Hundens betydelse för aktivitet hos barn med funktionsnedsättning

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Hundens betydelse för aktivitet hos barn med funktionsnedsättning -Hur hundar kan öka motivation, delaktighet och aktivitet hos barn Författare: Michaela Rönngård och Vanessa Charoenrat Handledare: Annika Sköld Kurs: Examensarbetet i arbetsterapi, 15 HP, T6,

2 Abstract Background: The use of professional dogs is an established practice in elderly and dementia care. Since care dogs and therapy dogs have also provided good results with children, one can assume that the dogs' work area will spread to children's natural environments. Research on dog intervention with children is, however, still limited. Aim: The aim of this study is to describe an occupational therapeutic perspective of dog interventions and to highlight the benefits of using dogs as an alternative tool for occupational therapists to increase children s motivation and participation in activities. This will be done by investigating the experiences of work therapists and dog breeders in dog interventions focused on children with disabilities. Method: Qualitative method with semi structured interview form. Interviews have been conducted with 7 participants with experience in dog interventions with children, as well as with 4 occupational dog training therapists, and finally, with 3 dog drivers for different undergraduate programs. Result: The result of the study indicates that the use of dogs has a positive impact on a child s focus and motivation for activities (both leisure activities and exercise / school work); increases a child s participation in both groups and individual activities; and ultimately increases a the ability to cooperate with its peers. The results also show that dogs have a positive effect on a child's environment, while at the same time also increasing a child s social skills in both activity and conversation. The results also show, on the one hand, that a dog s positive impact on children is still broadly ignored, and on the other hand, that there is a need for increased training on the part of both dogs and dog drivers. Conclusions: The study's findings indicate that the dog may be a workplace therapeutic tool for children with different disabilities. and can be used in the occupational therapeutic PEO model, as the dog can affect the child's environment, will power and activity, depending on how the worker uses the dog (Law et al, 1996). Further studies from the occupational therapist perspective are recommended. Keywords: Dog therapy, caredog, Occupational Therapist, Children with Disabilities, Motivation, Participation, Activity. 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Yrkeshundar är etablerade i äldreomsorg och demensvård. Vårdhundar och terapihundar har gett gott resultat med barn, det går att förmoda hundars arbetsområde kommer spridas till barns naturliga miljöer. Forskningen om hundens insatser med barn är begränsad. Förhoppningen med denna studie att ge det arbetsterapeutiska perspektivet av hund interventioner och lyfta hunden som ett alternativt verktyg för arbetsterapeuter för att motivera barn till aktiviteter och delaktighet i aktiviteter. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters och hundförares erfarenheter av hund interventioner inriktade på motivation till aktivitet och delaktighet i aktivitet hos barn med funktionsnedsättningar. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuform. Intervjuer med intervjuguide utfördes med 7 stycken deltagare som har erfarenheter av hund interventioner med barn, 4 arbetsterapeuter med hundförarutbildning och 3 hundförare med olika grundutbildningar. Resultat: Resultatet tyder på att hunden påverkar fokus, motivation till aktiviteter (både fritidsaktiviteter och träning/skolarbete), ökar delaktighet i aktiviteter (i både grupp och enskilt) och ökar samarbetsförmåga positivt hos barn med funktionsnedsättningar. Resultaten visar även att hunden påverkar barnets miljö och tränar även sociala förmågor i både aktivitet och samtal. De framkom även i studien att det finns okunskap angående hundens positiva påverkan på barn och att hund och hundförare ska ha utbildning. Slutsatser: Studiens resultat tyder på att hunden kan vara ett arbetsterapeutiskt verktyg för barn med olika funktionsnedsättningar och går att använda i den arbetsterapeutiska PEO-modellen då hunden kan påverka barnets miljö, viljekraft och aktiviteten, beroende på hur arbetsterpauten använder hunden ( Law et al, 1996 ). Vidare studier ur det aretsterapeutiska perspektivet rekommenderas. Nyckelord: Vårdhund, terapihund, Arbetsterapeut, barn med funktionsnedsättning, motivation, delaktighet, aktivitet. 3

4 Innehållsförteckning Abstract 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Hunden och människans bakgrund Barn och ungdomar med funktionsnedsättning Arbetsterapeutiskmodell Aktivitet och motivation Delaktighet Intervention med hund Hund och hälsa Forskningsbakgrund Problemformulering Syfte Material och metod Design Metod Urval Materialinsamling Materialbearbetning Förförståelse Etiska övervägande Resultat Motivation Delaktighet Aktivitet Kravlös Kommunikation Samarbete och kommunikation Empati 21 4

5 7.3 Begränsningar Rädsla och allergier Miljö Bristande kunskap Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Rekommendation och förslag på vidare studie Slutsats Referenser Bilagor Bilaga Bilaga

6 1.0 Inledning Yrkeshundar används oftare inom vården vid arbete med äldre människor då det är ett stort arbetsområde. Då vårdhundar och terapihundar har visat sig ge gott resultat vid arbete med barn kan man förmoda att arbete med vårdhundar och terapihundar börjar växer fram och sprida sig in i barns naturliga miljöer som till exempel skolor. Då äldreomsorgen är ett av de största arbetsområdena för yrkeshundar avspeglar det sig i forskningen, därmed är forskningen om hundens insatser hos barn begränsad. Förhoppningen med denna studie är att den kommer att förstärka befintlig forskning, ge det arbetsterapeutiska perspektivet av hund interventioner och lyfta ett alternativt verktyg till arbetsterapeuter för att motivera barn till aktiviteter och delaktighet i aktiviteter. 2.0 Bakgrund 2.1 Hunden och människan För att klargöra varför hunden behövs inom rehabilitering, habilitering och sjukhus behöver man gå tillbaka i tiden då människan och hunden ingick i en allians och började skapa ett speciellt band mellan varandra. Alliansen som skapades innebär idag att både hunden och människan reagerar positivt på varandras närhet (Vårdguiden, 2017). Det började med att vargar var människans trofasta följeslagare under deras vandring i Östafrika för över år sedan. Det var denna tidiga relation mellan människa och varg, senare hunden, som skapade en allians. Denna allians möjliggjorde att hunden hjälpte människan med jakt och vallning, men även med beskydd och sällskap. Under flera tusen år har människan även kunnat träna hunden till andra ändamål, för det krävs det att människan förstår hur hunden ska uppfostras och tränas (Naturhistoriska riksmuseum, 2014). Idag används hunden som ett sällskapsdjur och ökar då människans livskvalitet. Det finns yrkes samarbeten mellan hundar och människor inom till exempel vården (Naturhistoriska riksmuseum, 2014). De yrkesverksamma hundarna i vården kallas i gemensam benämning för social tjänstehund där terapihundar och vårdhundar är undergrenar och får utbildning beroende på deras titel och arbets ändamål (Svenska terapihundskolan, u.å). Socialtjänst hundarna arbetar med att bibehålla och förbättra klientens fysiska-, sociala- och kognitiva förmågor (Beck-Friis, et al., 2007). Det som skiljer mellan vårdhund och terapihund är att vårdhunden 6

7 främst arbetar på specifika verksamhetsförlagda enheter som till exempel demensvård och äldreboenden, terapihundar kan vara i dessa specifika verksamhetsförlagda enheter men kan även arbeta i vård, omsorg och skola. Hundar som utbildas till vårdhundar arbetar främst i äldrevård och demensvård (Svenska terapihundskolan, u.å). För en verksamhet som vill använda hundar krävs det att en riskanalys utförs och identifierade risker elimineras (Socialstyrelsen, 2014). Verksamhetsansvarige bär ansvaret att individer som har en hundrädsla samt vistas på en verksamhet där en hund arbetar ska kunna känna sig trygga och inte stöta på hunden ofrivilligt. Ett sådant ofrivilligt möte kan innebära ohälsa för en individ som har en hundrädsla (Socialstyrelsen, 2014). 2.2 Barn med funktionsnedsättning Begreppen funktionsnedsättning och barn behöver förklaras för att förstå funktionsnedsättningens betydelse för barn och hur de begreppen används i denna studie. Definitionen på funktionsnedsättning är när en individ är nedsatt fysiskt, psykiskt eller kognitivt (Vårdguiden, 2017). Funktionsnedsättning kan bero på en medfödd skada eller att man har förvärvat funktionsnedsättningen genom sjukdom eller olycka. Definitionen av barn enligt första artikeln i barnkonventionen från förenta nationerna är att varje människa under 18 år är barn, förutsatt att barnet inte tidigare har blivit myndighets förklarat (Nätverket för barnkonventionen, u.å). Alla barn oberoende ålder, förmåga eller förutsättningar har rätt till delaktighet i meningsfulla aktiviteter enligt Introduction to occupation av Stadnyk, Towsend och Wilcock som beskrivits i Peny-Dahlstrand, (2016). Vilka aktiviteter och hur barnet utför aktiviteter påverkar barnet och kommer följa barnet till vuxen ålder. Arbetsterapeutens arbete är att hjälpa barnet i ett tidigt skede att få en aktivitetsrepertoar som fungerar genom livet. Arbetsterapeuter hjälper även barnet att öka dess delaktighet i meningsfulla aktiviteter och i aktiviteter som barnet förväntas kunna utföra (Peny-Dahlstrand, 2016). Med hjälp av vårdhund och terapihund kan barn med funktionsnedsättningar komma runt sina hinder eller problem i vardagen. Hunden används för att träna fysiska och kognitiva förmågor samt öka barns motivation till delaktighet i aktiviteter. Barn kan välja mellan att arbeta med hunden i aktiviteter eller att utföra aktiviteter kopplat till hundens vård, vilket innebär att gå på promenad och rasta 7

8 hunden tillsammans med arbetsterapeut, hundförare eller tillsammans med andra barn i grupp (Beck-Friis, Strang, & Beck-friis, 2007). 2.3 Arbetsterapeutiskmodell Arbetsterapeuten har flera olika terapeutiska modeller att luta sig mot för att närma sig en klients problematik för att upprätthålla eller förbättra fysiska och kognitiva förmågor hos sina klienter. En av de modellerna är the person-environment- occupation model [PEO-model] (Law et al, 1996). Modellen utgår ifrån att aktivitetsutförandet påverkas av samspelet mellan individens egna förutsättningar, några exempel; funktion, inställning och erfarenheter, den aktuella aktiviteten, till exempel är aktiviteten för lätt/svår, anpassad/oanpassad eller om den känns meningsfull, och miljön, till exempel konkret hur den fysiska och sociala miljön ser ut och personens upplevelse av den fysiska och sociala miljön (Law et al, 1996). Pierce (2003) kallar miljön för den rumsliga aspekten som omfattar den sociala miljön, fysiska miljön och individen själv. För att utföra en aktivitet menar Pierce (2003) att miljön ska innefatta redskap och förutsättningar till att utföra den tänkta aktiviteten. När aretsterapeuten använder PEO-modellen för att identifiera vilken faktor som påverkar aktivitetsutförandet negativt, kan arbetsterapeuten arbeta med den faktorn för att kompensera eller anpassa aktivitetsutförandet positivt (Law et al, 1996). Till exempel om den fysiska miljön där aktiviteten ska utföras utgör ett socialt eller fysiskt hinder kan man anpassa miljön, aktiviteten eller byta till en bättre lämpad miljö. Arbetsterapeuter förekommer och arbetar med barns motivation, aktivitet och delaktighet i flera olika miljöer där barn med funktionsnedsättning befinner sig i ( Jonasson, 2016). Om det finns en problematik i någon av PEO-modellens faktorer som påverkar barnets aktivitet eller delaktighet i aktivitet vid skolaktiviteter, kan en arbetsterapeut med hundförarutbildning arbeta med hunden för att påverka den faktorn i PEO-modellen som inverkar negativt på barnets aktivitetsutförande (Law et al, 1996). 2.4 Aktivitet och motivation Allt en människa gör är en aktivitet (Kielhofner, 2012). Vilket betyder att människan är en aktivitets varelse (Christiansen & Townsend, 2010). Det kan vara allt från att borsta tänderna 8

9 till att vara ute och dansa med vänner. Peirce (2003) har indelat aktiviteter i kategorier, de är nöje, nytta och en kombination av de två tidigare. De aktiviteter som ingår i kategorin nöje gör man för att ha kul, det behöver inte ge något annat än en rolig stund, antingen på egen hand eller tillsammans med andra människor. Aktiviteter i denna kategori behöver inte mycket motivation för att utföras och behöver inte sluta i någon typ av produkt utan ger en stund för återhämtning till den som utför aktiviteten (Peirce, 2003). Nytta, den andra aktivitets kategorin enligt Peirce (2003), en aktivitet som kanske inte är lustfylld för den som utför aktiviteten men som behöver göras, till exempel städning och matlagning. Den här aktivitets kategorin behöver oftast mer motivation för att utföras, tar energi från den som utför aktiviteten och förväntas ofta att sluta i någon typ av produkt (Peirce, 2003). Den tredje aktivitets kategorin är en kombination av nöje och nytta. Den här kategorin kan vara kopplat till ett intresse för till exempel matlagning eller städning som gör att individen som utför aktiviteten får återhämtning samtidigt som en produkt görs (Peirce, 2003). För att utföra olika aktiviteter krävs olika mycket motivation. I model of human occupation skriven av Kielhofner (2012) kallas motivation för viljekraft. Viljekraften är individuell och kan variera över tid, ibland månader eller från timme till timme. Viljekraft är enligt Kielhofner (2012) något som är nödvändigt för att påbörja samt fortsätta med en aktivitet, en vårdhund eller terapihund kan motivera till att påbörja eller fortsätta en aktivitet (Beck-Friis, et al., 2007). 2.5 Delaktighet Delaktighet definieras som en individs engagemang i aktiviteten. En individ kan vara delaktig i en aktivitet i olika grader, allt från att observera till att vara fysiskt aktiv i aktiviteten. I model of human occupation menar Kielhofner (2012) att delaktighet innefattar görande i sitt bredaste avseende. Till exempel kan en person som sitter med och observerar en aktivitet känna sig delaktig genom att känna glädje eller en annan känsla som de aktiva människorna känner. I samma scenario där perspektivet är utanför gruppen kan det uppfattas att den observerande personen inte alls är delaktig i aktiviteten (Kielhofner, 2012). 9

10 Enligt etiska koden för arbetsterapeuter (2012) är arbetsterapeutens jobb att främja, förbättra samt vidmakthålla klientens förmåga till delaktighet. Där arbetsterapeuten inte lyckas främja, förbättra eller vidmakthålla en klients förmåga till delaktighet eller motivera till delaktighet kan vårdhund eller terapihund möjliggöra detta genom att fysiskt närvara eller vara ett samtalsämne (Sveriges Arbetsterapeuter, 2014). 2.6 Interventioner med hund Det finns flera sätt att arbeta med hund i vården, rehabiliteringen och habiliteringen. Två av dessa sätt är Animal-Assisted Therapy [AAT] och Animal-Assisted Activity [AAA]. AAT handlar om att använda hunden i behandlingsprocesser genom att göra ett arbetsschema som följs av klienten i arbetet med hunden (Beck-Friis, et al., 2007). AAA (Animal-Assisted Activity) är träning för klienten där hunden bidrar med sällskap eller bara finnas med i aktiviteten. Tränings aktiviteten är att klienten enskilt eller i grupp tar hand om hundens skötsel-aktiviteter, vilket kan ge en meningsfullhet i aktiviteten för klienten (Beck-Friis, et al., 2007). 2.7 Hälsa och hund Det finns flera hälsofördelar i arbete med en hund i skola, omsorg och vården, det finns även begränsningar som behövs beaktas. Hunden påverkar människan positivt när oxytocin frisläpps genom fysisk kontakt. Oxytocin är ett må-bra-hormon som sänker blodtrycket, pulsen, rädsla, smärta och stressnivån när det frisläpps i kroppen och som ökar hundens såväl människans välbefinnande och förmåga att kopplar av i stressade situationer (Vårdguiden, 2017). Trots de många hälsofördelar med att arbeta med hund finns det även begränsningar som rädsla för hund eller hund allergier. Risk för allergier har gjort att det är svårt att arbeta med hunden i barnens naturliga miljöer (skola, fritidshem, förskola). Astma och allergiförbundet (Astma och allergiförbundet, 2016) har fört allergifrågan och gjort strikta riktlinjer gällande hundar i barns naturliga miljöer av hänsyn till barn som har hund allergi och astma. Då individer som har astma löper en större risk till att få en allergisk reaktion vid kontakt med hund och katt (Vårdguiden, 2017). 10

11 Alla hundar bär på allergener, mängden allergener varierar beroende på hundens ras och ålder. Allergenerna som en hund bär på sprids och kan lagras i omgivningen där hunden vistas. Därför ska hygienrutiner följas för att minska direkt och indirekt spridning av allergi och eventuella sjukdomar (Socialstyrelsen, 2014). 2.8 Forskningsbakgrund Vårdhundar och terapihundar förekommer i ett begränsat antal studier vinklade mot arbetsterapi och ännu färre med arbetsterapeutisktperspektiv riktade mot barn. I allmänhet är de flesta studier som rör arbetet med vårdhund och terapihund inriktade mot äldreomsorgen och demensvård. Studien Hundens betydelse för klienten inom arbetsterapi- amerikanska arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med hunden i arbetserapeutiska interventioner utförd av Jarl & Tällberg (2012) från Göteborgs universitet, är en av de få studier som har ett arbetsterapeutisk perspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod med 5 amerikanska arbetsterapeuter som arbetar med hund. Intervjuerna var kring deras erfarenhet av att arbeta med hund i arbetsterpeutiska interventioner. Det framkom inte vilken målgrupp deltagarna hade när hund användes i interventioner. Resultatet i studien visade att deltagarna upplevde att hunden gör aktiviteter meningsfulla och roliga samt att den motiverar klienterna till att vara delaktiga i aktiviteter. Det visade även att hunden bidrar till en tillåtande, trygg miljö i interventionerna som gjorde att klienterna utmanade sig själva att utföra aktiviteter som tidigare kändes svåra. Kvist & Karlsson (2016) har skrivit en annan kvalitativ studie från Jönköpings universitet Hundens betydelse inom arbetsterapin- hur hundar kan främja och motivera till meningsfulla aktiviteter. Syftet med den studien var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktiviteter med vårdhundar och terapihundar samt hur de upplever nyttan med det. Intervjuer gjordes på 11 arbetsterapeuter med erfarenheter av att arbeta med hund, antingen själva som hundförare eller med hundförare och hund. Deltagarna fanns både i Sverige och ett annat ospecificerat europeiskt land. I resultatet av studien kunde man fastslå att användandet av hund öka motivationen hos klienten att utföra aktiviteter. Utifrån arbetsterapeuternas erfarenhet upplevdes aktiviteter tillsamans med hund vara mer meningsfull. 11

12 Fältstudien Terapihundarbete inom habilitering och hälsa- projektplan: utvärdering av genomförbart, nöjdhet och preliminära effekter av att använda terapihund vid habiliteringscenter Sollentuna för barn och ungdom gjord av Häger (u.å) ämnar att utvärdera om det är praktiskt genomförbart att använda terapihunds assisterad insats på habiliteringscenter [HC] i Sollentuna. Datainsamlingen skedde via enkät på habiliteringscenter i Sollentuna. I studien deltog 10 stycken barnfamiljer med barn i ålder 0-18 år som har fysisk- eller intellektuell funktionsnedsättning även totalt 50 stycken medarbetare (från både vuxen och barn habiliteringen) till författaren deltog i studien. Enligt författarens medarbetare gav hundens närvaro på arbetsplatsen ej någon märkbar förändring eller upplevdes positivt. Familjerna upplevde däremot hundens närvaro positivt då barnen var mer motiverade att närvara på habiliteringscenter för att utföra övningar och behandlingar. Resultatet visade även att hunden ökade känslan av trygghet hos barnen och att barnen kändes mer avspända under behandling då fokus flyttades från barnet till hunden. I den meta inspirerade innehåll studien från högskolan i Gävle Kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? (Abarghache & Johansson, 2017) syftar till att erhålla en djupare förståelse kring hur läshunden bidrar till att förbättra barns läsförståelse. Med två frågeställningar första frågeställningen är om en läshund kan positivt bidra att påverka barns läsförmåga. Andra frågeställningen är om det är specifikt hunden som påverkar barnets läsförmåga. I studien ingick 7 stycken vetenskapliga artiklar med begreppen läshund, barn och skola som sökord. Resultatet på studien visar att hunden förbättrar barnens miljö, motivation, självkänsla, självförtroende, minne och kommunikation. Resultatet tydde även på att hunden utvecklar empati hos barn samtidigt som hunden dämpar ångest, sänker puls och blodtryck. 3.0 Problemformulering Astma och allergiförbundet har släppt på riktlinjer gällande hundar i skola och andra verksamheter som är naturliga miljöer för barn med någon form av funktionsnedsättning. I de här miljöerna kan barn med funktionsnedsättning vara pressade och stressade när de behöver utföra aktiviteter som de inte vill eller upplever sig inte kunna utföra, men som är nödvändiga för deras utveckling och framtid (Munkholm, 2016). Skolan är ett område där 12

13 arbetsterapeuter kan arbeta med barn som har en form av funktionsnedsättning och har svårigheter att utföra eller delta i skolaktiviteter ( Jonasson, 2016). Enligt arbetsterapeuternas etiska kod (2012) ska arbetsterapeuter arbeta evidensbaserat med att bibehålla eller förbättra nedsatta förmågor hos klienter. Det finns studier som endast visar på en positiv påverkan på barns miljö och uthållighet i läsning, det finns även studier med arbetsterapeutiskt perspektiv dock har dessa studier inte skrivit om en specifik målgrupp som undersökts. Det finns studier angående hundar i vården och hundar som lässtöd hos barn, däremot har dessa studier gjorts från andra professioners perspektiv än den arbetsterapeutiska. Enligt Kvist och Karlsson (2016) finns det en efterfrågan av studier som lyfter det arbetsterapeutiska perspektivet angående hundar i interventioner hos barn med funktionsnedsättning. Därmed är det intressant att beskriva arbetsterapeuters och hundförares erfarenheter av att använda hund i interventioner med barn för att öka aktivitet och delaktighet i aktivitet, som även är centrala begrepp inom arbetsterapi (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, 2014). 4.0 Syfte Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters och hundförares erfarenheter av hund interventioner inriktade på motivation till aktivitet och delaktighet i aktivitet hos barn med funktionsnedsättningar. 5.0 Material och Metod 5.1 Design Då syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuter med hundförarutbildning och hundförares erfarenheter av att använda hund i interventioner med barn som har någon form av funktionsnedsättning, anses en kvalitativ forskningsmetod passande att använda (Holme & Solvang, 1997). 5.2 Metod För att skapa en förståelse och ett beskrivande av arbetserapeuters samt hundförares erfarenheter kring användandet av vårdhund och terapihund för att motivera till aktivitet och 13

14 delaktighet i aktivitet hos barn med funktionsnedsättningar användes en kvalitativ forskningsmetod. För materialinsamlingen användes en semistrukturerad intervju för att locka fram deltagarnas egna synpunkter och uppfattning som skapar och förstärker resultatet av studien (Holme & Solvang, 1997). Intervjuerna utfördes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor som även ger möjlighet till följdfrågor på ett annat sätt än en strukturerad intervju (Depoy & Gitlin, 2011). Intervjuerna spelas in för att kunna transkriberas. Därefter bearbetas materialet där det tolkas sätts in i koder och koderna blir kategoriserade in i huvudkategorier och underkategorier vilket blir studiens resultat (Lantz,2013). 5.3 Urval Kriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter eller vara hundförare som jobbar med barn eller har erfarenhet av att ha arbetat med vårdhund eller terapihund i intervention hos barn. För att få kontakt med deltagarna i studien lades studiens massive brev upp i tre grupper på facebook. Dessa grupper var: arbetsterapeuter på facebook, arbetsterapeuter i skolan och arbetsterapeuter inom habilitering. Vi har även fått söka kontakt på annat sätt genom att fråga deltagarna under intervjuer om deltagarna kände till någon som uppfyller kriterierna för studien och som kan vara intresserade att delta. Utav de sju deltagarna i studien är fyra legitimerade arbetsterapeuter som arbetar som hundförare med barn och resterande tre är hundförare som arbetar med barn. 5.4 Materialinsamling Varje deltagare gav samtycke till att intervjun spelades in via diktafon eller mobiltelefon. Intervjuerna varade mellan minuter. Varje intervju utvärderades för att kunna förbättra inför nästa intervju (Kristensson, 2014). Under intervjuerna togs minnesanteckningar som stöd för kvalitétsförbättring till nästkommande intervju. Intervjuguide (se bilaga 1) användes för att hjälpa författarna att fokusera på studiens syfte. Intervjuguiden hjälpte författarna att inte tappa tråden när följdfrågor gav svar som kunde leda till sidospår (Depoy & Gitlin, 2011). Två av intervjuerna genomfördes via personlig kontakt, resterande via telefon. 14

15 Telefonintervju var det alternativ som valdes för deltagare som bodde på långt avstånd (Kristensson, 2014). 5.5 Materialbearbetning De inspelade intervjuerna transkriberades där all information skrevs ner ordagrant med deltagarnas känslouttryck och pauser. I råmaterialet rensades irrelevant material, till exempel långa pauser eller okontrollerade ljud, det gjordes för att leta fram representativa uttryck som besvarade studiens syfte (Lantz, 2013). Irrelevant material rensades och återstående material indelades i representativa uttryck för att bearbetas på whiteboard till enkla eller beskrivande tolkningar. Därefter bröts tolkningarna ned till huvudkategorier som i sin tur delades in i flera underkategorier. Det resulterade i 3 huvudkategorier motivation, kommunikation och begränsningar. Respektive huvudkategori är ett paraplybegrepp där underkategorierna har en egen infallsvinkel som knyter an till respektive huvudkategori. Det vill säga under till exempel huvudkategori motivation finns tre stycken underkategorier, en av de är aktivitet som riktas till hur hunden påverkar barnens motivation till aktivitet. Totalt framtogs 8 underkategorier som delades in under de 3 huvudkategorierna (se tabell 2), (Lantz, 2013). Huvudkategorier och underkategorier diskuterades och ett övergripande tema formulerades som speglar syftet med studien. 15

16 Tabell 1 visar exempel på hur tolkning och kodning gått till. Exempel på representativa uttryck (de ursprungliga intervjuerna), tolkning, huvudkategorier, underkategorier och fram diskuterat tema. Representativa uttryck Tolkning Huvudkategori Underkategori Tema Barnen tror att aaah Hundföraren Kommunikation Samarbete och Hunden som jag har fått en ny samarbetar kommunikation motivation till kompis och står jag diskret med delaktighet i aktivitet bakom barnet och så hunden i ger jag hunden lite aktivitet med hjälptecken barnet Hunden lockar fram Hunden triggar Kommunikation Empati Hunden som empati, vi jobbar med fram empati hos motivation till personer med barn, som tar delaktighet i aktivitet utvecklingsstörning hundens som har svårt att ta perspektiv andras perspektiv men de tar ofta hundens perspektiv, hunden lockar fram känslor. 5.6 Förförståelse Författarna har tidigare allmän erfarenhet av hund i form av familjehund och sällskapshund, men saknar erfarenheter av yrkeshundar som vårdhund och terapihund. Förberedelse inför studien har bestått av att läst om vårdhund och terapihund i vården. 16

17 6.0 Etiska överväganden Arbetsterapeuten ska enligt Sveriges arbetsterapeuter (2012) följa arbetsterapeuternas etiska kod och arbeta evidensbaserat. För att vara arbetsterapeut och hundförare krävs att det finns evidens för hundinterventioner i arbetsterapeutiska insatser för att följa den etiska koden (Sveriges arbetsterapeuter, 2012). Det behövs mer evidens om arbetsterapeuters arbete med vårdhund som riktar sig mot aktivitet (Lundström och Blusi, 2012). Karolinska institutets etiska riktlinjer följs gällande deltagarnas samtycke och information om att det inhämtade materialet hanteras konfidentiellt och ingår under nyttjande kraven (Karolinska institutet, 2010). Deltagarna i studien får även tydlig information om examensarbetets handling och syftet med arbetet. 7.0 Resultat Resultatet presenteras med att bli uppdelade i de tre huvudkategorierna som byggs upp av respektive underkategorier. Resultatet presenteras genom ett eller fler välvalda uttryck som representerar respektive underkategori ämne som minst tre deltagare berört under intervjuerna. Tabell 2. Översikt över huvudkategorier och underkategorier. Tema: Hunden som motivation till delaktighet i aktivitet Huvudkategorier Motivation Kommunikation Begränsningar Underkategorier Delaktighet Aktivitet Kravlös Samarbete & Kommunikation Empati Rädsla & Allergier Miljö Bristande kunskap 17

18 7.1 Motivation Samtliga deltagare nämner att hunden motiverar barnen till aktivitet och delaktighet i aktivitet, därför blir aktivitet och delaktighet underkategorier till denna huvudkategori motivation. Underkategori kravlös passar under den här huvudkategorier där deltagarna uppger observationer om hur hunden når fram till barnen samt att deltagarna resonerar kring orsaken till detta fenomen Delaktighet Samtliga deltagare uppfattade att hunden motiverar barn till ökat engagemang [delaktighet] i både fritidsaktiviteter och aktiviteter som ämnar träna barnets förmågor, oberoende om det är kognitiva eller fysiska förmågor. En flicka på 15 år, med en CP- skada, hon tyckte själv att idrotten i skolan var så tråkig så att hon kunde aldrig vara med men hon älska musik å min hund är en före detta freestyle hund[...] å då gjorde dom ett freestyleprogram tillsammans där den här tjejen fick välja musik och göra koreografin, fick engagera sina kompisar och dom fick lära sig dom rörelserna som dom skulle kunna, placera dom där dom skulle stå å hon fick känna att hon va bäst å så använde dom ju hunden då som medel för detta.[...] Å det gjorde ju att statusen i klassen ökade ganska rejält - Deltagare 1 I detta exempel från deltagare 1 hade använt Animal-Assisted Therapy [AAT] där hunden är verktyget för att få klienten motiverad i idrotten. Deltagaren har talat med barnet om att involvera hunden i dans för att sedan backa tillbaka och ge barnet fritt utrymme med hunden. Barnet får fria händer att träna hunden och göra ett träningsprogram med koreografi, musik och vara den som engagerar vänner till att vara delaktig i aktiviteten med hunden. Detta ökar barnets delaktighet på idrotten, barnet har gått från att inte delta fysiskt på idrotten till att vara fullt delaktig genom dans och träning med hjälp av hunden. 18

19 7.1.2 Aktivitet Samtliga deltagare upplever att hunden motiverar till aktivitet. Barnen blev mer måna om att vara aktiva med hunden i planerade aktiviteter. Majoriteten av deltagarna berättade även om att det uppstod spontana aktiviteter under första mötet med hunden, även mellan bytena av de planerade aktiviteterna. Det framkom även att aktiviteter som promenad, lek och mys var något som gjordes efter att en planerad aktivitet slutförts, som en form av belöning....så blir det lite lek i slutet med shofsan å lite hopp å skutt eller att de tar en liten promenad tillsammans... - Deltagare 1 Majoriteten av deltagarna upplever att barnets vetskap om att få ge hunden en belöning för sitt arbete, motiverar till att utföra aktiviteten med rätt fokus. Det upplevdes även när hunden inte hade ett aktivt deltagande i aktiviteten, utan endast sitter bredvid. Om hunden finns med i rummet och nära till barnen upplever deltagarna att barnen känner sig tryggare och är mer motiverade till att delta i aktivitet. Resultatet tyder även på att barnets tålamod och impulskontroll förbättras när barnet samarbetar med hunden i aktivitet. Det togs upp flera exempel där klienter till deltagare har läst 10 gånger så längre tid med hunden i jämförelse utan hunden, ett annat exempel som togs upp var att impulskontrollen ökade när deltagarnas klienter ska få hunden att utföra ett önskat kommando. Mer än hälften av deltagarna upplever att det är deras jobb att ge bästa möjliga förutsättningar för att utföra aktiviteter för barnen och hunden. En sexåring som har en utvecklingsstörning hade väldigt ont i bena och vägra komma upp[...]och utifrån hans träningsprogram så vi skulle försöka få honom att kliva ur rullstolen och ställa sig på sina fötter så bestämde jag att hunden var kissnödig å så frågade jag honom om han skulle följa med ut med hunden, å ja det ville han då, då frågade jag vill du köra rullstolen eller åka i rullstolen eller hålla i kopplet? Aa så var det ju klart att han skulle hålla i kopplet då förstås[...]då så hade vi fått upp honom på fötterna å det var ju väldigt bra - Deltagare 1 19

20 7.1.3 Kravlös...Det finns bara fördelar med hunden, hunden kan få igång barnen som jag aldrig skulle kunna göra det, jag är ändå fritidsledare i botten man borde kunna locka barnen till leken men nej, hunden har mycket lättare för att intressera barnen för aktiviteten än vad jag kan - Deltagare 1. Samtliga deltagare upplever att hunden når lättare fram till barnen. Deltagarna tror att det kan bero på att hunden inte ställer krav, kritiserar, dömer eller avbryter barnen samt har tålamod till att finnas bredvid barnen oavsett hur lång tid det tar att lösa en uppgift. Jag tror att hunden bjuder mycket spontan och fullt med glädje, basen i det hela hunden är inte dömande, vilken familj du har, hur du är i skolan så kommer hunden att alltid vara glad mot dig. Det finns inga regler den här hunden kommer vara lika glad om du lyckas eller inte lyckas. Hunden kommer också med positiv inställning.- Deltagare Kommunikation Flera deltagare uttrycker att hundens närvaro påverkar barn till att kommunicera och samarbeta. Hundens närvaro lockar även fram känslor som till exempel empati, därmed blir empati, samarbete och kommunikation underkategorier till denna huvudkategori Kommunikation Samarbete & Kommunikation Resultatet visar att, för inte barnet ska tappa intresset av att utföra aktiviteten med hunden är det av stor vikt att hundföraren diskret ska kunna hjälpa hunden att förstå kommandon när barnet är otydligt....barnen tror att aah jag har fått en ny kompis och står jag bakom barnet och så ger jag hunden lite hjälp tecken - Deltagare 1 20

21 Majoriteten av deltagarna uppfattade att samarbetsförmågan klienterna sinsemellan ökade när hund involverades i aktivitet. Dessutom uppfattade majoriteten av deltagarna att klienterna började öppna upp sig för att kommunicera med varandra i de aktiviteter som hunden deltog i. I skolan jag jobbar nu [...] har en elev i nian nu som inte velat prata med mig, han är autist och kommer en ny människa kan den människan vara väldigt störande tills han fick veta[...] att jag hade hund då började han att le och prata med mig å tog av sig huvan som alltid satt över huvudet och började berätta om sin egna hund - Deltagare 1 Mer än hälften av deltagarna uppfattade att hunden fått deras klienter att öppna upp sig för dem utan att hunden var fysiskt närvarande. Att ha hunden som samtalsämne upplevdes skapa en form av gemenskap Empati Mer än hälften av deltagarna uppfattade att hunden lockar fram känslor hos sina klienter och deltagarna tror att det beror på flera orsaker. De flest nämnda troliga orsakerna är att det frisläpps oxytocin i kroppen vid kontakt med hunden men även att barnet ser flera faktorer som de har gemensamt med hunden. Flera deltagare antydde att man arbetade med hunden som verktyg för att träna på barnens empati. Hunden locka fram empati vi jobbar med personer med utvecklingsstörning som har svårt att ta andras perspektiv men de tar ofta hundens perspektiv, hunden lockar fram känslor - Deltagare Begränsningar Samtliga deltagare nämnde att miljö, hundrädsla och allergier kan vara hinder i hundinterventioner med barn. Deltagarna nämnde även att variationer av miljöer och arbetsätt kan undvika hundrädsla och allergi hos barn. Generellt nämnde samtliga deltagare att det 21

22 finns bristande kunskap angående användning av vårdhund och terapihund hos barn, det brister även i kunskap om att både hund och hundförare ska ha korrekt utbildning. Därmed byggs huvudkategorin begränsningar upp av underkategorierna miljö, bristande kunskap samt rädsla och allergier Rädsla & allergier Samtliga deltagare uppfattar att det diskuteras mycket om allergier gällande hund i skola och andra verksamheter. Majoriteten av deltagarna var enade om att alla hundar har allergener men att det går att arbeta runt allergi problematiken genom att följa rutiner och riktlinjer som socialstyrelsen skrivit om hundar i vård och omsorg. Det var en deltagare som kommenterade att det finns en allergivänlig hundras som inte lämnar allergener efter sig och som förenklar arbetet gällande allergier. Samtliga deltagare antyder att det är viktigt att ha en struktur som känns tryggt för både hund och den som är allergisk eller rädd. Majoriteten av deltagarna nämner att om det finns en allergi är det upp till föräldrarna om en hund intervention ska utföras med deras barn.... Barnen får tvätta sina händer och sprita sina händer före och efter, framför allt så tvättar jag hunden i antiallergi schampo som gör att allergener i pälsen minskar - Deltagare Miljö En av deltagarna nämner att det tilldelade rummet från skolan var anpassat för att barnen ska kunna utföra aktiviteter i grupp med andra elever tillsammans med hunden. Vi får eget rum med egen ingång och toaletten finns ansluten till rummen [ ] Vissa skolor är jättehårda med det men jag hade tur att rektorn är positiv till det - Deltagare 3 Majoriteten av deltagarna upplever att hunden påverkar barns miljö positivt, både fysiskt och psykosocialt. Hunden påverkar verksamhetens atmosfär positivt vilken gör att behandlingssituationen blir mer avslappnad för barnen. 22

23 Samtliga deltagare uppger att miljön där hund intervention sker varierar beroende på övning, allergier och rädslor. Jag har skapat övningar som har ökat motivationen för de här med barnen och vi arbetar även i hemmet, vi arbetar utomhus -Deltagare Bristande kunskap Ungefär hälften av deltagarna upplever att vårdhund och terapihund saknas i stor utsträckning i skolan på grund av en bristande kunskap om hur mycket hunden skulle förbättra skolmiljön och barnets arbete i skolan. Vissa skolor är jättehårda med det men jag hade tur att rektorn är positiv till det. Hon har läst på att terapihund har gett ett gott resultat och varför inte testa och prova det - Deltagare 4 Deltagare 4 beskriver i citatet att skolan som deltagaren arbetar i har hårda regler angående utbildning för hund och hundförare. Det beskrivs även att i den skolan har rektorn läst om vårdhundars och terapihundars effekter på barn. Samtliga deltagare betonade vikten av en utbildning för både hund och hundföraren för att inte barnen eller hunden skadas under interventioner. 8.0 Diskussion 8.1 Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters och hundförares erfarenheter av hund interventioner inriktade på motivation till aktivitet och delaktighet hos barn med funktionsnedsättningar. Resultatet på studien tyder på att hunden lättare når fram till barnet, ökar fokus och motivation till aktiviteter (både fritidsaktiviteter och träning/skolarbete), ökar delaktighet i aktiviteter (i både grupp och enskilt) och ökar samarbetsförmåga. Resultatet tyder på att hunden bidrar till en bättre psykosocial miljö för barnen, hunden är med och tränar barnens 23

24 sociala förmågor i både aktivitet och samtal. Resultatet visar att det finns okunskap angående hundens positiva påverkan på barn, även på att hund och hundförare ska ha utbildning. Resultatet tydde på att hundens glada och kravlösa inställning gör att den når fram till barnet lättare än vad en vuxen gör. Barnets intresse eller erfarenhet av djur kan underlätta hundens kontakt med barnet. Utifrån den erfarenheten kan barnet anse aktiviteten rolig eller givande tillsammans med hund (Pierce, 2003), det i sin tur gör att hunden väcker barnets viljekraft [motivation] till att ta kontakt och kommunicera med hunden. Tiden för kontakt tagandet kan variera beroende på hur stor viljekraften är hos barnet (Kielhofner, 2012). I de situationer där arbetsterapeuten inte själv lyckas få kontakt med ett barn kan hunden vara ett passande verktyg, för att få barn öppna för kontakt. En annan faktor som bidrar till att hunden lyckas bättre med att inleda kontakt kan vara att hunden inte dömer barnet för hur de ser ut eller uppför sig. Att hunden är kravlös och inte dömande tar även Kvist & Karlsson (2016) upp i sin studie där deras deltagare berättade om att deras patienter i psykiatrin känt att de är normala människor i hundens sällskap då den inte är dömande. Att ge utrymme för hunden och barnet under träning och ta några steg tillbaka som hundförare gör att den kravlösa känslan hos barnet behålls. Resultatet påvisar att hunden påverkar den fysiska såväl som den psykosociala miljön för barn. I Abarghache & Johanssons (2017) studie visar att den fysiska miljön runt omkring barnet och hunden spelar mindre roll, utan att det snarare är hunden som påverkar miljön runt barnet i aktivitet. Häger (u.å) fick fram att miljön med hund i behandlingar gjorde att barnen kände sig mer avslappnade i jämförelse med innan. Resultatet tyder på att hunden påverkar miljön positivt för barn med funktionsnedsättningar. Arbetsterapeuten skulle kunna använda hund i interventioner med barn i skola eller behandling där barnet kan uppleva stress eller press. Den avslappnade miljön som blir när en hund är närvarande kan vara en faktor som gör att barnen inleder en kommunikation med varandra, där erfarenheter av hund eller en önskan om att träffa en hund är en motivation till att bidra och vara delaktig i samtalet. I samband med kommunikation förbättras individens sociala förmågor, vilket Kvist & Karlsson (2016) skriver i sin studie. Vid animal- assisted therapy eller animal- assisted activety i grupp behöver individerna i gruppen samarbeta, därmed tränas klienternas sociala förmågor då de behöver kommunicera i samarbeten (Beck-friis, er.al, 2007). Kvist & Karlsson (2016) fick i sin studie fram att samarbeta gick bättre när aktiviteter utfördes med hunden. Det kan bero på 24

25 att viljekraften till kommunikation ökar när barnen pratar om hunden eller utför aktiviteter tillsammans med hunden. Resultatet tyder på att hunden kan användas som ett kommunikationsverktyg för barn som har svårigheter med kommunikation. Hunden kan användas av en arbetsterapeut som ett verktyg för att öka delaktigheten hos barn i kommunikation. Genom att i PEO-modellen anpassa aktiviteten, kommunicera, till att ha hunden som samtalsämne, samtala med hunden eller motivera barn till samtal med hunden (Law et al, 1996). Resultatet i studien tyder på att empati är en färdighet som är möjlig att öva på med en hund intervention. Resultatet visar även att barnen sympatiserar med hunden. Det kan förklaras med en kombination mellan avslappnad miljö och en ökad viljekraft till aktivitet och delaktighet i aktivitet med hunden. Jarl & Tällberg (2012) skriver att klienter som har svårt att känna och förstå empati upplever att barnet ändrar fokus bort från sig själv till hunden. Hägers (u.å) resultat påvisar att när fokus ändras från barnet till hunden upplever barnet miljön och aktiviteter avslappnade. Genom att fokus ändras från barnet till hunden i utförandet av aktiviteter stärks barnets självförtroende (Abarghache & Johanssons, 2017). Det kan bero på att barnet inte längre känner prestationsångest. Resultatet visade att hunden motiverar barn till att påbörja och delta i aktivitet såväl spontana som planerade. Aktiviteter som mys, lek eller promenad med hund användes som belöning för barnen efter planerad aktivitet även att få ge hunden belöning för dess deltagande i aktiviteten motiverar barnen till att utföra aktiviteten fokuserat. Resultatet tyder även på att hunden ökar trygghet för barnet i aktivitet. I Jarl & Tällbergs studie (2012) visar resultatet att i hundens närvaro ökar klientens deltagande i aktiviteter. Att få belöning i form av lek, bus eller mys samt få ge hunden belöning för dess deltagande i aktiviteter kan vara motivationen för barn att utföra aktiviteter fokuserat. Att hundar inte ställer krav eller har förväntningar på barnen kan vara en förklaring till att hundar lyckas få barnen motiverade att delta i aktiviteter. En annan förklaring till varför hundar ökar motivation till aktiviteter och deltagande kan vara att hundar gör aktiviteter roliga eller mysiga. En aktivitet kombinerad av nytta och nöje ger återhämtning för individen då processen till en produkt eller resultat upplevs rolig (Pierce, 2003). Att barnen känner sig trygga med hunden i aktiviteter, kan förklaras med att oxytocin, som är människans må bra hormon i kroppen frisläpps, de sänker blodtrycket, minskar stress, rädsla och lugnar människan (Vårdguiden, 2017). 25

26 Hunden ökar viljekraften till att påbörja aktiviteter och gör dem roligare samt tryggare. Arbetsterapeuten kan då använda hunden för att locka fram individens viljekraft till att påbörja och upprätthålla aktiviteter (Kielhofner, 2012). Hunden är ett passande verktyg för arbetsterapeuten att använda när det finns barn som saknar viljekraft eller barn som känner press eller inte tycker att det är roligt att utföra aktiviteter i vardagen. Resultatet tydde på att allergier och rädsla är ett väl diskuterat ämne för deltagarna i studien. Genom att beakta hygienrutiner och begränsa det utrymme var hunden kan sprida allergener kan risken för allergiska reaktioner minska (Socialstyrelsen, 2014). För att kringgå hundrädsla hos barnet som ska få hund intervention behöver föräldrarna godkänt att barnet ska få interventionen men även introducera och arbeta med hunden i små etapper för att successivt minska barnets eventuella hundrädsla. För att förhindra smittsamma sjukdomar mellan människa och hunden samt för att arbetet mellan hunden och barnet ska kunna utföras på ett säker sätt är det viktigt att hunden och dess förare är utbildade och är certifierade. Det lägger även Jarl & Tällberg, (2012) och Kvist & Karlsson, (2016) tyngd på i sina studier. För att arbeta med hund bland barn under 13 år krävs det en extra utbildning utöver den grundläggande utbildningen för hund och hundförare ( Svenska terapihundskolan, u.å). Då det inte krävs extra kurser för att arbeta inom äldreomsorg eller demensvård kan det vara en anledning till varför det finns fler hundförare inom äldreomsorgen än inom barnvården. Studiens resultat tyder på att hunden kan vara ett arbetsterapeutiskt verktyg för barn med olika funktionsnedsättningar. Resultatet tyder på att hunden passar in i den arbetsterapeutiska PEO-modellen då hunden kan påverka barnets miljö, viljekraft och aktivitet, beroende på hur arbetsterpauten använder hunden ( Law et al, 1996 ). 8.2 Metoddiskussion Den kvalitativa metoden valdes för att undersöka och beskriva arbetsterapeuters och hundförares erfarenheter av hund i barnvården. Då syftet är att beskriva deltagarnas erfarenheter skulle det vara svårare att ha en kvantitativ metod på studien (Lantz, 2013). En kvantitativ metod baserad på enkäter skulle inte fånga upp deltagarnas variation i erfarenheter eller ge möjlighet till öppna följdfrågor (Depoy & Gitlin, 2011). 26

27 För att få kontakt med deltagarna lades information om studien och massive brevet ut på facebookgrupper ( arbetsterapeuter på facebook, arbetsterapeuter i skolan och arbetsterapeuter inom habilitering) där potentiella deltagare uppmanades att ta kontakt med författarna. Fördelen med att lägga upp informationen på facebookgrupper var ett snabbt och lätt sätt att få kontakt med målgruppen. Farhågorna med att lägga ut information om studien på facebook är uteblivna deltagare, för många deltagare eller personer som inte uppfyller deltagar kriterierna. Alternativt sätt att få kontakt med deltagarna kunde ha varit att lägga ut information på grupper för hundförare eller höra sig för genom vårdhund eller terapihund skolor. I den kvalitativa metoden som användes utformades intervjuguiden för att säkerställa att svaren skulle möta studiens syfte, frågorna var även öppna för att ge deltagarna möjlighet till reflektion över sina svar (Kvale och Brinkmann, 2014). Att använda en intervjuguide som stöd under intervjun har den fördelen att intervjuaren inte glömmer en fråga. En risk med en intervjuguide är att intervjuaren riskerar att fastna i intervjuguiden med påföljd att det kanske inte ställs följdfrågor för att fördjupa intervjun ytterligare. Alla intervjuer spelades in på diktafon och mobiltelefon med samtycke från varje deltagare. Flera av intervjufrågorna besvaras i intervjun utan att intervjuaren behövde ställa dem. Därmed kunde fokus ligga på följdfrågor för att fördjupa studien. Intervjuguiden var ett bra stöd som hade till syfte att se till att relevanta frågor ställdes och inte glömdes bort. Intervjuguiden och sättet den används på ökade tillförlitligheten i studien (Lantz, 2013). De intervjuer som av olika anledningar inte genomfördes av författarna tillsammans, lyssnades på av den andra författaren efter intervjun. Att författarna intervjuade deltagare enskilt var tidseffektivt, dock kan det följas av risken att följdfrågor som kan fördjupa intervjun missas. Författarna var nöjda med alla intervjuer som genomfördes, det var lärorikt och kommer att vara till nytta i framtiden. Majoriteten av intervjuerna var telefonintervjuer, även om personligt möte skulle ha föredragits. Geografiska avstånd och svårigheter att hitta tider om personliga möten gjorde att de flesta intervjuerna fördes per telefon. Nackdelen med intervjuer via telefon är att vi inte har kunnat analysera deltagarnas kroppsspråk och mimik men att vi har kunnat analyserat deltagarnas röstläge för att avgöra positivitet eller negativitet i det som blivit sagt (Kristensson, 2014 ). 27