KRISLEDNINGSPLAN

Transkript

1 1 Antagen av KS Fastställd av Kommunfullmäktige KRISLEDNINGSPLAN Plan för extraordinär händelse eller svår påfrestning i Valdemasviks kommun

2 2 Innehåll Inledning sidan 3 Övergripande mål.. sidan 3 Extraordinär händelse. sidan 3 Höjd beredskap sidan 4 Krisledningsnämnd.. sidan 5 Krisledningsstab. sidan 5 Omfall. sidan 6 POSOM.sidan 6 Krisledningsorganisation. sidan 7 Funktioner.. sidan 8 Ledningsplatser.sidan 9 Samverkan sidan 9 Avveckling och uppföljning.sidan 10 Uppföljning sidan 10 Planering för övning och utbildning.sidan 11

3 3 Inledning Lagen om extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap hos kommuner och landsting (LEH) är en del av det nationella krishanteringssystemet. Andra lagar som reglerar kommuners ansvar är bland annat lagen om skydd mot olyckor (LSO), säkerhetsskyddslagen och kommunallagen. Kommunernas uppgifter i krishanteringssystemet utgår från en helhetssyn som innebär att förmågan skall byggas upp i ett underifrånperspektiv för hela hotskalan fred krig (samhällets normala fredsverksamhet, och att förmågan på lokal nivå utgör grunden för beredskap). Förmågan ska kompletteras med åtgärder på regional och central nivå. Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska även ha ansvar under kris- och krigsförhållanden. Likhetsprincipen organisation och lokalisering ska överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Övergripande mål Kommunen ska inför varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur en extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap ska hanteras. Kommunen ska ha en god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka dess verksamhet. Konsekvenserna ska analyseras. Kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Man ska också ha en planering för hur man hanterar konsekvenserna. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och ge invånare och media tillräcklig och korrekt information. Kommunen ska ha en samlad bild av risker och sårbarheter och förberedelser för krishantering inom kommunens geografiska område. Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Kommunen ska värna om befolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa viktiga samhällsfunktioner och stödja försvarsmakten. Kommunen ska informera allmänheten hur varning och information sker vid allvarlig olycka samt om vilken förmåga kommunen har att göra räddningsinsatser och ha god förmåga till omhändertagande av de drabbade. Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse avses följande: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser Det som kännetecknas av en extraordinär händelse i en kommun är att man ställs inför en svår akut ledningsuppgift för att så långt som möjligt minska konsekvenserna av det inträffade för kommunens invånare. Verksamheten ska så långt möjligt bedrivas i sina ordinarie former. Ansvar, organisation, lokaler och arbetsrutiner bör i princip vara desamma som i den dagliga verksamheten. Det som utmärker ledningen vid en extraordinär händelse i kommunen är framförallt

4 4 tidsförhållandena. Den ordinarie processen ersätts av ett snabbare agerande. En mängd beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel. Vid en extra ordinär händelse ska kommunens krisledningsstab omedelbart underrättas och börja verka inom 1 timma. ska kommunens krisledningsnämnd kunna träda i funktion inom 12 timmar. Höjd beredskap Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Då regeringen fattat beslut om höjd beredskap tillämpas lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. samt om civilt försvar. Krisledningsnämnd Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i kommunen finnas en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under den extraordinära händelsen. I Valdemarsviks kommun är det Kommunstyrelsens arbetsutskott (KS-AU) som är krisledningsnämnd. Ordföranden i krisledningsnämnden är kommunstyrelsens ordförande. Det är ordföranden eller vice ordföranden (då ordförande är förhindrad att närvara) i krisledningsnämnden som bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Om både ordföranden och vice ordförande har förhinder att närvara får krisledningsnämnden sammankallas på begäran av enskild ledamot. Nämnden kan sedan besluta om den ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse i Valdemarsviks kommun, som inte faller under ansvaret enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), tas beslut om befogenheter, ansvar för åtgärder och ledning över av krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter Fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder/utskott i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Man får endast överta verksamhetsansvar och beslutanderätt om det oundvikligen erfordras för att komma tillrätta med situationen. Nämndens beslut ska anmälas vid närmaste följande kommunstyrelse- och kommunfullmäktigesammanträde. Ordföranden eller om denne har förhinder vice ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Ge inriktningsdirektiv, till exempel eventuell omflyttning av personal mellan de kommunala verksamheterna, eventuell flytt av verksamhet (som brukare i vård dygnet runt), återhållsamhet i konsumtion av vatten, el och värme, med mera. Bedöma behovet av och verka för samordning, prioriteringar och informationsinsatser. Fatta beslut som underlättar för enskilda och grupper av människor, till exempel lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelse.

5 5 Ta ställning i frågor som påkallas av till exempel grannkommuner eller länsstyrelsen. Samverka med externa intressenter efter krav och behov samt begära bistånd när det krävs. Bistå andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse. I sådant fall har kommunen rätt till skälig ersättning. Fatta beslut om att kommunala verksamheter ska stängas, ianspråktagande av reservsystem, fördelning av reservkraft. Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra åtgärder som är jämförbara med något av ovanstående fall. Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. Krisledningsnämndens beslut kan överklagas. Nämndens verksamhet omfattas av kommunstyrelsens uppsiktsplikt och av den kommunala revisionen. Krisledningsstaben Krisledningsstaben träder i kraft vid en extraordinär händelse eller behov av övergripande ledning då ett stort informationsbehov föreligger. Deltagagande tjänstemän har ett operativt ansvar vilket följer ordinarie tjänsteutövning. Staben är också ett tjänstemannastöd för krisledningsnämnden. Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar under kris och höjd beredskap. Krisledningsstaben består av följande tjänster: o Kommunchef o Sektorchefer o Personalchef o Säkerhetssamordnare o Kommunsekreterare o Informationsansvarig Berörd sakkunnig tjänsteman adjungeras vid behov. Krisledningsstabens uppgifter Ta fram beslutsunderlag till uppdragsgivaren. Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget. Hålla samband med olika ledningsorgan i och utanför kommunen. Sortera och bearbeta inkommen information och ärenden. Intern och extern information. Förbereda och genomföra genomdragningar. Delge och följa upp verkställda beslut. Se till att beslut når ut till sina mottagare. Dokumentera beslut och händelser. Arbeta med konsekvensfrågor. Bedöma utvecklingen och på sikt planera för alternativ händelseutveckling (omfallsplanering). Planera för åtgärder på längre sikt.

6 6 Omfall alternativ händelseutveckling Det är viktigt att krisledningen har beredskap för alternativ händelseutveckling, det vill säga omfallsplanering. Omfall kan bygga på olika variabler som händelsens varaktighet, skadornas omfattning, tidsåtgång för reparation och hur allmänheten berörs. Resurser De samlade resurserna inom de kommunala sektorerna kan disponeras vid extraordinära händelser eller allvarlig störning i kommunen. Det är lämpligt att sektorer och bolag i förväg inventerar den personal som kan ställas till förfogande utan att andra viktiga funktioner åsidosätts. Telefonlistor med personalens telefonnummer upprättas och hålls aktuella av respektive sektor eller bolag. POSOM-grupp POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande och innebär att samhällets samlade resurser ska samordnas i syfte att erbjuda de behövande god service och vård. Gruppen består av representanter från Valdemarsviks kommun (sektor stöd och omsorg och sektor barn, utbildning och arbetsmarknad), primärvården, polisen och kyrkan. POSOMgruppen leds av chefen för sektor stöd och omsorg med IFO-chefen som ersättare. POSOM-gruppen kan kallas in vid en akut händelse inom Valdemarsviks kommuns geografiska område eller när personer med folkbokföringsadress inom Valdemarsviks kommuns geografiska område är inblandade eller indirekt berörda av händelse på annan plats och som är i behov av psykologisk hjälp, då inte normal organisation bedöms vara tillräcklig. Detta innebär att respektive chef har ett ansvar för sin verksamhet och därmed ansvar att finna lämpliga åtgärder i den befintliga organisationen innan POSOM-gruppen aktiveras. Målet med POSOM s verksamhet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Enstaka händelser i verksamheterna hanteras i första hand av respektive chef. Krisledningsnämndens ordförande eller vice ordförande (då ordinarie ordförande har förhinder), kommunchefen och chefen för sektor vård- och omsorg har rätt att inkalla och aktivera POSOM-gruppen.

7 7 Krisledningsorganisation i Valdemarsviks kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE KRISLEDNGSNÄMND KS-AU KRISLEDNINGSSTAB POSOM EXTERN SAMVERKAN *Kommunchef *Sektorchef SO *Länsstyrelsen *Sektorchefer *Chef elevhälsan *RTÖG *Personalchef *Polis *Andra kommuner *Säkerhetssamordnare *Primärvården *MSB *Kommunsekreterare *Kyrkan *Statliga myndigheter *Informationsansvarig *Frivilliga organisationer SEKTORER *verksamhetschefer *personal INTERNA RESURSER *social samverkansgrupp *säkerhetsgrupp *stödpersoner

8 8 Funktion Information Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) är kommunen skyldig att planera för hur allmänheten ska varnas och informeras vid allvarliga olyckor. Om allmänheten ska varnas via VMA (viktigt meddelande till allmänheten) görs detta av RTÖG i samverkan med kommunen. Utskick av informationsmeddelande beslutas av krisledningsstaben. Kommunens informationsansvarige har att på uppdrag av krisledningsstaben eller kommunchefen organisera kommunens informationsinsatser. Följande funktioner/uppgifter ska normalt hanteras: Upplysningscentral Interninformation Media/Press Kriswebb Myndighetsinformation Dokumentation Samordning Besöksansvarig Personal från kommunkansliet har att vid behov bemanna informationsfunktionen. Funktion Ekonomi I Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor kap. 7 anges att kommunen har rätt till ersättning av staten för kostsamma räddningsinsatser då räddningstjänstkostnaderna överstiger en självrisk. Med hänsyn till kostnadsredovisning är det nödvändigt att alla inblandade sektorer och bolag särredovisar kostnader för händelsen. Samtliga kostnader bör i princip redovisas på ett konto. Detta ger möjlighet att direkt se vad beslut och åtgärder kostat och underlättar arbetet om statsbidrag ska sökas. Om viss andel av åtgärderna i efterhand bedöms normala kan motsvarande andel genom omföring debiteras respektive sektors eller bolags ordinarie redovisning för verksamheten. Funktion Personalförsörjning Krisledningsstaben ska i ett tidigt skede av en händelse analysera hur insatta resurser förväntas nyttjas i omfattning och tid. Om behov finns av avlösning ska följande personalkategorier kallas in: Krisledningsnämnden: ledamot ersätts av suppleant. Krisledningsstaben: kommunchef avlöses av s.t. kommunchef. sektorchef avlöses från sektorchefs ledningsgrupp. personalchef avlöses av sektorchef, eller av annan utsedd chefsperson kommunsekreterare avlöses av kanslisekreteraren/nämndsekreterare. Sektorer: personalplanering av tillgänglig personal. Inom kommunens egen organisation finns en samordningsgrupp för säkerhetsfrågor med representanter från respektive sektor att tillgå som en extra resurs. Om kommunens egna personalresurser inte räcker till ska förstärkning i första hand tryggas genom samverkan med andra kommuner

9 9 Ledningsplatser Ledning ska så långt möjligt ske från ordinarie ledningsplatser/lokaler. Vissa lokaler är dock särskilt förberedda och kan nyttjas efter beslut av krisledningsstaben eller krisledningsnämndens ordförande enligt följande: Krisledningsnämnden: IT salen/it enheten Funkishuset Krisledningsstaben: Personalrum/IT enheten Funkishuset Sektors ledning: Arbetsrum IT chef/it enheten Funkishuset Upplysningscentral: Labb-rum/IT enheten Funkishuset Presscentra: Stora studion/it enheten Funkishuset Obs! Kommunens växel förflyttas till receptionen på IT enheten Funkishuset. Växeln kommer att samverka med upplysningscentralen. Larmning Kommunens krisledningsnämnd eller krisledningsstab har ingen jour eller beredskap. Kommunen har via avtal med kommunalförbundet RTÖG (räddningstjänsten) tillgång till TIB (tjänsteman i beredskap) som oftast är den person som upplyser kommunchefen om inträffad händelse. Kännedom om en inträffad oönskad händelse kan annars erhållas på många olika sätt. När förtroendevald person eller anställd person inom kommunen får kännedom om en särskild händelse eller extraordinär händelse, ska man förvisa sig om att kommunens ledning är informerad om det inträffade. Larm om det inträffade sker direkt via 112 eller annars informerar man sin närmaste chef. Ordföranden i krisledningsnämnden eller om denne har förhinder, vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Kommunchefen eller annan representant inom krisledningsstaben har att vid behov skyndsamt sammankalla staben (kallelse sker enligt kommunens larmlista/telefonlista). Samverkan Kommunens sektorer kan sammanfattas i kommunens verksamhetsansvar. Det handlar om att kunna säkerställa att oumbärlig kommunal verksamhet alltid kan genomföras genom förmåga att tillgodose särskilda behov, till exempel information. Länsstyrelsen tillsammans med MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ska ge kommunerna det stöd de behöver för att klara sitt verksamhetsansvar. Kommunens områdesansvar innebär att ta initiativ till och arbeta för att all krishantering inom kommunens geografiska område samordnas. För att klara av det geografiska områdesansvaret och samordningsrollen bör kommunen se till att ett krishanteringsråd bildas. Avveckling och efterarbete Så snart den ordinarie organisationen har möjlighet att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Kommunchefen eller krisledningsnämndens ordförande kan ta beslut om att avveckla staben. Staben kan fortsätta stödja kommunchefen i arbetet även då krisledningsnämnden har trätt ur funktion. Utvärdering av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunen återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen. I utvärderingsarbetet bör allt material av till exempel dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheter och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med stöd av de insamlade

10 10 uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisationen och planer. Analysen med slutsatser och förslag på förändringar redovisas för kommunstyrelsen som beslutar om åtgärd. Utvärderingen delges andra berörda parter. Uppföljning Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för kommuner och landsting (2003:833) har kommunen skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man ska hantera extraordinära händelser. Planen ska baseras på respektive sektors risk- och sårbarhetsanalys för all verksamhet som måste kunna upprätthållas. Kommunstyrelsen är ansvarig för innehållet i denna plan, att den efterlevs och att den revideras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför en årlig uppföljning av kommunernas beredskapsförmåga utifrån den målbild som fastställts i överenskommelse mellan staten och kommunförbundet.

11 11 Planering för övning och utbildning I andra kapitlet 8 (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal inom hela kommunen får den utbildning och övning som behövs. Valdemarsviks kommun har ansvar att säkerställa att samtliga kommuninvånare får godtagbar service oavsett händelse eller situation som samhället kan utsättas för. Om kommunen ska kunna klara denna uppgift ska de förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) och anställd personal kontinuerligt öva sin krisberedskap/krisledningsförmåga. Syfte Syfte med utbildnings- och övningsplan är följande: att utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda vid en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap. att utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett organisatorisk tillhörighet. att öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed verka för ett ökat risk- och sårbarhetstänkande. Detta för att minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser. att övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet på både lokal nivå men framförallt på den egna verksamhetens område. Tidsintervall för övning Utbildnings- och övningsplanen gäller för respektive mandatperiod. Inriktning på övning/utbildning Hela krisledningen ska övas en gång vartannat år. Larmövning med krisledningen ska genomföras minst en gång vart annat år. Krisledningsnämnden ska i seminarieform fortbildas en halvdag vart annat år. Stabspersonal och övriga nyckelpersoner ska utbildas och övas minst en heldag vartannat år. Mandatperioden År 1 År 2 År 3 År 4 Hela krisledningen Tillämpad Larmövning Tillämpad Larmövning övning övning Krisledningsnämnden Seminarier Seminarier Staben Stabsmetodik Stabsmetodik Stabsmetodik Stabsmetodik