Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?
|
|
- Monica Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan? Dorota Religa, docent i geriatrik Medicinskt ansvarig specialistläkare på Trafikmedicinskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet Dorota.Religa@ki.se Tisdag 8:e september 2015
2 Antalet dödade under personer omkom under 2014: 15 fler än under 2013 som är det år som uppvisat lägst siffra sedan sedan andra världskriget (1944) Målet: högst 220 omkomna i trafiken år
3 Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Orsakerna bakom trafikolyckorna. Unga Medelålders Äldre Bristande erfarenhet Alkohol, narkotika Alkohol Somnar bakom ratten Nedsatt hjärnkapacitet Andra sjukdomar
4 Vänstersväng Typisk dödsolycka hos äldre förare Större kognitiv belastning än högersväng måste processa information från 2 håll samtidigt Hur ska den kognitiva förmågan testas så att denna typ av olyckor förebyggs? Simultantest
5 Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Typisk dödsolycka för äldre bilförare
6 Riktlinjer för bilköring vid olika demensjukdomar saknas EFNS-ENS Guidelines on the diagnosis and management of disorders associated with dementia. Sorbi S, Hort J, Erkinjuntti T, Fladby T, Gainotti G, Gurvit H, Nacmias B, Pasquier F, Popescu BO, Rektorova I, Religa D, Rusina R, Rossor M, Schmidt R, Stefanova E, Warren JD, Scheltens P; EFNS Scientist Panel on Dementia and Cognitive Neurology. Published in Eur J Neurol. 2012
7 Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Huddinge Universitetssjukhus 10 kap. Demens och andra kognitiva störningar: Demens utgör hinder för innehav Innehav i grupp I kan beviljas vid lindrig demens (med intakt omdöme) Allvarlig (ur trafiksäkerhetssynpunkt) kognitiv störning utgör hinder för innehav. (Uppmärksamhet, omdöme, minne, visuospatiala och psykomotoriska funktioner) Omprövning 1 år. Vid lindrig demens samt vid tillstånd med minnesstörning, där demensutveckling kan misstänkas, ska villkor om läkarintyg föreskrivas
8 Bilkörning vid demens Bedömningen ska i första hand göras utifrån en medicinsk undersökning Endast där bedömningen av den medicinska undersökningen ger ett resultat i ett svårbedömt gränsområde bör ett körprov enligt 3 kap. 4 körkortslagen (1998:488) eller annat slag av körtest göras (Transportstyrelsen)
9 Ref: Orvin et al. Comprehensive Prospective Cognitive and Physical Function Assessment in Elderly Patients Undergoing Transcatheter Aortic Valve Implantation 2014 Cardiology
10 Neuropsykologiska tester En testning tar vanligtvis 2 3 timmar och omfattar reaktionsförmåga under olika förutsättningar, uppfattningsförmåga, minne, spatial förmåga, exekutiva funktioner, vägmärkeskunskap, UFOV (useful field of view), samt beteendeobservationer inklusive bedömning av omdöme och förmåga till sjukdomsinsikt.
11 Trafikmedicinskt Centrum En trafikmedicinsk mottagning är ett bra komplement till en minnesmottagning Lättare rekrytera patienter till minnesmottagning om de inte omedelbart och automatiskt blir av med körkortet
12 Problem vid demenssjukdom som kan påverka bilkörning A (activity of daily living) ADL aktiviteter i dagliga livet B (behavioral changes)- beteendestörningar C (cognition) kognitiva störningar D (disease awareness, insight) - sjukdomsinsikt
13 SveDem Svenska Demensregister bland nästan registrerade Utan körkort 26% Med körkort 62% Vet ej 12%
14 Selection of the study population. Patients diagnosed (n=30448) Patients registered by primary care or specialist clinic (n=30387) Patients registered by nursing home (n=11) Duplicates (n=50) Patients residing in private home (n=26954) Patients residing elsewhere e.g., nursing home (n=3433) Patients with information on driver's license (n=22489) Paients with missing information regarding driver's license (n=4465) Patients with driver's license (n=13852) Patients without driver's license (n=8637)
15 How and to Which Extent Physicians Address Driving and Dementia 17% 8% 1% Agreement only Report only Report and agreement None 74%
16 Table 1:1; Associations between patient characteristics and the physician reporting them to the Swedish Transport Agency (STA- Transportsyrelsen) Report to the STA Unadjusted model Adjusted model O.R. (CI 95%) p-value O.R. (CI 95%) p-value Age 0,98 (0,97-0,99) <0,001 0,97 (0,96-0,98) <0,001 Gender (Male) 2,48 (2,16-2,84) <0,001 2,97 (2,52-3,50) <0,001 MMSE Score 0,98 (0,96-0,99) <0,001 0,96 (0,95-0,98) <0,001 Alzheimer's disease (reference) Mixed dementia 0,95 (0,80-1,13) 0,561 0,90 (0,73-1,11) 0,316 Vascular dementia 1,26 (1,06-1,50) 0,008 0,98 (0,77-1,24) 0,849 Dementia with Lewy bodies 0,73 (0,47-1,14) 0,162 0,58 (0,36-0,93) 0,025 Frontotemporal dementia 3,63 (2,73-4,83) <0,001 2,38 (1,61-3,52) <0,001 Dementia with Parkinson's disease 0,80 (0,46-1,39) 0,423 0,60 (0,32-1,11) 0,102 Unspecified dementia 1,31 (1,10-1,56) 0,003 0,92 (0,73-1,16) 0,477 Other 1,87 (1,28-2,75) 0,001 0,81 (0,45-1,44) 0,467
17 Table 1:2; Associations between patient characteristics and the physician reporting them to the Swedish Transport Agency (STA) Report to the STA Unadjusted model Adjusted model O.R. (CI 95%) p-value O.R. (CI 95%) p-value Living alone 1,20 (1,06-1,36) 0,003 1,67 (1,44-1,95) <0,001 Registered by specialist clinic 0,78 (0,68-0,90) <0,001 0,88 (0,72-1,07) 0,195 Neuropsychiatric evaluation 1,22 (1,07-1,39) 0,003 1,35 (1,14-1,6) 0,001 Clock Drawing Test 0,79 (0,65-0,96) 0,018 0,81 (0,64-1,04) 0,096 Number of medications 0,96 (0,94-0,98) <0,001 0,97 (0,94-1,00) 0,041 Cholinesterase inhibitors 0,76 (0,67-0,86) <0,001 0,86 (0,72-1,03) 0,109 NMDA-antagonist 0,92 (0,74-1,13) 0,414 0,89 (0,69-1,15) 0,366 Drugs for cardiovascular risk factors 0,94 (0,83-1,07) 0,377 1,09 (0,92-1,30) 0,331 Antidepressants 0,79 (0,68-0,91) 0,001 0,77 (0,65-0,92) 0,004 Antipsychotics 1,42 (1,09-1,85) 0,009 1,26 (0,91-1,73) 0,160 Anxiolytics 1,14 (0,90-1,44) 0,293 0,87 (0,64-1,20) 0,399 Hypnotics 1,33 (1,12-1,57) 0,001 1,68 (1,37-2,07) <0,001
18 RESULTAT Läkare hade ej vidtagit någon åtgärd i 17 % av fallen. Manligt kön (OR 2,97, p<0.001) och att bo ensam var förknippat med en ökad sannolikhet att bli anmäld till Transportstyrelsen. I jämförelse med Alzheimers sjukdom, påvisades ett liknande samband för frontotemporal demens (OR 2,38, p<0,001), medan ett omvänt förhållande observerades för Lewykropp-demens (OR 0,58, p<0,025).
19 Sammanfattning Bland körkortsinnehavare i SveDem under gjordes en överenskommelse med läkare om bilkörning i 74% av fallen. I 9% fall skickades en anmälan till Transportstyrelsen med begäran om indragning av körkortet. Läkaranmälan till Transportstyrelsen gjordes oftast för patienter med frontotemporal demens och i minst utsträckning för patienter med Lewykroppsdemens. Läkare, i allmänhet, underlåter att vidta någon åtgärd angående bilkörning och demens 17% av patientfallen, vilket strider mot nationella lagar och föreskrifter.
20 Frontotemporal demens utlöser kriminellt beteende Åtta % av patienter begått en kriminell handling under sin sjukdomstid, men de med frontotemporal demens (37,4 procent): stöld, trafikbrott, sexuella trakasserier, olaga intrång, urinering offentligt De kan förstå och verbalisera att det de gjort har varit fel men ändå säga att de skulle göra samma sak igen om de fick möjlighet Låg empatisk förmåga och konsekvensanalys och nedsatt impulshämning Ref: Liljegren M, et al. JAMA Neurology 2014
21 Physicians' Warnings for Unfit Drivers and the Risk of Trauma from Road Crashes Redelmeier et al. NEJM 2012 Totalt patienter fick en medicinsk varning av totalt 6098 läkare Under 3 års baslinje intervall fanns 1430 trafikolyckor där patienten var en förare, jämfört med 273 trafikolyckor under 1 års efterföljande intervall, vilket motsvarar en minskning med cirka 45% i årstakt på krascher per 1000 patienter efter varningen (4,76 vs 2,73, P <0,001)
22 Physicians' Warnings for Unfit Drivers and the Risk of Trauma from Road Crashes. NEJM 2012 Läkarnas varningar till patienter som är potentiellt olämpliga att köra kan bidra till en minskning av efterföljande trauma från trafikolyckor......men de kan också förvärra depressiva besvär och äventyra relation mellan läkare och patient.
23 Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset / Karolinska Institutet Indikationer för Praktiskt körprov Demenssjukdom i mild fas Körerfarenhet som ev kompenserar för brister Oklarheter som kvarstår efter utredningen Anpassning (Remissärende)
24 Tack! Alla SveDem enheter och patienter Prof. Maria Eriksdotter, registerhållare och handledare Prof. Bengt Winblad Joel Lovas läkarstudent Leg. läk Pavla Cermakova, doktorand Dr Seyed-Mohammad Fereshtehnejad Doc. Björn Johansson Dr Catarina Lundberg Dr Kurt Johansson
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Läs merDorota Religa. Körkort
Svenska Demensdagarna 20-21 MAJ 2015 I KARLSTAD Dags att sluta köra bil och jaga, regelverk och olika trafikmedicinska aspekter MD, PhD Docent/Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Körkort Ungefär
Läs merBilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Läs merKliniska aspekter av demenssjukdom
Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se
Läs merTrafikmedicinskt Centrum Karolinska Institutet / Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge
Körkortsmedicinsk utredning Demens/kognitiva störningar Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr, enhetschef Dorota Religa, specialistläkare i geriatrik, överläkare, docent, Karolinska Institutet, Karolinska
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merÅrsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merLove og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Läs merKan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?
Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merMild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?
Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se
Läs merBilkörning och demens
Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska
Läs merUPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Läs merUtredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada. Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje
Utredning av körkortslämplighet efter sjukdom/skada Så här gör vi i TioHundra, Norrtälje Bilkörning en komplex aktivitet Meningsfull aktivitet Har stor betydelse Komplext och krävande Jag som kört prickfritt
Läs merNeuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merPersonerna i SveDem.
Personerna i SveDem. Som har AD och som bor ensamma (majoriteten äldre kvinnor) utreds med färre undersökningar och behandlas mindre ofta med läkemedel för sin Alzheimer men behandlas i större utsträckning
Läs merSveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014
SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenhet PV Primärvårdsenhet SÄBO Särskilt boende BPSD Beteendemässiga och Psykiska
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merDe medicinska kraven i trafiken
De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merFormulär. SveDem Svenska Demensregistret
Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
Läs merHörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Läs merVaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion
6:e nationella konferensen i Kognitiv Medicin, Göteborg, 29 nov 2018 Tema: Exekutiv funktionsnedsättning Vaskulär kognitiv sjukdom subtyper och exekutiv dysfunktion Anders Wallin, professor, överläkare,
Läs merÅrsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merVarför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:
Läs merSveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2012
SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2012 För styrgruppen: Maria Eriksdotter, registerhållare Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Ann-Katrin Edlund, landskoordinator Registercentrum, UCR 1 Innehållsförteckning
Läs merFörhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg
Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg Sigurveig H. Sigurðardóttir, Phd. Fakultetet för socialt arbete, Islands Universitet Att vårda och stödja sina nära, nordiska erfarenheter Såstaholm,
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merKörkortsmedicinska utredningar
Körkortsmedicinska utredningar 2016-05-18, leg psykolog, med dr, enhetschef Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kurs i Trafik-körkortsmedicin, Stora Brännbo 1 Vilka frågor
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merLäkemedel och trafik
Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merOro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merÄldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs mer2015-03-11. Vad säger lagen?
Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum
Läs mer1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7
1 Sammanfattning... 3 2 Kunskapsläge... 4 3 Forskning... 6 4 Att inhämta sakkunskap under förundersökning och rättegång... 7 2 Frågan om somnambulism, och särskilt sexsomni, har blivit aktuell på senare
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merSveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013
SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenheter
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merDen neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merCannabis and the risk of adverse life course outcomes
Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter
Läs merKognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merADHD & SUD; Vad vet vi idag?
Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. behandling
Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merJärnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd. för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten
Hälsokrav för annan personal i spårbunden trafik i konsoliderad form. Ändringar till och med 1 juli 2013 ingår. (Gulmarkerat=BV-FS 2000:4, omarkerat=tsfs 2013:50) Observera att det är den ursprungliga
Läs merDemensvård i Primärvård
Demensvård i Primärvård tema Anders Wimo Adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, Alzhemier s Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs merInformation om Testosteronbrist
Information om Testosteronbrist Inledning Om du är över 40 år har du kanske upplevt förändringar i din kropp och din allmänna hälsa, till exempel viktökning, nedstämdhet, sömnstörningar och minskat intresse
Läs merCDR ja GDS-Fast. (på svenska)
CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merLäkemedel och trafik
1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merThe Physical Environment and the Frail Elderly Planning for
The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for an Empathic Architecture Jonas E Andersson, arch SAR/ MSA, Ph D The School of Architecture and the Built Environment The Royal Institute of Technology
Läs merFysisk aktivitet vid psykossjukdom
Fysisk aktivitet vid psykossjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos, Malmö Adjunkt vid Lunds universitet Psykomotoriska avvikelser vid allvarlig psykisk sjukdom Är det
Läs merAlkohol och droger i trafiken kunskapsläget idag och utmaningar framöver. Åsa Forsman
Alkohol och droger i trafiken kunskapsläget idag och utmaningar framöver Åsa Forsman Förekomst i trafik Rattfylleri med avseende på Alkohol: ca 0,2 procent Illegala droger: finns en studie som visar på
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merXIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merOm kommunikation vid kommunikation om kommunikation.
Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs mer