Energieffektiviseringsutredningen Tomas Bruce

Transkript

1 Hälsar välkommen till -EnergiPuls- Energitjänstedirektivet Helena Sjögren, ÅF Energieffektiviseringsutredningen Tomas Bruce Vägen till ett effektivare Sverige EG-direktivet om effektivare användning 2006/32/EG Effektivisera minst 9 procent till 2016 med skäliga, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder Säkerställa fungerande marknader för effektiviserande produkter och tjänster Offentlig sektor ska vara föregångare Informationen om effektivisering ska förstärkas Ett nytt nationellt effektiviseringsmål Det är lönsamt för Sverige att gå längre än vad EU kräver! Utredningen föreslår följande mål: År 2016: 50 TWh slutlig (14 %) respektive 80 TWh primär (18 %) År 2010: 25 TWh slutlig (7 %) respektive 40 TWh primär (9 %) Principiella utgångspunkter Systemperspektivet Primäranvändning Systemperspektiv Potential Energieffektiviseringsgapet Även privatekonomiskt lönsamma åtgärder kan behöva stöd Utvinning Förädling Transport Gratis Kraftproduktion Kraftvärme Värmeverk Slutlig användning Netto, nettovärme Hushållsel, driftel, fastighetsel Varmvatten Radiatorsystem (motsv) 1

2 Den svenska användningen enligt direktivets omfattning, basårsperioden Sektor Bebyggelsen Transporter Industri Totalt Slutlig användning 151 TWh 87 TWh 120 TWh 359 TWh Primär användning 190 TWh 105 TWh 161 TWh 456 TWh Stor lönsam potential Tidiga åtgärder och lönsam potential till år 2016 Bostäder och service Industri Transporter Totalt Primär Slutlig Stor lönsam potential Tidiga åtgärder och lönsam potential till år 2016 Energieffektiviseringsgapet Total potential Tidiga åtgärder och befintliga styrmedel Energieffektiviseringsgap Primär Slutlig Hela gapet kan inte stängas Även privatekonomiskt lönsamma åtgärder kan behöva stöd Det är samhällsekonomiskt lönsamt att ge stöd till åtgärder Utredningens förslag - Byggnader och service Stöd till strategiska effektiviseringar i byggnader Stöd till projektering och upphandling Skärpta krav vid ny- och ombyggnad Utveckling av deklarationerna Fortsatt främjande av tjänster Teknikupphandling och marknadsintroduktion Samverkan för en effektivare fjärrvärme Ökat utnyttjande av industriell spillvärme Individuell mätning av varmvatten Individuell mätning och debitering av el Utredningens förslag Industri Fortsatt och utvidgat program för effektivisering (PFE) Energirådgivning och kartläggning för mindre och medelstora företag Teknikupphandling och marknadsintroduktion 2

3 Utredningens förslag Transporter Teknikutveckling & forskning Bindande utsläppskrav Samhällsplanering Höjd fordonsskatt för bilar med hög bränsleförbrukning Höj drivmedelsskatten med 75 öre per liter Utred kilometerskatt för godstransporter Sparsam körning Utredningens förslag - Offentliga sektorn som föredöme Program för effektivisering för statliga myndigheter Avtal om effektivisering med kommuner och landsting Utredningens förslag - Information & utbildning Samordnad information genom Forum för effektivisering Tydligare fakturor Förstärkt rådgivning Förbättrad statistik Finansiering av förslagen Sammantaget finansieringsbehov ca 12 miljarder kronor under en femårsperiod Huvudsakligen fördelat över åren Höjd produktionsskatt på vattenkraft och kärnkraft Höjd skatt med 1 öre per kwh På sikt beräknas detta ge cirka 2,5 miljarder kronor per år Myndighetsorganisation Energieffektivisering till år 2016 och 2020 Energimyndigheten ges huvudansvaret Berörda sektorsmyndigheter ska i samarbete med Energimyndigheten ansvara för de analys-, främjande-, tillsyns- och kontrollinsatser som följer av direktivet Ett särskilt Energieffektiviseringsråd med representation från berörda myndigheter inrättas vid Energimyndigheten Rådets arbete bör ledas av en av regeringen utsedd extern ordförande TWh/ år % effektivisering i primär Skillnad mellan målen för åren 2020 och % effektivisering i primär Skillnad mellan målen för åren 2020 och % effektivare primär År Med utredningens viktningsfaktorer 3

4 Det är lönsamt för Sverige att gå längre än EU kräver! Utredningen föreslår följande mål: År 2016: 50 TWh slutlig (14 %) respektive 80 TWh primär (18 %) År 2010: 25 TWh slutlig (7 %) respektive 40 TWh primär (9 %) Det nya målet ger också: Minskade CO 2 -utsläpp Ökad andel förnybar Ökad försörjningstrygghet EU Energy End-Use Directives (eq) Labelling Directive, Sept 1992 Action Plan to Improve En. Efficiency, April 2000 Buildings Directive, Dec 2000 Green Paper Doing More with Less, June 2005 Eco-Design Directive, July 2005 Energy Services Directive, April 2006 Energy Efficiency Action Plan, Oct nd Strategic Energy Review, Nov 2008 EnergiPuls Intryck Reflexioner kring effektivitetsutredningen Analysen är statisk a) the (neoclassical) economic man, b) Produktivitetsfördelar och andra drivers c) Marknadens lärande Hans Nilsson FourFact Strategiskt perspektiv Erfarenheter utifrån Ytterligheterna?! Effektivare användning bäst! Allmänna erfarenheter av utredningsarbetet Synen på effektivisering varierar i hög grad bland utred-ningens experter och i samhället i stort. Spännvidden är betydande mellan effektiviseringens främsta förespråkare och deras meningsmotståndare. De förra tycks mena att nödvändigheten att effektivisera användningen med stora belopp, långt större än vad EG-direktivet kräver, närmast är ett axiom, som inte behöver underbyggas. Det är vår framtid det handlar om. Den andra grupperingen kräver bevis för att varje åtgärd, varje styrmedel, som införs ger en effekt, som kan motiveras från samhällsekonomiska utgångspunkter och så att en samhällekonomiskt olönsam effektvisering inte uppstår. Detta är ytterligheterna. Negativa kostnader! Reser två frågor : 1. Om Lönsam potential > EU-direktivets krav? 2. Samhällsekonomiskt lönsam? 4

5 Why do companies not anyway do what appears economically rational from a macro perspective? - four categories of barrier / drivers Samhällsekonomiskt lönsamt? Financial Cost/ benefit Hidden costs Market misalignment BARRIERS Investment cost Hidden costs, including transactions Split incentives & other market failures DRIVERS Value of energy savings Co-benefits and intangible benefits e.g. CSR Systemic efficiency and innovation leadership Classical economic Sternrapporten: Det kostar att vidta åtgärder Det kostar MER att inte göra det Jämför mellan två möjliga framtider, inte mellan dagens situation och ett framtidsalternativ. Behaviour & organisation Ignorance, inertia and lack Awareness and motivation of interest System & Behavioural Source: Michael Grubb. Chief Economist, the Carbon Trust & Chairman, Climate Strategies UK Marknadsdynamik (Lärkurvan) Pris -20% ggr 2 Ny teknik, produkt Relative Production Cost (Percent) 100 Uncoated glass Experience Curve for Coated Glass Germany Compound learning system Coating + glass production 1 2 Ackumulerad Volym Cumulative Sales (Mm2) 27 Source: Wene (2008) Dela på notan Strategi och utblick (I) Government and companies that have a first-mover interest (II) Private sector (users) who have a worse alternative than using the incumbent technology (III) Private sector (users) who have an interest in showing leadership Price Challenging New Technology I Willingness to pay on niche markets II III Cumulative Sales 5

6 Effektivisering som strategi Vad gör de andra? (Policy packages) Kostnader Miljö och klimat Energy Security Arbetstillfällen Ny industri Fattigdomsbekämpning i U- länder Prisdämpande på tillförseln Konkurrensbefrämjande Reservkapacitet i tillförseln Based on: Creating Market for Energy Technologies. OECD/IEA Paris Sätta igång processer (som blir självgående) Potentialerna finns. Acceptansen är det primära problemet Resultat(Effektivisering) = Potential teknik;tid * Acceptans tid; exponering Utvecklingsmöjligheter (några exempel) Offentliga sektorns ledarskap (aggregering av köpkraft) Rörliga priser (två räkningar) Skatterabatter Skrotningspremier Vita certifikat Benchmarking Fond för långsiktiga satsningar Rådets omfattning och mandat Energieffektiviseringsföretagen Universitetens medverkan Europas enda blogg som handlar bara om effektivare!?! Tack! 6