Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand Peter Hemlin. OBS! Sammanträdet webbsänds på kommunen hemsida.

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 1 juni 2017 kl Plats Ordförande Kulturhuset Hav och Land i Hunnebostrand Peter Hemlin OBS! Sammanträdet webbsänds på kommunen hemsida. Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 Delårsbokslut januari-mars 2017 KA 2016/331 4 Budget 2018, förslag att beslut framflyttas till september KA 2017/314 5 Redovisning av erhållet partistöd KA 2017/629 6 Samordningsförbundet Väst, Årsredovisning 2016 KA 2016/788 7 Parkeringstaxa justering ställplatser KA 2016/795 8 Organisation av utbildningsverksamheten i Sotenäs kommun KA 2017/660 9 Erbjudande om delägarskap i Inera KA 2017/ Kommunfullmäktiges ordförandes förslag att enligt KL 5 kap 21 medge ungdomar att delta i fullmäktiges överläggningar 11 Ungdomspolitiskt program KA 2017/ Resepolicy för Sotenäs kommun KA 2017/ Policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område niondeklassare Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område årskurs 1 på gymnasiet Motion om översyn av hållplatser inom kollektivtrafiken KA 2016/464 KA 2016/372 KA 2016/373 KA 2016/ Motion om skolseglingar KA 2016/ Motion om att skapa en kulturell samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn KA 2016/1043 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Motion om torg/samlingsplats i Väjern KA 2016/ Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd KA 2014/ Valärenden 22 Inkomna interpellationer och frågor Inkomna medborgarförslag och motioner Motion fossilfritt Sverige- fossilfritt Sotenäs Motion om program för upprustning av våra tätorter Motion handlingsplan för minskad tillförsel av mikroplaster i våra vattenmiljöer Motion förvärv av brygga i centrala Kungshamn Motion om inrättandet av tjänsten Boken kommer Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 25 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 118 KA 2016/331 Delårsbokslut januari-mars 2017 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 5,9 Mkr jämfört med 4,9 Mkr samma period föregående år. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 12,4 Mkr (f år 13,4 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,3 Mkr. Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på -2,5 Mkr vilket är 5,0 Mkr sämre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på -8,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Beslutsunderlag Delårsbokslut januari-mars 2017 Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att vidta åtgärder för att de nämnder som visar ett prognostiserat underskott skall komma i balans och återkomma till arbetsutskottet den 7/6 med konkreta åtgärder och resultatet av dessa. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och uppdrar åt kommunchefen att vidta åtgärder för att de nämnder som visar ett prognostiserat underskott skall komma i balans och återkomma till arbetsutskottet den 7/6 med konkreta åtgärder och resultatet av dessa. Delårsbokslutet överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(48)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 95 KA 2016/331 Delårsbokslut januari-mars 2017 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 5,9 Mkr jämfört med 4,9 Mkr samma period föregående år. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 12,4 Mkr (f år 13,4 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,3 Mkr. Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på -2,5 Mkr vilket är 5,0 Mkr bättre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på -8,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Beslutsunderlag Delårsbokslut januari-mars 2017 Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att vidta åtgärder för att de nämnder som visar ett prognostiserat underskott skall komma i balans och återkomma till arbetsutskottet den 24/5 med konkreta åtgärder och resultatet av dessa. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och uppdrar åt kommunchefen att vidta åtgärder för att de nämnder som visar ett prognostiserat underskott skall komma i balans och återkomma till arbetsutskottet den 24/5 med konkreta åtgärder och resultatet av dessa. Delårsbokslutet överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(9)

5 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2017/XX Sida 1(1) Delårsbokslut januari-mars 2017 Beskrivning av ärendet Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste mars samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 5,9 Mkr jämfört med 4,9 Mkr samma period föregående år. Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 12,4 Mkr (f år 13,4 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,3 Mkr Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på -2,5 Mkr vilket är 5,0 Mkr bättre än budget För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett underskott på -8,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom. Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari-mars 2017 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - MARS 2017 RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Verksamhetens intäkter 51,8 43,3 Verksamhetens kostnader -162,5-159,6 Avskrivningar -10,1-6,8 Verksamhetens nettokostnader -120,8-123,1 Skatteintäkter 106,7 112,9 Generella statsbidrag och utjämning 19,2 15,4 Finansiella intäkter 0,5 1,0 Finansiella kostnader -0,7-0,3 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 4,9 5,9 Periodens resultat 4,9 5,9 BALANSRÄKNING Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 751,9 469,6 Pågående ny- och ombyggnad 29,2 33,4 Maskiner och inventarier 20,1 20,6 Finansiella anläggningstillgångar 21,9 237,8 Summa anläggningstillgångar 823,1 761,4 Omsättningstillgångar Lager 4,8 4,8 Fordringar 77,2 66,2 Kassa och bank 4,1-5,7 Summa omsättningstillgångar 86,1 65,3 Summa tillgångar 909,2 826,7 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 492,6 469,0 därav periodens resultat 29,6 5,9 Avsättningar 22,1 17,7 Skulder Långfristiga skulder 276,5 239,4 Kortfristiga skulder 118,0 100,6 Summa skulder 394,5 340,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 909,2 826,7

7 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat uppgår till 5,9 mkr jämfört med 4,9 mkr samma period föregående år. Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 43,3 mkr vilket är en minskning med 8,5 mkr jämfört med föregående år. Från årsskiftet har kommunens VA-verksamhet överförts till Sotenäs Vatten AB vilket minskat kommunens intäkter med 12,0 mkr. I övrigt har intäkterna ökat 3,5 mkr Större delen av ökningen beror på ökade statsbidrag. Bidragen från migrationsverket för det ökade antalet nyanlända har ökat 1,9 mkr och bidrag från skolverket har ökat 1,1 mkr. Verksamhetens kostnader har exklusive VAverksamheten ökat med 2,6 mkr. Personalkostnaderna har ökat med 3,2 mkr vilket i stort motsvarar avtalsenliga löneökningar. Övriga kostnader har minskat 0,6 mkr. Nettokostnaderna har ökat 1,9 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 96,0 procent, jämfört med 95,9 procent föregående år. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för det första kvartalet utgör 128,3 mkr, en ökning med 1,9 procent jämfört med föregående år. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till 0,7 mkr vilket är 0,9 mkr bättre än föregående år. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto uppgår för perioden till 5,9 mkr (f år 4,9 mkr). Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 12,4 mkr (f år 13,4 mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 0,3 mkr. Inom exploateringsverksamheten har endast en småhustomt sålts. Av periodens investeringar avser 8,4 mkr byggnation av ny förskola i Kungshamn och 1,1 mkr övriga fastigheter. Likvida medel uppgick vid periodens slut till -5,7 mkr, en minskning från årsskiftet med 9,8 mkr. Den försämrade likviditeten beror i huvudsak på minskning av kortfristiga skulder. Kommunens egna kapital minskade 23,6 mkr under perioden beroende på upplösning av investeringsfond för VA-verksamheten motsvarande 29,5 mkr. I övrigt ökade det egna kapitalet med periodens resultat 5,9 mkr. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 57 procent vilket är en förbättring med 7 procentenhet sedan årsskiftet. Den förbättrade soliditeten beror till största delen på minskad balansomslutning till följd av den överlåtna VAverksamheten. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick den 31/3 till 893 vilket är en minskning med 33 personer jämfört med den 31/ Andelen kvinnor uppgår till drygt 83 procent. Total sjukfrånvaro för årets tre första månader utgjorde 7,6 procent, en minskning med 1,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 3,5 procent jämfört med 4,7 procent Kostnaden för timlön har minskat 560 tkr (10 procent) jämfört med samma period föregående år och kostnaden för mertid/övertid är oförändrad. Av minskningen är 350 tkr hänförligt till verksamheten personlig assistans som minskat i omfattning Inom äldreomsorgen har timlönerna minskat 200 tkr.

8 Helårsöversikt RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i mkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -1,5-2,1-2,0 0,1 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -36,2-38,1-37,2 0,9 Teknisk verksamhet -21,2-18,9-18,7 0,2 Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet -49,4-49,8-51,2-1,4 IT-nämnden -5,8-5,9-5,8 0,1 Lönenämnden -2,5-2,6-2,6 0,0 Omsorgsnämnden -217,7-221,8-230,1-8,2 Utbildningsnämnden -144,2-146,2-146,5-0,3 Byggnadsnämnden -5,3-6,1-5,8 0,3 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,2-1,5-1,2 0,2 Summa nämndverksamhet -485,1-493,0-501,0-8,0 Exploateringsverksamhet 0,4 6,0 3,0-3,0 Vinst vid försäljning av befintliga fastigheter 11,4 0,0 0,3 0,3 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott -8,3-27,2-26,7 0,5 Avgår interna kostnader 46,8 36,2 36,0-0,2 Avskrivningar -42,2-28,5-28,5 0,0 Verksamhetens nettokostnader -477,0-506,5-516,9-10,4 Skatteintäkter 424,8 447,2 449,3 2,1 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 82,4 58,3 61,6 3,3 Finansiella intäkter 3,3 6,5 4,5-2,0 Finansiella kostnader -3,9-3,0-1,0 2,0 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet 29,6 2,5-2,5-5,0 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen på ett årsresultat på -2,5 mkr vilket är 5,0 mkr sämre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på 8,0 mkr. Det är omsorgsnämnden som svarar för den största delen av det prognostiserade underskottet. Inom den gemensamma verksamheten bedöms kommunens pensionskostnader bli 0,5 mkr lägre än budget. Skatteintäkterna beräknas ge ett överskott mot budget med 2,1 mkr. Skatteintäkterna för 2017 beräknas till 1,4 mkr högre än budgeterat och för 2016 beräknas en positiv avvikelse på 0,7 mkr. Generella bidrag och kommunal utjämning kommer att ge ett överskott på 1,3 mkr och den kommunala fastighetsavgiften beräknas ge ett överskott på 2,0 mkr. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings aprilprognos. De finansiella posterna påverkas av det låga ränteläget. Intäkterna från VA-verksamheten blir lägre än budgeterat vilket kompenseras av att räntekostnaderna på kommunens upplåning ligger betydligt under budget. Verksamhetens nettokostnader, exkl. reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 6,4 procent jämfört med 2016 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag, bedöms öka med 1,8 procent. 3

9 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Ökade intäkter jämfört med föregående år är i huvudsak bidrag till olika projekt. Personalkostnaderna har ökat 1,0 procent medan övriga kostnader minskat främst beroende på lägre konsultkostnader i projektet Industriell symbios. Samtliga ingående enheter visar god budgetföljsamhet och prognosen för helåret är ett överskott motsvarande kommunstyrelsens ofördelade anslag på 0,9 mkr. Teknisk verksamhet exklusive affärsdrivande verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Minskade intäkter beror på att personal inte längre interndebiteras i samma utsträckning som föregående år, att verksamheten vid Sydvästen avvecklas och på att fastigheter har sålts. Sålda fastigheter minskar externa intäkter. När avvecklingen av Sydvästen är klar kommer det att resultera i minskade hyreskostnader i jämförelse med föregående år. Prognosen för 2017 är ett positivt resultat på 0,2 mkr vilket främst beror på lägre kostnader för snöröjning än budgeterat. Gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret prognostiseras ett negativt resultat i förhållande till budget med 1,4 mkr. Underskottet beror på ökade kostnader för gymnasieplatser i andra kommuner på grund av det ökade antalet elever per termin men även högre ersättningsnivå för gymnasiesärskoleplatser. IT-nämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget. Lönenämnd Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget. Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Minskade intäkter och kostnader jämfört med föregående år beror på lägre intern ersättning för hemtjänsttimmar på grund av lägre antal biståndsbedömda timmar. En försiktig prognos för året visar på ett underskott på 8,2 mkr. Underskotten återfinns inom äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Ett arbete pågår för att försöka nå en budget i balans inom alla områden där det är möjligt. Förändringar i hemtjänsten har varit svåra att förutse då verksamheten under flera års tid ökat till att nu minska. Omställningsarbetet pågår och har hög prioritet. 4

10 Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är lägre jämfört med tidigare år och det är framförallt beroende på att 2016 ersatte Skolverket kommunen för nyanlända barn och unga med drygt 2 mkr. Denna ersättning har inte utgått för Positivt är att avgifter för barnomsorg har ökat mellan åren, en ökning på 14 procent och visar på stor efterfrågan av plats i kommunens förskolor. Kostnaderna har ökat 6,8 procent och kan helt och hållet härledas till personalkostnader. Under 2016 beslutades om ett särskilt lärarlönelyft och denna löneökning påverkar kostnadsbilden. Skolverket ska ersätta kommunen för huvuddelen av lärarlönelyftet men en del av lönelyftet får kommunen betala själv. Övriga kostnader har ökat marginellt med 0,8 mkr. Prognosen för helåret kan innebära ett underskott på 0,3 mkr och beror på behov av förstärkning inom förskolan samt minskad intäkt för interkommunal ersättning. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Varav Sotenäs andel 245 Prognosen för 2017 är ett positivt resultat på 0,9 mkr varav Sotenäs kommuns andel är 0,2 mkr. Det positiva resultatet beror på att personalkostnaderna väntas bli lägre än budgeterat till följd av personalomsättning. Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget för samtliga verksamheter. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1603 Bokslut 1703 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat I jämförelse med 2016 beror de minskade intäkterna på att de interna ersättningarna från VA-verksamheten för mätingenjör och kartor upphört, minskade statsbidrag till energirådgivning och att trafikingenjören flyttats till samhällsbyggnadsförvaltningens drift- och projektenhet. Minskade kostnader beror delvis på minskat antal tjänster inom byggnadsnämndens verksamheter. På grund av vakanser under årets inledande månader prognostiseras ett positivt resultat på 0,3 mkr för

11 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 119 KA 2017/314 Budget 2018 Sammanfattning Budgetförutsättningarna baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste prognoser för utveckling av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Kommunstyrelsens arbetsutskott, tillika budgetberedning, har i dialog med nämndernas presidier gått igenom de ekonomiska förutsättningar som finns för kommande budgetår och diskuterat om dessa förutsättningar gör det möjligt att uppnå nämndernas strategiska mål. På grund av osäkra prognoser och i väntan på ytterligare underlag från SKL föreslås att budgeten antas till hösten. Beslutsunderlag Budgetberedningens förslag till budget 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Ekonomichefens tjänsteutlåtande Yrkande Ronald Hagbert (M) och Mikael Sternemar (L) föreslår att Budget 2018 behandlas på fullmäktige i september månad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att behandla Budget 2018 i september månad. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(48)

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 89 KA 2017/629 Redovisning av erhållet partistöd Sammanfattning Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har beslutat att partistöd ske ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, till Sotenäs kommun lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Enligt 2 kap. 9 första stycket kommunallagen ges partistöd för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att partierna ska inkomma med granskningsrapporter senast den 15 maj till ekonomiavdelningen. Hittills har partierna (M), (C), (SD) inkommit med granskningsrapporter. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna granskningsrapporter och utdela partistöd till följande partier, xx, xx, xx, xx, xx i enlighet med gällande regler för partistöd. Skickas till Kommunstyrelsen Alla partier i fullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(36)

13 Kommunstyrelsens förvaltning Jörgen Karlsson Telefon: E-post: Redovisning av erhållet partistöd Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har beslutat att partistöd ske ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, till Sotenäs kommun lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Enligt 2 kap. 9 första stycket kommunallagen ges partistöd för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Kommentar från Cirkulär 14:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Lagstiftningen är utformad så att det ålägger en kommun som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i kommunallagen, innebär det att partistödet inte är kompetensenligt. Fullmäktige får, under vissa förutsättningar, besluta att stöd inte ska betalas ut. Det följer av 2 kap. 11 tredje stycket kommunallagen. Närmare om innehållet i redovisningen. Syftet med redovisningen är att säkerställa öppenhet; att ge både allmänhet och media möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning. Den närmare utformningen av redovisningen är dock inte lagreglerad. I propositionen1 finnsföljande vägledande uttalande: Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Redovisningen behöver alltså innehålla mer än ett uttalande om att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

14 Redovisning av erhållet lokalt partistöd jämte granskningsrapport Juridisk person* Organisationsnummer: Adress: Postadress: Telefon: Bankkonto eller BG/PG: * Registrerad lokal partiförening Erhållet partistöd: kr Redovisningen avser år: Ordförande: Kassör: Redovisning av lokalt partistöd (Redovisningsperiod 1 januari 31 december) Beskriv hur det lokala partistödet fördelats: Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för Regler för kommunalt partistöd i Sotenäs kommun Intygas av Namnförtydligande Datum Ort Skickas till: Sotenäs kommun, Kommunledningskontoret, Kungshamn Sotenäs kommun Parkgatan Kungshamn fax: info@sotenas.se

15 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 117 KA 2017/629 Redovisning av erhållet partistöd Sammanfattning Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har beslutat att partistöd ske ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, till Sotenäs kommun lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Enligt 2 kap. 9 första stycket kommunallagen ges partistöd för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd, inkl blankett Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att partierna ska inkomma med granskningsrapporter senast den 15 maj till ekonomiavdelningen. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna granskningsrapporter och utdela partistöd till följande partier, (M), (L), (C), (S), (V), (SD) i enlighet med gällande regler för partistöd. Skickas till Kommunfullmäktige Alla partier i fullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(48)

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 89 KA 2017/629 Redovisning av erhållet partistöd Sammanfattning Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har beslutat att partistöd ske ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, till Sotenäs kommun lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Enligt 2 kap. 9 första stycket kommunallagen ges partistöd för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att partierna ska inkomma med granskningsrapporter senast den 15 maj till ekonomiavdelningen. Hittills har partierna (M), (C), (SD) inkommit med granskningsrapporter. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna granskningsrapporter och utdela partistöd till följande partier, xx, xx, xx, xx, xx i enlighet med gällande regler för partistöd. Skickas till Kommunstyrelsen Alla partier i fullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(36)

17 Kommunstyrelsens förvaltning Jörgen Karlsson Telefon: E-post: Redovisning av erhållet partistöd Kommunfullmäktige i Sotenäs kommun har beslutat att partistöd ske ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige. Mottagare av partistöd ska årligen, senast den 30 juni, till Sotenäs kommun lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett signerat granskningsintyg. Mottagaren utser själv en särskild granskare som granskar om redovisningen ger en rättvis bild av hur mottagaren har använt partistödet. Redovisningen ska således granskas av en person som partiet själv utser. Enligt 2 kap. 9 första stycket kommunallagen ges partistöd för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Kommentar från Cirkulär 14:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Lagstiftningen är utformad så att det ålägger en kommun som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i kommunallagen, innebär det att partistödet inte är kompetensenligt. Fullmäktige får, under vissa förutsättningar, besluta att stöd inte ska betalas ut. Det följer av 2 kap. 11 tredje stycket kommunallagen. Närmare om innehållet i redovisningen. Syftet med redovisningen är att säkerställa öppenhet; att ge både allmänhet och media möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning. Den närmare utformningen av redovisningen är dock inte lagreglerad. I propositionen1 finnsföljande vägledande uttalande: Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Redovisningen behöver alltså innehålla mer än ett uttalande om att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

18 Redovisning av erhållet lokalt partistöd jämte granskningsrapport Juridisk person* Organisationsnummer: Adress: Postadress: Telefon: Bankkonto eller BG/PG: * Registrerad lokal partiförening Erhållet partistöd: kr Redovisningen avser år: Ordförande: Kassör: Redovisning av lokalt partistöd (Redovisningsperiod 1 januari 31 december) Beskriv hur det lokala partistödet fördelats: Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för Regler för kommunalt partistöd i Sotenäs kommun Intygas av Namnförtydligande Datum Ort Skickas till: Sotenäs kommun, Kommunledningskontoret, Kungshamn Sotenäs kommun Parkgatan Kungshamn fax: info@sotenas.se

19 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 116 KA 2016/788 Samordningsförbundet Väst, Årsredovisning 2016 Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har lämnat in årsredovisning 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tar del av Samordningsförbundet Väst årsredovisning 2016 och beviljar ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Väst styrelse. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(48)

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 88 KA 2016/788 Samordningsförbundet Väst, Årsredovisning 2016 Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har lämnat in årsredovisning 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av Samordningsförbundet Väst årsredovisning 2016 och beviljar ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Väst styrelse. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(36)

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Samordningsförbundet Väst Org.nr Insatser finansierade av Samordningsforbundet Väst 2016 Bilaga till årsredovisningen

38 Samordningsförbundet Väst Org.nr Insatser finansierade av Samordningsförbundet Väst 2016 Ledning och styrning: Förbundschefen leder arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar, ingår i och leder Beredningsgruppen samt är adjungerad i samtliga LLG i området. Förbundschefen kan kalla berörda representanter från Beredningsgruppen, i samband med beredning av ärenden. Beredningsgruppen ska utgöra ett stöd för förbundschefen, ska verka för att den finansiella samordningen utvecklas och bidra med kompetens. Beredningsgruppen har en kvalitetssäkrande roll. Målgruppen för insatserna är personer i åldern år som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan ha både fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald. Syftet ur ett individperspektiv är att erbjuda enskilda personer som är i behov av samordnad rehabilitering del av samhällets samlade kompetenser och insatser. Förväntat resultat är att enskilda personer skall kunna förbättra sin funktions- och arbetsförmåga och få ökade möjligheter till egenförsörjning och ökad livskvalitet. Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation. Gemensam planering så tidigt som möjligt, mellan berörda aktörer, förväntas leda till effektivare rehabilitering för individen. De samverkande parterna får ett underlag, en bedömning, för eventuell fortsatt rehabilitering av individen och/eller att deltagaren får rätt plats i välfärden". Syftet ur ett samhällsperspektiv är att optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering. Det ska skapas samsyn mellan myndigheterna. Det blir en samhällsvinst. Synsätt: Samordningsförbundet Västs (Sof) utgångspunkt är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli en del av samhället. All rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga. Individens aktiva medverkan eftersträvas. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Insatser via Samordningsförbundet är kvalificerade insatser under begränsad tid: Avgränsning av målgrupper till samtliga insatser görs vid aktivt missbruk, allvarliga psykiatriska tillstånd, pågående kriminalitet. Personal som arbetar för Sof tar inte över ordinarie verksamheters arbete. Deltagarens handläggare finns med och är informerade under tiden som deltagaren får insatser via Sof. Personalen som arbetar för Sof: All personal bibehåller sina anställningar men de får förändrat uppdrag under tiden de arbetar för Sof. De arbetsgivare som ställer personal till förfogande för Sof ersätts för faktiska kostnader, efter fakturering. Teammöte med samtlig personal, en gång per månad, ersätter APT hos ordinarie arbetsgivare. All personal som arbetar för Sof skall underteckna ett sekretessdokument då de påbörjar sitt uppdrag. All personal är ansvarig för att sprida information och kunskap om förbundet.

39 Samordningsförbundet Väst Org.nr Utbildningspolicy: Den personal som arbetar med uppdrag för Sof ska ha erforderlig kompetens för det arbete som de ska utföra. Sof bekostar utbildningar som befrämjar samverkan mellan parterna och som förbundet planerar och/eller anser att personalen som arbetar med uppdrag för förbundet, beredningsgruppen, förbundschef och/eller styrelsen är i behov av. Vidareutbildning och/eller kompetenshöjning för enskilda som arbetar med uppdrag för förbundet bekostas inte av Sof Väst, det får deras arbetsgivare eller de själva bekosta. Sof kan i undantagsfall bekosta någon utbildning för enskilda personer som arbetar med uppdrag för förbundet om det tillför mervärde för hela verksamheten. Utbildningar samt deltagande i konferenser gällande styrelsen och förbundschef beslutas av ordförande och/eller vice ordförande. Alla utbildningsfrågor ställs till förbundschefen. Förbundschefen bereder alla utbildningsfrågor och kan besluta om utbildningsinsatser upp till två basbelopp och enligt utbildningspolicyn om det ryms inom befintlig budget. Dokumentationspolicy: (runt deltagare) Under arbetets gång förvarar personalen all dokumentation och sekretessbelagda handlingar i låst utrymme på sina respektive arbetsplatser. Fysioterapeuter och Arbetsterapeuter följer de regler som gäller om journalplikt. I samband med att slutrapport upprättas förstörs allt arbetsmaterial rörande deltagaren, förutom nödvändig information för 6-månaders- och 2-årsuppföljning. Slutrapporten förvaras bland övriga sekretessbelagda handlingar hos aktuell myndighet. Uppföljningar och utvärderingar: Verksamhetsuppföljningen görs i SUS, ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning. Förbundet genomför uppföljning 6 månader efter avslut för deltagare i Steg1 och Motivations- och vägledningskurs (MVK). Uppföljning genomförs även 6 månader och 2 år efter avslut för de deltagare som har haft insats av rehabvägledare. Deltagare i samtliga insatser lämnar en anonym utvärdering vid avslut. Förbundet genomför även en enkätundersökning vid avslut för de deltagare som varit i Steg1, MVK och Utredningen. Ansvariga för respektive insats har som arbetsuppgift att: Ansvara för att deltagarna skriver på samtycke för SUS. Ansvara för att all rapportering till uppföljningsansvarig/administratören gällande SUSrapporteringen sker inom en vecka från start respektive avslut. Ansvara för deltagarnas utvärderingar och enkäter. Processamordnare: Arbetsledare för personalen som arbetar med uppdrag finansierade av Sof, leder och fördelar arbetet. Arbetsmiljöansvarig i samarbete med personalens ordinarie chef. Ansvarig för möte med personalen minst en gång i månaden, det inkluderar APT och ärendegenomgång. Avgör i principiella tveksamma ärenden angående deltagare. Prioriterar bland aktuella deltagare till Utredningen. Har medarbetarsamtal med personalen som arbetar med uppdrag för Sof. Kontaktperson mot ordinarie arbetsgivare i lönefrågor. Kontaktperson mellan personalen inom Sof och Beredningsgruppen. Ansvarig för rapportering av insatserna till Beredningsgruppen, Styrelsen och förbundschef.

40 Samordningsförbundet Väst Org.nr Medverkar vid utredningar/inventering/framtagning av förslag till samverkansaktiviteter i samarbete med Beredningsgruppen och förbundschefen. Länken mellan personalen och parterna i praktiska frågor. Ansvarig för att de blanketter som används är aktuella och relevanta. Sammanställer deltagarnas utvärderingssvar och skattningar. Informerar tillsammans med övrig personal om Sof för handläggare i de ordinarie verksamheterna. Insatser som Samordningsförbundet finansierar Ansökan/Anvisning: Förutsättning är att individen är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av de samverkande myndigheterna: Ansökan görs till respektive insats. Alla ansökningar till insatserna går via: a. Direktremiss från två parter, där huvudremitenten inhämtar information från övriga myndigheter b. Avstämningsmöte mellan vården och Försäkringskassan c. MMR-möte mellan primärvården och övriga berörda myndigheter d. Efter gemensam kartläggning mellan FK och AF e. I samband med SIP (samordnad individuell plan) f. Personer som är aktuella hos två eller flera av parterna kan själva boka studiebesök hos respektive insats. Anser individen och personalen hos Sof att insatserna kan vara till gagn för personen, kontatar individen sin handläggare för ansökan enligt punkt a Samtliga handläggare hos de samverkande myndigheterna har möjlighet att remittera till insatserna. Innan anmälan inhämtas samtycke om sekretesslättnad från deltagaren. Ansökan måste vara ifylld och bilagd med aktuella och relevanta handlingar (tidigare insatser, utredningar och bedömningar mm). Av ansökan ska det tydligt framgå vilken försörjning individen har och under hur lång tid framöver. Försörjande handläggare fattar beslut. Av ansökan ska det tydligt framgå, vad som är uppdraget till aktuell insats inom Sof. Föreligger behov av tolk, så bekostas det av inremittent. Ofullständiga anmälningar återgår till inremittent för komplettering. Alla blanketter finns på Sof Västs hemsida; Rehabvägledare: 6 rehabvägledare (4,6 tjänster) som arbetar i samtliga av Sofs kommuner. Deltar i handläggar-/samverkansgrupp. Är deltagarnas kontaktperson. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Utredningen och ordinarie handläggare. Kontaktpersoner gentemot AME/ALE samt Dingle Hundcentrum. Har huvudansvaret för kontakten med och uppföljningen av praktikplatserna, arbetsprövning- /träning/praktik. Har vid behov motiverande arbetsinriktad gruppverksamhet för de deltagare som saknar arbetsprövnings-/tränings-/praktikplats.

41 Samordningsförbundet Väst Org.nr Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för rehabvägledare: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. Syfte: Är att öka möjligheterna till egen försörjning samt att deltagaren får ökad hälsa och livskvalitet. Målet med insatsen: Minst 125 nya deltagare/år. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd via, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning, dvs. få lön, gäller vid alla former av anställning inkl. lönebidragsanställning, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Frekvens/Flöde: 125 nya deltagare/år. Totala inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 6 månader och max 1 år. Avtal om arbetsprövnings/träningsplatser: Avtal med AME/ALE om 0,5 prövnings-träningsplats/kommun i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust kommuner. Avtal med Dingle hundcentrum om 1,0 prövnings-träningsplats. Anledningar till avslut: Deltagaren börjar arbeta helt eller delvis. Deltagaren har fått anställning som påbörjas inom den närmaste tiden. Deltagaren har förutsättningar för att arbeta helt eller delvis, är anställningsbar, lotsas att bli arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Deltagaren saknar förutsättningar för att tillgodogöra sig insatsen, återgår till anvisande myndighet eller annan myndighet som deltagaren är i behov av insatser ifrån. Deltagaren medverkar inte eller tar inte ansvar för sin rehabilitering, är inte motiverad för insatsen, återgår då till anvisande myndighet. Arbetsprocess: Kartläggande samtal med deltagaren. Remitterar vid behov till Utredningen eller MVK på Sof Väst. Följer vid behov med deltagarna till möte med vården, kan t.ex. gälla intyg inför vidare åtgärder eller behov av fortsatt rehabilitering. Letar tillsammans med deltagaren upp lämplig arbetsprövnings/tränings-/praktikplats. Genomför studiebesök på arbetsplats tillsammans med deltagaren. Har uppföljande samtal med deltagaren och representant från arbetsplatsen. Kontinuerlig återrapportering till inremittenterna kring deltagarens process. Skriver slutrapport efter att deltagaren avslutats i insatsen.

42 Samordningsförbundet Väst Org.nr Slutrapport: När deltagare slutar i sin insats hos rehabvägledare lämnas slutrapport till deltagaren, samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. I slutrapporten lämnas en objektiv beskrivning av tänkbara yrken och eller arbetsplatser, arbetsinriktning, resurser samt aktivitets/funktionsbegränsningar. Slutrapporten och sammanfattningen efter utredningarna skrivs enligt speciell mall, som är godkänd av alla myndigheterna efter deras kriterier. Utredare: 2 Utredare (2,0 tjänster) som arbetar mot samtliga av Sofs kommuner. Finns på plats som instruktör och observatör. Gör funktionsbedömning i aktivitet, detta kan vid enstaka tillfällen även ske individuellt utanför grupp. Är aktiva och behjälpliga i samband med praktikanskaffning eller arbetsprövning/träning i anslutning till utredningarna. Dokumenterar runt utredningarna och gör en skriftlig sammanställning om varje deltagare när utredning avslutas. Redovisar sammanställningen av utredningen, tillsammans med deltagaren, till rehabvägledare (för de deltagare som har detta) eller inremittent, samt till ansvarig handläggare på den myndighet som deltagaren får ersättning ifrån. Tillhandahåller föreläsningar, i alla kommuner, om motivation samt krav/rättigheter i förhållande till försörjning för de personer som är aktuella hos inremittenterna. Behjälplig till kontakter med arbetsterapeuter i respektive kommun för att deltagare ska kunna få hjälpmedel i hemmet. Målgrupper för utredningsenheten: Personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare, görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatsen. Syfte: Är att utreda en individs förutsättningar för arbete/studier. Målet med insatsen: Minst 90 deltagare/år. Minst 70 % av de som deltar skall anse att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under Utredningen. Frekvens/Flöde: 9 utredningsgrupper/år med deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommuner. Varje grupp pågår i 4 veckor, 5 dagar/vecka. Arbetsprocess: Samhällsinformation. Egenskapstest/intressetest ex. Vägvisaren. Arbetsstationer (kök, textil, data, papp, sortering, montering och planering). Kartläggning samt objektiv funktionsbedömning i aktivitet. Deltagarna prövar sina förmågor i praktiska situationer, funktionsbedömning i aktivitet. Slutrapport: När deltagare avslutar Utredningen lämnas slutrapport till deltagaren, eventuell rehabvägledare samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras.

43 Samordningsförbundet Väst Org.nr Skall vara ett underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning/träning/praktik. Slutrapporten skrivs enligt speciell mall. Motivations- och vägledningskurs: 3 personer (1,10 tjänster) arbetar i kursverksamheten tillsammans med externa föreläsare. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan MVK och ordinarie handläggare. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Kursen är arbetsförmågestärkande; såväl kunskapsmässigt som socialt och även hälsomässigt då lättare fysisk träning ingår varje vecka. Målgrupper för Motivations- och vägledningskursen: Prioriterade är personer över 25 år som har viss erfarenhet av arbetslivet som behöver extra motivation och vägledning för att återetablera sig på arbetsmarknaden. Syfte: Öka arbetsförmåga och förbättra hälsa. Öka förutsättningarna för att klara arbete och/eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Målet med insatsen: Minst 40 deltagare/år. Minst 70 % av deltagarna skall anse att deras förväntningar på kursen infriats. Minst 70 % av deltagarna skall anse att kursen har rustat dem för att nå sitt mål. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under kursen. Frekvens/Flöde: 4 utredningsgrupper/år med 12 deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommuner. Varje grupp pågår i 6 veckor, dagligen på eftermiddagarna. Arbetsprocess: Personen har informerat sig om MVK. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök som görs tillsammans med deltagaren eller av deltagaren enskilt. Kursen är indelad i 3 block; I det första blocket ligger fokus på hälsa och att stärka den egna förmågan. I block två tillkommer föreläsningar inom ett flertal områden; t.ex. arbetslivets förutsättningar och samhällsinformation. I block tre övar man på att skriva CV och personligt brev samt på hur man hittar arbeten, söker dessa och genomför intervjuer. Slutrapport: När deltagare avslutar MVK skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. Jobbsökargrupp: 0,3 tjänst som arbetar främst med personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd. Arbetar i grupp med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik.

44 Samordningsförbundet Väst Org.nr Är länken mellan deltagarna och ordinarie handläggare. Har huvudansvaret för kontakten med och uppföljningen av praktikplatserna, arbetsprövning- /träning/praktik. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för jobbsökargruppen: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i MVK eller Utredningen prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatsen. Syfte: Öka förutsättningarna för deltagarna att klara arbete och/eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Målet med insatsen: Minst 25 nya deltagare/år. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Frekvens/Flöde: 25 nya deltagare/år. Totala inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 3 månader. Arbetsprocess: Kartläggande samtal med deltagaren. Lär deltagarna skriva CV och personligt brev samt hur man hittar arbeten, söker dessa och genomför intervjuer. Letar tillsammans med deltagarna upp lämplig arbetsprövnings-/tränings-/praktikplats. Genomför studiebesök på arbetsplatser tillsammans med deltagarna. Har uppföljande samtal med deltagaren och representant från arbetsplatsen. Kontinuerlig återrapportering till inremittenterna kring deltagarens process. Skriver slutrapport efter att deltagaren avslutats i insatsen. Fysioterapeut 1 fysioterapeut (0,3 tjänst) finns tillgänglig för alla deltagare i Sof Västs insatser. Göra fysisk funktionsbedömning på deltagare i insatser hos Sof Väst Föreläsa i Utredningen och MVK om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysiska aktiviteter. Målgrupper för fysioterapeuten: Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och MVK. Syfte: Att göra deltagarna medvetna om sina fysiska förutsättningar och eventuella begränsningar. Att kunna ge råd till deltagarna utifrån sin specialkompetens. Att vara en del i uppdraget att utreda deltagarens förutsättningar för yrkesarbete.

45 Samordningsförbundet Väst Org.nr Målet med insatsen: Genomföra minst en föreläsning om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysisk aktivitet per grupp inom Utredning och MVK. Att genomföra funktionsbedömning/tippa- och konditionstest på minst 90 deltagare/år Arbetsprocess: Använder sig av erforderliga bedömningsinstrument, gör TIPPA-test och konditionstest. Delger övrig personal och deltagarna sin funktionsbedömning, samt aktuell information om vilka fysiska aktiviteter deltagaren har blivit rekommenderad. Fysioterapeutens bedömning kompletterar i aktuella fall övriga insatser och biläggs slutrapporten. Ansvarar för föreläsning om hälsa mm. under Utredningen och i MVK. Utför inga behandlingar. Steg1: 6 personer (2,0 tjänster finansierade av Sof Väst och 1,75 och from 15 augusti 1,8 tjänst finansierade av Uddevalla kommun) arbetar med deltagarna. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Steg1 och ordinarie handläggare. Remitterar vid behov till Utredningen eller MVK på Sof Väst. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för Steg1: Unga vuxna år med diffus problematik, med eller utan diagnos, som står långt från arbetsmarknaden. Unga vuxna som behöver/vill komplettera sina studier på olika nivåer för att kunna komma vidare. Unga vuxna som upplevs ha ett utanförskap eller känner sig socialt isolerade, som är i behov av kontakt med två parter. Syfte: Tidigt fånga upp och ge en meningsfull aktivitet till ungdomar som hoppat av skolan, eller är på väg att hoppa av skolan. Reducera utanförskap hos unga vuxna. Vara motivations- och aktivitetshöjande samt arbets- eller studieförberedande. Målet med insatsen: Minst 50 deltagare/år. Minst 80 % skall vara mer nöjd med sin livssituation vid avslut än vid start. Minst 80 % skall ha en tydligare bild av vad man skall göra inom ett år vid anslut än vid start. Frekvens/flöde: Steg1 personalen beslutar på sitt veckomöte om/när intag. Fasta grupper med 4 intag/år, deltagare/grupp, totalt nyinskrivna/år. 3 timmar/dag, 4 dagar i veckan. Varje grupp pågår i 6 månader, enskilt upp till max ett år med möjlighet till behovsstyrd förlängning vid t.ex. uppehåll.

46 Samordningsförbundet Väst Org.nr Arbetsprocess: Personen har informerat sig om Steg1. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök tillsammans med deltagaren, får information, skriver en ansökan och samtycke. Kursen innehåller ett flertal olika block eller teman. Dessa är: Hälsa (kost, motion, mat, stress och mindfulness), Mål (val i vardagen, livsstil och normer, studier och arbete), Självkänsla och självförtroende, Hushållet (ekonomi, handla, laga mat), Att påverka (samhållsinformation och samhällsengagemang). Arbetar med deltagarna i grupp och individuellt. Samtal enligt MI-princip. Förhållningssätt enligt KBT-princip. Stor vikt lägges vid deltagarens eget ansvar (empowerment). Anpassad jul- och sommarverksamhet viktig för kontinuiteten. Slutrapport: När deltagare avslutar Steg1 skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. Om Steg1-personalen och inremittent, i samråd med deltagaren, bedömer att ytterligare stöttning behövs kan detta erbjudas på individuellt basis i upp till 6 månader. En slutrapport upprättas som lämnas till deltagaren samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. Utvecklare av Arbetsintegrerade socialt företagande (ASF) och kompletterande arbetsmarknad: En (1) tjänst som utvecklare som arbetar först och främst på strukturell nivå, men även med deltagare som har som mål att starta ASF. Bygga nätverk och samverka med berörda myndigheter. Kartlägger behov och förutsättningar samt är behjälplig vid uppstart av ASF inom Sof Västs område. Stöd och kontaktperson mellan befintliga ASF och myndigheterna. Sprida kunskap om ASF inom Sof Västs område. Kartlägger tänkbara arbetsprövnings-/tränings-/praktikplatser, där det inte krävs yrkesutbildning, hos myndigheterna och i föreningslivet. Informera om och stödja utvecklingen av en kompletterande arbetsmarknad hos myndigheterna och i föreningslivet. Målgrupp på strukturellnivå: Myndigheter; politiker, chefer, handläggare och andra tjänstemän Syfte på strukturellnivå: Öka kunskapen om AFS och kompletterande arbetsmarknad inom förbundets område. Kommunvis förankringsprocess om ASF Mål på strukturellnivå: Minst 40 tjänstemän ska ha deltagit i någon form av samverkansmöten om ASF och kompletterande arbetsmarknad. Minst 50 handläggare hos parterna inom Sof Västs område skall ha gått utbildning i vad ett ASF är. I varje kommun i Sof Västs område skall finnas en handläggare som arbetar med ASF. Målgrupp på individnivå: Personer i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att få/eller behålla ett arbete. Arbetssökande, sjukskrivna och deltagare inom sysselsättning LSS och psykiatrin.

47 Samordningsförbundet Väst Org.nr Syfte på individnivå: Att öka målgruppens förutsättningar för arbete och egen försörjning. Öka utbudet av arbetstillfällen för personer som har svårt för att konkurrerar på den öppna arbetsmarknaden Mål på individnivå: Minst 15 personer har genomgått utbildning i ASF. Minst ett nytt arbetsintegerande sociala företag har startat inom Sof Västs område. ESF-utvecklare: Samordningsförbundet Väst finansierar en tjänst som i nära samarbete med parterna kartlägger befintliga insatser riktat till unga år i utanförskap. Varje kommun har, ofta i samverkan med andra myndigheter, insatser riktade till målgruppen. Kommunvis lyssnar ESF-utvecklaren in och dokumenterar önskemål/behov av kompletteringar till dessa. Tanken är att ESF-projektet ska bygga på och utveckla befintliga insatser som Sof Väst erbjuder så att liknande verksamhet kan etableras lokalt i alla kommuner. Tanken är ett paraply -projekt med insatser i varje kommun. Målgrupp: Chefer och handläggare inom Sof Västs område som arbetar med den aktuella målgruppen; Unga i utanförskap. Syfte: Mål: Fånga upp projektidéer och vara en Anten. Ge stöd till kommunerna i arbetet med den aktuella målgruppen. Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas. Arbetsprocess: Ha dialogträffar i varje kommun med chefer från myndigheterna för att diskutera projektidéer. Skriva ESF-ansökan inom programområde; Ökade övergång till arbete mål 2.2. Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning för kvinnor och män (15-24 år). TRIM ESF-ansökan inom programområde; Ökade övergång till arbete mål 2.2. Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning för kvinnor och män (15-24 år) Arbetsförmedlingen förbereder insatsen och ansökan som handlar om att förbereda skolungdomar inför arbetslivet samt att arbeta med de vuxna som finns runt ungdomarna. Arbetsprocess: Förstudier och pilotverksamhet i några kommuner. Mål: Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas.

48 Samordningsförbundet Väst Org.nr Finansiell samordning av rehabilitering mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Bilaga med: Statistik tillhörande verksamhetsredovisning 2016

49 Samordningsförbundet Väst Statistik I Strukturövergripande insatser finansierade av Sof Väst (ASF-utveckling och kompletterande arbetsmarknad, ESF dialogträffar, TRIM, kunskapsutveckling och information i samverkan) har det under januari augusti 2016 totalt deltagit 350 personer. Sof Väst individinriktade insatser har under 2016 haft 427 deltagare (varav 12 anonyma), 240 kvinnor och 187 män. Under 2016 har det varit 337 nya deltagare, varav 199 kvinnor och 138 män. Under 2016 har 280 deltagare avslutat sin insats, varav 156 kvinnor och 124 män. Den 31 december deltog 135 personer, varav 82 kvinnor och 53 män i någon av Sof Väst individinriktade insatser. Rehabvägledare: 4,6 tjänster som finns i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust. De arbetar motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Rehabvägledarna har tillgång till arbetsprövnings-/tränings-/praktikplatser på AME i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Orust och på Dingle Hundcentrum (ASF). Lysekil har varit utan egen rehabvägledare i 4½ månad. I Uddevalla och Färgelanda har under en tid inte funnits några rehabvägledare som i de övriga kommunerna. Ytterligare 0,3 rehabvägledare har arbetat med jobbsökargrupp med personer, i första hand från Uddevalla och Färgelanda, som hade deltagit i Utredningen eller MVK och behövde fortsatt stöd års statistik för rehabvägledarna i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust 119 (+12 anonyma) nya deltagare under avslutade deltagare under2016 Därav 75 kvinnor och 56 män Därav 47 kvinnor och 48 män Anonyma Tanum Strömstad Sotenäs Orust Munkedal Lysekil Tanum Strömstad Sotenäs Orust Munkedal Lysekil Färgelanda Anonyma deltagare redovisas enbart i antal som börjar, men finns för övrigt inte med i statistiken. Deltagare som har varit inskrivna tidigare redovisas enbart en gång Män Kvinnor Avslutningsorsak för de 95 deltagare som under 2016 avslutade sin insats hos rehabvägledare. Övrigt/Utan mätning Föräldraledighet Sjukdom Fortsatt rehab Arbete,studier,arbets 47 kvinnor 48 män Övrigt/Utan mätning Flytt Föräldraledighet Sjukdom Fortsatt rehab Arbete,studier,arbetssök Det har alltid anvisats fler kvinnor än män, det är ungefär lika många kvinnor och män i antal som har arbete, studerar eller är arbetssökande vid avslut. Ca hälften av deltagarna som anvisas avslutats pga. sjukdom, gäller både kvinnor och män

50 Samordningsförbundet Väst Sysselsättning vid start och avslut för de 95 som avslutades hos rehabvägledare under Kvinnor 48 Män Uppgift saknas 2 Ej uppgift 1 Arbetssökande Studier Arbete Efter Före Arbetssökande Studier Arbete Efter Före av de 95 avslutade deltagarna var i arbete eller studier direkt vid avslut vilket är 41 %. För kvinnorna är det 42 % och för männen är det 40 %. Det är första gången som flera kvinnor än män har fått arbete vid avslut. Att antalet som arbetar, studerar eller är arbetsökande är högre i diagrammet på föregående sida, beror på att där räknas även de in som är arbetssökande. Att totalen här är högre här (arbete, studier och arbetssökande) än vad som redovisas på föregående sida, beror på att personer som arbetar eller studerar på deltid ofta även är arbetssökande och dessa finns därmed, i diagramen ovan, i mer än en stapel. Försörjning vid start och avslut för de 95 deltagare som avslutades hos rehabvägledare Ingen off. förs. Annan off. Förs. Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk-/Rehabpenning 47 kvinnor 48 män A-kassa Ingen off. förs. Annan off. Förs. Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Studiemedel A-kassa Sjukersättning Aktivitetsersättning Sjuk-/Rehabpenning Totalt 30 av 95 avslutade deltagare, vilket är 32 %, hade ingen offentlig försörjning vid avslut. För kvinnorna är det 28 % och för männen 35 %. Trots att flera kvinnor än män har arbete vid avslut, så har färre kvinnor ingen offentlig försörjning vid avslut, det beror på att många av kvinnorna arbetar deltid. Deltagarna kan ha flera försörjningar, med undantag för ingen offentlig försörjning som inte kan kombineras med något annat. Skillnaden i försörjning är störst vad gäller försörjningsstöd och A-kassa det hade 50 deltagare före insats och 23 efter avslut. 26 % av dem som har haft försörjningsstöd är inte i behov av det efter avslut. Åldersfördelning för de 95 deltagarna (47 kvinnor och 48 män) som avslutades hos rehabvägledare under Efter Före år år år år år Män Kvinnor Genomsnittsåldern var 43 år, för kvinnor 43 år och för män 43 år. Unga upp till 29 år ska prioriteras. 3

51 Samordningsförbundet Väst Utbildningsbakgrund för de 95 personer som avslutades hos rehabvägledare under Kvinnor 48 män Saknas/okänd Annan eftergymn. Högsk./Univ mer än 3 år Högsk./Univ upp till 3 år Högsk./Univ upp till 1 år Gymnasium Grundskola Saknas/okänd Annan eftergymn. Utb. Högsk./Univ mer än 3 år Högsk./Univ upp till 3 år Högsk./Univ upp till 1 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 95 personer som avslutades hos rehabvägledare under kvinnor 48 män Mer än 9 år 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år Ingen off.förs Mer än 9 år 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år Genomsnittlig tid i offentlig försörjning var 2,4 år, för kvinnorna 2,8 år och för männen 2,0 år Huvudremittent och medremittent för 140 deltagare som påbörjade sin insats hos rehabvägledare (inkl. de 21 deltagare från jobbsökargruppen) under Vet ej Psykiatri PV Kommun FK AF kvinnor AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Vet ej Psyk AF är oftast huvudremittent för övrigt är myndigheterna ungefär lika delaktiga, undantaget är psykiatrin. Inom psykiatrin finns ofta personer som står längst ifrån arbetsmarknaden och psykiatrin är inte ansvariga för personernas försörjning, vilket kan vara förklaringen till varför de remitterar deltagare i minst utsträckning. PV Kommun FK AF män Med Huvud 4

52 Samordningsförbundet Väst Månadvis fördelning av de 119 som påbörjade och 95 som avslutade insatsen hos rehabvägledare under Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Påbörjade Avslutade Inskrivningstiden för de 95 personerna som och avslutade insatsen hos rehabvägledare under kvinnor 48 män 12+ mån mån mån mån mån mån mån mån Inskrivningstiden har i genomsnitt varit 8,3 månader. För kvinnorna 7,7 månader och för män, 9,1 månader. Kommunvis fördelning av de 22 personer (12 män och 10 kvinnor) som under 2016 hade arbetsprövning-/träning på någon av kommunernas Arbetsmarknads-/livsenheter Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Det finns inga avtal om arbetsprövnings-/träningsplatser på AMA/AME i Uddevalla och Färgelanda, eftersom det inte har funnits rehabvägledare där på samma sätt som i de andra kommunerna. Kommunvis fördelning av de 4 personer (1 man och 3 kvinnor) som under 2016 hade arbetsprövning-/träning på Dingle Hundcentrum 3 Kvinnor Män Kvinnor Män 0 Lysekil Munkedal 5

53 Samordningsförbundet Väst Uppföljning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare. Deltagare som avslutades hos rehabvägledare under tiden tom deltagare avslutades under perioden, alla utom 4 hade gett sitt samtyckte att delta i uppföljningen och av dem svarade 61, dvs. 71 % av dem som avslutades under perioden. Sysselsättning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare för de 61 deltagare som svarade Ej mätt/ej samtycke Nej Studier Arbete ej sub. Arbete sub Resultatet är bestående och det är till och med fler som arbetar och studerar 6 månader efter avslut, än vid avslut. Försörjning 6 månader efter avslut hos rehabvägledare för de 61 deltagare som svarade 19 Män Kvinnor 29 av 61, dvs. 48 % av dem som deltog i uppföljningen, arbetar eller studerar 6 månader efter avslut. 53 % av kvinnorna och 38 % av männen. CSN Annan offentlig försörjning Aktivitetsersättning A-kassa Sjukersättning Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Ingen offentlig försörjning Resultatet är bestående och det är till och med fler som har hel egen försörjning 6 månader efter avslut, än vid avslut. Fallbeskrivningar Rehabvägledare (Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust) Män Kvinnor av 61, dvs. 41 % av dem som deltog i uppföljningen, hade hel egen försörjning 6 månader efter avslut. 43 % av kvinnorna och 38 % av männen. Rehabvägledare Claudia, dryga 35 år, remitteras till Rehabvägledare av Arbetsförmedlingen och IFO med uppdraget att hjälpa henne mot arbetsmarknaden. Claudia kommer från en familj med stora problem, lider själv av svår ångest och har en skev kroppsuppfattning. Rehabvägledaren hjälper till med besök hos studie- och yrkesvägledare, med ansökningar och liknande och arbetar med motiverande samtal under en längre period. Efter ca 7 månaders arbete flyttar kvinnan till ny kommun i vårt område för att börja studera heltid på omvårdnadsprogrammet utan ersättning från någon av våra parter, kontakten med Rehabvägledaren avslutas. Claudia upplever själv att hon startar ett nytt liv, med sambo och en utbildning som skall ge henne det arbete hon drömmer om. Christer är runt 50 år när han remitteras från Arbetsförmedlingen till 4-veckors arbetsförmågeutredning hos Sof Väst. Därefter får Rehabvägledare uppdraget att hitta lämpligt arbete som kan fungera med de hinder som finns såväl fysiskt som i sociala relationer. Christer arbetsprövar på ett par ställen och får efter ca 10 månader ett heltidsarbete med lönestöd. Charlotta är dryga 40 år remitterades från vården och Arbetsförmedlingen. Sjukpenning hade dragits in och Charlotta kom för andra gången till Rehabvägledare. Uppdraget var att hitta ett anpassat arbete som hon kunde klara trots stora medicinska besvär sen ca 10 år tillbaka. Praktik inleddes på en arbetsplats som fick avbrytas på grund av försämrat hälsotillstånd. Rehabvägledaren följde upp med motiverande samtal och ny praktik inleddes där det relativt snabbt framkom att hon skulle klara ett arbete med viss anpassning. Charlotta började på 10 timmar och tanken var att succesivt 6

54 Samordningsförbundet Väst öka tiden. Efter ca 4 månader med hög frånvaro konstaterades att Charlotta inte hade någon arbetsförmåga. Rehabvägledaren avslutar insatsen och remitterande handläggare tar åter vid. Cecilia är dryga 30 år när hon remitteras till Rehabvägledare från IFO och psykiatrin. Hon har social fobi, blir stressad i stora grupper och skulle inte klara av att åka kollektivt. Inremittent vill att Cecilia skall delta i 4-veckors arbetsförmågeutredning hos Sof Väst och få hjälp med vårdkontakter. Rehabvägledaren inleder med samtal och kontakt på psykiatrin etableras på ett bra sätt. Efter avstämning med inremittent bestäms att Cecilia inte skall delta i arbetsförmågeutredningen utan istället påbörja en arbetsträning. Cecilia är motiverad till detta men skeptisk på grund av tidigare dåliga erfarenheter. Rehabvägledaren ordnar en arbetsträningsplats på ett stall och en tydlig plan görs upp med deltagare och arbetsträningsplats om rutiner för handledare på plats, vilka arbetsuppgifter som skall utföras och hur ofta rehabvägledaren skall stämma av. Arbetsträning påbörjas, efter ca 1 månad framkommer att handledningen inte fungerar, arbetsträningen får därför avbrytas under en period. Med hjälp av AF tas ny kontakt med arbetsplatsen, ny handledare utses och Cecilia kan åter påbörja arbetsträning, denna gång med betydligt tätare uppföljning och kontakt med rehabvägledaren. Utredningsenhet: placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. 2 heltider utredare och 30 % fysioterapeut. Ena utredaren och fysioterapeuten medverkar även i MVK, se nedan. Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Målet är att få underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning-/träning-/praktik års statistik för utredningsenheten Kommunvis fördelning av de 98 (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredning under Kvinor Män Tänker man på kommunernas procentandel av förbundet, så har Munkedal många deltagare jämfört med kommunens storlek, medan Strömstad inte utnyttjar sina platser vilket kan delvis bero på avståndet. Tidigare har gjorts försök med en mobil-utredare, men det utnyttjades i mycket begränsad omfattning. Försörjning vid start för de 98 deltagare som deltog i utredningen under Deltagare kan ha flera försörjningar, med undantag av Ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra. Annan off. förs. Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Ingen off. förs Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Sjuk-/Rehabpenning 53 kvinnor 45 män Annan off. förs. Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Ingen off. förs Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Sjuk-/Rehabpenning Att de flesta deltagarna har sjuk-/rehab-penning eller försörjningsstöd vid start är förväntat, eftersom syftet är att bedöma arbetsförmågan eller förutsättningar för arbete

55 Samordningsförbundet Väst Åldersfördelning för de 98 deltagarna (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredningen under Genomsnittsåldern var 42,4 år, för kvinnor 42,3 år och för män 42,6 år. Största ålderskategorin här är år, 35 deltagare = 37 %. Unga upp till 29 år ska prioriteras. Utbildningsbakgrund för de 98 personer (53 kvinnor och 45 män) som deltog i utredningen under Män Kvinnor 53 kvinnor 45 män Saknas/Okänd Annan eftergymn. utb. Högsk./Univ. mer än 3 Högsk./Univ. upp till 3 år Högsk./Univ. upp till 1 år Gymnasium Grundskola % av deltagare har grundskola eller gymnasium som sin högsta avslutade utbildning. 77 % av kvinnorna och 84 % av männen Saknas/Okänd Annan eftergymn. utb. Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Högsk./Univ. upp till 1 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 98 personer som deltog i utredningen Ingen off. förs. 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år 53 kvinnor Ingen off. förs. 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år män Huvudremittent och medremittent för de 98 personer som deltog i utredningen under kvinnor 45 män 1 10 Vet ej Vet ej Psyk 4 5 Psyk PV 4 16 PV Med Kommun 6 Kommun Huvud FK 7 11 FK AF 5 31 AF AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Med Huvud 8

56 Samordningsförbundet Väst Utvärdering vid avslut på utredningen, svar från 74 av 98 som har deltagit i utredningen under Deltagarna svarar på frågor vid avslut när de har genomfört den aktivitetsbaserade utredningen. Syftet är att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från grupperna som har avslutats under De praktiska arbetsstationerna var betydelsefulla för mig 7,1 De 4 veckorna på utredningen har varit viktiga för min väg mot ökad egenförsörjning Teoridelarna var betydelsefulla för mig De enskilda samtalen var betydelsefulla för mig Jag har blivit respektfullt bemött 8,05 8,12 8,54 9,12 Övriga synpunkter (tiden, upplägget, föreläsningarna, fysioterapeutens insats, lokalen, något du saknat eller tyckt varit onödigt, etc.) Utredarna är fantastiska Insatsen från deras (utredarnas) sida toppen, har själv fått kämpa/acceptera. Jag tror inte att mina problem har kommit fram här. Enskilda samtal skall vara under utredningens gång, inte efter 4 veckor. Bra upplägg varvat info och aktiviteter. Givande veckor. Sjukgymnasten lyssnade och var bra, hade önskat mer tid där. Dålig luft i lokalen och dåliga möbler/stolar. Jag hade velat att det började senare på dagen. Jag hade höga förväntningar, det var bättre än jag trodde! Mer praktiska arbetssationer hade varit bra. Fyra tuffa veckor både psykiskt, fysiskt och själsligt. Inte klarat av de om inte utredarna varit de personer de är! Motivations- och vägledningskurs (MVK): placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. Två (0,7 + 0,3) gruppansvariga, samt personal från psykiatrin. Det har även ingått föreläsningar och information av annan personal, främst från Utredningen och fysioterapeuten, men även från myndigheterna. Kursen är arbetsförmågestärkande, såväl ur ett hälsoperspektiv som ur ett socialt och kunskapsmässigt perspektiv. Lättare fysisk träning ingår varje vecka. Pga. lågt antal anvisade, blev det totalt 4 grupper under Detta frigjorde 0,3 gruppansvarig som har arbetat som rehabvägledare i en jobbsökargrupp, för först och främst personer från Uddevalla och Färgelanda, som har gått Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd under en kortare tid för att ytterligare närma sig arbetsmarknaden eller studier års statistik för MVK Kommunvis fördelning av de 39 (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Färgelanda Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Uddevalla Kvinnor Män De kommuner som hade rehabvägledare anvisade förhållandevis få eller inga deltagare till MVK 9

57 Samordningsförbundet Väst Försörjning vid start för de 39 deltagare (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Deltagare kan ha flera försörjningar med undantag av Ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra. Ingen off förs. Aktivitetsstöd Försörjningsstöd 24 kvinnor av 39 deltagare hade Sjuk/rehabpenning eller försörjningsstöd eller 64 % och det stämmer överens med målgruppen Åldersfördelning för de 39 deltagarna (24 kvinnor och 15 män) som deltog i MVK under Ingen off. Förs. Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Sjuk/rehabpenning Försörjningsstöd 15 män år år år år Män Kvinnor Genomsnittsåldern var 43,0 år, för kvinnor 44,5 år och för män 40,6 år. Genomsnittsåldern stämmer bra, eftersom målgruppen är personer över 25 år med viss yrkeserfarenhet Utbildningsbakgrund för de 39 personer (24 kvinnor och 15 män) som deltagit/deltar i MVK under kvinnor 15 män Annan eftergymnasial Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Gymnasium Grundskola Annan eftergymnasial Högsk./Univ. mer än 3 år Högsk./Univ. upp till 3 år Gymnasium Grundskola Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 39 personer som deltagit/deltar i MVK under kvinnor 15 män 9 år eller mer 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år år eller mer 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1-3 år Upp till 1 år

58 Samordningsförbundet Väst Inremittent för de 39 (24 kvinnor och 15 män) som deltagit/deltar i MVK under Kvinnor 15 Män Vet ej 3 Vet ej Psykiatri 2 Psykiatri PV 2 3 PV Med Kommun 9 Kommun Huvud FK 4 6 FK AF 7 10 AF AF= Arbetsförmedlingen, FK = Försäkringskassan, PV = Primärvård Med Huvud Utvärdering vid avslut på Motivations- och vägledningskursen (MVK) Deltagarna får själva formulera sitt mål med kursen och ange hur väl insatsen rustat dem för sitt mål. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt Genomsnitt blev 7,35. Ungefär hälften av deltagarna anger att deras mål med kursen är att komma ut i arbete/praktik/sysselsättning. Den andra halvan anger mål som är kopplade till personlighet och/eller mående, t.ex. Ökat självförtroende, Bättre hälsa, Bli tryggare i mig själv, Få verktyg att tackla livets olika situationer. Deltagarna svarar på frågor vid avslut. Syftet är att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från 0. Stämmer inte alls 10. Stämmer helt och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från deltagarna. Inslagen om CV-skrivning, personligt brev, anställningssituationer mm var viktigt för mig Den fysiska träningen var ett värdefullt inslag Innehållet i insatsen har motsvarat mina förväntningar Teoridelarna/diskussionerna var betydelsefulla för mig 6,6 7,01 7,09 7,26 Jag har blivit respektfullt bemött 9, Fallbeskrivning MVK Cajsa är 45 år när hon remitteras från öppenpsykiatrin och Försäkringskassan. Cajsa är utbildad sjuksköterska med lång arbetserfarenhet. De senaste 4-5 åren har hon varit sjukskriven på grund av utmattningssyndrom, svår migrän och ångest. Hon har varit aktuell för många behandlingar inom vården. Det visar sig ganska snabbt att Cajsa inte klarar av att delta på MVK, hon har hög frånvaro och är borta ungefär hälften av tiden. Tillsammans med inremittent konstateras att Cajsa inte är redo att gå vidare i sin rehabilitering, hon klarar ingen press. Hon återvänder till inremittenterna. Caj har, med sina knappa 60 år, lång erfarenhet från flera olika områden. De senaste 16 åren har han arbetat på sågverk men fick på grund av diskbrock inte arbeta kvar. I samband med detta drabbades Caj av depression och tappade trop på att komma ut i arbete igen. Caj remitteras från Arbetsförmedlingen och sin vårdcentral. Caj deltar aktivt under kursen och två veckor efter avslutad kurs påbörjar han en arbetsträning som fastighetsskötare. Han trivs på jobbet, han har kommit ur sin depression, har stor framtidstro och det går mycket bra för honom. Jobbsökargrupp 0,3 rehabvägledare, som även arbetare som gruppledare i MVK. Deltagare som har deltagit i MVK och/eller Utredningen. Arbetat motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Gruppen pågår i upp till 3 månader. Samtliga deltagare är från Uddevalla. 21 personer 15 kvinnor och 6 män har deltagit i jobbsökargruppen under

59 Samordningsförbundet Väst Avslutsanledning för de 14 av 21 som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. Sjukdom Fortsatt rehabilitering Arbete,studier,arbetssökande Män Kvinnor 10 av 14 avslutas pga. fortsatt rehab eller sjukdom. Detta är deltagare som innan Jobbsökargruppen har deltagit i MVK och/eller utredningen Sysselsättning vid start och avslut för de 14, som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. 9 kvinnor 5 män Arbetssökande 4 Arbetssökande 2 4 Studier Efter Studier 1 Efter Arbete 2 Före Arbete 1 Före av 14 dvs. 29 % hade arbete eller studerade vid avslut, 22 % av kvinnorna och 40 % av männen. Försörjning vid avslut för de 14 av 21 som avslutades i Jobbsökargruppen under 2016, 9 kvinnor och 5 män. Ingen off. förs Studiemedel Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Män Kvinnor 2 av 14 dvs. 14 % hade hel egenförsörjning vid avslut 22 % av kvinnorna och 0 % av männen Steg1 insats för unga vuxna år bosatta i Uddevalla. Samordningsförbundet har under 2016 finansierat ca 2 tjänster. 1,0 arbetsterapeut, 0,5 0,75 handledare från No Limits och 0,1 personal från vuxen psykiatrin (sjuksköterska, kurator eller Arbetsterapeut). 1,75 1,8 rehabvägledartjänster har finansierats av Uddevalla kommun. Deltagarna står långt från arbetsmarknaden, med diffus problematik, med eller utan diagnos. Syftet är att motverka utanförskap, att vara aktivitets- och motivationshöjande samt att vara arbets- och/eller studieförberedande. Insatsen började formellt den 1 september 2015 och första gruppen började den 16 november 2015 och avslutades under 2016 och de deltagarna är därför med i statistiken. Deltagarna kan sedan efter att grupperna avslutats ha individuellt stöd i upp till ett år. 47 ungdomar har varit inskrivna i Steg1 under 2016, där av 19 kvinnor och 28 män. 3 av dem har varit inskrivna två gånger. Börjat och avbrutit och sen kommit tillbaka igen i en annan grupp I den första gruppen ingick 13 deltagare, 4 kvinnor och 9 män. Gruppen har avslutats. I den andra gruppen ingick 9 deltagare, 5 kvinnor och 4 män. Gruppen har avslutats. I den tredje gruppen ingick 8 deltagare, 3 kvinnor och 5 män. Gruppen har avslutats. I den fjärde gruppen ingår 9 deltagare, 3 kvinnor och 6 män. Gruppen pågår. 12

60 Samordningsförbundet Väst I den femte gruppen ingår 10 deltagare, 3 kvinnor och 7 män. Gruppen pågår. 21 ungdomar har avslutats i Steg1 under 2016, där av 11 kvinnor och 10 män. 10 ungdomar där av 3 kvinnor och 7 män från de tre första grupperna har fortsatt individuell kontakt. Försörjning före insatsen för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under 2016 Aktivitetsstöd Sjuk/Rehabpenning Försörjningsstöd Aktivitetsersättning kvinnor Aktivitetsstöd 5 28 män Sjuk/Rehabpenning 1 7 Försörjningsstöd Aktivitetsersättning Deltagarna kan ha försörjning från mera än en myndighet Åldersfördelning för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under Kvinnor Män Genomsnittsåldern var 23,5 år, för kvinnor 23,7 år och för män 23,3 år Utbildningsbakgrund för de 47 deltagarna (19 kvinnor och 28 män) som deltagit/deltar i Steg1 under kvinnor 28 män Saknas/okänd Saknas/okänd 1 Annan eftergymn. Utb. Annan eftergymn. Utb. 1 Gymnasium 11 Gymnasium 10 Grundskola 8 Grundskola Huvudremittent och medremittent för de 39 (15 kvinnor och 24 män) som påbörjade Steg1 under Det är grupp 2 5, grupp ett började kvinnor 24 män Psykiatri PV AF FK Kommun Med Huvud Psykiatri PV AF FK Kommun Med Huvud 13

61 Samordningsförbundet Väst Fallbeskrivning Steg1 Calvin remitteras från IFO och Arbetsförmedlingen. Han är dryga 20 år och har ett samlat betygsdokument från gymnasiet. Uppdraget från inremittent är att stötta Calvin i att komma närmare arbetslivet. Calvin önskar själv något meningsfullt att göra på dagarna. Calvin har ADD och dyslexi som påverkar honom mycket. Han är inte intresserad av studier. Till en början har Calvin svårt att prioritera vad han skall lägga sitt fokus på, han behöver påminnas om tider och få stöttning i att få struktur i sin tillvaro och rutiner för att få vardagen att fungera. Under de 5 månader han deltar i gruppverksamheten växer Calvin, lär sig att strukturera och vid gruppsluta påbörjar han ett traineejobb. Han mål är nu att studera vidare. Calvin avslutas efter 6 månader i Steg1. Charlie är dryga 20 år när han remitteras från Arbetsförmedlingen till Steg1. Uppdraget är att höja hans motivation, konkretisera vilka mål han har och öppna en dörr mot arbetsmarknaden. Charlie har svårt för sociala sammanhang och har ofullständiga betyg från grundskolan. Han är en tystlåten kille som inte deltar aktivt i gruppens arbete. Charlie har tidigare provat att praktisera på Arbetsmarknadsavdelningen och på ett stall men tyckte inte att arbetsuppgifterna passade honom, han är inte intresserad av ett fysiskt arbete. Under tiden på Steg1 börjar han parallellt att studera. Det märks en tydlig förändring Charlies beteende, han är mer självsäker och deltar aktivt i gruppens arbete och delar med sig av sina erfarenheter från skolan. När gruppverksamheten avslutas ökar han sin studietakt och skall fortsätta öka mot heltid. Charlie avslutas i Steg1 efter 5 månader. Cassandra är dryga 25 år och uppdraget, när hon remitteras från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, är att hon skall komma ut i sysselsättning och få rutiner. Cassandra saknar fullständiga betyg. Hon har ADD, panikångest och social fobi. Det är en lugn och tillbakadragen tjej som börjar i Steg1, hon har svårt att ta till sig beröm och att arbeta under tidspress. Cassandra vet inte vad hon vill syssla med och mycket av tiden går åt till att arbeta för att hon skall känna trygghet i gruppen, klara av att delta i diskussioner. Hon får i uppdrag att fundera på vad hon vill göra och att, tillsammans med personalen, ta fram ett konkret mål. Efter gruppverksamheten avslutats får Cassandra individuell stöttning, studiebesök görs på olika arbetsplatser då hon har konstaterat att hon vill arbeta med djur eller städ. Arbetsträningsplats letas parallellt med att individuell stöttning fortgår. Kommunvis fördelning av 38 unga med Aktivitetsersättning (19 kvinnor och 19 män) som under 2016 deltog i någon av Sof Väst insatser. 20 av dessa, 11 kvinnor och 9 män deltog i Steg Kvinnor Män ASF utbildning i samarbete med Vuxenutbildningen i Uddevalla och förarbete för att starta ASF. 21 personer(19 kvinnor och 2 män) har påbörjat utbildning under 2016, 9 kvinnor har avslutats. Utbildningsbakgrund för deltagarna i ASF-utbildningen Åldersfördelning för deltagarna i ASF-utbildning Saknas/okänd Högsk.univ. Gymnasium Grundskola Män Kvinnor Män Kvinnor av 21 hade enbart grundskola eller saknade formell utbildning Genomsnitts ålder var 36,0 år, för kvinnor 35,7 år och för män 38,5 år 14

62 Samordningsförbundet Väst Tid i offentlig försörjning före insats för eltagarna i ASF-utbildningen 7-9 år 3-5 år Upp till 1 år Genomsnittlig tid i offentlig försörjning var 4,6 år, för kvinnor 4,5 år och för män 5,5 år 5 6 Avslutsanledning för de 9 kvinnor som har avslutat ASF-insatsen Utan mätning 2 Föräldraledighet 1 Män Fortsatt rehabilitering 1 Kvinnor Arbete,studier,arbet av 9 avslutade har arbete, studerar eller är arbetssökande, det är 56 % 15

63 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse med Sof Väst insatser 2016 Bilaga till årsredovisningen Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller ,

64 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Övergripande Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse med Sof Väst insatser 2016 Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att samordning av resurser och riktade insatser skall leda till att den enskilde personen skall förbättra sin funktions- och arbetsförmåga vilket innebär: Att ur individperspektiv erbjuda enskilda personer i behov av samordnad rehabilitering del av samhällets samlade kompetenser och insatser. Förväntat resultat är ökade möjligheter till egenförsörjning och ökad livskvalitet Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering Personer i åldern år och som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan ha både fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald. Sof ska informera parterna om förbundets syfte, övergripande mål och insatser. Sof ska samarbeta med parternas verksamheter på olika nivåer och sträva efter samordning av dessa. Sof ska värna om bra befintliga verksamheter och bli komplettering till dessa. Sof insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig del i det ordinarie arbetet. Sof ska sträva efter att de metoder och arbetssätt som visar sig vara ändamålsenliga för individen och kostnadseffektiva för samhället, implementeras hos parterna. Sof ska stödja kompetensutveckling hos medarbetarna med utbildningsinsatser till styrelse, beredningsgrupp, chefer och tjänstemän som berörs av samverkan. Samordningsförbundet får inte sätta sig i skuld. Informationstillfällen har hållits i respektive kommun och med alla förbundets parter, totalt har 175 representanter deltagit vid dessa. Handläggar-/Samverkansgrupper har funnits i alla kommuner under året. Avtal om arbetsträningsplats på AME finns i de kommuner där Sof har rehabvägledare. Kompetensutveckling har hållits. 89 personer har deltagit i utbildning om Arbetsintegrerande sociala företag. 79 personer har deltagit i kunskapsutveckling i samverkan, vid Förbundets Dag i maj samt vid Samordningsförbundens Dag i oktober. Sof Väst uppvisar ett positivt resultat för räkenskapsåret. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

65 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Syfte, målgrupper, mål och måluppfyllelse per insats hos Sof Väst 2016 Rehabvägledare Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att öka möjligheterna till egen försörjning samt att deltagaren får ökad hälsa och livskvalitet. Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. Minst 125 nya deltagare. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Rehabvägledarna har under året haft 131 nya deltagare. 32 % av deltagarna har helt kommit i egen försörjning. 41 % av deltagarna har kommit i arbete eller till studier. Utredningen Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att utreda en individs förutsättningar för arbete/studier. Personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Minst 90 deltagare. Utredningen har under året haft 98 deltagare. Minst 70 % av de som deltar skall anse att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. 80,5 % av deltagarna anser att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. Bland aktuella deltagare, görs Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt 91,2 % anser att de blivit respektfullt bemötta under Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

66 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. bemötta under Utredningen. Utredningen. Motivations- och Vägledningskurs (MVK) Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Ökad arbetsförmåga och bättre hälsa för deltagarna. Att öka deltagarnas förutsättningar för arbete och/eller studier och därmed möjlighet till egen försörjning. Prioriterade är personer över 25 år och som har viss erfarenhet av arbetslivet. Minst 70 deltagare. MVK har under året haft 39 deltagare. Kommentar: Beslut fattades om färre grupper. Möjliggjorde ny insats, Jobbsökargrupp, se nedan. Minst 70 % av de som deltar skall anse att MVK varit viktig på deras väg till egen försörjning. Minst 70 % av deltagarna skall anse att deras förväntningar på kursen infriats. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under MVK. 73,5% av deltagarna anser att MVK varit viktig på deras väg till egen försörjning 70,9 % anser att deras förväntningar på kursen infriats. 94,2% av deltagarna anser att de blivit respektfullt bemötta under MVK. Fysioterapeut Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Att göra deltagarna medvetna om sina fysiska förutsättningar och eventuella begränsningar. Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och Motiverandeoch vägledningskurs Genomföra minst 1 föreläsning om hälsa, kost, motion per grupp inom Utredning och MVK. Genomfört en föreläsning om hälsa, kost, motion per grupp inom Utredning och MVK. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

67 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Att vara en del i uppdraget att utreda deltagarens förutsättningar för yrkesarbete. Att kunna ge råd till deltagarna utifrån sin specialkompetens. Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och Motiverande- och vägledningskurs Genomför minst 90 Tippa- och konditionstester. Genomfört 90 Tippa- och konditionstester på deltagare i Sof Väst verksamheter. Har gett individuella råd till 20 deltagare. Jobbsökargrupp Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Öka förutsättningarna för deltagarna att klara arbete och/ eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Steg1 Personer från Uddevalla och Färgelanda som har deltagit i Utredningen och/eller MVK och behöver fortsatt stöd. Minst 25 nya deltagare. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd och har avslutats, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Under året har 23 personer deltagit i jobbsökargruppen. 14 % av deltagarna har egen försörjning. 29 % av deltagarna har kommit i arbete eller till studier. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Tidigt fånga upp och ge en meningsfull aktivitet till ungdomar som hoppat av skolan, eller är på Unga vuxna år med diffus problematik, med eller utan diagnos som står långt från Minst 50 deltagare. Steg1 har under året haft 47 deltagare. Kommentar: Insatsen har bedrivits Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

68 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla väg att hoppa av skolan. arbetsmarknaden. med 3,8 tjänster i stället för 5,5 som var planerat från början. Insatsen har anpassats utifrån behov och erfarenhet. Reducera utanförskap hos Unga vuxna. Vara motivations- och aktivitetshöjande samt arbetseller studieförberedande. Unga vuxna som behöver/vill komplettera sina studier på olika nivåer för att kunna komma vidare. Unga vuxna som upplevs ha ett utanförskap eller känner sig socialt isolerade, som är i behov av kontakt med två parter. Utvecklare av ASF och kompletterande arbetsmarknad Minst 80 % av deltagarna ska vid avslut ha tydligare framtidsbild än vad de hade vid start. Minst 80 % av deltagarna ska vid avslut vara mer nöjda med sin livssituation än de var vid start. Detta har inte mätts under året på grund av osäkerhet kring mätverktyget. Detta har inte mätts under året på grund av osäkerhet kring mätverktyget. Kommentar: ungdomarna har genomgående blivit mera medvetna om sin livssituation och att de har ansvar för att göra något åt denna. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Öka kunskapen om AFS och kompletterande arbetsmarknad inom förbundets område. Chefer, handläggare och andra tjänstemän. Minst 40 tjänstemän ska ha deltagit i någon form av samverkansmöten om ASF och kompletterande arbetsmarknad. Genomföra utbildning om ASF. Politiker och tjänstemän. Minst 50 politiker och tjänstemän hos parterna inom Sof Västs område skall ha gått utbildning i vad ett ASF är. 142 personer har medverkat i samverkansmöten och/eller diskussioner om ASF och kompletterande arbetsmarknad. 89 politiker och tjänstemän har gått utbildning i ASF. Genomföra kommunvis I varje kommun i Sof Västs område skall finnas en Det har utsatts minst en Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

69 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla förankringsprocess om ASF. handläggare som arbetar med ASF. handläggare i varje kommun, förutom i Strömstad. Kommentar: Sof Väst har skapat förutsättningar för detta, med att finansiera 30 % tjänst per kommun i 4 månader, men Strömstad hade ingen lämplig person till uppdraget och valde att avstå. Öka målgruppens förutsättningar för arbete och egen försörjning. Öka utbudet av arbetstillfällena för personer som har svårt för att konkurrerar på den öppna arbetsmarknaden. Finnas som extra stöd ( konsult ) för befintliga sociala företag inom Sof Väst område. ESF-utvecklare Personer i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att få/eller behålla ett arbete. Arbetssökande, sjukskrivna och deltagare inom sysselsättning, LSS och psykiatrin. Gruppen, anställda och personer som arbetstränar-/prövar på ASF i Sof Väst område. Minst 15 personer har genomgått utbildning i ASF. Minst ett nytt arbetsintegerande socialt företag har startat inom Sof Västs område. Befintliga ASF i Sof Väst område ska inte läggas ner eller gå i konkurs. 18 deltagare har genomgått utbildning i ASF. Något nytt ASF har inte startat. Kommentar: Arbete pågår i samtliga kommuner och planer finns för minst ett nytt ASF i Uddevalla. Hjälpt Dingle Hundcentrum med avtalsskrivning, kontakter med Munkedals kommun om hyreskontrakt och att strukturera upp APT. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse Ha dialogträffar i varje kommun med chefer från myndigheterna för Chefer och handläggare som arbetar med den aktuella 50 chefer och handläggare som arbetar med den aktuella målgruppen; Unga i utanförskap. Dialogträffar genomfördes i samtliga 8 kommuner, totalt deltog Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

70 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla att diskutera projektidéer. målgruppen; Unga i utanförskap. 43 samverkansaktörer. Kommentar: Försäkringskassan deltog bara i en kommun av 8. Fånga upp projektidéer och via dialogträffarna, vara en Anten. TRIM Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Under sommaren beslöt styrelsen att Sof projektidé skulle bli en modul i större ansökan En skola för alla via Kommunalförbunden. Ansökan beviljas. Ansökan beviljades den 9 december. Syfte Målgrupp Mål Måluppfyllelse ESF-ansökan om att förbereda skolungdomar inför arbetslivet. Skolungdomar, föräldrar, skolpersonal och politiker. Förstudier och pilotverksamhet i några kommuner, 50 skolpersonal och politiker. Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas. Förstudierna genomfördes, 33 skolpersonal och politiker deltog (föräldrar och elever räknas inte). Ansökan togs fram och lämnades in. Ansökan avslogs Kommentar: motiveringen var För enkelriktad informationsinsats och inte kompetensutvecklande Riktar sig till alla skolungdomar och inte enbart de som är i riskzon. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 105 KA 2016/795 Parkeringstaxa justering ställplatser Sammanfattning Kommunen har utarbetat ett förslag till husbilsstrategi. Av strategin framgår kommunen avser att låta privata aktörer hantera ställplats för husbil. Dock erbjuder kommunen vissa avgiftsbelagda parkeringsplatser för husbil i egen regi. I förslaget finns två prioriterade lokaliseringar under åren , dels på Smögen/Sandö och dels på Hunnebostrand/Lökholmen. Det föreslås att parkeringsavgiften höjs från 10 till 15 kr per timma kl 00-24, dock max 200 kr/dygn på Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen, att perioderna för avgifter förändras, samt att en parkeringsavgift införs vid Smögenbrons östa brofäste. Bakgrund Sotenäs kommun har under ett antal år tagit ut parkeringsavgift under juni - augusti. Syftet från början var att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhällsutvecklingen har gjort att fler bilar och husbilar rullar på gatorna. Parkeringstaxan hanterades av tekniska utskottet och kommunstyrelsen under hösten Vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 november 2016 föreslog förvaltningen att - förlänga av avgiftssäsongen för husbilsparkeringar, maj + september - höja av timtaxan från 10 till 15 kr per timma för husbilsparkeringar Lökholmen, Kleven, Sandö - att avgiftsbelägga ytterligare två gator i centrala delar av Smögen; Skolgatan/Templaregatan och Omholmen Kommunstyrelsen återremitterade ärendet för vidare utredning avseende Skolgatan och Omholmen på Smögen. Taxan för 2016 gäller även för Beskrivning av ärendet Antalet husbilar som söker parkering ökar varje år. Säsongen för husbilar blir längre för varje år. Kommunen har utarbetat ett förslag till husbilsstrategi. Den går till stor del ut på att låta privata aktörer hantera ställplats för husbil. Dock erbjuder kommunen vissa avgiftsbelagda parkeringsplatser för husbil i egen regi. I förslaget finns två prioriterade lokaliseringar under , de är Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. Synpunkter har kommit in från näringslivet att kommunens låga avgifter konkurrerar med privata parkeringar. På båda dessa parkeringar är gällande p-avgift 10 kr/h dygnet runt, dock max 200 kr/dygn. På yta söder om Smögenbrons östra brofäste tas idag inte någon avgift ut och parkeringstiden är inte begränsad. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(48)

83 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 105 Hunnebostrand - Lökholmen I Hunnebostrand används parkeringen på Lökholmen för både husbilsparkering (juni till augusti) och landförvaring av båt (1/9-15/6). Husbilar kan parkera på de platser som inte är upptagna av båtar även under vinterhalvåret. Betalning av parkeringsavgiften sker via p-automat/sms/app. För Lökholmen beviljades bygglov för grusad P-plats för långtidsparkering den 12 juni 2007, i ärende BN Förvaltningens förslag innebär en förlängning av tiden för husbilsparkering så att husbilar kan parkera mot avgift under maj - september i samarbete med hamnen. Området kan alltså användas för husbilsparkering i mån av plats även under maj och september. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Smögen - Sandö På Smögen - Sandö är parkeringen till för husbilar/bilar året runt. Betalning av parkeringsavgiften sker via p-automat/sms/app. Bygglov för parkering behövs inte då parkeringen är planenlig och har funnits sedan innan 1991 då bygglovsplikt för parkeringar infördes. Förvaltningens förslag innebär att den avgiftsbelagda tiden förlängs april-oktober. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Söder om Smögenbrons östra brofäste På denna yta är det idag tillåtet att parkera men någon avgift tas inte ut. Området har varit ianspråktaget som parkering sedan innan Inte heller för denna parkering krävs därmed bygglov. Förslaget innebär att parkeringstiden begränsas till 4 h i syfte att undvika övernattning. Parkeringen avgiftsbeläggs med 15 kr/h under april-oktober. Betalning kommer att debiteras via sms. Annan betalform kan av praktiska skäl inte införas med så här kort varsel. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefens tjänsteutlåtande Parkeringstaxa tillägg 2017 Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Yrkande Hilbert Eliasson (S) och Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till tekniska utskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(48)

84 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 105 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar om justering och tillägg till gällande parkeringstaxa: 1. Parkeringsavgiften höjs från 10 till 15 kr per timma kl 00-24, dock max 200 kr/dygn på Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. - På Smögen/Sandö tas parkeringsavgift ut under perioden 1 april - 31 oktober. - På Hunnebostrand/Lökholmen tas parkeringsavgift ut under perioden 1 maj - 30 september. 2. Parkeringsavgift om 15 kr/h kl 00-24, dock max 4 h, införs på parkeringsyta på södra sidan om Smögenbrons östa brofäste under perioden 1 april - 31 oktober. Förändringarna träder ikraft den 1 juli Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(48)

85 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 48 KA 2016/795 Parkeringstaxa justering Sammanfattning Sotenäs kommun har under ett antal år tagit ut parkeringsavgift under juni - augusti. Syftet från början var att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhällsutvecklingen har gjort att fler bilar och husbilar rullar på gatorna. Parkeringstaxan hanterades av KSTU, KS och på nytt av KSTU under hösten Vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 november 2016 föreslog förvaltningen att - förlänga av avgiftssäsongen för husbilsparkeringar, maj + september - höja av timtaxan från 10 till 15 kr per timma för husbilsparkeringar Lökholmen, Kleven, Sandö - att avgiftsbelägga ytterligare två gator i centrala delar av Smögen; Skolgatan/Templaregatan och Omholmen Kommunstyrelsen återremitterade ärendet för vidare utredning avseende Skolgatan och Omholmen på Smögen. Taxan för 2016 gäller även för 2017 (jfr kommunstyrelsens beslut). Beskrivning av ärendet Antalet husbilar som söker parkering ökar varje år. Säsongen för husbilar blir längre för varje år. Kommunen har utarbetat ett förslag till husbilsstrategi. Den går till stor del ut på att låta privata aktörer hantera ställplats för husbil. Dock erbjuder kommunen vissa avgiftsbelagda parkeringsplatser för husbil i egen regi. I förslaget finns två prioriterade lokaliseringar under , de är Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. Synpunkter har kommit in från näringslivet att kommunens låga avgifter konkurrerar med privata parkeringar. På båda dessa parkeringar är gällande p-avgift 10 kr/h dygnet runt, dock max 200 kr/dygn.. På yta söder om Smögenbrons östra brofäste tas idag inte någon avgift ut och parkeringstiden är inte begränsad. Hunnebostrand - Lökholmen I Hunnebostrand används parkeringen på Lökholmen för både husbilsparkering (juni till augusti) och landförvaring av båt (1/9-15/6). Husbilar kan parkera på de platser som inte är upptagna av båtar även under vinterhalvåret. Betalning av parkeringsavgiften sker via p-automat/sms/app. För Lökholmen beviljades bygglov för grusad P-plats för långtidsparkering den 12 juni 2007, i ärende BN Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(32)

86 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 48 Förvaltningens förslag innebär en förlängning av tiden för husbilsparkering så att husbilar kan parkera mot avgift under maj - september i samarbete med hamnen. Området kan alltså användas för husbilsparkering i mån av plats även under maj och september. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Smögen - Sandö På Smögen - Sandö är parkeringen till för husbilar/bilar året runt. Betalning av parkeringsavgiften sker via p-automat/sms/app. Bygglov för parkering behövs inte då parkeringen är planenlig och har funnits sedan innan 1991 då bygglovsplikt för parkeringar infördes. Förvaltningens förslag innebär att den avgiftsbelagda tiden förlängs april-oktober. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Söder om Smögenbrons östra brofäste På denna yta är det idag tillåtet att parkera men någon avgift tas inte ut. Området har varit ianspråktaget som parkering sedan innan Inte heller för denna parkering krävs därmed bygglov. Förslaget innebär att parkeringstiden begränsas till 4 h i syfte att undvika övernattning. Parkeringen avgiftsbeläggs med 15 kr/h under april-oktober. Betalning kommer att debiteras via sms. Annan betalform kan av praktiska skäl inte införas med så här kort varsel. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefens tjänsteutlåtande Parkeringstaxa tillägg 2017 Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar om justering och tillägg till gällande parkeringstaxa: 1. Parkeringsavgiften höjs från 10 till 15 kr per timma kl 00-24, dock max 200 kr/dygn på Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. - På Smögen/Sandö tas parkeringsavgift ut under perioden 1 april - 31 oktober. - På Hunnebostrand/Lökholmen tas parkeringsavgift ut under perioden 1 maj - 30 september. 2. Parkeringsavgift om 15 kr/h kl 00-24, dock max 4 h, införs på parkeringsyta på södra sidan om Smögenbrons östa brofäste under perioden 1 april - 31 oktober. Förändringarna träder ikraft den 1 juli Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(32)

87 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 48 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(32)

88 Samhällsbyggnadsförvaltingen E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskott Dnr KA 2016/795 Sida 1(3) Parkeringstaxa justering Bakgrund Sotenäs kommun har under ett antal år tagit ut parkeringsavgift under juni - augusti. Syftet från början var att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhällsutvecklingen har gjort att fler bilar och husbilar rullar på gatorna. Parkeringstaxan hanterades av KSTU, KS och på nytt av KSTU under hösten Vid kommunstyrelsens sammanträde den 23 november 2016 föreslog förvaltningen att - förlänga av avgiftssäsongen för husbilsparkeringar, maj + september - höja av timtaxan från 10 till 15 kr per timma för husbilsparkeringar Lökholmen, Kleven, Sandö - att avgiftsbelägga ytterligare två gator i centrala delar av Smögen; Skolgatan/Templaregatan och Omholmen Kommunstyrelsen återremitterade ärendet för vidare utredning avseende Skolgatan och Omholmen på Smögen. Taxan för 2016 gäller även för 2017 (jfr kommunstyrelsens beslut). Beskrivning av ärendet Antalet husbilar som söker parkering ökar varje år. Säsongen för husbilar blir längre för varje år. Kommunen har utarbetat ett förslag till husbilsstrategi. Den går till stor del ut på att låta privata aktörer hantera ställplats för husbil. Dock erbjuder kommunen vissa avgiftsbelagda parkeringsplatser för husbil i egen regi. I förslaget finns två prioriterade lokaliseringar under , de är Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. Synpunkter har kommit in från näringslivet att kommunens låga avgifter konkurrerar med privata parkeringar. På båda dessa parkeringar är gällande p-avgift 10 kr/h dygnet runt, dock max 200 kr/dygn.. På yta söder om Smögenbrons östra brofäste tas idag inte någon avgift ut och parkeringstiden är inte begränsad. Hunnebostrand - Lökholmen I Hunnebostrand används parkeringen på Lökholmen för både husbilsparkering (juni till augusti) och landförvaring av båt (1/9-15/6). Husbilar kan parkera på de platser som inte är upptagna av båtar även under vinterhalvåret. Betalning av parkeringsavgiften sker via Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

89 Samhällsbyggnadsförvaltingen E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskott Dnr KA 2016/795 Sida 2(3) p-automat/sms/app. För Lökholmen beviljades bygglov för grusad P-plats för långtidsparkering den 12 juni 2007, i ärende BN Förvaltningens förslag innebär en förlängning av tiden för husbilsparkering så att husbilar kan parkera mot avgift under maj - september i samarbete med hamnen. Området kan alltså användas för husbilsparkering i mån av plats även under maj och september. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Smögen - Sandö På Smögen - Sandö är parkeringen till för husbilar/bilar året runt. Betalning av parkeringsavgiften sker via p-automat/sms/app. Bygglov för parkering behövs inte då parkeringen är planenlig och har funnits sedan innan 1991 då bygglovsplikt för parkeringar infördes. Förvaltningens förslag innebär att den avgiftsbelagda tiden förlängs april-oktober. Förslaget innebär också att timtaxan höjs från 10 till 15 kr/h. Söder om Smögenbrons östra brofäste På denna yta är det idag tillåtet att parkera men någon avgift tas inte ut. Området har varit ianspråktaget som parkering sedan innan Inte heller för denna parkering krävs därmed bygglov. Förslaget innebär att parkeringstiden begränsas till 4 h i syfte att undvika övernattning. Parkeringen avgiftsbeläggs med 15 kr/h under april-oktober. Betalning kommer att debiteras via sms. Annan betalform kan av praktiska skäl inte införas med så här kort varsel. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Den utökade avgiftsbelagda perioden ökar intäkterna i viss mån. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

90 Samhällsbyggnadsförvaltingen E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskott Dnr KA 2016/795 Sida 3(3) Organisation och personal Arbete med byte av informationstavlor krävs. Detta är en engångskostnad. Medborgarperspektiv Kommunens konkurrens med företagare begränsas. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om justering och tillägg till gällande parkeringstaxa: 1. Parkeringsavgiften höjs från 10 till 15 kr per timma kl 00-24, dock max 200 kr/dygn på Smögen/Sandö och Hunnebostrand/Lökholmen. - På Smögen/Sandö tas parkeringsavgift ut under perioden 1 april - 31 oktober. - På Hunnebostrand/Lökholmen tas parkeringsavgift ut under perioden 1 maj - 30 september. 2. Parkeringsavgift om 15 kr/h kl 00-24, dock max 4 h, införs på parkeringsyta på södra sidan om Smögenbrons östa brofäste under perioden 1 april - 31 oktober. Förändringarna träder ikraft den 1 juli Bilaga/Bilagor Parkeringstaxa tillägg Skickas till Samhällsbyggnadschef Drift- och projektchef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

91 Parkeringstaxa justering och tillägg av gällande taxa. Träder ikraft den 1 juli 2017 Husbilsparkeringar Placering ort Möjliga betalningssätt, ett eller flera: p-automat/sms/app period 1:a h fri biljett/sms/app/ P-skiva avgiftsbelagd tid kr/h max kr/d max p-tid h klassning Lökholmen Hunnebostrand p-automat/sms/app maj - sept (00-24), alla dagar ingen husbil Sandö Smögen p-automat/sms/app april - okt (00-24), alla dagar ingen husbil Sydöst om Smögenbron, Kungshamn Sms april - okt (00-24), alla dagar h husbil

92 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 130 KA 2017/660 Organisation av utbildningsverksamheten i Sotenäs kommun Sammanfattning För att samla all kommunal utbildningsverksamhet föreslås att gymnasieutbildning och vuxenutbildning överförs från Kommunstyrelsen till Utbildningsnämnden. Bakgrund I arbetet efter att Sotenäs kommun och Lysekils kommun avslutade gymnasiesamverkan tog kommunstyrelsen ansvaret för gymnasiefrågorna och dess kostnader. Vuxenutbildningen fördes över till kommunstyrelsen så att det skulle finnas en skoladministration inom förvaltningen och för att starta Symbioscentrum. Nu föreslås att all utbildningsverksamhet samlas under en förvaltning för att skapa ett effektivt resursutnyttjande vad gäller ekonomi och kompetens samt att få en helhetssyn runt det livslånga lärandet. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Förslag UN reglemente Förslag KS reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att överföra gymnasieutbildning och vuxenutbildning till utbildningsnämnden. Beslutet ska utvärderas efter ett år. Kommunfullmäktige beslutar att revidera Utbildningsnämndens och Kommunstyrelsens reglemente enligt förslag. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 45(48)

93 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 97 KA 2017/660 Organisation av utbildningsverksamheten i Sotenäs kommun Sammanfattning För att samla all kommunal utbildningsverksamhet föreslås att gymnasieutbildning och vuxenutbildning överförs från Kommunstyrelsen till Utbildningsnämnden. Bakgrund I arbetet efter att Sotenäs kommun och Lysekils kommun avslutade gymnasiesamverkan tog kommunstyrelsen ansvaret för gymnasiefrågorna och dess kostnader. Vuxenutbildningen fördes över till kommunstyrelsen så att det skulle finnas en skoladministration inom förvaltningen och för att starta Symbioscentrum. Nu föreslås att all utbildningsverksamhet samlas under en förvaltning för att skapa ett effektivt resursutnyttjande vad gäller ekonomi och kompetens samt att få en helhetssyn runt det livslånga lärandet. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Förslag UN reglemente Förslag KS reglemente Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att överföra gymnasieutbildning och vuxenutbildning till utbildningsnämnden. Beslutet ska utvärderas efter ett år. Kommunfullmäktige beslutar att revidera Utbildningsnämndens och Kommunstyrelsens reglemente enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(9)

94 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/XX Sida 1(2) Organisation av utbildningsverksamheten i Sotenäs kommun Sammanfattning För att samla all kommunal utbildningsverksamhet föreslås att gymnasieutbildning och vuxenutbildning överförs från kommunstyrelsen till utbildningsnämnden. Bakgrund I arbetet efter att Sotenäs kommun och Lysekils kommun avslutade gymnasiesamverkan tog kommunstyrelsen ansvaret för gymnasiefrågorna och dess kostnader. Vuxenutbildningen fördes över till kommunstyrelsen så att det skulle finnas en skoladministration inom förvaltningen och för att starta Symbioscentrum. Beskrivning av ärendet Nu föreslås att all utbildningsverksamhet samlas under en förvaltning för att skapa ett effektivt resursutnyttjande vad gäller ekonomi och kompetens samt att få en helhetssyn runt det livslånga lärandet. Koppling till vision, programförklaring och mål Ett av de övergripande målen är det livslånga lärandet. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Omorganisationen genomförs inom redan tilldelade ekonomiska ramar. Regelverk Det underlättar att ha all verksamhet med samma regelverk under en förvaltning och nämnd. Organisation och personal Förändringen är på huvudmannanivå och ledningsnivå och sker inom befintlig organisation och personal Medborgarperspektiv Det blir en större kontinuitet och tydlighet för kommunmedlemmarna med all utbildning under samma förvaltning och nämnd. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/XX Sida 2(2) Analys Detta är ett naturligt steg att ta efter att de frågetecken som fanns runt gymnasieorganisationen har blivit utredda. Slutsats Att ha all verksamhet som lyder under samma regelverk under samma nämnd och förvaltning är resurseffektivt både vad gäller ekonomi och kompetens. Det är enklare att skapa en kontinuitet genom de olika utbildningsstegen för våra ungdomar, den röda tråden. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att överföra gymnasieutbildning och vuxenutbildning till utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige beslutar att revidera Utbildningsnämndens och Kommunstyrelsens reglemente enligt förslag. Skickas till Utbildningsnämnden Kansliavdelningen Lars Bennersten Förvaltningschef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

96 Datum: Reglemente för utbildningsnämnden, rev. KF Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Utbildningsnämndens verksamhetsområde 1 Nämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Nämnden ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särskild undervisning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Nämnden ansvarar för de uppgifter inom det offentliga skolväsendet som enligt skollag samt relevanta förordningar åligger kommunen inklusive det kommunala informationsansvaret. Nämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamheten inom kommunen. Här ingår kommunens bibliotek, fritidsgårdsverksamhet, det rörliga friluftslivet inklusive Soteleden, samt idrotts- och fritidsanläggningar. Nämnden ansvarar för de uppgifter inom sitt ansvarsområde som åligger kommunen och som följer av lag eller annan författning. Nämnden ansvarar även för: kommunens musikskola kulturpris idrotts-/fritidspriset bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt, arkeologiskt och estetiskt värde rådgivning vid utformning, utsmyckning och namngivning av offentliga platser och byggnader kommunal egendom avsedd för kommunens kulturverksamhet såsom samlingar och konstverk bidrag till föreningar, organisationer och enskilda upplåtelse av samlings- och idrottslokaler samt idrottsanläggningar öppna förskolan inom familjecentralen Nämnden ansvarar för genomförandet av den av kommunfullmäktige antagna programförklaringen inom sitt ansvarsområde. Nämnden ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

97 Datum: Verksamhetens inriktning 2 Nämnden är verksamhets- och utövaransvarig inom sina ansvarsområden. Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen. Nämnden ska bereda och lämna förslag till kommunstyrelsen i organisationsfrågor och övergripande personalfrågor. Nämnden ska samverka med övriga verksamheter i kommunen utifrån ett helhetsperspektiv för kommunen. Nämndens övriga uppgifter 3 Nämnden ansvarar för arkivvården inom sitt verksamhetsområde. Nämnden har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet. Nämnden har ansvar för information och kommunikation inom sitt ansvarsområde. Informationen ska ske i enlighet med kommunens övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Nämnden är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de IT-system som finns till stöd för verksamheten. Nämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden fullgör i övrigt de uppgifter kommunfullmäktige uppdrar åt nämnden. Delegering från kommunfullmäktige 4 Nämnden får besluta i följande grupper av ärenden: besluta om avskrivning av kommunens fordran som hör till nämndens ansvarsområde Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

98 Datum: i sådana mål och ärenden där utbildningsnämnden har till uppgift att föra kommunens talan träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal handlägga tillståndsgivning enligt lotterilagen avge yttranden gällande värdeautomater Ansvar och rapporteringsskyldighet 5 Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av kommunfullmäktige och i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Utbildningsnämndens arbetsformer Sammansättning 6 Utbildningsnämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val förrättats. Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande väljs för samma period. Tidpunkt för sammanträdena 7 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden eller ordföranden bestämmer. Sammanträdena ska samordnas med tidpunkterna för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges sammanträden. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelse 8 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

99 Datum: Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste göra detta. Öppna sammanträden 9 Nämnden får hålla öppna sammanträden. Nämnden bestämmer själv formerna för detta. Vid öppna sammanträden har endast ledamöter, ersättare samt de tjänstemän som biträder nämnden rätt att yttra sig. Inkallande av ersättare 10 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett samman-träde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 11 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

100 Datum: En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas bör en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndens sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Yttranderätt 12 Ej tjänstgörande ersättare har rätt att delta i nämndens överläggningar. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Yrkande 13 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Växeltjänstgöring jäv 14 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Även om mötet är öppet ska ledamot eller ersättare lämna rummet vid jävssituation samt anmäla detta till ordföranden. Beslutsförhet 15 Nämnden får handlägga ärenden bara när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Justering av protokoll 16 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot, företrädesvis ur minoritetsgrupperingen. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 Datum: Reservation 17 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till nämndens sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 18 Det åligger nämndens ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med övriga nämnder - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter och företag, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i ett särskilt fall. Förste vice ordföranden 19 Förste vice ordföranden företräder majoritetsgruppen. Andre vice ordförande 20 Andre vice ordföranden företräder minoritetsgruppen. Presidiet 21 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör nämndens presidium. Ersättare för ordföranden 22 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

102 Datum: Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid tillämpas reglerna i reglementet för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Närvarorätt för utomstående 23 Kommunstyrelsens ordförande, förste och andre vice ordförande får närvara vid nämndens sammanträde. De får delta i överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Arbetsutskott 24 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott som består av tre ledamöter och tre ersättare, vilka utses av nämnden. Nämnden väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av nämnden i sin helhet bör beredas av arbetsutskottet. När ärendet beretts bör utskottet lägga fram förslag till beslut. Utskottet beslutar i de frågor som nämnden delegerat till arbetsutskottet. Ej tjänstgörande ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt delta i överläggningarna men inte i besluten. Arbetsformerna för utskott är i tillämpliga delar detsamma som för nämnden. En utvärdering ska genomföras i slutet av denna mandatperiod av den nya organisationen. Delgivning 25 Delgivning till nämnden sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, förvaltningschefen eller sekreteraren eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 26 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

103 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Reglemente för kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige , rev , rev Dnr KA 2014/620 Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

104 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Reglemente för kommunstyrelsen Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Kommunstyrelsen övergripande uppgifter Ledningsfunktion 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ansvarar för hela Sotenäs kommuns utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens verksamheter och ekonomi. 2 I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat: - att tillse att den av kommunfullmäktige antagna programförklaringen genomförs - utvecklingen av den kommunala demokratin - den strategiska planeringen av kommunens utveckling - koncernens personalpolitik - vara anställningsmyndighet för kommunens anställda - all översiktlig planering av mark och vatten - mark- och bostadspolitiken och se till att tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - energiplaneringen samt utveckling av energihushållningen - informations- och kommunikationsverksamheten - arbetet med att hålla det kommunala regelbeståndet uppdaterat - arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheten - övergripande IT-frågor samt utveckling av informations- och kommunikationssystem - utvecklingen av brukarinflytande - trafikpolitik och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning - regionala, nationella och internationella frågor - utbyggnad av exploateringsområden - arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor och integration - kommunal vuxenutbildning Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa den verksamhet som bedrivs i de olika nämnderna, av de kommunala bolagen samt av de kommunal- och kommunförbund kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen ska arbeta ur ett helhetsperspektiv. Styrfunktion 3 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att - leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i målfrågor till kommunfullmäktige som inte i lag är förbehållna annan nämnd - övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt - se till att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder och bolag om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret - ansvara för samordningsträffar med företrädare för nämnderna och förvaltningscheferna och motsvarande i koncernen - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad det gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen - tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i Kommunstyrelsens övriga verksamheter Ekonomisk förvaltning 4 Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens styrning av ekonomin mot en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen ska ta hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa av fullmäktige meddelade föreskrifter härför. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i rätt tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

106 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Kommunstyrelsen har också att ta hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av nämnden - svara för kommunens risk- och skadehantering och bevaka kommunens behov av försäkringsskydd - underhålla och förvalta kommunens lösa och fasta egendom - handha kommunens byggnads- och anläggningsverksamhet avseende nybyggnad samt om- och tillbyggnad - följa upp och samordna intern kontroll - vara kommunens inköps- och upphandlingsorgan - träffa avtal för kommunens, kommunstyrelsens och fullmäktiges räkning Personalpolitik 5 Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheten drivs i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskrifterna för arbetsmiljön. Kommunstyrelsen ansvarar också för att skriftligt fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna. Förvaltningscheferna kan i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter inom organisationen. Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. I denna uppgift ingår bland annat att - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt - besluta om stridsåtgärd - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (delegera uppdrag som gäller anställningsvillkor till kommunal arbetsgivarorganisation) - besluta i övergripande personalpolitiska frågor - besluta om organisationsfrågor - vara pensionsmyndighet Kommunstyrelsen utser och entledigar kommunchef och samtliga förvaltningschefer i kommunen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

107 Övrig förvaltning Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Uppgifter enligt speciallagstiftning 6 Kommunstyrelsen svarar med utgångspunkt i speciallagstiftningar för fullgörande av tillsyn enligt - Lagen om skydd mot olyckor - Lagen om brandfarlig och explosiv vara - Förordningen om skydd mot olyckor - SRVS (Statens räddningsverks författningssamling) - SÄI-FS (Sprängämnesinspektionens författningssamling) - Alkohollagen Kommunstyrelsen ansvarar för den kommunala räddningstjänsten. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och svarar för kommunens centralarkiv. Kommunstyrelsen har ansvar för behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL) i sin verksamhet och ska utse personuppgiftsombud enligt PUL. Kommunstyrelsen ska fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag om patientnämndsverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för - arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor - kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd - kommunens skyldigheter enligt skuldsaneringslagen Teknisk verksamhet 7 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens tekniska verksamhet, och förvaltar därmed - vatten och avlopp - renhållning - gator och vägar - parker, kommunala badplatser och allmänna platser - kommunens verksamhetsfastigheter - hamnar - kommunala skogar - kost och städ Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

108 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Gymnasie- och vuxenutbildning 8 Kommunstyrelsen ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kommunstyrelsen ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, särskild undervisning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Kommunstyrelsen ansvarar för de uppgifter inom det offentliga skolväsendet som enligt skollag samt relevanta förordningar åligger kommunen angående gymnasieskola och gymnasiesärskola och det kommunala informationsansvaret. Arbetsmarknadsenhet 9 Kommunstyrelsen ansvarar för arbetsmarknadsenheten inkl integrationsfrågor Övrig verksamhet 10 Kommunstyrelsen ska utse ansvarig utgivare för kommunens webbplats Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Kommunstyrelsen har ansvar för kommunens statistik. Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter inom hemvärnet. Kommunstyrelsen är ansvarig för IT-verksamheten inom sitt område, inklusive de ITsystem som finns till stöd för verksamheten. Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen för kommunens talan i personalärenden och ärenden som fullmäktige behandlat. 11 Kommunstyrelsen ansvarar också för - övergripande arbetsmarknadsfrågor - näringslivsfrågor - besöksnäring, turism- och utvecklingsfrågor - trafiksäkerhets- och kollektivtrafikfrågor - samtliga kommunala fordon Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

109 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag folkhälsofrågor - kommunens konsumentrådgivning - kommunens heraldiska vapen - bevakning av kommunens intressen vid fastighetsbildningsfrågor, plan- och byggväsen mm - prövning om tillstånd att påbörja arbete med en detaljplaneprocess ska medges. I samband med detta är det också på kommunstyrelsens ansvar att besluta om en prioritering av den enskilda planen gentemot pågående planarbeten samt vägleda miljö- och byggkontoret i turordningen av detaljplanernas handläggning - säkerhetsarbete - de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd Delegering från kommunfullmäktige 12 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden: Ekonomi - vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit - avskriva fordringar som är kopplade till kommunstyrelsens verksamhet - ingå borgen till stöd för allmännyttig bostadsförsörjning Fastighetsfrågor - strategisk fastighetsförsörjning - försäljning av tillskottsmark till småhustomter med Lantmäteriverkets riktvärdeområden som norm för prissättning - prissätta och försälja bostadstomter enskilt eller i grupp inom detaljplanerat område - exploateringsavtal för genomförande av detaljplan som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt - sälja mark på planlagda områden till av kommunfullmäktige fastställda priser - förvärv genom köp, byte, gåva, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastigheter eller fastighetsdel - medge dödning, utsträckning och andra jämförbara åtgärder avseende inteckning eller pant i fastighet eller tomträtt - upplåtelse av mark genom arrende, nyttjanderätt, servitut eller liknande avtal - övrig markförsäljning av ej principiell natur Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

110 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Övrigt - på uppdrag av kommunfullmäktige att i dess ställe utreda och besluta om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker samt att utöva tillsyn med att bestämmelserna i alkohollagen efterlevs - avge yttrande enligt lagen om allmän kameraövervakning - efter hörande av berörd nämnd namnsätta offentliga byggnader och dylikt - bidrag till föreningar som inte ryms inom annan nämnds verksamhetsområde - avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige Ansvar och rapporteringsskyldighet 13 Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av kommunfullmäktige och i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 14 Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. Mandattiden räknas från och med årsskiftet närmast efter det år då val förrättats till och med årsskiftet efter att nästa val förrättats. Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande väljs för samma period. Tidpunkt för sammanträdena 15 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen eller ordföranden bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

111 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Kallelse 16 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande, förste eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste göra detta. Öppna sammanträden 17 Kommunstyrelsen får hålla öppna sammanträden. Styrelsen bestämmer själv formerna för detta. Vid öppna sammanträden har endast ledamöter, ersättare samt de tjänstemän som biträder kommunstyrelsen rätt att yttra sig. Inkallande av ersättare 18 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att den ersättare som står i tur att tjänstgöra kallas. Ersättarnas tjänstgöring 19 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

112 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas bör en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid kommunstyrelsens sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Yttranderätt 20 Ej tjänstgörande ersättare har rätt att delta i styrelsens överläggningar. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Yrkande 21 För att yrkanden lättare ska hanteras på lämpligt sätt bör längre yrkanden lämnas in skriftligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden lämnas skriftligt. Växeltjänstgöring jäv 22 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Även om mötet är öppet ska ledamot eller ersättare lämna rummet vid jävssituation samt anmäla detta till ordföranden. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

113 Beslutsförhet Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Kommunstyrelsen får handlägga ärenden bara när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Justering av protokoll 24 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot, företrädesvis ur minoritetsgrupperingen. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. Reservation 25 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till kommunstyrelsens kansli före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 26 Kommunstyrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Det åligger kommunstyrelsens ordförande att - närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndsförvaltning samt ansvara för samordning och utvecklingsfrågor - främja samverkan mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder - tillse att kommunstyrelsens och utskottens uppgifter fullgörs - vara kommunens främste företrädare mot medborgare, myndigheter, företag och anställda Kommunstyrelsens ordförande representerar kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter och företag, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Förste vice ordföranden 27 Förste vice ordföranden företräder majoritetsgruppen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

114 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Andre vice ordförande 28 Andre vice ordföranden företräder minoritetsgruppen och ska vara oppositionsråd. Presidiet 29 Ordföranden, förste vice ordföranden och andre vice ordföranden utgör kommunstyrelsens presidium. Ersättare för ordföranden 30 Om varken ordförande, förste vice eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid tillämpas reglerna i reglementet för arvoden och ersättningar för förtroendevalda. Närvaro på övriga nämnders sammanträde 31 Kommunstyrelsens ordförande, förste och andre vice ordförande får närvara vid sammanträde med de nämnder som fullmäktige tillsatt. De får delta i överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte i ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Utskott Arbetsformer 32 Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett personalutskott och ett tekniskt utskott som kommunstyrelsen väljer. Kommunstyrelsen får också inrätta tillfälligt utskott för särskild fråga av vikt. Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i sin helhet bör beredas av respektive utskott. Vid oklarheter om vilken utskott som ska bereda ärenden avgör kommunstyrelsens ordförande i vilket utskott frågan ska beredas. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

115 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag När ärendet beretts bör respektive utskott lägga fram förslag till beslut. Arbetsformerna för utskotten är i tillämpliga delar desamma som för kommunstyrelsen. Arbetsutskott 33 Arbetsutskottet består av fem ledamöter och tre ersättare, vilka utses av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen väljer bland utskottets ledamöter ordförande, förste och andre vice ordförande. Ersättare har rätt att närvara vid arbetsutskottets möten samt att delta i överläggningarna. Arbetsutskottet bereder samtliga ärenden förutom personalfrågor och tekniska frågor samt beslutar i de frågor som kommunstyrelsen delegerat till arbetsutskottet. Arbetsutskottet är kommunens budgetberedning. Personalutskott 34 Personalutskottet består av tre ledamöter, vilka utses av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen väljer bland utskottets ledamöter ordförande och vice ordförande. Personalutskottet svarar för löne-, organisations- och avtalsfrågor som rör förhållandet mellan kommunen och dess arbetstagare. Personalutskottet bereder frågor om jämställdhet och personalutveckling och tolkar och tillämpar reglemente för arvode och ersättningar och dess bilagor. Dessutom bereder personalutskottet tillägg och kompletteringar till detta reglemente. Personalutskottet beslutar i de ärenden kommunstyrelsen delegerat till personalutskottet. Tekniskt utskott 35 Tekniska utskottet består av tre ledamöter, vilka utses av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen väljer bland utskottets ledamöter ordförande och vice ordförande. Tekniska utskottet bereder ärenden inom teknisk verksamhet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Tekniska utskottet beslutar i de ärenden kommunstyrelsen delegerat till tekniska utskottet. Kommunstyrelsens administrativa organ 36 Direkt under kommunstyrelsen lyder kommunchefen. Under kommunchefen lyder Sotenäs kommuns förvaltningar organiserade på det sätt kommunstyrelsen fastställt. Förvaltningarna ska arbeta utifrån en helhetssyn avseende hela den kommunala verksamheten. Förvaltningarna är utföraransvariga inför respektive nämnd samt svarar för beredning av ärenden till de politiska beslutsorganen. I sitt arbete att utveckla kommunen och de kommunala verksamheterna får kommunstyrelsen som en utredningsresurs använda sig av hela Sotenäs kommuns förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen beslutar om förvaltningsorganisationens utformning, bland annat inrättande av tjänster, inom de ramar och riktlinjer fullmäktige fastställt. Delgivning 37 Delgivning till kommunstyrelsen sker med ordföranden, förste eller andre vice ordförande, kommunchefen, kommunstyrelsens sekreterare eller annan anställd som kommunstyrelsen bestämmer. Undertecknande av handlingar 38 Avtal, skrivelser och andra handlingar som beslutats av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden, eller vid dennes förfall förste eller andre vice ordförande, och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. Insynsplats 39 Parti som erhåller plats i kommunfullmäktige men som inte av egen kraft, eller i samarbete med annat eller andra partier, erhåller plats för ledamot eller ersättare i någon nämnd eller kommunstyrelsen har rätt till en insynsplats i kommunstyrelsen, men inte dess utskott. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

117 Kommunstyrelsens reglemente beslutad av KF , rev , rev , Förslag Representanten utses av respektive parti och platsen är knuten till den person som utses. Berört parti lämnar namnet på sin representant skriftligt i samband med kommunstyrelsens första sammanträde för mandatperioden. Arvoden utgår enligt samma reglemente som för förtroendevald. Insynsplats innebär rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Representanten har inte rätt att få sin åsikt noterad i protokollet. Närvarorätten gäller inte myndighetsutövning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 114 KA 2017/396 Erbjudande om delägarskap i Inera Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner. Verksamheten har främst varit inriktad på utveckling av e-hälsa, men genom ett breddat ägande ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitaliseringen inom offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) vilken är under införande och därför inte är fullt införd ännu. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(48)

119 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 114 SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni Regelverk Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att förslaget finansieras med egna medel. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar att förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB av SKL Företag AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Finansieras med egna medel. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(48)

120 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 114 Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(48)

121 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 74 KA 2017/396 Erbjudande om delägarskap i Inera Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner. Verksamheten har främst varit inriktad på utveckling av e-hälsa, men genom ett breddat ägande ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitaliseringen inom offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) vilken är under införande och därför inte är fullt införd ännu. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(36)

122 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 74 SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni Regelverk Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB av SKL Företag AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(36)

123 Kommunstyrelsen Kommunchef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KS Dnr XX 2017/XX Sida 1(4) Erbjudande om delägarskap i Inera Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner. Verksamheten har främst varit inriktad på utveckling av e-hälsa, men genom ett breddat ägande ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitaliseringen inom offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Länk till film som visar fördelarna i erbjudandet Beskrivning av ärendet Koppling till vision, programförklaring och mål Genom att Sotenäs kommun förvärvar aktier i Inera AB säkerställer kommunen möjligheten att tillsammans med Sveriges övriga kommuner fortsätta den digitala utveckling som är en förutsättning för förnyelse och hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

124 Kommunstyrelsen Kommunchef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KS Dnr XX 2017/XX Sida 2(4) I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) vilken är under införande och därför inte är fullt införd ännu. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor). Regelverk Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Organisation och personal Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningarna för SKL att ta en större koordinerande roll och ett långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att kommunerna själva behöver bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

125 Kommunstyrelsen Kommunchef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KS Dnr XX 2017/XX Sida 3(4) som ska göras. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Medborgarperspektiv Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Slutsats Genom att kommunen blir delägare i Ineraföretaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag, att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

126 Kommunstyrelsen Kommunchef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KS Dnr XX 2017/XX Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut KSAU föreslår fullmäktige att besluta att: Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilaga/Bilagor Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Skickas till SKL Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

127 Från: Info Skickat: den 24 mars :27 Till: REGISTRATOR KOMMUN Ämne: VB: Erbjudande om delägarskap i Inera Bifogade filer: Beslut Inera missiv kommun.docx; Beslutsunderlag till kommunerna.docx; Bilaga 1 - Aktieöverlåtelseavtal.docx; Bilaga 2 - Anslutningsavtal Inera AB.docx; Bilaga 3 - Aktieägaravtal.docx; Bilaga 4 - Bolagsordning.docx; Bilaga 5 - Ägardirektiv.docx; Bilaga 6 - Inera_arsrapport_2015.pdf Från: SKL Inera [mailto:inera@skl.se] Skickat: den 24 mars :18 Ämne: Erbjudande om delägarskap i Inera Till samtliga kommuner Härmed erbjuds kommunen att förvärva aktier i bolaget Inera AB, ett bolag inom SKL Företag AB. Erbjudandet gäller fem (5) aktier, till en summa av kronor, och innebär att kommunen blir delägare i Inera AB. Frågan är tidigare avstämd med kommundirektören. Med vänlig hälsning, Lena Dahl Tf VD Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Association of Local Authorities and Regions Hornsgatan 20 S Stockholm Sweden Med vänlig hälsning etc.

128 För er kännedom! Med vänliga hälsningar Anneli Snobl Förbundsdirektör Fyrbodals kommunalförbund Telefon: Mobil: Postadress: Box 305, Uddevalla Besöksadress: Riverside, Museigatan 2, Uddevalla Facebook Twitter Från: Karl Fors Skickat: den 10 april :49 Till: Anneli Snobl Magnus Haggren Kopia: Thomas Jungbeck Tore Johnsson Siv Torstensson Maria Nilsson Ann-Charlotte Klarén Maricel Zoll Fredrik Nilströmer Johan Kjernald Freddy Ehrenholm Ämne: Inera förvärv och hantering av statlig remiss Hej! Nedan ges information om två frågeställningar som berör kommunerna och är av nationell karaktär. Återkom vid eventuella synpunkter på hanteringen av frågeställningarna. /Karl Fors Inera förvärv VästKom har (efter avstämning med kommunalförbunden) beslutat att gå vidare med en rekommendation till kommunerna på att de ska förvärva aktier i Inera, enligt SKLs utskickade underlag. esamordnargruppen har tagit fram ett underlag som tas med till den politiska processen och som möjligen ska bearbetas ytterligare. Förmodat positivt beslut tas på styrelsen den 23 maj. Rekommendationen innebär inte att de kommuner som initierat processen med förvärvet ska invänta VästKoms styrelsebeslut. Rekommendationen ska ses som ett stöd för de kommuner som önskar stöd i ställningstagandet samt ett stöd för de som ännu inte noterat frågan. Remiss av SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu

129 Digitaliseringsrådet, som driver den Digitala agendan och leds av Tore Johnsson på VGRs regionutveckling, kommer att svara på SOU 2017:23. Finansdepartementets Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster. esamordnare (inte alla, en eller två) kommer delta i arbetet. Trollhättan, Uddevalla, Svenljunga och Borås kommer få en direkt inbjudan att delta i ett gemensamt remissvar. Detta då de är utsedda remissinstanser, övriga kommuner får information och genom denna möjlighet att delta. VGR avser att ta ärendet via: BHU, RUN och RS. Utsedda remissinstanser ansvarar själva för sin politiska process, men får nyttja det gemensamma underlag som tas fram. Kommunerna i länet, som helhet, görs delaktiga genom inbjudan till hantering samt beslut i BHU. Med vänlig hälsning Karl Fors VästKom, box Göteborg

130 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

131 Kommunens beslutsunderlag 1(6) Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet.

132 2(6) 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB.

133 3(6) Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt

134 4(6) först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

135 5(6) Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas.

136 6(6) Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

137 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

138 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

139 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling

140 2 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader

141 3 Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

142 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

143 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

144 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

145 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

146 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden.

147 2 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

148 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

149 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

150 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

151 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

152 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

153 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

154 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

155 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

156 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

157 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

158 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

159 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

160 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

161 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

162 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

163 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

164 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

165 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

166 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

167 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

168 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

169 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

170 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

171 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

172 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

173 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

174 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

175 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

176 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

177 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

178 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

179 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

180 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

181 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

182 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

183 25

184 26

185 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

186 Inera AB Box Stockholm 28

187 Till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Ungdomars deltagande i behandling av ungdomsfrågor i Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en Förnyelseberedning med uppdrag att medverka med förslag som kan öka intresset för ungdomar att söka sig till politik och samhällsengagemang. För närvarande bereds förslag från beredningen som bland annat avser inrättande av ett Ungdomsråd. Beslutar kommunfullmäktige, efter beredning i kommunstyrelsen, att inrätta ett ungdomsråd så är det viktigt att några av ungdomarna kan ges tillfälle att föredra sina förslag när de föreligger som förslag och ärenden på kommunfullmäktiges bord. Av ovanstående anledning så avser jag i min roll som ordförande att föreslå kommunfullmäktige att tillämpa kommunallagens kapitel 5 paragraf 21 och därmed möjliggöra för några ungdomar ur ungdomsrådet att medverka i kommunfullmäktiges överläggning av ärenden som överlämnats till kommunfullmäktige efter initiativ från ungdomsrådet och förslag från Förnyelseberedningen. Nedan redovisas ett utdrag ur kommunallagen. Kommunallagen 5 kap Rätt och skyldighet för utomstående att medverka 21 Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Smögen Peter Hemlin Kommunfullmäktiges ordförande

188 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 113 KA 2017/473 Ungdomspolitiskt program Sammanfattning Ett förslag har inkommit från Förnyelseberedningen om att anta ett ungdomspolitiskt program. Ett ungdomspolitiskt program är ett styrdokument med beskrivning av hur Sotenäs kommun konkret ska jobba med ungdomspolitiska frågor och ungas inflytande. Syftet med programmet är att ge unga bättre möjlighet att påverka i samhällsutvecklingen och påsikt generera flera unga deltagare i det politiska arbetet. Beskrivning av ärendet Sedan 2016 har ungdomsutvecklaren lett projektet Unga idéambassadörer där tre ungdomar har jobbat för att ta fram stadgar till ett ungdomsråd, samt undersökt hur Sotenäs kommun kan utveckla ungdomsinflytandet. I det arbetet har skapandet av ett ungdomspolitiskt program framkommit som en viktig aspekt för att förbättra ungas inflytande samt för att stödja det långsiktiga arbetet med ungdomsrådet. Ett arbete bör initieras för att ta fram ett ungdomspolitiskt program. Att ta fram ett ungdomspolitiskt program har en stor betydelse för kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet i samhällsutvecklingen och för politisk föryngring. Programmet i sig bör innehålla konkreta politiska åtaganden och mål, gärna kopplat till en tidsplan. Arbetet bör utgå från Unga idéambassadörers föreslagna punkter då dessa bygger på ungas egna upplevelser av inflytande samt hur ungdomspolitiska program utformats i liknande kommuner. Beslutsunderlag Skrivelse från Förnyelseberedningen Punkter - Unga idéambassadörer Ungdomsutvecklarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Ronald Hagbert (M), Ulla Christensson Ljunglide (M), Hilbert Eliasson (S), Britt Wall (S) och Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Ronald Hagberts (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Kommunstyrelsen att ta fram ett ungdomspolitiskt program i enlighet med Förnyelseberedningens förslag, daterat Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(48)

189 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 113 Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(48)

190 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 80 KA 2017/473 Ungdomspolitiskt program Sammanfattning Ett förslag har inkommit från Förnyelseberedningen om att anta ett ungdomspolitiskt program. Ett ungdomspolitiskt program är ett styrdokument med beskrivning av hur Sotenäs kommun konkret ska jobba med ungdomspolitiska frågor och ungas inflytande. Syftet med programmet är att ge unga bättre möjlighet att påverka i samhällsutvecklingen och påsikt generera flera unga deltagare i det politiska arbetet. Beskrivning av ärendet Sedan 2016 har ungdomsutvecklaren lett projektet Unga idéambassadörer där tre ungdomar har jobbat för att ta fram stadgar till ett ungdomsråd, samt undersökt hur Sotenäs kommun kan utveckla ungdomsinflytandet. I det arbetet har skapandet av ett ungdomspolitiskt program framkommit som en viktig aspekt för att förbättra ungas inflytande samt för att stödja det långsiktiga arbetet med ungdomsrådet. Ett arbete bör initieras för att ta fram ett ungdomspolitiskt program. Att ta fram ett ungdomspolitiskt program har en stor betydelse för kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet i samhällsutvecklingen och för politisk föryngring. Programmet i sig bör innehålla konkreta politiska åtaganden och mål, gärna kopplat till en tidsplan. Arbetet bör utgå från Unga idéambassadörers föreslagna punkter då dessa bygger på ungas egna upplevelser av inflytande samt hur ungdomspolitiska program utformats i liknande kommuner. Beslutsunderlag Punkter - Unga idéambassadörer Ungdomsutvecklarens tjänsteutlåtande Yrkande Mats Abrahamsson (M) föreslår bifall till förslaget. Mikael Sternemar (L), Lars-Erik Knutsson (S) och Hilbert Eliasson (S) föreslår bifall till Mats Abrahamssons (M) förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Utbildningsnämnden att ta fram ett ungdomspolitiskt program i enlighet med Förnyelseberedningens förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(36)

191 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 80 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(36)

192 Utbildningsförvaltningen Ungdomsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/473 Sida 1(2) Ungdomspolitiskt program Bakgrund Ett förslag har inkommit från Förnyelseberedningen om att anta ett ungdomspolitiskt program. Ett ungdomspolitiskt program är ett styrdokument med beskrivning av hur Sotenäs kommun konkret ska jobba med ungdomspolitiska frågor och ungas inflytande. Syftet med programmet är att ge unga bättre möjlighet att påverka i samhällsutvecklingen och påsikt generera flera unga deltagare i det politiska arbetet. Beskrivning av ärendet Sedan 2016 har ungdomsutvecklaren lett projektet Unga idéambassadörer där tre ungdomar har jobbat för att ta fram stadgar till ett ungdomsråd, samt undersökt hur Sotenäs kommun kan utveckla ungdomsinflytandet. I det arbetet har skapandet av ett ungdomspolitiskt program framkommit som en viktig aspekt för att förbättra ungas inflytande samt för att stödja det långsiktiga arbetet med ungdomsrådet. Koppling till vision, programförklaring och mål Framtagandet av ett ungdomspolitiskt program stämmer väl överens med kommunens vision, programförklaring och mål. 1. Ett gott liv i Sotenäs - hela livet präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde. 2. Hållbar utveckling - demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Även i Utbildningsnämndens verksamhetsmål nämns skolans uppdrag att öka barn och unga inflytande. Dessutom ligger det i skolans övergripande uppdrag att kunna ge unga en trygg uppväxt och lär sig lita på sin egen förmåga. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Framtagandet av ett ungdomspolitiskt program har inga direkta ekonomiska konsekvenser förutom löner för den tid det krävs för att ta fram ett program. Regelverk Att ta fram ett ungdomspolitiskt program följer intentionerna i Barnkonventionen. Barnkonventionen är uppdelad i 54 avsnitt som kallas artiklar. Exempelvis står det i artikel 12 att alla barn och unga har rätt att bli tagna på allvar och att vuxna måste lyssna på dem. Barn och unga ska vara med och påverka i frågor som rör dem, utifrån sin ålder och mognad. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

193 Utbildningsförvaltningen Ungdomsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/473 Sida 2(2) Organisation och personal Det ungdomspolitiska programmet kan tas fram inom befintlig organisation. Medborgarperspektiv Ett ungdomspolitiskt program tydliggör och stärker samhällsgruppen barn och ungas möjlighet till inflytande. Analys Att ta fram ett ungdomspolitiskt program har en stor betydelse för kommunens fortsatta arbete med ungas delaktighet i samhällsutvecklingen och för politisk föryngring. Programmet i sig bör innehålla konkreta politiska åtaganden och mål, gärna kopplat till en tidsplan. Slutsats Ett arbete bör initieras för att ta fram ett ungdomspolitiskt program. Detta arbete bör utgå från Unga idéambassadörers föreslagna punkter då dessa bygger på ungas egna upplevelser av inflytande samt hur ungdomspolitiska program utformats i liknande kommuner. Förvaltningens förslag till beslut Att Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Kommunstyrelsen att ta fram ett ungdomspolitiskt program. Bilaga/Bilagor Punkter - Unga idéambassadörer Skickas till Förnyelseberedningen Ungdomsutvecklare Joakim Linder Ungdomsutvecklare Staffan Karlander Ansvarig kultur och fritid Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

194 UNGA IDÉAMBASSADÖRERS FÖRSLAG TILL UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Aktivitetsplan Varje kalenderår skall följa en aktivitetsplan med konkreta aktiviteter och initiativ vars syfte är att öka inflytande och intresse bland ungdomar. Exempel från Mora kommun: Utbildning i Barnkonventionen och Sotenäs ungdomspolitiska program Varje mandatperiod* skall förtroendevalda utbildas inom barnkonventionen och Sotenäs ungdomspolitiskaprogram. Nyanställda tjänstemän skall även de få en genomgång i liknande upplägg. *=TIDSRAMEN ÄR OBESTÄMD Inkludering av intellektuellt funktionsvarierade Varje år skall intellektuellt funktionsvarierade ungdomar och elever på särskolan ges åtminstone en plattform för inflytande. Möjligheter för nyanlända Nyanlända ungdomar är deltagare i vårt lokala samhälle precis som alla andra, men där språket kan vara en förhindrande faktor. Åtgärder för deras möjlighet att delta skall tillämpas. (Barnkonvention artikel?) Besluttagandes skyldighet att redovisa ungdomsperspektiv Vid ställningstaganden och beslutsfattanden skall ett ungdomsperspektiv redovisas. Ett ungdomsperspektiv definierat av ungdomar Varken politiker, tjänstemän eller andra vuxna skall stå för definieringen av ungdomsperspektivet. Ett ungdomsperspektiv skall definieras enbart utav ungdomar. Demokrati och lokal politik i skolutbildningen Deltagande och intresse har rötter i kunskap. Därför blir utbildning inom ämnena demokrati och lokal politik en förutsättning för ungdomspolitiska verksamheter och den framtida demokratin.

195 Övriga noteringar för U.P.P: Att formulera stora verksamhetsmål och koppla det ungdomspolitiska arbetet till det övergripande demokratiska värdegrundsarbetet är viktigt, men riskerar också att bli värdeord utan konkret förankring i verkligen. Fokus bör därför ligga på konkreta aktiviteter och mål och inte vaga beskrivningar. Det ungdomspolitiska programmet borde försäkra att ungdomar får möjlighet till konkret inflytande på flera olika sätt, och inte bara genom formen ungdomsråd. Några exempel på detta är Unga kommunutvecklare, politikerluncher, demokratidagar. En punkt i programmet skulle kunna behandla vikten av sådana initiativ. Sotenäs ungdomar skall ges den tänkbart mest kravlösa möjligheten att delta i inflytande om kommunens verksamheter. Ungdomarna skall kunna välja sin egen deltagandenivå, och själva avgöra hur mycket de väljer att delta. En ungdom skall inte hållas upp till orimliga förväntningar och krav. Programmet bör säkerställa faktumet att åtminstone en tjänsteperson skall ha i uppgift att se över och ansvara för ungdomsrådet från kommunhusets perspektiv. Denna personen blir som en länk mellan rådet och kommunen. Samt agerar som stöd åt rådet vid behov.

196 Anna-Lena Höglund Från: Kajsa Åkesson Skickat: den 2 april :01 Till: Anna-Lena Höglund Ämne: Fwd: Ärende från FnB att lyftas i KF: Skickat från min ipad Vidarebefordrat brev: Från: Peter Hemlin <Peter.Hemlin@sotenas.se> Datum: 29 mars :24:02 CEST Till: Kajsa Åkesson <Kajsa.Akesson@sotenas.se> Ämne: Re: Ärende från FnB att lyftas i KF: Hej Skicka detta Till Kommunfullmäktige Maila till Anna-Lena så går det vidare till KS för beredning. Mvh Peter H Skickat från min ipad 29 mars 2017 kl. 22:59 skrev Kajsa Åkesson <Kajsa.Akesson@sotenas.se>: Hej Peter, här kommer ett ärende från förnyelseberedningen som vi vill ska lyftas i kmmunfullmäktige. Var snäll och bekräfta att du tagit emot detta, ska jag skicka det här till Anna-Lena Höglund också? Mvh Kajsa Åkesson Ärende från FnB att lyftas i KF: FnB i Sotenäs kommun tycker att det är viktigt att Sotenäs ungdomar ska kunna vara med och påverka samhällsutvecklingen. Vuxensamhället bör ta vara på den kraft och idéer som ungdomar har och deras tankar bör också finnas med i det politiska arbetet i stort för att vi bättre ska kunna få en helhetssyn från alla invånare när det gäller en positiv utveckling i vårt samhälle. Sotenäs kommun vill växa i antal invånare och vara en attraktiv kommun, om vi ska lyckas är unga en jätteviktig grupp vi vill att de ska stanna kvar och utvecklas här. 1

197 För att ungdomar ska kunna deltaga i det politiska arbetet är det viktigt att upprätta en dialog med kommunens politiker samt att ungdomar förstår den demokratiska processen. Det ungdomspolitiska arbetet bör genomsyras i alla politiska nämnder och skulle därför också kunna skrivas in i viktiga styrdokument, vision och andra mål som kommunen har tagit fram. Vi ser ett stort behov av att utveckla samarbetet med kommunens skolor där representanter från alla partier kan göra en insats genom mer information som kan leda till ett större engagemang. Demokratidagar där dialog mellan politiker och ungdomar kan upprättas är önskvärt. Ett annat förslag är allmänpolitiska debatter i KF som inledning till KFmöten, med ungdomsfrågor. I Sotenäs kommun finns en ungdomsutvecklare, Joakim Linder, vars uppdrag bl.a är att ta fram stadgar för och nå fram till bildandet av ett ungdomsråd. FnB vill underlätta i arbetet att kunna bilda ett ungdomsråd i Sotenäs, därför är det viktigt att Sotenäs kommun nu fastställer den politiska viljan när det gäller ungdomars delaktighet i det politiska arbetet, vi föreslår nu som ett viktigt första steg: - Att Sotenäs kommun tar fram ett ungdomspolitiskt program. Skickat från min ipad 2

198 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 112 KA 2017/631 Resepolicy för Sotenäs kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommunchefen gått igenom nuvarande administration av kommunens fordonsflotta. Uppdragets övergripande syfte är att Sotenäs kommun ska ha en hållbar och kostnadseffektiv fordonsflotta. Utredningen innehåller bland annat ett förslag till Resepolicy för Sotenäs kommunen. Resepolicyns syfte är att anställda och förtroendevalda ska välja ett klimatsmart resande för sina tjänsteresor, som bidrar till att kommunen uppnår sina miljö- och klimatmål. Beskrivning av ärendet Policyn ska säkerställa att anställdas och förtroendevaldas tjänsteresor är Kostnads- och resurseffektiva Säkra och trygga ur arbetsmiljösynpunkt Väl genomtänkta och motiverade Sotenäs kommuns tjänsteresor ska ha ett klart definierat syfte och fylla ett för verksamheten väl motiverat behov. Om det är möjligt ska, för att minska resandet, virtuella möten väljas. Kommunledningskontoret föreslår att kommunfullmäktige ska anta Resepolicy för Sotenäs kommun. Beslutsunderlag Utredarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår som tilläggsförslag att kommunstyrelsen får i uppdrag att implementera policyn i alla verksamheter. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemar (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar anta förslagen Resepolicy för Sotenäs kommun och uppdrar åt kommunstyrelsen att implementera policyn i alla verksamheter. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(48)

199 Resepolicy för Sotenäs kommun Kommunfullmäktige xx x KA 2017/631 Sid 1/1 Resepolicy för Sotenäs kommun Syftet Resepolicyns syfte är att anställda och förtroendevalda ska välja ett klimatsmart resande för sina tjänsteresor, som bidrar till att kommunen uppnår sina miljö- och klimatmål. Policyn ska säkerställa att anställdas och förtroendevaldas tjänsteresor är: Kostnads- och resurseffektiva Säkra och trygga ur arbetsmiljösynpunkt Väl genomtänkta och motiverade Sotenäs kommuns tjänsteresor ska ha ett klart definierat syfte och fylla ett för verksamheten väl motiverat behov. Om det är möjligt ska, för att minska resandet, virtuella möten väljas. Vägledning vid planering av resor Avvägning görs inför varje resa vid val av färdmedel enligt följande prioriteringsordning: I första hand: välj virtuella möten I andra hand: gång, cykel eller buss/tåg. I tredje hand: Sotenäs kommuns bil pool där kommunens miljöbilar ska prioriteras. Samåkning ska eftersträvas. I undantagsfall och fjärde hand: privat bil. Samåkning ska eftersträvas. Ansvar och information Varje chef är ansvarig för att policyn görs känd bland sina medarbetare. Det är också varje chefs ansvar att vidta disciplinära åtgärder om policyn inte efterföljs. Varje medarbetare och förtroendevald ansvarar för att följa denna policy. Varje chef ska arbeta aktivt för att minska antalet transportkilometer. Varje chef ska planera verksamheten så att transporter kan samordnas. Varje chef ska besluta om och regelbundet följa upp medarbetarnas tjänsteresor. Sotenäs kommun eftersträvar en hög miljöprofil där resor i tjänsten är en belastning för miljön som vi tillsammans kan påverka om vi gemensamt efterlever resepolicyn. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

200 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 92 KA 2017/631 Resepolicy för Sotenäs kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret har på uppdrag av kommunchefen gått igenom nuvarande administration av kommunens fordonsflotta. Uppdragets övergripande syfte är att Sotenäs kommun ska ha en hållbar och kostnadseffektiv fordonsflotta. Utredningen innehåller bland annat ett förslag till Resepolicy för Sotenäs kommunen. Beskrivning av ärendet Kommunledningskontorets har på uppdrag av kommunchefen gått igenom nuvarande administration av kommunens fordonsflotta. Uppdragets övergripande syfte är att Sotenäs kommun ska ha en hållbar och kostnadseffektiv fordonsflotta. Genomgången avser också resande med privat bil i tjänsten. Största bristen i nuvarande administration av kommunens fordon är ansvarsfördelningen, redovisningen och återrapporteringen. Medvetenheten om vad fordonen egentligen kostar kommunen är låg och begränsad till några få som inte har direkt ansvar för bilens skötsel och drift och vad detta egentligen kostar. Framförallt vet inte föraren detta. Ändring av tjänstetiteln till fordonsansvarig ger en klarhet som inte funnits tidigare. Kommunledningskontoret anser därför att kommunstyrelsen via beslut måste klargöra ansvaret, budget, införa rutiner och anta riktlinjer för resandet enligt följande; Beslut om ändring av tjänst till fordonsansvarig och föreslagen delegationsordning Besluta om budget för en samlad fordonsenhet exempel enligt Besluta om riktlinjer för Sotenäs kommuns fordonsflotta Besluta om resepolicy för Sotenäs kommun Beslut om förarutbildning inom ramen för budget 2017 Slutsats Kommunstyrelsen bör fatta beslut om en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning av budget och skaderapportering genom inrättande av en tjänst som fordonsansvarig. Härigenom driftskostnaden för Sotenäs fordonsflotta att successivt sjunka. Sotenäs kommun måste satsa på förarutbildning för att öka medvetenheten hos den enskilde föraren för ökad trafiksäkerhet och därigenom minskade kostnader. Föreslagna åtgärder skall ske inom budgetramen för 2016 där tillkommande utbildningskostnaden skall bekostas av minskade reparationskostnader. Kommunstyrelse bör vidare fatta beslut om att förarutbildning skall genomföras 2017 samt om riktlinjer för kommunens fordonsflotta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(36)

201 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 92 Yrkande Britt Wall (S) förslår att ärendet delas upp i flera, så att varje beslut tas för sig. Mikael Sternemar (L) föreslår att texten redigeras i Bokningsbara bilar. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) och Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar anta förslagen Resepolicy för Sotenäs kommun. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 34(36)

202 Datum: Förslag till att ändra tjänstetiteln från fordonssamordnare till fordonsansvarig samt budget, delegationsordning och rutiner för tjänsten och fordonsenheten. Inledning Kommunledningskontorets genomgång av kommunens fordonsflotta och ansvaret kring detta visar på en oklar ansvarsfördelning mellan nuvarande fordonssamordnare och ekonomienheten, hemtjänsten enhetschefer mm som är inblandande när det gäller uppföljning och skötsel av kommunens tjänstefordon. Detta tillsammans med begränsad eller ingen rätt att fatta beslut innebär ett ineffektivt sätt att följa upp kommunens fordon och begränsande möjligheter att följa upp kostnaderna. Sotenäs kommuns samlade fordonsflotta och en modell samt kriterier för hur fordonen skall bytas ut finns redovisade i bilaga 5. Tydligare ansvar behövs också för att Sotenäs kommun enligt regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162) ska ha en fossilberoende fordonsflotta år Beskrivning av ärendet Kommunledningskontorets har på uppdrag av kommunchefen gått igenom nuvarande administration av kommunens fordonsflotta. Uppdragets övergripande syfte är att Sotenäs kommun ska ha en hållbar och kostnadseffektiv fordonsflotta. Genomgången avser också resande med privat bil i tjänsten. Största bristen i nuvarande administration av kommunens fordon är ansvarsfördelningen, redovisningen och återrapporteringen. Medvetenheten om vad fordonen egentligen kostar kommunen är låg och begränsad till några få som inte har direkt ansvar för bilens skötsel och drift och vad detta egentligen kostar. Framförallt vet inte föraren detta. Ändring av tjänstetiteln till fordonsansvarig ger en klarhet som inte funnits tidigare. Kommunledningskontoret anser därför att kommunstyrelsen via beslut måste klargöra ansvaret, budget, införa rutiner och anta riktlinjer för resandet enligt följande; Beslut om ändring av tjänst till fordonsansvarig och föreslagen delegationsordning (bilaga 1) Besluta om budget för en samlad fordonsenhet exempel enligt (bilaga 2) Besluta om regler för Sotenäs kommuns fordonsflotta (bilaga 3) Besluta om resepolicy för Sotenäs kommun (Bilaga 4) Beslut om förarutbildning inom ramen för budget Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

203 Datum: Slutsats Kommunstyrelsen bör fatta beslut om en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning av budget och skaderapportering genom inrättande av en tjänst som fordonsansvarig. Härigenom driftskostnaden för Sotenäs fordonsflotta att successivt sjunka. Sotenäs kommun måste satsa på förarutbildning för att öka medvetenheten hos den enskilde föraren för ökad trafiksäkerhet och därigenom minskade kostnader. Föreslagna åtgärder skall ske inom budgetramen för 2016 där tillkommande utbildningskostnaden skall bekostas av minskade reparationskostnader. Kommunstyrelse bör vidare fatta beslut om att förarutbildning skall genomföras 2017 samt om regler för kommunens fordonsflotta. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ändra tjänsten som fordonssamordnare till fordonsansvarig med ett arbetsinnehåll och föreslagen delegationsrätt enligt bilaga 1 där budget för 2017 utgörs av budgetram för Kommunstyrelsen beslutar att budget för fordonsenheten 2017 utgörs av budgetramen för Kommunstyrelsen antar reglerna för hur kommunens fordonsflotta får användas och skötas. Kommunfullmäktige beslutar anta förslagen resepolicy för Sotenäs kommun. Maria Vikingsson kommunchef Helena Götherström fordonsansvarig Bo Hallgren utredare kommunledningskontoret Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

204 Datum: Bilaga 1 Arbetsbeskrivning och ansvarsfördelning fordonsansvarig Sotenäs Kommun. Fordonsansvarig skall administrera samtliga kommunens fordon innebärande; Fordonsansvarig genom fordonsflottan äger och förvaltar samtliga fordon. Hantering av registreringsbevis och fakturor sker på ett ställe Skadeanmälan, försäkring och fordonskatt på ett ställe. Leasade fordon och restvärdes hantering övergår till fordonsansvarig. System och verksamhetsansvarig för körjournalsystem Månatlig redovisning av driftskostnader, service, bränsle, verkstad till verksamheterna. Ansvara för gemensamt konto för fordonsflottan enligt (bilaga 1) Ansvarig för omplacering, reducering, och avrop av fordon Säkerställa att kommunens fastställda fordonspolicy följs genom kontinuerlig kontakt med personalen. Möjliggöra kompetens utveckling för personalen i form av Eco Driving och halkkörning. Ansvarar för att andelen miljövänliga fordon ökar genom säkerställande av upphandling och inköp av fordon Ansvar gentemot statliga mål fossil oberoende fordonsflotta 2030 att detta beaktas i kommunens planering. Årligen säkerställa att förare inom den egna organisationen har giltiga körkort. Ovanstående torde om kommunstyrelsen finner det lämpligt kunna träda i kraft med start september Övergångsperioden krävs för att praktiskt kunna bygga upp en fleetmanager funktion. Finansiering av verksamhetssystem och fordonssamordnare samt att fordonen förses med geografisk information sker via administrativ avgift som ytterst bekostas av brukaren och verksamheten. Delegationsordning för fordonssamordnare Gränsdragningen mellan delegering och ren verkställighet är inte helt klar. Ansvaret för fordonssamordnare utgörs mestadels av verkställighet Skadeanmälan och eventuellt reparation (verkställighet) Försäkringsskador (verkställighet) Hantering av drivmedeleskort Inköp och avyttring av fordonsflottan (verkställighet) Besluta om förarutbildning (delegation) Besluta om nyttokort (delegation) Budgetansvar fordonsmaterial (delegation) Uppföljning av avtal mellan fordonsflottan och bilvården och besluta om åtgärder (delegation Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

205 Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: Datum:

206 Datum: Bilaga 3 Regler som gäller Sotenäs kommuns fordonsflotta Reglerna är till för att öka trafiksäkerheten vid transporter och effektivisera användning av kommunens fordon genom en god intern kontroll med tydlig miljöprofil. Grafisk profil Sotenäs kommuns fordon skall vara lätt igenkännbara med logga enligt den grafiska profilen, undantag från detta beslutas av fordonssamordnare Utrustningsnivå Reflexväst samt första hjälpen Ficklampa, isskrapa, sopborste Körjournal och skadeanmälningsblanketter Extra spolarvätska skall alltid finnas i bilen Central tillsyn Bilarna som sköts av Arbetsmarknadsenheten genomgår tillsyn och kontroll varannan månad då följande kontrolleras Kontroll och komplettering av samtliga vätskenivåer Kontroll av däck Funktionstest av instrument, kommunikationsutrustning samt ljus Utvändig tvätt samt invändig rengöring (1/ggr år) Skaderapportering till fordonssamordnare Arbetsmarknadsenhetens genomgång av fordonet fritar inte dig från föraransvaret när du nyttjar bilen vid varje enskilt tillfälle. Ditt ansvar som förare av kommunens fordon Sotenäs kommuns fordon får endast användas för tjänsteresor och inte till privatresor enligt gällande lagstiftning. Du som medarbetare och framför kommunens bilar uppfatttas som representant för Sotenäs kommun. Därför är det extra viktigt att bilen framförs föredömligt i trafiken, att trafikregler och hastighetsgränser följs samt att hänsyn visas till medtrafikanter. Rökning är inte tillåtet i kommunens fordon Djur är inte tillåtet i kommunens fordon Enligt gällande Trafiklagstiftning får du som förare inte använda mobiltelefon på ett sådant sätt att det stör bilkörningen Ansvaret är ditt för att kontrollera fordonet är helt och rent inför kommande och avslutad resa Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

207 Datum: Kommunen svara för att samtliga bilar har ett bra försäkringsskydd vilket kräver att du som förare också har ett giltigt körkort för aktuellt fordon Förartillsyn och körjournal Varje bil är utrustad med ett tankkort där koden är den samma som fordonets objekts nummer. Bilen skall alltid ha halv tank efter avslutad resa. Glöm inte att spara kvittot, kontrollera spolarvätskan och städa bilen efter dig. Körjournalen som finns i varje fordon skall alltid fyllas i med följande uppgifter Datum Mätarställning vid start och återkomst Förare Resmål Körsträcka Tankning Kontroll av olja och spolarvätska Kontroll av skräp i fordonet Skatteverket kräver att Sotenäs kommun genom stick prov följer upp vad du som förare angivit i förhållande till vad det elektroniska körjournalsystemet visar. Om olyckan är framme Vid personskador och viltolyckor ring alltid 112 Vid viltolycka, placera ut varningstriangeln och markera olycksplatsen med remsan som ligger i bilen så att jägare kan hitta platsen, detta gäller även om djuret är dött. Skadeanmälan skall därefter upprättas samt rapporteras till fordonssamordnaren och närmaste chef. Alkolås Sotenäs kommun har nolltolerans när det gäller alkohol i tjänsten. Alkolåset har dels en preventiv funktion men är också en viktig del i att kvalitetssäkra och öka trafiksäkerheten. Alkolåset är så konstruerat att föraren måste blåsa både för att få ut och återlämna nycklarna. Systemet är sådants att varje blåsning registreras och lagras i systemet. Blåser en förare rött kommer nycklarna att hållas inne och ett sms att skickas till närmaste chef alternativt den chef som är i beredskap. Viktigt i detta sammanhang är att bokningssystem och körjournaler är rätt ifyllda för den fortsatta utredningen. I övrigt när det gäller disciplinära åtgärder hänvisas till kommunens riktlinjer för alkohol och droger reviderad Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

208 Datum: Bokningsbara bilar Sotenäs kommun förutsätter att buss, tåg eller cykel används i första hand. Egen bil vid tjänsteresa skall undvikas och i stället skall uteslutande kommunens bilar användas. Kommunens bilar får inte användas av kommunen inhyrda konsulter. Närmaste chef har ansvaret för att kontrollera att den anställde som framför kommunens fordon har hälsan och den behörighet som krävs. Bokning och turordning Sotenäs kommuns tjänsteresor ska ha ett klart definierat syfte och fylla ett för verksamheten väl motiverat behov. Om det är möjligt ska, för att minska resandet, virtuella möten väljas. Tjänsteresorna ioch bokningen prioriteras utifrån följande kriterier; Resor utanför Sotenäs kommun Körsträckan (längst vinner) Bokning skall ske personligen då den kommande uppföljningen kräver detta. Bilen skall hämtas och lämnas den tid som är angiven i bokningssystemet. Avvikelse om så krävs rapporteras till nästkommande förare. Bokad bil reserveras för tjänsteresa 20 minuter från angiven tid därefter upphör indirekt bokningen genom att ett mail om utebliven resa går till närmaste chef. Tjänsteresa i kommunens fordon kräver planering av dig som förare där du anger; Namn och telefonnummer Tid för avresa samt återkomst Resmål Resmålet är speciellt viktigt för att kunna underlätta samåkning vilket Sotenäs kommun prioriterar högt. Bokningssystemet är hjärtat för hur vi använder våra fordon men fungerar inte utan planeringen och att du som förare tar ditt ansvar gentemot dina arbetskollegor. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

209 Datum: Ordlista Användaridentifiering genom smart card, körkort eller rfid-tagg kan ett system med telematik göra att endast den som bokat bilen kan använda den. Bildator/bilmodul hårdvara som installeras i bilen för insamling av data och direkt återkoppling på körningen. Bokning bokning av kommunens bilar kan ske i enklare kalenderprogram eller i program som kommunicerar med bilen och identifierar föraren vid upplåsning. Förarstöd hjälper föraren att köra bränslesnålt antingen genom att skicka data om körningen för senare uppföljning eller att ge instruktioner live på bilmodulen. ISA intelligent stöd för anpassning av hastighet, ISA, talar om för föraren vilken hastighetsgräns som gäller och signalerar om den överskrids. Fleetmanagement - styrning av kommunens fordon med syfte att öka effektivitet, produktivitet och minska miljöpåverkan genom datastöd. Kördata kan vara bland annat körjournal (se nedan), eller information om bränsleförbrukning, hastighet etc. Körjournal anger körda sträckor och aktuell mätarställning. Kan föras manuellt eller registreras automatiskt genom hårdvara i bilen. Nyckelskåp förvarar nycklar eller nyckelkort till fordonen och kan låsas upp elektroniskt eller med en vanlig nyckel. RFID-tagg RFID är en teknik för att läsa information på avstånd från små minnen eller sändare som kallas för taggar. Tekniken används för identifiering och även i bland annat i busskort. Service- och verkstadshantering visar och förvarnar när det är dags för service eller verkstadsbesök. Uppgifter om detta skrivs in manuellt och visas i programmet vid inloggning eller i bilens datorenhet. Smartcard plastkort med ett chip som kan används för identifiering, tekniken används även i bankkort. Telematik genom mätutrustning i bilen överförs data om bränsleförbrukning, position och körsträcka kontinuerligt via telenätet till det Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

210 Datum: Bilaga 4 Resepolicy för Sotenäs kommun Syftet Resepolicyns syfte är att anställda och förtroendevalda ska välja ett klimatsmart resande för sina tjänsteresor, som bidrar till att kommunen uppnår sina miljö- och klimatmål. Policyn ska säkerställa att anställdas och förtroendevaldas tjänsteresor är: Kostnads- och resurseffektiva Säkra och trygga ur arbetsmiljösynpunkt Väl genomtänkta och motiverade Sotenäs kommuns tjänsteresor ska ha ett klart definierat syfte och fylla ett för verksamheten väl motiverat behov. Om det är möjligt ska, för att minska resandet, virtuella möten väljas. Vägledning vid planering av resor Avvägning görs inför varje resa vid val av färdmedel enligt följande prioriteringsordning: I första hand: välj virtuella möten I andra hand: gång, cykel eller buss/tåg. I tredje hand: Sotenäs kommuns bil pool där kommunens miljöbilar ska prioriteras. samåkning ska eftersträvas. I undantagsfall och fjärde hand: privat bil. Samåkning ska eftersträvas. Ansvar och information Varje chef är ansvarig för att policyn görs känd bland sina medarbetare. Det är också varje chefs ansvar att vidta disciplinära åtgärder om policyn inte efterföljs. Varje medarbetare och förtroendevald ansvarar för att följa denna policy. Varje chef ska arbeta aktivt för att minska antalet transportkilometer. Varje chef ska planera verksamheten så att transporter kan samordnas. Varje chef ska besluta om och regelbundet följa upp medarbetarnas tjänsteresor. Sotenäs kommun eftersträvar en hög miljöprofil där resor i tjänsten är en belastning för miljön som vi tillsammans kan påverka om vi gemensamt efterlever resepolicyn. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

211 Datum: Bilaga 5 Sotenäs kommun äger enligt gällande debiteringsunderlag 127 fordon inklusive rena arbetsfordon. Tabellen nedan redovisar kommens fordonsflotta när de fordon som kan betraktas som arbetsfordon rensats bort. Ur tabellen går också att utläsa vilken förvaltning och enhet som disponerar bilarna och ytterst står för driftskostnaderna. antal bilar ansvar avdelning per område diesel bensin hybrid el 116,360 AME/VUX BILPOOL LÅNEBILAR(Helena) RÄDDNINGSTJ ,351 UTB.FÖRVALTNING ,513 MILJÖ & BYGG KOST & STÄD ,461 OMSORG (IFO mm) ÄLDREOMSORG ,541,542 DRIFT summa Sotenäs kommuns modell för utbyte av kommunens fordon. Bortre tidsgräns är ytterst årtalet 2030 där ambitionen är att det då skall vara fossilfritt. Avgörande för när bilen fasas ut är CO2 utsläppen, inköpsåret och totala körsträckan. Oavsett bränsleform är målsättningen att fordonen skall rulla ungefär lika mycket per år, vilket kommer att vara möjligt genom cirkulation. Inbytesår/årBränsletyp Bränsleförbrukning/år CO2 utsläpp/år Körsträcka/år CO2/km Antal resor Km/resa Tid i bil/år Fungerar elbil praktiskt? CO2 reduktion vid byte mot elbil Utbytesår Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

212 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 115 KA 2016/464 Policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att verka för att det skapas en stödstruktur som underlättar etablering av arbetsintegrerande sociala företag. Kommunstyrelsen gav kommunchefen i uppdrag att utarbeta och ge förslag till en policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag. Ett förslag till policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag är nu framtagen. Beskrivning av ärendet Policyn utgår ifrån att samhället är ekonomiskt organiserat i tre sektorer; det privata näringslivet, den offentliga sektorn, den ideella sektorn eller den sociala ekonomin som den kallas och vilken är den terminologi som tillämpas inom Europeiska Unionen. De verksamheter som återfinns inom den sociala ekonomin är huvudsakligen föreningar, kooperativ, arbetsintegrerande sociala företag, stiftelser och liknande sammanslutningar. Dessa verksamheter har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Policydokumentet föreslås vara styrande under en period av 2 år från det datum kommunfullmäktige behandlat och beslutat i ärendet. Policyn bör därefter följas upp, utvärderas och eventuellt revideras inför ett nytt ställningstagande. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som Driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor eller tjänster) med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Sammanställning av inkomna remissvar Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L), Ulla Christensson Ljunglide (M) och Britt Wall (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(48)

213 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 115 Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige antar Policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(48)

214 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 82 KA 2016/464 Policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att verka för att det skapas en stödstruktur som underlättar etablering av arbetsintegrerande sociala företag. Kommunstyrelsen gav kommunchefen i uppdrag att utarbeta och ge förslag till en policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag. Ett förslag till policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag är nu framtagen. Beskrivning av ärendet Policyn utgår ifrån att samhället är ekonomiskt organiserat i tre sektorer; det privata näringslivet, den offentliga sektorn, den ideella sektorn eller den sociala ekonomin som den kallas och vilken är den terminologi som tillämpas inom Europeiska Unionen. De verksamheter som återfinns inom den sociala ekonomin är huvudsakligen föreningar, kooperativ, arbetsintegrerande sociala företag, stiftelser och liknande sammanslutningar. Dessa verksamheter har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Policydokumentet föreslås vara styrande under en period av 2 år från det datum kommunfullmäktige behandlat och beslutat i ärendet. Policyn bör därefter följas upp, utvärderas och eventuellt revideras inför ett nytt ställningstagande. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som Driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor eller tjänster) med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Sammanställning av inkomna remissvar Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till policyn och föreslår som tilläggsförslag att kommunchefen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan. Lars-Erik Knutsson (S), Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till Roland Mattssons (M) förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(36)

215 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 82 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar Policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag och uppdrar åt kommunchefen att ta fram en handlingsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(36)

216 Policy gällande arbetsintegrerande sociala företag Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr 2016/464 Sid 1/4 Policy för främjande av den sociala ekonomin och Arbetsintegrerande Sociala Företag, Uppdaterad version Policyn utgår ifrån att samhället är ekonomiskt organiserat i tre sektorer; det privata näringslivet, den offentliga sektorn, den ideella sektorn eller den sociala ekonomin som den kallas och vilken är den terminologi som tillämpas inom Europeiska Unionen. De verksamheter som återfinns inom den sociala ekonomin är huvudsakligen föreningar, kooperativ, arbetsintegrerande sociala företag, stiftelser och liknande sammanslutningar. Dessa verksamheter har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. I linje med vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Visionens inriktningsmål är: Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde. Hållbar utveckling - demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Goda betingelser för företagande. En attraktiv besökskommun. Alla finner sitt önskade boende. Ett rikt fritids - och kulturutbud samt ett livslångt lärande. Visionen förpliktigar till ett brett arbete inom många områden. Detta förslag till policy kan i vision 2020 framförallt kopplas till den sociala men även den ekonomiska hållbarhetsdimensionen. Policyn anger Sotenäs kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och arbetsintegrerat socialt företagande (ASF) i synnerhet. Policyn syftar till att vägleda kommunens samlade arbete med att främja samhällsentreprenörskap, underlätta etablering av arbetsintegrerande sociala företag samt dialog och samverkan med civilsamhällets aktörer. Samhällsentreprenörskap bedrivs av civilsamhällets aktörer, d v s den ideella och idéburna sektorn, vilken inkluderar idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, kulturoch ungdomsföreningar, kyrkliga samfund, arbetsintegrerande sociala företag, samhällsföreningar, handikapporganisationer, studieförbund och liknande organisationer. Samhällsentreprenörskapet kan bidra till arbete och inkludering åt de grupper som står utanför arbetsmarknaden. Policyn ska också vara ett handgripligt redskap för förtroendevalda och tjänstemän i arbetet med att stödja arbetsintegrerande sociala företag. Dessa företag kan vara ett komplement till andra insatser som görs inom Sotenäs kommun för att alla människor ska bidra till sin försörjning efter egen förmåga. Policydokumentet föreslås vara styrande under en period av 2 år från det datum kommunfullmäktige behandlat och beslutat i ärendet. Policyn bör därefter följas upp, utvärderas och eventuellt revideras inför ett nytt ställningstagande. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

217 Policy gällande arbetsintegrerande sociala företag Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr 2016/464 Sid 2/4 Vad är arbetsintegrerande sociala företag? Sotenäs kommun utgår från en definition av arbetsintegrerande sociala företag som Tillväxtverket tagit fram tillsammans med företrädare för företagen, rådgivare och andra myndigheter. Definition av begreppet från Tillväxtverket innefattar flera likheter men också skillnader med andra företag. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som: Driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor eller tjänster) med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. I huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter. Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Likheter och skillnader med andra företag De arbetsintegrerande sociala företagen producerar och säljer varor och tjänster på en marknad och har såtillvida liknande behov som alla andra företag. Det finns dock en stor skillnad eftersom de arbetsintegrerande sociala företagen har som huvudsyfte att skapa arbetstillfällen för att integrera människor som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta i sig leder till särskilda kostnader i form av ett större behov av stöd, introduktionoch handledning av deltagare och anställda, anpassade arbetsuppgifter och anpassning av arbetsplatsen etc. Vidare har de arbetsintegrerande sociala företagen ett större behov av att samverka med olika myndigheter vad det gäller medarbetare och deltagare i verksamheten. De arbetsintegrerande sociala företagen har valt att organisera sig på olika sätt. Flertalet dessa företag ägs av sina medarbetare och drivs som en ekonomisk förening eller sociala arbetskooperativ som det ofta kallas i dagligt tal. Målgrupper eller vilka kan bli deltagare och medarbetare i ASF? Arbetsintegrerande sociala företag ses ofta som en första sluss in på arbetsmarknaden för människor som av olika anledningar har svårigheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden, vilket är en viktig roll. Arbetsintegrerande sociala företag anställer också ofta personer som gjort praktik eller genomgått en arbetslivsinriktad rehabilitering i verksamheten. Det leder ofta till arbete för individer och är samtidigt en förutsättning för att dessa företag ska utvecklas och bidra till samhället på lång sikt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

218 Policy gällande arbetsintegrerande sociala företag Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr 2016/464 Sid 3/4 Potentiella målgrupper kan t ex vara långtidsarbetslösa med försörjningsstöd, nyanlända flyktingar, ungdomar som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning, personer som efter långtidssjukskrivning på nytt ska in på arbetsmarknaden och personer inom LSS som kan beredas plats för daglig verksamhet inom ett arbetsintegrerat socialt företag. Kommunen ska främja arbetsintegrerande sociala företag Det ligger i kommunens intresse att alla medborgare, utifrån sin egen förmåga och sitt eget intresse, är delaktiga på arbetsmarknaden. Det leder dels till ett ökat välmående på individnivå, ökade skatteintäkter och att kostnaderna för försörjningsstöd minskar. De arbetsintegrerande sociala företagen, med sitt fokus på individuell anpassning och delaktighet, utgör en nisch som kan vara en viktig ingång för specifika målgrupper. Dessa företag kan möjliggöra en långsiktig anställning för personer som har svårigheter att etablera sig eller behålla ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Kommunens roll är att ge råd och stötta de som vill jobba på ett socialt företag samt de som vill starta ett socialt företag och stödja utvecklingen av denna typ av företagsverksamhet. Ansvar för att implementera policyn För att arbetet med att främja arbetsintegrerande sociala företag ska bli framgångsrikt krävs en helhetssyn där alla förvaltningar är delaktiga, strävar åt samma håll samt kommunicerar och samverkar väl i frågorna. Vissa tjänster kan utföras inom ramen för en överenskommelse med lokala sociala företag eller föreningslivet som ett alternativ till att utföras i kommunens egen regi. Kommunens förvaltningar och bolag ska, av ovan redovisade skäl, se en samverkan med sociala ekonomins aktörer som både självklar och berikande för den egna verksamheten. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att intentionerna i denna policy efterlevs. Respektive förvaltning eller bolag ansvarar för det egna arbetet med att efterfölja denna policy. I samband med bokslut och verksamhetsberättelser bör det anges en kort beskrivning hur förvaltningen eller bolaget agerat för att implementera policyn. Policy Visionen om Goda betingelser för företagande innebär att kommunen ska främja socialt entreprenörskap som bidrar till att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att försörja sig själva och vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Sotenäs kommun vill förhindra att människor hamnar i utanförskap och stimulerar därför till aktiviteter som ger möjligheter till ett inträde på arbetsmarknaden. Detta engagemang innebär bland annat att ta fram en stödstruktur som befrämjar tillkomsten av arbetsintegrerande sociala företag. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

219 Policy gällande arbetsintegrerande sociala företag Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr 2016/464 Sid 4/4 Sotenäs kommun bör ha en stödjande och stimulerande roll i relation till den sociala ekonomins aktörer medan dessa ska utgöra drivkraften i utvecklingen av den lokala sociala ekonomin. Sotenäs kommun ska samverka med arbetsintegrerande sociala företag för att stödja människor som är i behov av rehabilitering och arbetsträning för att de ska få möjlighet till arbete och sysselsättning. Sotenäs kommun ska verka för att det skapas långsiktiga och rimliga förutsättningar för fler och växande sociala företag, t ex genom överenskommelser och samarbetsavtal. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

220 Datum: Sammanställning av inkomna remissvar Beträffande förslag till policy för främjande av den sociala ekonomin och Arbetsintegrerande Sociala Företag i Sotenäs kommun, Dnr 2016/464 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2016; att ge kommunchefen i uppdrag att utarbeta förslag till en policy för främjande av arbetsintegrerande sociala företag, samt att kommunstyrelsen ska verka för att det skapas en stödstruktur som underlättar etablering av arbetsintegrerande sociala företag. Remiss Innan förslaget till policy ska behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott infordras yttrande och synpunkter från berörda remissinstanser, med betoning på frågorna nedan. Finns det behov av en kommunal policy som främjar den sociala ekonomin för att underlätta etableringen av arbetsintegrerande sociala företag? Finns det punkter i det bifogade förslaget till handlingsplan, verktyg och arbetssätt som Ni anser bör tas bort eller förslag till ytterligare insatser och aktiviteter som bör läggas till? Det var företrädare för totalt 13 berörda remissinstanser som tillfrågats att lämna yttranden varav 10 från externa parter och 3 interna inom Sotenäs kommun. Det inkom remissvar från 8 av de 13 tillfrågade remissinstanserna. Samtliga remissvar som inkommit var från externa parter om man bortser från Hälsorådet. Tiden för infordran av remissvar pågick under en månad, mellan 7 februari och 6 mars Remissvaren återges nedan och vissa inkomna synpunkter har redan beaktats som föranlett till en ändrad och förtydligande skrivning i policydokumentet. Inkomna remissvar Ola Runfors, Verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen Bohuslän, lämnar yttrande ; Arbetsförmedlingen Bohuslän har tagit del av policydokument samt handlingsplan för främjande av arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Vi ställer oss positiva till att kommunen tar ett särskilt ansvar för främjandet av ASF, vilket vi anser bör leda till att fler personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får ett arbete och en försörjning. Vi ställer oss särskilt positiva till att kommunen inrättar en rådgivarfunktion. Vi ser att en sådan funktion kan stärka samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Sotenäs kommun. Vidare vad gäller förslaget till handlingsplan, verktyg och arbetssätt har vi inget ytterligare att tillägga, utan ställer oss mycket positiva i frågan. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

221 Ann Uggla Flodin, Verksamhetsledare Coompanion Väst/Fyrbodal lämnar yttrande ; Vi anser att det är ett mycket positivt initiativ från Sotenäs kommun att formulera en policy och en handlingsplan för arbetet med ASF. Det är välformulerade och väl genomtänkta dokument, som ser ut att täcka de delar som berörs och behövs för att skapa långsiktigt hållbara arbetsintegrerade sociala företag. Ytterligare ett tecken på hur väl genomarbetat förslaget är, är att uppföljningen av de båda dokumenten är formulerad och planerad redan från start. Datum: Linda Biltmark, Vice ordförande i Samordningsförbundet Väst och Gudrun Emilsdottir, förbundschef lämnar yttrande ; Styrelsen för Samordningsförbundet Väst har de senaste åren gjort satsningar på ASF och under september - december 2016 finansierade förbundet Väst 30 % av en heltidstjänst per medlemskommun. Syftet med denna satsning var att öka kunskaperna om ASF på en övergripande nivå, riktad till handläggare, tjänstemän och politiker. I denna satsning ingick även ett utbildningstillfälle/kommun om ASF. Samordningsförbundet Väst anser att det som mycket positivt att Sotenäs kommun utarbetat ett förslag till policy och handlingsplan för arbetet med ASF. Det är välformulerade och väl genomtänkta dokument, som ser ut att täcka de delar som berörs och behövs för att skapa långsiktigt hållbara arbetsintegrerade sociala företag. Detta ligger helt i linje med Samordningsförbundets ambition för att få till fler ASF ute i kommunerna. Vi anser det är viktigt att förbundets medlemskommuner antar en kommunal policy för att främja den sociala ekonomin som underlättar etablering av arbetsintegrerande sociala företag. Det initiativ som Sotenäs kommun gjort är föredömligt och kan tjäna som ett bra exempel för förbundets övriga medlemskommuner. Birgitta Adler, Processledare/regionutvecklare överenskommelsen med den sociala ekonomin, Västra Götalandsregionen, lämnar följande mailsvar ; Tack för inbjudan att avge yttrande angående Förslag till policy för främjande av den sociala ekonomin och arbetsintegrerande sociala företag. På presidiet inför möte med beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin, diskuterades detta och presidiet beslutade att inte yttra sig i frågan. De som ingår i presidiet är Anna-Lena Holberg och Holger Andersson. Camilla Olsson och jag är tjänstepersoner. Huvudsaklig anledning är att presidiet anser att de som beredning inte kan och ska yttra sig i lokala angelägenheter. Men jag vill ändå säga att jag är imponerad över ert anslag och tycker att ni skrivit bra och viktiga saker så lycka till i fortsättningen. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

222 Datum: Annica Falk, Nationell samordnare för ASF vid SKL, Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, lämnar korta kommentarer på förslagen till policy och handlingsplan ; En övergripande kommentar är att det är ett väldigt intressant steg ni tar! Begreppen social ekonomi, kooperativ, arbetsintegrerande sociala företag, sociala entreprenörer och socialt entreprenörskap används lite olika i texten. De två sista är de som jag tycker är lite för oklara vad ni avser. Annica har även gjort ett par korta kommentarer och anmärkningar i policydokumentet vilket har beaktats och texten är redan ändrad. Maria Hassing Kalander, Folkhälsostrateg. Hälsorådet antog yttrande ; Hälsorådets bedömning är att det är viktigt att det i Sotenäs kommun finns en policy för området i syfte att tydliggöra förhållningsätt och ange en viljeinriktning för det främjande arbetet med den sociala ekonomin. Möjlighet till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle och är en hälsofrämjande faktor, förutsatt att arbetet och arbetsmiljön är anpassad efter individuella förutsättningar och behov. Viktiga aspekter är också att jämställdhetsperspektivet beaktas, både män och kvinnor ska ges samma möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Att bidra till att skapa goda förutsättningar till arbetsdeltagande för alla är ur folkhälsoperspektiv angeläget. Hälsorådet anser att punkt 7, (i bilaga - handlingsplan) vilken uppmanar den sociala ekonomins aktörer att ansöka om stimulansmedel hos Hälsorådet med hänvisning till Strategisk plan för folkhälsoarbetet, tas bort eller omformuleras. Förslag till eventuell omformulering för punkt 7: Kommunala verksamheter bör informera och upplysa den sociala ekonomins aktörer om vilka möjligheter som finns till att ansöka om projektmedel. Här bör då tydliggöras vilka som räknas till den sociala ekonomins aktörer. Hälsorådets kommentarer/anmärkningar har beaktats och texten är redan ändrad. Marianne Enoksson, administrativ samordnare, Jan-Erik Herranen, ordförande DHR Region Västra Götaland, lämnar yttrande ; En kommunal policy borde finnas så att man kan främja både nya och gamla sociala företag i kommunen. Det växer upp sociala företag runt omkring i vår region. Det hjälper personer som är långt ifrån arbetslivet och även personer som behöver arbetsträna på ett mer varierande sätt. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

223 Ökar även möjligheten att få en anställning. Det gäller även personer som har en rörelsenedsättning att kunna prova på ett arbete och ökar ens möjligheter att få en anställning. Enligt vad som tas upp i policyn ser vi inga punkter som skulle vara fel. Det är bra att Ni tar detta beslut att införa en policy som även ska ses över efter två år. Det gör att den kommer att användas på ett praktiskt sätt under de närmaste åren. Datum: Hanna Nyroos Regionutvecklare, Agneta Mårdsjö Chef, Region och näringslivsutveckling, Västra Götalandsregionen, lämnar yttrande ; Sammanfattning av ärendet Remissyttrandet avser Policy för främjande av den sociala ekonomin och Arbetsintegrerande Sociala Företag i Sotenäs kommun, samt bilagan Förslag till handlingsplan - Arbetssätt och verktyg. Västra Götalandsregionens arbete med arbetsintegrerande sociala företag Västra Götalandsregionen stöder utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag på olika sätt insatser såsom insatser för nätverk inom den sociala ekonomin, genom projektmedel inom socialt entreprenörskap, samt genom en Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag i Västra Götaland Den regionala handlingsplanen har tagits fram som en del av en nationell satsning för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag, en treårig satsning Hösten 2016 genomförde Västra Götalandsregionen en kartläggning av situationen för de arbetsintegrerande sociala företagen i regionen, genom intervjuer och dialog med både offentliga aktörer och representanter från företagen. Kartläggningen har legat till grund för den regionala handlingsplanen med förslag till insatser för att främja fler arbetsintegrerande sociala företag i regionen, samt fler arbetsplatser inom befintliga arbetsintegrerande sociala företag. Handlingsplanen ska genomföras i samverkan mellan offentliga organisationer och de arbetsintegrerande sociala företagen. Av den regionala kartläggningen framgår: Att behovet är stort av information till både tjänstemän och politiker om hur arbetsintegrerande sociala företag bidrar till nytta för individen och samhället. Kännedomen om arbetsintegrerande sociala företag är generellt låg inom offentlig förvaltning vilket innebär missförstånd och en bristande förståelse för den nytta företagen gör för att inkludera individer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbetsliv och samhälle. Bristande kunskap leder även till en osäkerhet i bedömning av offentliga insatser, till exempel gällande konkurrenssituation. Att de arbetsintegrerande sociala företagen sällan omfattas av delregionala eller kommunala strategier och planer på ett tydligt sätt. Att det ofta saknas en samsyn på mellan till exempel arbetsmarknadsenhet, näringslivsavdelning och socialförvaltning, samt Arbetsförmedling och Försäkringskassa, kring vilken roll arbetsintegrerande sociala företag har och hur de olika uppdragen kan förenas. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

224 Att beröringspunkter utöver sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor finns på en lång rad områden till exempel miljö, utbildning, integration, folkhälsa. Att samordningsförbunden genomgående anges vara viktiga aktörer för att främja nya modeller av samverkan och för att gynna en utveckling av förutsättningarna för arbetsintegrerande sociala företag. Men att mycket av handlingsutrymmet i slutändan finns främst hos de offentliga aktörerna var för sig. Att de arbetsintegrerande sociala företagen upplever att det saknas en tydlighet från offentliga aktörer kring vilka regler som gäller kring deltagande, ersättningar och avtal. Framförallt efterfrågar företagen en större långsiktighet i de avtal som skrivs. Detta gäller både deltagande, arbetsträning, praktikplatser, samt köp av produkter och tjänster. Att det finns förväntningar om att arbetsintegrerande sociala företag på ett tydligare sätt ska ingå i olika strategier och programskrivningar, till exempel i samordningsförbundens uppdragsbeskrivningar, regionala satsningar på kompetensförsörjning, statliga och kommunala insatser för integration med mera. På regional nivå och i flera kommuner, finns arbete med Överenskommelser mellan offentlig sektor och den sociala ekonomin. Det finns förhoppningar om att Överenskommelsearbetet kan vara en god grund för att utveckla samverkan med den sociala ekonomins aktörer, inklusive ASF, att kunna vara involverade också i ett tidigt stadium i att ta fram nya utvecklingsplaner och -strategier för offentliga organisationer. Policy Sotenäs kommun Den föreslagna policyn bedöms enligt detta tjänstemannayttrande utgöra en god grund för förtroendevalda och tjänstemän i arbetet med att stödja arbetsintegrerande sociala företag i Sotenäs kommun, och därmed främja inkludering av individer som står långt ifrån arbetsmarknaden i både arbetsliv och samhälle. Den föreslagna policyn för Sotenäs kommun ligger väl i linje med regionala insatser för social ekonomi, samt de behov som framgick vid den kartläggning av arbetsintegrerande sociala företag som genomfördes hösten 2016 i Västra Götaland. Policyn är också förenlig med det regeringsuppdrag som föreligger för att skapa fler arbetsplatser inom arbetsintegrerande sociala företag. Den föreslagna handlingsplanen omfattar insatser som är förenliga med de behov som den regionala kartläggningen identifierade, däribland behov av information och kunskapsspridning inom offentlig förvaltning, utbildning och affärsutveckling för sociala entreprenörer, utveckling av avtalsskrivning för bättre långsiktighet och förutsägbarhet, samt utveckling av offentligt arbete med inköp och upphandling. Detta tjänstemannasvar gör dock inte en bedömning av enskilda verktyg/arbetssätt i den föreslagna handlingsplanen. Datum: Sammanfattning Det framgår tydligt av remissvaren att man ser mycket positivt på initiativet att formulera en policy som beskriver kommunens förhållningssätt till ASF och den sociala ekonomin. Samtligt inkomna remissvar ställer sig i stort bakom förslaget till policy för främjande av den Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

225 sociala ekonomin och arbetsintegrerande sociala företag. Inkomna synpunkter med förslag till ändring och förtydligande av förslaget till policy och handlingsplan har beaktats. Det får anses som acceptabelt att 8 av 13 tillfrågade remissinstanser inkom med remissvar. De som inte inlämnat något remissvar har trots påminnelser inte hört av sig. Anledning därtill kan eventuellt bero på att kännedomen om social ekonomi och arbetsintegrerande sociala företag är låg, oavsett man företräder en privat eller en offentlig organisation/verksamhet. Bristande kunskap leder till osäkerhet och därför har man sannolikt valt att avstå från att yttrande sig i ärendet. Efter att ha inhämtat yttrande och synpunkter på förslaget policy och handlingsplan har justeringar och förtydligande gjorts i de aktuella dokumenten. Nu överlämnas förslaget till policydokument och handlingsplan till kommunchefen för fortsatt beredning av ärendet. Datum: Kungshamn den 15 mars 2017 Per Svensson, Rektor för Vuxenutbildning/gymnasiet Chef Arbetsmarknadsenheten Rune Lysell Handläggare/Utvecklare Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

226

227 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 106 KA 2016/372 Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område niondeklassare Sammanfattning Lena Linke, (MP) föreslår i en motion att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Utbildningsnämnden föreslår att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(48)

228 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 76 KA 2016/372 Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område niondeklassare Sammanfattning Lena Linke, (MP) föreslår i en motion att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Utbildningsnämnden föreslår att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att motionen bifalls och att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(36)

229 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 18 ON 2017/43 Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonalen I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskotts protokoll Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Skickas till Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2017\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(18)

230 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2016/372, 373 Sida 1(2) Motioner i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Sammanfattning I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Bakgrund Syftet är att öka återväxten personalmässigt till verksamheterna. Beskrivning av ärendet Att skapa möjlighet för elever att prova på att jobba inom äldreomsorg och förskola. Koppling till vision, programförklaring och mål Inriktningsmål *Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt *Ett livslångt lärande Programförklaring *Alla som arbetar inom vård och omsorg har relevant kompetens. *En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ökar möjligheten till personalrekrytering Ekonomi Kostnaderna för omsorgsförvaltningen behöver utredas Organisation och personal Analys behöver göras kring hur uppdraget ska organiseras Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

231 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2016/372, 373 Sida 2(2) Medborgarperspektiv Förslagen är till för att säkerställa framtida rekrytering. Studenter får insyn i verksamheterna. Slutsats Förslaget i motionerna visar på en modell som kan användas inom flera verksamheter. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Bilaga/Bilagor Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Område årskurs ett på gymnasiet. Skickas till Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

232 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 24 KA 2016/372 Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem Sammanfattning I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum att erbjuda kommunens niondeklassare att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I Tanums kommun har tio elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta. Bakgrund Syftet är att öka återväxten personalmässigt till verksamheterna. Beskrivning av ärendet Att skapa möjlighet för elever att prova på att jobba inom äldreomsorg och förskola. Koppling till vision, programförklaring och mål I programförklaringen för mandatperioden står: Kommunen tar ansvar för att all personal har adekvat kompetens för sin befattning. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnader enligt motionen är ersättning till eleverna. Regelverk Genomförandet måste följa de lagar som finns inom respektive verksamhet. Organisation och personal Kan genomföras inom befintlig organisation. Medborgarperspektiv Förslagen är till för att säkerställa framtida rekrytering. Våra elever får insyn i verksamheterna. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(32)

233 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , forts. UN 24 KA 2016/372 Analys Alla utbildningsnämndens verksamheter har ett uppdrag att ta emot praktikanter. Under lov är det minskad aktivitet inom förskolan då många föräldrar själva tar ledigt och så även förskolans personal. Slutsats Förslaget i motionen visar på en modell som kan användas inom flera verksamheter. Bilaga/Bilagor Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Område årskurs 9. Utbildningsnämndens förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionen och föreslår att den beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(32)

234

235 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 107 KA 2016/373 Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område årskurs 1 på gymnasiet Sammanfattning Lena Linke, (MP) föreslår i en motion att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Utbildningsnämnden föreslår att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(48)

236 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 77 KA 2016/373 Motion för att säkra återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, område årskurs 1 på gymnasiet Sammanfattning Lena Linke, (MP) föreslår i en motion att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Utbildningsnämnden föreslår att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att motionen bifalls och att förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen och förslaget beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(36)

237 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 18 ON 2017/43 Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonalen I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskotts protokoll Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Skickas till Kommunfullmäktige \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2017\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(18)

238 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2016/372, 373 Sida 1(2) Motioner i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Sammanfattning I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Tanum och Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. I grannkommunerna Tanum och Munkedal har elever i årskurs nio fått möjlighet att prova på att vara med i nämnda verksamheter under tre dagar på höstlov och sportlov och fått ersättning för detta och elever i årskurs ett på gymnasiet fått jobba inom samma verksamheter under sommarlovet mot ersättning. Även andra verksamhetsområden har använts. Bakgrund Syftet är att öka återväxten personalmässigt till verksamheterna. Beskrivning av ärendet Att skapa möjlighet för elever att prova på att jobba inom äldreomsorg och förskola. Koppling till vision, programförklaring och mål Inriktningsmål *Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt *Ett livslångt lärande Programförklaring *Alla som arbetar inom vård och omsorg har relevant kompetens. *En plan finns för fortbildning och kompetensutveckling för personalen utifrån verksamhetens behov. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ökar möjligheten till personalrekrytering Ekonomi Kostnaderna för omsorgsförvaltningen behöver utredas Organisation och personal Analys behöver göras kring hur uppdraget ska organiseras Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

239 Omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr 2016/372, 373 Sida 2(2) Medborgarperspektiv Förslagen är till för att säkerställa framtida rekrytering. Studenter får insyn i verksamheterna. Slutsats Förslaget i motionerna visar på en modell som kan användas inom flera verksamheter. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionerna och föreslår att motionen bifalls. Bilaga/Bilagor Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Område årskurs ett på gymnasiet. Skickas till Omsorgsnämnden Kommunfullmäktige Nina Roos Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

240 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 25 KA 2016/373 Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem Sammanfattning I två olika motioner föreslår Lena Linke, Miljöpartiet de Gröna, att Sotenäs omsorgsförvaltning och utbildningsförvaltning utreder om man skall ta efter Munkedal att erbjuda kommunens niondeklassare respektive årskurs ett på gymnasiet att se hur det är att jobba inom äldreomsorg respektive förskola. Bakgrund Syftet är att öka återväxten personalmässigt till verksamheterna. Beskrivning av ärendet Att skapa möjlighet för elever att prova på att jobba inom äldreomsorg och förskola. Koppling till vision, programförklaring och mål I programförklaringen för mandatperioden står: Kommunen tar ansvar för att all personal har adekvat kompetens för sin befattning. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnader enligt motionen är ersättning till eleverna. Regelverk Genomförandet måste följa de lagar som finns inom respektive verksamhet. Organisation och personal Kan genomföras inom befintlig organisation. Medborgarperspektiv Förslagen är till för att säkerställa framtida rekrytering. Våra elever får insyn i verksamheterna. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(32)

241 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , forts. UN 25 KA 2016/373 Analys Alla utbildningsnämndens verksamheter har ett uppdrag att ta emot praktikanter. Under lov är det minskad aktivitet inom förskolan då många föräldrar själva tar ledigt och så även förskolans personal. Slutsats Förslaget i motionen visar på en modell som kan användas inom flera verksamheter. Bilaga/Bilagor Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgs- och förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem. Område årskurs ett på gymnasiet. Utbildningsnämndens förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till intentionen med motionen och föreslår att den beaktas i arbetet med kommunens övergripande personalförsörjningsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(32)

242

243 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 109 KA 2016/1148 Motion om översyn av hållplatser inom kollektivtrafiken Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) och Bengt Sörensson (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att hög trafiksäkerhet eftersträvas. Motionärerna skriver att hållplatsstrukturen i tätorter har sett ungefär likadan ut under många år trots att ny bebyggelse tillkommit och att det som var rätt placering för många år sedan behöver därför inte vara rätt idag. Placeringen av de centrala busshållplatserna i till exempel Bovallstrand och Hunnebostrand kanske inte är optimalt placerade med avseende på var flertalet invånare bor eller restidens längd. Beskrivning av ärendet I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet. Som kollektivtrafikmyndighet bestämmer Västra Götalandsregionen hur kollektivtrafiken ska byggas ut och var man ska satsa för att det ska ge så stor effekt som möjligt, kopplat till målen i trafikförsörjningsprogrammet och i enlighet med Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Det är politikerna i regionfullmäktige som beslutar i de stora och strategiska besluten. Men förslagen till strategierna och besluten arbetas fram i kollektivtrafiknämnden. Till sin hjälp har politikerna i nämnden tjänstemännen på avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. Utvecklingen av kollektivtrafiken sker i nära samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionens bolag. De planerar och upphandlar den kollektivtrafik i Västra Götaland som, till ungefär hälften, finansieras med skattemedel. Kommunen har möjlighet att påverka linjesträckning och hållplatsers placering i samarbete med Västtrafik och Trafikverket. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S), Mikael Sternemar (L) och Ronald Hagbert (M) föreslår bifall till arbetsutskottets förlag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(48)

244 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 109 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att en hög trafiksäkerhet eftersträvas. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(48)

245 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 93 KA 2016/1148 Motion om översyn av hållplatser inom kollektivtrafiken Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) och Bengt Sörensson (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att hög trafiksäkerhet eftersträvas. Motionärerna skriver att hållplatsstrukturen i tätorter har sett ungefär likadan ut under många år trots att ny bebyggelse tillkommit och att det som var rätt placering för många år sedan behöver därför inte vara rätt idag. Placeringen av de centrala busshållplatserna i till exempel Bovallstrand och Hunnebostrand kanske inte är optimalt placerade med avseende på var flertalet invånare bor eller restidens längd. Beskrivning av ärendet I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet. Som kollektivtrafikmyndighet bestämmer Västra Götalandsregionen hur kollektivtrafiken ska byggas ut och var man ska satsa för att det ska ge så stor effekt som möjligt, kopplat till målen i trafikförsörjningsprogrammet. Det är politikerna i regionfullmäktige som beslutar i de stora och strategiska besluten. Men förslagen till strategierna och besluten arbetas fram i kollektivtrafiknämnden. Till sin hjälp har politikerna i nämnden tjänstemännen på avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. Utvecklingen av kollektivtrafiken sker i nära samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionens bolag. De planerar och upphandlar den kollektivtrafik i Västra Götaland som, till ungefär hälften, finansieras med skattemedel. Kommunen har möjlighet att påverka linjesträckning och hållplatsers placering i samarbete med Västtrafik och Trafikverket. Konsekvensbeskrivning av ärendet Regelverk Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet. Organisation I Sotenäs kommun är det Samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med frågor kring hållplatsstruktur och trafiksäkerhet. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 35(36)

246 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 93 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att en hög trafiksäkerhet eftersträvas. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 36(36)

247 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/1148 Sida 1(2) Motion om översyn av hållplatser inom kollektivtrafiken Sammanfattning Lars-Erik Knutsson (S) och Bengt Sörensson (S) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att hög trafiksäkerhet eftersträvas. Motionärerna skriver att hållplatsstrukturen i tätorter har sett ungefär likadan ut under många år trots att ny bebyggelse tillkommit och att det som var rätt placering för många år sedan behöver därför inte vara rätt idag. Placeringen av de centrala busshållplatserna i till exempel Bovallstrand och Hunnebostrand kanske inte är optimalt placerade med avseende på var flertalet invånare bor eller restidens längd. Beskrivning av ärendet I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet. Som kollektivtrafikmyndighet bestämmer Västra Götalandsregionen hur kollektivtrafiken ska byggas ut och var man ska satsa för att det ska ge så stor effekt som möjligt, kopplat till målen i trafikförsörjningsprogrammet. Det är politikerna i regionfullmäktige som beslutar i de stora och strategiska besluten. Men förslagen till strategierna och besluten arbetas fram i kollektivtrafiknämnden. Till sin hjälp har politikerna i nämnden tjänstemännen på avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. Utvecklingen av kollektivtrafiken sker i nära samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionens bolag. De planerar och upphandlar den kollektivtrafik i Västra Götaland som, till ungefär hälften, finansieras med skattemedel. Kommunen har möjlighet att påverka linjesträckning och hållplatsers placering i samarbete med Västtrafik och Trafikverket. Konsekvensbeskrivning av ärendet Regelverk Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. I Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen som är kollektivtrafikmyndighet. Organisation I Sotenäs kommun är det Samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med frågor kring hållplatsstruktur och trafiksäkerhet. Sotenäs kommun Parkvägen 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

248 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/1148 Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra en översyn av hållplatsstrukturen i kommunens tätorter. Översynen ska leda till att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen av hållplatser blir nära där invånarna bor och att en hög trafiksäkerhet eftersträvas. Anna-Lena Höglund Administrativ chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Skickas till Motionären Samhällsbyggnadschef Trafikingenjör Anläggningsingenjör Sotenäs kommun Parkvägen 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

249 Sotenäs kommun Kommunfullmäktige Motion om översyn av hållplatser inom kollektivtrafiken Hållplatsstrukturen i våra tätorter har sett ungefär likadan ut under många år trots att ny bebyggelse tillkommit. Det som var rätt placering för många år sedan behöver därför inte vara rätt idag. Vi har kännedom om den översyn som gjordes i början av 2000-talet och vi menar att den idag är inaktuell i vissa delar. Det är dags för en ny förutsättningslös översyn, särskilt vad gäller placeringen av de centrala busshållplatserna i våra tätorter. Som exempel kan nämnas att Bovallstrands och Hunnebostrands centrala hållplatser inte är optimalt placerade med avseende på var flertalet invånare bor eller restidens längd. I Bovallstrand måste bussen dessutom passera mycket trånga passager med stor risk för skada på gångtrafikanter och egendom. Vi motionärer har inte en färdig uppfattning om förändringar bör sker och var de nya hållplatserna i så fall ska ligga men det är viktigt att restiden blir så kort som möjligt, att placeringen blir nära där invånarna bor och att hög trafiksäkerhet eftersträvas. Stor hänsyn ska även tas till hur lokalbefolkningen upplever en eventuell förändring. Vi föreslår att fullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en utredning i enlighet med ovanstående. Lars-Erik Knutsson (s) Bengt Sörensson (s)

250 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 110 KA 2016/1149 Motion om skolseglingar Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion om skolseglingar att man utreder om det finns möjlighet att införa skolseglingar i enlighet med vad som anförs i motionen, samt att motionens förslag lämpligen kan ingå i en gemensam utredning av de förslag som tidigare inkommit avseende utreda förutsättningar för ett fiskemuseum, samt motion om inköp av fiskebåt/båt. Motionären menar att Sotenäs kommun som är en utpräglad kustkommun ska kunna ge varje elev en upplevelse som innebär möjligheten att segla med ett skolfartyg. Utbildningsnämnden har utrett att kostnaden för att införa skolseglingar uppgår till 125 tkr för en årskurs på Sotenässkolan, tre klasser, att segla 2,5 dagar per klass med skolskeppet Kvartsita. Detta är jämförbart upplägg som man tidigare genomförde i Sotenäs kommun. Dessa kostnader finns inte utrymme för inom befintlig ram. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till motionens intention men ser inte att den ryms inom befintlig budgetram. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S) föreslår som tilläggsförslag att utredningen ska färdigställas under år Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) tilläggsförslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt Utbildningsnämnden att utreda om det finns möjlighet att införa skolseglingar i enlighet med vad som anförs i motionen, samt att motionens förslag lämpligen kan ingå i en gemensam utredning av de förslag som tidigare inkommit avseende utreda förutsättningar för ett fiskemuseum, samt motion om inköp av fiskebåt/båt. Utredningen ska färdigställas under år Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(48)

251 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 90 KA 2016/1149 Motion om skolseglingar Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion om skolseglingar att man utreder om det finns möjlighet att införa skolseglingar i enlighet med vad som anförs i motionen, samt att motionens förslag lämpligen kan ingå i en gemensam utredning av de förslag som tidigare inkommit avseende utreda förutsättningar för ett fiskemuseum, samt motion om inköp av fiskebåt/båt. Motionären menar att Sotenäs kommun som är en utpräglad kustkommun ska kunna ge varje elev en upplevelse som innebär möjligheten att segla med ett skolfartyg. Utbildningsnämnden har utrett att kostnaden för att införa skolseglingar uppgår till 125 tkr för en årskurs på Sotenässkolan, treklasser, att segla 2,5 dagar per klass med skolskeppet Kvartsita. Detta är jämförbart upplägg som man tidigare genomförde i Sotenäs kommun. Dessa kostnader finns inte utrymme för inom befintlig ram. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till motionens intention men ser inte att den ryms inom befintlig budgetram. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Britt Wall (S) och Mikael Sternemar (L) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Wall (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Kommunfullmäktige uppdrar åt Utbildningsnämnden att utreda om det finns möjlighet att införa skolseglingar i enlighet med vad som anförs i motionen, samt att motionens förslag lämpligen kan ingå i en gemensam utredning av de förslag som tidigare inkommit avseende utreda förutsättningar för ett fiskemuseum, samt motion om inköp av fiskebåt/båt. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(36)

252 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 23 KA 2016/1149 Motion om skolseglingar Beskrivning av ärendet I en motion om skolseglingar föreslår Tina Ehn att Sotenäs kommun som är en utpräglad kustkommun ska kunna ge varje elev en upplevelse som innebär möjligheten att segla med ett skolfartyg. Koppling till vision, programförklaring och mål Programförklaringens vision är: Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Utbildning, Kultur och Fritid 2018: Vi bidrar till att bevara, dokumentera och synliggöra vårt kulturarv. Ekonomi Kostnaden är SEK för en årskurs på Sotenässkolan, treklasser, att segla 2,5 dagar per klass med skolskeppet Kvartsita. Detta är jämförbart upplägg som man tidigare genomförde i Sotenäs kommun. Dessa kostnader finns inte utrymme för inom befintlig ram. Regelverk Säkerhetsbestämmelser måste följas Organisation och personal Seglingarna kan organiseras inom klassens ram med befintlig personal. Medborgarperspektiv Detta är en mycket berikande erfarenhet för eleverna både vad gäller kulturarv som samarbete i grupp. Bilaga/Bilagor Motion om Skolseglingar Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(32)

253 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , forts. UN 23 KA 2016/1149 Utbildningsnämndens förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till motionens intention men ser inte att den ryms inom befintlig budgetram. Att kommunfullmäktige beaktar kostnaden för skolseglingen i ramtilldelningen för Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(32)

254 Motion om Skolseglingar I Sverige finns ett antal skolfartyg, dessa fartyg är stora gamla skutor som i dag även är att betrakta som flytande kulturarv. På dessa fartyg bedrivs seglingsverksamheter och utbildningar. Sotenäs kommun har tidigare gett elever i grundskolan möjlighet att få delta ett par dygn ombord på ett skolfartyg. Ett äventyr och upplevelse, samt insikt i vad det innebär att segla ett fartyg förutan modern teknik. En skolsegling som kan bidra till en ökad gemenskap, och erfarenhet att få dela med klasskamrater. Det är på många vis unikt att bo vid kusten, i en kustkommun och med hela havet utmed kommungränsen. Havet och kusten är också båtar, fartyg och dess historia. Att få delta på skolsegling innebär att eleverna får en speciell upplevelse, de får ta del i arbetet ombord och får vara med om vad skutsegling innebär. En upplevelse som kan medverka till att lära känna sina klasskamrater mer, och sina egna olika förmågor bättre. Vi vill att Sotenäs kommun som är en utpräglad kustkommun ska kunna ge varje elev en upplevelse som innebär möjligheten att segla med ett skolfartyg. Yrkande Vi föreslår att kommunen utreder om det finns möjligheten att införa skolseglingar i enlighet med vad som anförs i motionen. Vi ser även att motionens förslag lämpligen kan ingå i en gemensam utredning av de förslag som tidigare inkommit avseende utreda förutsättningar för ett fiskemuseum, samt motion om inköp av fiskebåt/båt. För Miljöpartiet de gröna i Sotenäs Tina Ehn

255 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 120 KA 2016/1043 Motion om att skapa en kulturell samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn Sammanfattning Stig-Arne Helmersson (C) och Olof Börjesson (C) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn. De föreslår att platsen öppnas upp mellan Gerlegården och havet och ett torg skapas. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att upprätta en ny detaljplan för området upprättades ett program och skickades ut på programsamråd. I samband med programsamrådet inkom 84 yttranden och flera har lämnat synpunkter kring gestaltning av platsen samt torg bildning mellan Gerlegården och havet. Nästa steg i planprocessen är att upprätta en programsamrådsredogörelse där kommunen tar ställning till yttrande som inkommit. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att besluta om programsamrådsredogörelse. Frågan om platsbildning hanteras därmed av byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Olof Börjesson (C) föreslår att motionen ska bifallas. Mikael Sternemar (L) och Ulla Christensson (M) och Britt Wall (S) förslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Olof Börjesson (C) bifallsyrkande mot Mikael Sternemars (L) med fleras förslag att motionen ska anses besvarad och finner att kommunstyrelsen beslutar att motionen ska anses besvarad. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(48)

256 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 120 Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(48)

257 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 84 KA 2016/1043 Motion om att skapa en kulturell samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn Sammanfattning Stig-Arne Helmersson (C) och Olof Börjesson (C) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn. De föreslår att platsen öppnas upp mellan Gerlegården och havet och ett torg skapas. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att upprätta en ny detaljplan för området upprättades ett program och skickades ut på programsamråd. I samband med programsamrådet inkom 84 yttranden och flera har lämnat synpunkter kring gestaltning av platsen samt torg bildning mellan Gerlegården och havet. Nästa steg i planprocessen är att upprätta en programsamrådsredogörelse där kommunen tar ställning till yttrande som inkommit. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att besluta om programsamrådsredogörelse. Frågan om platsbildning hanteras därmed av byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att motionen ska anses besvarad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(36)

258 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planhandläggare/ Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/1043 Sida 1(1) Motion om att skapa en kulturell samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn Sammanfattning Stig-Arne Helmersson (C) och Olof Börjesson (C) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn. De föreslår att öppna upp platsen mellan Gerlegården och havet och skapa ett torg. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att upprätta en ny detaljplan för området upprättades ett program och skickades ut på programsamråd. I samband med programsamrådet inkom 84 yttranden och flera har lämnat synpunkter kring gestaltning av platsen samt torg bildning mellan Gerlegården och havet. Nästa steg i planprocessen är att upprätta en programsamrådsredogörelse där kommunen tar ställning till yttrande som inkommit. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att besluta om programsamrådsredogörelse. Frågan om platsbildning hanteras därmed av byggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Bilaga/Bilagor Motion centerpartiet Skickas till Motionärerna Amanda Jansson Planhandläggare/ Bebyggelseantikvarie Eveline Savik Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

259 Motion till kommunfullmäktige om att skapa en kulturell samlingsplats vid Sandbogen i Kungshamn. Det saknas ett torg, mötesplats och en allmän samlingsplats i Kungshamn. Malmön har Stallebrottet, i Hunnebostrand kommer Udden att utvecklas, Bovallstrand har Badholmarna och Smögen bryggan, men i Kungshamn finns ingen central träffpunkt. I samband med utvecklingen av Sandbogen finns det nu en ypperlig chans att skapa en mötesplats kantat av Gerlesgårdens historiska vingslag från 1700 talet. Som en donation till eftervärlden har hembygdsföreningen restaurerat med support av stiftelser, donationer, kommun och länsstyrelse Gerlegården till ett välskött museum för en historisk tillbakablick. Gerlegården är således värd ett bättre öde än som det är nu gömmas bakom ett stort plåtförråd. Att öppna upp mellan vattnet och Gerlegården och utveckla området till en mötesplats och torg är nästan en självklarhet och att exploatera platsen på ett sätt, som utestänger den möjligheten, vore ett stort misstag. Platsen, som via en trevlig bryggpromenad ansluter till samhällskärnan, har en stor potential och antagligen den enda platsen som är kvar i Kungshamn för att skapa en öppen och allmän plats vid vattnet. Tidigare motionärers yrkande på att rusta upp en fiskebåt till museum och att inrätta ett fiskemuseum torde kunna sammanflätas med denna motion. Utformningen kan med fördel växa fram under projektets gång med inslag av förslag från allmänheten. Detaljplan kan behöva inrymma möjlighet för någon form av kafe, restaurang eller liknade för att ge en trivsam atmosfär. VI yrkar därför på att Sotenäs kommun startar upp en process för att möjliggöra ett arbete för att öppna upp platsen mellan Gerlegården och vattnet och där utveckla ett torg och plats för allmänheten. Kungshamn Stig-Arne Helmersson Centerpartiet. Olle Börjesson Centerpartiet

260 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 121 KA 2016/1147 Motion om torg/samlingsplats i Väjern Sammanfattning Birgitta Albertsson (S), Britt Wall (S) och Lars-Erik Knutsson (S) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Dinglevägen i centrala Väjern. De föreslår att man ska anlägga ett torg för att försköna och skapa en samlingsplats i Väjern. Området ingår i det startade detaljplanearbetet som fick planbesked 2011, Väjerns hamn och centrumområde. Ett utkast till programhandling togs fram med sändes aldrig ut för programsamråd. Kommunstyrelsen har redan beslutat i och med planbeskedet att studera Väjern i ett större perspektiv. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att besluta om programsamrådsredogörelse. Frågan om platsbildning hanteras därmed av byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S) och Ulla Christensson Ljunglide (M) förslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) med fleras förslag att motionen ska anses besvarad och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(48)

261 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 85 KA 2016/1147 Motion om torg/samlingsplats i Väjern Sammanfattning Birgitta Albertsson (S), Britt Wall (S) och Lars-Erik Knutsson (S) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Dinglevägen i centrala Väjern. De föreslår att man ska anlägga ett torg för att försköna och skapa en samlingsplats i Väjern. Området ingår i det startade detaljplanearbetet som fick planbesked 2011, Väjerns hamn och centrumområde. Ett utkast till programhandling togs fram med sändes aldrig ut för programsamråd. Kommunstyrelsen har redan beslutat i och med planbeskedet att studera Väjern i ett större perspektiv. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att besluta om programsamrådsredogörelse. Frågan om platsbildning hanteras därmed av byggnadsnämnden. Beslutsunderlag Planhandläggarens tjänsteutlåtande Yrkande Britt Wall (S) föreslår att motionen ska anses besvarad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(36)

262 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planhandläggare/ Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/1147 Sida 1(1) Motion om torg/samlingsplats i Väjern Sammanfattning Birgitta Albertsson (S), Britt Wall (S) och Lars-Erik Knutsson (S) lämnade in en motion där de föreslår att skapa en allmän samlingsplats vid Dinglevägen i centrala Väjern. De föreslår anlägga ett torg för att försköna och skapa en samlingsplats i Väjern. Området ingår i det startade detaljplanearbetet som fick planbesked 2011, Väjerns hamn och centrumområde. Ett utkast till programhandling togs fram med sändes aldrig ut för programsamråd. Kommunstyrelsen har redan beslutat i och med planbeskedet att studera Väjern i ett större perspektiv. Frågan ingår därmed i detaljplanearbetet och kommer att hanteras av byggnadsnämnden. För att minska risken för tvetydiga beslut avslås motionen med hänvisning till att frågan redan ägs av byggnadsnämnden. Slutsats Kommunen har planmonopol, byggnadsnämnden har i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente delegation att Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Bilaga/Bilagor Motion centerpartiet Skickas till Motionärerna Amanda Jansson Planhandläggare/ Bebyggelseantikvarie Eveline Savik Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

263 Sotenäs kommun Kommunfullmäktige Motion om torg/samlingsplats i Väjern Väjern är den ort som, relativt sett, ökat sin befolkning mest under den senaste 20-årsperioden. Den utvecklingen kommer sannolikt att fortsätta, då som en del av en samlad "huvudort" på Sotenäset, bestående av Kungshamn/Smögen/Väjern. I var oss en av våra tätorter finns offentliga rum (torg, samlingsplatser), ofta fler än ett. Så även i Väjern. Det finns ett litet parkområde som används frekvent av väjernborna. Men det är långt ifrån tillräckligt och svarar inte alls upp emot det behov som det ökade invånarantalet skapat. Väster om Dinglevägen finns idag ett område som skulle passa utmärkt att göra i ordning till ett fint torg, en samlingsplats för arrangemang eller för att bara vistas på. På området finns idag ett konstverk och en boulebana vilka naturligtvis ska vara kvar. I övrigt ser området allmänt ovårdat ut. Området är sannolikt stort nog för att utöver själva torget även rymma en avgränsad yta för parkering/båtuppställning. Att anlägga ett torg/samlingsplats är inte gratis. Det är vi väl medvetna om. Men någon gång måste man ta fram en plan över hur området ska utformas. Därefter kan utbyggnad ske steg för steg, gärna i form av ett projekt tillsammans med lokala organisationer. Vi föreslår att fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en idéskiss över hur det aktuella området i Väjern ska göras om till ett torg/samlingsplats samt en översiktlig kostnadsbedömning. En mycket viktig förutsättning är att arbetet sker i nära samarbete med lokala organisationer. Birgitta Albertsson (s) Britt Wall (s) Lars-Erik Knutsson (s

264 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 108 KA 2014/441 Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd Sammanfattning Tossene byalag föreslår i ett medborgarförslag från mars 2014 att boende på Tossene landsbygd ska tilldelas postadressen TOSSENE. Förvaltningen har utrett frågan i samråd med Posten som menar att de hittills inte kan tillstyrka förslaget då Tossene inte är ett väl avgränsat område. Efter en längre tids inaktivitet från förslagsställaren att inkomma med uppgifter avseende bl.a. avgränsning av området, berörda fastställda adresser i området och majoritetsbeslut från de boende i tänkt nytt postnummerområde, avser nu kommunen att avsluta ärendet. Representant för Tossene byalag är underrättad per telefon att kommunen avser att avsluta medborgarförslaget vid nästa kommunfullmäktige, då kriterierna inte är uppfyllda. Möjlighet finns att senare inkomma med ett nytt mer komplett medborgarförslag. Beskrivning av ärendet Byte eller återtagande av postortnamn kan ske om särskilda skäl föreligger. Ansökan om byte av postort kan bara göras av kommuner och postoperatörer. Det är väldigt viktigt att boende och företag som blir berörda står bakom en sådan ansökan. Följande förutsättningar ska gälla vid åter- eller nyinförande av postortnamn: Området som avses ska ha fastställda belägenhetsadresser som finns tillgängliga i Lantmäteriets register över belägenhetsadresser. Före ansökan ska kommunen inhämta och bifoga till ansökan yttrande från Institutet för språk och folkminnen. Den enhet inom kommunen som handlägger namnärenden ska ansöka om ändringen. Ansökan ska ha kommit Posten Meddelande, Postnummergruppen, Stockholm tillhanda senast den 1 mars. Beslut fattas omkring den 15 juni av Postnummerrådet. Vid eventuellt bifall träder ändringen i kraft första helgfria måndagen i mars påföljande år. Kriterier vid bedömning av ansökan: För att kunna införa ett ortnamn som postort ska det berörda området ha eller kunna tilldelas ett eget postnummer och normalt ligga inom ett adressblocksområde. Med adressblocksområde menas ett område som utgör ett sammanhållet utdelningsområde. Området ska ligga inom samma kommun och i möjligaste mån följa församlingsgränserna. Antal avlämningsställen bör inte understiga 150. Ändringar som föranleder att enskilda adressater och företag drabbas av postnummerändringen behandlas restriktivt. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(48)

265 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 108 Ansökan om ändring ska vara väl förankrad och ha acceptans hos berörda företag och privatpersoner. Ansökan om byte eller återtagande av postortnamn som innebär förändringar i utdelningsorganisation behandlas inte, sådan utredning initieras av postoperatör. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(48)

266 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 78 KA 2014/441 Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd Sammanfattning Tossene byalag föreslår i ett medborgarförslag från mars 2014 att boende på Tossene landsbygd ska tilldelas postadressen TOSSENE. Förvaltningen har utrett frågan i samråd med Posten som menar att de hittills inte kan tillstyrka förslaget då Tossene inte är ett väl avgränsat område. Efter en längre tids inaktivitet från förslagsställaren att inkomma med uppgifter avseende bl.a. avgränsning av området, berörda fastställda adresser i området och majoritetsbeslut från de boende i tänkt nytt postnummerområde, avser nu kommunen att avsluta ärendet. Representant för Tossene byalag är underrättad per telefon att kommunen avser att avsluta medborgarförslaget vid nästa kommunfullmäktige, då kriterierna inte är uppfyllda. Möjlighet finns att senare inkomma med ett nytt mer komplett medborgarförslag. Beskrivning av ärendet Byte eller återtagande av postortnamn kan ske om särskilda skäl föreligger. Ansökan om byte av postort kan bara göras av kommuner och postoperatörer. Det är väldigt viktigt att boende och företag som blir berörda står bakom en sådan ansökan. Följande förutsättningar ska gälla vid åter- eller nyinförande av postortnamn: Området som avses ska ha fastställda belägenhetsadresser som finns tillgängliga i Lantmäteriets register över belägenhetsadresser. Före ansökan ska kommunen inhämta och bifoga till ansökan yttrande från Institutet för språk och folkminnen. Den enhet inom kommunen som handlägger namnärenden ska ansöka om ändringen. Ansökan ska ha kommit Posten Meddelande, Postnummergruppen, Stockholm tillhanda senast den 1 mars. Beslut fattas omkring den 15 juni av Postnummerrådet. Vid eventuellt bifall träder ändringen i kraft första helgfria måndagen i mars påföljande år. Kriterier vid bedömning av ansökan: För att kunna införa ett ortnamn som postort ska det berörda området ha eller kunna tilldelas ett eget postnummer och normalt ligga inom ett adressblocksområde. Med adressblocksområde menas ett område som utgör ett sammanhållet utdelningsområde. Området ska ligga inom samma kommun och i möjligaste mån följa församlingsgränserna. Antal avlämningsställen bör inte understiga 150. Ändringar som föranleder att enskilda adressater och företag drabbas av postnummerändringen behandlas restriktivt. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(36)

267 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 78 Ansökan om ändring ska vara väl förankrad och ha acceptans hos berörda företag och privatpersoner. Ansökan om byte eller återtagande av postortnamn som innebär förändringar i utdelningsorganisation behandlas inte, sådan utredning initieras av postoperatör. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(36)

268 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/441 Sida 1(2) Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd Sammanfattning Tossene byalag föreslår i ett medborgarförslag från mars 2014 att boende på Tossene landsbygd ska tilldelas postadressen TOSSENE. Förvaltningen har utrett frågan i samråd med Posten som menar att de hittills inte kan tillstyrka förslaget då Tossene inte är ett väl avgränsat område. Efter en längre tids inaktivitet från förslagsställaren att inkomma med uppgifter avseende bl.a. avgränsning av området, berörda fastställda adresser i området och majoritetsbeslut från de boende i tänkt nytt postnummerområde, avser nu kommunen att avsluta ärendet. Representant för Tossene byalag är underrättad per telefon att kommunen avser att avsluta medborgarförslaget vid nästa kommunfullmäktige, då kriterierna inte är uppfyllda. Möjlighet finns att senare inkomma med ett nytt mer komplett medborgarförslag. Beskrivning av ärendet Byte eller återtagande av postortnamn kan ske om särskilda skäl föreligger. Ansökan om byte av postort kan bara göras av kommuner och postoperatörer. Det är väldigt viktigt att boende och företag som blir berörda står bakom en sådan ansökan. Följande förutsättningar ska gälla vid åter- eller nyinförande av postortnamn: Området som avses ska ha fastställda belägenhetsadresser som finns tillgängliga i Lantmäteriets register över belägenhetsadresser. Före ansökan ska kommunen inhämta och bifoga till ansökan yttrande från Institutet för språk och folkminnen. Den enhet inom kommunen som handlägger namnärenden ska ansöka om ändringen. Ansökan ska ha kommit Posten Meddelande, Postnummergruppen, Stockholm tillhanda senast den 1 mars. Beslut fattas omkring den 15 juni av Postnummerrådet. Vid eventuellt bifall träder ändringen i kraft första helgfria måndagen i mars påföljande år. Kriterier vid bedömning av ansökan: För att kunna införa ett ortnamn som postort ska det berörda området ha eller kunna tilldelas ett eget postnummer och normalt ligga inom ett adressblocksområde. Med adressblocksområde menas ett område som utgör ett sammanhållet utdelningsområde. Området ska ligga inom samma kommun och i möjligaste mån följa församlingsgränserna. Antal avlämningsställen bör inte understiga 150. Ändringar som föranleder att Sotenäs kommun Parkvägen 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

269 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2016/441 Sida 2(2) enskilda adressater och företag drabbas av postnummerändringen behandlas restriktivt. Ansökan om ändring ska vara väl förankrad och ha acceptans hos berörda företag och privatpersoner. Ansökan om byte eller återtagande av postortnamn som innebär förändringar i utdelningsorganisation behandlas inte, sådan utredning initieras av postoperatör. Konsekvensbeskrivning av ärendet Regelverk Post- och Telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för det svenska postnummersystemet. Alla postoperatörer ska ha tillgång till systemet. I Postlagen 2010: kap 2 står det Postnummersystemet: ett system av sifferserier som för postbefordringsändamål används för att dela in landet i postnummerområden. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Anna-Lena Höglund Administrativ chef Stefan Mellgren Mät- och kartsamordnare Skickas till Förslagsställaren Samhällsbyggnadsförvaltningen Mät- och kartsamordnare Kansliavdelningen Sotenäs kommun Parkvägen 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

270

271 Fossilfritt Sverige Fossilfritt Sotenäs Med den här motionen vill miljöpartiet de gröna i Sotenäs att Sotenäs aktivt deltar i initiativet fossilfritt Sverige. Vi vill att Sotenäs kommun deltar aktivt för att minska fossilberoendet lokalt i vår kommun och därmed bidra till en hållbar utveckling även globalt. Att arbeta med miljöfrågor och ta tag i nya utmaningar är både viktigt och intressant. Delvis för att vi som beslutsfattare och samhällsmedborgare har ansvar för att lämna över en god livsmiljö till kommande generationer. Och samtidigt står vi inför några av historiens största utmaningar, med ett förändrat klimat och de oberäkneliga effekterna det kan medföra. För människor, djur, natur och ekosystem. På hemsidan för Fossilfritt Sverige kan vi läsa: Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt. Initiativet är öppet för alla aktörer som ställer upp på den deklaration som tagits fram. De aktörer som deltar i initiativet delar uppfattningen om att världen måste bli fossilfri och att Sverige ska gå före i detta arbete. Genom deklarationen förbinder sig aktörerna också att kunna visa upp konkreta åtgärder för minskade utsläpp. I Sverige har vi en partiövergripande överenskommelse om energipolitiken Vi har flera miljömål som vi vill uppnå. Vi har utmaningar inom klimatområdet. Vi har utmaningar inom transport och trafikområdet. Vi har ett stort beroende av oljeprodukter inom bland annat transportsystemet. Trafiken påverkar klimatet genom sina utsläpp, och dessa bidrar till övergödning, buller, partiklar från vägslitage och hälsoeffekter. Hur transporter utvecklas är avgörande och behöver minska. Vilken form av bränsle som finns att tillgå och vilka typer av fordon och motorer som kommer att finnas är en avgörande utveckling som vi kan vara med och påverka. Ett sätt som kan komma att bidra är att vi aktivt arbetar dessa frågor på lokal nivå, för även om klimatfrågan är global, så är alla utsläpp lokala. Yrkande: att Sotenäs kommun aktivt deltar i initiativet fossilfritt Sverige. För Miljöpartiet de gröna i Sotenäs

272 Tina Ehn

273 Sotenäs kommun Kommunfullmäktige Motion om program för upprustning av våra tätorter Tätorterna i Sotenäs kommun har formats under flera hundra år. Det finns gott om små torg och öppna platser, trånga men pittoreska gator och gångvägar, planteringar, parker med mera som tillsammans gör det trivsamt att bo här eller att besöka oss. Vi har nu under en följd av år tvingats se att skötseln av dessa områden inte varit vad den borde. Tvärtom har mycket förfallit. Planteringar har tagits bort eller växt igen, sten har ersatts med asfalt, skadade träd och buskar har inte ersatts. Listan skulle kunna göras lång. Vi vill inte rikta kritik mot någon anställd eller nämnd men vi kan konstatera att kommunens olika tätorter nu är så slitna att en rejäl upprustning måste ske. Det är viktigt att en sådan upprustning sker planmässigt och i nära samarbete med tätortens innevånare (lokalsamhället). Det sistnämnda är särskilt viktigt dels för att ta vara på lokalkännedomen, dels för att skapa delaktighet och dels för att eventuellt kunna samfinansiera vissa åtgärder. Exempelvis borde våra innevånare få lämna förslag till olika förbättringar. Upprustningsprogrammet bör innehålla en plan över vad som ska utföras, när det kan utföras, möjlig finansiering och en lokalt förankrad prioritetsordning. Kommunfullmäktige har nyligen sagt ja till ett förslag från oss socialdemokrater som innebär att kommunen ska ta tillvara det engagemang som finns ute i lokalsamhället. Vårt förslag om ett lokalt förankrat program för upprustning av våra samhällen vore en bra början. Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta ett lokalt förankrat program för upprustning av våra tätorter i enlighet med vårt förslag. Britt Wall (s) Hilbert Eliasson (s) Lars-Erik Knutsson (s)

274 Motion - Handlingsplan för minskad tillförsel av mikroplatser i våra vattenmiljöer Mikroplaster är ett stort miljöproblem och därför måste kommuner samt företag och privatpersoner informeras om riskerna med dessa och försöka minimera spridning av mikroplatser i våra olika vattenmiljöer. De stora källorna till spridning av mikroplatser i naturen sker vid nedbrytning av marint skräp i form av plast, slitage från bildäck, samt plastgranulat från tex fotbollsplaner. Andra källor är syntetfiber från kläder som lösgöres vid tvätt. Även i en rad hygienartiklar finns tillsatser av plastkulor som exempelvis tandkräm. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att beskriva källorna till mikroplaster och föreslå åtgärder till att minska utsläppen. KIMO Sverige har tagit fram en handlingsplan mot utsläpp av mikroplaster från kommunala anläggningar och verksamheter, men ytterligare forskning och mätningar behövs för att vi skall nå framgång i arbetet av detta hot mot både människor och djur. Sotenäs kommun behöver inventera var källorna till utsläpp finns från kommunala anläggningar samt informera både hushåll och företag om hur vi gemensamt kan arbeta för att minimera utsläpp av mikroplatser. Sotenäs kommun har idag en aktiv roll i arbetet för ett renare hav genom sitt engagemang i flera organisationer samt arbetet genom Sotenäs Symbioscentrum. Även näringslivet visar ett stort miljöintresse genom återvinning av fiskeredskap mm. Kommunen är även Lead Partner i EU projektet Ren Kustlinje som arbetar för ett renare hav kring våra kuster och Nordsjön. Vi anser dock att en lokal handlingsplan är nödvändig mot mikroplasternas spridning i våra hav och vattendrag. Lämpligt att miljönämnden för mellersta Bohuslän kan leda detta strategiska och viktiga arbete mot en av vår tids allvarligare hot mot både liv och hälsa i framtiden. Vi yrkar därför att kommunen tar fram en handlingsplan mot spridning av mikroplatser. Kommunen bör här samverka med andra kommuner samt med RAMBO, Västvatten, KIMO och det lokala näringslivet. Sotenäs Eva Abrahamsson (M) Roland Mattsson (M) Kajsa Åkesson (M)

275 Motion förvärv av brygga i centrala Kungshamn Vi föreslår att Sotenäs kommun utreder möjligheten att förvärva Kungshamnsbryggan som löper under Smögenbron. Anledningen är behovet av nödvändig upprustning av denna omtyckta promenadväg. Vi kan konstatera att det idag finns ett antal brister både i säkerhet och trivsel i det aktuella området. Området innefattar även en lokal badplats som är uppskattad både av ortsbor och besökande. Badplatsen behöver en ordentlig översyn av såväl säkerhet som tillgänglighet. Undertecknade ser ett antal utvecklingsmöjligheter med ett förvärv av bryggan både ur rekreation och friskvårds aspekter. Vi ser framför oss hur man med sittplatser, några bord samt dekorationer kan uppnå en trivsam miljö nära centrum och Ringen. Det bör även utredas om ett antal båtplatser kan skapas vid en upprustning och ett övertagande av nämnda brygga. Vi yrkar härmed Att med hänvisning till ovanstående utreda möjligheten till ett förvärv av den aktuella bryggan i Kungshamns hamnområde, samt utreda möjliga båtplatser vid ett förvärv. Sotenäs Mats Abrahamsson (M) Roland Mattsson (M) Mikael Sternemar (L)