Organisationerna som ger stöd till företagarna Läs om Företagarna KFV, Katrineholm Handel, Västra Sörmlands Näringsliv och LRF

Transkript

1 Nyheter från Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv Nr 5 Juni 2018 Organisationerna som ger stöd till företagarna Läs om Företagarna KFV, Katrineholm Handel, Västra Sörmlands Näringsliv och LRF

2 Näringslivsnytt ges ut av Samhällsbyggnadsförvaltningen, avdelning Näringsliv. Samhällsbyggnadsförvaltningen har resurser och kompetenser för att bygga ett långsiktigt och hållbart Katrineholm. För att kunna tänka i helhetsbilder och bygga och utveckla en stad och landsbygd baserad på fakta och kunskap är förvaltningen organiserad i fyra avdelningar: Näringsliv, Plan & Bygg, Infrastruktur och Miljö. Allt i syfte att tillsammans med övriga förvaltningar bygga och förvalta en stad och kommun som har framtidstro. En kommun som ger det lilla extra som gör att vi kommer att bli attraktiv för människor och företag. Avdelningen för Näringsliv arbetar långsiktigt med insatser som skapar förutsättningar för en positiv utveckling för ett bättre näringslivsklimat, fler företag, fler arbetstillfällen och fler invånare. Samhällsbyggnadsförvaltningen finns på Trädgårdsgatan 1. Där finns också Näringslivscentrums aktörer Nyföretagarcentrum, Almi Företagspartner, Katec, LIU kontaktsekretariat, Coompanion och Leader Södermanland. STEFAN JANSSON FÖRVALTNINGSCHEF SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Tel stefan.jansson@katrineholm.se CARINA LLOYD FÖRETAGSLOTS/ NÄRINGSLIVSUTVECKLARE Tel , carina.lloyd@katrineholm.se MATS LUNDEVALLER Mark och exploateringschef Tel , ANDERS FRIBERG PROJEKTLEDARE TILLVÄXTSAMVERKAN VÄSTRA SÖRMLAND Tel anders.friberg@katrineholm.se KUNDSERVICE SBF Tel samhallsbyggnadsforvaltningen@ katrineholm.se Måndag-torsdag: kl Fredag: kl Lunchstängt Läs mer om näringslivsfrågor på Lärdomar som utvecklar vårt näringslivsarbete FÖR EN DRYG månad sedan presenterades årets NKI-undersökning där resultatet baseras på vad företagen tycker om den kommunala myndighetsutövningen. Resultatet för 2017 blev något sämre än det för 2016, även om det fortfarande är godkänt. I FÖRRA NUMRET av Näringslivsnytt skrev jag att vi utgår från en hög nivå, men att vi också har ambitioner att utveckla oss och nå ännu högre höjder. Därför är det viktigt att vi fortsätter jobba bra mot näringslivet och har en hög hastighet när det gäller exempelvis bygglov, tillståndshantering m.m. Det ställer krav på vår organisation att vi håller de frågorna aktuella hela tiden. Dels för att utveckla våra processer, men också för att ta lärdom av det som skett och det vi gjort. Oavsett om det blivit rätt eller fel. Där vi kan utveckla oss är t.ex. att öka den personliga kontakten i de ärenden vi har, personliga möten uppskattas mer än mail och brev. Vi ser också att hög personalomsättning på förvaltningen ger dippar i attitydundersökningarna. VI HAR NU lagt en ny organisationsmässig grund och börjat kliva in i vårt framtida arbete. I tider av högkonjunktur och hård arbetsbelastning är det svårt att skapa tid för verksamhetsutveckling och samtidigt kunna hantera den mängd av ärenden vi haft under en intensiv tid. Det har varit en utmaning att hantera detta och att skapa förståelse såväl internt som externt. VI MÖTER FÖRETAG i olika möten, vid besök och genom olika nätverk som till exempel Citysamverkan och Näringslivsrådet, för att ta in synpunkter och önskemål. Vi tillsammans, näringslivet och kommunen, kan skapa förutsättningar för den bästa utvecklingen för Katrineholms företagsklimat. NU TAR VI fart mot framtiden och det arbetet är i full gång. STEFAN JANSSON Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Produktion: KFV Marknadsföring, juni

3 Nytt restaurangutbud i Katrineholm BISTRO STORTORGET MUMS VEGAN CAFÉ RESTAU RANG PINCHOS PARKEN RESTAURANG & BAR Vilken öppningsyra vi fick uppleva på bara några dagar och alldeles perfekt till sommaren och sköna semesterdagar. Restaurang Pinchos, Parken Restaurang & Bar, Bistro Stortorget och Mums Vegan café ger oss ett utbud med något för alla smaker och åldrar. Viktiga nya mötesplatser som bidrar till Katrineholms attraktionskraft. Vi önskar alla välkomna och lycka till. 3

4 Organisationerna som ger våra företagare stöd När det gäller frågor om ekonomi, juridik och utveckling sitter många företagare ensamna i sina beslut. Vilken hjälp finns att få från företagarorganisationera? Hur ser nätverken ut? Näringslivsnytt sammanfattar de stora organisationerna. Vi vill också att man alltid har med handelns perspektiv när man fattar beslut om kommunal utveckling Jaana Olsson om hur Katrineholm Handel kan bevaka handlarnas intressen. Katrineholm Handel vill st Svensk Handel är en medlemsorganisation som företräder företag inom detalj-, parti- och digital handel. Som handelns arbetsgivarpart förhandlar man fram och sluter kollektivavtal med fackförbunden. Som medlem i Svensk Handel erbjuds du arbetsrättslig och affärsjuridisk service. Det kan handla om rådgivning, säkerhetslösningar, utbildning med mera. Svensk Handel är Svenskt Näringslivs största medlemsorganisation medlemsföretag med sammanlagt arbetsplatser där människor är verksamma. Svensk Handel samarbetar med ett hundratal lokala handelsföreningar runt om i landet, för Katrineholms del heter föreningen Katrineholm Handel. BRA ATT VARA MED I BÅDA Man kan vara medlem hos oss utan att vara medlem i Svensk Handel och vice versa, säger Jaana Olsson som är ordförande i Katrineholm Handel. Men vi vill gärna att man ska vara med i båda. I Katrineholm Handel diskuteras lokala frågor och via Svensk Handel kan man få hjälp med juridiska frågor, personalfrågor med mera. Och det är omedelbar hjälp, man behöver inte boka tid. BIDRAG FÖR UTBILDNING Katrineholm Handel är också medlem i Köpmännen i Mälardalen, en samlande förening för handel i Mälardalen med lokalföreningar i Västmanland, Sörmland och Uppland. Här kan lokala föreningar söka bidrag för utbildning och liknande aktiviteter med inriktning på att utveckla handeln på orten. När det gäller den lokala utvecklingen samverkar vi också med Citysamverkan och KFV Marknadsföring, säger Jaana. Vi vill till exempel att de utbildningspengar vi får från Köpmännen i Mälardalen går vidare till KFV 4

5 Ett tryggt och säkert centrum står högt upp på Katrineholm Handels dagordning. Foto: Hanna Maxstad. ötta och utveckla den lokala handeln Marknadsföring som sedan administrerar utbildningarna. Träffarna med föreningarna från andra orter skapar nätverk som vi har nytta av. Många av våra utmaningar är gemensamma, säger Jaana, och förtydligar: Näthandeln har ökat med 30 procent och det accelererar fort. Fortfarande sker 90 procent av all shopping i fysiska butiker, men situationen ändras fort. Här är den utländska näthandeln det stora hotet, kanske framför allt från Kina. De jobbar på helt andra villkor. ARBETSTILLFÄLLEN FÖRSVINNER Det innebär att arbetstillfällen i butikerna försvinner. De ökar till viss del i näthandelsbutikerna men det kräver en helt annan kompetens. Den vanliga butiken på hörnet förlorar gradvis matchen och på något sätt måste vi hjälpas åt att lösa det problemet. Butikshandeln är också en del av besöksnäringen och pratar man med folk ser de frågan om ett levande centrum med handel som viktig för den sociala boendemiljön. Arbetsgivaravgifterna för småföretagare kanske måste sänkas och fastighetsägarna måste stötta sina hyresgäster i butikslokalerna och föra en dialog med dem så att de vid behov kan förändra butiksytorna för att få ned kostnaderna. Det sistnämnda är exempel på en fråga vi i Katrineholm Handel kan jobba för. NÄRINGSLIVSRÅDET Det är också bra för Katrineholm Handel att vara med i Näringslivsrådet. Här får vi en chans att framföra de problem vi står inför och gemensamt diskutera lösningar, säger Jaana. Vi har där varit med och undertecknat dokumentet Samverkan för Katrineholms näringslivsråd. Det gamla sjupunktsprogrammet har uppdaterats och innehåller nu också en åttonde punkt om Trygghet och säkerhet. Det är en viktig punkt för oss i handeln, säger Jaana. Den har med rån, stölder och allmän ordning att göra. Från Katrineholm handel vill vi gärna ha en väktare på stan som kommunen finansierar. Vi vill också att man alltid har med handelns perspektiv när man fattar beslut om kommunal utveckling. FLER MEDLEMMAR Jaana ser gärna att fler handelsföretag blir medlemmar i Katrineholm Handel. Ja, vi vill ha fler medlemmar och till hösten kommer vi att dra igång en onsdagsträff med alla våra medlemmar så att vi kontinuerligt kan ses och diskutera saker som personalfrågor, hyresnivåer m.m. för att hitta ett sätt att samverka. Det blir frukostmöten och förhoppningen är att alla ska tycka det är trevligt och vill komma på mötena så att vi får med allas synpunkter. MATS FREDRIKSSON 5

6 Företagarna en viktig aktör för alla sm Företagarna är Sveriges största organisation för små och medelstora företag. De företräder över företagare och har 250 föreningar. Företagarna KFV verkar i de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker där de har 200 medlemmar. Företagarna erbjuder nätverk, kunskap och praktisk hjälp samt driver utvecklingen för ett bättre företagsklimat. Den praktiska hjälpen kan bestå av exempelvis obegränsad juridisk rådgivning per telefon, rabatt på resor, hotell, drivmedel, elektronik, bilar, telefoni samt försäkringar som skyddar medlemmar och deras anställda. Som medlem i Företagarna kommer man också i åtnjutande av deras nätverk och kunskap. Nätverksträffar, utbildningar och workshops där nya affärskontakter skapas och idéer föds. REMISSINSTANS På riksnivå är Företagarna remissinstans till riksdag och regering och finns med i viktiga utredningar. På lokal nivå är man rösten i näringslivsfrågor och försöker påverka kommunpolitiker i de nära frågorna. För att synas och höras i debatten Just att få snabba svar är ofta viktigt för småföretagare Anne Hofstedt om den rådgivning som Företagarna erbjuder sina medlemmar. Ulf Eriksson, Katrineholms Hyrmaskiner, fick Företagarna KFV:s pris som Årets Företagare i Katrineholm. Priset delades ut av Företagarnas VD Günther Mårder och Företagarna KFV:s ordförande Mattias Forss vid årets Näringslivsdag. är det viktigt med en bra ordförande och där tycker jag att Företagarna lyckades när man engagerade Günther Mårder, säger Håkan Bennetoft, som är styrelseledamot i Företagarna KFV. Vi jobbar med både politiska frågor och kontakter företagare emellan, fortsätter Håkan. Vi har en bred bas. Vad gäller antalet branscher så spänner vi över hela registret. Lokalt är vi med och arrangerar exempelvis Näringslivsdagen och Morgonsoffan. Vi är också väldigt förtjusta i den ökande UF-verksamheten. Den är också något vi gärna stöder. KOSTNADSFRI RÅDGIVNING Företagarnas jurister och ekonomer finns tillgängliga för alla medlemmar, säger Håkan. All rådgivning per telefon är kostandsfri. Man kan också få fördjupningar, men då får man betala. Men man får alltid snabba svar. Just att få snabba svar är ofta viktigt för småföretagare, säger Anne Hofstedt som också sitter i Företagarna KFV:s styrelse. Företagarna KFV är en ideell förening och som alla andra föreningar kan det vara svårt att hitta de som har tid att jobba i styrelsen och med andra uppdrag. Men nuvarande styrelse har fyllt sina platser och både Anne och Håkan är nöjda med hur arbetet fortgår. Företagarna är också en intresseförening med en social uppgift och det brukar alltid vara en bra stämning när vi träffas, säger Anne. BRA ARRANGEMANG När det kommer till arrangemang som exempelvis Morgonsoffan är det många som kommer till utöver de som går på de vanliga mötena. Morgonsoffan får mycket kred från våra medlemmar. Det är en bra mötesplats och många tycker det är viktigt med det lokala nätverket, säger Håkan. Just tillgången till de lokala nätverken och evenemang som Morgonsoffan och Näringslivsdagen är faktorer som Katrineholms företagare uppskattar och som varit drivande för att ge kommunen en bättre position i näringslivsrankingar. De bidrar förutom till social samvaro också till bättre affärer. Företagen i KFV-regionen har bra beläggning och det ser bra ut i orderstockarna. Jag tycker att vi har ett bra 6

7 åföretagare Västra Sörmlands Näringsliv arbetar bland annat för att stärka kompetensförsörjningen för de tre kommunernas industrier. Foto: SKF. VSN satsar på kompetensutveckling samarbete företagen emellan och här kanske politikerna har något att lära av näringslivet, avslutar Håkan Bennetoft med ett litet leende. MATS FREDRIKSSON... här kanske politikerna har något att lära av näringslivet Håkan Bennetoft lovordar samarbetet företagen emellan. VSN, Västra Sörmlands Näringsliv startade som Katrineholms Industriförening på 50-talet. Bärande var de stora industrierna, SKF, Ericsson och senare Scania-Bussar. Det geografiska området växte för att locka in fler delar av näringslivet, och i dag består styrelsen av medlemmar från alla tre KFV-kommunerna. Föreningen har ingen koppling till någon riksorganisation utan är enbart en förening för Katrineholm, Flen och Vingåker, säger Bengt Jacobsson som är en av föreningens styrelseledamöter. Västra Sörmlands Näringsliv består av en styrelse och 33 medlemsföretag som har cirka anställda. VSN är en ideell förening och har, utöver styrelsearbetet, ingen egen administration. Alla medlemsföretag är med i branschrelaterade organisationer såsom Teknikföretagen eller Företagarna och får den juridiska eller praktiska hjälp de behöver därifrån. De stora frågorna för oss är utbildningsfrågor och allmänna näringslivsfrågor, säger Bengt Jacobsson. Vi jobbar mycket med kompetensfrågor kopplat till Katrineholm Technical College. Vi håller löpande kontakt med kommunen för att få så bra förutsättningar för våra medlemsföretag som möjligt. Vi är också medlemmar i KTC Intressenter för att stötta utbildningar som passar näringslivet på orten. Ett sätt att hjälpa till är också att ta ansvar för att ordna fram praktikplatser. Föreningens ambition att stötta på utbildningssidan märks också i andra projekt som VSN engagerar sig i. Vi stöder också Ung Företagsamhet och vi delar ut en del stipendier på gymnasieskolorna. Vi stöder Mathivation som grundades av elever på Chalmers och Göteborgs universitet. Det går ut på att motivera och engagera ungdomar och att främja intresset för matematik i skolorna, avslutar Bengt Jacobsson. MATS FREDRIKSSON Ett sätt att hjälpa till är också att ta ansvar för att ordna fram praktikplatser Bengt Jacobsson om V:a Sörmlands Näringslivs engagemang kring KTC. 7

8 LRF arbetar för alla de som bor på lan LRF, Lantbrukarnas Riksförbund är en intresse- och företagarorganisation för företagare inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring men också för andra företagare som har sin bas i landsbygden exempelvis entreprenadföretag, livsmedelsförädling och landsbygdsturism. Organisationen grenar sig sedan nedåt via länsförbund till kommunföreningar. Det kan ibland gå ända ner på sockennivå, säger Johan Lagerholm som är ordförande i LRF:s kommungrupp för Katrineholm men också vice ordförande i LRF Södermanland. Arbetet pågår på alla nivåer, säger han. De små föreningarna har en social funktion med nytta för medlemmar som träffas, kanske i form av utbildningstillfällen. På kommunnivå är vi en remissinstans som fångar upp lokala frågor som berör våra medlemmar. Vi driver opinionsarbete utifrån de frågor som är aktuella för oss. LRF är i första hand en intresseorganisation för företagare men har även många vanliga landsbygdsbor som stödmedlemmar. De berörs av exempelvis infrastrukturfrågor om vägar och bredband, frågor som är viktiga för företagandet på landsbygden. Men motorn i en levande landsbygd är företagen, säger Johan Lagerholm. De skapar efterfrågan på andra tjänster. Läggs lantbruk ner så minskar sysselsättningen i bygden generellt. Landsbygden genomgår en strukturförvandling som har pågått länge.... motorn i en levande landsbygd är företagen... läggs lantbruk ner så minskar sysselsättningen i bygden generellt Johan Lagerholm om hur företagen skapar efterfrågan på andra tjänster. Det skapas få nya lantbruk och antalet lantbruksföretag minskar generellt. Det betyder inte att lantbruken för en tynande tillvaro. De som är kvar blir större och större genom förvärv och tittar man på produktionen totalt så ökar den, säger Johan Lagerholm. Intresset för närodlat ökar också och man kan se ett tydligt uppsving för den typen av försäljning. Det är inte ovanligt att gårdsbutikerna samlar ihop produkter från flera gårdar i närområdet för försäljning. Kunderna samlas kring ett försäljningsställe som på det sättet blir knutet till gårdarna. Ja, intresset för ekologiskt ökar, men tillgång och efterfrågan måste gå hand i hand, säger Johan Lagerholm. Ekologisk odling ger lite lägre skördar och har högre kostnader. Ekologiska produkter måste därför ha ett högre pris. Efterfrågan på ekologiskt ökar men är fortfarande på en låg nivå. Intresset hos odlarna ökar också, men för många finns det fortfarande vissa barriärer att ta sig över innan man växlar om. ÄGANDERÄTTEN VIKTIG LRF är en stor organisation som jobbar brett. På riksnivå har förbundet drygt medlemmar varav cirka i Sörmland. Vi jobbar mycket med framtidsfrågor för branschen, säger Johan Lagerholm. Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder är en sådan fråga, men också konkurrenskraften på lokal nivå. Exempelvis kan tillsynen se olika ut från kommun till kommun. Äganderätten är en viktig fråga för oss. Den är grunden för att kunna bedriva jord- och skogsbruk och vi upplever att den är hotad. Det finns exempelvis tillfällen där markägare stoppats från avverkning därför att det funnits ovanliga växter och djur på området. Även markägarna är rädda om naturens mångfald, men det är vi som tidigare skapat förutsättningarna för djur och växtliv och det tror vi oss om att kunna göra igen. Antalet lantbruksföretag minskar, men tittar man på den lokala produktionen så ökar den. LÅG SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD Ökad produktion och stor efterfrågan på närodlat behövs. Landets självförsörjningsnivå är låg och det är en viktig fråga som LRF försöker sätta ljus på. Förra året kom en ny nationell livsmedelsstrategi. Den aktualiseras nu i broschyren Om krisen eller kriget kommer som de flesta fick i brevlådan. I Sverige är vi bara självförsörjande på mjöl, socker och morötter. När det gäller allt annat är vi beroende av import och inom EU är det generellt en högre 8

9 dsbygden självförsörjningsnivå än i Sverige. Blir det kris kan det vara svårt för oss att få hit det vi behöver, vi har inte kontroll över en sådan situation, säger Johan Lagerholm. Vi tycker att varje kommun bör ha en lokal livsmedelsstrategi och där hjälper vi gärna till. Närproducerad mat i skolorna är ett exempel på hur det arbetet kan se ut i praktiken. VILL SE ANNAN INSTÄLLNING Arbetssituationen och förutsättningarna för de många småföretagarna på landsbygden är också en fråga som LRF driver. Vi jobbar mycket för att vi ska få enklare och lättare regler för småföretagare, säger Johan Lagerholm. Det blir mycket kontakter med många olika myndigheter och vi skulle vilja ha mindre detalj- och mer målstyrning. I dag ser också myndigheterna många gånger på lantbruk som en miljörisk. Vi skulle vilja att det mer handlar om miljöpåverkande. Skillnaden är viktig och betyder mycket för oss när det gäller vilka tillstånd som ska sökas. Vi tycker det är märkligt att vi som matproducenter ska ses som skadliga, vi skulle vilja se en annan inställning. Vi bjuder in politiker till våra träffar och det gensvar vi får från dem lokalt är alltid positivt. Men vi ser inte alltid att de beslut som sedan tas motsvarar det gensvaret. JURIDISK HJÄLP För LRF:s medlemmar finns också juridisk hjälp att få från organisationen. Ja, vi erbjuder våra medlemmar juridisk hjälp och vi driver också vissa juridiska frågor. I första hand principmål där resultaten missgynnat medlemmarna. Rådgivning i arrendefrågor är också en viktig del liksom engagemang i generationsskiften. Det är svårt för lantbrukaren om det inte finns någon som vill ta över och ofta innebär det att man får jobba vidare upp i hög ålder. Samtidigt är det också ett faktum att den som vill starta upp en lantbruksverksamhet skuldsätter sig rätt rejält, avslutar Johan Lagerholm. MATS FREDRIKSSON 9

10 Positiv arbetsmarknadsprognos Arbetsförmedlingen presenterade arbetsmarknadsprognosen för Sörmland den 13 juni. Företagens anställningsplaner är starka och nya jobb prognostiseras till Sörmland har haft den största minskningen av arbetslöshet de senaste året. Den stora utmaningen nu är att fylla arbetskraftbehovet. Bristen på kompetens ökar och 38% av arbetsgivarna i det privata näringslivet anger att man upplevt brist på rätt kompetens i samband med rekrytering. Här är ett udrag från arbetsförmedlingens webbsida: Arbetslösheten sjunker och nya jobb skapas i både privat och offentlig sektor. Samtidigt ökar svårigheterna för både privata och offentliga arbetsgivare att hitta rätt kompetens. Sysselsättningen ökar på bred front under 2018 och den fortsätter att stiga under Utbildning, vård och omsorg och privata tjänster, som företagstjänster och hotell- och restaurang, väntas ha den starkaste utvecklingen, men nära nog alla branscher bidrar till tillväxten. Antalet sysselsatta i Södermanland bedöms öka med personer under 2018 och med ytterligare personer under Arbetslösheten sjunker och beräknas vid slutet av 2019 att vara 8,6 procent. BRIST PÅ RÄTT KOMPETENS Inom privata näringslivet anger 38 procent av arbetsgivarna att man inte hittar rätt kompetens när man rekryterar. Bristen på arbetskraft är ännu högre bland offentliga arbetsgivare, där närmare 70 procent uppger att de har brist på arbetskraft. Bland offentliga arbetsgivare har bristtalen nått oroande höga nivåer, vilket ökar risken för kvalitetsbrister. Det gäller främst barn- och äldreomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster, säger Jens Lotterberg, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. UTMANINGAR De största utmaningarna på länets arbetsmarknad är inte unika för Södermanland utan gäller för hela riket. Det handlar om nyanländas etablering på arbetsmarknaden, en effektivare matchning och insatser mot långtidsarbetslösheten. När det gäller etableringen och integrationen av nyanlända så är det en av samhällets nyckelfrågor. Utan migration skulle Södermanland ha en krympande arbetskraft med på sikt en ökad försörjningsbörda som följd. En förhållandevis stor del av de nyanlända har en gymnasial- eller eftergymnasial utbildning, vilket ger bättre förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden relativt fort. Tillskotten till arbetskraften från nyanlända är mycket välkommet. Att på bästa sätt ta tillvara nyanländas kompetens på arbetsmarknaden är fördelaktigt för samhället, säger Jens Lotterberg. 10 Mer information om prognosen och hela rapporten finns på:

11 Dialogmöte för utveckling av företagsklimatet Ett trettiotal deltagare med representation från näringslivet, politiken och tjänstemannasidan kom till det dialogmöte som Svenskt Näringsliv tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen bjöd in till den 14 juni. Den undersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland ca 100 företag i Katrineholm gav ett sammanfattande omdöme på 3,8 vilket är en liten försämring mot Det är fortfarande ett bra resultat men målet är högre siktat för framtiden. Problematiken med stora personalomsättningar samtidigt som ett extremt tryck på både bygg- och miljösidan med något längre handläggnings-tider kan vara en av förklaringarna till nedgången. De tillfrågade näringslivsidkarna sa vid dialogen att för att ge ett högt betyg krävs det tydlighet, bra information och återkoppling. Mer information om rapporten finns på Björn Lindgren, Regionchef Svenskt Näringsliv Södermanland, redovisar siffror för Katrineholms kommun. Regional UF-mässa och Företagsmässa i Duveholmshallen 23 mars 2019 Notera och planera redan nu för nästa års välbesökta mässor med deltagande från hela Sörmland. Katrineholms kommun kommer för andra året i rad att stå som värd för regionens UF Mässa. UF företagen i länet har en positiv utveckling mer fler och fler registrerade företag för varje år. Direkt efter sommaren börjar vi planera för ännu en bra genomförd mässa i Duveholmshallen. Liksom förra året kommer också parallellt en Företagsmässa att arrangeras som vi hoppas regionens företagare ställer upp på. I år hade vi ett 60 tal utställare. En mötesplats för blivande och befintliga företagare. Vinnare Årets hantverk 2018, Flawless Design UF från Duveholmsgymnasiet. 11

12 Presto förvärvar företag Förvärvet av PRE Risk & Crisis management AB, med säte i Stockholm, kompletterar Presto inom området brandskydd och förstärker utvecklingen av konceptet för riskhantering mot brand, Fire Risk Management. Företaget har ca 30 anställda och en omsättning på ungefär 50 miljoner kr. De tillverkar brandposter i Gnosjö och säljer tjänster som utbildning och service samt utför installationer av brandskydd. Förvärvet stärker sysselsättningen också i Katrineholm. Växa-stöd till företag Nu är Växa-stödet, som ska underlätta för företag att anställa sin första medarbetare, även infört för vissa aktiebolag och handelsbolag. De nya reglerna gäller sedan 1 januari 2018, men även anställningar som påbörjades mellan 1 april och 31 december 2017 har rätt till stödet. I dag har ca 5000 företagare ansökt om Växa-stöd sedan januari 2017, men man räknar med att cirka företagare är en potentiell målgrupp. Det betyder att många fler har möjlighet att söka stödet. Ytterligare information finns här: Skatteverket: Verksamt.se: Regeringen.se: Här ligger faktabladet: 12

13 NÄRINGSLIVSCENTRUM Innovation på agendan en snabbenkät för kartläggning Nu gör vi en kartläggning av ännu inte realiserade möjligheter i näringslivet i KFV-regionen och också den digitala statusen genom denna enkla enkät, som bara tar ett par minuter av din tid att besvara. Vi behöver ditt svar för att få underlag så vi kan identifiera möjligheter att realisera. Vi kommer kontakta dig som svarar och vill ha hjälp att gå vidare med det ni behöver som tex finansiering (via ALMI, Sörmlandsfonden) eller kontakter och hjälp med affärsutveckling. Innovationsnod KFV arbetar för att skapa fler innovationsföretag och mer innovativa företag i Västra Sörmland med omnejd. Innovationsnod KFV är en av Sörmlands fyra Innovationsnoder. Syftet med innovationsarbetet är att tillföra innovationsfrämjande insatser, kunskap och perspektiv till ett konkurrenskraftigt Sörmland. Målet är att bidra till näringslivets och den offentliga sektorns konkurrenskraft och förnyelseförmåga genom ökad innovation, enligt de strategier och styrdokument som finns på nationella och regional nivå. Innovationsnod KFV skall i samarbete med kommunens näringslivsenhet samordna träffar med lokala aktörer för att koordinera insatser och för att identifiera och fånga upp behov hos företag och idébärare. Innovationsnod KFV är ett projekt finansierat av Regionförbundet och Katrineholms kommun och utförs på uppdrag av Katec AB. Ditt svar är viktigt för att vi skall kunna hjälpa dig. Tack på förhand för att du hjälper oss att kartlägga behov och status. Gå vidare till enkäten via denna länk. Läs nyhetsbrevet från Innovationsnod KFV med tema Innovation och digitalisering Allsång vid St Djulö. 11 juli Charlotte Perrelli och 18 juli Patrik Isaksson. Kalendarium 11 juli Allsång Djulö 18 juli Allsång Djulö Nystartade företag i Katrineholm Period maj jämfört med 2017 EF/KB/HB AB Totalt Förändring 0% -12,5% 171% Period januari maj jämfört 2017 EF/KB/HB AB Totalt Förändring 109% 8,6% 10,1% Nyföretagarbarometern sammanställs av Jobs and Society och bygger på underlag från Bolagsverket augusti Katrineholms-Veckan 23 augusti Näringslivsnytt nr september Höstyra i centrum 27 september Näringslivsnytt nr oktober Morgonsoffan, ComMat, Katrineholm 25 oktober Näringslivsnytt nr november Näringslivsnytt nr december Morgonsoffan, Lokstallet, Katrineholm 20 december Näringslivsnytt nr mars 2019 Regional UF mässa och Företagsmässa i Duveholmshallen 13

14 Nästa nummer av Näringslivsnytt utkommer 23 augusti Samhällsbyggnadsförvaltningen, Näringsliv önskar alla en Glad Sommar! 14