Vägförvaltningens bokslut Vägförvaltningens interna publikationer 19/2007

Transkript

1 Vägförvaltningens bokslut 2006 Vägförvaltningens interna publikationer 19/2007

2

3 Vägförvaltningens bokslut 2006 Vägförvaltningens interna publikationer 19/2007 Vägförvaltningen Helsingfors 2007

4 Pärmbild: Olli Penttinen Nätpublikation pdf ( ISSN TIEH R-v Publikationen tillhandahålls av Huvudkontoret, ekonomi Fax Telefon VÄGFÖRVALTNINGEN Centralförvaltningen Semaforbron 12 A PB HELSINGFORS Telefon

5 Vägförvaltningens bokslut Innehåll 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ledningens genomgång Verkningar Funktionell effektivitet Verksamhetens lönsamhet Verksamhetens produktivitet Avgiftsbelagda verksamhetens resultat och lönsamhet Samfinansierade verksamhetens kostnadsmotsvarighet Produktion och kvalitetsledning Hantering och utveckling av mänskliga resurser Bokslutsanalys Finansieringsstruktur Budgetens förverkligande Intäkts- och kostnadskalkyl Balansräkning Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen Resultat av utvärderingar Sammanfattning av observerade oegentligheter 27 2 BUDGETUTFALL 28 3 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 32 4 BALANSRÄKNING 33 5 BOKSLUTSBILAGOR 35 6 UNDERSKRIFTER 53

6 4 Vägförvaltningens bokslut 2006

7 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 Ledningens genomgång Vägförvaltningen har förverkligat den trafikpolitik som riksdagen bestämt i budgeten. Vägförvaltningen uppnådde tack vare en sträng resultatstyrning de centrala mål som uppställts på den. Regionala investeringar som stöder samhällsutvecklingen kunde dock inte genomföras enligt behovet. Man har också varit tvungen att skjuta fram många miljöförbättringsåtgärder, såsom grundvattenskydd och bullerbekämpningar. Jordbyggnadsbranschens kostnader ökade med 5 %, vilket minskade väginvesteringar, grundliga förbättringar och förnyanden av beläggningar. Marknadssituationen är inte hettad, utan man har fått tillräckligt många godtagbara anbud på entreprenadförfrågningar. Vägkapitalet minskade som helhet med 183,6 M. Vägförvaltningen ansvarar för km landsvägar Landsvägarna uppgick i slutet av 2006 till kilometer. Trafikarbetet på landsvägarna uppgick 2006 till totalt 34,8 Mrd fordonskilometer. Trafikarbetet har ökat med 26 % på tio år. År 2006 ökade trafiken på huvudvägarna med 2,0 %. För den tunga trafikens del var ökningen 1,3 %. Nyckeltalen i bifogade tabell beskriver omfattningen av landsvägsnätet som erbjuds trafikanterna samt trafikarbetets utveckling i hela landet. Vägnätets längd har bibehållits oförändrad. Gång- och cykelvägar har byggts till ca 50 kilometer årligen och antalet broar har bibehållits oförändrat. Längden belagda vägar har ökat med över 100 km. Trafikarbetet har ökat med knappt en procent. Tabell 1. Utveckling av vägnätets omfattning och trafikarbetet Vägnätets omfattning och trafikarbete Utfall 2004 Utfall 2005 Mål 2006 Utfall 2006 VÄGNÄTETS OMFATTNING (situationen 31.12) Landsvägars längd (km) Beläggningslängd (km) Antalet broar (st.) Gång- och cykelvägars längd (km) Trafikarbete (vägar och gator), mrd. personkm 68,9 69,5 71,0 71,1 Trafiksäkerheten utvecklades gynnsamt. I trafikolyckor på landsvägarna dog 254 människor 2006, vilket är 40 färre än året innan. Däremot minskade inte antalet allvarliga personskadeolyckor jämfört med medeltalet för de fyra föregående åren. Vägförvaltningens trafiksäkerhetsåtgärder har gett resultat, men för att den positiva utvecklingen skall fortsätta förutsätts det förbättringsåtgärder i vägkonstruktionerna, såsom t.ex. mitträcken på livligt trafikerade huvudvägar. Vägförvaltningen har bra planeringsberedskap för dem, men nödvändig finansiering saknas. Vägnätets skick har kunnat bevaras på tillfredsställande nivå, med undantag av broarna, vars skick har försämrats ytterligare. Den dagliga framkomligheten på vägnätet kunde säkerställas tack vare tillräckliga drifts- och underhållsåtgärder, och trafikanterna var relativt nöjda med servicenivån på huvudvägarna. Detta har möjliggjorts av en mångårig satsning enligt strategin på underhåll och grundliga förbättringar av vägar och broar. Däremot var man inte lika nöjd med skicket hos vägnätet av lägre klass.

8 6 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vägförvaltningen uppnådde huvudsakligen väl de resultatmål som kommunikationsministeriet (KM) uppställt. Också de resultatmål som uppställts på Vägförvaltningens egna resultatenheter uppnåddes. De anställda fick 1,4 M i resultatbonus. Stora vägprojekt framskred som planerat. Under verksamhetsåret färdigställdes den första etappen av Tammerfors västra omfartsväg och den andra etappen påbörjades. Förbättringen av sträckan Vichtis - Björneborg på riksväg 2 påbörjades och i Uleåborg startade förbättringen av Kuusamovägen med kommunal finansiering under byggnadstiden. I Helsingfors påbörjade förbättringen av Skogsbackavägen och arbetena på E18 Muurla - Lojo och trafikförbindelserna till Nordsjö hamn fortsatte i rask takt. Riksdagen beslutade i budgeten för 2007 om finansiering av sex nya väginvesteringar. Samtidigt förutsatte riksdagen att anslagsramen dimensioneras på en tillräcklig nivå med tanke på en långsiktig utveckling. Den s.k. Vuoria arbetsgruppen, som kommunikationsministeriet tillsatt, föreslog långsiktiga beslut om trafikledsinvesteringar samt att nya finansieringsmodeller tas i bruk och att det ges en trafikpolitisk redogörelse till riksdagen. Vägförvaltningen förbättrade sin produktivitet. Organisationen förnyades genom att bl.a. kundservicen koncentrerades riksomfattande till ett ställe. Antalet anställda minskade som planerat, men de målsatta minskningarna av arbetsinsatsen, som godkänts i produktivitetsprogrammet, är fortfarande utmanande och förutsätter fortsatt utveckling, nya verksamhetsmodeller och förnyande av organisationsstrukturen. Vägförvaltningen påbörjade tillsammans med andra trafikledsverk förberedelserna för att ta i bruk ett nytt, gemensamt verksamhetsstyrningssystem. De centraliserade ekonomi- och personaladministrationsuppgifterna överförs till statskontoret Personalens belåtenhet bibehölls på god nivå bland alla förändringar. Upphandlingsförfarandet har utvecklats i samarbete med branschen. Också serviceproducenternas belåtenhet har bibehållits på god nivå enligt kundenkäterna. 1.2 Verkningar Vägförvaltningen främjade med sin verksamhet de samhälleliga verkningarna inom KM:s förvaltningsområde, genom att den dagliga trafiksmidigheten tryggades, säkerheten förbättrades och de skadliga miljökonsekvenserna minskades. Funktionsdugligheten för trafiken och transporterna tryggades. Den dagliga servicenivån inom trafiken säkerställdes med riksomfattande enhetliga riktlinjer för drift. Driften upphandlas av entreprenörer med långvariga avtal, där man inte har gjort några väsentliga servicenivåkorrigeringar. Lokalt förändrade servicebehov har beaktats i granskningar enligt entreprenad. Också kvalitetssäkringen av entreprenaderna har ökats. Trafikledningen har integrerats till en del av väghållningen och FoUverksamheten enligt KM:s resultatmål. FoU-arbetet inom trafikledningen har gjorts inom ramarna för ett eget temaprogram för trafikledningen. I FoUprogrammet 2007 finns som ett nytt tema forskningsprogrammet "Intelligent trafik", som är gemensamt för hela trafiksektorn och som leds av Vägförvaltningen.

9 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7 Vägförvaltningen gör ett mångårigt investeringsprogram för att förbättra funktionsdugligheten på huvudvägarna med hjälp av trafikledning inom huvudstadsregionen och har satsat på att genomföra programmet Dessutom färdigställdes en betydande trafiktelematiksträcka från Lojo till Ring III i samband med E18-projektet Lojo - Lojoåsen. Beläggningarnas skick har kunnat förbättras en aning på både huvudvägnätet och vägnätet av lägre klass. Trafikanterna är nöjda med huvudvägarna, medan situationen på vägnätet av lägre klass anses vara bara tillfredsställande. På cirka 75 % av stomvägnätet (3 067 km) kunde man köra smidigt och tryggt (hastighetsbegränsning 100 km/h). Visserligen förekom också betydande smidighetsbrister. Trafikstockningarna är värst på ringvägarna inom huvudstadsregionen och inom några andra stadsregioner. Dessutom orsakade den ökande tunga trafiken vid gränsstationerna i Vaalimaa och Nuijamaa betydande smidighets- och säkerhetsproblem, som sträckte sig långt in i landet. Vägförvaltningen främjade trafiksäkerheten enligt målet. Vägförvaltningen uppnådde med egna åtgärder den kalkylmässiga minskningen av personskadeolyckorna, som ministeriet uppställt som mål, bl.a. genom att stöda kameraövervakningen och sänka hastighetsbegränsningarna enligt ministeriets allmänna anvisningar. Statsrådet fattade på våren ett principbeslut om att förbättra trafiksäkerheten. Riktlinjerna har uppdaterats i riktlinjerna och planeringsprinciperna för väghållningen. Vägförvaltningen har satsat på trafiksäkerhetsundersökningar tillsammans med kommunikationsministeriet, Trafikskyddet och Fordonsförvaltningscentralen för att hitta effektiva metoder. Samarbetet med Trafikcentralen och Nödcentralsverket har intensifierats så att Nödcentralsverket meddelar om viktiga trafikolyckor omedelbart till Trafikcentralen, som ger ett trafikmeddelande till Rundradion. Med detta förfaringssätt strävar man efter att begränsa uppkomsten av ytterligare skador under störningen. Miljöbelastningen minskades. Vägförvaltningen uppdaterade sitt eget miljöprogram utgående från miljöprogrammet för KM:s förvaltningsområde. Miljösynpunkterna har integrerats till en del av riktlinjerna för väghållningen och funktionskraven för entreprenadhandlingarna. Miljöfrågorna har också lyfts fram i Vägförvaltningens FoU-program. Vägförvaltningen har enligt de resultatmål som ministeriet ställt upp gjort ett nytt, mångårigt investeringsprogram för att genomföra brådskande grundvattenskydd. Programmet börjar genomföras De sista projekten (7 km) i Vägförvaltningens föregående centraliserade program för grundvattenskydd färdigställdes För halkbekämpning på landsvägarna användes ton salt, vilket är klart lägre än nivån under de föregående åren. Bullerbekämpning genomfördes som en del av utvecklingsprojekt på vägnätet och riksomfattande prioriterade temaprojekt.

10 8 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.3 Funktionell effektivitet Väghållningsstrategin och resultatmålen styrde användningen av anslag. Basväghållningsanslagen riktades enligt strategin till att trygga den dagliga framkomligheten på vägarna, sköta om vägnätets skick och förbättra trafiksäkerheten. Väghållningsåtgärderna poängterades enligt de resultatmål som KM ställt upp för Vägförvaltningen. Största delen av väghållningsfinansieringen kom från basväghållningsmomentet, men man hade också att tillgå finansiering av Europeiska Unionens regionutvecklingsfond, inrikesministeriet och TE-centralerna samt Kajanalands utvecklingspengar. Riksdagen fattade separat beslut om utvecklingsinvesteringar projektvis. Tabell 2. Vägförvaltningens utgifter enligt produkt (milj. euro) Vägförvaltningens utgifter enligt produkt Vinterväghållning Drift av trafikmiljön Drift av grusvägar Färjetrafik Drift totalt Beläggningar Vägkonstruktioner Broar Utrustning och anordningar Förbättring av trafikmiljön Underhåll och ersättande investeringar totalt Utbyggnadsinvesteringar inom basväghållning Nyinvesteringar inom basväghållning Utvecklingsinvesteringar (inkl. Nordsjö) Anskaffnings- och driftsutgifter för markområden Väginvesteringar totalt Preliminär planering och utredningsplanering Väg- och konstruktionsplaner Trafikledning Administration Serviceprojekt och anpassning Utgifter totalt (brutto) Vägförvaltningens intäkter Utgifter totalt (netto) Utgifter för drift av trafikmiljön har överförts på beläggningsutgifterna cirka milj. euro/år under Servicenivån för drift ändrades inte väsentligt Utgifterna för de långvariga driftsentreprenaderna är bundna till jordbyggnadskostnadsindex. Kostnaderna har redan under två år stigit med över 5 % per år, men genom konkurrensutsättning har en del av kostnadsökningen kompenserats. Utgifterna för underhåll minskade från året innan. Det har använts mindre pengar än året innan särskilt för förnyande av beläggningar och ersättande investeringar för vägkonstruktioner. Finansieringen av reparationer av broar har ökats systematiskt redan under flera års tid, men dock inte ännu tillräckligt med tanke på broarnas skick.

11 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 9 Basväghållningsinvesteringarna ökade en aning från föregående år. Detta berodde främst på en tilläggsfinansiering av engångskaraktär som riksdagen beviljade för projekt i temaprogrammen. Behovet av finansiering av regionala investeringar var dock mångfaldigt i förhållande till finansieringen. De årliga utgifterna för utvecklingsinvesteringar minskade när sex stora projekt färdigställdes i slutet av 2005 och inga nya påbörjades förrän i slutet av 2006 (rv 2 Vichtis - Björneborg, lv 100 Skogsbackavägen och rv 3 etapp 2 av Tammerfors västra ringväg). Dessutom sköter Uleåborgs stad om finansieringen av rv 20 Hintta - Korvenkylä under byggnadstiden. Utgifterna för markanskaffningar ökade. Det användes klart mera pengar än åren innan på grund av ökad kostnadsnivå och snabbare inlösningsförrättningar. Planeringen av investeringar försvårades på grund av den osäkra finansieringen. Planberedskapen har hållits på god nivå för stora utvecklingsprojekts och temaprogramprojekts del, vilkas realiseringstidsplan och finansiering har kunnat säkerställas. För övrigas del är lagret av färdiga planer litet. Utan en tillräcklig planberedskap är möjligheterna att reagera på plötsliga trafikmässiga problem dåliga. Det ena av de två interna resultatmålen som uppställts för Vägförvaltningens funktionella effektivitet uppnåddes. Av Vägförvaltningens interna resultatmål förverkligades effektiveringen av resursanvändningen på samarbetsområdena, vilket ledde till ökad användning av gemensamma resurser och till kostnadsinbesparingar samt till att vägdistrikten ökade de gemensamma anskaffningarna. Däremot uppnåddes inte målet att utveckla väghållningsmarknaderna helt, eftersom serviceproducenternas belåtenhet inte förbättrades enligt målet Verksamhetens lönsamhet Ministeriet styrde verksamhetens lönsamhet med resultatmål och följbara mätinstrument. KM uppställde två resultatmål för lönsamheten (enhetsutgifter för drift och underhåll samt administrationsutgifter) och tre följbara mätinstrument (väginvesteringar i förhållande till avskrivningar, antalet godkända anbud och antalet anställda). Vägförvaltningen följde också med hur processernas produktivitet, satsningar och prestationsförmåga utvecklades med mätinstrument processvis. Tabell 3. Utveckling av mätinstrument för lönsamhet Mål och följbara mätinstrument Utfall 2004 Utfall 2005 Mål 2006 Utfall 2006 Väginvesteringar i förhållande till avskrivningar (%) Enhetsutgifter för drift och underhåll ( /km) Antal godkända anbud (st/entreprenadförfrågan) 4,5 4,8 4,5 4,8 Administrationsutgifter (M ) ,5 69,4 Antal anställda (fast anställda 31.12)

12 10 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE För drift, underhåll och administration av vägnätet ( km) användes basväghållningsanslag /vägkilometer. Mätinstrumentet beskriver verksamhetens lönsamhet, men också den mängd finansiering som reserverats för dessa åtgärder. De sänkta enhetskostnaderna förklaras främst med att det har programmerats att användas mindre finansiering för underhåll än under åren innan. Resultaten av konditionsmätningarna visar dock att servicenivån på vägarna har kunnat bevaras. Vägförvaltningens utgifter enligt målet för administrationsutgifterna (FoUutgifter och datasystemsinvesteringar ingår inte) var cirka 69,4 M. De gjorda investeringarna räckte inte till för att bevara vägkonstruktionernas värde. Väginvesteringarnas andel av avskrivningsvärdet, som beskriver vägnätets slitage, var bara 69 %. På entreprenadförfrågningarna fick man i medeltal 4,8 anbud, liksom Mätinstrumentet beskriver hur marknaderna fungerar. Antalet fast anställda vid Vägförvaltningen minskade nästan som planerat Verksamhetens produktivitet Kommunikationsministeriet ställde inte upp något resultatmål för Vägförvaltningens produktivitet 2006, men Vägförvaltningen utvecklade 2006 ett mätinstrument för produktiviteten som en del av förvaltningsområdets gemensamma projekt. Vägförvaltningens produktivitet har sedan 2000 räknats med mätinstrumentet, som bestämts i ovan nämnda projekt. Produktiviteten har bestämts skilt för arbetsproduktiviteten och totalproduktiviteten. På basis av detta uppställde ministeriet år 2007 för Vägförvaltningen mål för arbetsproduktiviteten (3 %) och totalproduktiviteten (2 %). Enligt beräkningarna har Vägförvaltningens produktivitet utvecklats positivt Enligt preliminära beräkningar förbättrades både arbetsproduktiviteten och totalproduktiviteten Tabell 4. Utveckling av mätinstrument för produktiviteten Förändring på årsbasis Arbetsproduktivitet 404 % 0,7 % 0,7 % 4,8 % 4,2 % 1,0 % Totalproduktivitet 2,1 % 8,8 % 0,6 % 5,6 % -0,2 % 2,0 % Vägförvaltningen förberedde sig för att förbättra produktiviteten och säkerställa kompetensen genom att man i slutet av 2006 påbörjade ett projekt för att verkställa verksamhetsmodellen, där man utvärderar möjligheterna att koncentrera Vägförvaltningens funktioner och öka köptjänsterna. I detta nu sköts den operativa trafikstyrningen, skadeersättningsfrågorna, vägkantsteknologin, administreringen av EU-frågor, färjeverksamheten, småvägsfrågorna, specialtransporttillstånden, traditionsverksamheten samt kundservicens kontaktcentral och tillståndstjänster centraliserat inom Vägförvaltningen. Dessutom påbörjades ett utredningsarbete för att förnya Vägförvaltningens områdesindelning och befogenhet.

13 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 11 Vägförvaltningen följer med processernas prestationsförmåga. För att utvärdera hur produktiviteten för Vägförvaltningens egen verksamhet har utvecklats utvidgades mätinstrumenten 2006 till att omfatta processernas produktivitet. Det finns behov att utveckla mätinstrumenten ytterligare (bilaga 18). Antalet beviljade tillstånd och myndighetsbeslut vid kundservicen har ökat med 15 %. År 2006 uppgick de till över Den genomsnittliga handläggningstiden för kundrespons har förlängts från 5,5 dygn till 6,7 dygn. Projektplaneringens andel av upphandlingsvärdet har minskat från 3,6 % till 2,8 %. Växelverkan har lyckats väl, eftersom det bara för 5 % av de framlagda vägplanerna framställdes besvär. Situationen försämrades dock jämfört med Mätinstrumenten för upphandling visar att marknaderna fungerar väl och att serviceproducenternas belåtenhet har bibehållits på god nivå, även om den har minskat en aning. Upphandlingskostnaderna är mindre än 2 % av investeringsutgifterna. För stödprocessernas (kundrelationer, ekonomi, personal, dataadministration) del visar mätinstrumenten att verksamheten har blivit effektivare, men särskilt serviceutgifterna inom dataadministrationen ökar Avgiftsbelagda verksamhetens resultat och lönsamhet De offentligrättsliga prestationerna visar underskott Vägförvaltningens offentligrättsliga prestationer består av specialtransporttillstånd och andra tillstånd som gäller landsvägar. Kostnadsmotsvarigheten av de offentligrättsliga prestationerna har visat underskott under många år. År 2006 var underskottet 0,21 M. Priserna på prestationerna har höjts stegvis, i medeltal med 7 % i förordningen om avgifter (1106/2004) som trädde i kraft i början av 2005 och i medeltal med 16 % i förordningen om avgifter 2006 (978/2005). Intäkterna av de offentligrättsliga prestationerna, 1,6 M, var större än målsättningarna och året innan. Prishöjningarna på prestationerna syns klart i kalkylen. Eftersom kostnaderna har hållits på 2005 års nivå har kostnadsmotsvarighetsprocenten förbättrats från 2005 och stigit till 88,4 %. Siffrorna för 2005 och 2006 är jämförbara, eftersom det inte har skett några förändringar i anvisningarna för kostnadsmotsvarighetskalkylen under året. År 2005 gjordes några förändringar, varför siffrorna för 2004 och 2005 inte är helt jämförbara.

14 12 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Tabell 5. Vägförvaltningens offentligrättsliga prestationer Offentligrättsliga intäkter och kostnader Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Mål 2006 Intäkter försäljningsintäkter av avgiftsbelagd verksamhet övriga intäkter av avgiftsbelagd verksamhet /. rättelseposter för intäkterna Särkostnader material, förnödenheter och varor personalkostnader hyror inköp av tjänster övriga särkostnader Driftsåterstod Andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner avskrivningar räntor övriga gemensamma kostnader Totalkostnader UNDERSKOTT (-) Kostnadsmotsvarighetsprocent 78,1 % 79,9 % 88,4 % 86,1 % De företagsekonomiska prestationerna visar överskott Intäkterna av de företagsekonomiska prestationerna var 1,3 M och kostnaderna 0,5 M. Av intäkterna utgjordes cirka 87 % av hyresintäkter av utomstående för rastplatser och fastigheter. Hyresintäkterna kommer att minska också under de kommande åren eftersom Vägförvaltningens hyresintäkter huvudsakligen består av hyresintäkter av rastplatser som blivit kvar hos Vägförvaltningen vid besittningsöverföringar. Försäljningsintäkterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga intäkter var mindre än målsättningarna och året innan på grund av att Vägförvaltningen ordnade färre kurser och sålde mindre marksubstans. På grund av den minskade kursverksamheten var också inköp av tjänster mindre 2006 än 2005.

15 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 13 Tabell 6. Vägförvaltningens företagsekonomiska prestationer Företagsekonomiska intäkter och kostnader Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Mål 2006 Intäkter försäljningsintäkter av avgiftsbelagd verksamhet övriga intäkter av avgiftsbelagd verksamhet hyror och bruksavgifter /. rättelseposter för intäkter Särkostnader material, förnödenheter och varor personalkostnader hyror inköp av tjänster övriga särkostnader Driftsåterstod Andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner avskrivningar räntor övriga gemensamma kostnader Totalkostnader ÖVERSKOTT (+) Kostnadsmotsvarighetsprocent 210 % 230 % 280 % 277 % Samfinansierade verksamhetens kostnadsmotsvarighet Vägförvaltningen har ingen samfinansierad verksamhet, dvs. frivillig verksamhet som inte hör till Vägförvaltningens myndighetsverksamhet. Ministeriet har inte heller uppställt några mål för den samfinansierade verksamheten. Att utomstående deltar i finansieringen av projekt enligt en överenskommen finansieringsandel ändrar inte verksamhetens karaktär från lagstadgad myndighetsverksamhet till frivillig verksamhet. De finansieringsandelar som utomstående betalar utgör inte intäkter i kostnadsmotsvarighetskalkylens mening. Också TEN-stöd för väginvesteringar och stöd till FoU-projekt, som EU betalar, betalas huvudsakligen i efterskott när projekten är färdiga, varför det är omöjligt att rikta intäkterna och kostnaderna till samma år. 1.4 Produktion och kvalitetsledning Kommunikationsministeriet ställde upp mål för servicenivån och säkerheten. För miljökonsekvenserna ställde ministeriet upp flera mätinstrument som skall följas. Dessutom ställde Vägförvaltningen upp ett internt resultatmål för resultatenheterna gällande värdenätverkets belåtenhet.

16 14 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Tabell 7. Utveckling av mätinstrument för produktion och kvalitetsledning Resultatmål och mätinstrument som följs Utfall 2004 Utfall 2005 Mål 2006 Utfall 2006 Servicenivå Smidigt och säkert stomnät (%) Dåliga och mycket dåliga belagda vägar (km) Förnyande av beläggningar (km) Dåliga och mycket dåliga broar (st) Grundliga förbättringar av broar (st) Dåliga och mycket dåliga grusvägar (km) Mängden tjällossningsbegränsningar (km) Grundliga förbättringar av tjälskadade vägar (km) Dåliga och mycket dåliga gång- och cykelvägar (km) Trafikanternas belåtenhet med huvudvägar 3,60 3,67 3,6 3,72 Trafikanternas belåtenhet med övriga vägar 2,8 3,05 2,7 3,05 Trafikanternas belåtenhet med vinterväghållning 3,4 3,4 3,4 3,54 Säkerhet Omkomna i trafiken på landsvägar Personskadeolyckor på landsvägar Minskning av personskadeolyckor ,4 Minskning med basväghållningsåtgärder ,5 Minskning med utvecklingsinvesteringar ,9 Miljö Saltanvändning för halkbekämpning (ton) Utsatta för buller över 55 dba (invånare) *) CO 2 -utsläpp, vägar och gator (1990=100) **) Brådskande behov av grundvattenskydd *) Mätresultatet från Följande mätning **) VTT:s uppdaterade uppgifter från 2005 (utfallen korrigerade retroaktivt) Servicenivån förverkligades mycket bra i fråga om smidigheten på stomnätet samt vägarnas och broarnas skick. Målet för maximimängden broar i dåligt skick förverkligades, men trots det försämrades broarnas totala skick med 3,7 % mätt enligt summan skadepoäng. Trafikanternas belåtenhet var på god nivå och utvecklades positivt. De mål som ministeriet uppställt nåddes enligt de givna ekonomiska ramarna, men samtidigt sjönk värdet på vägkapitalet. Man har således satsat på skicket på egendomens bekostnad. De åtgärder som vidtagits för att förbättra trafiksäkerheten uppfyllde de mål som ställts på säkerhetseffekterna. Också antalet omkomna i trafiken på landsvägar var klart färre än , även om antalet allvarliga olyckor inte minskade. Största delen av trafiksäkerhetseffekterna uppnåddes med kameraövervakning, vibrerande kantlinjer och andra mindre investeringar i trafikmiljön samt med sänkta hastighetsbegränsningar. De nyckeltal som beskriver miljöns tillstånd utvecklades gynnsamt. Användningen av salt för halkbekämpning kunde minskas från året innan. Väglagsförhållandena var exceptionellt svåra vintern , medan de var normala vintern Grundvatten skyddades på en 7 km lång sträcka enligt finansiering i det centraliserade programmet. Antalet invånare som utsätts för buller mäts med fem års mellanrum och därför kan man inte följa upp det årligen. CO 2 -utsläppen har varit på samma nivå under flera år. VTT har retroaktivt korrigerat siffrorna för

17 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15 Belåtenheten för Vägförvaltningens interna värdenätverk förverkligades, eftersom resultatenheterna skötte om de överenskomna intressentförhållandena systematiskt. År 2006 gjordes ingen undersökning om intressenternas belåtenhet. 1.5 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Hanteringen av mänskliga resurser mättes med resultatet av EFQMutvärderingen och serviceproducenternas belåtenhet, som inte helt nådde de uppställda målen, samt med de anställdas belåtenhet, som förverkligades. Finansieringen av FoU-programmet var lite mindre än planerat. Vägförvaltningen uppställde som internt resultatmål för vägdistrikten att förbättra organisationens skicklighet. Målet var att genomföra de förbättringsobjekt som kommit fram vid självutvärderingen Vägdistrikten lyckades väl i sin uppgift. Tabell 8. Utveckling av mänskliga resurser Resultatmål och mätinstrument som följs Utfall 2004 Utfall 2005 Mål 2006 Utfall 2006 HANTERING AV MÄNSKLIGA RESURSER EFQM -utvärderingens resultat (0-1000) ca 450 Serviceproducenternas belåtenhet (0-100) Arbetstillfredsställelse (1-5) 3,3 3,4 3,4 3,4 FoU-utgifter av basväghållningsutgifterna (%) 0,78 0,93 0,8 0,7 Bifogat finns i tabellform en sammanfattning av nyckeltalen för personalbokslutet. Nyckeltalen beskriver hur de anställdas antal, struktur, arbetsinsats, arbetshälsa och kompetens har utvecklats. Vägförvaltningens personal minskade, om än inte i takt med statens produktivitetsprogram. Antalet fast anställda uppgick i slutet av året till 948 och den utförda arbetsinsatsen inklusive visstidsanställda till 971 årsverken. De anställdas medelålder steg med 0,6 år och var i slutet av året 50,8 år. Utvecklingen av Vägförvaltningens kompetens syns i indexet för utbildningsnivån, som steg redan andra året i följd. De anställdas arbetstillfredsställelse har bevarats på samma goda nivå som åren innan och antalet sjukfrånvaron har minskat från föregående år. Vägförvaltningen iakttog en måttlig rekryteringspolicy enligt personalplanen från 2004.

18 16 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Tabell 9. Nyckeltal i personalbokslutet Nyckeltal Antalet anställda fast anställda visstidsanställda Antalet anställda sammanlagt förändring % 2,9 % 3,6 % 0,4 % Årsverken Medelålder (år) 50,0 50,2 50,8 Utbildningsnivå, index (1-8) 5,0 5,1 5,2 Antalet heltidsanställda Antalet deltidsanställda Utförd arbetstid (% av den regelbundna årsarbetstiden) 81,8 % 81,8 % 81,2 % Arbetskraftskostnader totalt (M /år) 48,03 47,05 48,01 Löner för utförd arbetstid (M ) 29,2 29,1 30,7 Lönernas andel av arbetskraftskostnaderna 60,7 % 61,9 % 64,0 % Indirekta arbetskraftskostnader M 6,5 6,5 6,6 % -andel av lönerna för utförd arbetstid 22,2 % 22,2 % 21,4 % Index för arbetstillfredsställelse (1-5) 3,3 3,4 3,4 Omsättning Omsättning, de som avgått (personer) % av de anställda 6,3 % 4,9 % 3,2 % Omsättning, de som kommit % av de anställda 2,7 % 2,0 % 1,7 % Gått i invalidpension % av de anställda 0,3 % 0,8 % 0,3 % Sjukfrånvaro (dagar/årsverke) 8,7 9,7 9,4 Företagshälsovårdskostnader ( /årsverke) Utbildning och utveckling ( /årsverke) Utbildning arbetsdagar/årsverke Personalvärde (M ) 351,2 344,3 377,3

19 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Bokslutsanalys Finansieringsstruktur Vägförvaltningens verksamhet finansieras från många olika moment i statsbudgeten och en del av utgifterna täcks genom fakturering. Tabell 10. Vägförvaltningens budgetfinansiering (euro) Budgetfinansiering Budgeten 2006 (budgeten + tilläggsbudgeterna) Anslag från tidigare år Att tillgå totalt Använt och influtit Inrikesministeriets förvaltningsområde, regionutveckling ERUF:s deltagande i EU:s strukturfondsprogram Kajanalands utvecklingspengar Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Väghållning och utveckling av vägnätet Basväghållning inkomster utgifter Vägnätets utvecklingsinvesteringar inkl. byggandet av trafikleder till Nordsjö hamn samt väglagsenliga markanskaffningar och ersättningar Statens finansieringsandel av EU:s strukturfonder inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde Statsbidrag Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar Vissa statsbidrag/mobilia-stiftelsen Förvaltningsområdets momsutgifter Arbetsministeriets förvaltningsområde, verkställandet av arbetskraftspolitiken, sysselsättningsutbildnings- och specialåtgärder Budgetfinansiering totalt Största delen av Vägförvaltningens utgifter finansierades från budgetens moment (Vägförvaltningen). En betydande del av finansieringen kommer också från moment (Övriga utgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde) bl.a. Nordsjö, moms och ERUF-nationell andel. Kommunikationsministeriet har gett Vägförvaltningen i uppgift att bygga trafiklederna till Nordsjö hamn och ställt med kontoindelningen dessa anslag till Vägförvaltningens förfogande. Ministeriet har dessutom bestämt om den nationella finansieringsandelen för ERUF-projekt på basis av projektförslag från landskapens samarbetsgrupper.

20 18 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Från överföringsmomentet finansierades underhåll och förbättring av enskilda vägar. Med anslaget finansierades under verksamhetsåret också utbildningen av vägdisponenter för enskilda vägar samt handledning av väglag. Kommunernas finansieringsandelar har huvudsakligen nettats till basväghållningsanslagen. Däremot har kommunernas finansieringsandelar i stora utvecklingsinvesteringar som riksdagen beslutat om huvudsakligen budgeterats på investeringsmomentet som utgift och på momentet övriga inkomster inom KM:s förvaltningsområde som inkomst. Från inrikesministeriets huvudklass finansieras investeringar som stöder regionutvecklingen och som godkänts i Europeiska regionutvecklingsfondens målprogram och Interreg-program samt väghållningen som helhet för Kajanalands landskaps del. Vägförvaltningen fakturerar TE-centralerna för finansieringsbeslut, enligt vilka Vägförvaltningen genomför sysselsättningsprojekt och projekt enligt EUprogram. Dessutom fås finansiering av TE-centralerna för kostnader för att stödsysselsätta arbetslösa Budgetens förverkligande Avtalsfullmakter Vägförvaltningen hade avtalsfullmakter på 398 M på olika moment, varav 299 M bands med avtal. I 2006 års första tilläggsbudget beviljades en ny avtalsfullmakt på moment Basväghållning 1,8 M (2,2 M inkl. moms) för byggande av väg till Suurikuusikko gruvområde. I den andra tilläggsbudgeten minskades avtalsfullmakten på moment för projektet rv 4 Jyväskylä - Kirri och ökades för projektet rv 2 Vichtis - Björneborg med 10 M. Tabell 11. Fullmakter och deras användning (milj. euro) Moment, som fullmakten hänför sig till ERUF:s deltagande i EU:s strukturfondsprogram Nya fullmakter Nya fullmakter Totalt Använt Icke använt 6,740 0,641 7,381 4,851 2, Basväghållning 1,800 1,800 1, Vissa vägprojekt 137, , , ,971 26, , Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelfinansieringsprojekt Statens finansieringsandel av EU:s strukturfonder Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn 59, ,868 59,041 13,784 1,862 15,646 10,124 5,522 66,172 66,172 60,759 5,413 Totalt 160, , , ,373 98,969

21 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 19 Anslags- och inkomstbudgetförändringar I den första tilläggsbudgeten beviljades på moment Basväghållning 1,68 M, moment Vissa vägprojekt 2,889 M och moment Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn 10 M. Inkomster budgeterades till på moment Vägförvaltningens inkomster 1,68 M och moment Övriga inkomster inom KM:s förvaltningsområde 6,9 M. I den andra tilläggsbudgeten beviljades på moment Basväghållning 3,56 M och moment Väglagsenliga markanskaffningar och -ersättningar 10 M. Tilläggen på basväghållningen berodde på trafikregleringar vid Vaalimaa gränsstation och ökade markinlösningskostnader samt tidigareläggning av förrättningar. På motsvarande sätt minskades från moment Vissa vägprojekt 8,7 M på grund av framskjutna arbeten och uppkomna kostnadsinbesparingar. Från moment Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn minskades 4,2 M på grund av att arbeten skjutits fram. Användning av anslag Under verksamhetsåret fanns det sammanlagt 637,2 M i basväghållningsanslag, varav 46,0 M överfördes till följande år. Det överförda saldot var lika stort som året innan. Största delen av saldot orsakades av investeringsprojekt som inte kunde genomföras som planerat. Dessutom beviljade riksdagen i tilläggsbudgeten i slutet av året tilläggsfinansiering för investeringar som av arbetstekniska orsaker sköts fram till På basväghållningsmomentet samlades inkomster 7,8 M mera än vad som hade budgeterats. Detta berodde på att kommunerna deltog mera i kostnaderna för vägprojekt än vad som hade antagits. Från andra överföringsanslagsmoment blev det kvar saldon enligt följande: moment Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar 6,2 M, moment Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelfinansieringsprojekt 0,8 M. Av Kajanalands utvecklingspengar blev 0,4 M kvar. Anslagen används för utgifter Statsbidraget för underhåll och förbättring av enskilda vägar är ett treårigt överföringsanslag och det används alltid helt och hållet även om saldot som överförs till ett annat år är cirka 6 M. Vägförvaltningen förband sig till 96 % av bidragen för enskilda vägar 2006 redan under det år bidraget beviljades. Annan användning Regionala investeringar genomfördes som EU-strukturfondsprojekt från inrikes- och kommunikationsministeriets moment sammanlagt cirka 15,9 M. Dessutom fick man för EU-program och andra sysselsättningsprojekt cirka 8 M av TE-centraler. För momsutgifter användes cirka 151,7 M, vilket är nästan lika mycket som året innan. Vägförvaltningen använde 0,2 M finansiering av TE-centraler för sysselsättnings-, utbildnings- och andra ändamål.

22 20 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Intäkts- och kostnadskalkyl Vägförvaltningens intäkter var 20 M och kostnader M. Underskottet var således M. Intäkterna av verksamheten bibehölls på samma nivå som året innan, men kostnaderna minskade med 30,8 M. De extraordinära intäkterna minskade från 2005 med nästan 40 M. Sammantaget minskade underskottet med 15 M från året innan. Tabell 12. Vägförvaltningens intäkts- och kostnadskalkyl (milj. euro) Intäkts- och kostnadskalkyl Förändring 2006/2005 Intäkter av verksamhet 20,2 20,4-0,2 Kostnader för verksamhet -927,2-896,4-30,8 Återstod I -907,0-876,0-31,0 Finansiella intäkter och kostnader -3,3-2,5-0,8 Extraordinära intäkter och kostnader -2,8-42,0 39,2 Återstod II -913,1-920,4 7,4 Överföringsekonomins intäkter och kostnader -3,4-3,6 0,2 Återstod III -916,5-924,0 7,6 Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter -158,3-165,4 7,1 Räkenskapsperiodens intäkts- /kostnadsåterstod , ,4 14,7 Intäkter av verksamhet Av Vägförvaltningens intäkter av verksamheten 20,2 M var 15,7 M kommuners finansieringsandelar och resten hyror, intäkter från tillstånd enligt lagen om betalningsgrunder och intäkter av försäljning av egendom. Intäkterna av verksamheten bibehölls nästan på samma nivå som 2005, även om hyresintäkterna minskade som en följd av att Vägförvaltningen avstått från besittningen av många depåfastigheter. Kostnader för verksamhet Vägförvaltningens kostnader för verksamheten var cirka 927,2 M. Ökningen från året innan var cirka 30,8 M. Kostnadsstrukturen bibehölls nästan oförändrad med beaktande av det ändrade bokföringsförfarandet. Av kostnaderna för verksamheten bestod 66 % av avskrivningar och 26 % av inköp av tjänster. Inköpen av tjänster minskade med 424,1 M. Minskningen berodde huvudsakligen på det ändrade noteringsförfarandet för vägkonstruktioner (notering direkt i balansräkningen från och med ). Om investeringsutgifterna för vägkonstruktioner fortfarande hade noterats som inköp av tjänster, hade deras totala mängd 2006 varit sammanlagt 644,2 M. Inköp av tjänster noterades som kostnader till ett värde av 239,9 M, varav största delen bestod av utgifter för drift av vägnätet. Avskrivningarna ökade med 25,7 M. Personalkostnadernas andel av kostnaderna för verksamheten var 5,3 %, när den året innan var 5,4 %. Personalkostnaderna uppgick till 48,8 M, en ökning med 0,1 M jämfört med 2005.

23 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 Tabell 13. Förändringar i Vägförvaltningens kostnader (milj. euro) Kostnadspost Bokslutet 2006 Bokslutet 2005 Förändring 2006/2005 Material och förnödenheter 11,5 10,8 0,7 Personalkostnader 48,8 48,7 0,1 Hyror 6,4 6,7-0,3 Inköp av tjänster 239,9 664,0-424,1 Övriga kostnader 4,9 4,7 0,2 Tillverkning för eget bruk -428,5 428,5 Avskrivningar 615,7 590,0 25,7 Kostnader för verksamhet totalt 927,2 896,4 30,8 Finansiella intäkter och kostnader 3,3 2,5 0,8 Extraordinära intäkter och kostnader 2,8 42,0-39,2 Överföringsekonomins intäkter och kostnader 3,4 3,6-0,2 Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter 158,3 165,4-7,1 Räkenskapsperiodens kostnader totalt 1 095, ,9-14,9 Finansiella intäkter och kostnader De finansiella kostnaderna var större än året innan. Ökningen berodde på räntekostnader, som betalades i samband med markinlösningsersättningar. Betalningen av ersättningarna fördröjs eftersom man måste ta reda på oklara adressuppgifter och betalningskontakter. Extraordinära intäkter och kostnader De extraordinära intäkterna och kostnaderna är främst rättelseposter som ökar eller minskar balansräkningen och med vilka man har korrigerat fel från tidigare år. Det fanns betydligt färre extraordinära intäkts- och kostnadsposter än året innan. Den största posten var en minskning av halvfärdiga vägkonstruktioner på 2,4 M som bokförts som kostnad. Överföringsekonomins intäkter och kostnader Överföringsekonomins intäkter ökade med 1,3 M, varav största delen bestod av finansieringsandelar som kommunerna betalat. Överföringsekonomins kostnader på 15,0 M bestod nästan helt av statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar. Kostnaderna ökade med cirka 1 M från föregående år. Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter Mervärdesskatteutgifter betalades en aning mindre än året innan, eller cirka 159,9 M. De betalda mervärdesskatterna var i förhållande till verksamhetens volym. De indrivna mervärdesskatteintäkterna var cirka 0,5 M större än året innan.

24 22 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Balansräkning Balansräkningens slutsumma minskade med 189,7 M från året innan. Av Vägförvaltningens balansräkning är 99,9 % anläggningstillgångar, som består av vägkonstruktioner, väggrunder och halvfärdiga vägkonstruktioner. I balansvärdet för statens vägkapital ingår inte de andelar som kommunerna och andra instanser utanför staten (exkl. EU-finansiering) finansierar av väginvesteringarna. Bokföringspraxisen baserar sig på utlåtande av statens bokföringsnämnd (15/1998/ ). Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna minskade med 194,3 M. Planenliga avskrivningar bokfördes 615,3 M och avskrivningar avvikande från plan 0,3 M. Utomstående finansieringsandelar korrigerades med 47,7 M i balansräkningen, varav Nordsjö hamns trafikleders andel var 29,4 M. Tillgångar på 26,4 M, varav Nordsjö hamns andel var 20,6 M, överfördes som besittningsöverföringar till andra statliga enheter. Som engångsbalansräkningsrättelser minskades 2,4 M. Som försäljningsintäkter av anläggningstillgångar bokfördes 1,6 M. I balansräkningen aktiverades totalt 498,1 M, varav utomstående finansieringsandelar minskades. Som balansräkningsrättelser ökades balansräkningen med halvfärdiga vägkonstruktioner som inte aktiverats i vägkapitalet under tidigare år till ett värde av sammanlagt 0,2 M. Tabell 14. Vägförvaltningens anläggningstillgångar Anläggningstillgångar (milj. euro) Ökning Avskrivn./ Minskning Förändring Immateriella tillgångar 8,4 4,2 2,9 9,7 1,3 Immateriella/halvfärdiga 4,1 1,0 3,6 1,5-2,6 Immateriella sammanlagt 12,5 5,2 6,5 11,2-1,3 Fastigheter 22,4 0,1 7,3 15,2-7,2 Maskiner, anordn. och inventar. 5,3 0,2 2,4 3,1-2,2 Vägkapital/färdiga+väggrunder ,1 466,7 621, ,9-155,2 Vägkapital/halvfärdiga 293,1 466,8 495,2 264,7-28,4 Materiella sammanlagt ,9 933,8 1126, ,9-193,0 Värdepapper och konstföremål 0,6 0,0 0,0 0,6 0,0 Sammanlagt ,0 939, , ,7-194,3 I ökningarna och minskningarna av balansräkningen ingår genomgångsposter på 68,3 M som beror på byggande av trafikleder till Nordsjö hamn (överföringar till Sjöfartsverkets och Banförvaltningscentralens balansräkningar) och utomstående finansieringsandelar. Immateriella tillgångar De immateriella tillgångarna består huvudsakligen av köpta och beställda dataprogram och elanslutningar. Minskningen från året innan var 1,3 M. Materiella tillgångar och anläggningstillgångar i värdepapper De materiella tillgångarna och tillgångarna i värdepapper minskade med 193,0 M jämfört med året innan. Förändringen berodde på minskade vägkonstruktioner.

25 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 23 Fastigheternas värde minskade med 7,2 M. Man fortsatte avstå från onödiga fastigheter under Besittningsöverföringar till finansministeriet (Senatfastigheter) gjordes för sammanlagt 5,7 M och planenliga avskrivningar bokfördes 1,0 M. Balansvärdet för maskiner, anordningar och inventarier minskade med 2,2 M. Minskningen berodde på planenliga avskrivningar. Balansvärdet bestod huvudsakligen av maskiner och anordningar samt inventarier. Maskinerna och anordningarna i anknytning till vägkonstruktioner ingår i övriga vägkonstruktioner. Största delen av datautrustningen är leasad. Maskiner, anordningar och inventarier av ringa värde (under euro) har bokförts som årskostnader (0,185 M ). Mängden telefonaktier och -andelar samt fastighetsaktier minskade med 0,032 M, vilket berodde på överföringar av telefonaktier till Statskontoret. Vägkapitalet minskade med 183,6 M. Väggrundernas värde ökade, men vägkonstruktionernas värde minskade. Tabell 15. Förändringar i vägkapitalet Vägkapital (milj. euro) Ökning Askrivn./ Minskning Förändring Vägkonstruktioner ,5 435,0 621, ,9-186,6 Väggrunder 590,6 31,7 0,3 622,0 31,4 Halvfärdiga vägkonstruktioner 293,1 466,8 495,2 264,7-28,4 Sammanlagt ,2 933,5 1117, ,6-183,6 *) Bokslutsbilaga 7 innehåller förändringarna i anskaffningsutgifter och kumulativa avskrivningar. *) Från ökningarna och minskningarna av halvfärdiga konstruktioner har eliminerats interna överföringar mellan kontona för halvfärdiga konstruktioner. Minskningen av vägkonstruktionerna berodde på att de planenliga avskrivningarna under räkenskapsperioden (609,0 M ) var större än aktiveringarna. I minskningarna ingår också utomstående finansieringsandelar på 6,9 M och en post på 5,6 M som återfördes till halvfärdiga vägkonstruktioner eftersom den hade bokförts för tidigt som färdigställd. Pågående vägprojekt aktiverades i balansräkningen till ett värde av 460,8 M. Pågående vägprojekt bokfördes som färdigställda till ett värde av 423,8 M, bl.a. rv 3 första etappen av Tammerfors västra ringväg, rv 4 Hirvaskangas - Äänekoski, rv 5 Joroinen - Varkaus samt turistmässigt viktiga vägprojekt såsom Ylläs landskapsväg, Pallas - Raattamala och Kakslauttanen - Kiilopää. Av broprojekt för att ersätta färja med bro färdigställdes Mönni bro och Pinoperä bro. Som nya vägprojekt påbörjades bl.a. rv 3 andra etappen av Tammerfors västra ringväg, rv 2 Vichtis - Björneborg och rv 20 Hintta - Korvenkylä. Värdet på fortfarande pågående, halvfärdiga vägprojekt i anknytning till stomvägnätsförslaget uppgick till 115,9 M. Finansieringsandelar av utomstående korrigerades från pågående vägprojekt till ett värde av 40,8 M. Till Sjöfartsverket och Banförvaltningscentralen överfördes investeringsutgifter på 20,6 M för byggande av trafikleder till Nordsjö hamn.

26 24 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Värdet på byggnadsmark och vattenområden som skaffats som väggrunder ökade med 31,4 M. Vägkonstruktionerna indelas i under- och överbyggnader, broar samt övriga vägkonstruktioner. I övriga vägkonstruktioner ingår anordningar som hör nära ihop med vägen såsom t.ex. väglags- och trafikkameror, mätanordningar och väderstationer. Ökningarna av vägkonstruktioner består av färdigställda vägprojekt samt andra poster som aktiverats i vägkonstruktioner (t.ex. telematikanordningar). Vägprojekt som ingår i förslaget till stomvägnät färdigställdes till ett värde av 139,1 M. Tabell 16. Förändringar i vägkonstruktioner Vägkonstruktioner (milj. euro) Ökning Avskrivn./ Minskning Förändring Underbyggnader 9 845,6 145,2 235, ,4-90,2 Beläggningar 1 037,2 156,0 262,7 930,5-106,7 Broar 2 832,4 88,4 67, ,7 21,3 Övriga vägkonstruktioner 249,3 45,4 56,4 238,3-11,0 Sammanlagt ,5 435,0 621, ,9-186,6 *) Bokslutsbilaga 7 innehåller förändringarna i anskaffningsutgifter och kumulativa avskrivningar. Av utomstående finansieringsandelar riktades 3,4 M till underbyggnader, 1,2 M till beläggningar, 0,8 M till broar och 1,4 M till övriga vägkonstruktioner. För vägkonstruktioner gjordes planenliga avskrivningar på 608,9 M. Avskrivningarna var 186,6 M större än ökningarna (skillnaden året innan 123,1 M ). Jämförelsen mellan avskrivningarna av vägkonstruktioner och investeringarna i vägkonstruktioner (395,9 M som aktiverats i Vägförvaltningens balansräkning som halvfärdiga och färdigställda vägkonstruktioner) visar att avskrivningarna var 213,0 M större än investeringarna. Omsättnings- och finansieringstillgångar Vägförvaltningens omsättningstillgångar består av förädlade markprodukter som lagrats på biområden och av förädlade stenmaterialprodukter som lagrats på Vägförvaltningens strategiska områden. Omsättningstillgångarna bibehölls nästan oförändrade (minskning 0,071 M ). De förädlade produkterna användes främst till vägkonstruktioner. De kortfristiga fordringarna 30,6 M består huvudsakligen av försäljningsfordringar, varav andelen som faktureras av Helsingfors hamn är 11,1 M. Fordringarna från specialtransporttillstånd och andra tillstånd är 0,1 M. Ökningen av de kortfristiga fordringarna jämfört med året innan var 4,6 M. Arbetskonsortiets Borgå - Forsby fordran på ,82 euro har avlägsnats från kontona. Eget och främmande kapital Det egna kapitalet minskade med 206,7 M och berodde på att vägkonstruktionerna minskade. Den långfristiga skulden i fråga om anskaffningsutgifterna för konstruktionerna på riksvägs 4 motorvägssträcka Träskända Lahtis var 33,2 M i slutet av 2006 och den kortfristiga skulden 7,1 M. Under räkenskapsåret avkortades skulden med 7,1 M.

27 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 25 Leverantörsskulderna var 87,7 M, varav 1,7 M var ersättningar för markinlösen och 86,0 M inhemska leverantörsfakturor. Leverantörsskulderna ökade med 25,4 M från året innan. Vägaffärsverkets andel av leverantörsfakturorna var 31,5 M. 1.7 Utlåtande om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen Vägförvaltningen har i den omfattning som bestäms i COSO:s ERM -ramverk utvärderat om den interna kontrollen och den därtill hörande riskhanteringen uppfyller de krav som ställs på den i budgetförordningens 69. Utlåtandet om bekräftelse baserar sig på utvärderingen av Vägförvaltningens strategiska risker och genomgången av de bidragande faktorerna för den interna kontrollen som den interna revisionen gjort, och den på basis av genomgången gjorda utvärderingen av om den interna kontrollen är tillräcklig. Dessutom har man i utvärderingen beaktat resultaten av Vägförvaltningens självutvärdering (EFQM), den interna kontrollens granskningsrapport och revisorns rapporter. Utgående från den gjorda utvärderingen konstaterar Vägförvaltningen att den interna kontrollen och riskhanteringsförfarandet är tillräckliga. I risk- och självutvärderingarna samt i granskningarna har det kommit fram utvecklingsbehov på många delområden i COSO:s ERM -ramverk. Utgående från de gjorda observationerna har Vägförvaltningen börjat vidta korrigerande åtgärder. Vägförvaltningens nyckelrisker och metoderna för att hantera dem har definierats. I fråga om resultaten av självutvärderingen har Vägförvaltningen beslutat om nödvändiga förbättringsåtgärder. Dessutom skall de ansvariga instanserna enligt Vägförvaltningens verksamhetspraxis alltid vidta korrigerande åtgärder och/eller utarbeta åtgärdsplaner för att korrigera de brister som kommit fram vid granskningarna. De mest centrala utvecklingsområdena inom den interna kontrollen och riskhanteringen, sett ur Vägförvaltningens verksamhets och målsättningars synpunkt, är: Öka långsiktigheten i besluten om trafikleder med hjälp av en trafikpolitisk redogörelse till riksdagen. Tack vare detta blir regeringen och riksdagen medvetna om situationen och utvecklingsbehovet för servicenivån, skicket och investeringarna på vägnätet och kan diskutera frågorna och ha dem som grund för beslutsfattandet. I detta nu är det främst det föråldrade huvudvägnätet som stör trafiksäkerheten och transporternas smidighet. Vägarnas och broarnas samt utrustningarnas och anordningarnas skick hotar försämras. Vägförvaltningen kan dessutom svara på bara en del av de otaliga utvecklingsbehov som riktas till vägnätet. Den trafikpolitik och års investeringsprogram för trafikleder som man fattar beslut om på basis av redogörelsen ger trafikanterna, näringslivet, Vägförvaltningen och serviceproducenterna betydligt bättre möjligheter än hittills att utveckla och planera sin verksamhet mera förutseende och lönsamt.

28 26 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Utveckla Vägförvaltningens organisation, tillvägagångssätt och kompetens så att de motsvarar förändringarna i omvärlden. Kraven på personalminskningar i statens produktivitetsprogram och de samtidiga behoven att utveckla trafiksystemet och trafikledningen, samarbetet mellan trafikledsverken och nya teknologier samt genomföra den nya upphandlingsstrategin förutsätter en bra och uppmuntrande personalpolicy och centralisering av funktionerna för att säkerställa kompetensen. Utveckla ekonomiadministrativa tillvägagångssätt och tillräcklig intern övervakning av dem. Vägförvaltningen strävar efter att inverka på befintliga tillvägagångssätt, utveckla sina datasystem samt ge de anställda anvisningar och utbildning. Vägförvaltningen fortsätter också att utveckla mätningen av verksamhetens resultat och effektivitet samt egendomsförvaltningen. 1.8 Resultat av utvärderingar EFQM självutvärdering Vägförvaltningen gjorde en självutvärdering av sin verksamhet enligt EFQMmodellen. Ledningen uppskattade att Vägförvaltningen uppnådde cirka 450 poäng. EFQM-modellen används i tusentals organisationer inom både den privata och offentliga sektorn runt om i världen som redskap för att utvärdera och utveckla den egna verksamheten. På basis av utvärderingen identifierade man utvecklingsobjekten och beslutade om att börja bereda en ny vision och utveckla ett BSC -resultatkort som hjälpmedel för en tydligare resultatstyrning. Utgående från utvärderingen lyftes följande teman fram som snabbförbättringsobjekt: 1. Precisera målnivån för intressentsamarbetet 2. Uppdatera och förtydliga servicelöftet 3. Föra FoU-resultaten ut till fältet 4. Förbättra handläggningen av de missnöjda och mycket nöjda resultaten i enkäten om arbetstillfredsställelse 5. Främja lärdomsproven inom branschen fortsättningsvis 6. Systematiskt förfarande vid karriärplanering för att utnyttja karriäroch uppgiftsrotationen 7. Motiverande budskap och kommunikation Offentlig bild av Vägförvaltningen Den publicitet som Vägförvaltningen fick 2006 hölls på samma nivå som året innan. Största delen av publiciteten är liksom tidigare neutral, även om mängden positiv publicitet ökade mot slutet av året. Såsom tidigare profilerade Vägförvaltningen sig i offentligheten kraftigt via sina experter, och kritiken mot väghållningen riktade sig allt oftare till de politiska beslutsfattarna och inte till Vägförvaltningens verksamhet. Av artiklarna som gällde Vägförvaltningen publicerades största delen i region- och landskapsmedier, och det fanns inga stora regionala skillnader i tonen. De teman som togs fram i medierna hänförde sig traditionellt till väghållningen, såsom drift och underhåll av vägar. Dessutom väckte särskilt väghållningsfinansieringen, trafiksäkerheten, E18-projektet, långtradarköerna i sydöstra Finland och den exceptionellt varma höstens inverkan på väghållningen diskussion.

29 Vägförvaltningens bokslut 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning av observerade oegentligheter Det har inte riktats några oegentligheter eller brott mot Vägförvaltningens medel eller mot medel som Vägförvaltningens ansvarar för, som skulle ha orsakat förundersökning eller som skulle ha anhängiggjorts eller lett till rättegång eller något annat förfarande. Det har inte riktats några återkrav på medel, statliga stöd, EU-medel och nationella medel som Vägförvaltningen ansvarar för.

30 28 Vägförvaltningens bokslut 2006 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN 2 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN Avdelningens, momentets och den detaljerade indelningens sifferkod och rubrik Bokslut 2005 Budgeten 2006 budgeten + tilläggsbudgeterna) Bokslut 2006 Jämförelse Bokslut - Budget Utfall % 11.Skatter och inkomster av skattenatur , ,89 0, Mervärdesskatt , ,89 0, Inkomster av blandad natur , , , Vägförvaltningens inkomster , , , Övriga inkomster från kommunikationsministeriets förvaltningsområde , , , Prestationer i anknytning till Nordsjö hamn , , , Skogsbackavägen, Helsingfors prestationer , , , Indragning av utgiftsskulder och överförda anslag 411, ,38 0, Övriga inkomster av blandad natur 2 218, Nettoinkomster av aktieförsäljning , ,00 0, Ränteinkomster och inkomstföring av vinsten 6 061, ,00 0, Dividendinkomster 6 061, ,00 0, Inkomstpostkonton sammanlagt , , ,76 99

31 Vägförvaltningens bokslut 2006 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN 29 Huvudtitelns, momentets och den detaljerade indelningens sifferkod, rubrik och anslagstyp Bokslutet 2005 Budgeten 2006 (budgeten + tilläggsbudgeterna) Användning av budgetanslagen Overföring till följnade år Bokslutet 2006 Jämförelse Budget - Bokslut Överförts från de föregående åren Kompletterande uppgifter om reservationsanslagen Till förfogande 2006 Användning 2006 (exkl. indragningar) Överförts till följande år 26. Inrikesministeriets förvaltningsområde , , , , , , , , Europeiska regionutvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsgande i EU:s strukturfondsprogram (förslagsanslag) , , , , Östra Finland, KM , , , , Norra Finland, KM , , ,00 0, Södra Finland, KM , , , , Västra Finland, KM , , , , Utvecklingspengar för Kajanaland (reservationsanslag 3 år) , , , , , , , , Basväghållning och utveckling av vägnätet , , , , , , , , , Kommunikationsministeriets för-valtningsområde , , , , , , , , , Vägförvaltningen (reservationsanslag 2 år) , , , , , , , , Annan basväghållning , , , , , , , , Markanskaffning och ersättningar enligt väglagen (förslagsanslag) , , ,00 0, Vissa vägprojekt (förslagsanslag) , , , , E18 Lojo-Lojoåsen , , , , Rv 13 Vägförbindelse till Nuijamaa gränssta-tion , , , , Rv 8 i Reso ,69 0,00 0, Rv 5 Joroinen-Varkaus , , , , Rv 3 Tammerfors västra ringväg, etapp , , , , Rv 4 Lahtis-Heinola , , , , Rv 4 Jyväskylä-Kirri , , , , Lv 100 Skogsbackavägen, Helsingfors , , , , Rv 3 Tammerfors västra ringväg, etapp , ,48 68, Rv 2 Vichtis-Björneborg , ,06 937,94

32 30 Vägförvaltningens bokslut 2006 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN Huvudtitelns, momentets och den detaljerade indelningens sifferkod, rubrik och anslagstyp Efterfinansierings-, totalfinansierings- och Bokslutet 2005 Budgeten 2006 (budgeten + tilläggsbudgeterna) Användning av budgetanslagen Overföring till följnade år Bokslutet 2006 Jämförelse Budget - Bokslut Kompletterande uppgifter om reservationsanslagen Överförts från de föregående åren Till förfogande 2006 Användning 2006 (exkl. indragningar) Överförts till följande år livscykelfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år) , , , , , , , , Rv 4 Träskända-Lahtis , , , , , , , , E18 Ring III Flygstationsvägen- Dickursby ,00 0, , , ,41 0, Rv 6 Forsby-Kouvola , , ,04 0, E18 Muurla-Lojo , , , , , , , , Statsbidrag för drift, underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) , , , , , , , , Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) , , ,26 0, Vissa statsbidrag (fast anslag) , , ,00 0, Mobilia-stiftelsen , , ,00 0, Statens finansieringsandel av EU:s strukturfon-der för KM:s del (förslagsanslag) , , , , Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn (förslagsanslag) , , , , Arbetsministeriets förvaltningsområde , , ,07 0, Sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder (fast anslag) , , ,07 0, Avlöningar , , ,72 0, Övriga utgifter , , ,35 0,00 Anslagskonton sammanlagt , , , ,15 0, , , , ,96

33 Vägförvaltningens bokslut 2006 UTFALLSKALKYL FÖR BUDGETEN 31 Uppgifter i budgetens utfallskalkyl om fullmakter och deras användning med moments noggrannhet Fullmakter och användningen av dem (1 000 ) ) Moment (sifferkod och rubrik), som fullmakten hänför sig till Användning av fullmakter för tidigare år Fullmakter 2006 Nya fullmakter Förnyade fullmakter Anslagsbehov Fullmakterna sammanlag Använt Oanvänt Kan förnyas i budgeten 2007 Budgetutgifterna för användningen av fullmakterna och anslagsbehov (1 000 ) Budgetutgifter 2006 program Anslagsbehov 2008 Anslagsbehov 2009 Anslagsbehov senare Anslagsbehov sammanlagt Europeiska regionutvecklings fondens deltagande i EU:s strukturfonds- Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande Basväghållning Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande Vissa vägprojekt Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande *) Efterfinansierings-, totalfinansi EU:s strukturfonder för KM:s del Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande Statens finansieringsandel av EU:s strukturfonder för KM:s del Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande Byggande av trafikleder till Nordsjö hamn Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande Sammanlagt Fullmakter för tidigare år Fullmakter till förfogande *) Vuoden 2006 uusittuun valtuuteen on tehty korjauksia vuodelta 2005 löytyneiden virheiden takia.

34 32 Vägförvaltningens bokslut 2006 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 3 INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL Intäkter av verksamhet Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet , ,20 Hyror och bruksersättningar , ,11 Övriga intäkter av verksamheten , , , ,14 Kostnader för verksamhet Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,50 Lagerökning (-) eller -minskning (+) , ,30 Personalkostnader , ,52 Hyror , ,45 Inköp av tjänster , ,69 Övriga kostnader , ,16 Tillverkning för eget bruk (-) 0, ,94 Avskrivningar , ,13 Interna kostnader , , , ,15 Återstod I , ,01 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter , ,87 Finansiella kostnader , , , ,80 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter , ,94 Extraordinära kostnader , , , ,89 Återstod II , ,70 Överföringsekonomins intäkter och kostnader Intäkter Överföringsekonomins intäkter från kommuner , ,61 Överföringsekonomins intäkter från näringslivet , ,96 Övriga överföringsekonomins intäkter från utlandet , ,80 Övriga överföringsekonomins intäkter , , , ,55 Kostnader Överföringsekonomins kostnader till kommuner Överföringsekonomins kostnader till samkommuner Överföringsekonomins kostnader till näringslivet Överföringsekonomins kostnader till samfund , ,00 Överföringsekonomins kostnader till hushåll Övriga överföringsekonomins kostnader , , , ,00 Återstod III , ,15 Intäkter av skatter och obligatoriska avgifter Indrivna mervärdesskatter , ,08 Erlagda mervärdesskatter , , , ,87 Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsåterstod , ,02

35 Vägförvaltningens bokslut 2006 BALANSRÄKNING 33 4 BALANSRÄKNING Aktiva Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga långfristiga utgifter Förskottsbetalningar och oavslutade anskaffningar , , , , , , , ,95 Materiella tillgångar Jord- och vattenområden , ,66 Byggnadsmark och vattenområden , ,41 Byggnader , ,58 Anläggningar , ,46 Konstruktioner , ,56 Underbyggnader , ,82 Beläggningar , ,68 Broar , ,71 Övriga vägkonstruktioner , ,29 Övriga konstruktioner , ,06 Maskiner och anordningar , ,14 Inventarier , ,29 Övriga materiella tillgångar , ,85 Förskottsbetalningar och oavslutade anskaffningar , , , ,98 Anläggningstillgångar i värdepapper och övriga långfristiga placeringar Värdepapper som hör till anläggningstillgångar , , , ,26 Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar sammanlagt , ,19 Omsättnings- och finansieringstillgångar Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , , , ,95 Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,09 Resultatregleringsfordringar , ,37 Övriga kortfristiga fordringar , ,94 Förskottsbetalningar 0, ,70 0, ,40 Pengar, banktillgodohavanden och övriga finansieringstillgångar Kassakonton 0,00 0,00 555,75 555,75 Omsättnings- och finansieringstillgångar sammanlagt , ,10 Aktiva sammanlagt , ,29

36 34 Vägförvaltningens bokslut 2006 BALANSRÄKNING Passiva Eget kapital Statens kapital Statens kapital , ,51 De föregående räkenskapsperiodernas kapitalförändringar , ,74 Kapitalöverföringar , ,07 Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsåterstod , , , ,82 Främmande kapital Långfristigt Övriga långfristiga skulder , , , ,99 Kortfristigt Avkortningar som betalas följande räkenskapsperiod , ,53 Främmande medel som överlämnats åt staten 1 947,70 588,70 Erhållna förskott , ,00 Leverantörsskulder , ,80 Interna avräkningar mellan räkenskapsverken , ,82 Poster för vidare redovisning , ,07 Resultatregleringsskulder , ,70 Övriga kortfristiga skulder , , , ,48 Främmande kapital sammanlagt , ,47 Passiva sammanlagt , ,29

37 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 35 5 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 1 till Vägförvaltningens bokslut: Utredning om grunderna för uppgörande av bokslutet och dess jämförbarhet 1) Budgeteringsförändringar som inverkar på finansieringen och kalkylerna Vägförvaltningen ingick ett avtal med Uleåborgs stad och Kiminge kommun om att förbättra sträckan Hintta - Korvenkylä av Kuusamovägen som ett gemensamt projekt. De momsfria kostnaderna för projektet är 28,6 M, varav Vägförvaltningens finansieringsandel är 25,7 M, Uleåborgs stads 2,8 M och Kiminge kommuns 0,1 M. Projektet genomförs så att Uleåborgs stad finansierar Vägförvaltningens momsfria kostnader under entreprenaden. Entreprenaden förfaller till Vägförvaltningens betalning , förutsatt att Vägförvaltningen har tagit emot entreprenaden fram till dess av entreprenören. Landsväg 9552 byggs till Suurikuusikko gruvområde i Kittilä med tillfällig finansiering. Motiveringarna i basväghållningens moment kompletterades i den andra tilläggsbudgeten så att Vägförvaltningen berättigades att ingå ett avtal om att planera och bygga landsväg 9552 till Suurikuusikko gruvområde för högst totalt 2,2 M inklusive moms så, att staten betalar tillbaka de utgifter som orsakas av detta senast ) Valutakurs som använts för att räkna om fordringar och skulder samt andra förbindelser i utländsk valuta till finska pengar Vägförvaltningen har använt den kurs som Finlands Bank senast noterat. 3) Värderings- och periodiseringsprinciper och -metoder som använts i bokslutet Vägförvaltningens fasta utgifter för upphandling och tillverkning inkluderas inte i upphandlingsutgifter som aktiveras. Finansårets inkomster och utgifter har bokförts som intäkter och kostnader prestationsenligt. Undantag från detta var de inkomster som erhållits från gemensamt finansierade EU-projekt, de har bokförts enligt kontantprincipen.

38 36 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 4) Intäkter och kostnader, budgetinkomster och -utgifter samt korrigeringar som gäller tidigare år Ökningar och minskningar i balansräkningen bokfördes enligt följande: Minskningar i balansräkningen på affärsbokföringens konto 6099, Övriga extraordinära intäkter Affärsbokföringskonto Euro Korrigering av ingående saldon ,54 Ökningar i balansräkningen på affärsbokföringens konto 6199, Övriga extraordinära kostnader , Minskningsrättelse i balansräkningen i anknyt , ning till VUOLI-projektet (ickekorrigerad finansi ,13 eringsandel av Helsingfors hamn 2003 och 2004) Lägenheten Soramaa sålts , Filppula grusområde , Marjaharju, arrendeområde 6 031, Marjaharju, arrendeområde , Puolivälinharju, arrendeområde 1 872, Olkivaara, arrendeområde 4 815, Korrigering av ingående saldo ,87 Sammanlagt ,37 Den öppna fordran på konto 1739 Övriga resultatregleringsfordringar, ,82 euro, av Borgå-Forsby arbetskonsortiet (POKO), bokfördes i bokslutet som extraordinära utgifter på konto Slututredningen av arbetskonsortiet var fortfarande inte klar vid årsskiftet. Enligt preliminära uppgifter finns det ingen utdelbar vinstandel att vänta på grund av arbeten under garantitiden samt rättegångskostnader. 5) Utredning om uppgifter som gäller året innan, om de inte är jämförbara med uppgifterna för bokslutsåret Den nedre gränsen för anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar som aktiveras i balansräkningen steg i början av 2006 från euro till euro (Statskontorets bestämmelse 388/03/2005). Ändringen har ingen större betydelse för kostnaderna, men datalicenser och elanslutningar bokfördes som årskostnader mera än året innan. Bokföringsförfarandet ändrades i början av 2006 så att inköp av byggnadstjänster av investeringskaraktär (kontoserie 431) bokfördes direkt i balansräkningen från och med Det tidigare förfarandet var att motsvarande utgifter för inköp av tjänster bokfördes under räkenskapsåret på utgiftskonton som börjar på 4, och först i samband med bokslutet gjordes överföringen till konto 4700 i balansräkningen Tillverkning för eget bruk. I samband med att fullmaktsbokföringen granskades konstaterades fel i fullmaktsuppgifterna från tidigare år. En del av felen kunde korrigeras retroaktivt.

39 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 37 Korrigeringar gjordes i följande projekt: Lv 100 Skogsbackavägen, Helsingfors Rv 13 Vägförbindelse till Nuijamaa gränsstation Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 1 byggnadsetappen Rv 4 Lahtis - Heinola Rv 4 Jyväskylä - Kirri Rv 5 Joroinen - Varkaus Fullmakten överskreds i följande projekt Rv 3 Tammerfors västra ringväg, 1 byggnadsetappen, överskridning euro Anslaget som beviljades projektet räckte för utgifterna för användning av fullmakten. Rv 6 Forsby - Kouvola, överskridning euro Projektet färdigställdes slutligt 2006 och anslaget räckte för utgifterna för användning av fullmakten. Ring III flygplatsen, Dickursby, överskridning euro Ett avslutande projekt, för vilket föreslogs att den oanvända fullmakten i tilläggsbudgeten förnyas. Kommunikationsministeriet ökade dock inte fullmakten, eftersom projektet kan genomföras inom ramen för den totala fullmakten. Det oanvända anslaget var euro, som annullerades och överfördes till staten. 6) Utredning om korrigeringsbehov som kommit fram efter bokslutet och som görs under nästa redovisningsår Från överföringen av förvaltningen av Nordsjö hamnprojekt till Banförvaltningscentralen saknades en post på euro, som beaktas i överföringarna Från posten på euro, som bokförts på konto Anskaffning av halvfärdiga materiella anläggningstillgångar (RHK), minskas först Helsingfors stads finansieringsandel 50 % och därefter överförs hälften eller euro till Banförvaltningscentralen. Balansräkningskorrigeringen på konto Anskaffning av övriga halvfärdiga materiella anläggningstillgångar (TIEH) har av misstag inte gjorts. På kontot har bokförts utgifter för Nordsjö hamn ,88 euro, från vilket man borde ha minskat Helsingfors stads andel 50 % dvs ,44 euro. Korrigeringen görs i 2007 års bokföring.

40 38 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR

41 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 39 Bilaga 3 till räkenskapsverkets bokslut: Överskridningar av Huvudtitelns och momentets sifferkod och rubrik Budgeten (budg. + tilläggsbudg.) Överskridning Överskridning % Huvudtitlarna sammanlagt Överskridningstillståndet på moment ingår i andra tilläggsbudgeten. 0 0,00 0 Bilaga 4 till räkenskapsverkets bokslut: Indragna överförda Huvudtitelns och den detaljerade indelningens sifferkod och rubrik. De detaljerade indeldningarna specificeras per bevillningsår. Indraget Detaljerad indelning Sammanlagt 31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar E18 Ring III Flygstationen-Dickursby ,90 0, ,38 0, , Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda 0,04 Huvudtitlarna sammanlagt , , ,94

42 40 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 5 till räkenskapsverkets bokslut: Specifikation av personalkostnaderna Personalkostnader , ,66 Löner och arvoden , ,55 Resultatbaserade poster , ,95 Förändring i semesterlöneskuld , ,16 Lönebikostnader , ,86 Pensionskostnader , ,10 Övriga lönebikostnader , ,76 Sammanlagt , ,52 Ledningens löner och arvoden, varav 0,00 0,00 - resultatbaserade poster 0,00 0,00 Naturaförmåner och andra ekonomiska förmåner 0,00 0,00 Ledningen 3 600, ,00 Övrig personal 0,00 0,00

43 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 41 Bilaga 6 till räkenskapsverkets bokslut: Grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringarna i dem Tillgångsgrupp Avskrivningsmetod Avskrivni ngstid, år Årlig avskrivning, % 1) Restvärde, % 1120 Köpta dataprogram Konstant avskrivning , Anslutningsavgifter Konstant avskrivning , Övriga immateriella rättigheter Konstant avskrivning , Själv gjorda och beställda dataprogram Konstant avskrivning , Övriga utgifter med lång verkningstid Konstant avskrivning , Marktäktsområden Substansavskrivning Väggrunder Substansavskrivning Bostadsbyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 27, Kontorsbyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 71, Industribyggnader Konstant avskrivning 40 2,5 69, Lagerbyggnader Konstant avskrivning , Övriga byggnader Konstant avskrivning , Anläggningar Konstant avskrivning , Underbyggnader Konstant avskrivning , Beläggningar Konstant avskrivning , Broar Konstant avskrivning , Övriga vägkonstruktioner Konstant avskrivning , , Farleder och kanaler Konstant avskrivning , Bilar och andra jordtransportmedel Konstant avskrivning , Lätta arbetsmaskiner Konstant avskrivning , Dataenheter och deras periferienheter Konstant avskrivning 3 33,3 4, Kontorsmaskiner och anordningar Konstant avskrivning ,6-20 7, Telefonväxlar och andra kommunikationsanläggningar Konstant avskrivning , Audiovisuella maskiner och anordningar Konstant avskrivning , Övriga forskningsanordningar Konstant avskrivning ,5-20 4, Övriga maskiner och anordningar Konstant avskrivning 5.loka , Bostads- och kontorsinventarier Konstant avskrivning , Övriga inventarier Konstant avskrivning , Asfalteringar av gårdar Konstant avskrivning ,50 1) Om det är fråga om substansavskrivning, antecknas - i kolumnen.

44 42 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 7 till räkenskapsverkets bokslut: Avskrivningar av nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt andra utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Sammanlagt 112 Immateriella rättigheter 114 Övriga utgifter med lång verkningstid 119 Förskottsbetalningar och halvfärdiga anskaffningar Anskaffningsutgift , , , ,26 Ökningar , , , ,43 Minskningar 3 600,00 0, , ,56 Anskaffningsutgift , , , ,13 Ackumulerade avskrivningar , ,09 0, ,31 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 1 484,74 0, , ,74 Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan , ,92 0, ,97 Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 0,00 0, , ,00 Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar , ,01 0, ,54 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , ,59 Materiella tillgångar 120 Mark- och vattenområden 121 Byggnadsmark och vattenområden 122 Byggnader 123 Anläggningar 124 Konstruktioner Anskaffningsutgift , , , , ,14 Ökningar 0, , , , ,03 Minskningar , , , , ,27 Anskaffningsutgift , , , , ,90 Ackumulerade avskrivningar ,08 0, , , ,58 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 7 545,96 0, , , ,36 Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 0,00 0, , , ,61 Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 7 109,65 0,00 0,00 0, ,95 Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,77 0, , , ,78 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , ,12

45 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Maskiner och anordningar Materiella tillgångar 127 Inventarier 128 Övriga immateriella nyttigheter Förskottsbetalningar och halvfärdiga anskaffningar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,53 Ökningar ,76 42,61 0, , ,10 Minskningar , , , , ,73 Anskaffningsutgift , , , , ,90 Ackumulerade avskrivningar , , , ,47 Ackumulerade avskrivningar på minskningar , , , , ,53 Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan , , , ,99 Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 7 896,11 214,34 0, , ,91 Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar , , ,71 0, ,84 Uppskrivningar 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , ,06 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar 130 Värdepapper ingående i anläggningstillgångar Sammanlagt Anskaffningsutgift , ,26 Ökningar 0,00 0,00 Minskningar , ,53 Anskaffningsutgift , ,73 Ackumulerade avskrivningar ,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar på minskningar 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar ,00 0,00 Uppskrivningar 0,00 0,00 Bokföringsvärde , ,73 Anläggningstillgångar sammanlagt Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , ,05 Ökningar , ,10 0, ,53 Minskningar , , , ,82 Anskaffningsutgift , , , ,76 Ackumulerade avskrivningar , ,47 0, ,78 Ackumulerade avskrivningar på minskningar , ,53 0, ,27 Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan , ,99 0, ,96 Räkenskapsperiodens avskrivningar som avviker från plan , ,91 0, ,91 Räkenskapsperiodens nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar , ,84 0, ,38 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , ,38 Den kumulativa anskaffningsutgiften i början av finansåret har meddelats så, att bilagan innehåller bara anskaffningsutgiften för de nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna och för vilka anskaffningsutgiften inte ännu helt har bokförts som kostnad i form av planenliga avskrivningar.

46 44 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 8 till räkenskapsverkets bokslut: Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Förändring Räntor på fordringar i euro 8 782, , ,20 Räntor på fordringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 Emissions-, kapital- och kursdifferenser från fordringar 0,00 0,00 0,00 Dividender 5 561, ,00-500,00 Intäktsföring av affärsverkens vinst 0,00 0,00 0,00 Övriga finansiella intäkter 0,00 0,00 0,00 Finansiella intäkter sammanlagt , , ,20 Finansiella kostnader Förändring Räntor på skulder i euro , , ,97 Räntor på skulder, p i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 skulder 0,00 0,00 0,00 SWAP-avgifter för skulder 0,00 0,00 0,00 lånefordringar 0,00 0,00 0,00 Övriga finansiella kostnader 2 643, ,94 713,77 Finansiella kostnader sammanlagt , , ,74 Netto , , ,54 Bokslutets bilaga 9: Lån som beviljats inom budgetekonomin Vägförvaltningen har inga lån som beviljats inom budgetekonomin.

47 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 45 Bilaga 10 till räkenskapsverkets bokslut: Värdepapper och investeringar i form av eget kapital Värdepapper ingående i anläggnings- och finansieringstillgångarna Antal Marknadsvärde Bokföringsvärde Ägarandel % Nedre gräns för försäljningsrätten % Erhållna dividender Marknadsvärde Bokföringsvärde Offentligt noterade aktier och andelar 0 0,00 0,00 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0 0,00 0,00 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 Icke offentligt noterade aktier och andelar , , ,64 Lännen Puhelin Oy 2 807,36 170,00 807,36 Pargas Telefon Ab , ,15 Lounais-Suomen Puhelin Oy (Lounet Oy) (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 900, ,40 Ålands Telefonandelslag ,00 40, ,00 Laitilan Puhelinosuuskunta 2 807,30 40,00 807,30 Savonlinnan Puhelin Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 144, ,40 Mikkelin Puhelin Oyj (Osakke myyty 2006) 1 0,00 35,00 487,74 Parikkalan Valo Oy, sarja A 16 26,91 26,91 Parikkalan Valo Oy, sarja S 16 26,91 26,91 Parikkalan Valo Oy, sarja SN 10 16,82 16,82 Parikkalan Valo Oy, sarja SM 5 8,41 8,41 Parikkalan Valo Oy, sarja SK 1 1,68 1,68 Parikkalan Valo Oy, sarja AN 10 16,82 16,82 Parikkalan Valo Oy, sarja AM 5 8,41 8,41 Parikkalan Valo Oy, sarja AK 1 1,68 1,68 Pohjois-Hämeen Puhelin Oy , ,74 Forssan Seudun Puhelin Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 350, ,45 Ikaalisten-Parkanon Puhelin Oy 4 370,00 16,00 370,00 Telekarelia Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0, ,92 KPY Kuopion Puhelinosuuskunta/Kuopion Puhelin Oy (Osakkeety myyty 2006) 0 0, , ,05 Savonlinnan Puhelinyhdistys (Osake myyty 2006) 0 0,00 437,33 IPY Iisalmen Puhelinosuuskunta/Iisalmen Puhelin Oy (Osakkeet myyty 2006) 0 0,00 437,29 Vasa läns Telefon Ab , , ,17 Gamlakarleby Telefon Ab , ,95 Jakobstadsnejdens Telefon Ab 2 807,30 807,30 Toholammin vesihuolto Oy 1 16,82 16,82 Pohjanmaan Puhelinosuuskunta (Osakkeista myyty 19 kpl 2006) , ,92 Oravais Centralantennandelslag 2 100,91 100,91 Alajärven Puhelinosuuskunta , ,78 Kajaanin Puhelinosuuskunta 2 0,00 740,02 Bostads- och fastighetsaktier ,62 0, ,62 As. Oy Rakuunatie 29-30, Helsingfors , ,99 Kiinteistö Oy Häly, Rovaniemi , ,70 Kiinteistö Oy Tieliikennemuseo ,93 48, ,93 Aktier och andelar sammanlagt ,73 0,00 0, , ,26

48 46 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 11 till räkenskapsverkets bokslut: Finansiella poster i balansräkningen och Rörlig ränta Fast ränta Sammanlagt Under 1-5 Över Under 1-5 Över 1 år år 5 år 1 år år 5 år Finansiella poster bland aktiva Givna skuldebrevslån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Inköp av masskuldebrevslån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga långfristiga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lånefordringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga placeringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga kortfristiga placeringar i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sammanlagt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, Rörlig ränta Fast ränta Sammanlagt Under 1-5 Över Under 1-5 Över 1 år år 5 år 1 år år 5 år Finansiella poster bland passiva Upptagna lån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Upptagna lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lån från statliga fonder utanför budgeten 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0, ,46 0, ,46 Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod 0,00 0,00 0, ,53 0,00 0, ,53 Kortfristiga lån i euro 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Främmande medel som förvaltas av staten 0,00 0,00 0,00 0, ,70 0,00 0,00 Sammanlagt 0,00 0,00 0, , ,16 0, ,99

49 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 47 Bilaga 12 till räkenskapsverkets bokslut: Statliga borgensförbindelser, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser Beviljade borgensförbindelser och garantier Sektor Förändring Företag och bostadssamfund Arbetskonsortiet PoKo, Statskontorets utlåtande 37/01/ , , ,82 (bokförts i extraordinära kostnader, se bilaga 1, punkt 4) Finansiella företag och försäkringsföretag 0,00 0,00 0,00 Offentlig sektor 0,00 0,00 0,00 Hushåll 0,00 0,00 0,00 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer 0,00 0,00 0,00 Utlandet. 0,00 0,00 0,00 Borgensförbindelser och garantier sammanlagt 0, , ,82 Beviljade borgensförbindelser och garantier enligt valuta Valuta Motvärde Fördelning Bokslutsdagens kurs % Euro 0,00 100,0 0,0000 0,00 0,0 0,0000 US-dollar 0,00 0,0 0,0000 Sammanlagt 0,00 100,00 Ansvarsförbindelser Vägförvaltningen har inga ansvarsförbindelser. Betydande mångårigt ekonomiskt avtalsansvar Vägförvaltningen har inget mångårigt ekonomiskt avtalsansvar. Bokslutets bilaga 13: Fonderade medel i balansräkningen Vägförvaltningen har inga fonderade medel i balansräkningen. Bokslutets bilaga 14: Fonderade medel som inte ingår i balansräkningen Vägförvaltningen har inga fonderade medel som inte ingår i balansräkningen.

50 48 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Bilaga 15 till räkenskapsverkets bokslut: Förändringar i skulden Förändring Upptagna lån i euro 0,00 0,00 0,00 Lån från statens pensionsfond 0,00 0,00 0,00 Lån från statens kärnavfallshanteringsfond 0,00 0,00 0,00 Upptagna lån i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 Övrig långfristig skuld , , ,53 Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod , ,53 0,00 Amorteringar av lån från fonder vilka skall betalas följande räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga lån 0,00 0,00 0,00 Sammanlagt , , ,53 Bilaga 16 till räkenskapsverkets bokslut: Maturitetsfördelning och duration när det gäller skulden Maturitetsfördelning (skuldens fördelning enligt återstående löptid) Skuldernas löptid Bokföringsvärde % Gängse värde Bokföringsvärde % Gängse värde 0-1 år ,53 17, , ,53 15, , år ,53 17, , ,53 15, , år ,53 17, , ,53 15, , år ,53 17, , ,53 15, , år ,53 17, , ,53 15, ,00 Över 5 år ,35 11, , ,88 25, ,00 Skulderna sammanlagt ,00 100, , ,53 100, ,00 Skuldens duration (kassaflödenas genomsnittliga betalningstidpunkt vägd med skuldens marknadsvärde) År Duration , , ,50 * Skulden gäller efterfinansieringsprojektet Rv4 Träskända-Lahtis. Lånet avkortas årligen fram till i jämnstora rater.

51 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 49 Bokslutets bilaga 17: Övriga kompletterande uppgifter som är nödvändiga för lämnande av riktiga och tillräckliga uppgifter 1) Vägförvaltningens andel av Borgå - Forsby arbetskonsortiet PoKOs medel, skulder eller förlust är 40 % Vägaffärsverket har meddelat att det inte finns någon skiftesandel att bokföra Således bokfördes den sedan år 2000 på konto 1739 öppna resultatregleringsfordran i bokföringen till ett värde av ,82 från PoKO som extraordinär kostnad på affärsbokföringens konto Enligt uppgifter från Vägaffärsverket är konkursboet efter MVR-Maatek Oy, en av delägarna i arbetskonsortiet, fortfarande inte klart. Den preliminärt bokförda vinstandelen för Vägförvaltningen kommer att minska bl.a. på grund av arbeten under garantitiden samt rättegångskostnader. Om det efter de slutliga utredningarna blir någon skiftesandel bokförs den som extraordinär intäkt. 2) Särutredning om markområden Lantmäteriverket bildade ca inlösningsenheter av vägområden år Vägförvaltningen fortsatte förbättra uppgifterna i fatighetsregistret tillsammans med Lantmäteriverket och kommunerna. Arbetet går långsamt och fordrar mycket resurser, men det görs systematiskt tills registren fås i skick. 3) Åtgärder för att utveckla beräkningen och bokföringen av vägkapitalet Vägförvaltningen fick 2004 ett utlåtande av Statens bokföringsnämnd (nr 26/2004, ) om frågor och granskningar som gäller bokföringen av vägkapitalet. Enligt rekommendationerna i utlåtandet borde bokföringen av vägkapitalet preciseras i riktning mot bokföring av anläggningstillgångar enligt väg och vägdel. Enligt bokföringsnämndens rekommendationer gav Vägförvaltningen till kommunikationsministeriet ett genmäle (nr 259/2003/20/29, ) och en åtgärdsplan för att utveckla beräkningen av vägkapitalet och precisera specifikationen till balansräkningen Åtgärderna 2006 Bokföringsvärdet för väggrunderna fördelades i början av 2006 på inlösningsenheterna enligt ett särskilt kalkyleringsprogram. Ökningarna och minskningarna i väggrunderna 2006 behandlades separat och som specifikation till balansräkningen i bokslutet skrevs ut en förteckning över alla händelser under räkenskapsåret. Preciseringen av specifikationen till balansräkningen för vägkonstruktionernas del gjordes enligt förbindelsesträcka i fråga om de vägar som hör till stomnätet. De övriga delarna av vägkonstruktionerna specificeras som hittills (underbyggnader, beläggningar, broar, övriga vägkonstruktioner). Stomnätet kodades i vägdatabanken på försök i början av 2006 och dess längd blev km. Kommunikationsministeriet har inte tillsvidare fattat något slutligt beslut om stomvägsnätet. Det föreslagna stomnätet bildas av förbindelserna i tabellen på följande sida.

52 50 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR Uppgifterna enligt förbindelsesträcka producerades med hjälp av hanteringssystemet för upphandlingar för färdigställda och halvfärdiga projekt För tidigare års del började specificeringen enligt stomnätet retroaktivt från De specificerade uppgifterna för de tidigare åren kan föras i kalkyleringssystemet (Raindance) först i den nya versionen som tas i bruk Stomväg km Rv 1 Helsingfors - Åbo 157,9 Rv 3 Helsingfors - Tammerfors V 188,8 Rv 3 Tammerfors V - Vasa 226,2 Rv 4 Helsingfors - Jyväskylä 262,4 Rv 4 Jyväskylä - Uleåborg 337,5 Rv 4 Uleåborg - Rovaniemi 228,8 Rv 5 Lusi - Kuopio 243,9 Rv 5 Kuopio - Kajana 169,2 Rv 6 Forsby - Villmanstrand 149,6 Rv 6 Villmanstrand - Joensuu 235,3 Rv 7 Helsingfors - Vaalimaa 172,5 Rv 8 Åbo - Björneborg 135,3 Rv 9 Åbo - Jyväskylä 266,3 Rv 10 Tavastehus - Tuulos 28,0 Rv 12 Tuulos - Kouvola 103,0 Rv 19 Jalasjärvi - Nykarleby 121,2 Rv 8 Nykarleby - Karleby 52,5 Rv 29 Keminmaa - Torneå (gränsen) 16,7 Sv 40 Åbo omfartsväg rv8-rv1 19,5 Sv 50 Ring III rv1-rv7 31,5 Stomvägar sammanlagt 3146,1 4) Lokaliteter och fastigheter Vägförvaltningen har 195 byggda fastigheter i sin besittning, och deras sammanlagda yta är m 2. De byggda fastigheterna är vägstationsområden samt marktäkts- och lagerområden som behövs inom väghållningen. Vägförvaltningen har beslutat överföra de byggda fastigheterna via finansministeriet till Senatfastigheterna , med undantag av några objekt som finns på biområden. Centralförvaltningen och vägdistrikten verkar i hyrda lokaliteter. Vägförvaltningen äger cirka andra fastigheter enligt fastighetsregistret och 145 marktäktsområden. Vägförvaltningen besitter dessutom några områden med hyres- eller annan nyttjanderätt. Vägförvaltningen överlät från sin besittning 159 fastigheter Största delen av de överförda fastigheterna överläts via finansministeriet till Senatfastigheterna. Balansvärdet för den överförda fastighetsegendomen var totalt ,78. Vägförvaltningen hyrde fortsättningsvis ut fastigheter som behövs för områdesentreprenaden till driftsentreprenörer. De fastigheter som hyrs ut räknas upp i förfrågan om entreprenaden. Entreprenören har möjlighet att frivilligt hyra väghållningsdepåerna, dvs. vägstationer, utryckningsställen och lagerutrymmen. Vägförvaltningen har utarbetat verksamhetsprinciper för markanskaffning och fastighetshållning fram till Senatsfastigheterna hyr ut de överförda depåerna främst för väghållningsbehov.

53 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR 51 Bokslutets bilaga 18. Processernas mätinstrument (på finska)

54 52 Vägförvaltningens bokslut 2006 BOKSLUTSBILAGOR