Körkort och äldre. Körkort och äldre Körkortets betydelse Normalt åldrande- olyckor - sjukdom Bilkörning Körtest Lagstiftningen

Transkript

1 Körkort och äldre Geriatriska kliniken Körkortsmottagning Neuropsykolog Vera Denvall Specialister i geriatrik Jolanta Nobis Doktorand Körkort och äldre Körkortets betydelse Normalt åldrande- olyckor - sjukdom Bilkörning Körtest Lagstiftningen Lite senare ADHD Hur kommunicera utredningsresultatet 1

2 2

3 Bilen en viktig resurs för den äldre Äldre bilförare svarar för en viktig transportresurs i samhället Bilen är det säkraste sättet för den äldre att transportera sig i. (OECD 2001) Bilen är viktig för den äldres mobilitet Aktiviteter Livskvalitet 3

4 Kompensationsteorin Anpassar ständigt sin körning efter de förutsättningar hen har att klara den aktuella trafiksituationen Väljer svårighetsgrad på köruppgiften Kör efter sin förmåga Kompenserar för eventuella handikapp Förutsäger att äldre inte har högre olycksrisk! Stämmer bättre med forskningsresultat Ej lika applicerbar på gruppen med demens Äldre bilförare Underrepresenterade i upphinnandeolyckor Överrepresenterade i korsningsolyckor Laglydigare och har bättre attityd till säkerhet Anpassar sig oftast till sina funktionsnedsättningar Förändringar i trafikmiljön, regelsystem, fordon, utbildning 4

5 Säkraste bilföraren är 75. 5

6 Dödade förare Svårt skadade förare Lindrigt skadade förare Totalt 89 Totalt 868 Totalt år Män 6 Män 47 Män 344 Kvinnor 2 Kvinnor 20 Kvinnor Män 9 Män 33 Män 250 Kvinnor 1 Kvinnor 19 kvinnor 114 Ca 20 % är 65+ Ca 13,2% är 65+ Ca 10,8% är 65+ 6

7 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS STRATEGIER INSPIRATION LÄNKAR Dödade per ålder, kön och trafikantgrupp, år Dödade män Dödade kvinnor Buss Cykel Fotgängare Lastbil Moped Motorcykel Personbil Övrigt NOLLVISIONEN MÅL ANALYS STRATEGIER INSPIRATION LÄNKAR Allvarligt skadade per ålder, kön och trafikantgrupp, år Allvarligt skadade kvinnor 4000 Allvarligt skadade män Buss Cykel Fotgängare Lastbil Moped Motorcykel Personbil Spårvagn Övrigt

8 Sjukdomar och trafikolyckor Marschall (2008) Sjukdomar påverkar äldre bilförare men kollisionsrisken är lätt till måttligt förhöjd. Störst inverkan har alkoholmissbruk/beroende och sömnapné. Därefter ungefär likvärdigt schizofreni, demenssjukdom och epilepsi. Olyckstyper bland äldre Äldres trafikolyckor sker ofta i situationer som ställer stora krav på förarens förmåga att se och upptäcka faror och att sedan snabbt klara av att bearbeta informationen och vidta adekvata åtgärder Typiska olyckor där äldre är inblandade kan förstås som en effekt av nedsatta högre hjärnfunktioner Äldreolyckor är ofta sjukdomsolyckor 8

9 and Sweden Personbil Korsning 80 % 20 % Uppskattade kognitiva problem vid väg-korsningar hos bilförare 80+ inblandade i olyckor 1. Problem med att uppskatta hastigheten på det annalkande fordonet i korsningen 2. Agerade långsammare i jämförelse med de andra förarna 0 % 3. Problem med att notera eller uppfatta annalkande fordon 9

10 Predicerande faktorer- kognition 1 Resultaten varierande - rikligt utbud av predicerande faktorer men endast några få återkommer relativt ofta. Nedsatt resultat vid test av snabb synuppfattning, visuell bearbetning och vissa minnestest. Nedsatt psykomorisk snabbhet i kombination med försämrad exekutiv förmåga återkommer också i kollisionsgrupperna. 1) Catarina Lundberg och Kurt Johansson (2011),TRMCrapportnr7 Begränsningar och felkällor Testresultaten påverkas av motivation, begåvning, utbildningsnivå, språklig och kulturell bakgrund Resultaten säger ingenting om premorbid körförmåga (ex yrkesförare) Det finns variabilitet I den allmänna befolkningen, förarnormer saknas Testen avspeglar inte det sätt på vilka kognitiva funktioner samverkar vid bilkörning Det går ej att utifrån ett enskilt test uttala sig - krävs indikationer från flera källor eller test! 10

11 Vad är karaktäristiskt för förare med demenssjukdom Problem med positionen på vägen Omotiverade hastighetsvariationer Nedsatt uppmärksamhet Brister i vägmärkeskunskap/trafikregler Orienteringssvårigheter Förstår inte polisens stoppförsök Från Catarina Lundberg, trafikmedicinskt centrum 11

12 Hastighet (MICHONS 1985) Kontrollnivå Körvariabler Kognitiv funktion Kontrollerad funktion Strategisk Planering och beslutsfattande före bilkörningen Rutt, väderlek, tidpunk på dagen, dagsform, trafikintensitet etc Insikt, omdöme, Impulskontroll, planeringsförmåga Exekutiv funktion Taktisk Beteende och beslutsfattande vid skiftande situationer Anpassa körningen till väder, trafiksituaiton och omgivande trafik, beslut om omkörning Impulskontroll, mental flexibilitet, minne, riskbedömning, uppmärksamhet exekutiv funktion Automatiserad funktion Operativ Själva bilkörningen Manövrereing, ha kontroll över bilen, fart, växling, broms etc Uppmärksamhet, koncentration, visuell scanning, visuell perception, kognitiv processhastighet, mororisk hastighet, Körförmåga Färdighet Det tekniska handhavandet av bilen. Kan vara överinlärd och gå på rutin, speciellt om körvanan varit mycket stor. Lämplighet att inneha körkort Köra bil i trafiken. Personens förmåga att anpassa sig till rådande trafiksituationer utan att vara en trafiksäkerhetsrisk 12

13 Indikationer på praktiskt körprov Demenssjukdom i mild fas Den kliniska undersökningen har inte varit konklusiv på grund av: Språksvårigheter, kort skolgång, annan kulturell bakgrund, låg begåvning etc Körerfarenhet som ev kompenserar för brister Anpassningsärenden Har hög face validity Körtest Kan ha ett pedagogiskt värde för att visa för den sjuke att det inte går så bra som man tror Främmande bil Dubbelkommando! 13

14 Körtest Är ett grovt stickprov Inte säkert att det utsätter den testade för situationer som prövar relevanta förmågor Ej standardiserat Kan bara göras för den som redan har körkort eller körtillstånd Körtest Säger inget om framtida risk som beror på sjukdomens utveckling Direkt irrelevant för plötslig sjuklighet, diabetes, synnedsättning Patienter med impulskontrollstörning kan lägga band på sig tillfälligt 14

15 Transportstyrelsen 15

16 Screening äldre bilförare 21 av 27 EU länder har screening, omfattar oftast syn, hörsel och generell hälsostatus Land Ålder, periodicitet Metod Danmark Efter 70, 4 år Efter 74, 2 år Efter 80, varje år Läkarintyg. Skall inkludera MMSE och klocktest Norge Efter 70 år, 5 år Efter 75 år varje år Läkarintyg som skall medtagas vid bilkörning Finland 70 år därefter vart 5: år Läkarintyg Screening av äldre bilförare ger ingen effekt Flera studier visar inget samband mellan olycksrisk för äldre bilförare och krav på intyg vid viss ålder Ingen speciell policy gentemot äldre bilförare högre andel körkortshavare och lägre olycksrisk Finland fick högre olycksfrekvens för oskyddade trafikanter när de införde åldersbaserad screening Holländsk review visade ingen effekt av krav på medicinsk screening av 75+ förare Siren A, Haustein S (2014) Driving licences and medical screening in old age: Review of literature and European licensing policies. Journal of Transport & Health 16

17 Läkares anmälan och körkort på grund av förarens hälsotillstånd. Vanliga skäl är demens, olika ögonsjukdomar eller stroke procent av demensfallen anmäls Årligen får stroke och demens! Önskemål om att antalet anmälningar skall öka! Svensk registerstudie SveDem Bland körkortshavare i SveDem under gjordes en överenskommelse med läkare om bilkörning i 74% av fallen 9% anmäldes olämpliga till Transportstyrelsen (oftast frontotemporal demens) 17% av fallen vidtogs inga åtgärder när det gäller bilkörning Lovas J, Fereshtehnejad S-M, Cermakova P, Lundberg C, Johansson B, Johansson K, Winblad B, Eriksdotter M, Religa D (2016) Assessment and reporting of driving fitness in patients with Dementia in clinical practice: data from SveDem, the Swedish Dementia registry. J Alzheimers Dis 53 (2):

18 Henriksson P, Levin L, Willstrand T, Peters B (2014) Challenging situations, self-reported driving habits and capacity among older drivers (70+) in Sweden: a questionnaire study. Statens väg-och transportforskningsinstitut Några utredningsenheter i landet Trafikmedicinsk centrum Huddinge Mobilitetscentrum Göteborg Trafikmedicinsk enhet Kalix Trafikmedicinsk mottagning i Växjö Körkortsmottagningen i Malmö 18

19 Lagstiftningen Körkortsförordningen (1998:980) Handlar mer om Transportsyrelsens ansvarsområde och de regler som styr verksamheten Körkortslag (1998:488) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Förarbehörighet 3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis 4 kap. Övningskörning m.m. 5 kap. Körkortsingripande 6 kap. Utländska körkort 7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m. 8 kap. Överklagande 9 kap. Ansvarsbestämmelser 10 kap. Bemyndiganden m.m. Transportstyrelsens författningssamling 2010:125 (Senast ändrad genom TSFS 2013:2 ) Kap 5 Körkortingripanden Ett körkort skall återkallas: 1. Rattfylleri eller grov oaktsamhet vid bilkörning 2. Smitning från trafikolycka 3. Upprepade brott mot trafikregler 4. Brott mot väsentlig trafiksäkerhetsregel 5. Opålitlighet i nykterhetshänseende 6. Allmän brottslighet (brist på hänsyn, omdöme) 7. Medicinska skäl 8. Ej följt föreläggande om intyg 19

20 Körkortsingripande Ett körkort skall återkallas: 7 punkt 3 om körkortshavaren till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att köra ett körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt Lagstiftningen Körkortslag (1998:488) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Förarbehörighet 3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis 4 kap. Övningskörning m.m. 5 kap. Körkortsingripande 6 kap. Utländska körkort 7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m. 8 kap. Överklagande 9 kap. Ansvarsbestämmelser 10 kap. Bemyndiganden m.m. Transportstyrelsens författningssamling 2010:125 Senast ändrad genom TSFS 2013:2 20

21 Kapitel 10, Bemyndigande 2 Handlar om läkarens anmälan Anmälan Skickas till Transportstyrelsen Handläggare prioriterar sjukdomsfall Konsultläkaren ( ) Rekommendation Föreläggande fler intyg Beslut Överklagande Second opinion Förvaltningsrätten 21

22 Anmälan Anonym Namngiven privatperson Distriktssköterska Läkare Polisen Lagstiftningen Körkortslag (1998:488) 1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Förarbehörighet 3 kap. Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis 4 kap. Övningskörning m.m. 5 kap. Körkortsingripande 6 kap. Utländska körkort 7 kap. Förfarandet i körkortsärenden m.m. 8 kap. Överklagande 9 kap. Ansvarsbestämmelser 10 kap. Bemyndiganden m.m. Transportstyrelsens författningssamling 2010:125 (konsoliderad version) 22

23 Transportstyrelsens författningssamling Ökande trafikmedicinska krav Grupp I AM (Moped klass I, moped klass II traktor, motorredskap klass II) A1 (Lätt motorcykel) A (Tung motorcykel) B (Personbil) BE (Personbil med släp) Möjligheter att kompensera När Var Hur Tid Grupp II C Tung lastbil CE Tung lastbil med släp Grupp III D Buss DE Buss med släp Taxiförarlegitimation Yrkesmässig trafik Begränsad möjlighet att kompensera Hanterar fordon med hög vikt Farligt gods? Körschema Yrkesmässig trafik samt Personbefordran Ansvarar för passagerare Kunna kommunicera med passagerare Kunna hjälpa passagerare i och ur fordon samt med bälte 23

24 ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning 1 Detta kapitel gäller 1. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), annan diagnos avseende störning av uppmärksamhet eller hyperaktivitet, DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception), autismspektrumtillstånd (t.ex. Aspergers syndrom), Tourettes syndrom, samt 2. psykisk utvecklingsstörning. 24

25 ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning 2 Allvarlig psykisk utvecklingsstörning utgör hinder för innehav. Endast lindrig utvecklingsstörning (IK 55 70) tillåts få körtillstånd. Individuell bedömning. Oftast mogen först vid års åldern. Måttlig svår eller djup IF (IQ<50 kommer knappast ifråga för körkortstillstånd PM ADHD etc Vid dessa funktionsnedsättningar uppmärksamma problem inom följande områden Störning av impulskontroll Nedsatt uppmärksamhet Nedsatt koncentrationsförmåga Påverkat omdöme Tvångsmässig fixering 25

26 PM ADHD etc Den samlade bedömningen skall göras mot bakgrund av Funktionsnedsättningens konsekvenser för det dagliga livet Förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon Förmågan att följa regler och förstå andras beteende i trafiken Kriminalitet. PM ADHD etc Intygsskrivande läkare bör då åtminstone ge uppgifter om När och hur diagnosen ställdes Att det inte förkommit sjukvårdskontakter med anledning av diagnosen på senare år Att farmakologisk behandling inte pågår 26

27 PM ADHD etc Och i övrigt göra en värdering av den körkortssökande när det gäller: Förekomst av allvarlig störning av impulskontroll Förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol, narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon Eventuell brottslighet PM ADHD etc 27

28 ADHD och risiko for ulykker i veitrafikk(töi) Metaanalys 27 studier Relativ risk (RR) för hela ADHD gruppen 1,38 Förare med ADHD tenderar att köra mer än andra förare. Kompenserar man för detta finner man RR 1,30 Som jämförelse är RR för förare med diabetes 1,56 och för hjärt- kärlsjukdom 1,23 och för sömnapné 3,71 Vaa T, Elvebakk B, Fjellestad K (2009) ADHD og risiko for ulykker i veitrafikk. Transportøkonomisk institutt, Risksymptom vid ADHD/DAMP Stark tendens till impulsgenombrott Mycket påtaglig uppmärksamhetsstörning (medicinering?) Samexisterande påtagliga inlärningssvårigheter/intellektuell funktionsnesättning Påtagliga problem inom diagnoskategorierna Trotssyndrom (ODD), Uppförandestörning (CD) eller Antisocial personlighetsstörning Manifesterat missbruk Kriminella handlingar 28

29 Hur kommunicera utredningsresultaten? Skillnad mellan körfärdighet och körlämplighet Viktigt att påpeka att personens erfarenhet och tidigare förmåga inte ifrågasätts! Det är sjukdomens eller skadans konsekvenser i form av nedsatt förmåga till. som gör att patienten inte längre uppfyller hälsokraven. Påpeka att det är för såväl patientens som för andra trafikanters säkerhet som hen inte skall köra bil Hur kommunicera utredningsresultaten Starka reaktioner (olämpligheten ofta inte uppenbar för patienten) Rädsla (hur skall jag klara mig, min partner, livet, sjukdom) Skam (att inte längre duga, att stå utanför) Aggressivitet ilska (att inte bli rättvist bedömd, andra kör mycket sämre, ilskan försvar mot hjälplösheten!) Tid för förklaring/bearbetning Ev ny undersökning efter en tid Diskutera alternativa transportmöjligheter 29