som ändrar det mönster som funnits vilket visas i figur E-6. Antal per 1 invånre HSN 1 HSN HSN 6 HSN 8 HSN 3 HSN 1 HSN 2 HSN 4 HSN 7 HSN 5 HSN 12 HSN 11 VGR Figur E-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård, såväl inom som utanför regionen per 1 invånare Åldersstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 28. Källa: Vega

39 37 Slutenvårdskonsumtion Konsumtionen av slutenvårdstillfällen var ca 1 % högre än riksgenomsnittet 27. Västerbotten Norrbotten Gotland Västernorrland Jönköping Dalarna Västmanland V:a Götaland Halland Örebro Kalmar Skåne Stockholm Gävleborg Sörmland Jämtland Värmland Uppsala Kronoberg Östergötland Blekinge Figur E-7. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen för landstingen 27 Åldersstandardiserade värden per 1 individer. Källa: SKL. Bilden är gjord med annan metodik än data nedan varför det är en viss skillnad i absoluta tal. Konsumtionen av vårdtillfällen för västra götalänningar för all somatisk vård, inom och utom regionen 28 var 146,3 per 1 individer vilket är,8 % lägre än 26 men oförändrat jämfört med 27. Tabell E-3. Ålders- och könsstandardiserad konsumtion av somatisk slutenvård i VGR. Källa: Vega HSN Vårdtillf./1 individer 28 Förändring % HSN ,5 HSN ,3 HSN ,4 HSN HSN ,4 HSN 6 145,2 HSN ,7 HSN ,9 HSN ,9 HSN 1 169,6 HSN ,9 HSN ,2 VGR 146 -,8 HSN 5 har lägst konsumtion av somatiska vårdtillfällen där lägre sjuklighet kan vara en förklaring. Tabellen ovan visar att det skett påtagliga förändringar jämfört med 26. Konsumtionen har minskat för HSN 1, 2 och 3. en särskild analys av denna förändring redovisas nedan. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen 26. Motsvarande minskning har inte skett i det området. I figur E-8 redovisas slutenvårdkonsumtionen per HSN. Antal per 1 invånre HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 3 HSN 4 HSN 6 HSN 2 HSN 12 HSN 1 HSN 8 HSN 9 HSN 1 VGR Figur E-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1 individer Ålders- och könsstandardiserade data. Staplarna sorterade efter konsumtion 28. Källa: Vega Av figuren framgår att det skett vissa förändringar vilka redovisas separat i tabell E-2.

40 38 Undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus (tabell E-4). Det finns ingen enhetlig definition av undvikbar slutenvård. Öppna Jämförelser har valt ett urval av diagnoser som avses spegla kvalitet och tillgänglighet i öppenvården och vården inom dessa diagnoser beskrivs i detta avsnitt. För definition hänvisas till Öppna jämförelser 2. Tabell E-4 Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen som huvuddiagnos år 28 i Västra Götaland, fördelat på de olika komponenterna i måttet. Undvikbar slutenvård Antal Kvinnor Män Kroniska tillstånd Anemi Astma Diabetes Hjärtsvikt Högt blodtryck Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kärlkramp Akuta tillstånd Blödande magsår Diarré Epileptiska anfall Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen Njurbäckeninflammation Öra-näsa-halsinfektion I figur E-9 ges en rangordnad bild av de ingående komponenterna efter deras storleksordning. Summan av de ingående komponenterna kan bli större än det sammansatta måttet eftersom en individ kan förekomma i flera grupper när undvikbar slutenvård delas upp i sina komponenter. Bilden visar att undvikbar slutenvård enligt Öppna Jämförelsers definition, domineras av diagnoserna hjärtsvikt, kärlkramp och diabetes. 2 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen 28 Hjärtsvikt Kärlkramp Diabetes Njurbäckeninfl. Epilepsi KOL Öra-näs-halsinfektion Högt blodtryck Astma Diarré Anemi Blödande magsår Inflamm sjd kv bäckeno Antal individer FigurE-9. Undvikbar slutenvård, 28. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Skillnaderna i undvikbar slutenvård bör tolkas med en viss försiktighet. En uppdelning av den totala undvikbara slutenvården i dess komponenter visar att det kan finnas sådana felkällor. Skillnaderna kan vara ett viktigt underlag för fortsatt analys. Öppna jämförelser visade att det finns stora variationer mellan landstingen i undvikbara slutenvård år 27. Västra Götaland har samma nivå av undvikbar slutenvård som riket som helhet. Generellt ligger män högre vilket troligen har med valet av diagnoser att göra, snarare än att män ges sämre insatser i öppen vård. I verksamhetsanalys 27 visades att undvikbar slutenvård är högst i Östra Skaraborg (HSN 1) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) under perioden (figur E-1) 21. individer/ HSN 1 HSN 2 Kvinnor Män HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VGR Figur E-1. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 1 invånare per år. Åldersstandardiserade värden. Källa: Verksamhetsanalys Värdena för undvikbar slutenvård är något högre i Öppna Jämförelser än i Verksamhetsanalysen. Det beror på att i verksamhetsanalysen används treårsmedelvärde (25-27). En individ som förekommer varje år räknas endast en gång under perioden. I Öppna jämförelser används ettårsmedelvärde (27) och en större andel individer inkluderas då i måttet undvikbar slutenvård jämfört med om flerårsmedelvärde används.

41 39 Nedan följer en uppdelning per nämndsområde och kön för flera av komponenterna i undvikbar slutenvård. Vi beskriver skillnader utan att redovisa förklaringar till specifika skillnader. Det kan finnas flera förklaringar till inomregionala skillnader. T.ex: Den faktiska sjukligheten kan variera mellan områden Diagnossättningspraxis kan variera. Det kan också finnas skillnader i vad som väljs som huvud respektive bidiagnos för vårdtillfällen Det kan finnas skillnader i handläggning på akutmottagningar, i benägenhet att sluten- /öppen-vårda patienter Kvalitet och tillgänglighet i den öppna vården kan förebygga akuta vårdkrävande episoder vilket är det som avses mätas i första hand. Måttet speglar individer i slutenvård. Om även vårdtillfällen analyseras så kan fås en kompletterande bild. Astma Astma utgör en relativt liten del av indikatorn undvikbar slutenvård. En något högre andel män än kvinnor slutenvårdas för astma. Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel män och Östra Skaraborg (HSN 1) har en högre andel kvinnor som slutenvårdats med astma som huvuddiagnos jämfört med övriga regionen. Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) har lägre andel individer som slutenvårdats för astma. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG FigurE-11. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med astma (J45-46) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Det finns inga könsskillnader i andelen slutenvårdade för KOL på regionnivå. Nordöstra Göteborg (HSN 12), men även Göteborg Hisingen (HSN 11) och Östra Skaraborg (HSN 1) har en högre andel personer som slutenvårdats med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som huvuddiagnos jämfört med övriga regionen. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-12. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (J44) som huvuddiagnos, fördelat på hälsooch sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes En högre andel män än kvinnor slutenvårdas för diabetes. Västra Skaraborg (HSN 9), men även Östra Skaraborg (HSN 1), Nordöstra Göteborg (HSN 12) och män i Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel som slutenvårdats med diabetes som huvuddiagnos jämfört med övriga regionen. I indikatorn undvikbar slutenvård inkluderades även de som sjukhusvårdats med diabetes som bidiagnos. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-13. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med diabetes (E1, 11, 13, 14) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Anginösa bröstsmärtor/kärlkramp Antal individer som slutenvårdats för anginösa bröstsmärtor påverkas av flertalet faktorer. Den faktiska sjukligheten påverkar i kombination med sökmönster, diagnostiseringspraxis, diagnossättning vid vårdtillfället, vårdutbudet, t.ex. sjukhus i relation till primärvård. Dubbelt så många män som kvinnor slutenvårdas för anginösa bröstsmärtor. Män i Östra Skaraborg (HSN 1) har i något högre utsträckning slutenvårdats med anginösa bröstsmärtor som huvuddiagnos under perioden (figur E-14).

42 4 Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-14. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med anginösa bröstsmärtor (I2) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Det finns inomregionala variationer, men antalet individer som slutenvårdats för anginösa bröstsmärtor har minskat i alla nämndsområden, för både kvinnor och män, under perioden och (figur E-15). Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur E-15. Förändring i antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med anginösa bröstsmärtor (I2) som huvuddiagnos, fördelat på hälsooch sjukvårdsnämndsområden, perioden och Åldersstandardiserat. 95% KI. Källa vårddatabasen Vega. Andelen individer som slutenvårdats för anginösa bröstsmärtor har minskat både bland yngre och äldre för båda könen (figur E-16). Antal per Män 8-- år Kvinnor 8-- år Män år Kvinnor år Män 4-64 år Kvinnor 4-64 år Figur E-16. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med anginösa bröstsmärtor (I2) som huvuddiagnos, fördelat på kön och åldersgrupperna 4-64, 65-79, 8+, under perioden Källa vårddatabasen Vega. Hjärtsvikt Välbehandlade patienter bör ha få inläggningar på sjukhus med diagnosen hjärtsvikt, både av kvalitetsskäl och av kostnadsskäl. Män slutenvårdas i nästan dubbelt så hög utsträckning som kvinnor. Östra Skaraborg (HSN 1), Nordöstra Göteborg (HSN 12), Västra Skaraborg (HSN 9) och Göteborg Hisingen (HSN 11) har högre andel individer som slutenvårdats med huvuddiagnosen hjärtsvikt jämfört med övriga regionen. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 Kvinnor Män Figur E-17. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med hjärtsvikt (I5, I11, J81) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Antalet individer som slutenvårdats för hjärtsvikt har inte minskat under perioden och i regionen. I vissa nämndsområden ses en tendens till minskning, i andra en ökning, men förändringarna är inte statistiskt signifikanta (figur E-18). Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN 2 VG HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur E-18. Förändring i antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med hjärtsvikt (I5, I11, J81) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioden och Åldersstandardiserat. 95% KI. Källa vårddatabasen Vega.

43 41 Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen Inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen utgör en mycket liten del av indikatorn undvikbar slutenvård. Det finns inomregionala skillnader även här. Trestad (HSN 3) har en högre andel slutenvårdade kvinnor än övriga regionen. Mittenälvsborg (HSN 6) har en lägre andel. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-19. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen (N7-77) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Njurbäckeninflammation Njurbäckeninflammation är en av de större diagnosgrupperna i undvikbar slutenvård. Det är en sjukdom med olika bakgrund hos kvinnor/män. Något fler kvinnor än män slutenvårdas för njurbäckeninflammation. Det finns inomregionala skillnader i antalet individer som slutenvårdats för njurbäckeninflammation (figur E-2). Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-2. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med njurbäckeninflammation (N39, N1-12, N136) som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Konsumtionsförändring HSN 1, 2 och 3. i HSN 1, 2 och 3. Detta noterades redan i föregående års verksamhetsanalys. Detta har föranlett en särskild analys av förändring av produktionen av slutenvård inom NU-sjukvården eftersom invånarna i dessa nämndområden har NU-sjukvården som sitt primära sjukhus. Rapporten beskriver förändringarna för planerad/oplanerad vård för olika ålderskategorier kvinnor/män medicinska verksamhetsområden huvuddiagnosgrupper hemortskommun vårdtidernas längd Rapporten redovisar att det skett en minskning inom de flesta medicinska verksamhetsområdena men för det samlade resultatet betyder invärtesmedicinsk vård mest på grund av dess storlek. Inom det invärtesmedicinska området svarar cirkulationsorganens sjukdomar för den största minskningen. Inom denna grupp svarar DRG-grupperna bröstsmärtor, med och utan kärlkramp och hjärtsvikt för den viktigaste minskningen. Inom kirurgi är observation för buksmärtor och observation för skallskada diagnoser som minskar mycket. Sammantaget är det diagnoser där det ofta finns ett val mellan att hantera åkomman i sluten eller öppen vård. En fortsatt analys visar att det i huvudsak är vårdtillfällen med kort vårdtid som är orsak till minskningen av vårdtillfällen. Figur E-21. utskrivna/dag januari -6 april -6 juli -6 oktober -6 januari -7 april -7 juli -7 oktober -7 januari -8 april -8 juli -8 oktober -8 januari -9 Figur E-21. Antal utskrivna patienter/dag inom NUsjukvården. Gäller vårdtillfällen med högst en vårddag. Flytande medelvärde över 14 dagar Bilden visar att det skett en minskning av antalet utskrivna patienter/dag med nära 3 % under två års tid. Minskningen av vårdtillfällen kan inte förklaras av strukturförändringar eller minskad kapacitet utan av en rad samverkande orsaker. En stor del kan hänföras till minskning av så kallad undvikbar slutenvård. Som redovisat i tabell E-3 har det skett en markant minskning av konsumtionen av somatisk slutenvård

44 42 Hjärt- och kärlsjukdomar - vårdkonsumtion Hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar) omfattar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp (anginösa bröstsmärtor) som tillhör kranskärlssjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom) och slaganfall (stroke) som tillhör sjukdomar i hjärnans kärl m.fl. Den främsta orsaken till dessa sjukdomar är åderförkalkning (aterioskleros), d.v.s. förkalkningar i blodkärlen, vilket ger försämrad blodcirkulation med syrebrist (ischemi) i organ som följd. Denna syrebrist kan ge obotliga skador på hjärta och hjärna. Hjärtinfarkt innebär att en del av muskelvävnaden i hjärtat dör på grund av syrebrist. Inledning Hjärt- och kärlsjukdomarna är ett av de absolut största folkhälsoproblemen såväl i Sverige som Västra Götaland. Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sveriges befolkning, drygt 4 procent av alla dödsfall beror på hjärt- och kärlsjukdom. Män drabbas i yngre åldrar än kvinnor av hjärt- och kärlsjukdomar. Det gäller framförallt för hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt men en liknande könsskillnad finns även för stroke. Våra matvanor och graden av daglig fysisk aktivitet har tillsammans med rökning stor betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att insjukna tidigt i hjärt- och kärlsjukdomar har dock minskat dramatiskt både bland kvinnor och män och detta är den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen är huvudorsaken till att färre drabbas av hjärtinfarkt och stroke i Sverige. Sjunkande blodtrycksnivåer har framförallt haft betydelse för att färre drabbas av stroke. Personer med högt blodtryck löper tre gånger större risk för att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtrycksförhöjning. Överlevnaden har också förbättrats, tack vare stora framsteg i den medicinska behandlingen av hjärtoch kärlsjukdomar. Överlevnaden har förbättrats mer för hjärtinfarkt än för stroke. Den sjunkande dödligheten under 198- och 199-talen kan ungefär till hälften förklaras av sjunkande riskfaktornivåer. Den andra hälften beror på sjukvårdens behandlingsinsatser och åtgärder för att förhindra insjuknande. den framtida utvecklingen därför att övervikt har blivit vanligare, både bland barn och vuxna. I detta avsnitt beskrivs andelen individer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar i Västra Götaland under perioden Det är ett sätt att beskriva sjukligheten, men måttet påverkas av fler faktorer än den faktiska sjukligheten. Sökmönster, diagnostiseringspraxis, diagnossättning vid vårdtillfället, vårdutbudet, t.ex. sjukhus i relation till primärvård, påverkar måttet i kombination med sjukligheten. Därtill redovisar vi endast individer som sjukhusvårdats. Individer som avlider utanför sjukhus i cirkulationsorganens sjukdomar redovisas inte här. I de fall incidensen redovisas, så avser det antalet nya fall, d.v.s. en individ kan förekomma mer än en gång. Cirkulationsorganens sjukdomar / hjärt- och kärlsjukdomar En klart högre andel män än kvinnor vårdas i slutenvård för hjärt- och kärlsjukdomar. I Västra Götaland slutenvårdades närmare 25 individer med minst en av cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos år 28. Fler män än kvinnor slutenvårdades för cirkulationsorganens sjukdomar; 353 kvinnor per 1 och 558 män per 1. I detta avsnitt är inte patienter som besökt primärvård eller specialiserad öppenvård för hjärt- och kärlsjukdomar inräknade. Två stora grupper bland cirkulationsorganens sjukdomar är ischemiska hjärtsjukdomar, så som anginösa bröstsmärtor och hjärtinfarkt, och sjukdomar i hjärnans kärl, t.ex. stroke. År 28 slutenvårdades 3 74 individer för akut hjärtinfarkt och individer för stroke. Se tabell E-1. Risken att insjukna i en hjärtinfarkt var ungefär dubbelt så stor för personer med låg utbildning jämfört med risken för personer med hög utbildning under perioden De sociala skillnaderna, mätt i utbildningsnivå, är något mindre nu är för femton år sedan. Trots att utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar hittills är positiv finns det anledning till viss oro för

45 43 Tabell E-5. Antal västragötalänningar som slutenvårdats med minst ett fall av cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på kön, år 28. Källa vårddatabasen Vega. Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar (I-I99) Ischemiska hjärtsjukdomar (I2-I25) Anginösa bröstsmärtor, kärlkramp (I2) Akut hjärtinfarkt (I21-I22) Övriga ischemiska hjärtsjukdomar (I23-I25) Hjärtsvikt (I5, I11, J81) Stroke totalt (I61, I63-I64) Hjärnblödning (I61) Hjärninfarkt (I63) Ospecificerad stroke (I64) Förändring över tid Antalet personer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar har minskat under den senaste tioårsperioden, både bland kvinnor och män, från per 1 år 1998 till per 1 år Minskningen var störst i början av 2-talet. Inomregionala skillnader Det finns stora inomregionala variationer i andelen individer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar. Nordöstra Göteborg (HSN 12) har högst andel individer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar under perioden (figur E-22), både bland kvinnor och män. Göteborg, centrum väster (HSN 5) och Mellersta Bohuslän (HSN 4) har lägst andel. Nordöstra Göteborg har legat konstant högre än övriga nämndsområden under hela perioden och Göteborg Centrum väster (HSN 5) och Mellersta Bohuslän (HSN 4) har legat konstant lägre. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-22. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med cirkulationsorganens sjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom 29 procent av alla individer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar, har vårdats för ischemiska hjärtsjukdomar och 15 procent har vårdats för akut hjärtinfarkt. Figur E-23 visar att hjärtinfarkter ökar brant med stigande ålder och att andelen med akut hjärtinfarkt är vanligare bland män jämfört med kvinnor i alla åldersgrupper. I åldersgruppen 85 år och äldre är dock det faktiska antalet individer med infarkter högre bland kvinnor än bland män (584 respektive 45 individer) eftersom det finns ungefär dubbelt så många kvinnor som män i den åldersgruppen i regionen. Antal per år år Kvinnor Män 3-34 år år 4-44 år år 5-54år år 6-64 år år 7-74 år år 8-84 år 85-- år Figur E-23. Antal västragötalänningar med minst ett fall per 1 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på kön och femårsåldersgrupper 28. Källa vårddatabasen Vega. Förändring över tid Andelen västragötalänningar som slutenvårdats för ischemisk hjärtsjukdom har minskat under perioden 23-28, både bland kvinnor och män. Akut hjärtinfarkt och kärlkramp står för den största minskningen. Andelen män som slutenvårdats för övriga ischemiska hjärtsjukdomar, så som kronisk ischemisk hjärtsjukdom och vissa komplikationer till akut hjärtinfarkt har däremot ökat under perioden. Fram till slutet av 197-talet ökade risken för män att drabbas av hjärtinfarkt. Därefter har det skett en dramatisk minskning av såväl risken att insjukna som risken att dö i hjärtinfarkt, se diagram E-1. Hjärtdödligheten bland kvinnor har minskat kontinuerligt sedan början av 196-talet. Antal döda i hjärtinfarkt är något högre bland kvinnor i Västra Götaland jämfört med riket, genomsnitt för åren Det ökade antalet hjärtinfarkter 21 beror på nya diagnoskriterier för akut hjärtinfarkt i Socialstyrelsens riktlinjer. 23 Folkhälsorapport 29, Socialstyrelsen 22 Sjukdomar i sluten vård EpC Socialstyrelsen

46 44 Antal per 1 (åldersstand) incidens vgr incidens riket mortalitet vgr mortalitet riket Figur E-24. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och i riket, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Incidensen har minskat i samtliga åldersgrupper förutom i de äldre åldersgrupperna. I gruppen 85 år och äldre ökar hjärtinfarktsincidensen. En förklaring till ökningen i gruppen över 85 år kan vara att risken att insjukna i hjärtinfarkt har förskjutits till allt högre åldrar. Rikssiffror visar liknande mönster för både kvinnor och män 24. Mortaliteten i hjärtinfarkt bland västragötalänningar har minskat i samtliga åldersgrupper. Rikssiffror visar att mönstren är liknande för både kvinnor och män 25. Antalet individer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt i Västra Götaland har minskat under perioden 23-28, både för kvinnor och män (figur E-25). Antal per 1 (åldersstandardiserat) Kvinnor Figur E-25. Antal individer som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos per 1 invånare, fördelat på kön, under perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Män Figur E-26 visar att andelen som slutenvårdats för hjärtinfarkt minskar i alla åldrar och för båda könen under perioden Hjärtinfarkter , Socialstyrelsen Socialstyrelsens statistikdatabaser Antal per Män 8-- år Kvinnor 8-- år Män år Kvinnor år Män 4-64 år Kvinnor 4-64 år Figur E-26. Antal individer som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos per 1 invånare, fördelat på kön och åldersgrupperna 4-64, 65-79, 8+, under perioden Källa vårddatabasen Vega. Inomregionala skillnader Göteborg, centrum väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har en lägre andel individer som slutenvårdats för ischemiska hjärtsjukdomar (figur E-27). Nordöstra Göteborg (HSN 12) och Östra Skaraborg (HSN 1), samt männen på Hisingen Göteborg (HSN 11) har en högre andel som slutenvårdats för ischemiska hjärtsjukdomar under treårsperioden Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-27. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med en eller flera ischemiska hjärtsjukdomar som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Det är framförallt diagnoserna akut hjärtinfarkt och kärlkramp som bidrar till att Östra Skaraborg har högre värde än övriga nämndsområden. I Nordöstra Göteborg har man däremot ett lägre värde för sjukhusvårdad akut hjärtinfarkt än VG-snittet och det är framförallt diagnoserna vissa komplikationer till akut hjärtinfarkt, andra akuta ischemiska hjärtsjukdomar eller kronisk ischemisk hjärtsjukdom som leder till en hög andel med ischemisk hjärtsjukdom. Dubbelt så många i nordöstra Göteborg får dessa diagnoser under sjukhusvistelsen, jämfört med VG-snittet (165/1 respektive 87/1 ).

47 45 Andelen som slutenvårdats för ischemisk hjärtsjukdom utgör en blandning av faktiskt sjuklighet och praxis för hur man behandlar tillståndet. Detta kan göra inomregionala skillnader svårtolkade. Slutenvård för akut hjärtinfarkt är däremot ett säkrare mått på sjuklighet, eftersom tillståndet kräver slutenvård. Men individer som avlider i hjärtinfarkt utanför sjukhus fångas inte här. Cirka 2 procent avlider under första dygnet av sin hjärtinfarkt. Av dessa dör 9 procent innan de kommer till sjukhus 26. Om syftet är att jämföra sjuklighet i hjärtinfarkt mellan områden kan analys av de ej sjukhusvårdade individerna komplettera bilden. Dubbelt så stor andel män som kvinnor har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt i Västra Götaland. Östra Skaraborg (HSN 1) och Mittenälvsborg (HSN 6) har en högre andel individer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt under perioden än övriga Västra Götaland (figur E-28). Göteborg centrum Väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har en lägre andel med hjärtinfarkt under samma period. Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-28. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Alla nämndsområden har en minskning i antalet individer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt mellan perioderna och (figur E-29). Undantagen är Östra och Västra Skaraborg (HSN 1 och 9) som nu har den högsta hjärtinfarktincidensen. 26 Folkhälsorapport 29. Socialstyrelsen Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG E-29. Förändring i antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioderna och Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Minskningen i antalet individer som vårdats för akut hjärtinfarkt gäller både kvinnor och män. Undantaget är Södra Bohuslän (HSN 7) där minskningen endast ses för män. Inomregionala skillnader och ålder individer har slutenvårdats för akut hjärtinfarkt i åldrarna 4-79 år under år 28, vilket motsvarar 63 procent av infarkterna i slutenvård. Östra Skaraborg har en högre andel män i åldrarna 4-79 år som slutenvårdats för hjärtinfarkt (figur E-3). Mittenälvsborg (HSN 6) som hade en hög andel som slutenvårdas för hjärtinfarkter, har framförallt en högre andel i befolkningen över 8 år. Göteborg, Centrum Väster har lägre andel i samtliga åldersgrupper. Antal per 1 (åldersstandardiserat) år HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-3. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 4-79 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt som huvuddiagnos, fördelat på hälsooch sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega.

48 46 Stroke individer i Västra Götaland slutenvårdades för stroke under år 28. Dessa utgör 17 procent av alla individer som slutenvårdats för cirkulationsorganens sjukdomar. Strokeförekomsten ökar brant med stigande ålder och är vanligare bland män än kvinnor i alla åldersgrupper (figur E-31). I åldrarna över 8 år är däremot det faktiska antalet större bland kvinnor än bland män, (1 181 respektive 8 individer med stroke) eftersom det finns 1,7 gånger fler kvinnor än män i befolkningen i denna åldersgrupp. Antal per år år Kvinnor Män 3-34 år år 4-44 år år 5-54år år 6-64 år år 7-74 år år 8-84 år 85-- år Figur E-31. Antal västragötalänningar med minst ett fall per 1 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på kön och femårsåldersgrupper 28. Källa vårddatabasen Vega. Förändring över tid Antalet individer som vårdats för stroke under perioden har minskat både bland kvinnor och män (figur E-32). Antal per 1 (åldersstandardiserat) Kvinnor Män Figur E-32. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på kön, under perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Figur E-33 visar andelen västragötalänningar som slutenvårdats för stroke i olika åldersgrupper fördelat på kvinnor och män under perioden Andelen minskar i alla åldersgrupper, utom möjligen bland äldre män över 8 år. Antal per Män 8-- år Kvinnor 8-- år Män år Kvinnor år Män 4-64 år Kvinnor 4-64 år Figur E-33. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på kön och åldersgrupperna 4-64, 65-79, 8+, under perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Inomregionala skillnader Högst andel individer som slutenvårdats för stroke under treårsperioden finns i Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) och bland kvinnor i Nordöstra Göteborg (HSN 12), se figur E-34. Klart lägst andel individer som slutenvårdats för stroke finns i Göteborg, centrum väster (HSN 5). Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-34. Antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega. Antalet individer som slutenvårdats med huvuddiagnosen stroke har minskat i VGR mellan perioden och 26-28, både bland kvinnor och män. Den tydligaste förändringen ses i HSN 9 (figur M-35). Kvinnorna i Norra Bohuslän (HSN 1), Södra Bohuslän (HSN 7) och Nordöstra Götaborg (HSN 12) hade däremot ingen minskning i andelen som vårdats för stroke mellan perioden och 26-28, liksom männen i Dalsland (HSN 2), Mittenälvsborg (HSN 8) och Östra Skaraborg (HSN 1).

49 47 Antal per 1 (åldersstandardiserat) HSN 1 HSN HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Figur E-35. Förändring i antal västragötalänningar per 1 invånare som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, perioderna och Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Inomregionala skillnader och ålder individer har slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos i åldrarna 4-79 år under år 28, vilket motsvarar 62 procent av stroke i slutenvård. Mittenälvsborg (HSN 6) har en högre andel som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos i åldrarna 65 år och äldre. Nordöstra Göteborg har en högre andel personer som slutenvårdats för stroke i åldrarna 4-64 år, samt en högre andel kvinnor i åldrarna som slutenvårdats för stroke jämfört med övriga regionen. Antal per 1 (åldersstandardiserat) år HSN1 HSN2 Kvinnor Män HSN3 HSN4 HSN5 HSN6 HSN7 HSN8 HSN9 HSN1 HSN11 HSN12 VG Figur E-36. Antal västragötalänningar per 1 invånare i åldrarna 4-79 år som slutenvårdats med stroke som huvuddiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, treårsmedelvärde för perioden Åldersstandardiserat. Källa vårddatabasen Vega.

50 48 Kort om sjukvårdskonsumtion Slutenvårdskonsumtionen är genomsnittlig för Sverige och har minskat med,8 procent mellan 26 och 28. Konsumtionen av specialistläkarbesök i VGR var samma som i riket 27 men VGR har betydligt lägre konsumtion än invånare i Stockholm och Skåne. Primärvårdskonsumtionen var samma som i riket. Kort om undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård baseras på antagandet att om patienter med vissa utvalda sjukdomstillstånd får ett bra omhändertagande i den öppna vården, så kan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. I detta avsnitt har givits en översikt av begreppet som visar att indikatorn kan ge betydelsefull information men tolkningen är komplex och en rad faktorer utöver de man önskar mäta kan påverka utfallet. Undvikbar slutenvård är högst i Östra Skaraborg (HSN 1) och Nordöstra Göteborg (HSN 12) under perioden Intressant i sammanhanget är att HSN 1, Östra Skaraborg, är det område som har den lägsta konsumtionen av läkarbesök per invånare. En uppdelning på de ingående komponenterna i undvikbar slutenvård visar att Östra Skaraborg (HSN 1) visar sig ha en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för astma, KOL, diabetes, kärlkramp, hjärtsvikt, njurbäckeninflammation under perioden 26-28, jämfört med länet som helhet. Nordöstra Göteborg har en högre andel som slutenvårdats med huvuddiagnos för KOL, diabetes, hjärtsvikt, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen jämfört med länet som helhet Sannolikt tillför begreppet värdefull information om en påverkbar del av sjukvården. En fördjupad analys av de viktigaste diagnosgrupperna skulle kunna ge information om förbättringsområden beträffande kvalitet och kostnadseffektivitet Slutenvård i HSN 1, 2, 3 Slutenvårdskonsumtionen i HSN 1, 2 och 3 har minskat kraftigt vilket beror på en minskning av vårdtillfällen med kort vårdtid inom NU-sjukvården. Dessa nämndområden hade tillsammans med Skaraborg den högsta slutenvårdskonsumtionen 26. Där har inte observerats motsvarande förändring. Kort om hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt både bland kvinnor och män, och det är den vikigaste anledningen till att medellivslängden ökar. Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och strokedödligheten har minskat med en tredjedel. Hjärtinfarkt Det finns betydande inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt. Östra Skaraborg (HSN 1) och Mittenälvsborg (HSN 6) har högst andel som slutenvårdats för hjärtinfarkt. Göteborg centrum väster (HSN 5) och Södra Bohuslän (HSN 7) har lägst andel. Andelen personer som slutenvårdats för akut hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har minskat i regionen under perioden 23-28, dock inte i Skaraborg (HSN 1 och 9). Stroke Det finns inomregionala skillnader i antalet som slutenvårdats för stroke. Mittenälvsborg (HSN 6), Sjuhärad (HSN 8) har en högre andel i befolkningen som slutenvårdats för stroke, jämfört med övriga regionen. Lägst andel individer som slutenvårdats för stroke finns i Göteborg centrum Väster (HSN 5). Andelen personer som slutenvårdats för stroke har minskat i regionen under perioden

51 49 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer Hälso- och sjukvårdsavdelningen ställer samman data över såväl produktion som konsumtion av ett urval av de vanligaste planerade operationerna i regionen. Materialet finns som bilaga i del 2. Sammanställningen görs för att följa utvecklingen av de viktigaste väntetidsåtgärderna och ge ett underlag för planering. Även om dessa operationer ofta uppmärksammas så svarar de trots allt för en relativt liten del, sannolikt drygt 5%, av den totala vårdproduktionen. Operationer i förhållande till behov Materialet har visat att det föreligger en betydande inomregional variation. En svårighet vid tolkningen är hur det faktiska behovet av operativa ingrepp är. Tabellerna har försetts med ett referenstal som är hämtat från senast tillgängliga källa. I de flesta fall är det frågan om nationella konsumtionstal som oftast inte är helt aktuella. Det är felaktigt att kalla dessa jämförelsetal för behovstal eftersom behovet kanske inte alls var tillgodosett med den volym som genomfördes under referensåret. Referenstalen kan vidare snabbt bli inaktuella eftersom indikationerna förändras. Ofta kan teknikutveckling göra att allt fler kan ha nytta av operativa ingrepp. På nationell nivå har projektet Öppna jämförelser introducerat konsumtionsstatistik 27 till en del beroende av de erfarenheter som gjorts i VGR. I figur F-1 ges konsumtionen av de ingrepp som redovisats för alla landsting. Hörselförbättrande operation Tonsillektomi Septumplastik Kranskärlsoperation Galloperation Ljumskbråcksoperation inkontinens kvinnor Hysterektomi Livmoderframfall Prostataförstoring Höftledsplastik Knäledsplastik Kataraktoperation procent Figur F-1. Antalet operationer/åtgärder åtgärder i förhållande till riket 27. Åldersstandardiserade värden. 1 = riksgenomsnittet. föregående år har det skett en minskning framförallt av inkontinensoperationer. Observera att denna förändring är mellan 26 och 27 och är beskriven i tabell F-1. De två övriga gynekologiska ingrepp som ingår i sammanställningen ligger avsevärt över riksgenomsnittet. Statistiken är mycket tillförlitlig till den del den baseras på slutenvård. För öppenvård kan jämförelsetalen bli högre för VGR genom tillförlitlig rapportering, t.ex. för ljumskbråck. Sannolikt ger statistiken ändå en god bild av den verkliga konsumtionen. Den största avvikelsen mot riksgenomsnittet gäller för hysterektomi på benign indikation där 21 % fler kvinnor opereras än riksgenomsnittet och t.ex. 63 % än i Stockholm. Det ingrepp där variationen är störst i Sverige är inkontinensoperationer där det görs mellan 27 och 119 ingrepp per 1 kvinnor. Gotland Västerbotten Örebro Kalmar Sörmland Gävleborg Västra Götaland Kronoberg Värmland Blekinge Skåne Stockholm RIKET Västmanland Västernorrland Östergötland Halland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Norrbotten antal/1 Figur F-2. Antalet inkontinensoperationerper 1 kvinnor i landstingen 27.. Åldersstandardiserade värden. 1 = riksgenomsnittet. Källa SKL. Bilden visar att variationen mellan landstingen snarast är större än den inomregionala variationen i VGR. I tabell F-1 redovisas den regionala statistiken över ett antal operationer i VGR samt antal väntande. Bilden visar det finns en betydande variation där invånarna i VGR i de flesta fall har en betydligt högre konsumtion än riksgenomsnittet. Jämfört med

52 5 Tabell F-1. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA, egen /3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 Framfallsop Gallstensop Hysterektomi, benign Höftplastiker, primära Inkontinensop, kv Kataraktop Knäplastiker, primära Ljumskbråckop Prostataop, benign Ryggop i u i u i u Tonsillektomi Hörselop Septumplastik Varicer Obesitas Hängbuk Tabellen ovan är ett kondensat av en mycket detaljerad beskrivning av produktionen inom 17 områden. I tabell F-2 redovisas den procentuella förändringen av antalet ingrepp de fem senaste åren. Tabell F-2. Konsumtion av operationer av planerad vård och antal väntande vid respektive årsskifte. Källa: HSA. % förändring Operationer väntande Obesitas Hängbuk Inkontinensop, kv Varicer 55 9 Knäplastiker, primära Höftplastiker, primära Ryggop 2 Framfallsop Tonsillektomi 7-15 Kataraktop 3-5 Gallstensop 2-5 Hysterektomi, benign Hörselop Ljumskbråckop Prostataop, benign Septumplastik Den mest markanta förändringen är ökningen av obesitaskirurgi. Även om inkontinensoperationer visat en minskande tendens ses en avsevärd ökning i ett femårsperspektiv. Det kan noteras att antalet minskat kraftigt även för ingrepp där antalet operationer inte ökat nämvärt Konsumtionsmönster: I tabell F-2 ges antalet operationer i förhållande till befolkningen på ett jämförbart sätt. Genomsnittet för VGR är satt till 1. Även om data inte är åldersstandardiserade så är de relaterade till en viss befolkningsgrupp, tex. för prostataoperationer män 65 år och äldre, vilket gör data rimligt jämförbara.. Därför speglar siffrorna reella skillnader.

53 51 Tabell F-3. Antalet operationer per invånare 27 i hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. Uttryckt som index där VGR=1. Operation/HSN Framfallsop Gallstensop Hysterektomi, benign Höftplastiker, primära Inkontinensop, kv Kataraktop Knäplastiker, primära Ljumskbråckop Prostataop, benign Tonsillektomi Hörselop Septumplastik Varicer medel Specifika kommentarer Liksom tidigare år finns det stora variationer i hur många ingrepp det utförs av väntetidsåtgärder såväl inom landet som inom regionen. I tidigare års rapporter har lyfts fram specifika områden vilket inte görs vidare här. De skillnader som påpekats kvarstår inom de flesta områden. Variationerna är ofta så stora att de inte betingas av skillnader i sjuklighet utan snarare av skillnader i medicinsk praxis. Det finns stora skillnader för såväl mindre polikliniska ingrepp såsom inkontinensoperationer som resurskrävande ingrepp som ledproteser. Liksom tidigare noteras inget entydigt samband mellan produktionsökning och minskning av antalet väntande. Kort om väntetidsåtgärder - Produktion och konsumtion av vissa väntetidsåtgärder redovisas detaljerat i tabellbilagan. - Såväl inom landet som inom regionen finns det en betydande variation i hur ofta kirurgiska ingrepp utförs. En variation som mer avspeglar olika indikationer än skillnader i sjuklighet.. - Samspelet mellan väntande och produktionen är komplicerat och påverkas av många faktorer bland annat prioriteringar och praxis.

54 52 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning Detta avsnitt ger en översikt av aktiviteter inom området uppföljning av kvalitet inom hälso- och sjukvården ur ett regionalt perspektiv. I detta avsnitt utvecklas kortfattat redovisning av kvalitetsmått från olika källor som i de flesta fall är öppet tillgängliga. Urvalet strävar efter att belysa viktiga områden där Öppna Jämförelser och den regionala indikatorförteckningen varit styrande. Uppgifterna är i stor utsträckning kommenterade. Det är dock inte en komplett redovisning med ovanstående normer som utgångspunkt. Kvalitetsuppföljning tar en ökande plats i den regionala uppföljningen av hälso- och sjukvård. Under 28 finns ett flertal aktiviteter som påverkar den framtida uppföljningen. Bland annat: Den förändrade primärvårdsorganisationen som i ökad utsträckning leder mot uppföljning av kvalitet. Målrelaterad ersättning används i ökande utsträckning inom fler områden. Revidering av regional förteckning över kvalitetsregister som underlag för deltagande. Revidering av regional förteckning av kvalitetsindikatorer och regionala måltal för ett urval av kvalitetsindikatorer Den tredje rapporten - Öppna Jämförelser - från SKL i samarbetet med Socialstyrelsen har utökat sin uppföljning och kompletterat med mer detaljerad redovisning. Regional patientsäkerhetssamordnare har tillträtt under året. Redovisning av resultat från kvalitetsindikatorer inom psykiatri Framtagande av regionala handlingsprogram för God Vårdområden I oktober publicerade SKL i samarbete med Socialstyrelsen den tredje rapporten Öppna Jämförelser. Antalet indikatorer har utvidgats och ett nytt inslag är att ett stort antal indikatorer nu redovisas på sjukhusnivå. HSU har slagit fast att ambitionsnivån för de indikatorer som ingår i Öppna jämförelser är att enskilda verksamheter, där så är tillämpbart, skall ha som mål att uppnå minst genomsnittliga resultat för riket. I VGR skall detaljerade data tas fram för indikatorer så långt detta är möjligt. I denna rapport redovisas ett flertal av indikatorerna uppdelade på detta sätt. Den mer detaljerade redovisningen i Öppna Jämförelser innebär att mer detaljerad härledning av landstingsresultaten kan göras långt tidigare. I detta års rapport har ett flertal av indikatorerna i Öppna Jämförelser delats upp på mer detaljerad nivå för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde eller per utförarförvaltning. Källor: För de flesta avsnitt används nationella kvalitetsregisters årsrapporter. Detta innebär en eftersläpning av data eftersom de i allmänhet redovisar ett år under efterföljande höst. När det gäller det nationella diabetesregistret och Svenskt Njurregister har data från 28 inhämtats direkt från registren. Detta arbetssätt innebär mycket kort tid från det att data kan levereras till denna rapports färdigställande varför de praktiska möjligheterna att utvidga detta arbetssätt är begränsade. Det krymper också möjligheterna att hinna med analyser, avstämningar med berörda och med nya frågeställningar som genererats. I tabell H-1 listas de indikatorer som ingår i Öppna >Jämförelser och redovisas på vilken plats i Verksamhetsanalys som data finns återgivna på regional nivå.

55 53 Tabell H-1. Förteckning över indikatorerna i Öppna Jämförelser och deras kod och var detaljerade resultat redovisas i denna rapport Allmänna indikatorer A:1 Hälsopolitiskt åtgärdbar A-16, dödlighet 17 A:2 Sjukvårdsrelaterad A-18, åtgärdbar dödlighet 19 A:3 Undvikbar slutenvård E4-2 A:4 Vaccination av barn MPR A:5 Influensavaccination av äldre A:6 Förekomst av MRSA A:7 Gynekologisk cellprovskontroll Läkemedelsbehandling A:8 Läkemedelsinteraktion bland äldre A:9 Tio eller fler läkemedel bland äldre A:1 Förekomst av antibiotikabehandling A:11 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika A:12 Kinoloner vid behandling med urinvägsantibiotika A:13 Biologiska läkemedel H-86 vid reumatoid artrit Intensivvård A:14 Dödlighet efter vård på H-88 IVA A:15 Återinläggning på IVA H-16 Cancersjukvård A:16 Överlevnad vid H-39 tjocktarmscancer A:17 Överlevnad vid ändtarmscancer H-4 A:18 Överlevnad vid bröstcancer H-41 A:19 Reoperation vid ändtarmscancer Se ÖJ A:2 Kurativ behandling vid prostatacancer A:21 Tid till behandling vid ÖNH-tumör Mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård A:22 Tidiga aborter A:23 Dödfödda A:24 Neonatal dödlighet A:25 Låg Apgar-poäng A:26 Bristningar vid förlossning Se ÖJ Diabetesvård A:27 Måluppfyllelse för H-3,7 blodsockervärde (HbA1c) A:28 Måluppfyllelse för H-4,8 blodtryck A:29 Blodtryckssänkande H-9, behandling A:3 Blodfettssänkande H-5,1, behandling 11 Psykiatrisk vård A:31 Regelbunden behandling med sömnme- (J-1) del/lugnande A:32 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre (J-1) A:33 Självmord i befolkningen A:34 Förbättring efter vård vid ätstörning Strokesjukvård A:36 Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstro- H-8 ke A:37 Vård vid strokeenhet H-23 A:38 Funktionsförmåga H-32 efter stroke A:39 Blodförtunnande H 27- behandling av strokepatienter med förmaksflimmer 3 A:4 Återinsjuknande i (H-2) stroke Hjärtsjukvård Sid 66 Ortopedisk sjukvård A:49 Risk för revision efter knäprotesoperation A:5 Implantatets långtidsöverlevnad efter total höft- H-79 protesoperation A:51 Omoperation efter H-77 total höftprotesoperation A:52 Patientrapporterat H-8 resultat av total höftprotesoperation A:53 Väntetid inför höftfrakturoperation H73-74 A:54 Protesoperation vid KPPavsn höftfraktur A:55 Läkemedel mot benskörhet efter fraktur H-1 A:56 Oönskade händelser efter knä- och höftprotesoperation A:57 Förbättring efter operation av diskbråck i ländryggen Njursjukvård A:58 Dödlighet i aktiv uremivård A:59 Måluppfyllelse för H-48, dialysdos 5 A:6 Kärlacccess vid dialys H-52 Annan behandling A:61 Omoperation vid H-63 ljumskbråck A:62 Synfel vid kataraktoperation Se ÖJ A:63 Patientrapporterat resultat av septumplastik Patienterfarenheter B:1 Tillgång till sjukvård B:2 Förtroende för vårdcentraler B:3 Förtroende för sjukhus B:4 Sammanfattande betyg för vårdcentraler B:5 Sammanfattande betyg för sjukhus B:6 Förväntad hjälp vid besök B:7 Rimlig väntetid vid besök på vårdcentral B:8 Vårdcentralers tillgänglighet per telefon B:9 Nöjda med sjukhusvård vid stroke Tillgänglighet Kostnader kostnad per invånare D:1 Hälso- och sjukvårdskostnad D:2 Strukturjusterad hälsooch sjukvårdskostnad D:3 Primärvård kostnad D:4 Specialiserad somatisk vård kostnad D:5 Specialiserad psykiatrisk vård kostnad D:6 Förändring av hälsooch sjukvårdskostnad D:7 Justerad läkemedelskostnad kostnad per prestation D:8 Kostnad per prestation/drg-poäng D:9 Förändring av kostnad per prestation D:1 Kostnad per vårdkontakt i primärvård kostnadseffektiva behandlingsval D:11 Omeprazol vid refluxsjukdom och magsår D:12 Lågkostnadsstatin vid blodfettssänkande behandling D:13 ARB vid blodtryckssänkande behandling D:14 Dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall D:15 Dagkirurgiska operationer vid ljumskbråck Hänvisningar är till figurer - Kursiv text=tabell Inom parantes liknande mått. I-1 I-2 I-3 I-11 I-12 D-6 I-5 H-35 D C-2 C-2, 6 C-1 C-6, C- 5 C-6 Tabellbilaga Tabellbilga

56 54 Det Nationella Diabetesregistret, NDR. I Sverige har omkring 4 procent av befolkningen, 36 individer diabetes. För personer över 8 år är prevalensen nära 2 procent. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning. Man beräknar att ca 9 procent av all diabetes utgörs av typ 2. Diabetessjukdomen har betydande ekonomiska konsekvenser. Förutom direkta kostnader för kontroll och behandling av själva diabetessjukdomen svarar den för en stor del av kostnaderna inom ögonsjukvård, njursjukvård och vård för hjärtkärlsjukdomar. Ca 8 % av de direkta sjukvårdskostnaderna har angetts orsakas av diabetes och följdsjukdomar. För närvarande pågår ett arbete med uppdatering av de nationella riktlinjerna för diabetesbehandling där ett förslag förväntas bli färdigt i juni 29. Det Nationella Diabetesregistret (NDR) innehåller data från behandlande enheter om patienter som har diabetes. NDR registrerar ett flertal data på varje patient som kan sammanställas som mått på kvalitet och grad av måluppfyllelse i förhållande till riktlinjer. Registret redovisar det senaste uppmätta värdet för en patient under året om det finns flera uppgifter. Det innehåller också data om hur patienten behandlas vilket kan ge en uppfattning om hur väl behandlingsriktlinjer efterlevs. VGR är huvudman för det nationella diabetesregistret. Det är knappast möjligt längre att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete avseende diabetes utan det verktyg som NDR erbjuder. Särskilt viktigt blir registret därför att det omfattar en så stor patientgrupp där sjukdomen har konsekvenser för vården inom ett stort antal specialiteter. Täckningsgrad: NDR är det största kvalitetsregistret i världen avseende diabetes. Registret beräknades omfatta 156 patienter 26. Av dessa var ca 39 typ 1 diabetiker. Täckningsgraden är god för dessa men ca 5 % för typ 2 diabetes. I registret definieras typ 1 diabetes som patienter med debut före, och typ 2 diabetes som patienter med debut efter 3 års ålder. Tabell H-2. Av NDR beräknad anslutningsgrad (%) 27 och 28. Vårdnivå Medicinkliniker, typ 1 6,5 7,1 Medicinkliniker, typ 2 7,7 8,2 Primärvård, typ 2 38,6 52,5 Andelen baseras på att antalet personer med diabetes i varje landsting har uppskattats till 4 % av landstingets totala antal invånare. Deltagandegraden definieras som antal till NDR rapporterade patienter, i var och en av patientgrupperna, som andel av samtliga personer med diabetes i landstinget. Tabellen visar att ca 68 % av diabetespatienterna bedöms vara registrerade i NDR 28 där 7,1 % är typ 1 diabetiker vid medicinklinik. Den säger inget om det finns ett bortfall i registreringen vid medicinkliniker. Tabellen visar en påtagligt ökande registrering sedan 27. Antalet patienter i primärvård som registrerats i NDR har ökat från 27 6 till 32 7 i VGR mellan åren. Det är ett uttalat mål att uppnå en hundraprocentig anslutning till NDR i VGR. Primärvårdens deltagande i det nationella diabetesregistret är en av de indikatorer som har försetts med ett regionalt måltal och som föreslagits vara lämplig för målrelaterad ersättning. Till denna rapport har detaljerad analys av täckningsgrad inte gjorts men bilden nedan ger en viss översikt. % av befolkningen , 11, 12 Figur H-1. Procent av befolkningen registrerad i NDR 28 per hälso- och sjukvårdsnämnd. Göteborgsnämnderna har grupperats tillsammans. Även om det finns anledning att tro att diabetesprevalensen är lägst i Göteborgsområdet talar bilden för att registreringen synes vara lägst i Göteborgsområdet. Försök har gjorts med analys av täckningsgrad på vårdcentralsnivå men en sådan beräkning får låg precision. Om täckningsgrad beräknas genom att andelen registrerade i NDR jämförs med antal individer med diabetesdiagnos på en vårdcentral har många enheter över 1 % täckningsgrad sannolikt beroende på att patienter inte får diabetesdiagnos i VEGA. Ett annat problem är att en individ kan ha besökt flera vårdcentraler och fått diabetesdiagnos där. Ett annat sätt att analysera detta kan komma att bli att beräkna andelen i diabetesregistret av de listade patienterna på en vårdcentral. Landstingsjämförelse. NDR sammanställer i sin årsrapport landstingsprofiler för viktiga indikatorer De tre patientgrupperna som används är: Typ 1 diabetes vid medicinkliniker; 9 1

57 55 Typ 2 diabetes vid medicinkliniker; Typ 2 diabetes inom primärvården. Nedan redovisas utfallet för VGR 28. HbA1c<6,% Typ 1 diabetes, sjukhus Typ 2 diabetes, primärvård Data är inte helt jämförbara med 27 eftersom gränser ändrats. För 27 angavs t.ex. HbA1c 6 % men för 28 < 6 %. Det kan ändå konstateras att det skett förbättringar. Särskilt måluppfyllelse för kolesterol och LDL-kolesterol är bättre där medicinklinikerna nu överträffar riksgenomsnittet Blodtryck 13/8 mm Hg Total Kolesterol<4,5 mmol/l LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Icke-rökare Diabetsnefropati Kontroll av fotstatus Figur H-2. Skillnad i procenttal för VGR mot riksgenomsnittet. Positiva tal bättre än riket. Diabetesmottagningar vid sjukhus Data i diabetesregistret är bäst jämförbara för medicinkliniker där täckningsgraden är hög. Den allt bättre anslutningen av primärvård förbättrar jämförbarheten även här. Viktiga indikatorer är måluppfyllelse för blodsockerkontroll, blodtryck och kontroll av höga lipider i blod eftersom goda nivåer väsentligt minskar risken för långtidskomplikationer. Ett av de värden som registreras i NDR är HbA1c. Det är ett blodprov som visar hur väl blodsockret är kontrollerat över en längre tid, ca 3 månader. God blodsockerkontroll minskar risken för komplikationer. Som indikator har NDR redovisat andel patienter med HbA1c under 6, %. Det är ett högt uppsatt mål som majoriteten inte uppnår. I figur H-5 anges hur väl behandlingsmålet har uppnåtts vid diabetesmottagningarna vid sjukhusen i VGR. procent Skene Borås Mölndal NÄL riket Alingsås Kungälv Uddevalla Falköping VGR Sahlgrenska Lidköping Skövde Östra Lundby FSS Figur H-3. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6, %, 28. Figuren visar att det är fler patienter som uppnår behandlingsmålet, HbA1c<6%, i VGR än i riket och att de flesta enheter överträffar riksgenomsnittet. Resultaten vid Sahlgrenska har stor betydelse för de samlade resultaten i VGR eftersom de svarar för ca 25 % av patienterna i regionen. God blodtrycksbehandling är mycket viktigt för att förhindra utvecklingen av komplikationer som hjärtinfarkt, stroke och död, men även småkärlssjukdom som drabbar ögon, njurar och nervsystem. procent Lidköping Kungälv Uddevalla Riket Borås VGR NÄL Sahlgrenska Alingsås Skene FSS Östra Skövde Falköping Lundby Mölndal Figur H-4. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet blodtryck 13/8 mm Hg, 28. De flesta enheterna överträffar riksgenomsnittet.

58 56 procent Lundby Uddevalla Lidköping NÄL Alingsås Kungälv Falköping Riket Östra VGR Skene Sahlgrenska Mölndal Borås Skövde FSS Figur H-5. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 28. Jämfört med föregående år är VGR nu bättre än riket då genomsnittet för regionen är högre än riket. procent Sahlgrenska Alingsås Kungälv VGR Östra Uddevalla Skene Skövde Lundby Riket NÄL Borås Falköping Mölndal Lidköping FSS Figur H-6. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet kontroll av fotstatus, 28. Värdet för Sahlgrenska felaktigt. Se text. Liksom tidigare finns det brister i måluppfyllelse. 27 avseende genomförd kontroll av patienternas fotstatus gjordes en särskild genomgång vid SU/Sahlgrenska som placerar sig sämst. Det verkliga värdet skall enligt en stickprovsundersökning vara 93 %. Det föreligger problem med export av data från journalsystem till det nationella registret vilket förefaller gälla fortfarande. Det kan även gälla andra enheter. Problemet har uppmärksammats tidigare men inte fått sin lösning. Primärvård Nedan redovisas resultat för kvalitetsindikatorer för primärvård för respektive HSN-område. Även inom primärvård är resultatet för blodsockerkontroll bättre än i riket. Nivån ligger högre än för den patientgrupp som behandlas vid medicinklinikerna vilket framförallt beror på att det är en helt annan patientgrupp. Inom primärvården behandlas nästan uteslutande typ 2 diabetes med debut efter 3 års ålder. En del av dessa behandlas vid medicinkliniker men det är då svårare sjuka patienter där det är svårare att uppnå mål. Resultaten för dessa har inte redovisats i föregående avsnitt utan endast typ 1 diabetes behandlade vid medicinkliniker. procent RIKET VGR Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet Hba1C <6, % 28. Andelen som uppnår målet för HbA1c är väsentligen högre än för medicinklinikerna på grund av den typ av patienter det är frågan om. 5 7 Graden av god blodtryckskontroll är väsentligt sämre för den kategori patienter som behandlas inom primärvården. procent RIKET 9 1 VGR Figur H-8. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck 13/8 28. Orsaken till den lägre måluppfyllelsen är att det är patienter med typ 2 diabetes där högt blodtryck ofta är en del av sjukdomsbilden. En annan indikator som används inom öppna jämförelser är andelen patienter som behandlas för högt blodtryck. Fördelen med indikatorn är att den kan beräknas från läkemedelsregistret och därmed omfattar alla patienter med diabetesmedicinering. Figuren nedan visar andelen med blodtryckssänkande behandling i primärvård men där data för denna indikator hämtats från NDR.

59 57 procent VGR RIKET Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som behandlas med blodtryckssänkande behandling 28. Det saknas samband mellan denna indikator om behandling och andel som uppnår målblodtrycket för alla 136 vårdcentraler i diabetesregistret (r=-,9). Det synes således vara en tveksam surrogatindikator för mätning av resultat på vårdcentralsnivå. Det liknar resultatet i Öppna Jämförelser där VGR har bra resultat för måluppfyllelse blodtryck men sämre än riket för andelen behandlade med blodtryckssänkande läkemedel. Det kan bero på att andelen som behandlas med blodtryckssänkande medel är hög och spridningen i resultat mellan såväl landsting som HSN-områden är liten. Det är viktigare att patienten får rätt läkemedel, att de ges i rätt dos och kompletteras med ytterligare medel vid otillräcklig effekt. Detta avläses rimligen bäst genom den andel patienter som uppnår behandlingsmålet. Nedan redovisas andelen som uppnår behandlingsmålet kolesterol < 4,5 mmol/l. procent VGR RIKET 7 12 Figur H-1. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l, 28. Lägst andel som uppnår behandlingsmålet för kolesterol återfinns inom nämnderna i 6, 9 och En annan indikator på behandling av blodfettrubbningar är den som används i öppna jämförelser. Det är andelen diabetiker, 4 år och äldre som behandlas med lipidsänkare. Fördelen med indikatorn är att den kan beräknas från läkemedelsregistret och därmed omfattar alla patienter med diabetesmedicinering. Figuren nedan visar andelen med lipidsänkande behandling i primärvård enligt NDR. procent VGR RIKET Figur H-11. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som behandlas med lipidsänkare 28. Om alla vårdcentraler inkluderas (n=136) så är korrelationen mellan behandlade med lipidsänkare vid respektive vårdcentral och faktiska resultat i form av måluppfyllelse för kolesterol inte särskilt hög, r=,4. Det synes som det är en svag surrogatindikator för bedömning av resultat på vårdcentralsnivå på samma sätt som diskuterats för andelen med blodtryckssänkande behandling ovan. Däremot finns ett mycket starkare samband mellan andelen som uppnår mål för kolesterol och den totala lipidsänkarbehandlingen i hela befolkningen som dock bara kan beräknas per HSN. procent < 4, andel kol<4,5 mmol/l DDD lipidsänkare Figur H-12. Relationen mellan andel av patienter typ 2 diabetes, primärvård, med kolesterol <4,5 mmol/l, 28 för 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och förskrivning av lipidsänkande medel till befolkningen i dessa områden. r=,9. Det bättre sambandet skulle kunna förklaras med att i detta samband används DDD - definierade dygnsdoser. Det talet påverkas såväl av antalet patienter som behandlas som de doser som används. Dessa data talar för att en låg förskrivning på befolkningsnivå representerar en underbehandling med blodfettsänkande läkemedel DDD/1 individer

60 58 procent VGR 3 RIKET Figur H-13. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, där kontroll av fotstatus har gjorts 28. Om undersökning av patientens fötter har gjorts är en relevant indikator. Den stora variationen talar dock för att det finns problem i registreringen. Hur väl man lyckas med behandling av blodtryck, sockerkontroll och blodfettrubbningar har en mycket stor betydelse för patientens risk för komplikationer. I figuren nedan har givits ett sammansatt mått för indikatorerna andel som uppnått mål för blodtryck, kolesterol och HbA1c. Det redovisas per hälso- och sjukvårdsnämnd. För varje indikator har resultatet i nämndområdena rankats från 12 (bäst) till 1. Dessa rangnummer har sedan summerats för varje nämndområde. summa poäng Figur H-14. Jämförelse av måluppfyllelse för tre indikatorer, typ 2 diabetes primärvård. Summan av ranking för måluppfyllelse inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnd 28 där ett högt värde innebär jämförelsevis hög måluppfyllelse. Ett högt sammanlagt tal visar att behandlingen i högre utsträckning når måltalet. Det bästa sammanlagda resultatet ses således i HSN 11 och 12, 8 och 7 och det sämsta för HSN 6 och 9 och 2. Denna metod för ranking är ett grovt mått. Skillnader kan inte signifikansbedömas men det har god överensstämmelse med t.ex. antalet vårdcentraler per HSN som överträffar riksgenomsnittet för respektive indikator. En låg ranking i denna jämförelse kan vara en utgångspunkt för fortsatt analys. Genusperspektiv Indikatorerna som nämnts ovan har delats upp på kvinnor och män. Tabell H-3. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål 28. Typ 1 diabetes sjukhus. män kvinnor HbA1c<6, % 19,2 18,6 Blodtryck <13/8 mm Hg 67,2 75,6 Blodtryckssänkande behandling 4,1 36,9 Total Kolesterol<4,5 mmol/l 47,9 41,3 lipidsänkande behandling 33,1 3,8 Tabell H-4. Andel av patienter, kvinnor/män som uppnår behandlingsmål 28. Typ 2 diabetes primärvård. män kvinnor HbA1c<6, % 53,9 55,2 Blodtryck <13/8 mm Hg 39,2 36,8 Blodtryckssänkande behandling 73,6 75,7 Total Kolesterol<4,5 mmol/l 44, 31,4 lipidsänkande behandling 51,3 5,2 Det noteras vissa skillnader mellan könen. Tydligast är graden av måluppfyllelse för kolesterol där den är väsentligt högre hos män trots att andelen behandlade är förhållandevis lika. Skillnader kan t.ex. bero på olikheter i ålder och olikheter i utgångsvärden som inte låter sig bedömas här. Skillnaden kan motivera en fortsatt analys. Kort om NDR - Det Nationella Diabetes Registret (NDR) är ett viktigt instrument för kvalitetsuppföljning inom diabetesvården - Anslutningsgraden till registret fortsätter att öka men brister finns fortfarande framförallt inom vården utanför sjukhusen i Göteborgsområdet - Behandlingsresultaten för blodsocker- och blodtryckskontroll hävdar sig väl i ett nationellt perspektiv men det finns en underbehandling av blodfettrubbning i primärvård - Det finns inomregionala variationer av betydelse - Kvaliteten i omhändertagande i primärvård har störst betydelse eftersom de flesta patienter behandlas i primärvård och är ett viktigt område för kvalitetsuppföljning i primärvård. - Nya nationella riktlinjer under året kommer att påverka uppföljning.

61 59 Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS Den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn är diabetes. I Sverige insjuknade 813 barn före 18 års ålder i diabetes år 27. Cirka 77 barn med diabetes tas om hand på barndiabetesmottagningar i landet och drygt 13 av dessa barn bor i Västra Götaland. Barnen sköts vid sjukhusens barnkliniker av speciella barndiabetesteam bestående av specialistläkare, diabetessjuksköterska, dietist, kurator och psykolog. I Västra Götaland finns 6 mottagningar för barn med diabetes. Normalt rekommenderas att barnen gör fyra besök per år hos läkare och diabetessjuksköterska. SWEDIABKIDS har funnits sedan år 2 och har Västra Götalandsregionen som huvudman. Det är ett på många sätt unikt register (SKL, 28) med ett utvecklat beslutstöd inbyggt i kvalitetsregistret. Registret genererar automatiskt standardstatistik där den egna enhetens resultat jämförs med nationella data on-line. Samtliga uppgifter är både sökbara och exporterbara för vidare bearbetning. Från 28 är registret webb-baserat. Täckningsgraden har i flera år varit mycket hög. Från år 27 ingår samtliga barn i landet i registret. Här redovisas data för år 27 och 28. Vid diabetes är en god kontroll av blodsockret viktigt för att förhindra såväl akuta som kroniska komplikationer av sjukdomen. HbA1c anges i procent och är ett mått på hur blodsockret legat under de senaste 6-8 veckorna. Ett lägre värde innebär en lägre risk för komplikationer. Generellt sett har flickor och pojkar i yngre åldrar relativt lika HbA1c medan flickorna har högre HbA1c än pojkarna i tonåren. HbA1c-värdet varierar med åldern och det är därför svårt att ange en nivå som alla barn bör uppnå. Amerikanska diabetesassociationen (ADA) har 28 föreslagit följande målnivåer (översatta till svenska värden): Tabell H-5. Målnivåer (enl. ADA) för HbA1c i olika åldrar. Källa: SWEDIABKIDS. Ålder i år Målnivå - 6 >6,7 och <7, <7, <6,7 helst <6,2 Det är lättare att nå bra blodsockerkontroll för barn som har kvar egen insulinproduktion (är i remission). I nedanstående figur redovisas HbA1c-värden för barn som inte längre har egen insulinproduktion, definierat som att de har ett insulinbehov överstigande,5 enheter/kg. Av figuren framgår att under 28 har HbA1c ökat vid flera av klinikerna i Västra Götaland. Äldre barn har genomsnittligt högre nivå än yngre men en förändrad ålderssammansättning kan inte förklara skillnaderna. Två kliniker ligger under och fyra över riksgenomsnittet. Spridningen över landet är dock stor. Lägst medelvärde år 28 hade Växjö (HbA1c 6,2 %) och högst låg Gällivare på 7,9 %. Viktigt att notera är att vid små kliniker, som t.ex. Gällivare, kan medelvärdet påverkas väsentligt av enstaka patienters höga värden. Nivån på HbA1c förbättras successivt i landet. Under den senaste 5-årsperioden har HbA1c förbättrats också vid barndiabetesmottagningarna i Västra Götaland. De 3 kliniker som 28 visar stor ökning har under de senaste 5 åren inte tidigare legat så högt. Trollhättan Uddevalla Skövde Göteborg Lidköping Borås Riket , 6,2 6,4 6,6 6,8 7, 7,2 7,4 7,6 Medel-HbA1c, % Figur H-15. Klinikmedel-HbA1c (27 och 28) för patienter med insulinbehov över,5 E/kg, d.v.s. de har helt förlorat förmågan till egen insulinproduktion. Observera att skalan inte börjar på. Källa: SWEDIABKIDS. Tillförsel av insulin med hjälp av en s.k. insulinpump är ett sätt att efterlikna den normala funktionen hos bukspottkörteln. Pumpen kan programmeras och avger insulin i hundratals doser per dag. Det ger förutsättningar för en mer kontrollerbar tillförsel av insulinet. Syftet är att uppnå mindre svängningar i blodsockret. Med vanlig behandling ges insulinet vid 3-6 tillfällen per dag med s.k. insulinpenna. Pumpen gör också att det blir smidigare att ta extra doser under dagen och barnet kan få en friare livsstil. Det krävs dock täta kontroller av blodsockret vid pumpbehandling. Pumpen kan krångla på olika sätt vilket ganska snabbt kan leda till höga blodsockervärden och s.k. syraförgiftning (ketoacidos) med behov av sjukhusvård. Jämfört med diabetespatienter som använder insulinpenna har de som använder pump något högre HbA1c. Antalet barn som använder pump ökar successivt. I hela landet använde 27 % av barnen insulinpump år 27. Motsvarande siffra för 28 är 33 % men variationen mellan kliniker är stor (12 58 %). Vid alla barndiabetesmottagningar i Västra Götaland är andelen barn som använder insulinpump över genomsnittet för landet (Figur H-16).

62 6 Borås Trollhättan Göteborg Uddevalla Lidköping Skövde Riket Andel insulinpumpar, % Figur H-16. Andel patienter, i %, som använde insulinpump 27 och 28. Källa: SWEDIABKIDS. Tabell H-6. Andel, i %, av barn över 9 år som fått blodtrycket kontrollerat minst en gång under 27 respektive 28. Källa: SWEDIABKIDS. Klinik Andel, % Borås Trollhättan Göteborg 9 71 Skövde Uddevalla 5 89 Lidköping Riket För att förhindra senkomplikationer är det viktigt med en bra kontroll av bl.a. blodtrycket, speciellt när barnen börjar bli lite äldre. Normalt varierar blodtrycket med både ålder och kön vilket försvårar bedömningen av vad som är ett förhöjt respektive normalt blodtryck. Därför finns i SWEDIABKIDS ett beslutstöd så att blodtryckets avvikelse från det normala direkt visas i samband med att värdena registreras. Detta har bidragit till en tydlig ökning av andelen barn som får sitt blodtryck kontrollerat. Klinikerna i Västra Götaland hör till de som mäter blodtrycket mer ofta (Tabell H-6). Barn och ungdomar med diabetes skall ha en normal tillväxt. En hög insulintillförsel leder till övervikt. Det är nödvändigt att noggrant kunna följa längd, vikt och BMI-utvecklingen under uppväxten i tillväxtdiagram och de utgör därför en viktig komponent i kvalitetsregistret SWEDIABKIDS. Kort om SWEDIABKIDS - Täckningsgraden är 1 %. - Registret har ett välutvecklat inbyggt beslutsstöd. - Under den senaste 5-årsperioden har de genomsnittliga HbA1c-värdena förbättras i Västra Götaland, men under 28 har flera av klinikerna ett något högre värde än tidigare. - Andelen barn som använder insulinpump är hög i Västra Götaland. - Andelen barn som får blodtrycket kontrollerat har ökat markant sedan 27.

63 61 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar. Omkring 3 personer per år insjuknar i stroke, av dessa är mer än 8 % över 65 år. Dessutom drabbas ca 8 människor årligen av TIA (transitoriska ischemiska attacker) Upp till var femte person avlider av sin stroke och sjukdomen kräver i regel omfattande rehabiliteringsinsatser Något fler män än kvinnor vårdades för stroke 27. Medelåldern för insjuknade och registrerade i Riks-Stroke var 79 år för kvinnor och 74 år för män. Dubbelt så många män som kvinnor insjuknar före 65 års ålder. Kvinnorna är äldre vid insjuknandet och i åldersgruppen 8 år och uppåt är antalet kvinnor bland strokepatienterna klart högre än antalet män. Det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård Riks-Stroke har funnits sedan I Riks-Stroke registreras information om patienter med stroke som vårdats på sjukhus. Det innebär att de som dör utanför sjukhus, hanteras polikliniskt eller inom kommunernas särskilda boenden inte ingår. Registret innehåller även data som insamlats efter vårdepisoden om t.ex. funktionsgrad och boende. Samtliga sjukhus i regionen rapporterar till Riks- Stroke Datakällor för föreliggande uppföljning är dels årsrapporten från Riks-Stroke dels utdrag ur registren levererade av respektive sjukhus i regionen. För sjukhusen redovisas i de flesta diagram Mariestad, Falköping och Skövde sammantaget. För SU/Sahlgrenska särredovisas avdelning Mestro och avdelning 28 i flertalet diagram. Avdelningarna har olika inriktning och vårdar omkring 67 % av alla strokepatienter inom SU/Sahlgrenska. Täckningsgrad På nationell nivå redovisar registret något färre inregistrerade under 27 jämfört med 26. Motsatt förhållande redovisas för Västra Götalandsregionens sjukhus. Preliminära data för 28 tyder på att antalet inregistrerade fall motsvarar 27 års nivå. I figuren nedan ges en beräkning av täckningsgrad av sjukhus i VGR. För bedömning av anslutningsgrad har vårdtillfällen med stroke som förstadiagnos, exklusive återinläggningar inom 28 dagar, identifierats i den regionala vårddatabasen. Dessa har ställts i relation till antalet registrerade i Riks- Stroke. Procent Falköping Kungälv Skene Alingsås Borås Skövde Lidköping Mariestad Mölndal Sahlgrenska NÄL Östra Uddevalla Figur H-17. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke 27. Källa Vega. Men det är inte bara täckningsgraden som är viktig utan också datakvaliteten. Uppföljningsdata saknas fortfarande men uppföljningen har förbättrats för bl. a Östra Sjukhuset, Borås, Mölndal och Lidköping. Andelen för respektive sjukhus visas i figur H Alingsås Falköping Skövde Skene Uddevalla Mariestad NÄL Kungälv Borås Sahlgrenska Mölndal Lidköping Östra Figur H-18 Andel strokepatienter med tremånadersuppföljning. Avser år Källa Riks-Stroke. Jämförelsen mellan antal patienter och vårdtillfällen för stroke registrerade i VEGA respektive i Riks- Stroke visar att det fortfarande finns ett bortfall i registreringen. SU har ett större bortfall än övriga sjukhus i regionen. Lägst andel registrerade har Sahlgrenska Östra som dels registrerar ca 8 % av strokefallen och för dessa patienter redovisar ytterligare ett bortfall på 2 % i tremånadersuppföljningen. Lidköping saknade uppföljning för var fjärde patient för 26 men har förbättrat sin uppföljning.

64 62 Bristande registrering kan ibland ge svårigheter att jämföra resultat mellan sjukhus. Till detta kommer att uppgifter kan saknas för enskilda variabler. Det gör att vissa indikatorer bara kan vara jämförbara för hälften av sjukhusen. Så finns det t.ex. ett bortfall i registreringen av trombolys på SU/Sahlgrenska där trombektomierna inte registreras i Riks-Stroke. Andra faktorer som måste vägas in i tolkningen av resultat är i vilken utsträckning registreras patienterna utanför strokeenhet? I vilken utsträckning registreras stroke som inträffar i terminalskedet av annan allvarlig sjukdom? Resultat Diagnoser I Västra Götaland insjuknade ca 5 personer i någon form av stroke under år 27. Vanligaste strokediagnosen var cerebral infarkt eller blodpropp i hjärnans kärl, som registrerades för drygt 8 % av patienterna (ICD-kod I63). Ungefär var tionde strokepatient fick i stället en blödning i hjärnan (ICD-kod I61). Hos en liten andel av patienterna har orsak inte angetts till stroken (ICD-kod I64). Det kan bero på felaktig diagnos, svårigheter att fastställa orsaken eller på att tillräcklig diagnostik inte genomförts. procent Skene Uddevalla I61 I63 I64 NÄL Borås SU, Mestro KSS SiF SIM Lidköping riket SU, 28 Alingsås VGR Kungälv SU, Mölndal SU/SS SU, Östra Figur H-19. Strokevårdade i VGR 27, andel diagnostiserade I61, I63 och I64. Källa Riks-Stroke 27. Riskfaktorer Riskfaktorer för stroke såsom högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning registreras i Riks-Stroke, se tabell nedan. Mer än varannan strokepatient i registret behandlas för högt blodtryck. Tabell H-7. Registrerade riskfaktorer vid inskrivning Andel med riskfaktor av registrerade i Riks-Stroke per sjukhus. Avd 28 och Mestro ingår även i SU Sahlgrenska. Källa Riks-Stroke 27. TIA/ ama u- rosis Förmaksflimmer Diabetes Behandlad hypertoni Rökare Info om rökstop p SU, 9,9 41, 22,3 7,9 16,5 9 Mestro Skene 5,7 32,9 21,2 69,9 1,9 44 NÄL 8,9 35, 23,3 68,8 9, 56 SU, 9,3 29,6 15,9 67,1 12,9 96 Mölndal Borås 1,3 28,3 19, 6,3 1,3 88 KSS iu 33,3 21,6 6, 11,1 86 SiF SIM Uddevalla 9,2 33,6 19,9 59,9 2,3 67 SU/SS 7,2 3,6 18,3 59,9 23,1 97 Kungälv 8,2 23,6 2,8 58,4 22, 82 Alingsås 12, 27, 16,7 57,1 12,3 93 SU, 9,5 26,1 19,6 51,6 14,4 94 Östra Lidköping 1,6 28,3 22,7 5,2 8,3 77 SU, 28 4,4 14,4 16,2 41,4 35, 1 VGR 8,6 3,1 19,8 59,9 14,4 85 Riket 9, 28,9 2,5 58,1 15, 85 En annan riskfaktor är tidigare stroke. Andel patienter med fler än en stroke framgår av figur nedan. Sjukhusen redovisar olika andel inskrivna med förstagångsstroke respektive fler än en stroke. Avdelning 28 på SU som vårdar yngre patienter redovisar lägst andel 13,1 % återinsjuknade och Uddevalla sjukhus högst andel 33,2%. Andel förstagångsinsjuknade 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Uddevalla Skene KSS SiF SIM >1 stroke 1:a stroke SU, Mölndal Lidköping SU, Östra VGR SU, Mestro riket Kungälv Alingsås NÄL Borås SU/SS SU, 28 Figur H-2 Andel med fler än en stroke respektive förstagångsinsjuknade. Källa Riks-Stroke 27. Det är oklart om dessa variabler som täcker riskfaktorer håller sådan kvalitet att jämförelser kan göras mellan enheter. De kan dock vara av värde för intern analys på berörda enheter.

65 63 Återinsjuknanden inom 365 dagar redovisas i Öppna Jämförelser 28. Data om återinskrivning är hämtade ur patientregistret. Jönköping Kronoberg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Stockholm Gotland Västra Götaland Dalarna RIKET Sörmland Halland Örebro Skåne Blekinge Västmanland Gävleborg Uppsala Värmland Kalmar Östergötland Figur H:21 Andel (%) strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen i ÖJ. Västra Götalandsregionen har 9,7 procent återinskrivna och ligger i nivå med riket. Vård på strokeenhet Vård på särskild strokeenhet 1 minskar dödligheten och ger bättre rehabilitering för strokedrabbade. Vård på strokeenhet har prioritet ett i strokeriktlinjerna. I Sverige vårdades 28 drygt 82 % av patienterna på strokeenhet. Det kan dock vara en överskattning eftersom det är sannolikt att patienter som vårdas på strokeenhet i högre grad rapporteras till Riks-Stroke. Registret följer dels direktinläggningar dels vårdade någon gång under vårdtiden på strokeenhet. Omflyttningar under vårdtiden bör undvikas varför inte bara vård på strokeenhet utan även andel direktinläggningar är en viktig kvalitetsindikator. Östergötland Gotland Örebro Västerbotten Västmanland Norrbotten Kronoberg Kalmar Halland Västernorrland Gävleborg Västra Götaland Sörmland RIKET Jönköping Värmland Blekinge Skåne Uppsala Stockholm Jämtland Dalarna procent Figur H:22 Andel strokepatienter som vårdats på strokeenhet, 27. Källa: Riks-stroke i ÖJ.. Ur Öppna Jämförelser framgår att 85,1 % av patienterna på Västra Götalandsregionens sjukhus vårdades på strokeenhet ett resultat som är bättre än riksgenomsnittet. I figur nedan redovisas vårdade på strokeenhet och direktinlagda på strokeenhet per sjukhus. procent SU, 28 Uddevalla direkt nån gång SU/SS är inklusive avd 28 o Mestro Lidköping KSS SiF SIM NÄL Kungälv VGR riket Skene SU, Mölndal Borås SU, Mestro Alingsås SU/SS SU, Östra Figur H-23 Andel vårdade på strokeenhet. Direktintagna och vårdade någon gång under vårdtiden. Källa Riks- Stroke 27, sjukhusen. Not i SU/Sahlgrenska ingår avd 28 och avd Mestro vilka även redovisas separat. Direktinskrivning till strokeenhet varierar mellan 46 % på Östra sjukhuset och drygt 8 % på SU avd 28, Uddevalla sjukhus, Lidköping och Skaraborgs sjukhus. Andelen vårdade någon gång under vårdtiden varierar mellan omkring 6 % och 1 %. Lägst andel redovisar Östra sjukhuset, högst ligger SU avdelning Mestro, NÄL, Skaraborgs Sjukhus och Uddevalla sjukhus.. För hela SU/Sahlgrenska redovisar Riks-Stroke andelen vårdade på strokeenhet till ca 7 %. Färre direktintag än riket redovisar SU Östra, SU Sahlgrenska, Alingsås, och Borås Fler män än kvinnor får tillgång till strokeenhet. Det kan vara så att denna skillnad inte enbart förklaras av kvinnornas högre ålder. Fördjupad analys krävs för att se om det är en verklig skillnad. Vårdtid Vårdtidens längd, mätt som medel eller medianvårdtid varierar mellan regionens sjukhus. Vårdtidens längd speglar såväl praxis som lokala förhållanden i vårdkedjan. I figur nedan framgår förändring 27 jämfört med 26 i medel- och medianvårdtid i dagar per enhet. 1 För definition av strokeenhet se tabellbilaga

66 64 dagar medel vt 26 medel vt 27 Median vt 26 Median vt SU, 28 SU, Mölndal NÄL Skene Borås SU, Mestro SU/Sahlg VGR Uddevalla SU, Östra Riket KSS SiF SIM Lidköping Alingsås Kungälv Figur H-24. Medel och medianvårdtider i dagar per vårdenhet. Sorterad efter medelvårdtid 27. Källa Riks- Stroke 26 och 27. Kungälv har kortat såväl medelvårdtid som medianvårdtid med två vårddagar. Även Mölndal, Östra och NÄL har kortat sina vårdtider något. Motsatt redovisar Skaraborgs Sjukhus, Skene och Borås och längre vårdtider. Regionen som helhet redovisar såväl 26 som 27 längre vårdtider än riket mätt i såväl medel- som medianvårdtid Även om man beaktar skillnader mellan kommunernas åtagande så kvarstår betydande skillnader i vårdtidernas längd med de längsta vårdtiderna i SU/Mölndal, NÄL och Borås. Sett till enbart akutvårdtid så har Mölndal den längsta vårdtiden i landet. Andel kvar på sjukhuset (%) Dagar efter inskrivning SU Klv NU SÄS ALS SkaS Figur H-25. andel av patienter med stroke I61, I63 och I64 som är kvar på sjukhuset i förhållande till vårddag efter inskrivningen, 28. Källa: VEGA. Bilden H-25 visar att SkaS och Kungälv skiljer sig från övriga sjukhus med förhållandevis tidig utskrivning från sjukhus. Vårdtidens längd skiljer något mellan män och kvinnor. Män vårdas ca en dag längre på sjukhus då skillnader i ålder beaktats. Andelen kvarliggande patienter efter en vecka varierar mellan 5 och 8 %, efter två veckor mellan 25 och 5 % och efter tre veckor mellan 1 och 3 % Mortalitet I Öppna Jämförelser för 28 redovisas andel döda inom 28 dagar som en viktig kvalitetsindikator. Kalmar Värmland Jämtland Örebro Kronoberg Norrbotten Gävleborg Sörmland Östergötland Jönköping RIKET Blekinge Gotland Dalarna Stockholm Skåne Halland Västra Götaland Västernorrland Västmanland Västerbotten Uppsala Figur H-26 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen i ÖJ. Västra Götalandsregionens sjukhus redovisar ett bättre resultat än riket motsvarande ca 5 fler överlevande per år jämfört med riket. Uppföljningen av mortalitet är mycket viktig för sjukhusens egna kvalitetsuppföljningar. Sådan uppföljning med åldersstandardiserade värden återfinns i Öppna Jämförelser 28 Tabell H-8 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke, Åldersstandardiserade värden. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. ÖJ 28. procent Kungälvs sjukhus 15, Skaraborgs Sjukhus 15, Alingsås lasarett 14,6 NU-sjukvården 13,1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 13,1 Södra Älvsborgs Sjukhus 12,1 VGR 13,5 Riket 14,7 Not. Ingen justering för sjukdomsgrad har gjorts. Den statistiska osäkerheten för mindre sjukhus är betydande. Mortaliteten kan också följas i Riks-Stroke men bör tolkas med stor försiktighet och kan inte bedömas på sjukhusnivå. Resultatet är svårt att tolka då vi inte har uppgifter över dem som inte registreras. De sjukhus som är bättre på att registrera, registrerar också fler med dålig prognos som avlider i högre grad. Kvinnor har i Riks-Stroke data en skenbart högre dödlighet vilket beror på att de insjuknar i högre ålder. Ålderstandardiserade data efter sjukhusvårdad förstagångsstroke visar identisk dödlighet för båda könen (öppna jämförelser). Trombolys Det förekommer olika typer av farmakologisk behandling i samband med stroke. Viktigt och aktuellt är trombolysbehandling.

67 65 Trombolys är en högprioriterad och evidensbaserad behandling. Behandlingen måste ges inom 4,5 timme efter insjuknandet varför god kunskap om strokesymtom hos befolkningen, snabb transport till sjukhus och god organisation och kompetens på sjukhuset är avgörande för möjligheten att genomföra behandlingen. Ju tidigare behandlingen genomförs desto bättre prognos. Tabell H-9. Antal larm, trombolyser och resultat. Källa Riks-Stroke 27. Larmat Fått trombolys Blöd ning Förbätt ring Kungälv SU 179* 53** 27*** KSS SiF SIM iu 12 6 Lidköping Alingsås Borås Skene NÄL Uddevalla VGR**** * 3 25* Justerat 52 Riket Not* Av 179 larm var 134 utlösta inom SU/S efter prövning av neurolog. Antalet redovisade i registret var 17 larm. **. SU Sahlgrenska är inklusive 27 trombektomier. *** varav 14 vid trombolys Sjukhusets uppgift. **** Summa VGR erhållen direkt ur registret, skiljer sig mot redovisning per sjukhus. Ur registret 25 förbättrade Justerat för SU summa 52. Under 27 genomfördes 116 trombolyser i VGR jämfört med 67 under 26, en ökning med 73%. Utöver trombolyserna tillkommer trombektomierna inom SU, vilka sjukhuset inte redovisar i registrets årsrapport för 27. Data justerade i tabellen ovan med sjukhusets egna uppgifter ur dels egen registrering, dels registrering i SITS. För år 28 var antalet larm för SU Sahgrenska 19 totalt varav 14 interna respektive antalet trombolyser 33 och trombektomier 24 och inga symtomgivande blödningar finns registrerade. Antal tidig förbättring rapporteras till 19 patienter vid trombolys och 12 vid trombektomi. Sett till hela VGR (tab 19) var registrerad andel behandlade av patienter med diagnos I63 3,4%. Andelen förbättrade uppgår till 45%. Trombolys är en relativt ny teknik vars användning bör öka. Här finns en betydande förbättringspotential. Strokerådet uppskattar att en ökning med 2 % är rimlig att nå (från 125 behandlingar 28 till 385 behandlingar ) Beräkningen inkluderar att trombolysfönstret förlängts till 4,5 timmar. haft hjärninfarkt och har förmaksflimmer. Sådan behandling förebygger nya hjärninfarkter. Förskrivningen inom regionen varierar. Uddevalla skriver ut minst och Lidköping skriver ut mest. Avdelning 28 som vårdar yngre patienter har likaså en hög förskrivning. procent Lidköping SU 28 Skene SU Östra riket SU Mestro SU/SS Kungälv NÄL VGR KSS SiF SIM SU Mölndal Borås Alingsås Uddevalla Figur H-27. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlades med antikoagulantia i tablettform. Riksgenomsnitt = 3 %, VGR 26 %. Källa Riks-Stroke 27. Även om antikoagulationsbehandling har bevisad effekt är det svårt att jämföra kvaliteten mellan enheterna i figuren ovan. Det kan finnas olika strategi för behandling i de allra äldsta åldergrupperna. Även om det är svårt att ange målnivå kan dock konstateras att skillnaderna i behandlingspraxis är anmärkningsvärt stora. Socialstyrelsens uppföljning av förskrivningen av Waran visar på nationella variationer men också en lägre förskrivning i VGR jämfört med riket. Andel Waran vid utskrivning % Riket kvinnor VGR kvinnor Riket män VGR män Figur H-28. Procent Warfarin vid utskrivning. PAR + Läkemedelsregistret, Patienter med Stroke I63 samt förmaksflimmer. Riket och VGR, kvinnor och män. Sekundärprevention vid stroke Antikoagulantia En annan etablerad behandling är antikoagulantiabehandling (blodförtunnande) till de patienter som

68 66 Östergötland Kronoberg Gävleborg Sörmland Halland Kalmar Västmanland Norrbotten Västerbotten Värmland Gotland Blekinge Skåne Örebro RIKET Dalarna Jämtland Uppsala Jönköping Västra Götaland Västernorrland Stockholm H-29 Andel (%) strokepatienter med förmaksflimmer som hade blodförtunnande behandling efter månader, Åldersstandardiserade värden. Källa: ÖJ 28. Data från öppna jämförelser visar på en högre användning av Waran än Riks-Stroke. Det kan bero på att patienterna får läkemedlet förskrivet efter vårdtiden för att undvika blödningar i strokeområdet. Det kan också bero på brister i diagnosregistrering i patientregistret. För riket och för VGR redovisas i Riks-Stroke att högre andel Waran förskrivs i åldersgruppen under 75 år jämfört med 75 år och äldre. Registret redovisar också en skillnad mellan kvinnor och män i gruppen 75 år och äldre. Variationen i åldersgruppen över 75 år, speglar sannolikt en mer försiktig hållning i förskrivning till kvinnor i denna åldersgrupp. En förklaring kan vara att medelåldern bland kvinnor även inom detta urval är högre än för män varför det är oklart om det finns en verklig könsskillnad. I figur nedan redovisas utskrivning för kvinnor och män i åldersgrupperna under och över 75 år för riket och för VGR. procent kvinnor <75 kvinnor 75 män < 75 män 75 Riket 26 Riket 27 VGR 26 VGR 27 VGR 28 Figur H-3. Förskrivning av blodförtunnande medicin vid utskrivning. Riket och Västra Götalandsregionen kvinnor och män under 75 år och 75 år och äldre. Riks-Stroke 26, 27, 28. Det är således oklart om det finns en omotiverad könsskillnad i förskrivningen av Waran Kolesterolsänkande behandling Även för annan medicinering är skillnaderna mellan enheterna stora. Kolesterolsänkande behandling med statiner har visat sig kunna förebygga återfall särskilt hos högriskpatienter. Blodfettssänkande läkemedel bör därför användas både vid höga och vid normala värden. I riktlinjerna ges sekundärpreventiv behandling med statiner prioritet 3, en prioritet som rör generiska statiner. Behandling med dyrare, icke-generiska statiner ges däremot låg prioritet. Användningen av lipidsänkare visas i figuren nedan. procent SU, Mestro Skene Uddevalla SU/SS SU, 28 riket SU, Östra Kungälv VGR KSS SiF SIM Alingsås NÄL SU, Mölndal Borås Lidköping Figur H-31 Andel patienter som vid utskrivningen behandlades med lipidsänkare. Källa Riks-Stroke 27. Behandling med lipidsänkare varierar mellan 58,5 % och 11,8 % vid utskrivning. Riks-Stroke anger att en orsak till de relativt stora praxisskillnaderna kan vara att det vetenskapliga underlaget tidigare inte ansetts vara så starkt. Det vetenskapliga underlaget för statinbehandling har dock stärkts och detta kommer sannolikt att avspegla sig i behandlingspraxis. Fler män än kvinnor behandlas med lipidsänkare. En möjlig orsak kan vara att de i högre utsträckning har samtidig hjärtsjukdom där indikation för behandling med lipidsänkare föreligger. Andelen som fått behandlingen med lipidsänkare är 2 % högre för män än för kvinnor. (Riks-Strokes årsrapport). Det är dock oklart om det i praktiken finns omotiverade könsskillnader eftersom det inte är redovisat i vilken utsträckning det finns hyperkolesterolemi, arterioskleros eller annan genes till strokeinsjuknandet. Blodtryckssänkande behandling En av de viktigaste behandlingarna för att förhindra stroke är blodtrycksbehandling. Blodtryckssänkande behandling till patienter med genomgången stroke eller TIA medför signifikant reduktion i risk för att återinsjukna i stroke. För riket hade 77,6 % av patienterna blocktryckssänkande behandling vid utskrivningen. Riks- Stroke redovisar inte data på sådant sätt (inga siffervärden) i årsrapporten att en jämförelse kan göras per sjukhus. Högre andel skrivs ut med blodtrycksmediciner från Skaraborgs Sjukhus, Östra Sjukhuset, Mölndal och NÄL. Övriga sjukhus i regionen redovisar en lägre andel utskrivna med blodtrycksmediciner än riket. SU Sahlgrenska skriver ut lägre andel än riket.

69 67 Användningen i regionen av ACE/A2 hämmare har ökat något under 27 jämfört med 26. Andelen strokepatienter som behandlades med betablockerare vid utskrivning är något högre än 4 procent år 27. Det finns en viss variation i förskrivning mellan regionens sjukhus. Uppföljning av behandlingsresultat Uppföljning av strokevården görs dels i akutskedet dels efter tre månader. I tremånadersuppföljningen finns som tidigare nämnts ett bortfall utöver det bortfall som finns i andel registrerade varför data bör tolkas med försiktighet. Sjukhusen/enheterna SU Sahlgrenska, SU Mölndal och SU Östra redovisar ett bortfall i tremånadersuppföljningen på över 15 %. Inom SU Sahlgrenska har avdelning Mestro god uppföljning med ett bortfall på 3,4 %. Bäst är Uddevalla/Strömstad med inget bortfall utan uppföljning på 1%. Registret innehåller olika mått på hur rehabilitering lyckats. Dit hör hur många som återvänder till eget boende och behov av hjälp i det dagliga livet. andel ADL-beroende Lidköping VGR NÄL år 26 år 27 Borås SU, Östra SU Mestro KSS SiF SiM Skene SU, Mölndal riket Alingsås SU Sahlgr Uddevalla Kungälv SU, 28 Figur H-32. Andelen av patienter med stroke som blivit beroende av hjälp med ADL 3 månader efter stroke. Källa Riks-Stroke 26 och 27. Högst andel ADL-beroende ses för Lidköpings sjukhus som också höjer länssnittet. andel åter eget boende SU, 28 SU Sahlg år 26 år 27 Kungälv Uddevalla SU, Östra riket SU, Mestro VGR Alingsås KSS SiF SIM Skene Borås SU, Mölndal NÄL Lidköping Figur H-33. Andel patienter som återgått till eget boende 3 månader efter insjuknandet av dem som bodde hemma utan kommunalt hemtjänst före insjuknandet. Källa Riks- Stroke 26 och 27. Det finns en överensstämmelse mellan dessa data i mening att enheter med högt ADL-beroende samtidigt har en lägre andel patienter som återgår till boende i hemmet. En uppföljningsfråga i registret är hur många som har talsvårigheter och hur stor andel av dessa som haft kontakt med logoped. Alltför få med talsvårigheter uppger att de haft kontakt med logoped. Enbart Alingsås och SU avdelning Mestro redovisar högra andel än riket. träffat logoped % 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Alingsås SU, Mestro riket SU Sahlgrenska SU, 28 Kungälv SU, Östra KSS SiF SIM VGR Skene Borås Lidköping SU, Mölndal NÄL Uddevalla Figur H-34. Andel av patienter med stroke som uppger att de har talsvårighet och som fått träffa logoped. Källa Riks- Stroke 27. Riks-Stroke redovisar flera mått på patientnöjdhet. I figuren nedan redovisas andel nöjda med vården på sjukhuset samt andel nöjda med personalens bemötande. SU, 28 SU, Mestro Skene SU, Östra Uddevalla SU Sahlg NÄL Kungälv SU, Mölndal VGR riket KSS SiF SIM Borås Lidköping Alingsås Bemötande Vård Figur H-35. Andel av patienter med stroke som är nöjda/mycket nöjda med vård och bemötande under vården 27. Källa Riks-Stroke 27. SU Sahlgrenskas avdelningar 28 och Mestro redovisar mycket hög andel nöjda patienter med såväl vård som bemötande. Frågor om patientnöjdhet besvaras ca 3 månader efter insjuknandet. Många patienter har kognitiva störningar eller afasi. Enkäter besvaras i varierande utsträckning av anhöriga och vårdpersonal. Denna indikator kan inte bedömas säkert i ett regionalt perspektiv.

70 68 Könsskillnader Könsskillnader diskuteras i Riks-Strokes analyserande årsrapport för 27. Slutsatserna på riksnivå är följande: - Lika många män och kvinnor drabbas av stroke, men genomsnittsåldern är nära 5 år högre hos kvinnor. - Kvinnorna har i många avseenden en mindre fördelaktig social situation före insjuknandet och andelen med medvetandesänkning (indikator för svårt stroke) är högre än bland män. - Män har något oftare än kvinnor tillgång till vård på strokeenhet. - Däremot finns inga könsskillnader i tillgång till diagnostik med datortomografi eller behandling med trombolys vid hjärninfarkt. - Det finns inga tydliga könsskillnader i den förebyggande medicinering som förskrivs i samband med utskrivning på sjukhus, med undantag för statiner som oftare förskrivs till män. - Kvinnor har i fler avseenden mindre gynnsamt utfall vid uppföljning 3 månader efter insjuknandet. Överlevnaden är sämre, en större andel är ADL-beroende, bor på institution, uppger sig vara nedstämda och tycker att det allmänna hälsotillståendet är dåligt. Kort om Riks-Stroke - Stroke är en av de mest resurskrävande sjukdomarna och det är den diagnos som kräver de flesta vårdplatserna. - Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister med hög anslutningsgrad av svenska sjukhus. Det finns dock fortfarande skillnader i täckningsgraden och framförallt fullständigheten i rapporteringen vilket begränsar användningen för jämförelser mellan sjukhus och över tid. - Registreringen i Riks-Stroke är resurskrävande för verksamheterna. Trots det är det svårt att enbart från registerdata bilda sig uppfattning om kvalitén för enskilda enheter. Flera indikatorer ger för osäkra resultat för att kunna dra slutsatser. - Data är fortfarande i första hand lämpade för verksamheter i deras eget uppföljningsarbete. - Även om data för enskilda enheter inte kan jämföras utan särskild riktad analys lämpar de sig väl för underlag för beställar/utförardialog kring utfall. - Registret är öppet för flera viktiga indikatorer, årsrapporten har utvecklats och ger bättre tolkningsvägledning men flera indikatorer är fortfarande inte tillgängliga. - Sjukhusen i VGR har lägre användning av waran vid förmaksflimmer och blodfettsänkande behandling. Dessa behandlingar är viktiga för att förebygga återfall. - Viktiga förbättringsområden är: Vård på strokeenhet, trombolysbehandling, Waran vid förmaksflimmer.

71 69 Hjärtsjukvården och hjärtinfarktregistret Riks- HIA Riks-HIA startades 1991 som ett regionalt register med Uppsala som bas, men är sedan 1995 ett nationellt kvalitetsregister med fokus på akut kranskärlssjukdom. I Riks-HIA är registrering begränsad till åtgärder i samband med ett vårdtillfälle på sjukhus. Långtidsuppföljning avseende t ex dödlighet efter hjärtinfarkt har därför hittills skett enbart via offentliga register och information om sekundärprevention och rehabilitering ingår av hävd inte i Riks- HIAs datainsamling. Sedan 25 finns dock ett kvalitetsregister avseende sekundärprevention efter akut hjärtinfarkt SEPHIA kallat. SEPHIA är nära kopplat till Riks- HIA och de bägge kvalitetsregistrens resultat redovisas numera tillsammans. Deltagande i SEPHIA är inte obligatoriskt för regionens kardiologenheter och antalet inrapporterade patienter är ännu så länge också relativt lågt. Sedan början av 199-talet har det funnits specifika kvalitetsregister även för coronarangiografi och PCI slogs dessa samman till det nationella registret SCAAR, vars årsrapport numera publiceras tillsammans med rapporterna från Riks-HIA och SEPHIA. Föreliggande redovisning baseras på Riks-HIAs Årsrapport 27 samt på Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28, liksom på Socialstyrelsens färska rapport Öppna jämförelser och utvärdering 29 - Hjärtsjukvård. Principer för Riks-HIAs kvalitetsindex Riks-HIA redovisar sedan några år tillbaka ett kvalitetsindex över sjukhusens följsamhet till nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom. Index baseras på nio högprioriterade åtgärder, som rekommenderas till patienter yngre än 8 år med akut kranskärlssjukdom. De nio åtgärderna avser dels läkemedelsbehandling vid utskrivning (fem), dels interventioner för att återupprätta blodflödet i kranskärlen (reperfusion) i det akuta skedet (fyra). I tidigare rapporter från Riks-HIA har sjukhus/enheter med minst tio patienter i målgruppen fått en poäng per åtgärd om en tillräckligt hög andel av patienterna behandlats i enlighet med nationella riktlinjer. Med tillräckligt hög måluppfyllelse har i detta sammanhang avsetts den nivå som de 25 % bästa sjukhusen uppnår. Ett sjukhus har alltså kunnat få ett index mellan noll och nio, beroende på sin relativa placering vid en nationell jämförelse. I Årsrapport 27 har Riks-HIA i några viktiga avseenden modifierat sitt kvalitetsindex. Poängsättningen har nu tre nivåer (, ½ eller 1 poäng) och poäng ges i relation till hur väl kliniken ifråga uppfyllt fördefinierade konsensusbaserade kriterier, vilket får anses betydligt mer rättvisande än tidigare relativa poängsystem. Liksom tidigare baseras index på följsamheten till nio åtgärder som nationellt rekommenderats med hög prioritet. I samtliga fall omfattas endast patienter yngre än 8 år och som dessutom har indikation för och saknar kontraindikationer mot åtgärden ifråga. Precis som tidigare kan alltså varje klinik få mellan noll och nio poäng. De poängbedömda medicinska åtgärderna är till stor del de samma som tidigare år och innefattar följande. Inom parentes anges gränsvärdet för halv respektive hel poäng. Reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock (>8%, >85%) Start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid, dvs. primär PCI inom 9 och trombolys inom 3 minuter (>75%, >9%) Coronarangiografi vid hjärtinfarkt utan ST-höjning (>75%, >8%) Heparin, eller PCI inom ett dygn, vid hjärtinfarkt utan ST-höjning (>9%, >95%) ASA eller annan antikoagulationsbehandling efter hjärtinfarkt (>9%, >95%) Clopidogrel vid hjärtinfarkt utan SThöjning (>85%, >9%) Betablockerare efter hjärtinfarkt (>85%, >9%) Lipidsänkare efter hjärtinfarkt (>9%, >95%) ACE-/A2-hämmare efter hjärtinfarkt (>85%, >9%) Notera att start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG är ett nytt mått, som ersätter en tidigare mer PCI-specifik indikator. När det gäller de bägge indikatorerna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock liksom start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG gäller en delvis modifierad bedömningsgrund. Poäng ges nämligen på landstingsnivå och inte på kliniknivå och alla landstingets kliniker åsätts sedan samma gemensamma poäng. Orsaken till denna förändring är de svårigheter som finns att i Riks-HIA definiera hemklinik för denna patientgrupp där transporter mellan olika enheter är relativt vanligt förekommande. Det blir alltså i nuvarande utformning mer av ett vårdkedjemått än ett klinkspecifikt mått.

72 7 Årets kvalitetsranking Baserat på detta modifierade kvalitetsindex redovisar Årsrapport 27 utvecklingen per klinik under åren För Västra Götalands del utkristalliserar sig följande bild. Kvalitetsindex Borås Skene SU/S HIA SU/S MAVA SU/Ö SU/M Kungälv Alingsås Skövde Lidköping NÄL Uddevalla Riket Figur H-36. Kvalitetsindexpoäng per sjukhus/klinik år Källa Riks-HIA Årsrapport 27. Det är uppenbart att de flesta kardiologenheterna förbättrar sitt kvalitetsindex över tid, men också att det föreligger en betydande inomregional variation mellan enheterna med SÄS i topp. Dessutom framgår tydligt att de flesta kliniker inte når upp till riksgenomsnittet. År 25 hade fem kliniker i Västra Götaland högre index än riket. 26 och 27 var det bara tre kliniker som vardera året nådde över riksgenomsnittet. Förbättringspotential När det gäller de regiongemensamt poängsatta indikatorerna reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller grenblock respektive start av reperfusionsbehandling inom rekommenderad tid från första EKG nådde Västra Götaland inte upp till de fördefinierade gränserna och regionens kardiologiska enheter blev därmed utan poäng. Avseende de sju övriga åtgärderna i kvalitetsindex så framkommer följande förbättringsprofil. Antal kliniker Angiografi Heparin/PCI ASA Clopidogrel Betablockad Lipidsänkare ACE/A2 poäng ½ poäng 1 poäng Figur H-37. Antal kliniker som år 27 fått, ½ eller 1 kvalitetsindexpoäng för sju givna kardiologiska åtgärder. Källa Riks-HIA Årsrapport 27. Generellt sett är läkemedelsbehandling av hjärtinfarktpatienter ett område med relativt stor förbättringspotential. Behandling med clopidogrel, lipidsänkare och ACE/A2-hämmare lyser betraktaren särskilt stark i ögonen. Situationen är däremot betydligt ljusare när det gäller ASA och betablockad. Även inom den initiala handläggningen av patienter utan ST-höjningsinfarkt finns en betydande förbättringspotential. Riks-HIA vs Öppna jämförelser Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28 använder sig delvis av en annan och grövre metodik för att översiktligt ranka landstingen. Man delar helt sonika in dem i tre grupper efter deras inbördes placering med avseende på en given åtgärd. Plats 1-7 blir gröna, 8-14 gula och röda. Grönt innebär relativt sett en bättre och rött en sämre prestation. Detta påminner starkt om Riks-HIAs tidigare kvalitetsindexmodell och har den uppenbara nackdelen att även landsting som levererar medicinskt mycket goda prestationer kan bli rödmarkerade, eftersom systemet per definition placerar vart tredje landsting i den kategorin. Fördelen med den tredelade färgkodade rankingen är dess nästan provocerande tydlighet, som tvingar fram diskussioner om eventuella medicinska förbättringsområden. En likartad potentiell redovisningskonflikt finns även mellan Riks-HIAs Årsrapport 27 och Socialstyrelsens Öppna jämförelser och utvärdering 29 Hjärtsjukvård, där den senare redovisar landstingets/sjukhusets resultat i relation till riksgenomsnittet. I de flesta fall redovisar Socialstyrelsen förtjänstfullt konfidensintervall, som mått på den statistiska osäkerheten, men likafullt innebär det en redovisning av faktiska förhållanden snarare än av medicinskt relevant måluppfyllelse. När det gäller hjärtsjukvården redovisar Öppna jämförelser 28 åtta olika indikatorer, varav sju separerade på män och kvinnor. Totalt sett redovisas alltså 15 olika mått, som delvis överlappar åtgärderna i Riks-HIAs kvalitetsindex. Den bakomliggande informationen i detta avsnitt av Öppna jämförelser 28 är hämtade från Riks-HIA, Svenska Hjärtkirurgiregistret och Socialstyrelsens patient-, dödsorsaks- och läkemedelsregister. I Öppna jämförelser 28 ingår följande mått. Dödlighet 28 dagar efter hjärtinfarkt Dödlighet 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Reperfusion vid infarkt med ST-höjning eller grenblock Coronarangiografi vid hjärtinfarkt utan ST-höjning Clopidogrel vid infarkt utan ST-höjning Väntetid till bypass-operation

73 71 Lipidsänkande behandling månader efter infarkt Återinskrivning inom 3 dagar vid hjärtsvikt Det är endast återinskrivning 3 dagar efter hjärtsvikt som inte redovisas könsuppdelat. Jämtland Västra Götaland Norrbotten Gotland Västernorrland Blekinge Dalarna Värmland Kalmar Örebro Jönköping Stockholm Halland Västerbotten Östergötland Uppsala Skåne Sörmland Kronoberg Gävleborg Västmanland % 2% 4% 6% 8% 1% Antal placeringar/grupp Figur H-38. Relativ ranking av landstingen avseende mått och åtgärder inom hjärtsjukvården. Källa Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28. Som synes finns det förhållandevis många områden inom kardiologin där Västra Götaland har möjligheter till förbättring i relation till andra landsting. Trots att Riks-HIAs Årsrapport 27 och Öppna jämförelser 28 inte redovisar exakt samma mått så ger de bägge publikationerna ändå en likartad bild av hjärtsjukvården i regionen. Socialstyrelsen I rapporten Öppna jämförelser och utvärdering 29 - Hjärtsjukvård redovisar Socialstyrelsen ett drygt fyrtiotal indikatorer som speglar olika aspekter av hjärtsjukvården. Det finns en viss överlappning gentemot såväl Riks-HIAs Årsrapport 27 som Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28 och datakällorna är väsentligen de samma. På basen av tio indikatorer där det föreligger ett generellt förbättringsbehov i relation till de aktuella nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård tar Socialstyrelsen temperaturen på hjärtsjukvården i de olika landstingen och ger också sammanfattande landstingsspecifika kommentarer. Följande tio indikatorer är således en bärande del av rapporten. Reperfusion vid ST-höjningsinfarkt Tid till reperfusion vid ST-höjningsinfarkt Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt Rökstopp efter hjärtinfarkt ARB som RAAS-hämmare efter hjärtinfarkt Heltidssjukskrivning efter hjärtinfarkt Warfarin vid förmaksflimmer och riskfaktor Antal ICD-implantationer Antal implanterade sviktpacemakers Väntetid till klaffkirurgi De två första indikatorerna känner vi igen från både Riks-HIAs Årsrapport 27 och Öppna jämförelser 28. De följande åtta är antingen varianter på temat eller redovisas inte alls i dessa bägge rapporter utan har ett betydande nyhetsvärde. Mot bakgrund av Västra Götalands placering i förhållande till riksgenomsnittet för ovanstående kvalitetsindikatorer lyfter Socialstyrelsen fram att: Västra Götaland ligger nära riksgenomsnittet när det gäller reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt. Både måluppfyllelse för LDL-kolesterol (som är ett kliniskt mått) och ARB vid RAAS-blockad (som är ett mått på god läkemedelshushållning) ligger ganska nära riksgenomsnittet. Västra Götaland är bättre än genomsnittet när det gäller rökstopp, men sämre när det gäller heltidssjukskrivning efter hjärtinfarkt. Den generella användningen av warfarin hos patienter med förmaksflimmer och annan riskfaktor är för låg. Användandet av ICD och sviktpacemaker är i Västra Götaland lägre än riksgenomsnittet. Väntetiden till klaffkirurgi är längre än riksgenomsnittet. Bilden som Socialstyrelsen ger pekar åt samma håll som Riks-HIAs Årsrapport 27 och Öppna jämförelser 28, med den skillnaden att Socialstyrelsen inte bara belyser sjukvårdens resultat vid och efter hjärtinfarkt utan också lyfter fram andra delar av hjärtsjukvården och ger därmed en bredare bild. Det finns således ett flertal områden inom hjärtsjukvården där sjukhusen i Västra Götaland har en klar förbättringspotential Det bör betonas att indikatorerna rökstopp respektive heltidssjukskrivning efter hjärtinfarkt är svårtolkade ur Västra Götalands perspektiv, eftersom de baseras på kvalitetsregistret för sekundärprevention efter akut hjärtinfarkt (SEPHIA), där ju inrapporteringsgraden är relativt låg. När det gäller implantering av ICD och sviktpacemaker baseras Socialstyrelsens redovisning på data från år 26 och 27. I Västra Götaland har ambitionsnivån höjts betydligt sedan dess i och med ägaruppdraget för hjärtsjukvården som

74 72 syftar till att implementera de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården från 28. Det finns en tydlig förbättringspotential när det gäller behandlingen av patienter med förmaksflimmer med warfarin för att minska risken att de skall drabbas av stroke. När det gäller väntetid till klaffkirurgi var den i Västra Götaland 6 dagar, att jämföra med 54 dagar i nationellt genomsnitt dvs. en ganska ringa avvikelse som inte torde ha någon medicinsk betydelse. Dödlighet, återinsjuknande och återinläggning I Öppna jämförelser och utvärdering 29 Hjärtsjukvård redovisar Socialstyrelsen ett flertal mått på hjärtrelaterad dödlighet, liksom på risken att återinsjukna eller återinläggas på sjukhus efter genomgången hjärtsjukdom. Statistiken baseras på Socialstyrelsens egna dödsorsaks- och patientregister samt hjärtinfarktstatistik, liksom på det heltäckande nationella kvalitetsregistret Svenska Hjärtkirurgiregistret och på Riks-HIAs redovisning. Följande indikatorer redovisas, inklusive mått på statistiskt felmarginal, och sätts i relation till riksgenomsnittet. Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Ny hjärtinfarkt inom 365 dagar efter hjärtinfarkt Återinläggning inom 3 dagar efter hjärtinfarkt Död/återinläggning inom 365 dagar efter hjärtinfarkt Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Dödlighet inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Dödlighet inom 3 dagar efter kranskärlsoperation Dödlighet inom 3 dagar efter hjärtklaffoperation Återkommande undvikbara vårdtillfällen vid hjärtsjukdom När det gäller samtliga dessa mått ligger Västra Götaland relativt nära riksgenomsnittet. Det kan vara så att dödligheten är något högre i Västra Götaland. Någon formell statistisk prövning är dock inte gjord och konfidensintervallen verkar i den grafiska presentationen vara överlappande. När det gäller de mått på dödlighet som Socialstyrelsen redovisar och som har Riks-HIA som datakälla klarar sig Västra Götaland betydligt sämre är riksgenomsnittet. I Verksamhetsanalys 27 diskuterades de tolkningsproblem som är förknippade med dödlighetsdata som rapporteras av Riks-HIA jämfört med statistiken från Socialstyrelsen. Västra Götaland har en hög inrapporteringsgrad till Riks- HIA, vilket innebär att huvudmän med lägre redovisningsgrad kan komma att framstå i ljusare dager än vad som faktiskt är fallet när det gäller dödlighet i hjärtinfarkt. Vad betyder detta? Om man väger samman Riks-HIAs Årsrapport 27, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28 och Socialstyrelsens Öppna jämförelser och utvärdering 29 - Hjärtsjukvård ter det sig som om Västra Götaland klarar sig bättre när det gäller dödlighet och återinsjuknande än när det gäller mått på olika behandlingsåtgärder inom hjärtsjukvården. Detta kan synas paradoxalt, men man får då inte glömma att flera andra faktorer än de som rapporterna redovisar spelar in. Befolkningens allmänna hälsoläge och olika livsstilfaktorer, som kost- och motionsvanor, övervikt och rökning är viktiga i sammanhanget. Primärvårdens förmåga att i tid upptäcka och framgångsrikt påverka kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fetma, diabetes och rökning, liksom den långsiktiga följsamheten till sekundärprofylaktiska åtgärder när patienterna väl insjuknat är också av stor betydelse. Det bör också betonas, vilket Riks-HIAs kvalitetsindex tagit fasta på, att ett resultat i närheten av riksgenomsnittet inte med nödvändighet innebär att allt är frid och fröjd utan resultaten måste sättas i relation till vad som på basen av god vetenskaplig evidens är kliniskt önskvärt att uppnå. Inte minst Riks-HIAs Årsrapport 27 pekar här tydligt på den kvalitetsresa Västra Götalands hjärtsjukvård har att göra. Kort om hjärtsjukvården och Riks-HIA - Flera nationella rapporter indikerar att hjärtsjukvården i Västra Götaland har en tydlig förbättringspotential inom flera områden. - Det finns en betydande kvalitetsvariation mellan regionens olika sjukhus. - Läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt och vid förmaksflimmer framstår som ett förbättringsområde. - Den regionala ambitionsnivån avseende implantering av ICD och sviktpacemakers har höjts.

75 73 Canceröverlevnad Antalet cancerfall ökar kontinuerligt. Ökningen beror delvis på att vi blir äldre men även om man korrigerar för detta ökar cancer i befolkningen. Dödligheten minskar däremot och nästan 55 % av de män och 6 % av de kvinnor som får en cancer kommer att vara vid liv 1 år efter diagnosen (källa siffror om cancer i Väst, onkologiskt centrum 27). Dödlighet i cancersjukdomar är ett viktigt kvalitetsmått. Det beror dels på kvaliteten i vården, såväl medicinsk som kirurgisk behandling. Måttet beror också på sådana faktorer hur tidigt patienten kommer till behandling, vilket beror på väntetider men också i vilken utsträckning patienten söker själv vid tidiga symtom eller om screeningprogram genomförs. I öppna jämförelser redovisas femårsöverlevnad 5 år efter diagnos av tjock- och ändtarmscancer och bröstcancer som redovisas i tabell H-1. Tre av måtten är canceröverlevnad där statistiken hämtas från cancerregistret. Två mått kommer från nationella kvalitetsregister. Tabell H-1. 5-årsöverlevnad i cancersjukdom. Patienter diagnostiserade 2 26 med uppföljning t.o.m. december 25. Procent. Källa: Öppna jämförelser. Numreringen hänvisar till den publikationen. VGR riket A:16 Överlevnad tjocktarmscancer 65,4 61,9 Kvinnor A:16 Överlevnad tjocktarmscancer 56,4 56,4 Män A:17 Överlevnad ändtarmsca., 55,3 57,3 Män A:17 Överlevnad ändtarmscancer 59,6 6,3 Kvinnor A:18 Överlevnad bröstcancer 87,4 87,4 A:19 Omoperationer ändtarmsca. 12,9 1,1 A:2 Kurativ behandling prostatacancer 84,3 87,7 A:21 tid till behandlingsstart ÖNH-tumör 67,6 68,7 Inte i något fall avviker VGR säkert från riksgenomsnittet. Tidigare har överlevnaden i rectalcancer för män varit lägre än riket men här har överlevanden förbättrats jämfört med föregående års rapport från 52,3 % till 55,3 % medan förbättringen av riksgenomsnittet var endast en procentenhet. För samtliga cancerjämförelser har femårsöverlevnaden ökat för VGR och riket. Figurerna nedan visar de data över överlevnad för cancerformerna med cancer diagnostiserade 2-27 från Onkologiskt centrum. Notera att redan vid landstingsjämförelser är den statistiska osäkerheten betydande vid jämförelser. På inomregional nivå blir osäkerheten ytterligare större. Ingen av de skillnader som beskrivs nedan kan sägas vara statistisk säkerställd förutom den för skillnad mellan kvinnor och män. procent Storgöteborg NU-sjukvården Södra Älvasborg Skaraborg män kvinnor Figur H års relativ överlevnad i tjocktarmscancer i VGR diagnostiserade 2-27 uppdelat på geografiskt område. Generellt sett är överlevnaden högre för kvinnor än för män. Här kan tumörens svårighetsgrad spela in liksom i vilket stadium patienten behandlas liksom anatomiska skillnader mellan kvinnor och män. Antalet fall av ändtarmscancer är ungefär hälften av antalet fall av tjocktarmscancer. Prognosen skiljer sig inte säkert mellan regionens område och avviker från resultaten för tjocktarmscancer. procent Storgöteborg NU-sjukvården Södra Älvasborg Skaraborg män kvinnor Figur H-4. 5-års relativ överlevnad i ändtarmscancer i VGR diagnostiserade 2-27 uppdelat på geografiskt område. Störst skillnad är prognosen för rectalcancer i Storgöteborg där överlevnaden ökat från 5,4 % till 55,7 %. Liksom tidigare tenderar överlevnaden att vara bäst i Södra Älvsborg. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 procent av samtliga cancerdiagnoser hos kvinnor. Cirka 1 3 kvinnor i Västra sjukvårdsregionen får varje år en bröstcancerdiagnos och genomsnittsåldern är 6 år. Antalet bröstcancerfall per 1 invånare har ökat sedan 197, men dödligheten har minskat något till följd av ökad överlevnad. Även om prognesen är mycket bättre än de båda andra cancertper som redovisas här så är bröstcancer en av de vanli-gaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige.

76 74 procent Storgöteborg NU-sjukvården Södra Älvasborg Skaraborg Figur H års relativ överlevnad i bröstcancer i VGR diagnostiserade 2-27 på geografiskt område. Ju tidigare bröstcancer upptäcks, desto bättre är prognosen. För att upptäcka bröstcancer tidigt rekommenderas mammografikontroller, så kallad screening av alla kvinnor i åldern 4-75 år med cirka två års mellanrum. Men det finns skillnader mellan landstingen dels med avseende när screeningverksamheten startade, dels inom vilket åldersintervall som en kvinna inbjuds till screening. I tabell H-1b redovisas täckningsgraden för mammografiscreening 28 i VGR. Tabell H-1b. Hälsokontroll med mammografi VGR 28. *inklusive Lerums kommun Skaraborg Göteborg* Södra Älvsborg Fyrbodal antal andel antal andel antal andel antal andel Antal kallade kvinnor Antal som mammograferades % % % % Antal som tackade nej % % % % Antal som uteblev utan avbokning % % % % Kvinnor som återkallades 622 2% % 541 2% 479 2% Kort om cancersjukvård - Prognosen vid de cancerformer som redovisas i Öppna Jämförelser förbättras kontinuerligt i VGR och riket. - Resultaten i VGR avviker inte säkert från riksgenomsnittet - Den tidigare lägre överlevnaden i rectalcancer för män i Storgöteborg har förbättrats

77 75 Svenskt NjurRegister (SNR) Dialysvård är en livsuppehållande behandling för patienter med otillräcklig njurfunktion. Det rör sig om ca 3 6 i Sverige varav ca 58 patienter i VGR. Av dessa har ca 7 % s.k. bloddialys som ges med dialysmaskin, vanligen på en dialysavdelning. De resterande 3 % av patienterna behandlas med så kallad peritonealdialys där patienten behandlar sig själv i hemmet. Trots att det rör sig om förhållandevis få patienter så är resursåtgången betydande och motsvarar t.ex. den för vården av akuta hjärtinfarkter Till dessa kostnader kommer kostnader för s.k. peritonealdialys. Antalet dialyspatienter varierar kraftigt inom landet men VGR har ett för riket genomsnittligt antal. Inom regionen finns en betydande variation i antalet dialyspatienter. Skaraborg har 54 % fler än Södra Älvsborg i förhållande till befolkningen. Från att ha varit konstant stigande har antalet patienter som tas i aktiv njursviktsbehandling planat ut (dialys och transplantation) Figur H-42. Vid jämförelse av enheter är det viktigt att beakta olikheter i patientsammansättningen. De sjukhusanknutna enheterna tar oftast hand om patienter som startar i dialys och som senare överflyttas till sattelitavdelningar utanför sjukhusen. Det gäller framförallt enheten på SU/Sahlgrenska och enheten i Skövde. De data som samlas in om dialyskvalitet sker vid ett insamlingstillfälle och är därmed en ögonblicksbild av förhållandena just när datainsamlingen sker. Det gör att den statistiska osäkerheten är förhållandevis stor vid jämförelser mellan enheter. Täckningsgrad Täckningsgraden är sannolikt mycket god. Registreringen gäller de patienter som är i behandling just vid insamlingstidpunkten som är en gång per år. I tabellen nedan redovisas antalet registrerade patienter för områden i regionen. Tabell H-11. Antal registrerade hemodialyspatienter i Svenskt Njurregister i VGR. För 28 ges ungefärlig skattning av antalet patienter per miljon invånare Borås (19) Skaraborg (35) Göteborg (24) NU (22) nya patienter/milj VGR Sverige I förhållande till folkmängd finns det flest dialyspatienter i Skaraborg. Det är vanligare med män i hemodialys och de utgör 6 % av patienterna. Antalet patienter per enskild enhet redovisas nedan Figur H-42. antal nya patienter/miljon invånare Även om antalet nya patienter i dialys är oförändrat de senaste åren men det har skett en ökning av patienter i dialys på grund av att dödligheten inom dialyspatientgruppen har minskat i VGR. Dödligheten har minskat de senaste tio åren trots att åldern på patienterna ökar vilket kan bero på förbättrad behandling. I Svenskt NjurRegister registreras behandlingsmål som har betydelse för patienternas prognos. Svenskt NjurRegister är ett nationellt kvalitetsregister som omfattar bland annat patienter i dialysbehandling och registret redovisar numera ett flertal variabler öppet. Genom ett samarbete mellan sektorsrådet för njursjukvård och hälso- och sjukvårdsavdelningen redovisas här ett antal variabler från enbart hemodialys från mätning hösten antal patienter Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra Figur H-43. Antal hemodialyspatienter per enhet registrerade i Svenskt Njurregister 28. Den största enheten är dialysenheten vid Capio- Lundby sjukhus. Skene dialysenhet redovisar sina patienter tillsammans med Borås. Registerdata Registret innehåller ett flertal mått som kan stämmas av mot nationella värden och vedertagna riktlinjer och här ges några exempel.

78 76 Dialysfrekvens Ett viktigt mätetal är antalet behandlingar per vecka. Normalt rekommenderas tre behandlingar eller fler. Viss kvarvarande njurfunktion och långa resvägar kan göra att man istället föredrar två längre behandlingar. Men fler behandlingar har ett medicinskt värde i sig utöver den sammanlagda tiden per vecka. Antalet patienter med få behandlingar har minskat markant och de är nu färre än riket som helhet. procent VGR Riket Figur H-44. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka. De individuella enheterna redovisas i figur H-45. procent 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Figur H-45. Andelen (%) av patienterna som får färre än tre dialyser per vecka Det finns betydande skillnader i dialysfrekvens men skillnaderna tenderar att utjämnas. Särskilt Borås har minskat andelen med mindre än tre dialyser per vecka. Inga patienter i Skaraborg har mindre än tre behandlingar. Tidigare har det skett en trend mot att fler patienter får tätare dialyser än tre per vecka. Det ses dock ingen skillnad mot 27 men fortfarande får fler patienter täta dialyser i VGR än i Sverige som helhet. Östra VGR Riket procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra Figur H-46. Andelen (%) av patienterna som får fler än tre dialyser per vecka Lundby sjukhus avviker markant från övriga enheter med drygt en tredjedel av patienterna med fler än tre dialyser. Dialyseffektivitet Mängden dialys skall anpassas efter patientens behov. Behovet kan bero på om det finns viss njurfunktion kvar och på patientens vikt. Ett mätetal för hur mycket behandling man ger en patient är hur mycket urinämnet i blod sjunker per behandling. I nationella riktlinjer fastställda av Svensk Njurmedicinsk Förening 27 anges som måltal att urinämne i blod skall minska med >7% vid varje dialys för de patienter som får tre dialyser per vecka. Det finns en rad faktorer som påverkar om man når måltalet. Här ingår även patientens önskan om behandlingstidens längd. procent VGR Riket VGR Riket Figur H-47. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>7%. Riket = Sverige exkl. VGR. Från att ha haft lägre grad av måluppfyllelse är nu VGR nära riksgenomsnittet. De enskilda enheterna redovisas i figuren nedan.

79 77 procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Figur H-48. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet ureasänkning>7%, 27 och 28. Påtagliga ökningar ses för SU/Östra och Skövdeenheten Sedan 28 ingår ett liknande mått i Öppna Jämförelser. Måttet - standardiserat Kt/V mäter också borttagning av urinämne men måttet tar även hänsyn till antalet dialyser per vecka. Man kan säga att måttet anger mängd dialys som ges i förhållande till patientens storlek. Detta mått på dialysmängd rekommenderas överstiga 2. Andelen patienter som uppfyller målet redovisas i figuren nedan. procent VGR RIKET Östra VGR Riket Figur H-49. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2. Riket = Sverige exkl. VGR. Uppdelat per klinik ses vissa skillnader procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-5. Andel patienter med standardiserat Kt/V > 2 för regionens sjukhus. (95 % konfidensintervall). Samtliga patienter vid Falköpingsenheten uppnådde behandlingsmålet 28 vilket torde vara unikt. Tillgång till blodbana för dialys Vid dialys krävs tillgång till blodbanan för att rena blodet i en dialysmaskin. Den bästa metoden är att genom en förberedande operation förstora en av patientens egna blodådror, en så kallad AV-fistel, som kan användas vid dialys. Det ger färre komplikationer och patienten behöver inte besväras av kvarliggande katetrar och det ger bättre möjlighet att ge tillräckligt med dialys. Kvarliggande katetrar är förenade med ökad sjuklighet och dödlighet i komplikationer. Blodförgiftning (sepsis) är en allvarlig komplikation där risken ökar kraftigt för de patienter som inte har en fungerande fistel. I vilken utsträckning patienter har en sådan beror bland annat av operationskapacitet, hur ofta operationen lyckas och hur handhavandet av fisteln sedan är. I Sverige ses en generell nedgång i andelen patienter med fungerande fistel. För VGR ses tvärtom en liten förbättring de senaste tre åren och resultatet är nu jämförbart med Sverige som helhet procent VGR RIKET Figur H-51. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 28. Riket = Sverige exkl. VGR. Den största andelen med fungerande fistel ses i Skaraborg och den lägsta i Göteborg. Observera att nivån är något lägre än den indikator som ges i Öppna Jämförelser där även arteriovenös graft inkluderas vilket innebär ett inopererat syntetisk kärlmaterial. procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra VGR Riket Figur H-52. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 28. Falköping/Skövde tillhör de bästa enheterna i Sverige.

80 78 Blodtryck En viktig behandlingsvariabel är blodtryck eftersom god dialysbehandling minskar risken för högt blodtryck. procent VGR RIKET Figur H-53. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck (<14/9 mm Hg) Riket = Sverige exkl. VGR. Graden av kontroll av blodtryck är bättre i VGR än riket som helhet. Det finns relativt stora variationer i regionen. procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra vgr Figur H-54. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck 27 och 28 (<14/9 mm Hg). Sett över en längre tid ses skillnader inom regionen som kan vara betydelsefulla. procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra Figur H-55. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Bilden visar medelvärdet (<14/9 mm Hg), med 95 % konfidensintervall. vgr Riket Riket Hemoglobinnivåer Njursvikt medför sämre förmåga att bilda hemoglobin och röda blodkroppar. Behandling sker därför med erythropoietin i samband med dialys. Man siktar på ett snävt, optimalt intervall, gram Hb/liter. procent VGR Riket Figur H-56. Andel av hemodialyspatienter som uppnår behandlingsmål för blodvärde (hemoglobin Riket = Sverige exkl. VGR). Bilden visar att VGR hävdar sig väl mot riket. Om värdet bryts ner på kliniknivå framgår tydligt att målet är mycket snävt varför måluppfyllelsen varierar kraftigt från år till år. Separata klinikdata redovisas därför inte här på grund av den statistiska osäkerheten. Övrigt Njursvikt medför också andra rubbningar som korrigeras med dialysmängd men också läkemedel. Hit hör rubbningar i kalk-fosforbalans. Fosfat elimineras via dialys eller kompletterande medicinering. Figuren nedan visar utvecklingen av fosfatnivåerna i blodprov. procent VGR Riket Figur H-57. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet serumfosfat,8-1,8 mmol/l. Riket= Sverige exkl. VGR. Bilden visar att det skett en påtaglig förbättring de senaste åren. De individuella värdena för regionens enheter redovisas nedan.

81 79 procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Östra Figur H-58. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet serumfosfat,8-1,8 mmol/l. Riket= Sverige exkl. VGR. Parathyreoideahormon kan bli kroniskt förhöjt av njursvikt och leda till skelettkomplikationer. Värdet varierar inom stort intervall och därför redovisas genomsnitt för de tre senaste åren. VGR Riket procent Borås Falköping Lundby kvinnor män Mölndal Sahlgrenska Östra NÄL Skövde Figur H-6. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 7 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka 28. Liksom tidigare finns det skillnader mellan könen men de har minskat. Högst grad av lika behandling av könen ses vid den största enheten - Capio- Lundby sjukhus. Det är framförallt för männen som måluppfyllelse ökat. VGR riket 8 procent Borås Falköping Lundby Mölndal NÄL Sahlgrenska Skövde Figur H-59. Andel av bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet parathyreoideahormon 15-3 pg/ml. Riket= Sverige exkl. VGR. Medelvärde (95 % konfidensintervall). Det finns vissa inomregionala skillnader som kan vara betydelsefulla. Könsskillnader i behandlingseffektivitet I figuren nedan anges hur många patienter som uppnår behandlingsmålet sänkning av urinämne med mer än 7 % för män/kvinnor som har tre behandlingar per vecka. Östra VGR Riket procent VGR Riket Figur H-61. Andel av manliga bloddialyspatienter som uppnår behandlingsmålet ureasänkning vid dialys mer än 7 %. Endast patienter med tre dialyser per vecka. Det kvarstår således totalt sett en betydande skillnad mellan könen till männens nackdel. Skillnaden mellan könen har varit större i VGR än i riket men 28 förefaller denna skillnad ha minskat. Den viktigaste förklaringen torde vara att männen har ett större dialysbehov beroende på större kroppsvikt och att behandlingen inte anpassats efter det. Kvalitetsarbete Sektorsrådet för njursjukvård har under 28 tagit fram en plan för regional kvalitetsutveckling. Den innehåller indikatorer för god dialysvård varav ett antal har redovisats i denna rapport. Vidare har sektorsrådet redovisat en plan som syftar till att uppnå en vård på lika villkor i regionen. Mått på dialyseffektivitet ingår i ett flertal överenskommelser med sjukhusen och föreslås vara kopplat till målrelaterad ersättning. Dialysvården i VGR har förbättrats i detta avseende.

82 8 Kort om hemodialys - De nationella kvalitetsregister som finns för njursjukvården i regionen har en god täckningsgrad. Registren är av stort värde för enskilda kliniker men också för planering av dialysvårdens resursbehov framöver. - Prognosen för dialyspatienter har förbättrats kraftigt de senaste tio åren med minskad dödlighet trots allt äldre patienter. - Det har skett en tydlig förbättring av dialysvården i form av att allt större andel av patienterna får en adekvat dialysdos och VGR ligger nära riksgenomsnittet i levererad dialysmängd. Det regionala arbetet via det njurmedicinska sektorsrådet kan ha bidragit till detta. - Den största negativa avvikelsen är att tillgång till blodbanan för dialys med så kallad AV-fistel kan åstadkommas för så litet antal patienter i Göteborgsområdet. Det innebär en patientrisk och försvårar dialysbehandlingarna. Ingen förbättring ses sedan förra årets rapport - Liksom tidigare uppnår män behandlingsmål för dialyseffektivitet i mindre utsträckning än kvinnor men det finns nu ingen tydlig skillnad mot riket i detta avseende

83 81 Nationella kvalitetsregistret Svenskt Bråckregister Det är vanligt med ljumskbråck och 1992 skapades det nationella kvalitetsregistret. Ungefär var fjärde man i Sverige har eller har haft ljumskbråck. I de allra flesta fall är operation den bästa behandlingen Varje år utförs ca 2 operationer i Sverige. Bland vuxna män är detta det vanligaste kirurgiska ingreppet i Sverige. Återfallsbråck drabbade tidigare upp emot 2 % av de opererade patienterna. Dagens operationsmetoder har medfört en stark minskning av frekvensen återfallsbråck. Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tiden för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Med dessa data som grund kan risken att åter opereras för ett bråck i samma ljumske beräknas i förhållande till tiden efter den första bråckoperationen, den kumulativa omoperationsincidensen. Orsaker till omoperation är framförallt nytt bråck eller smärtor i operationsområdet. Observera att tillgänglighet och indikation för behandling kan påverka resultatet. Om väntetiden för operation är mycket lång kan återfallsoperationer senareläggas så mycket att det påverkar en jämförelse mellan kliniker. Det man egentligen vill jämföra är återfall av bråck men det man av praktiska skäl jämför är hur många som verkligen opereras för sitt återfall. Återfall mätt som omoperationer på samma sida ingår som ett kvalitetsmått i "Öppna Jämförelser". 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Lundby Östra Mölndal Sahlgrenska Falköping Skövde VGR alingsås Kungälv Borås Uddevalla carlandrska NÄL Lidköping skene Frölunda Figur H-63. Relativ risk för omoperation av ljumskbråck inom fem år med konfidensintervall (95 %). Risk för riket = 1,. operationer Bråckregistret publicerar detaljerade data för de deltagande klinikerna. Risken för omoperation redovisas grafiskt jämfört med riket. För de senaste klinikrapporterna redovisas emellertid inte värdet för den relativa risken. De data som presenteras i diagrammet ovan har beställts särskilt från bråckregistret. I motsats till föregående år är data därmed inte korrigerade för olikheter i patientsammansättning vilket gör sjukhus mindre jämförbara särskilt vid jämförelser mellan akutsjukhus och de som har mer elektiv vård. Man skall således vara försiktig med jämförelser men jämfört med tidigare år har särskilt Lundby sjukhus fortfarande en hög andel omoperationer men Frölunda specialistsjukhus, Skene och Lidköpings sjukhus har snarast minskat sin relativa risk. VGR har signifikant högre risk för återfall än riket. Halland Gotland Sörmland Västra Götaland Gävleborg Kronoberg Stockholm Jönköping Jämtland Skåne Östergötland Norrbotten Västmanland Värmland Uppsala Blekinge Örebro Kalmar Västerbotten Dalarna Västernorrland,5 1 1,5 2 2,5 Figur H-62. Relativ risk för omoperation inom 5 år efter ljumskbråcksoperation, Risk för respektive landsting jämfört med övriga landsting. Kort om Bråckregistret - Bråckoperation är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige. - Bråckregistret har hög kvalitet, god anslutningsgrad och är det register som har kommit längst av alla register när det gäller att offentliggöra resultat. - Resultaten vid bråckkirurgi har förbättrats dramatiskt. Registret visar en ytterligare pågående förbättring. - Registret är ett viktigt verktyg för bättre vård. I figuren nedan ges data för respektive klinik i VGR.

84 82 Gynop-registret Gynop-registret, som bildades 1994, är ett nationellt kvalitetsregister inom den gynekologiska kirurgin. Ambitionen är att följa patienten genom hela vårdkedjan och information inhämtas såväl från sjukvården som från de berörda patienterna. Registret omfattar idag sex delregister, varav flera är startade under de senaste åren. De sex delregistren benämns och innefattar: Adnex: kirurgi på äggstockar/äggledare EA: kirurgi inuti livmodern Hysterektomi: borttagande av/kirurgi på livmodern Inkontinens: inkontinenskirurgi Prolaps: framfallskirurgi Tumör: gynekologisk tumörkirurgi Registerdeltagande Gynopregistret anger i mars 28 följande deltagandemönster för kvinnoklinikerna i Västra Götaland. Tabell H-13. Anslutning till gynop-registrets olika delregister. Källa: Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 27. NU SkaS SU SÄS Adnex ja ja ja ja EA ja ja Hyst ja ja ja ja Inkontinens ja ja ja Prolaps ja ja ja ja Tumör ja ja ja I januari 29 anges på registrets hemsida ( dessutom specifikt att Lidköpings sjukhus och Frölunda specialistsjukhus deltar i gynop-registret, men dessa enheter särredovisas inte i föreliggande rapporter, varför det är oklart om SkaS siffror enbart avser Skövde eller innefattar även Lidköping. Gynop-registret har av sektorsrådet i kvinnosjukvård nominerats som ett av de nationella kvalitetsregister där aktivt deltagande är obligatoriskt för berörda kliniker i Västra Götaland. Det framgår av tabell H-13 att målet inte till fullo är uppnått på alla kliniker men att deltagandegraden ändå totalt sett är god. Tyvärr finns inga aktuella nationella redovisningar publicerade för flera delregister, vilket försvårar möjligheten till inomregional benchmarking. Detta motsäger givetvis inte att enskilda kliniker kan ha stor nytta även av dessa delregister i sitt interna kvalitetsarbete. Delregister för hysterektomi Ur ett övergripande regionalt perspektiv är det i nuläget endast ett delregister (hysterektomiregistret) som har tillräcklig täckningsgrad och som dessutom har offentliggjort aktuella data. Hysterektomiregistret redovisar data för bening hysterektomi, dvs. borttagande av livmodern på grund av godartad sjukdom. Kirurgiska ingrepp vid livmodercancer omfattas således inte av detta delregister. Den vanligaste godartade orsaken till hysterektomi är blödningsproblem följt av trycksymtom från myom (muskelknutor i livmoderväggen). Operationerna kan utföras med olika kirurgisk teknik. Det är således möjligt att operera både genom bukväggen och genom slidan samt att använda såväl öppen kirurgi som titthålskirurgi (laparaskopi). Täckningsgrad Det har inte visat sig alldeles lätt att utröna i vilken omfattning antalet faktiskt utförda hysterektomier på benign indikation också har rapporterats till hysterektomiregistret. Information om täckningsgrad kan således inte redovisas i nuläget utan detta bör bli föremål för en specialstudie tillsammans med företrädare för hysterektomiregistret. Inrapporteringsgrad Gynop-registret insamlar data via olika frågeformulär, som täcker olika delar av vårdförloppet. Antalet till hysterektomiregistret insända formulär varierar mellan de aktuella kvinnoklinikerna, men det är värt att notera att de kliniker som hade störst förbättringspotential 26 också verkar ha tagit tillfället i akt. Insända formulär (%) NU SkaS SU SÄS Figur H-64. Andel patienter där motsvarande rapportformulär också insänts till gynop-registret år 26 och 27. Källa: Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 26 och Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 27. Av Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 26 framgick i vilken omfattning de olika insända

85 83 formulären avseende anamnes, operation och det postoperativa förloppet också var komplett ifyllda. Här fanns en betydande spridning mellan regionens kvinnokliniker och en högst påtaglig förbättringspotential på vissa enheter, vilket diskuterades i Verksamhetsanalys 27. Tyvärr står inte motsvarande information att finna i Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 27, men av rapportens olika tabeller att döma kan man sluta sig till att det fortfarande finns en kvarstående förbättringspotential härvidlag. Detta försvårar givetvis läsningen av rapporten och gör tolkningen av data onödigt defensiv. Informerade patienter I figur H-65 redovisas andelen patienter som åren 26 och 27 uppgav att de inte viste vilken operation som skulle genomföras när de väl stod inför att genomgå en hysterektomi. Ej införstådd patient (%) NU SkaS SU SÄS Riket Figur H-65. Andelen patienter som år 26 och 27 uppger att de inte visste vilken operation de stod i begrepp att genomgå. Källa: Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 26 och Årsredovisning tabellverk benign hysterektomi 27. Generellt sett är patienterna att betrakta som välinformerade. Det torde dock finnas skäl för vissa kliniker att se över sina informationsrutiner, eftersom det i absoluta tal handlar om rätt många patienter som inte förstått vilken operation som planeras. Målsättningen måste givetvis vara att nå alla patienter med information. Samtidigt är det inte realistiskt att tro att man alltid kan nå precis alla eftersom det ibland kan vara psykologiskt svårt att ta till sig information i tillräcklig omfattning. Kort om gynop-registret - Gynop-registret består av sex separata delregister som täcker olika gynekologiska områden. - Det är i nuläget bara möjligt och rimligt att redovisa information från delregistret för benign hysterektomi. - Information om täckningsgrad respektive inrapporteringsgrad är svårgripbar eller saknas, vilket inte underlättar tolkning av data eller inomregional benchmarking.

86 84 Kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsutskottet beslöt 26 att 15 indikatorer skall ligga till grund för en årlig uppföljning av kvalitet och resultat inom psykiatrin (dnr RSK ). Enligt beslutet skall uppföljningen omfatta följande facetter av den psykiatriska verksamheten: Befolkningens hälsoläge Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Jämlik hälso- och sjukvård Hälsoeffekter i befolkningen En eller flera indikatorer beskriver sedan vart och ett av dessa perspektiv. I nuläget finns dock ingen tillämplig indikator som belyser hälsoeffekter i befolkningen. Det är viktigt att betona att ovanstående indikatorområden i några fall är betydligt mer omfattande än vad som motsvarar verksamheten inom den specialiserade vuxenpsykiatrin respektive barn- och ungdomspsykiatrin. Detta gäller t ex för befolkningens hälsoläge och delvis också för informationen om självmord under området säker hälso- och sjukvård. Såväl primärvården som den övriga somatiska vården och inte minst den allmänna samhällsutvecklingen och de insatser som görs av andra samhällsaktörer är här av stor betydelse. Inom psykiatrin har av olika skäl de nationella kvalitetsregistren inte vunnit samma anslutningsgrad som fallet är inom vissa andra medicinska områden t ex diabetessjukvård eller hjärtsjukvård. Utöver att beskriva nuläget blir därför ett av målen med den regionala uppföljningen av kvalitet och resultat inom psykiatrin att stimulera till och underlätta fortsatt kvalitetsarbetet både lokalt och regionalt. Två rapporter, Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat 26 respektive Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat 27, har hittills tagits fram och redovisats för hälso- och sjukvårdsutskottet. Nedan diskuteras kortfattat några exempel ur dessa rapporter hämtade från indikatorområdet kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. Förekomst (registrering) av diagnos Adekvat behandling och uppföljning kräver ett diagnostiskt arbete, vilket skall resultera i en så specifik diagnos som möjligt. Ej diagnossatta vårdkontakter (%) KS NU SkaS SU SÄS VGR Vårdtillfällen 26 Vårdtillfällen 27 Läkarbesök 26 Läkarbesök 27 Figur H-66. Andel vårdkontakter (avslutade vårdtillfällen och läkarbesök) utan diagnoskod inom den vuxenpsykiatriska vården under 26 och 27. Ej diagnossatta vårdkontakter (%) KS NU SkaS SU SÄS VGR Vårdtillfällen 26 Vårdtillfällen 27 Läkarbesök 26 Läkarbesök 27 Figur H-67. Andel vårdkontakter (avslutade vårdtillfällen och läkarbesök) utan diagnoskod inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården under 26 och 27. Ur ett helhetsperspektiv har det skett en mycket positiv utveckling av diagnossättning och/eller diagnosregistrering inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin mellan åren 26 och 27. Det finns dock fortfarande kvarstående variation mellan sjukhusen och därmed en fortsatt förbättringspotential på vissa enheter. En tilltalande vidareutveckling av detta kvalitetsområde är att koppla diagnoskoder (ICD-1) till åtgärdskoder (KVÅ) för att därigenom kunna följa upp i vad mån patienter med givna diagnoser också erhåller en rimlig behandling. Denna information finns i princip tillgänglig i vårddatabasen Vega. Det kräver dock, utöver fortsatt arbete med och kvalitetssäkring av diagnossättningen, dels att KVÅkoder verkligen registreras i klinisk rutin, dels att relevanta medicinska åtgärder definieras i de vårdprogram som nu tas fram på nationell och regional nivå. Denna utveckling pågår redan och kommer att kunna redovisas i kommande kvalitetsindikatorrapporter.

87 85 Skattning med GAF-instrumentet Användande av GAF-instrumentet (Global Assessment of Functioning) innebär att vårdgivaren gör en skattning av patientens symtomtyngd och funktionsförmåga. Vid GAF-skattning får patienten ett värde mellan 1 och 1. Den aktuella kvalitetsindikatorn redovisar andelen patienter som bedömts med GAF-instrumentet de senaste 12 månaderna. Inom vuxenpsykiatrin har berörda verksamheter kunnat välja mellan två redovisningsmetoder; retrospektivt urval (1 konsekutiva patienter) eller faktisk tolvmånadersredovisning. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ingår GAF-skattning som en del i kvalitetsstjärnan. Andel GAF-skattningar (%) KS NU SkaS SU/M SU/S SU/Ö SÄS Figur H-68. Andelen patienter som bedömts med GAFinstrumentet inom vuxenpsykiatrin under 26 och 27. Inom vuxenpsykiatrin visar de flesta enheterna oförändrade eller förbättrade värden 27 jämfört med 26. Variationerna mellan klinikerna är dock fortsatt betydande, vilket innebär att det finns en kvarstående förbättringspotential på vissa enheter. Kungälvs sjukhus har inte kunnat lämna någon redovisning. GAF används inte på beroendekliniken eller neuropsykiatriska kliniken på SU. Inom rättspsykiatrin på SU är GAF på väg in och data beräknas kunna vara tillgängliga under 29. Andel GAF-skattningar (%) KS NU SkaS SU SÄS Figur H-69. Andelen patienter som bedömts med GAFinstrumentet inom barn- och ungdomspsykiatrin under 26 och I rapporten för 27 kan samtliga berörda barn- och ungdomspsykiatriska kliniker redovisa mått på denna indikator, jämfört med endast två 26. Procentsatserna bör dock tas med viss reservation, dels eftersom de bygger på information från separata datakällor (kvalitetsstjärnan samt olika patientadministrativa system), dels eftersom flykting- och asylärenden i detta avseende registreras olika på olika kliniker. Med detta sagt kan konstateras att det i likhet med situationen inom vuxenpsykiatrin finns en klar variation mellan klinikerna, vilket även innebär att det finns en betydande kvarstående förbättringspotential. En möjlig vidareutveckling inom detta kvalitetsområde vore att över tid följa GAF-värden hos patienter med givna diagnoser för att bedöma effekter av insatt behandling. Detta kräver bland annat fortsatt arbete med och kvalitetssäkring av diagnossättning, liksom fortsatt arbete med användandet av GAFinstrumentet. Kort om kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin - De nationella kvalitetsregistren har inom psykiatrin inte alls samma anslutningsgrad som inom andra medicinska områden. - Därför tas det årligen fram en regional rapport om kvalitets- och resultatindikatorer inom psykiatrin, som omfattar de sex God Vård områdena samt befolkningens hälsoläge. - I nuläget omfattar rapporten huvudsakligen struktur- och processmått. - I takt med implementering av nationella och regionala vårdprogram inom psykiatrin blir det möjligt att också introducera fler resultatmått i det regionala kvalitetsarbetet

88 86 Rikshöft Årligen inträffar i Sverige cirka 18 höftfrakturer och patienterna med höftfraktur upptar fler vårdplatser på akutsjukhusen än någon annan patientgrupp. Antalet äldre ökar i befolkningen, vilket leder till ökning av höftfrakturer, då dessa ökar exponentiellt med åldern från 5 år. Kontinuerlig kvalitetsförbättring erfordras för att kunna tillgodose det kommande resursbehovet. Höftfraktur tillhör de mest vårdkrävande grupperna inom sjukvården. Höftfrakturer inklusive rehabilitering kostar 1,5 miljarder kronor årligen. Medelåldern för de som drabbas av höftfraktur är ungefär 8 år. Cirka tre fjärdedelar av patienterna är kvinnor. Med höftfraktur menar vi vanligen fraktur genom lårbenshalsen eller just övergången mellan lårbenshals och lårben. Höftfraktur drabbar i övervägande grad äldre personer på grund av ökande benskörhet (osteoporos) och falltendens och man har större risk att ramla på grund av sämre syn och balans. Frakturerna hos de yngre beror vanligen på större våld såsom trafikolyckor och fall från höjder. Symptom är vanligen smärtor i höftleden och oförmåga att gå. Den initiala omvårdnaden är betydelsefull för snabb restitution till tidigare funktionsnivå. Höftfrakturerna kan vara av flera olika typer men gemensamt är att samtliga frakturer i anslutning till lårbenshalsen måste opereras. Operationen genomförs vanligtvis inom 1 dygn efter inkomsten till sjukhuset. Täckningsgrad Fortsatt ökade insatser har gjorts för att öka antalet deltagare i registret och majoriteten av landets sjukhus deltar nu. Rikshöft omfattar registrering av hela vårdkedjan under de första fyra månaderna efter frakturen. Västra Götalandsregionen uppvisar en mycket positiv utveckling de senaste två åren med en ökande täckningsgrad framför allt vid SkaS som föregående år hade den lägsta täckningsgraden. Samtliga förvaltningar deltar i registret. Täckningsgraden vid SU och SÄS är dock lägre än föregående år. Kungälv och NU har likt föregående år full täckningsgrad. VGR uppvisar totalt en god täckningsgrad. Täckningsgraden visas på förvaltningsnivå i figur H-7. Procent Alingsås Kungälv NU SkaS SU SÄS Figur H-7. Andelen vårdtillfällen som är registrerade i Rikshöft av antalet vårdtillfällen i Vega Resultat Analysen utgörs av 27 års registerdata. I riket är 7 % av patienterna kvinnor och 3 % män. I Västra Götalandsregionen är andelen män och kvinnor relativt lik fördelningen i riket (Fig. H-71). Procent Alingsås Kungälv NU Lidköping Skövde SU SÄS Riket Figur H-71. Andelen kvinnor respektive män 27 Täckningsgrad 26 Täckningsgrad 27 Kvinnor Män Medelåldern för de opererade är 83 år i riket, vilket är något högre än föregående år. Majoriteten av förvaltningarna i Västra Götalandsregionen redovisar lägre medelålder än riket. Tidsaspekten är av yttersta vikt. God smärtlindring och förkortad tid från ankomst till utförandet av operationen motverkar livshotande komplikationer såsom trycksår, lunginflammation och blodproppar. Under 27 kan samtliga förvaltningar redogöra för väntetid i timmar. Likt föregående år uppvisar SU lägst andel opererade inom 48 timmar (Fig. H-72). Procent Alingsås Kungälv NU Lidköping Skövde SU SÄS Riket <48 tim >48 tim Figur H-72. Andel patienter som opereras <48 tim respektive >48 tim 27

89 87 I Öppna Jämförelser uppvisar VGR längst medelväntetid till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus (Fig. H-73). Gävleborg Västernorrland Dalarna Jämtland Västerbotten Örebro Kalmar Blekinge Gotland Jönköping Stockholm Skåne Sörmland Östergötland RIKET Värmland Halland Kronoberg Västra Götaland Väntetid i timmar Figur H-73. Väntetid till höftfrakturoperation efter ankomst till sjukhus 27. Indikatorn ingår i Öppna Jämförelser. Källa: Öppna Jämförelser. SU har fortfarande längst medelväntetid. Regionens övriga sjukhus, med undantag för Kungälv, ligger under riksgenomsnittet (Fig. H-74). Timmar Alingsås Kungälv NU Lidköping Skövde SU SÄS Riket Medelväntetid för operation Figur H-74. Medelväntetid i timmar till operation för höftfraktur 27. Indikatorn ingår i Öppna jämförelser (se fig. H-73). Medelvårdtiderna på de opererande klinikerna har successivt sjunkit under flera decennier men stabiliserats under senare tid. Medelvårdtiden 27 var 1,7 dagar i riket mot tidigare 11. Medelvårdtiderna var likt föregående år högst på SU, 18,7 dagar mot föregående år 17 dagar, följt av NU på 12,7 dagar. Lägst medelvårdtid har Alingsås (6,4 dagar). SU, NU och Kungälv ligger likt föregående år över riksgenomsnittet. Övriga sjukhus ligger under eller på riksgenomsnitt och framför allt Alingsås men också Skövde, Kungälv och NU har sänkt sin medelvårdtid. Medianvårdtiderna följer medelvårdtidernas variation men är oftast lägre. Det finns fortsatt samband mellan vårdtider och medicinskt färdigbehandlade patienter och flödet över till kommunal vård och omsorg. Dagar Alingsås Kungälv NU Lidköping Skövde SU SÄS Riket Figur H-75. Medel och medianvårdtid 27 Vårdtid medel Vårdtid median Vården har successivt förbättrats med nya operationsmetoder och direkt belastning efter operation har en gynnsam effekt. En stor andel av patienterna kan återgå till sin tidigare boendeform och målet är att de skall återfå den funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som de hade före frakturen. Från SÄS är andelen utskriven till ursprung lägst (38 %) medan den var högst på NU (62 %). Det finns inte längre lika tydligt ett linjärt samband där kortare medelvårdtider leder till lägre procentandel utskriven till sitt ursprung. Flertalet sjukhus med, undantag för SÄS, ligger över eller nära riksgenomsnittet. Alingsås har kortat medelvårdtiden med tre dygn men har en viss ökad andel åter till ursprung jämfört med föregående år (Fig. H-76) Procent Alingsås Kungälv NU Lidköping Skövde SU SÄS Figur H-76. Andel åter till ursprung 27 Riket Åter ursprung Utveckling Det ökande antalet äldre under de närmaste decennierna kan innebära ett ökat antal höftfrakturpatienter. I regionen ses en knapp ökning de senaste åren. Sålunda är såväl effektivt omhändertagande som förebyggande aktiviteter, t.ex. fallskydd och osteoporosbehandling, av stor vikt. Regionen har utarbetat medicinska riktlinjer för osteoporos. Medicinska riktlinjer osteoporos Revidering av riktlinjerna pågår under 29.

90 88 Kort om Rikshöft - VGR har uppnått en god täckningsgrad. Registret är också ett fortsatt viktigt instrument för kvalitetsutveckling av höftfrakturvården. - VGR har högsta medelväntetiden till operation (indikator Öppna jämförelser). SU står för en utmärkande hög medelväntetid till operation, vilket påverkar medelvärdet för regionen som helhet. Kungälv ligger fortfarande något över riksgenomsnittet. Regionens övriga sjukhus har kortat ned medelväntetiden för operation och ligger under riksgenomsnittet. - VGR har generellt högre medelvårdtider än riket under året vilket till stor del beror på SU:s långa medelvårdtider. Det konstateras stora variationer inom medelvårdtiden. SU har mer än tolv dagar längre medelvårdtid än Alingsås. Det finns inte längre lika tydligt ett linjärt samband där kortare medelvårdtider leder till lägre procentandel utskriven till sitt ursprung.

91 89 Svenska Höftprotesregistret Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens som dels ger stadga, dels fungerar som en sorts glidyta för höftleden. Har man höftledsartros tunnas brosket gradvis ut och kan till slut försvinna helt. När man har artros har man ofta smärta och är stel i höftleden och låg livskvalitet. Man kan halta och få allt svårare att gå. Oftast får man besvär i den ena höftleden, men en tredjedel får problem i båda höfterna. Det är fortfarande till största delen okänt vad som orsakar sjukdomen men den största risken vid ärftlighet. Det råder fortfarande oklarheter kring belastningens betydelse för uppkomst av sjukdomen. Hittills har forskningen visat att den totala belastningen på höftleden under livet påverkar risken för att få höftledsartros. Risken för höftledsförslitning ökar vid övervikt, tidigare höftfraktur, tidigare infektion i leden. Höftledsförslitning är något vanligare bland kvinnor än bland män. Risken att drabbas ökar med ålder. Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Vid operationen byts höftleden ut mot en konstgjord led. Operation med total höftprotes är en vanlig behandling. År 27 utfördes primäroperationer i Sverige. Tillståndet medför ekonomiska konsekvenser för patient och samhälle. Eftersom sjukdomen framför allt drabbar den åldrande människan ökar behovet då samhällets åldersprofil förändras. De direkta sjukvårdskostnaderna för operationer beräknas till cirka 2 miljarder/år. Höftprotesregistret har en avsevärt kvalitetsförhöjande effekt på svenska protesoperationer. Förutom att bespara patienterna lidande har registret sparat pengar åt sjukvården. Under en 1-års period kan besparingen beräknas till cirka 1,5 miljard kr exklusive indirekta kostnader. Trots ett ökat antal operationer har registret bidragit till att kort- och långtidskomplikationer minskat genom att identifiera och eliminera riskfaktorer. Sverige har i dag lägst omoperationsfrekvens vid internationell jämförelse. Täckningsgrad Höftprotesregistret har en längre tid haft full täckningsgrad vad gäller regionens förvaltningar och antal patienter ( 96,9-1 %). Redan 24 deltog registret i ett samarbetsprojekt med VGR och öppnade upp all data för samkörning med regionens vårddatabas och KPP-databas samt utvecklade nya indikatorer i samverkan med VGR som idag ingår i Öppna jämförelser. Täckningsgraden för patientrelaterat utfall är stigande i riket men alla sjukhus deltar i VGR. Registret är webbaserat. Registret redovisar regionens sjukhus och inte förvaltningar 27. Sedan 1979 registreras alla totala höftproteser och omoperationer. Sedan 22 mäts patientrelaterat utfall. Avsikten är att dokumentera orsaker till misslyckanden för att vägleda ett lokalt förbättringsarbete. En analys av sambandet mellan omoperation, patientprofil, protestyp och operationsteknik görs årligen. Patientrelaterat utfall mäts som smärtlindring, tillfredställelse och hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D). Som följd av hälsovinstmätning och samkörning med KPP-databaser kan kostnadsnyttoanalyser utföras. Sedan 25 registreras halvplastiker med en täckningsgrad på 95,8 %. Resultat Underlaget utgörs av 27 års registerdata. Resultatet visar på ett oförändrat antal revisioner jämfört med föregående år som innan visat en viss nedåt gående trend. Aseptisk lossning minskar och luxation samt infektion ökar. VGR har lägsta återinläggningen inom trettio dagar i Sverige med 3 % jämfört med riket på 3,9 %. Västra Götalandregion låg lågt med antal primäroperationer per 1 invånare tidigare. En regional handlingsplan är lagd långsiktigt för denna patientgrupp i Västra Götalandsregionen. En positiv utveckling kan nu ses där VGR uppnår riksgenomsnittet med antalet primäroperationer per 1 invånare. Registret redogör för ett flertal analyser på riks- och regionnivå ur ett genusperspektiv vilket tyvärr saknas på kliniknivå i årsrapporten. Totalt så görs 58,8 % av primärproteserna hos kvinnor. I VGR reopereras drygt 1,6 % av kvinnorna, vilket är över riksgenomsnitt, och drygt,8 % av männen, vilket är under riksgenomsnitt. Implantatöverlevnad ligger bättre för män och sämre för kvinnor än riksgenomsnitt. Vinst i självskattad hälsa (mätt med EQ-5D) ligger för båda könen lägre än riksgenomsnitt. SKL har följande indikatorer med i Öppna Jämförelser på landstingsnivå och fokus sker således på dessa indikatorer på sjukhusnivå i VGR: - Reoperation inom 2 år - Implantatöverlevnad 1 år - Patientskattad förbättring efter 1 år (EQ- 5D) Orsaken till reoperation inom två år kan vara såväl infektion, luxation, lossning som annan orsak. VGR befinner sig under riksgenomsnittet totalt. SÄS- Borås avviker likt föregående år med högre frekvens av reoperationer (2,7 % jmf 2,1 % 26) än riket men även SU-Mölndal (2,5 %). Även SU- Östra och NU-Uddevalla ligger något högre än riket.

92 9 Procent 3 2,5 2 1,5 1,5 Alingsås Borås Reoperation inom 2 år Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Skene Skövde SU-M SU-S SU-Ö Uddevalla Riket Figur H-77. Andel reoperationer som görs inom 2 år efter primäroperation 27 En fördelning av reoperationer per sjukhus visar att SU-Mölndal och SÄS- Borås har en högre andel av luxationer än riket. Även Frölunda uppvisar högre andel luxationer än riket. Samtliga förvaltningar visar på lägre andel infektioner än riket. Procent 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Alingsås Borås Infektion Luxation Lossning Övriga Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Skene Skövde SU-M SU-S SU-Ö Uddevalla Riket Figur H-78. Fördelning av olika komplikationer med följd av reoperation efter primäroperation 27. Flertalet av VGRs förvaltningar uppvisar en implantatöverlevnad likvärdig med riket eller bättre med undantag av SU-Mölndal och NU-Uddevalla. Sjukhusen visar på en spridning mellan Alingsås med 98,1 % och SU-Mölndal med 89,1 %. Riksgenomsnittet är 94,7 %. Frölunda har ännu inte uppnått statistik för 1 års implantatöverlevnad och är således inte med. Procent Alingsås Borås Implantatöverlevnad 1 år Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Skene Skövde SU-M SU-S SU-Ö Uddevalla Riket Figur H-79. Andelen implantatöverlevnad tio år efter primäroperation 27. Registret använder sig av EQ-5D, som ger ett totalvärde för hälsorelaterad livskvalitet i ett index. EQ- 5D index är ett viktat totalvärde för hälsa där lägsta värde är och högsta är 1. EQ-5D är patientskattat och mäter förbättringen (patientnyttan) med åtgärden som sker mellan primäroperation och efter 1 år. Generellt befinner sig Västra Götalandsregionen fortfarande under rikets genomsnitt. Det ska dock tolkas med stor försiktighet då Västra Götalandsregionen svarar för stor andel av alla uppföljda patienter totalt i riket. Spridningen är med Skövde som högst med en förbättring med,38 och Kungälv med,32 som lägst och riket med,36.,39,38,37,36,35,34,33,32,31,3,29 Alingsås Borås Patientskatta förbättring efter 1år (EQ-5D) Falköping Frölunda Kungälv Lidköping Skene Skövde SU-M SU-S SU-Ö Uddevalla Riket Figur H-8. Patientskattad förbättring 1 år efter primäroperation 27. Utveckling Ny hemsida har utvecklats 28 med patient- och beslutsfattarinformation. Den innehåller och utvecklar information om sjukdomen, prevention, animerad film på hur operationen går till och rehabilitering. Beslutsfattarinformationen utvecklas att innehålla resultatredovisning med komplett verksamhetsuppföljning per klinik och landsting. VGR, som är formell huvudman för Svenska Höftprotesregistret, bildar under våren 29 Registercentrum. Registercentrum är lokaliserat inom Nordiska Hälsovårdshögskolan för folkhälsovetenskap (NHV) med fortlöpande stöd från VGR. Centrat omfattar Nationella Diabetesregistret, Onkologiskt Centrum och Svenska Höftprotesregistret. Kort om Svenska höftprotesregistet - Generellt har VGR lägre reoperationsfrekvens än riket totalt men SÄS-Borås avviker likt föregående år med högre frekvens av reoperationer än riket men nu även SU-Mölndal. - VGR har generellt högre 1-års protesöverlevnad än riket men med en spridning på nästan tio procent mellan SU-Mölndal och Alingsås. - VGR befinner sig under genomsnittet beträffande patientskattad förbättring 1 år efter primäroperation. - Förutom att bespara patienterna lidande har registret sparat pengar åt sjukvården. Höftprotesregistret har haft en avsevärd kvalitetsförhöjande effekt på svenska protesoperationer. Sverige har lägst reoperationsfrekvens vid internationell jämförelse. - Höftprotesregistret har en längre tid haft full täckningsgrad vad gäller regionens förvaltningar och antal patienter.

93 91 Svenska Reumatoid Artrit-registret Reumatoid Artrit (RA) eller ledgångsreumatism är en svår, ofta livslång handikappande sjukdom som främst drabbar kvinnor och som ger sämre hälsorelaterad livskvalitet och förkortad livslängd. Reumatoid artrit är kanske den sjukdom man först tänker på när man hör ordet reumatism. Inflammatoriska ledsjukdomar främst reumatoid artrit kostar det svenska samhället fyra miljarder kronor årligen vilket motsvarar cirka 68 miljoner kronor för Västra Götalandsregionen i samhällskostnader. Incidensen är mellan en halv och en procent av Sveriges befolkning. Man kan insjukna när som helst i livet, men det vanligaste är i 4-65-årsåldern. Sjukdomen förekommer mer än dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män. Orsaken är inte känd, men ärftlighet spelar in och troligen också miljöfaktorer. Risken är också större för rökare. Det finns teorier om att genomgångna infektioner kan bidra till att utlösa sjukdomen. Då botande behandling saknas är löpande registrering av den i regel livslånga vården nödvändig för fortsatt kvalitetssäkring av vården. Reumatoid artrit är en systemsjukdom med kronisk inflammation som angriper kroppen och dess leder. Inflammationen börjar i ledhinnan som blir tjock och breder ut sig mot brosk, ben och senor som med tiden skadas. Ledvätskan förändras och skyndar på förstörelsen, istället för att smörja och ge näring till brosket. Skadorna gör att leden fungerar allt sämre, samtidigt som musklerna runt den blir svagare. Tidig antireumatisk behandling kan ha avgörande effekt, såväl på aktuella symtom, som på lång sikt för att minska funktionshinder och utslagning ur arbetslivet. Behandlingen måste då påbörjas redan tre till sex månader efter sjukdomsdebuten och fortsatt kvalitetssäkras vid nya behandlingsformer. Ett behandlingsfönster med antireumatiska läkemedel under de tre till sex första månaderna visar betydligt bättre effekt än senare insatt terapi. Såväl aktuella sjukdomskonsekvenser, som utveckling av funktionshinder och utslagning ur arbetslivet på längre sikt förbättras. Allt fler patienter fångas allt tidigare vid insjuknandet, framför allt de svårast sjuka. Fler än nittio procent av patienterna får vård enligt riktlinjer redan vid första besöket efter insjuknandet, vilket leder till allt bättre resultat där nu fler än hälften har en inaktiv eller lågaktiv sjukdom inom ett år. Patienter med etablerad sjukdom kan nu också behandlas framgångsrikt med nya läkemedel i kombination med tidigare använda antireumatiska läkemedel. Dessa biologiskt framställda läkemedel påverkar direkt mekanismen i immunsystemet. Dessa läkemedel kan medföra att sjukdomen går tillbaka helt. Det minskar förstörelsen av brosk och ben som annars skulle kunna leda till bestående funktionshinder, men medför också stora läkemedelskostnader för landstingen på ca 1,3 miljarder kronor årligen (27). En patients behandling kostar mellan 1-15 kronor per år. De behandlade patienterna blir dock ofta så bra att de kan återgå till arbetslivet. Detta gör att behandlingen är kostnadseffektiv, särskilt i ett bredare samhällsperspektiv där indirekta kostnader inkluderats i analysen. Täckningsgrad RA-registret är rikstäckande och alla landsting deltar. Samtliga reumatologmottagningar i Västra Götalandsregionen deltar i registret. Antalet registrerade patienter ökar årligen. Registret innehåller mer än hälften av alla RA-patienter i landet. Figur H-81. Ackumulerat antal registrerade patienter per 1 invånare regionvis, totalt per år I VGR finns för närvarande patienter registrerade. VGR ligger under riksgenomsnittet i täckningsgrad men en stadig årlig ökning ses (Fig. H- 82). Antal Antal inkluderade patienter / år i VGR ackumulerat / år Figur H-82. Antal registrerade RA-patienter i VGR Resultat RA-registret innefattar indikatorer som är internationellt överenskomna och används vid läkemedelsprövningar för evidensbasering av de läkemedelsbehandlingar som följs i registret. Patienten får

94 92 själv mäta sin hälsa, smärta och handikapp, liksom läkaren bedömer sjukdomsläget. Indikatorn DAS28 visar på sjukdomsaktivitet som ska minska efter att antireumatisk behandling är insatt och således ska andel patienter med låg sjukdomsaktivitet successivt öka. DAS28 innefattar patientens skattade sjukdomskänsla, patientens och slutligen läkarens bedömning av antalet svullna och ömma leder av 28 möjliga samt blodprovet sänka. VGR uppvisar en ökad andel av individer med låg sjukdomsaktivitet (Fig. H-83). Procent Andel med låg sjukdomsaktivitet Figur H-83. Andel av alla RA-patienter som har låg sjukdomsaktivitet i VGR VGRs samtliga förvaltningar visar på en lägre sjukdomsaktivitet hos sina behandlade patienter inom ett år vid insatt antireumatisk läkemedelsbehandling. Värdet för sjukdomsaktivitet, DAS28, bör ligga < 3,2 vilket uppnås av samtliga förvaltningar utom Uddevalla. DAS Alingsås Borås SU Skövde Uddelvalla DAS28 inkl. 3-6mån 12mån Figur H-84. Sjukdomsaktivitet (DAS28) för tidig RApatienter och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedel insatt 27 per förvaltning Indikatorn CRP ska minska efter att antireumatisk behandling är insatt. CRP är C-reaktivt protein som visar på inflammationsgrad i kroppen. Indelat på förvaltning ses en sänkning av CRP hos de antireumatiskt behandlade patienterna inom ett år. Störst förändring ses även detta år inom SÄS- Borås. CRP Alingsås Borås SU Skövde Uddelvalla CRP inkl 3-6mån 12 mån Figur H-85. Inflammationsgrad (CRP) för tidig RA-patient och förbättring vid behandling med antireumatiska läkemedelinsatt 27 per förvaltning De nya biologiska behandlingarna används i hela landet och sätts in i enlighet med riktlinjer till de svårast sjuka när de traditionella antireumatiska läkemedlen inte har avsedd effekt. Det kan vara aktuellt tidigt i sjukdomen men även efter en längre tids sjukdom. Trots svårare sjukdom har den biologiska behandlingen ofta god effekt hos patienter som således inte haft tillräcklig effekt av de traditionella antireumatiska läkemedlen. De biologiska läkemedlen tillförs i injektionsform eller i dropp i kombination med traditionella antireumatiska läkemedel. Behandlingarna registreras med en speciell koppling till Läkemedelsverket för att fånga upp eventuella biverkningar i ett tidigt skede. Denna del av registret går under benämningen ARTIS och för närvarande bedöms täckningsgraden vara 95-1% av de biologiska behandlingarna i VGR. De nya behandlingsformerna har visat sig inte bara påverka inflammationen gynnsamt, utan också visat förmåga att minska den förstörelse av brosk och ben som annars kan leda till bestående funktionshinder. Ett viktigt mått på vårdkvalitet är att patienterna har lika tillgång till behandling med biologiska läkemedel. Antalet behandlade har ökat snabbt de senaste åren. I riket var antalet behandlade 131 patienter per 1 invånare, men med stor variation mellan landstingen. Mellan 74 och 172 patienter per 1 invånare hade behandlats vid mättillfället. VGR behandlar 11 patienter per 1 invånare, vilket är lägre än rikets genomsnitt.

95 93 I samband med att tillgången på biologiska läkemedel ökade 22/23 ses förändring av sjukdomsaktivitet med en sänkning av DAS28 i riket och i regionen. VGR visar inom ett år efter insatt biologisk behandling på en förändring av DAS28 för de sjukaste patienterna. Likt tidig RA bör DAS28 eftersträvas att vara < 3,2. Regionen uppvisar närliggande värde. Inflammationsgraden, CRP, hos de svårast sjuka ses också minska i regionen vid insättande av biologiska läkemedel inom ett år efter sjukdomsdebut. Figur H-86. Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 1 invånare. Öppna jämförelser Det är inte kartlagt hur många personer per 1 invånare som bör behandlas med biologiska läkemedel. Uppgifter från registret visar att effekten för patienterna fortsätter att vara mycket god även i de landsting där störst antal patienter får behandling, vilket tyder på att läkemedlen används på rätt patienter. I VGR varierade antalet patienter* insatta på biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per sjukhus/nämnd t o m 28 mellan 58 (Uddevalla) och 132 (Skövde) per 1 invånare (Fig. H-87). Underlaget baseras på klinikens lokalisering. Det bedöms dock representera underlaget för nämndernas område då obefintlig behandling sker på annat sjukhus än nämndområdets sjukhus. Antal AL,Borås/ 6,8 SU/ 4,5,7,11,12 Skövde/ 9,1 Sjukhus/Nämnd Uddevalla/ 1,2,3 Antal/1 inv Figur H-87. Antal patienter* insatta på biologiska läkemedel vid reumatoid artrit per 1 invånare per sjukhus/nämnd t o m 28 i VGR *första biologiska preparat Utveckling Fortsatt uppföljning av varje patients sjukdomsförlopp leder till allt bättre resultat för varje år sedan registret startade. RA-registret har varit avgörande för att de nya biologiska terapierna som utvecklats inom reumatologin har kunnat användas snabbt, effektivt och mer jämlikt i hela landet. Svenska RA-register har utvecklats till vården, för förbättringsarbete som används direkt i den vanliga vården av patienten och vårdgivaren. Utgångspunkten för registret är att kliniskt förbättringsarbete görs bäst där vården sker, i mötet mellan patient och vårdgivare. RA-registrets webbtjänst kan användas som ett proaktivt beslutsstöd under själva besöket av patient och läkare gemensamt. På många enheter registrerar patienten själv sin smärta, sjukdomskänsla, dagliga funktionshinder, ledsvullnad och ledömhet redan innan besöket. Läkaren gör också en egen bedömning av leder och sjukdomsaktivitet, registrerar det samt ordinerad behandling och skriver ut en individuell översikt till patienten under besöket. SU använder denna tjänst med hjälp av pekskärm och resterande sjukhus med reumatologmottagning i regionen är på väg in. Kort om RA-registret - En fortsatt positiv utveckling av klinikernas täckningsgrad i RA-registret och ARTIS-delen ses där behandlingarna med biologiska läkemedel följs. Det är också av vikt att följa de effekter som de nya reumatiska läkemedlen ger vilket förutsätter fortsatt arbete med att öka täckningsgraden inom varje förvaltning. - I VGR ses en variation på tillgång till behandling med biologiska läkemedel. - De reumatiska läkemedlen ger en betydande effekt på en minskad sjukdomsaktivitet och inflammationsgrad för de behandlade patienterna inom ett år efter insatt behandling för både tidig RA och de svårt sjuka.

96 94 Svenskt Intensivvårdsregister SIR Huvudsyftet med SIR är att stödja lokalt kvalitetsoch utvecklingsarbete och stimulera till jämförelser mellan de deltagande intensivvårdsenheterna. Detta sker genom insamling av data som beskriver alla enskilda vårdtillfällen inom intensivvård. Fokus för datafångsten är frågor som speglar intensivvårdsavdelningens verksamhet och där en återkoppling kan skapa incitament till förbättringar. Exempel på sådana frågor är behov av intensivvårdsplatser, förekomst av komplikationer inom vården, förekomst av sjukhusförvärvade infektioner, resursförbrukning och kostnadseffektivitet, förekomst av tillbakahållande resp. avbrytande av behandling, frekvensen av dödsfall där organdonation är möjlig men ej genomförts, patientupplevd hälsorelaterad livskvalitet och funktionellt status efter intensivvården. Denna inriktning av datafångsten avspeglas i tio kvalitetsindikatorer. Indikatorerna är: 1. Uppföljning av livskvalitet och funktionellt status efter intensivvård 2. Svensk riskjusterad mortalitet 3. Bakteriell multiresistens upptäckt på IVA 4. Ventilator-associerad pneumoni (VAP) 5. Central venkateter (CVK) relaterad infektion (kommer dock att utgå) 6. Oplanerad återinläggning på samma IVA inom 72 timmar 7. Avlidna på IVA uppföljning 8. Nattlig utskrivning från IVA 9. Avstå respektive avbryta medicinsk behandling på IVA 1. Beläggning på IVA (Tillkommande indikator 21: Överflyttande av patient till annan IVA från egen IVA pga. egen resursbrist). SIR är ett av de register som sedan 27 finns upptaget i den regionala förteckningen över kvalitetsregister vilka Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutat att berörda verksamheter skall delta fullt ut i. SIR publicerar en omfattande årsrapport med detaljerade data för alla deltagande sjukhus. Nedan redovisas några data för 27 vilket är det senaste året där data finns i årsrapport från registret. (Tiva) och Neurointensivvård (Niva). Intensivvården domineras av patienter som inte genomgått operation. Tabell H-14. Andel av vårdtillfällen inom intensivvård där operation inte utförts. andel (%) Lidköping 84, Skövde 77,2 Uddevalla 83,7 Trollhättan 79,8 Borås 77,7 SU Civa 52,8 SU Niva 64,9 SU Tiva 68,2 SU Östra 77,5 SU Mölndal 85,4 Riket 77,3 Täckningsgrad Täckningsgrad i SIR är ett av de mått som ingår i den regionala förteckningen av indikatorer vilka försetts med regionalt måltal för deltagande som underlag för ersättning. För 27 rapporterades inte data från Kungälvs sjukhus och Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Antalet vårdtillfällen för övriga kliniker redovisas i tabell H-15. Tabell H-15. Antal vårdtillfällen registrerade per intensivvårdsenhet samt andel som har bortfall av APACHE registrering. vårdtillf andel (%) Lidköping 382 4,3 Skövde 786 4,5 Uddevalla 46 16,8 Trollhättan 683 8,6 Borås ,5 SU Civa ,5 SU Niva 399 2,9 SU Östra 645 2,2 SU Mölndal 41 7,2 Riket ,4 APACHE är registrering av tillståndets svårighetsgrad vilket medger bättre jämförelser. Vårdens innehåll Det finns betydande variationer i vårdens innehåll mellan intensivvårdsavdelningar. Inom intensivvården kan vårdas hjärtinfarktpatienter när inte särskild sådan enhet finns. Vid SU finns flera intensivvårdsavdelningar med särskild profil utöver centraliva (Civa), t ex. Barnintensivvård, Thoraxintensivvård

97 95 Dödlighet under och efter intensivvård Jämförelser mellan intensivvårdsenheter försvåras av de stora olikheterna i patientsammansättning. Registret redovisar emellertid ett mått - Standardisera dödlighet (SMR) där hänsyn tas till sjukdomarnas svårighetsgrad. Nedan redovisas denna för enheter i VGR. SMR (=observerad/förväntad 3- dagarsmortalitet) där 1, motsvarar mortalitet i en referenspopulation vid ett antal sjukhus i USA på 198-talet (enligt en publikation 1985). SMR 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Lidköping Skövde Uddevalla Trollhättan Borås SU Civa SU Niva SU Östra SU Mölndal Figur H-88. SMR för intensivvårdsenheter i regionen 27 Riket Komplikationer i samband med vård på IVA Det föreligger stor variation av antalet registrerade komplikationer per enhet. Från registrets sida påpekar man att få eller inga inrapporterade komplikationer kan vara ett uttryck för ofullständig uppföljning. I tabell H-16 redovisas antal komplikationer av 1 av de 2 komplikationer som är möjliga att registrera. K K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K1 Inga bakteriell multiresistens Ventilatorassocierad pneumoni Clostridium difficile Blödning CVK-infektion Pneumothorax Hypoxisk händelse Allvarlig allergisk reaktion Reintubation <24 tim efter extubation Återinläggning inom 72 timmar Tabell H-16. Antalet vårdtillfällen och antalet registrerade komplikationer/1 vårdtillfällen 27. vårdtillf K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K1 Tot Lidköping Skövde Uddevalla Trollhättan Borås SU Civa SU Niva SU Tiva SU Östra SU Mölndal VGR För dessa tio indikatorer finns det påtagliga skillnader mellan enheterna i regionen. Återinläggning inom 72 timmar kan vara ett mått på belastningen på avdelningen där tidig utskrivning till annan enhet medför ökad risk att försämras och behöva ny intensivvård. Det är känt att patienter som återkommer till IVA kort efter utskrivning (inom 72 timmar) löper en ökad risk att dö Högst risk för återinläggning finns för Thorax-IVA vars verksamhet dock inte kan jämföras med övriga enheter i regionen. De övriga enheterna vid SU liksom Borås ligger förhållandevis högt i ett regionalt perspektiv.

98 96 Vårdrelaterade infektioner SIR har relevanta indikatorer som mäter infektioner. Förekomst av ventilator-associerad pneumoni och CVK-relaterad infektion, båda nationella kvalitetsindikatorer, varierar kraftigt utan särskilt mönster mellan olika avdelningar. Upptäckt av multiresistenta bakterier som föranlett isolering på IVA är en annan kvalitetsindikator, som också har en mycket varierande incidens. Variationen speglar sannolikt rapporteringsgrad av faktiskt förekomst, eftersom dessa parametrar är hanteras manuellt, och med risk för viss subjektivitet. Patienter som får andningshjälp med respirator löper särskilt stor risk att drabbas av pneumoni. Incidensen brukar anges till 1 25 procent. Komplikationen innebär en risk för patientens liv. Risken för pneumoni kan minskas med en rad åtgärder. I tabell H-17 redovisas andelen ventilatorassocierad pneumoni för 27 för sjukhusen i VGR. För redovisning fordras såväl registrering av komplikationen och åtgärden ventilatorbehandling. Tabellen medger inte några jämförelser mellan sjukhusen, då flera sjukhus inte har rapporterat några av sina ventilatorbehandlade patienter. Om registreringen hade varit fullgod hade jämförelse kunnat göras mellan sjukhus med likartat innehåll medan vården vid SU har särskild karaktär. Tabell H-17. Antal vårdtillfällen med invasiv ventilatorbehandling med vårdtid > 48 tim och pneumoni. andel (%) vårdtillf Lidköping 18,2 44 Skövde - - Uddevalla - - Trollhättan - - Borås 3, 134 SU Civa 6,1 41 SU Niva 13,2 189 SU Tiva 3,8 53 SU Östra 3,1 129 SU Mölndal, 6 Riket 5, Kort om SIR - Svenskt intesivvårdsregister SIR innehåller data om en mycket reurskrävande del av svensk sjukvård. - Alla sjukhus utom två rapporterade till SIR 27, vilket är det senaste år som är beskrivet i registrets årsrapport. - Rapporteringsgraden är stigande, men fortfarande för låg till registret för att data generellt skall kunna användas till förbättringsarbete.

99 97 Primärvårdens kvalitetsdatabas Under 25 initierade allmänmedicinska sektorsrådets arbetsgrupp för kvalitet (ASAK) det kvalitetsarbete som sedermera resulterat i skapandet av primärvårdens kvalitetsdatabas. Utgångspunkten för arbetet var att identifiera indikatorer som kan spegla den medicinska kvaliteten i vårdcentralens arbete med de vanligaste kroniska sjukdomsgrupperna och att insamlade data skall kunna utgöra en grund för fortsatt lokalt kvalitetsarbete. ASAK föreslog ett mindre antal indikatorer kopplade till fem inom allmänmedicinen dominerande kroniska sjukdomar och dessa fastställdes under 26 av primär- och tandvårdsförvaltningen. Under 28 gav hälso- och sjukvårdsdirektören dessutom en styrgrupp i uppdrag att inom ramen för ett tvåårigt projekt bedriva fortsatt kvalitetssäkringsarbete liksom att vidareutveckla primärvårdens kvalitetsdatabas. Grundläggande principer De indikatorer som ingår i primärvårdens kvalitetsdatabas registreras i vårdcentralens ordinarie journalsystem, vilket i Västra Götalands offentligt drivna primärvård innebär Medidoc eller Profdoc. En central utgångspunkt är vidare att registreringen av indikatorerna kopplas till diagnosen, som den registrerats i journalprogrammets diagnosregister. Diagnosen måste anges enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, vilket motsvarar klassifikation enligt ICD 1. De fem diagnosgrupper som ingår i primärvårdens kvalitetsdatabas är: 1. Astma 2. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 3. Diabetes 4. Hypertoni 5. Ischemisk hjärtsjukdom De indikatorer som i journalen skall registreras för dessa sjukdomar listas nedan. Inom parentes anges vilka diagnosgrupper enligt ovan som avses. Längd (1-5) Vikt (1-5) BMI* (3-5) Midjeomfång (3-5) HbA1c (3) Lipider** (3-5) Blodtryck (3-5) Rökning (1-5) Spirometri (1-2) Dessa journaldata överförs månatligen per automatik till en central databas (UPVdb) och alla berörda verksamheter kan sedan komma åt sina aggregerade data via Cognos. Här föreligger alltså en betydande skillnad gentemot majoriteten av befintliga nationella kvalitetsregister, vars datainsamling bygger på att berörda enheter separat och utöver ordinarie journalföring matar in specifika data. Patienter vars data överförs skall vara listade på vårdcentralen ifråga, ha någon av de ovanstående diagnoserna registrerade inom 9 dagar, ha gjort minst ett besök hos läkare eller sjuksköterska under den tidsperioden och heller inte vara rapporterade som avlidna. De variabler som överförs till databasen skall inte vara äldre än 45 dagar. För lipider och spirometri accepteras dock 9 dagars tidsgräns, medan längduppgifter accepteras utan hänsyn till tidsgräns. För ytterligare detaljer hänvisas läsaren till Medicinsk kvalitet. Varför, Hur och Vad ska vi mäta?, som ASAK publicerade hösten 28. Diagnosregistrering i primärvården Av grundläggande betydelse för arbetet med primärvårdens kvalitetsdatabas är att diagnoser verkligen registreras, annars kan inte sjukdomsspecifika individdata fångas. Diagnoskodade läkarbesök (%) Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Bohuslän S Älvsborg Totalt VGR Figur H-9. Andelen diagnosregistrerade läkarbesök på mottagning i allmänläkarvård under åren Källa: Primärvårdens kvalitetsdatabas. I Västra Götaland har diagnosregistreringen inom primärvården kontinuerligt förbättrats. År 28 registrerades diagnos vid läkarbesök i allmänläkarvård vid 91 % av tillfällena, med en spridning mellan primärvårdsområdena från 88 % till 96 %. * Räknas ut automatiskt för dessa patientgrupper om vikt och längd återfinns. ** Innefattar total- och LDL-kolesterol samt triglycerider.

100 98 Aktuell redovisningsnivå Vi har i Verksamhetsanalys 28 valt att redovisa diagnosspecifika kvalitetsmått på primärvårdsområdesnivå snarare än på vårdcentralsnivå. Detta då vi bedömer att det lokala kvalitetssäkringsarbetet på alla berörda enheter ännu inte hunnit tillräckligt långt. Under 29 kommer medarbetare på samtliga vårdcentraler att utbildas i att via Cognos ta ut kvalitetsdata, vilket är en grundförutsättning för det fortsatta kvalitetsarbetet Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Det finns ännu så länge en klar variation mellan primärvårdsområdena när det gäller registreringsgraden av definierade KOL-relaterade mått. Även mellan de olika variablerna finns en betydande variation. Information om rökning kan återfinnas hos 28-42% av KOL-patienterna, medan förekomsten av information om spirometri varierar mellan 29-58%. Uppgift återfinns (%) Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Bohuslän S Älvsborg Totalt VGR Rökning Spirometri Längd Vikt BMI Figur H-91. Andelen listade patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom där relevanta kvalitetsindikatorer kan återfinnas. Källa: Primärvårdens kvalitetsdatabas. Primärvården i Skaraborg registrerar i nuläget uppgifter om rökning och spirometri enligt en annan modell, vilket medför att dessa uppgifter inte för närvarande är åtkomligt för kvalitetsdatabasen. Hypertoni Även inom hypertoniområdet föreligger en viss variation mellan primärvårdsområdena när det gäller registreringsgraden av hypertonirelaterad mått. Även mellan de olika variablerna finns en högst betydande variation. Föga förvånade, med tanke på diagnosen, ligger blodtrycksmåtten i topp, tätt följda av blodfetterna. När det däremot gäller att registrera midjeomfång är det en mycket lång väg kvar att vandra. Notera liksom tidigare att uppgifter om rökning från Skaraborgs primärvård inte är tillgängliga för kvalitetsdatabasen. Uppgift återfinns (%) Fyrbodal Göteborg Skaraborg S Bohuslän S Älvsborg Totalt VGR Diastoliskt BT Systoliskt BT Kolesterol LDL Triglycerider Rökning Längd Vikt BMI Midjeomfång Figur H-92. Andelen listade patienter med hypertoni där relevanta kvalitetsindikatorer kan återfinnas. Källa Primärvårdens kvalitetsdatabas. Några nödvändiga brasklappar Primärvårdens kvalitetsdatabas baseras, som nämnts ovan, på att data månatligen hämtas ur primärvårdens journalsystem. I nuläget kan inte alla enskilda mätvärden återfinnas, trots att de kanske i många fall faktiskt står att finna i journalen. Detta beror på att t ex ett blodtrycksvärde kan återfinnas på så många olika ställen i journalen (fritext, labmodul) och under en uppsjö av benämningar (blodtryck, bltr, 155/1, systoliskt 14 diastoliskt 85 mm). Databasen söker aktivt efter ett flertal olika benämningar för varje variabel, men det är uppenbart att en del ännu återstår mycket att göra för att få än bättre datafångst. Här torde vi ha en av orsakerna till att det t ex i så förhållandevis få fall går att återfinna uppgifter om rökning i KOLpatienternas journaler. Större regional enhetlighet i journalförning torde vara av nöden för det fortsatta kvalitetsarbetet. Även när det gäller diagnosregistrering finns det en förbättringspotential. I samband med övergången hösten 29 till vårdvalsmodellen VG PV kommer med all sannolikhet diagnosregistreringen dock att förbättras ytterligare, eftersom den ekonomiska ersättningsmodellen till betydande del baseras på de olika diagnosernas relativa tyngd inom ACGsystemet. Det fortsatta arbetet I det fortsatta arbetet med primärvårdens kvalitetsdatabas återfinns flera komponenter. I takt med att de enskilda vårdcentralerna under 29 utbildats i Cognos finns möjligheter för dem att söka ut och analysera sina egna data, vilket är en förutsättning för det fortsatta förbättringsarbetet. I kommande verksamhetsanalyser kommer således data att kunna redovisas på vårdcentralsnivå. Inom ramen för vårdvalssystemet VG PV kommer en viss del av den ekonomiska ersättningen att vara kopplad till uppfyllandet av definierade kvalitetsmål. Redan från start är det ett obligatorium för samtliga godkända enheter att rapportera data till primärvårdens kvalitetsdatabas, vilket bör kunna förbättra täckningsgraden betydligt. Det är också på

101 99 sikt möjligt att komplettera processmåttet att rapportera data med olika effektmått t ex uppnådda HbA1c-nivåer och även att göra detta till föremål för målrelaterad ersättning. Dessutom är ju en bärande tanke i vårdvalssystemet att underlätta för medborgarna att göra informerade val av vårdenhet genom att tillhandahålla olika typer av vårdstatistik. Utöver ett ständigt arbeta med kvalitetssäkring av redan sjösatta indikatorområden ligger det också i det fortsatta arbetet att försöka vidga primärvårdens kvalitetsdatabas till att även omfatta psykisk ohälsa, sjukskrivning och läkemedelsanvändning. Kort om Primärvårdens kvalitetsdatabas - Primärvårdens kvalitetsdatabas är en databas för vissa kronisk sjukdomar i primärvården. - Databasen är under utveckling varför det är för tidigt att ta fram jämförbara mått på behandlingsresultat. - Täckningsgraden för flera mätetal är fortfarande låg

102 1 Patientsäkerhet De senaste åren har patientsäkerhet kommit i fokus av flera skäl. Det pågår i flera länder satsningar för att förhindra vårdskador där bakgrunden är ett flertal studier som visat att dessa svarar för en betydande del av vårdens kostnader. I Sverige pågår aktiviteter på nationell nivå från såväl Socialstyrelsen som SKL. Socialstyrelsen har gjort en mätning av vårdskador inom sluten somatisk vård som presenterades i juni 28. Den visade vårdskador i 8,6 % av alla granskade vårdtillfällen. Hos 9,5 % av dessa gav skadan bestående men och hos 3 % var vårdskadan en bidragande orsak till att patienten avled. Figuren nedan visar dessa tal omräknat till VGR. 22 vårdtillfällen 18 9 vårdskador 1 4 läkta en månad 1 8 bestående men 57 döda 6 2 läkt ett år Figur H-94. vårdskador i slutenvård VGR simulerat från Socialstyrelsens vårdskademätning 28. I tabellen nedan ges faktiska tal för de som bedömdes ha vårdskador. Med skada menas att skadan bedöms ha orsakats av vården. Om skadan dessutom bedömts kunnat undvikas kallas den undvikbar. Tabell H-18. Skadornas svårighetsgrad. Socialstyrelsens vårdskademätning 28. Med vårdskada menas att den både orsakats av vården och varit undvikbar. Skador Vårdskador Antal % Antal % Minimalt, tillfrisknar < , , mån Måttligt, tillfrisknar 1-6 mån 5 2, , Måttligt, tillfrisknar ,1 16 9,5 mån Bestående, funktionsnedsättning 19 7,9 11 6,5 1-5% Bestående, funktionsnedsättning 7 2,9 5 3, >5% Död 1 4,2 5 3, Framgår inte av journal 4 1,7, Totalt I VGR har patientsäkerhet uppmärksammats på flera sätt. Under året har fastställts ett Regiongemensamt handlingsprogram för Säker Vård. Enligt handlingsprogrammet skall patientsäkerhetsarbetet under åren inriktas i enlighet med den nationella satsningen på följande sex områden. Uppdraget är att förebygga: urinvägsinfektioner i samband med vård infektioner vid centrala venösa infarter postoperativa sårinfektioner läkemedelsfel i vårdens övergångar fallskador i samband med vård trycksår i samband med vård I VGR har förvaltningarna ett gemensamt avvikelsehanteringssystem, Medcontrol. Från det sker inrapportering av ett antal indikatorer i samband med delårsbokslut och årsredovisning. I tabell H-19 har sammanställts antalet registrerade avvikelserapporter och utförda risk- och händelseanalyser. Tabell H-19. rapportering av patientsäkerhetsindikatorer i sjukhusen årsredovisningar 28. SU NU SÄS SKAS KLV ALI FSS Antal registrerade avvikelser,49,38 1,6,62 1,2 1,57,34 per årsarbetare Andel kvinnor (%) Riskanalyser/1 årsarbetare,792 1,3 1,5 2,3 3,6 15 Händelseanalyser/1 årsarbetare,6 2,8 4,6 6, 7,8 1,8 1

103 11 Tabellen visar betydande skillnader mellan registreringen av avvikelser mellan sjukhusen där t.ex. SÄS gör fyra gånger fler än NU-sjukvården. I anvisningarna för innevarande år ingår redovisning av registrerade avvikelser uppdelat på läkare och övrig personal. Nationell mätning av infektioner i vården Som ett led i SKL:s satsning på säker vård genomförs nationella mätningar av vårdrelaterade infektioner, så kallad punkprevalensmätningar. Målsättningen är att halvera de vårdrelaterade infektionerna. Mätningen innebär att samtidigt i hela landet registrera alla som vårdas på sjukhus med en bedömning av om de har en vårdrelaterad infektion. Med vårdrelaterad infektion menas en infektion som har ett orsakssamband i vården. Mätningen utfördes vecka Hela 93 % av alla patienter som sjukhusvårdades registrerades Gotland Kronoberg VGR Jämtland Västernorrland Värmland Dalarna Kalmar Uppsala Södermanland Stockholm Örebro län Östergötland Västmanland Västerbotten Skåne Gävleborg Jönköping Norrbotten Halland Blekinge Riket Figur H-95. Rapporterade patienter i förhållande till antalet disponibla vårdplatser (procent). Täckningsgard för registreringen baseras på rapporterade patienter i förhållande till uppgivet vårdplatsantal i SKL:s statistik. I den nationella jämförelsen rapporterar VGR förhållandevis få patienter. Det beror på att SÄS inte deltog i höstens mätning eftersom de utvärderar ett eget system för vårdrelaterade infektioner. Om hänsyn tas till det är rapporteringsgraden för övriga sjukhus i VGR 94 % vilket motsvarar riksgenomsnittet (93 %). Andelen patienter med vårdrelaterad infektion i VGR var 11,5 % vilket motsvarar riksgenomsnittet. procent Halland Västernorrland Örebro Norrbotten Västmanland Kronoberg Jönköping Dalarna Södermanland Gävleborg Kalmar Uppsala Gotland Värmland Västra Götaland Västerbotten Skåne Östergötland Blekinge Stockholm Jämtland Figur H-96. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 28 Det finns vissa skillnader mellan sjukhusen i regionen som visas i figur H-97 i vilken också de stora regionerna jämförs. procent Riket VGR Stockholm Skåne Lidköping Skövde NÄL Kungälv SU Uddevalla Alingsås Figur H-97. andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 28 Regionerna samt de deltagande sjukhusen i VGR. 95 % konfidensintervall. Skillnaden mellan sjukhusen är liten förutom den låga andelen vårdrelaterade infektioner vid Lidköpings sjukhus. Det går inte direkt att jämföra sjukhusen av flera skäl framförallt patientsammansättningen. Regionsjukhus har högre andel infektioner vilket är rimligt med hänsyn till uppdraget. SU ligger under riksgenomsnittet för regionsjukhus. Andelen vårdrelaterade infektioner skiljer sig avsevärt mellan olika specialiteter vilket visas i figuren nedan. det är rimligt med högre grad av infektioner vid Uddevalla sjukhus, vilket antyds i figuren ovan, som har både infektionssjukdomar och urologi. Öron Urologi Psykiatri Ortopedi Kirurgisk specialitet Invärtes medicinsk specialitet Infektion Gynekologi Barnmedicin procent Figur H-98. Andel av somatiska vårdtillfällen med vårdrelaterad infektion vid punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner november 28. infektioner för olika medicinska verksamhetsområden. Hela Sverige. Kostnaden för vårdrelaterade infektioner är sannolikt mycket hög. En grov skattning för VGR är att kostnaderna inom slutenvården för vårdrelaterade infektioner motsvarar drygt 8 mkr per år.

104 12 Övrig uppföljning patientsäkerhet Det är brist på indikatorer för uppföljning av säkerhet på regional nivå. Punktprevalensmätningen är ett viktigt bidrag inom området. Den rapportering till delårsboksluten som nämnts ovan ger ingen inblick i resultat men ger en uppfattning om aktivitetsgrad. Arbete pågår för att möjliggöra regiongemensam mätning av utfall i regionens avvikelsehanteringssystem vilket kräver anpassningar och ett gemensamt registreringssätt. Vid SÄS pågår ett arbete med att utvärdera ett IT-baserat system för uppföljning av vårdrelaterade infektioner som vid positivt utfall kan bli ett system för regional uppföljning från hösten 29.

105 13 Skadeanmälningar till patientförsäkringen Om landstingens patientförsäkring 27 För patienter som vårdas av landstingen, regionerna eller av vårdgivare med landstingsavtal gäller patientförsäkring i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Hos denna kan patienterna få ersättning om de skadas i vården och skadan är undvikbar. Patientskadelagen säger att man bara får ersättning om skadan hade kunnat undvikas. Man har inte rätt till ersättning bara för att en behandling inte leder till önskat resultat eller om det uppstår en komplikation. Ca 44 % av de patienter som anmälde en skada till försäkringen beviljades ersättning. En hög andel skadeanmälningar inom en vårdenhet kan bero på att man har många skador, men det kan också bero på att man informerar om möjligheten till ersättning från försäkringen. En låg andel anmälningar kan bero på det omvända. Det väsentliga är information om patientskador tas till vara, analyseras och att åtgärder vidtas för att förhindra att de inträffar igen. vanligaste ersättningsbeloppen ligger under 2 kronor LÖF:s statistik är unik. Den bygger på patienternas egna rapporter om vad som har hänt. Den är oberoende av vårdpersonalens rapportering. Dess volym av anmälda och utredda skador är större än något annat system i Sverige. Materialet ger den bästa överblicken av inträffade skador inom svensk sjukvård. Fler analyser av materialet leder till större lärande inom sjukvården. Lärande om hur rutiner och system kan ändras så att samma sak inte inträffar igen. Västra Götalandsregionens anmälningar Det totala antalet anmälningar var för 27. Anmälningsfrekvensen motsvarar ungefär den i Sverige som helhet. År 28 anmäldes totalt 1 skador till landstingens patientförsäkring för hela landet. Det är en ökning med 2,7 % jämfört med 27 vilket innebär att den svaga ökningen fortsätter. Ett skäl kan vara att landstingen arbetar mer och mer aktivt med patientsäkerhet och genom det har kunskapen om försäkringen ökat. Tabell H-2. Ersatta skador i genomsnitt per år för hela landet Specialitet Antal per år Andel % Kostnad % Ortopedi Kirurgi Kvinnokliniker Primärvård Tandvårdsinrättningar Skador inom ortopedi, kirurgi och verksamheter med stora operationsvolymer är de som anmäls mest till patientförsäkringen. Vanligast är de skador som inträffar i samband med själva operationen. Det kan vara tillförda infektioner vid ren kirurgi, blödningar, skadade kärl och nerver, skelettskador t.ex. vid protesinläggningar, och tryckskador orsakade av felaktig uppläggning av en sövd patient. Andra vanliga skador är merskador på grund av försenad eller utebliven diagnos. Under 28 betalades det totalt ut ca 435 miljoner kronor i ersättningar till patienter i hela landet. De Figur H-99. Antal anmälda skador hos patientförsäkringen Antalet anmälda skador är det faktiska antal anmälningar som inkom respektive år. Anmälningar uppdelade efter verksamhetsområde Tabell H-21. fördelning av anmälningar Område procent Sjukhus 73 Distriktsvård 1 Tandvård 1 Övrigt 7 Av anmälningarna 27 har 57 % ersatts och 43 % avböjts. Av alla slutenvårdspatienter i Sverige gör ca,2 % en anmälan till patientförsäkringen.

106 14 Bara en liten del av dessa vårdskador är berättigade till ersättning i patientskadeförsäkringen men undersökningen visar att mörkertalet anses vara mycket stort; de anmälda skadorna utgör endast toppen av isberget.,8%,6%,4% anmälda ersatta Skadeanmälningar i samband med operativa ingrepp i sluten vård inom specialiteterna kirurgi, ortopedi och gynekologi utgör tillsammans ungefär 2 % av samtliga skadeanmälningar. Som framgår av tabell H-2 finns det betydande skillnader i anmälningsfrekvens mellan olika specialiteter men så är också fallet mellan de operationer som ingår i en specialitet. Inom specialiteten ortopedi leder totalt,5 % av alla operationer i sluten vård till en anmälan, men för sekundär höftplastik är siffran drygt,9 % och för höftfrakturer endast,15 %. Den profil ett sjukhus har kan alltså ge olika resultat i patientförsäkringens statistik. Följande diagram visar statistik för regionens sjukhus för specialiteterna kirurgi, ortopedi och gynekologi. De omfattar åren under det som patientskadeförsäkringen kalla öppen redovisning.,2%,% Riket NU Figur H-12. Operationsfall inom specialiteten gynekologi ,4% 1,2% 1,%,8%,6%,4%,2%,% Riket SÄS SkaS SÄS anmälda ersatta NU Kungälv SkaS SU SU Alingsås Figur H-13. Operationsfall inom specialiteten ortopedi, primär höftprotes ,2% 1,%,8%,6%,4% anmälda ersatta Av figurerna framgår att även om skillnaderna i anmälda fall är stora så är det så få fall att den statistiska osäkerheten mycket stor beroende på att så få fall får ersättningsberättigade skador. Det går således inte att avgöra om det finns skillnader mellan sjukhusen. Data är emellertid viktiga för verksamheternas egen analys av orsaker.,2%,% Riket SÄS Alingsås SkaS SU NU Kungälv Figur H-1. Operationsfall inom specialiteten ortopedi Arbete kring patientsäkerhet bedrivs framförallt lokalt i respektive förvaltning, nära där vården sker. Under 28 har frågan om regional samordning av patientsäkerhet aktualiserats där en nationell satsning ledd av SKL spelat en roll.,8%,6% anmälda ersatta,4%,2%,% Riket NU SU SÄS SkaS Alingsås Kungälv Figur H-11. Operationsfall inom specialiteten kirurgi 23-27

107 15 Tabell H-22. Antal anmälda skador på urval av verksamheter Alingsås lasarett NU-sjukvården* Kungälvs sjukhus Sahlgrenska universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus** SÄS*** Västra Frölunda sjukhus Distriktsvård Tandvård Övrigt * = Strömstads sjukhus, Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus, Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus ** = Kärnsjukhuset Skövde, sjukhuset i Falköping, sjukhuset i Lidköping och sjukhuset i Mariestad *** = Borås lasarett och Skene lasarett. Ungefär 2 % av anmälningarna för 28 har ännu inte registrerats i statistiken i denna rapport. Denna eftersläpning är en effekt av PSR Personskadereglerings bokföring av anmälningar runt årsskiften. Siffrorna för 28 borde alltså räknas upp med 2 % för att bli jämförbara med tidigare år. Det slutliga värdet för år 28 redovisas istället i januari 21.

108 16 Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet, RTG och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg (RTG) har Västra Götalandsregionen och Halland som arbetsområde. Enheten för löpande statistik över inkomna ärenden och gör en årlig samlad bedömning över de iakttagelser som gjorts i tillsynsarbetet av hälso- och sjukvården 28. Tabell H-23. Inkomna ärenden till Socialstyrelsens regionala enhet. Typ av ärende Lex Maria Klagomål verksamhet Klagomål individ Socialstyrelsen redovisar att antalet anmälningar enligt Lex Maria successivt ökat, dels pga. utökad anmälningsplikt av självmord, dels pga. en ökad anmälningsbenägenhet från flertalet verksamhetsområden. Detta beror sannolikt på att tillsynen blivit mer fokuserad på brister i patientsäkerhetssystemen än på individer. Av 277 inkomna Lex Maria ärenden avser 226 anmälningar enheter inom Västra Götalandsregionens upptagningsområde. Antalet Lex Maria anmälningar kan inte användas som ett kvalitetsmått för jämförelser mellan enheter eller landsting eftersom benägenheten att anmäla varierar. Totalt antal inkomna ärenden under året var 893 (864 år 27), varav 85 (71 år 27) inkomna och 88 (154 år 27) initiativärenden (där Socialstyrelsen själva gjort en granskning och anmälan). Socialstyrelsen redovisar ett antal problemområden i tillsynsarbetet (ur årsredovisningen): - för de patientgrupper (äldre personer och personer med fysiska och psykiska funktionshinder) som har behov av flera vårdorganisationer (sjukhus, primärvård, kommunal vård och hemtjänst) föreligger brister i vårdplanering och samordning - det finns fortfarande brister i läkarmedverkan inom kommunernas hälso- och sjukvård, speciellt avseende vårdplanering samt insatser under jourtid. En förbättring sker dock successivt. - Tillgång på läkare och sjuksköterskor har förbättrats men det finns fortfarande vakanser 28 Verksamhetsberättelse 28. Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg framförallt inom de psykiatriska verksamheterna Ortopedverksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har efter en omorganisering varit mycket dåligt fungerande med uppenbara patientsäkerhetsrisker. Detta har krävt avsevärda tillsynsinsatser. - Väntetiderna till den allmänpsykiatriska öppenvården, respektive den barn- och ungdomspsykiatriska vården, har förkortats avsevärt och är nu för flertalet verksamheter inom ramen för vårdgarantin - Avvikelserapporteringen förbättras, men systemen för avvikelsehantering visar brister, framför allt vad gäller återrapportering till personalen - Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats på många enheter men visar fortfarande brister - Arbete med systematisk händelse- och riskanalys har utvecklats påtagligt inom flertalet verksamheter - Många journalförstöringsärenden rör försäkringsfrågor - Användningen av medicintekniska produkter utgör ett riskområde som kräver tillsynsinsatser - Antalet anmälningar enligt Lex Maria har ökat inom flertalet vårdsektorer. Ortopedi SU/Mölndal Socialstyrelsen har under året inhämtat uppgifter om verksamheten och gjort tillsynsbesök. Syftet har varit att följa upp hur verksamheten åtgärdat de krav Socialstyrelsen ställde efter den omfattande tillsynen under 26 och 27. socialstyrelsen konstaterar att inom har en rad åtgärder vidtagits enligt den handlingsplan som togs fram som ett resultat av Socialstyrelsens tillsynsbeslut 27. Åtgärderna har lett till vissa kvalitetsförbättringar, t.ex. minskning av postoperativa infektioner. Kvarstående problem finns framför allt när det gäller resurser och organisation inom operation och anestesi samt när det gäller arbetsflödet på akutmottaningen, vilket innebär fortsatt långa väntetider och ledtider. En särskild problematik som uppmärksammats gäller användningen av datajournalsystemet var utformning i s vissa situationer försvårar en helhetssyn p patienter när flera kliniker är involverade i patientens vård. Uppföljningen fortsätter. Läkemedelshantering Genomförd verksamhetstillsyn avrapporterad 28 visade att enbart ett fåtal enheter hade lokala instruktioner för läkemedelshantering som var i en-

109 17 lighet med Socialstyrelsens föreskrifter och väl implementerade. På många enheter påpekade Socialstyrelsen under granskningen att verksamheternas lokala instruktioner behövde förtydligas och förankras bland personalen. Från sex enheter har Socialstyrelsen begärt in rapporter om hur förbättringsarbetet efter tillsynen har genomförts. Patientsäkerhet Avvikelsehantering Socialstyrelsen har konstaterat att praktiskt taget samtliga enheter har ett avvikelsesystem men att definitionerna om vad som skall rapporteras varierar, att följsamheten att rapportera skiljer sig åt. Återföringen från verksamhetschef och vårdgivare kan förbättras Lex Maria Socialstyrelsen påtalar att flera ärenden inom akutsjukvården gällt brister i nyinstallerade tekniska system där systemen tagits i bruk utan tillräcklig inkörnings och testperiod och där de centrala upphandlingarna har visat brister i form av dålig kommunikation eller förståelse för de verkliga behoven. Inom primärvården handlar Lex Maria ärenden ofta om försenad diagnostik av cancer, frakturer eller hjärtsjukdom. Problem med remisshantering med brister vid remissbevakning har också inträffat med försenad diagnos som följd. Antalet anmälningar av suicid där sista kontakten med hälso- och sjukvården varit inom fyra veckor har ökat något inom primärvården. I vissa utredningar som föregått anmälningar enligt Lex Maria har händelseanalyser utförts. Brister i informationsöverföring från när patienter byter vårdnivå, t.ex. från sluten somatisk vård till korttidsboende eller eget boende, förekommer. Ofta framkommer att någon samordnad vårdplanering inte utförts i enlighet med befintlig föreskrift. För området vård av psykiskt sjuka/funktionsnedsatta redovisar Socialstyrelsen att under året har 96 anmälningar inkommit som berör självmord under pågående vård och inom fyra veckor efter avslutad sjukvårdskontakt. Det är fler jämfört med 27. Av anmälningarna avsåg 66 patienter som haft kontakt med den psykiatriska vården. Socialstyrelsen konstaterar efter genomgång ärenden att bedömningar av risken för självmord görs alltmer i strukturerad form men att det inte alltid framgår om vård och behandlingsplaner funnits som underlag för vården och det saknas också omvårdnadsdokumentation om vårdprocess. Tillsyn av blodverksamhet Tillsyn har gjorts vid Sahlgrenska och Östra sjukhuset, Kungälvs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus och Alingsås lasarett. Vid samtliga granskningar sågs brister i möjligheterna till spårning av utlämnad blodenhet. Socialstyrelsen har ställt krav på komplettering av nuvarande datasystem inom 29 för att kunna tillgodose detta krav. Rapporterade medicintekniska avvikelser Under året har inkommit 19 rapporter om avvikelser där medicintekniska produkter ingått. Flera av avvikelserna borde ha kunnat undvikas med bättre riskanalys speciellt avseende tekniska funktioner. HSAN HSAN skriver i sin årsredovisning att 28 ökade antal inkomna ärenden med 2,2 % jämfört med 27. Ökningen kan inte förklaras av några enskilda omständigheter men bekräftar den mångåriga tendensen av en långsam och obruten ökning av patientanmälningarna. Antalet anmälda personer uppgick till Av dem har 374 motsvarande 5,4 procent, fått någon form av sanktion återkallelse av legitimation, begränsning av förskrivningsrätt, prövotid eller disciplinpåföljd Förra året uppgick antalet anmälda till 45 personer motsvarande 6,8 procent. HSAN har under året återkallat 37 legitimationer, en liten ökning från föregående år. Ökningen hänför sig till kategorin tandläkare. Antalet avgjorda ärenden för 28 var 4754 varav 26 % överklagades. Under 28 avgjordes 182 domar i länsrätt och kammarrätt, av dessa återförvisades eller ändrades 86 st. eller 6 %. HSAN redovisar bara statistik för hela riket. Årsredovisningen fokuserar på myndighetens interna process varför det inte går att dra slutsatser till ledning för kvalitetsarbetet i Västra Götalandsregionen. Någon statistik utöver summarisk ärendestatistik på riksnivå återfinns inte i redovisningen och lämnas inte heller ut till VGR på förfrågan. Tabell H-24. Antal anmälningar och antalet som lett till disciplinär påföljd (per miljon invånare) i VGR och riket Källa HSAN Ärenden antal VGR Riket Påföljder antal VGR Riket

110 18 Patientnämndernas uppföljning Patientnämndernas årsredovisning Till de fyra patientnämnderna i regionen kan patienter vända sig om de har klagomål på hälsooch sjukvården, tandvården eller den kommunala hälso- och sjukvården. Drygt 4 ärenden behandlades under 28 vilket motsvarar en promille av det totala antalet läkarbesök. Antalet ärenden till landets patientnämnder är väsentligt mycket större än till Ansvarsnämnden och Patientförsäkringen. Sjukhusvård och primärvård Ärenden inom sjukhusvården dominerar och har så gjort över åren. Antal primärvårdsärenden är mindre än hälften så många som antalet sjukhusärenden och har minskat de två senaste åren. Ärendemängden inom den kommunala vården är låg och stabil över tiden. Patientnämnden i Uddevalla redovisar färre sjukhusärenden än övriga områden. En förklaring anges vara den patientkonsulentverksamhet som fanns inom NUsjukvården. Skillnader inom regionen förklaras i huvudsak av olika organisation och utbud. Ett område som liksom både år 26 och 27 haft många ärenden är ortopedin inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. År 26 hade Område Ortopedi 126 ärenden, år 27 hade ortopedin inom Område Mölndal 153 ärenden och 28 registrerades 142 ärenden. Flest synpunkter rör komplikationer och biverkningar tätt följt av synpunkter på felaktiga eller försenade behandlingar. Därefter följer synpunkter på tillgängligheten liksom ansvaret för vårdkedjan. Antal ärenden till patientnämnderna per 1 invånare framgår av bilden nedan. Högst andel ärenden per invånare har Patientnämnden i Borås. Det behöver inte betyda att inom detta område sker fler misstag eller att patienterna är mer missnöjda. Det kan vara så, men det kan också bero på att tillgängligheten är högre i Borås eller spegla en annan tradition. Med andra ord kan inga slutsatser dras relaterade till sjukvårdens kvalitet och resultat på basen av enbart denna statistik. Per 1 inv Antal ärenden till patientnämnderna per 1 inv i VGR ,5 3 2,5 2 1,5 1,5 PNO Borås Göteborg Mariestad Uddevalla VGR Figur H-14. Antal ärenden till patientnämnderna per 1 invånare. Patientnämndens årsredovisning 28 sidan 19. År 28 är det totala antalet ärenden till nämnderna 2,6 per 1 invånare. Fler kvinnor än män vänder sig till patientnämnden % År Totala antalet ärenden fördelat på kvinnor/män (%) åren Andel i % kvinnor Andel i % män Fig. H-15. Total antalet ärenden till patientnämderna år fördelat på kvinnor och män. Fler kvinnor än män är i kontakt med vården under ett år. Även med justering för denna skillnad i kontaktgrad vänder sig fler kvinnor än män till patientnämnderna. Fler kvinnor än män vänder sig också till patientnämnderna i bemötandefrågor. Av samtliga ärenden som registrerats under bemötande svarar kvinnorna för ca 7 %. Fördelningen är stabil över tiden. På motsvarande sätt är kvinnor överrepresenterade vad gäller kontaktorsaken bristande empati. Däremot föreligger ingen överrepresentation för kvinnor vad gäller kontaktorsakerna information, kommunikation eller samspel med närstående. Dominerande klagomål Bemötandefrågor Patienters/anhörigas synpunkter handlar framförallt om att man känner sig kränkt av vården, att man inte blir lyssnad till, att man inte blir sedd, eller att man får ett dåligt bemötande då man ringer. Vidare kan man som patient uppleva att man har värdefull information att lämna om sitt tillstånd men ingen tar till sig denna information. Detta förklaras ofta från vården med att det inte påverkar den medicinska bedömningen. Nämndernas ärenden visar att en utförligare information från vården skulle kunna

111 19 leda till att framtida missförstånd undveks i dessa ärenden. Patientnämnderna skriver i årsredovisning att trots förbättrad tillgänglighet så ökar anmälningarna. I årsredovisningen påtalas också att det finns bristande kunskap om vilka regler som gäller såväl hos allmänhet som hos vårdpersonal. I årsredovisningen redovisas exempel som beskriver patientens egna upplevelser. Exemplen kan utgöra grund för diskussioner i vårdens kvalitetsutvecklingsarbete. Fakta och text är hämtade ur Patientnämndernas Årsredovisning 28 Valfrihet/vårdgaranti Patienter uppger att de ibland får besked om att vårdgarantin eller valfriheten inte kan åberopas på den vårdenhet som är aktuell. Man kan uppge att det beror på läkar- eller annan resursbrist. Regelverk kan avfärdas som något politiker har beslutat och inte förenligt med verkligheten. Patienten får ibland inte aktivt hjälp att komma till en annan vårdgivare om vårdgarantin inte kan hållas. Man kan ibland uppge att det inte finns några avtal med andra vårdgivare eller att det inte finns någonstans att remittera patienten. En del patienter kan inte utnyttja vårdgarantin p.g.a. medicinska omständigheter som ställer speciella krav på resurser vid behandlingstillfället. Att utredningar och undersökningar inte ingår i vårdgarantin har många patienter inte kännedom om. Detta är ofta en grund för missförstånd. Klagomål på svårighet att byta vårdcentral inkommer fortfarande. I Västra Götalandsregionens informationsblad och på hemsidor informeras om rätten att lista sig på vilken vårdcentral man vill. När patienter försöker byta vårdcentral blir de nekade detta.

112 11 Befolkningens uppfattning om och upplevelser av hälso- och sjukvården Detta avsnitt baseras på resultat från vårdbarometern och lyfter upp några frågor från Vårdbarometerns nationella årsrapport samt Öppna jämförelser och belyser dessa ur ett Västra Götalandsperspektiv. Vårdbarometern Sveriges kommuner och landsting mäter rullande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Västra Götalandsregionen deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna i undersökningen sedan år 22 (hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fr.o.m. kvartal 3, år 25). År 28 intervjuades 9 7 personer i Västra Götaland. Svarsfrekvensen är cirka 5 procent. Datainsamlingen är indelad i fyra perioder varje år och materialet blir tillgängligt efter varje kvartal. Frågorna avser bland annat förtroende för vården, beteende vid behov av sjukvårdskontakt, erfarenheter av senaste besök/kontakt, värdering av väntetider/tillgänglighet mm. utöver olika bakgrundsvariabler (kön, ålder, inkomst etc). Resultat från undersökningen presenteras för hälso- och sjukvårdsnämnderna av respektive hälso- och sjukvårdskansli. Under senvåren 29 kommer en gemensam regional rapport. Resultat från regionen och övriga landsting samt metodbeskrivning finns på hemsidan intra.vgregion.se/vardbarometern. Resultat redovisas även i andra sammanhang, t ex i Öppna Jämförelser. Vårdbarometerns nationella årsrapport 29 och Öppna jämförelser 3 redovisar resultat från vårdbarometern på landstingsnivå. Rapporterna visar att det finns stora skillnader i befolkningens syn på vården mellan landstingen. Västra Götaland utgör en stor av det nationella urvalet och har därför ofta värden som ligger nära rikssnittet, men för några frågor skiljer sig Västra Götaland från riket som helhet, vilka diskuteras nedan. Under senvåren 29 kommer hälso- och sjukvårdsavdelningen och hälso- och sjukvårdskanslierna att publicera en gemensam regional rapport som redovisar fler resultat på nämndsområdesnivå, med utgångspunkt från nationella rapporten. Frågorna kommer även belysas ur ett ålders- och könsperspektiv. 29 Sveriges kommuner och landsting Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 28. Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen Tillgång till den sjukvård man behöver Tre fjärdedelar anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver i Västra Götaland vilket är tre procentenheter lägre än rikssnittet. VG har konstant legat något lägre än riket, men andelen som anser att de har tillgång till vård har ökat kontinuerligt sedan 22, från 63 procent till 74 procent. Utvecklingen har varit liknande i riket (figur I-8). Inom länet har Trestad (HSN 3), Sjuhärad (HSN 8) och Östra Skaraborg (HSN 1) genomgående haft högst andel som anser att de har tillgång till den vård de behöver under perioden 22 till 28 (figur I-1). Lägst andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver finns genomgående i Nordöstra Göteborg (HSN 12), Göteborg Hisingen (HSN 11) och de senaste tre åren även Norra Bohuslän (HSN 1). 1% 8% 6% 4% 2% % 64% 72% 77% 76% 72% 77% 74% 78% 75% 78% 72% 68% 74% 77% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Övriga riket Figur I-1 Jag har tillgång till den vård jag behöver (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Förtroende för vård och behandling vid vårdcentral respektive sjukhus Andelen som har högt förtroende för vård och behandling på sjukhus (65%) är större än de som har förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (54%). Andelen i riket är generellt sett låg och år 28 är andelen 56 procent. Variationen mellan länen spänner mellan 51 och 67 procent. Västra Götaland ligger liksom tidigare år bland de landsting med lägst andel som har högt förtroende. Men skillnaden mot rikssnittet är inte stor - endast två procentenheter år 28. Förtroendet för vård och behandling vid vårdcentral har ökat från 5 till 54 procent mellan åren i Västra Götaland (figur I-9). Högst andel i befolkningen med stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har genomgående funnits i Trestad (HSN 3) och Mittenälvsborg (HSN 6) under perioden (figur I-2).

113 111 Lägst andel har funnits i Nordöstra Göteborg (HSN 12), Västra Skaraborg (HSN 9), Norra Bohuslän (HSN 1) och Göteborg Hisingen (HSN 11, dock ej 28). 1% 8% 6% 4% 2% % 47% 59% 57% 55% 54% 59% 56% 55% 49% 54% 55% 49% 54% 56% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-2 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Inomregionala variationer ses även för andelen personer med förtroende för vård och behandling vid sjukhus. Befolkningen i Mittenälvsborg (HSN 6) och Västra och Östra Skaraborg (HSN 9 och 1) har i högst utsträckning haft förtroende under perioden (figur I-3). Göteborgsområdet (HSN 5, 11, 12) och Södra Bohuslän (HSN 7) har genomgående haft lägre förtroende för sjukhusvård. 1% 8% 6% 4% 2% % 67% 65% 66% 68% 6% 73% 61% 66% 68% 71% 6% 61% 65% 68% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-3 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling vid sjukhus, % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Sjukvårdsrådgivning En femtedel av befolkningen uppger att de har ringt sjukvårdsrådgivningen under det senaste året, vilket i praktiken innebär att de kan ha ringt år 27 eller procent av västragötalänningarna tyckte att det var lätt att komma fram på telefon till sjukvårdsrådgivningen, vilket är det lägsta värdet bland alla landsting. Rikssnittet ligger på 61 procent. runt i flera år. När det gäller sjukvårdsrådgivningen i Göteborg så stämmer de låga siffrorna väl överens med hur liten andel som kommer fram inom tre minuter. Sjukvårdsrådgivningen har funnits dygnet runt i flera år i Göteborg och fortsatta satsningar görs inom ramen för primärvårdens uppdrag att höja svarsfrekvensen. Västra Götalandsregionen har infört den nationella sjukvårdsrådgivningen april 29 vilket innebär en gemensam sjukvårdsrådgivning. 1% 8% 6% 4% 2% % 6% 63% 53% 45% 36% 53% 41% 6% 41% 43% 43% 38% 47% 64% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-4 Andel i befolkningen (%) som ringt sjukvårdsrådgivning (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram på telefon, 28. Ny fråga % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Telefonframkomlighet till vårdcentral Bland dem i befolkningen som ringt vårdcentral ansåg 63 procent att det var lätt eller mycket lätt att komma fram. Västra Götalandsregionen har en klart högre andel som anser att det är lätt att komma fram, jämfört med övriga riket (58 procent). Det finns inomregionala variationer (figur I-5). Från och med år 28 ställs frågan till alla i befolkningen och går därför inte att jämföra bakåt i tiden. Norra Bohuslän (HSN 1) har en lägre andel som anser att det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral. Vidare ger Norra Bohuslän ett lägre sammanfattande betyg på besöket på vårdcentralen, anser i lägre utsträckning att väntetiden var rimlig inför vårdcentralsbesöket, har i lägre utsträckning förtroende för vårdcentral samt anser i lägre utsträckning att de har tillgång till den vård de behöver. Detta mönster består från föregående års mätning. Göteborgsområdet har tidigare haft lägst andel som ansåg det lätt att komma fram på telefon till vårdcentral, men det mönstret ses inte längre i 28 års mätning. De flesta nämndsområden har lägre värden än rikssnittet i telefonframkomligheten (figur I-4). Boråsområdet och Uddevallaområdet ligger bäst till, de har haft en fungerande sjukvårdsrådgivning dygnet

114 112 1% 8% 6% 4% 2% % 51% 65% 61% 63% 64% 66% 67% 68% 59% 62% 6% 65% 63% 58% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-5 Andel (%) i befolkningen som ringt vårdcentral som ansåg att det var lätt eller mycket lätt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande), % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Fast läkarkontakt 44 procent av västragötalänningarna uppger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med 57 procent i riket. Samtliga 12 nämndsområden i Västra Götaland ligger lägre än rikssnittet. Östra och Västra Skaraborg, Norra Bohuslän, Nordöstra Göteborg, Mittenälvsborg uppger i lägre grad ha en fast läkarkontakt än övriga VG. En del vårdcentraler har läkarstafetter och hyrläkare i hög utsträckning vilket gör att andelen med fast läkarkontakt blir lägre. I Skaraborg har man i ett första steg arbetat med att samtliga invånare ska lista sig aktivt till en vårdcentral. Livsstilsfrågor Bland dem som besökt vården, uppger 29 procent av västragötalänningarna att läkaren tagit upp livsstilsfrågor (figur I-6). 38 procent av dessa personer uppger att råden har förändrat deras livsstil. Liknande siffror ses i riket som helhet. Andelen har i stort sett varit oförändrad sedan 25 när frågan började ställas. 1% 8% 6% 4% 2% % 24% 25% 25% 3% 28% 29% 31% 32% 25% 31% 34% 31% 29% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-6 Läkare eller annan vårdpersonal har tagit upp livsstilsfrågor som rökning, alkohol, kost och motion år 28, bland dem som besökt vården senaste året. 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Betyg vid besök Inom länet ses inga stora variationer vid betygsättning på besöket vid vårdcentral eller mottagning vid sjukhus. Andel som ansåg att man fick den 3% hjälp man förväntande sig vid besöket varierar inte heller i någon stor utsträckning inom länet. Vårdgarantin I en ny fråga i vårdbarometern uppger 62 procent av västragötalänningarna att de känner till vårdgarantin, inga skillnader mot riket (figur I-7). 1% 8% 6% 4% 2% % 65% 63% 67% 61% 64% 56% 61% 63% 62% 7% 56% 56% 62% 62% HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 VG Riket exkl VG Figur I-7 Andel i befolkningen (%) som uppger att de känner till vårdgarantin, 28. Ny fråga % konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Förändring Förändringen över tid i Västra Götaland följer mönstret i övriga riket (figur I-8 till I-15). Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat från 63 procent år 22 till 74 procent år 28 i Västra Götaland (figur I-8). Som tidigare nämnts ligger Västra Götaland ändå fortfarande bland de lägsta i riket. Andelen personer med positiva upplevelser av vårdcentralsbesök fortsätter att öka. Telefontillgängligheten till vårdcentral ökade med 2 procentenheter mellan 22 och 27 (figur I-14). Från 28 ställs frågan till alla i befolkningen som ringt vårdcentral och går inte att jämföra med tidigare år. Tidigare ställdes den enbart till dem som besökt vårdcentral. Andelen som tyckte att väntetiden inför vårdcentralsbesöket var rimlig har ökat med 7 procentenheter mellan år 27 och år 28 bland de som ej fick tid samma dag (figur I-13). Andelen som betygsatte besöket högt har också kontinuerligt ökat sedan 22, med 8 procentenheter (figur I-11). Andelen med stort förtroende för vård och behandling vid vårdcentral har ökat kontinuerligt sedan 22 (figur I-9). Sammanfattande betyg vid sjukhusbesök, samt förtroende för vård och behandling vid sjukhus har inte förändrats under de senaste fyra åren (figur I- 1).

115 113 1% 1% 8% 6% 4% 2% % 63% 63% 64% 15% 15% 15% 69% 12% 71% 72% 74% Tillgång - VG Tillgång - Riket exkl VG Ej tillgång - VG Ej tillgång - Riket exkl VG 1% 1% Figur I-8 Jag har tillgång till den vård jag behöver. Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, respektive inte instämmer, Källa: Vårdbarometern 9% 8% 6% 4% 2% % 78% 79% 8% 82% 82% 83% 83% 11% 1% 9% 9% Fick hjälp - VG Fick hjälp - Riket exkl VG Fick inte hjälp - VG Fick inte hjälp - Riket exkl VG Figur I-12 Andel (%) som helt eller delvis ansåg att man fick den hjälp man förväntade sig vid besöket vid vårdcentral, sjukhus, akut eller privat vårdgivare Källa: Vårdbarometern 9% 8% 8% 1% 8% 6% 4% 2% Vårdcentral 46% 15% 48% 5% 5% 51% 52% 15% 14% Stort förtroende - VG Stort förtroende - Riket exkl VG Litet förtroende - VG Litet förtroende - Riket exkl VG 16% 15% 15% 54% 13% 1% 8% 6% 4% 2% 66% 32% 7% 72% 29% 27% 76% 77% 22% 79% 86% Rimlig väntetid - VG Rimlig väntetid - Riket exkl VG Ej rimlig väntetid - VG Ej rimlig väntetid - Riket exkl VG 22% 2% 14% % Figur I-9 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid vårdcentraler respektive husläkare Källa: Vårdbarometern 1% 8% 6% 4% 2% % Sjukhus 66% 66% 66% 65% 7% 7% Stort förtroende - VG Stort förtroende - Riket exkl VG Litet förtroende - VG Litet förtroende - Riket exkl VG Figur I-1 Andel i befolkningen (%) som har stort eller mycket stort förtroende för vården vid sjukhus, Källa: Vårdbarometern 1% 8% 6% 4% 2% % 72% 11% 7% 75% 77% 79% 77% 8% 8% 7% 8% 7% 79% 8% Betyg VG Betyg Riket exkl VG Betyg VG Betyg Riket exkl VG Figur I-11 Sammanfattande betyg på besöket vid vårdcentral (motsvarande). Andel (%) positiva gav betyg 4 eller 5 respektive negativa gav betyg 1 eller 2, Källa: Vårdbarometern 6% 6% % Figur I-13 Andel (%) som anser att väntetiden var rimlig vid besök på vårdcentral (motsvarande) bland de som ej fick tid samma dag, Källa: Vårdbarometern 1% 8% 6% 4% 2% % 51% 29% 53% 55% 26% 25% 61% 22% 64% 19% Lätt - VG Lätt - Riket exkl VG Svårt - VG Svårt - Riket exkl VG 71% 15% 63% 19% Figur I-14 Andel (%) som ansåg att det var lätt eller mycket lätt respektive svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon till vårdcentral (motsvarande) bland dem som besökt vårdcentral (22-27) respektive i befolkningen (28). Källa: Vårdbarometern 1% 8% 6% 4% 2% 69% 69% 69% 7% Ej livsstilfrågor - VG Ej livsstilsfrågor - Riket exkl VG Livsstilfrågor - VG Livsstilsfrågor - Riket exkl VG 3% 29% 29% 29% % Figur I-15 Läkare eller annan vårdpersonal har tagit upp livsstilsfrågor som rökning, alkohol, kost och motion, 25-28, bland dem som besökt vården senaste året. Källa: Vårdbarometern

116 114 Kort om befolkningens uppfattning om vården Andelen av befolkningen i Västra Götaland som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för vården vid vårdcentral fortsätter att öka sedan år 22 när mätningarna startade. Men fortfarande har Västra Götaland något lägre värden än övriga riket. Andelen personer med positiva upplevelser av vårdcentralsbesök fortsätter att öka under perioden Andelen som inte fick tid samma dag vid vårdcentralen och som ansåg att väntetiden var rimlig ökade med sju procentenheter mellan 27 och 28. Det finns inomregionala skillnader i andel som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, som har förtroende för vård vid vårdcentral och sjukhus, samt som känner till vårdgarantin. Det finns även inomregional skillnader i andel som tyckte det var lätt att komma fram på telefon till vårdcentral respektive sjukvårdsrådgivning, samt där vårdpersonalen diskuterat livsstilsfrågor med patienten.

117 115 Läkemedel Kostnader Regionens läkemedelskostnader uppgick under 28 till 4 53 mkr (exklusive erhållna rabatter på upphandlade läkemedel) vilket är 4,5 procent högre än under 27. Denna kostnadsökning är,5 procentenhet lägre än ökningen för riket. Denna skillnad förklaras av både en pris- och volymkomponent. Kostnadsökningstakten för receptläkemedel ökade med 2,2 procent jämfört med föregående år. Motsvarande ökning för rekvisitionsläkemedel var 12,2 procent. Vid utgången av 28 utgjorde därmed rekvisitionsläkemedel en fjärdedel av regionens totala läkemedelskostnader. 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % VGR Riket jan-8 feb-8 mar-8 apr-8 maj-8 jun-8 jul-8 aug-8 sep-8 okt-8 nov-8 dec-8 Figur J-1: Västra Götalandsregionens och rikets kostnadsutvecklingstakt i procent. Rullande 12. Kostnaden avser recept- (exkl. egenavgift) och rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain De kostnadsdrivande faktorerna har under 28 varit i stort sett desamma som tidigare. I regionen ökade förskrivningen mätt i antal dygnsdoser, vilket beror både på en ökad förskrivning per capita och på en ökning av antalet invånare. Introduktionen av nya läkemedel och en ökad användning av dyra specialistläkemedel har också starkt bidragit till ökade kostnader, framförallt vad gäller rekvisitionsläkemedel. Det enskilda läkemedel som ökat mest under 28 är pregabalin (Lyrica), som används för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom. Flertalet av de faktorer som tidigare har hållit nere kostnadsutvecklingen, såsom patentutgångar och den generiska substitutionen, har fått allt mindre betydelse. Det aktiva läkemedelsarbetet i förvaltningarna med ett decentraliserat kostnadsansvar har fortsatt under året. Läkemedelskostnadernas andel av regionens totala bruttokostnader uppgick 28 till strax över 11 procent. Trots kostnadsökningen för läkemedel så innebar detta en liten minskning jämfört med tidigare år. Detta beror på att Västra Götalandsregionen totala kostnader ökat i snabbare takt. Tendensen är densamma om man tittar på läkemedelskostnadernas andel av enbart regionens hälso- och sjukvårdskostnader. För en enskild förvaltning kan detta förhållande naturligtvis se annorlunda ut men detta indikerar ändå att läkemedelskostnaderna borde vara möjliga at hantera ur ett regionperspektiv. 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 11,7% 11,66% 11,72% 13,6% 13,5% 13,3% 13,2% 11,3% 11,21% 11,16% Figur J-2: Läkemedelskostnadernas andel av Västra Götalandsregionens totala kostnad De högre värdena anger läkemedelskostnadernas andel av regionens hälso- och sjukvårdskostnader. Källa: Xplain och Västra Götalandsregionen s årsredovisningar. Inomregional variation Det förekommer betydande variation mellan invånarnas läkemedelsförbrukning i Västra Götalandsregionens olika hälso- och sjukvårdsnämnder, vilket åskådliggörs i tabell J-1. Ett exempel är diabetesmedel där invånarna i HSN 5 i genomsnitt förbrukat 13,3 DDD under 28 jämfört med HSN 12 där förbrukningen per invånare uppgick till 19,1 DDD. Detta avspeglar sannolikt till stor del förekomsten av diabetes. Det finns dock många exempel då där variationen kan peka på olika behandlingspraxis snarare än skillnader i sjuklighet. I HSN 2 förbrukar invånarna i genomsnitt 1,7 DDD läkemedel mot benskörhet under 28 jämfört med förbrukningen i HSN 7 som uppgår till 3,9 DDD. I Öppna jämförelser tittar man på andelen kvinnor som hade läkemedelsbehandling mot benskörhet 6-12 månader efter benskörhetsfraktur. Västra Götalandsregionen ligger här strax över riksgenomsnittet. Ytterligare ett exempel ur tabell J-1 är läkemedelsgruppen protonpumpshämmare. Fyrbodalsområdet (HSN 1-3) förbrukade mellan 18,2 till 18,9 DDD per invånare under 28. Detta kan jämföras med Södra Älvsborg (HSN 6,8) som ligger lägst med 13,1 respektive 13,9 DDD per invånare. År

118 116 Tabell J-1: Jämförelse av försålda receptläkemedel under 28 för utvalda läkemedelsgrupper redovisat för Västra Götalandsregionen och per Hälso- och sjukvårdsnämnd. Ålder- och könsstandardiserat mot regionen. För VGR anges: DDD per invånare, för respektive HSN anges procentuell avvikelse mot VGR-snittet. Källa: Xplain ATCkod Läkemedelsgrupp VGR HSN A2B magsår 16, A2BC protonpumpshämmare 15, A8 antiobesitas (utgår) 1, A1 diabetesmedel 16, A1A insuliner 8, A1AE insuliner och analoger för inj 1, A1B perorala diabetesmedel 8, A1BG tiazolidindioner, A11EA vitamin b-komplex 4, B1AA 3 warfarin 3, B1AC 4 klopidogrel 1, B1AC 6 acetylsalicylsyra 24, C7 beta-receptorblockerande medel 21, C8 kalciumantagonister 19, C9 renin- angiotensinsystemet 43, C9A ace-hämmare 24, C9B ace-hämmare, kombinationer 1, C9C angiotensin ii-antagonister 12, C9D angiotensin ii-antagonister, komb. 4, C1 serumlipidsänkande medel 2, M5 benskörhet 3, N2C C triptaner (migrän), N5CF sömnmedel 14, N6A antidepressiva medel 3, N6B psykostimulantia 1, N6BA centralt verkande sympatometik 1, N6D demenssjukdomar 1, R3 astma & KOL 16, Av tabellen framgå att antalet doser av hjärtkärlläkemedel dominerar förskrivningen och det finns även här betydande variation. I figuren nedan har hjärt-kärlläkemedel summerats från tabellen ovan exklusive warfarin. DDD/invånare Variationen skulle till en del kunna förklaras med skillnader i sjuklighet men också i behandlingpraxis och hur väl nationella riktlinjer implementeras. Bilden korresponderar till en del med de rapporterade utfallen för måluppfyllelse för blodtryck och kolesterol för diabetes i primärvård vilket redovisas under det avsnittet. Det finns troligen en betydande underbehandling av warfarin vid förmaksflimmer. Warfarin förskrivs också på andra indikationer och variationen i den totala konsumtionen redovisas i figuren nedan HSN Figur J-3. DDD/invånare av hjärt-kärlläkemedel från tabell J-1.

119 117 DDD/invånare 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1, HSN Figur J-4. DDD/invånare av warfarin från tabell J-X. Det finns rimligen inte någon medicinskt förklaring till att konsumtionen är ca 35 % högre i HSN 1, 9 och 1 än i HSN 6. Warfarin vid förmaksflimmer minskar påtagligt risken för stroke. Det kan tyda på ett samband att HSN 6 har en hög förekomst av stroke och en låg förskrivning av warfarin. Det finns en hög förskrivning i HSN 9 som samtidigt har hög måluppfyllelse i riks-stroke att behandla patienter med förmaksflimmer och stroke med warfarin. Förskrivningen av sömnmedel varierar i relativt hög grad i regionen. Om man istället tittar på hur förskrivningen av sömnmedel ser ut per invånare, uppdelat per kön, får man en något annorlunda bild enligt diagrammet nedan. Det mest anmärkningsvärda är kanske skillnaden mellan kvinnor och män. Bakomliggande förklaringar till detta har diskuterats. Man brukar säga att kvinnor generellt sett har större sömnsvårigheter än män. Det finns också undersökningar som visar att kvinnor i högre grad söker läkarvård för sina sömnsvårigheter jämfört med män. Andra undersökningar visar också på att kvinnor med denna typ av diagnos uppmärksammas mer än män och får därför sannolikt oftare recept på sömnmedel VGR HSN 1 Kvinna Man HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Figur J-5: Konsumtion av sömnmedel i VGR mätt i DDD per invånare och kön. Källa: Xplain Man kan också se en tendens att det förskrivs mindre sömnmedel på landsbygden. Detta stämmer dock inte i Fyrbodalsområdet. Att det ser annorlunda ut där skulle kunna förklaras av den relativt höga åldern på invånarna i detta område. Sömnsvårigheter ökar med ökande ålder och således även konsumtionen av sömnläkemedel. Dessvärre ökar också biverkningarna med hög ålder. Västra Götalandsregionen utmärker sig i Öppna jämförelser med den högsta förskrivning av lugnande medel/sömnmedel i landet. För att komma tillrätta med detta i regionen är det främst långtidsmedicineringen över fyra veckor samt den höga användningen man vill komma åt. Mer ingående analyser krävs för detta arbete. Västra Götalandsregionen har den högsta andelen dosexpedierade läkemedel i hela riket. Under 28 var antal förskrivna dygnsdoser per tusen invånare vilket skall jämföras med samma siffra för riket som uppgick till Apodosförskrivningen skiljer sig också mellan olika HSN områden. För att kunna jämföra områdena fullt ut presenteras data i tabell J-2. Tabell J-2: Läkemedel apodosförskrivning under 28, DDD per 1 invånare ålder- och könsstandardiserat mot regionen redovisat per Hälso- och sjukvårdsnämnd. Källa: Xplain DDD Std Lt / TIN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN Det har tidigare påtalats att det är ett systemproblem med att läkemedelsordinationer i Apodos mycket lätt förnyas för ytterligare ett år i samband med att en enstaka ordinationsförändring görs. Öppna jämförelser Öppna jämförelser innehöll 28 fler indikatorer på läkemedelsområdet än tidigare år. Kvalitetsindikatorer kan utgöra ett värdefullt verktyg för professionellt lärande och utveckling av vården. Det är dock viktigt att man mäter vad som verkligen har betydelse för kvaliteten. En rad av läkemedelsindikatorerna i öppna jämförelser fordrar vidare analys och har mer karaktären av indikatorer än kvalitetsindikatorer. Ökad uppmärksamhet bör riktas på att utveckla mått som speglar god kvalitet på läkemedelsområdet. Västra Götalandsregionen redovisar genomgående sämre resultat än riksgenomsnittet för de läkemedelsindikatorer som presenterades i Öppna jämförelser. För att få genomslag i ett för-

120 118 ändringsarbete krävs att läkemedelsindikatorerna i Öppna jämförelser kan brytas ner och presenteras på verksamhetsnivå. Förändring i lagstiftning kan möjliggöra detta på sikt. I Öppna jämförelser finns en indikator som speglar kostnadseffektivitet kring förskrivning av blodfettsänkande läkemedel, andel simvastatin av totala förskrivningen av statiner. Denna indikator har funnits med i regionen som ett av flera mått på God hushållning och redovisas kvartalsvis per förvaltning. De flesta förvaltningar uppvisar hög förskrivning av andel simvastatin per kvartal. För flera förvaltningar liksom riket har man nått en hög andel och man kan inte förvänta någon större förändring eftersom målvärdet aldrig kan vara 1 procent. Privata vårdgivare har en positiv utveckling men har fortfarande en betydligt lägre andel simvastatin av totala statinförskrivningen jämfört med offentliga vårdgivare. För privata vårdgivares del bör därför en fortsatt ökning kunna ses. En av de indikatorer i Öppna jämförelser som rör antibiotika är andelen kinoloner till kvinnor som behandlats med urinvägsantibiotika. Eftersom resistensen mot kinoloner ökar i Sverige rekommenderas inte dessa s.k. bredspektrumsantibiotika för behandling av okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor. Dessa läkemedel har dessutom visat sig har en negativ effekt på miljön. Andelen kinioloner av urinvägsantibiotika till kvinnor över 18 år har följts inom ramen för God hushållning i öppenvården. Här ses en tydlig förbättring med en minskad andel kinoloner de senaste åren. Detta mätetal kommer att ingå som ett av områdena med målrelaterad ersättning när vårdvalsmodellen, VG Primärvård införs 1 oktober 29. Flera av indikatorerna i Öppna jämförelser handlar om äldres läkemedelsanvändning. I samtliga av dessa indikatorer utmärker sig Västra Götalandsregionen med relativt dåliga nivåer. Tre eller flera psykofarmaka bland äldre, där bl.a. sömnmedel ingår, har kommenterats i tidigare avsnitt. En strategi och en handlingsplan för äldre och läkemedel togs fram under 28. Dessa fokuserar på dokumentation, ansvar för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av insatt läkemedelsterapi. Den läkemedelsavstämning som beskrivs i detta arbete kommer också att vara ett av områdena med målrelaterad ersättning när VG Primärvård införs 1 oktober 29. Prognosrapport Läkemedelsenheten tar årligen fram en prognosrapport över kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet för de kommande två åren. Prognosrapporten för publicerades i april 28 men Prognosrapporten för publicerades redan i början av mars 29 för att den skall hinna beaktas i överenskommelsearbetet inför 21. Prognosen tyder på en kostnadsökning för läkemedel (förmån + rekvisition) på 3,7 procent för 29 och 5, procent Mkr Handelsvaror A - matsmältningsorgan... C - hjärta och kretslopp D - hud G - urin- och könsorga... B - blod och blodbildan.. H - hormoner exkl kön... J - infektionssjukdomar L - tumörer och rubbning.. M - rörelseapparaten N - nervsystemet P - antiparasitära, insek... R - andningsorganen S - ögon och öron V - varia Figur J-6: Kostnadsutveckling för de tre senaste åren samt en prognos för 29 och 21 per terapiområde/atcgrupp. Källa: Xplain Den största kostnadsutvecklingen av nya läkemedel sker inom ATC-gruppen L där framförallt områdena för onkologiska medel (ATC-grupp L1) samt för behandling av reumatiska sjukdomar och MS (ATC-kod L4) står för en betydande ökning. Läkemedel för slutenvården, rekvisitionsläkemedel, ökar sin del av de totala läkemedelskostnaderna och nya dyra läkemedel är en växande andel av kostnaden för rekvisitionsläkemedel. Mkr Receptläkemedel Rekvisitionsläkemedel Figur J-7: Utveckling av recept- (förmånsdelen) och rekvisitonsläkemedel samt prognostiserad utveckling Källa: Xplain Det urval av nya läkemedel som återfinns i figur J-6 ökade sin kostnad med drygt 25 mkr mellan 24 t o m 28. Under samma period ökade regionens totala läkemedelskostnader med 734 mkr, från mkr till 4 53 mkr.

121 119 Mkr jan-4 jan-5 12% 16% 2% 23% 24,5% jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 S1LA4 - Lucentis L4AA23 - Tysabri L3AA13 - Neulasta L4AB2 - Remicade L1XX32 - Velcade L1XX19 - Campto L1XC7 - Avastin L1XC6 - Erbitux L1XC3 - Herceptin L1XC2 - Mabthera L1XA3 - Eloxatin L1CD2 - Taxotere L1CD1 - Taxol L1BC5 - Gemzar L1BA4 - Alimta Figur J-8: Ett urval av nya dyra läkemedels andel av slutenvårdskostnaden. Rullande 12, rekvisitionsläkemedel. Källa: Xplain Ordnat införande 28 Regionen har under senare år fördelat ett särskilt anslag för nya, dyra läkemedel med avsikt att underlätta en introduktion i sjukvården. Utgångspunkt för det särskilda anslaget har varit att patienterna i Västra Götaland ska ha tillgång till de mest värdefulla nya läkemedlen. En särskild expertgrupp har utsetts för ändamålet. Genom en prioriteringsprocess bedöms sedan vilka läkemedel som tillför störst ökad patientnytta och därmed får ta del av anslaget. Det har nästan uteslutande rört sig om läkemedel för allvarliga sjukdomar till relativt smala patientgrupper t ex inom cancerområdet. Syftet med en regiongemensam process har varit att skapa en regional samsyn och ge större möjligheter till en lika tillgång till nya läkemedel än om ställningstagande till introduktionen av nya läkemedel hade skett lokalt. För 28 fördelades 1 mkr till regionens sjukhus för att stödja finansiering av totalt 26 nya läkemedel samt solidariskt finansiera fyra läkemedel som är extremt dyra per patient. Fördelningen av anslaget 28 baserades på principerna att de solidariskt finansierade läkemedlen får 1 procent kostnadsteckning, de med prioritet 1 till 75 procent, 5 procent till de läkemedel med prioritet 2 och ingen tilldelning alls till läkemedel med prioritet 3. I tabell J-3 redovisas de sex nya läkemedel/nya indikationer som fick störst andel av anslaget. Tabell J-3: Urval av de totalt 26 läkemedel som fick ta del av det särskilda anslaget inför 28. Indikation Antal patienter* Prio** Anslag (Mkr) Lucentis Neovaskulär ,4 (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Tysabri Multiper skleros, , MS Herceptin Adjuvant behandling ,8 av bröstcancer Nexavar Njurcancer 3 2 3,3 *Bedömt antal patienter inför 27 **Bedömd prioritering genom modell för horisontell prioritering av läkemedel.

122 12 Tandvård Regionens ansvar för befolkningens tandvård utgår från tandvårdslagen, som anger att förutom ett ansvar för barn och ungdomstandvård, ska regionen ta ett övergripande ansvar för att tandvård finns tillgängligt i lämplig omfattning för medborgarna. Tandvårdsenheten arbetar med övergripande frågor för tandvård i regionen. Under 28 har enheten utvecklat och förbättrat sin hemsida med syfte att vara ett stöd för medborgare och tandvårdspersonal. Samordning av tandvårdbeställningen inom regionen har påbörjats för att garantera vård på lika villkor. En arbetsgrupp har tagit fram en gemensam beställningsmall och de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna har haft denna som gemensam grund för beställningen av tandvård. Ett Odontologiskt Sektorsråd har bildats och syftet är att sakkunniga ska kunna skapa gemensamma riktlinjer och andra uppdrag som är av behov för hela tandvårdsverksamheten inom regionen. I sektorsrådet finns representanter för privat- såväl som folktandvård samt från odontologiska fakulteten. I Västra Götalandsregionen finns cirka 14 kliniskt verksamma tandläkare. Av dessa arbetar 7 i privat regi medan resterande arbetar vid allmän kliniker eller specialisttandkliniker inom Folktandvården. Andelen tandhygienister i relation till antalet tandläkare inom Folktandvården är 1: 2,5 vilket i en nationell jämförelse är lågt. De flesta privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen är allmänpraktiserade. Av dessa har 35 privata vårdgivare barn och ungdomstandvårdsavtal och 5 procent av barn och ungdomarna i regionen har valt att få sin tandvård privat. Hälften av den vuxna befolkningen får sin tandvård hos en privattandläkare medan den resterande andelen går till Folktandvården eller inte alls. Barn- och ungdomstandvård Hälso- och sjukvårdsnämnderna ersätter såväl folktandvård som privattandvård med en s.k. barntandvårdspeng i en kapitationsmodell. Barn och ungdomar får enligt lagstiftningen fri tandvård t o m det år de fyller 19 år. I Västra Götalandsregionen är denna förmån förlängd från och med 28 att gälla även de som är 2 år och från 29 förlängs tiden ytterligare till 21 år. Beroende på patientens behov och ålder ska patienterna kallas till tandvård i olika intervall så att cirka 6 procent av barnen kallas var 18 månad medan resterade 4 procent kallas årligen. Tandhälsan hos 3- och 12- åringar Antalet kariesskadade och fyllda tänder i medeltal, DFT för 12- åringar, har minskat något sedan föregående år. I medelvärde har 12-åringar i Västra Götaland,79 kariesskadade eller fyllda tänder (DFT) år 28. År 27 var medelvärdet,81. Kariesfriheten hos 3 åringar ligger kvar på 93 procent. Antalet skadade tänder hos 12-åringar är det mått som anges av WHO som globalt mått för jämförelse av tandhälsa. Tandhälsan hos 12-åringar inom Västra Götalandsregionen varierar kraftigt. Inom Nordöstra Göteborg (HSN 12) har 12-åringar i medeltal 1,5 skadad vuxentand medan Mellersta Bohuslän (HSN 4) har lägst värde med ett medeltal på,5 vilket betyder att hälften av 12-åringarna har i medeltal en skadad tand. Att dessa skillnader i tandhälsa har socioekonomiska bakgrundsfaktorer är välkänt. Motsvarande skillnader finns för 19- åringar vilket framgår av figur K-1). Medelvärde 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 2,6 2,8,8,8,8 HSN 1 HSN 2 2,6,5 2,1 2,9,8,8 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 12-åringar 19-åringar 2,7,6 2,3 2,3,7,9 2,8,7 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 2,2,9 3,1 1,5 3,8,8 HSN 11 HSN 12 VG Figur K-1: Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per nämndsområde och totalt, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 28 i Västra Götalandsregionen Tandhälsans fördelning i regionen per kommun Skillnaderna i tandhälsa mellan nämndområden ska följas. Tandhälsan är skevt fördelad och det krävs flera mått för att sammantaget kunna ge en bild av tillståndet i ett område. Lämpliga mått att följa i en befolkningsgrupp, enligt WHO, är kariesfrihet, medelvärdet för antal skadade tänder och medelvärdet för antalet skadade för den sjukaste tredjedelen av befolkningsgruppen. Dessa tre mått ger en möjlighet att följa tandhälsan i t ex en kommun eller hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Fördelning av kariesfrihet, dvs. DFT=, per kommun i Västra Götalandsregionen visar stora skillnader. Svenljunga kommun har störst andel kariesfria 12-åringar (84 procent) medan stadsdelen Bergsjön i Göteborg endast har 27 procent. Se figur K-2). 2,7

123 121 Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12-åringar (DFT=) per kommun eller stadsdel i Västra Götaland år 28. Den tredjedel av 12-åringar som har flest karies skador kan beskrivas med ett s.k. signifikant caries index (sic index) per kommun. Det ger en uppfattning om sjukdomsbelastningen för de mest sjuka. Av kartan framgår att det är främst stadsdelar i Göteborgs kommun som visar högst värden, men att även Skara finns bland de med högst kariessjukdomsbelastning. Figur K-3. Bergsjön Gunnared Biskopsgården Lärjedalen Tynnered Skara 5,1 4,7 4,1 4, 3,3 3,2 Svenljunga:,71 övriga över 1, Figur K-3. Antal skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat SIC-index, i Västra Götalandsregionen 28.

124 122 Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Tandvården har uppdraget att bedriva uppsökande verksamhet hos personer med ett omfattande och varaktigt omsorgsbehov. Med omfattande menas i detta sammanhang tillsyn större delen av dygnet. Kommunens personal identifierar de personer som är berättigade till att bli uppsökta och de får ett speciellt intyg (grönt kort). Verksamheten upphandlades inför 26 i HSN 4-12 medan HSN 1-3 valde att låta folktandvården ta hand om verksamheten utan upphandling. Upphandlingen gav resultatet att nästan all verksamhet i HSN 4-8 och sköts av ett privat företag medan HSN 9-1 delat verksamheten mellan Oral Care AB och Folktandvården. Tandvårdsenheten har under året genomfört systematisk information till kommunernas ansvariga för den uppsökande verksamheten och reviderat intygen Att antalet personer som får tillgång till nödvändig tandvård ökar är troligtvis ett resultat av att fler har sina egna tänder kvar även uppe i hög ålder samt att tandvården är mer aktiv med att erbjuda tandvård direkt ute bland äldreboenden mm. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Personer med vissa sjukdomstillstånd har enligt tandvårdslagen en möjlighet att få delar av sin tandvård till samma avgift som för hälso- och sjukvård. Antalet behandlade under 28 var st. Under 28 har regionen infört en ny möjlighet att låta tandläkare pröva vissa behandlingar som är motiverade av en allmänmedicinsk systemsjukdom i gränslandet mellan sjukvård och tandvård. Tandvårdsbehovet för dessa s.k. S2 prövas i en grupp av sakkunniga. Antalet individer med intyg i Västra Götalandsregionen är 28 6 personer vilket utgör 2,3 procent av de bosatta i Västra Götalandsregionen. Av dessa fick 16 5 personer uppsökande munhälsobedömning, vilket motsvarar 58 procent av personkretsen. Antalet personer som fått nödvändig tandvård i personkretsen under 28 är st. (74 procent). Något fler personer har fått nödvändig tandvård jämfört med 27. Medelbehandlingskostnaden är 372 kr för 28 medan den var 341 kr 27.

125 123 Kostnader för hälso- och sjukvård ur ett nämndsperspektiv Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för att beställa och finansiera den vård invånarna i respektive geografiska område har behov av och konsumerar, oavsett om detta sker hos offentliga eller privata vårdgivare, inom eller utanför Västra Götalandsregionen. Under denna rubrik redovisas hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för hälso- och sjukvård. Nämndernas totala regionbidrag uppgick år 28 till mnkr. Till detta kom 132 mnkr i riktade bidrag från HSU. Det sammanlagda resultatet för nämnderna blev 124 mnkr, vilket innebär,44 % av summan av regionbidrag och bidrag från HSU. Nämndernas totala kostnad uppgick till mnkr. Sju av de tolv nämnderna redovisar ett positivt resultat för år 28. Ett skäl till positiva resultat är att nämnderna, av försiktighetsskäl, alltid budgeterar att samtliga överenskommelser och avtal som de träffat kommer att fullgöras, trots att så inte alltid sker. De nämnder som redovisar negativa resultat har alla sökt och fått tillåtelse att använda upparbetat eget kapital. Tabell L-1. Resultat (mnkr) per hälso- och sjukvårdsnämnd år 27 och 28, i % av regionbidraget 28 samt förändring i mnkr mellan åren % av regbidrag Förändring HSN 1 9,672 4,256,28% -5,416 HSN 2 12,594 51,864 5,6% 39,27 HSN 3 17,52 57,147 1,96% 39,627 HSN 4 22,585 -,454 -,2% -23,39 HSN 5 11,614 28,342,72% -73,272 HSN 11 3,942-2,863 -,9% -24,85 HSN 12 52,879-9,763 -,37% -62,642 HSN 7 3,814-23,166-1,11% -26,98 HSN 6 5,656 25,846 1,6% 2,19 HSN 8 29,16-7,76 -,2% -36,236 HSN 9 15,969 7,399,31% -8,57 HSN 1 14,454 1,749,43% -3,75 Totalt 289, ,281,44% -165,578 Nämndernas totala resultat har minskat med nästan 166 mkr mellan 27 och 28. Samtliga nämnder utom Dalsland (HSN 2), Trestad (HSN 3) och MittenÄlvsborg (HSN 6) har försämrat sitt resultat. Mellan 26 och 27 minskade nämndernas resultat med nästan 149 mnkr. Ett skäl till minskande resultat kan vara att nämnderna har minskat sin budget för oförutsedda utgifter. Flera nämnder har dessutom valt att använda tillgängliga resurser till tilläggsbeställningar vid regionens sjukhus i slutet av åren. Detta har skett åtminstone 27 och 28. Nämndernas befolkningsansvar Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ansvar för att tillförsäkra invånarna i respektive geografiska område en behovsstyrd, tillgänglig och jämlik vård av god kvalitet. För att säkra detta tecknar nämnderna överenskommelser med regionens egna vårdgivare, vilka utför merparten av denna vård. Nämnderna genomför också upphandlingar och tecknar avtal med privata vårdgivare som då, med motsvarande förutsättningar, erbjuder invånarna vård. Invånarna har, genom nationella avtal, även tillgång till vård utanför Västra Götalandsregionens gränser, vilken finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. I texten nedan redovisas kostnader för hälso- och sjukvården per invånare och per nämnd. Jämförande uppgifter för tidigare år kan hämtas i tabellbilagorna. Ekonomiska data för regionens offentliga vårdgivare kan ses i avsnittet Basala uppgifter. Dessutom återfinns hälso- och sjukvårdens samlade resultat i regionens årsredovisning. Kostnad per invånare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare varierar stort, vilket framgår i tabellen nedan. Den totala kostnaden per invånare är lägst i Södra Bohuslän (HSN 7) med kr per invånare, tätt följd av MittenÄlvsborg (HSN 6) med kr per invånare, och högst i Norra Bohuslän (HSN 1) med kr per invånare, tätt följd av Dalsland (HSN 2) med kr per invånare. Detta innebär att kostnadsläget i respektive nämnd varit stabilt mellan 27 och 28.

126 124 Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 28, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt Riks- och region sjukvård Länssjukvård Summa specialiserad vård Primärvård Tandvård Handikappverksamhet Övrigt Kostnad per invånare Den variation som kan utläsas mellan hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad per invånare uppdelat på vårdnivå kan bero på strukturella skillnader i utbud och tillgång till olika vårdformer, men också på olika kostnadsläge hos de utförare där invånarna konsumerar vård. Göteborgsnämnderna (HSN 5, 11 och 12) och även Södra Bohuslän (HSN 7) har en högre kostnad per invånare för riks- och regionsjukvård, vilket återspeglas i en något högre konsumtion av denna vård. Skillnaden mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna i kostnad per invånare för denna vård synes minska över tid. Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2) har en avsevärt högre kostnad per invånare för primärvård än övriga nämnder har. Kostnaden per invånare har här ökat markant mellan åren, vilket bland annat förklaras av ökad tillgång till beteendevetare samt ett förändrat redovisningsmässigt gränssnitt mellan specialiserad vård och primärvård. Vid jämförelse av kostnader fördelade på typ av vård bör uppmärksammas att det finns skillnader mellan nämnderna i vilka kostnader som redovisas under posten övrigt. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare har ökat från kr till kr, eller med 4,6 %, mellan 27 och 28. Fördelat på typ av vård har hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad för primärvård ökat mest, med 9,4 %, följt av riks- och regionsjukvård med 6, %. Samtidigt har hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för tandvård, där Västra Götalandsregionen har ett högt kostnadsläge jämfört med resten av Sverige, endast ökat med,2 % mellan åren. Det bör noteras att ett skäl till förändringar i kostnadsläget per verksamhet kan vara av redovisningskaraktär. Tabell L-3. Fördelning (%) av kostnad 28 per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Specialiserad Primärvård Tandvård Handikapp- Övrigt vård verksamhet HSN 1 62,% 3,4% 2,7% 1,6% 3,3% HSN 2 58,4% 32,3% 3,% 2,2% 4,2% HSN 3 69,2% 23,9% 2,8% 2,2% 1,8% HSN 4 67,1% 22,6% 3,1% 1,6% 5,6% HSN 5 7,6% 18,8% 2,4% 1,5% 6,7% HSN 11 7,4% 19,9% 2,5% 1,4% 5,8% HSN 12 71,6% 19,5% 2,5% 1,4% 5,% HSN 7 69,8% 2,% 3,5% 1,7% 5,1% HSN 6 68,2% 23,7% 3,% 2,6% 2,6% HSN 8 69,4% 22,7% 2,6% 2,4% 2,9% HSN 9 69,5% 22,5% 2,9% 2,2% 3,% HSN 1 68,4% 23,8% 2,8% 2,1% 2,9% VGR 68,8% 22,4% 2,8% 1,9% 4,1% I tabellen ovan redovisas hur nämnderna fördelat sina resurser mellan olika vårdnivåer under 28. Det kan konstateras att den andel av resurserna som använts till att köpa primärvård totalt sett har ökat med en procentenhet mellan 27 och 28. Detta beror huvudsakligen på att det skett en förskjutning från specialiserad vård till primärvård i Norra Bohuslän (HSN 1) och Dalsland (HSN 2). Dessutom har andelen resurser som använts till tandvård och till posten övrigt minskat totalt sett. Effekter av riskdelning mellan nämnderna De kostnader som nämnderna redovisar i sina ekonomiska rapporter skiljer sig något från den verkliga kostnaden för den vård som invånarna i respektive nämndsområde konsumerar. Enligt beslut i regionfullmäktige ska nämnderna dela risken för avvikelser mellan beställning och verklig konsumtion av inomregional sjukhusvård upp till angiven nivå. Under 28 har riskdelningen uppgått till 25 % av avvikelsen enligt ovan och den avskaffas inför 29. Skillnaden mellan det redovisade och det egentliga utfallet minskar således över tid. Den bedöms 28 vara av marginell betydelse, varför det inte längre är relevant att redovisa några siffror.

127 125 Kostnadsutveckling Mellan år 27 och 28 har kostnaden för hälsooch sjukvård räknat per invånare ökat mest, procentuellt sett, i Göteborg Centrum Väster (HSN 5) med 6,57 % och i Mellersta Bohuslän (HSN 4) med 6,5 %. Den minsta förändringen har skett i Trestad (HSN 3), där kostnaderna ökat med 2,1 % och i Dalsland (HSN 2), där ökningen mellan åren uppgått till 2,45 %. Tabell L-5 Kostnad (kr) för hälso- och sjukvård 27 och 28 per invånare och nämndsområde, samt förändring (%) mellan åren Förändring % HSN ,5 HSN ,45 HSN ,1 HSN ,5 HSN ,57 HSN ,36 HSN ,47 HSN ,49 HSN ,55 HSN ,72 HSN ,3 HSN ,84 Mellersta Bohuslän fanns bland de nämnder som hade högst kostnadsökningstakt också mellan 26 och 27 samt mellan 25 och 26. Trestad fanns även då bland de nämnder som hade lägst kostnadsökningstakt. Viss förskjutning har dock skett mellan åren. Bland annat har Dalsland tidigare funnits i gruppen med högst kostnadsökningstakt, men finns nu i gruppen med lägst ökningstakt. En förklaring till olika kostnadsutvecklingstakt är olikheter i befolkningens sjukvårdsbehov, där framför allt ålder och kön påverkar. En annan förklaring är de förändringar i tillgängligt lokalt vårdutbud som skett till följd av förändrade grunder för resursfördelning. Tabell L-6. Kostnad (kr) för primärvård per invånare och nämndsområde år 27 och Förändring % HSN ,63 HSN ,33 HSN ,16 HSN ,34 HSN ,65 HSN ,43 HSN ,82 HSN ,85 HSN ,78 HSN ,2 HSN ,93 HSN ,99 VGR ,34 När nämndernas kostnadsutveckling per invånare redovisas med fokus på primärvård har kostnaderna totalt sett ökat med 9,34 % mellan 27 och 28, att jämföra med 6,33 % mellan 26 och 27. Den största procentuella förändringen har skett i Dalsland (HSN 2) med hela 39,33 %, tätt följd av Norra Bohuslän (HSN 1) med 38,63 %. Dessa nämndsområden hade redan tidigare regionens högsta kostnad för primärvård per invånare. En del av ökningen har visat sig bero på att kostnaderna för viss vård som skett vid sjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad i årsredovisningen efter 28 redovisats som primärvård. Den faktiska ökningen är alltså inte fullt lika stor. Den minsta förändringen mellan åren har skett i Södra Bohuslän (HSN 7) med 2,85 %. Tabell L-6 a. Kostnad (kr) för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom per invånare och nämndsområde år 27 och Förändring % HSN ,69 HSN ,81 HSN ,73 HSN ,43 HSN ,94 HSN ,64 HSN ,76 HSN ,76 HSN ,37 HSN ,42 HSN ,3 HSN ,42 VGR ,14

128 126 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom varierar 28 mellan 1 67 kr per invånare i MittenÄlvsborg (HSN 6) och kr per invånare i Dalsland (HSN 2). Kostnaden för dessa insatser per invånare är genomgående högre i Fyrbodal(HSN 1, 2 och 3) och i Skaraborg (HSN 9 och 1) än i övriga delar av Västra Götaland. Enligt redovisningen har kostnaderna för vård av psykisk ohälsa och sjukdom ökat med 7,1 % mellan 27 och 28. Kostnadsökningen för denna vård är således högre än för hälso- och sjukvården totalt, vilken ökat med 4,6 % mellan åren. Den största procentuella förändringen har skett i Mellersta Bohuslän (HSN 4) med 25,43 %. Den minsta ökningen redovisas i Nord-Östra Göteborg (HSN 12) med endast,76 %. Det bör noteras att hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom inte särredovisas i alla delar, varför beräkningen av kostnadsutveckling per invånare delvis bygger på antaganden. Det kan inte uteslutas att skillnader mellan olika delar av regionen beror på de vägval som gjorts på kanslierna. Kostnad för vård inom och utanför regionen Det geografiska läget är en betydelsefull faktor för hur mycket vård invånarna i ett nämndsområde konsumerar utanför regionen. Dalsland (HSN 2) har en jämförelsevis hög kostnad för utomregional specialiserad somatisk vård och primärvård, vilket beror på att många dalslänningar har kortare avstånd till sjukhuset i Säffle och till Centralsjukhuset i Karlstad än till motsvarande vårdutbud inom regionen. Också Södra Bohuslän (HSN 7), Göteborg Centrum Väster (HSN 5) och Sjuhärad (HSN 8) har något högre kostnader för utomregional vård, vilket beror på närheten till Halland. Sammantaget utgör kostnaderna för utomregional vård en marginell andel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård. Totalt sett har ca 1,5 % av nämndernas resurser använts till att betala för vård utanför regionen både 26, 27 och 28. Andelen varierar mellan nämnderna, från,9 % i Trestad (HSN 3) samt i Västra och Östra Skaraborg (HSN 9 och 1) till 2,8 %i Dalsland (HSN 2). Tabell L-7. Kostnad (kr) för inom- och utomregional vård per invånare och nämndsområde år 28 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt INOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård Primärvård UTOMREGIONAL VÅRD Specialiserad vård Primärvård Andel utomregionalt % 1,6% 2,8%,9% 1,% 2,2% 1,4% 1,2% 2,3% 1,3% 1,6%,9%,9% 1,5%

129 127 Vård i offentlig och privat regi Fördelningen av kostnader för vård i offentlig och för vård i privat regi ger en bild av den vårdstruktur som finns inom respektive nämndsområde och i regionen som helhet. Göteborgsnämnderna, och då framförallt Göteborg Hisingen (HSN 11), har ett stort utbud av privata vårdgivare som bedriver specialiserad somatisk vård, vilket också framgår i kostnadsredovisningen. Tabell L-8. Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 28 HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 11 HSN 12 HSN 7 HSN 6 HSN 8 HSN 9 HSN 1 Totalt OFFENTLIG VÅRD Specialiserad vård Primärvård PRIVAT VÅRD 1) Specialiserad vård Primärvård Andel privat vård % 7,9% 3,1% 6,5% 1,4% 11,4% 12,7% 8,6% 1,7% 5,% 4,7% 5,1% 3,4% 7,7% 1) Schablonfördelning av nämndernas läkemedelskostnader Det finns en skillnad i kostnad per invånare för primärvård i privat regi mellan de nämnder som upphandlat vårdcentralsverksamhet och dem som inte gjort det. De nämnder som har en högre kostnad för privat primärvård har som regel något lägre kostnad per invånare för primärvård i offentlig regi. Vid jämförelse av dessa kostnader bör uppmärksammas att några nämnder har avtal med kommunerna om att utföra viss primärvård, exempelvis vissa rehabiliteringsinsatser. Kostnaderna för detta redovisas inte under vare sig offentlig eller privat vård i tabellen ovan. Kort om kostnader för hälso- och sjukvård - Den genomsnittliga kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare i Västra Götaland har ökat från till kronor eller med 4,84 % mellan 27 och 28 - Kostnaden per invånare är lägst i Södra Bohuslän (HSN 7) med kronor per invånare och högst i Norra Bohuslän (HSN 1) med kronor per invånare - Den redovisade kostnaden per invånare för såväl primärvård som för insatser mot psykisk ohälsa och sjukdom har ökat med mer än 4,84 % mellan åren

130 128 Hälso- och sjukvårdens personal Antal anställda Antalet medarbetare i Västra Götalandsregionen var vid årsskiftet 5 886, en ökning med,5 procent. 86 procent av de anställda, 43 65, arbetade inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Det är en minskning med anställda jämfört med 31 december 27. Minskningen beror till största delen på överföring av anställda inom försörjning från hälso- och sjukvården till Regionservice. Handikappförvaltningen har även överfört sina personalassistenter till Regionservice. Under året har antalet anställda inom primärvården ökat med 126 exklusive överföringen till Regionservice. Ökningen beror bl.a. på tillgänglighetssatsningar och utökade uppdrag. Angereds Närsjukhus startade under året sin verksamhet i liten skala. Tabell M-1. Antal anställda per anställningsform och område per den 31 dec 28. Källa=Årsredovisning. Område Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade Totalt Andel tillfälligt anställda Förändring Antal Procent Sjukhus ,5% ,7% Primärvård ,5% -9-1,4% Tandvård ,5% -99-3,3% Handikappförvaltn ,1% 13 1,5% Totalt Hälso- och sjukvård ,1% ,% Andelen anställda med tillfälliga anställningar har minskat för både kvinnor och män. För hälso- och sjukvården låg andelen på 13,1 procent 28 vilket är en minskning med 1,2 procentenheter. Gruppen tillfälligt anställda består av visstidsanställda och timavlönade. Framför allt anställs personal med tillfällig anställning vid, produktionstoppar och frånvaro som sjukdom, föräldraledighet och studier. Förvaltningarna följer kontinuerligt upp andelen tillfälliga anställningar i syfte att minska dessa. Andelen anställda med deltidsanställningar har minskat med,2 procent jämfört med 27 och uppgår till 21, procent. Kvinnorna har minskat med,4 procent medan männen ökat med,3 procent. Förvaltningarna arbetar aktivt med att minska antalet ofrivilligt deltidsanställda. Västra Götalandsregionen prövar alltid möjligheten att erbjuda en ofrivilligt deltidsanställd utökad sysselsättningsgrad innan rekrytering sker. Det sker i enlighet med den regiongemensamma rekryteringsprocessen. Tabell M-2. Antal anställda per personalkategorigrupp och område per den 31 dec 28 samt förändring jämfört med 31 dec 27. Källa=Årsredovisning. Sjukhus Primärvård Tandvård Handikapp Förändring Förändring Förändring Förändring Personalkategorigrupp 28 Antal % 28 Antal % 28 Antal % 28 Antal % Sjuksköterskor m.fl , ,7-1 -1, ,8 Undersköterskor m.fl , ,, 29, Paramedicinsk personal , , , ,5 Läkare , ,2, ,7 Tandvårdspersonal ,4-1 -1, ,1, Administrativ personal , , , ,9 Läkarsekreterare , , ,6 41, Delsumma , , , ,1 Teknisk personal ,2-2 -1, 5, 8, Utbildning/fritidspersonal 11, , 2 1 1, ,2 Omsorg/social personal ,5,, 17, Ekonomi/transport personal , , , , Totalt , , , ,5

131 129 Personalstruktur Trenden med förändringar i personalstrukturen, som noterats sedan några år tillbaka, fortsatte även under 28. Antalet anställda inom personalkategorierna sjuksköterskor, paramedicinsk personal, läkare och omsorg/social personal har ökat medan personalkategorierna undersköterskor, tandvårdspersonal, administrativ personal, läkarsekretare, teknisk personal, utbildning/fritidspersonal och ekonomi/transport personal har minskat. Sett i ett längre perspektiv har ökningen av sjuksköterskor, läkare och paramedicinsk personal pågått under flera år. Sedan 21 har antalet läkare ökat med 19 procent och sjuksköterskor m.fl. ökat med 14 procent, medan undersköterskor m.fl. minskat med 11 procent. Detta är ett led i att bl.a. att läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal behövs för att hälso- och sjukvården ska klara vårdgarantin, öka tillgängligheten via telefonrådgivning och verksamhetssatsningar. Tandvårdspersonalen som under flera år legat på i stort sett samma nivå har de senaste åren minskat Läkare Figur M-1. Procentuell utveckling av antal anställda år 21 till 28 inom fem olika personalkategorier. Index 21=1. Källa= Årsredovisning. Sjuksköterskor m.fl. Paramedicinsk personal Tandvårdspersonal Undersköterskor m.fl Bemanningsföretag Kostnaden för bemanningsföretag i hälso- och sjukvården uppgick till 521 mnkr under 28. Det är en ökning med 44 procent jämfört med 27. Sjukhusens del av kostnaden var 284 mnkr, en ökning med 91 mnkr. Primärvårdens del på 237 mnkr innebär en ökning med 69 mnkr. Främst anlitade Västra Götalandsregionen specialistläkare inom allmänmedicin, psykiatri, anestesi, radiologi, ortopedi och ögon. De senaste åren har även sjuksköterskor anlitats i större utsträckning. mnkr Sjukhus Primärvård/Tandvård Läkare Sjuksköterskor Figur M-2. Kostnad bemanningsföretag år 24 till 28 per Sjukhus och Primärvård/Tandvård uppdelat på läkare och sjuksköterskor, mnkr. Källa= Årsredovisning. Personalomsättning Personalomsättningen för Hälso- och sjukvården ökade mellan 27 och 28 utom för Primärvården där den minskade. Ökade pensionsavgångar är en del av förklaringen till ökningen mellan 27 och 28. Tabell M-3. Personalomsättning år 27 och 28 varav pensionsavgångar. Källa = Årsredovisning Område varav pension Personalomsättningen mäts som antal externa avgångar från Västra Götalandsregionen i förhållande till antal tillsvidareanställda för att inte verksamhetsöverföringar inom regionen ska påverkar måttet. Personalomsättning Personalomsättning varav pension Sjukhus 6, 1,6 6,5 1,8 Primärvård 7,6 2, 6,5 2, Tandvård 5,5 1,9 5,9 2,6 Handikapp 5,2 1,1 8, 2,3 Totalt 6,1 1,7 6,5 1,9 Andel utförd tid Andelen utförd timmar i relation till antalet totala timmar ökade något inom sjukhusen och tandvården men minskade inom primärvården och handikappförvaltningen. För Hälso- och sjukvårdens verksamheter sammantaget ökade andelen utförda tid med,2 procent till 74, Sjukhus Primärvård Tandvård Handikapp Figur M-3. Andel utförd tid år 27 och 28. Källa= Årsredovisning.

132 13 Andelen utförd tid varierar både mellan personalkategorier och mellan könen. Skillnaden mellan könen beror bl.a. på att kvinnor har en högre frånvaro för föräldraledighet inkl vård av barn och sjukfrånvaro. Läkarnas relativt låga andel utförd tid beror bl.a. på att deras vilotid i jour och beredskap räknas som frånvaro. De har även ett större uttag av kompensationsledighet som ersättning för arbetad övertid och jour/beredskap vilket minskar den utförda tiden Läkarsekreterare Undersköterskor m.fl Övrig personal Tandvårdspersonal Sjuksköterskor m.fl. Paramedicinsk personal Läkare kvinnor män Figur M-4. Andel utförd tid år 28 per personalkategorigrupp och kön. Källa= Årsredovisning. Tabellbilagan innehåller ytterligare data per område. För mer statistik och analys ur medarbetarperspektivet hänvisas till Årsredovisning 28 och Personalstatistik 27.

133 Del 2 Basala uppgifter 131

134 132 BASALA UPPGIFTER OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS STRUKTUR Produktion per sjukhus och sjukhusgrupp Regionens vårdproduktion kan beskrivas ur ett antal perspektiv. Nedan redovisas produktionen för år 28 per sjukhus eller sjukhusgrupp. Redovisningen har dels hämtats från den nationella statistiken som redovisats till Sveriges kommuner och landsting och dels från den regionala vårddatabasen. Ett antal strukturdata kompletterar bilden och mer detaljerad information ges i bilagorna. De prestationer som redovisats överensstämmer inte alltid exakt med rapporter under året och regionens årsredovisning t ex kan tidpunkter för uttag av data påverka. Den slutna vården är inte helt jämförbara mellan åren 27 och 28 (undantag SkaS) p g a ändrade redovisnings-regler för permissioner. Alingsås lasarett Alingsås lasarett är närsjukhus för invånarna i Mittenälvsborg. Sjukhuset har enligt regionens strukturbeslut utvecklats mot att ta emot mer planerad vård. Lasarettet är även ett specialistsjukhus med höft- och knäledsplastik som profilområde. Alingsås lasarett bedriver ej jourverksamhet nattetid. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök - - Övriga besök Lantmäteriet Gävle 29. Medgivande I29/121 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 62 Kirurgisk korttidsvård 44 Summa specialiserad somatisk vård 16 Tekniska platser 9 Totalt antal platser 115 Dygnsjour inom specialiteter Anestesi Kirurgi Medicin Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat -2 1 Investeringar 1 6

135 133 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus erbjuder specialistvård inom akut och planerad vård i samverkan med kommuner och primärvård i närområdet. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfälle varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Lantmäteriet Gävle 29. Medgivande I 29/121 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 46 Kirurgisk korttidsvård 61 Ofördelad korttidsvård 41 Summa specialiserad somatisk vård 148 Allmän psykiatri 44 Summa specialiserad psykiatrisk vård 44 Tekniska platser 8 Totalt antal platser 2 Dygnsjour inom specialiteter Kirurgi/ortopedi Medicin Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat 4-1 Investeringar 18 5

136 134 NU-sjukvården Sjukhuset tillhandahåller närsjukvård och länssjukvård för invånarna i området. NUsjukvården består av Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen; Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus samt Strömstads sjukhus. Dalslands sjukhus, Lysekils sjukhus och Strömstads sjukhus är specialistsjukhus. Lysekils sjukhus saknar dygnsjourer. Strömstads sjukhus har jour gemensamt med primärvården. Inom NUsjukvården pågår ett arbete att omstrukturera vården enligt utvecklingsstrategin Vård 21. På sikt kommer Uddevalla sjukhus främst att bli sjukhuset för specialiserad vård och NÄL blir akutsjukhuset. Förändringen sker i olika steg.. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle 29. Medgivande I 29/121 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 331 Kirurgisk korttidsvård 224 Ofördelad korttidsvård 13 Geriatrisk vård 77 Summa specialiserad somatisk vård 645 Allmän psykiatri 126 Barn och ungdomspsykiatri 7 Rättspsykiatri 47 Summa specialiserad psykiatrisk vård 18 Tekniska platser 8 Totalt antal platser 833

137 135 Dygnsjour inom specialiteter NÄL Anestesi Barnsjukdomar BUP Kirurgi Kvinnosjukdomar Medicin Psykiatri Radiologi Ögon Öron-Näsa-Hals Uddevalla Anestesi Geriatrik/Rehab Infektion Kirurgi Medicin Ortopedi Radiologi Ögon

138 136 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset tillhandahåller länssjukvård för närområdet, högspecialiserad vård för regionen och riket samt är sista utposten för övriga sjukhus i regionen. Sahlgrenska universitetssjukhuset består av sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska, Östra Sjukhuset samt Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle 29. Medgivande I 29/121 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 81 Kirurgisk korttidsvård 68 Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård 253 Summa specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Allmän psykiatri 321 Barn och ungdomspsykiatri 2 Rättspsykiatri 84 Summa specialiserad psykiatrisk vård 425 Tekniska platser 13 Totalt antal platser 2 199

139 137 Dygnsjour inom specialiteter SU - Sahlgrenska Anestesi Geriatrik Gynekologi Handkirurgi Hud Kardiologi Kirurgi Kirurgi, transplantation Lungmedicin Medicin Neurokirurgi Neurologi Njurmedicin Onkologi Ortopedi Plastikkirurgi Psykiatri Reumatologi Thoraxkirurgi Urologi Öron - Näsa - Hals Ekonomi, Mkr Intäkter varav driftsbidrag Kostnader Resultat Investeringar SU - Östra Anestesi Geriatrik Infektion Kardiologi Kirurgi Medicin Obstetrik Ortopedi Psykiatri Thoraxkirurgi SU - Mölndal Anestesi Geriatrik Gynekologi Medicin Obstetrik Ortopedi Psykiatri Ögonsjukvård SU - Drottning Silvia Barnkirurgi Barnmedicin

140 138 Skaraborgs sjukhus SkaS Uppdraget för sjukhuset är att tillgodose behovet av specialiserad vård för invånarna i regionen. I Skaraborgs sjukhus ingår akutsjukhuset Kärnsjukhuset (KSS) i Skövde och specialist-sjukhusen; sjukhuset i Lidköping (SIL), sjukhuset i Falköping (SIF) samt sjukhuset i Mariestad (SIM). Det geografiska upptagningsområdet avseende närsjukvården är främst Östra och Västra Skaraborg. Produktion Specialiserad somatisk slutenvård Antal vårdtillfällen varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal vårddagar varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal DRG-poäng varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Specialiserad somatisk öppenvård Antal läkarbesök varav länssjukvård varav högspecialiserad vård - - Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Lantmäteriet Gävle 29. Medgivande I 29/121 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser Medicinsk korttidsvård 333 Kirurgisk korttidsvård 264 Summa specialiserad somatisk vård 597 Specialiserad psykiatrisk slutenvård Antal vårdtillfällen Antal vårddagar Specialiserad psykiatrisk öppenvård Antal läkarbesök Antal sjuksköterskebesök Antal sjukgymnastbesök Övriga besök Allmän psykiatri 127 Barn och ungdomspsykiatri 7 Summa specialiserad psykiatrisk vård 134 Tekniska platser 65 Totalt antal platser 796

Verksamhetsanalys 2008

Verksamhetsanalys 2008 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se

Läs mer

Hälso- och sjukvård i. Västra Götaland. Verksamhetsanalys 2007

Hälso- och sjukvård i. Västra Götaland. Verksamhetsanalys 2007 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 27 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 28 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 5 49 56 71 Staffan Björck 5 49 56 78

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Hälso- och sjukvård i. Västra Götaland

Hälso- och sjukvård i. Västra Götaland Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 26 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 27 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus i Skövde. Huset

Läs mer

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009

Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 29 Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 21 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 5 49 56 71 Staffan Björck 5 49 56

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Verksamhetsanalys 2005

Verksamhetsanalys 2005 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 25 Del 1 Verksamhetsanalys Del 2 Basala Uppgifter Del 3 Tabellbilaga Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen April 26 OMSLAGSBILDEN: Fyr i

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Verksamhetsanalys 2011

Verksamhetsanalys 2011 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 Reviderad 20120601 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 010-4413022

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Utfall Västra Götaland - överenskommelsen 2013 - - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Återinskrivningar 30 dagar Kommentar VGR: Månadsrapportering till SKL tom sep

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum 211-8-31 Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus PLATS OBS! Konferensrum, BUM Gamlestaden, Gamlestadsvägen 2-4, Hus B2 (bilaga karta) DATUM OCH TID Onsdag

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården

Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 2006 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus

Läs mer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective AM 11 SM 1101 Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv 2001-2010 The labour market from a regional perspective I korta drag I detta Statistiska meddelande jämförs alla

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Patienter i sluten vård 2006

Patienter i sluten vård 2006 Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se

Läs mer

Skador i vården utveckling

Skador i vården utveckling MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården utveckling - REGIONAL OCH LANDSTINGSNIVÅ Skador i vården utveckling - 1 Skador i vården utveckling - Förord De nationella resultaten av den markörbaserade

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012 Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04 Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell

Läs mer

Hälsan i norr och i söder. Föredrag vid möte med Kommissionen för jämlik hälsa 21 september 2016 i Luleå

Hälsan i norr och i söder. Föredrag vid möte med Kommissionen för jämlik hälsa 21 september 2016 i Luleå Hälsan i norr och i söder Föredrag vid möte med Kommissionen för jämlik hälsa 21 september 2016 i Luleå Norrland Norrlandstingen Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Västerbotten

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Dnr RSK 246-2004 VERKSAMHETSANALYS 2004. Hälso- och sjukvård

Dnr RSK 246-2004 VERKSAMHETSANALYS 2004. Hälso- och sjukvård Dnr RSK 246-24 VERKSAMHETSANALYS 24 Hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- AVDELNINGEN ANALYSENHETEN APRIL 25 2 3 Förord Hälso- och sjukvården berör oss alla. Det är Västra Götalandsregionens största

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Tabellbilaga Innehållsförteckning Sida Regionens befolkning - Regionens befolkning antal 2010 2 - Förväntat antal i befolkningen 7 - Sociala skillnader i levnadsvanor och 8 hälsa 2010 Konsumtion - Konsumtionsstatistik

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Företagsamheten 2018 Örebro län

Företagsamheten 2018 Örebro län Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal för Västra Götaland, vårdsamverkansområde Södra

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer