FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet /2239(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water (2014/2239(INI)) Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet Föredragande: Lynn Boylan PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE v /10 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water (2014/2239(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (dricksvattendirektivet) 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet) 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet 3, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner 4, med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2012 Strategi för att skydda Europas vattenresurser (COM(2012)0673), med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 mars 2014 om det europeiska medborgarinitiativet Vatten och sanitet är en mänsklig rättighet! Vatten är en samhällsnytta, inte en handelsvara! (COM(2014)0177) (nedan kallat meddelandet ), med beaktande av kommissionens rapport Sammanfattande rapport om kvaliteten på dricksvattnet i EU med en granskning av medlemsstaternas rapporter för perioden enligt direktiv 98/83/EG (COM(2014)0363), med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens ovannämnda meddelande av den 19 mars , med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 28 juli 2010 om den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet 6, med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen 7, med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om genomförandet av EU:s vattenlagstiftning, i väntan på ett nödvändigt övergripande synsätt på europeiska 1 EGT L 330, , s EGT L 327, , s EUT L 65, , s EUT L 94, , s. 1; 5 Ännu ej offentliggjort i EUT. 6 A/RES/64/ EUT C 9 E, , s. 33. PR\ doc 3/10 PE v01-00

4 vattenutmaningar 1, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för framställningar (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Initiativet Right2Water är det första europeiska medborgarinitiativet som uppfyller kraven i förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet och som har blivit föremål för en utfrågning i parlamentet efter att ha fått stöd från nästan 1,9 miljoner medborgare. B. Ett fullständigt förverkligande av den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet, något som fått FN:s erkännande och vunnit stort stöd i alla EU:s medlemsstater, är en livsnödvändighet, och god förvaltning av vattenresurserna spelar en avgörande roll för att kunna garantera hållbar vattenförvaltning och bevara världens naturkapital. C. Vattenförsörjningen är ett naturligt monopol och alla intäkter från vattenförvaltningscykeln bör återinvesteras i skyddet och förbättringen av vattentjänsterna. D. Det europeiska medborgarinitiativet inrättades som en mekanism för deltagande demokrati med målet att uppmuntra medborgarna att delta direkt i EU:s beslutsprocess. Det är ett utmärkt tillfälle för EU:s institutioner att återuppta kommunikationen med medborgarna. E. Eurobarometerundersökningar har under de senaste åren gång på gång visat att EUmedborgarna har ett mycket lågt förtroende för EU. Det europeiska medborgarinitiativet som ett instrument för deltagande demokrati 1. Europaparlamentet anser att medborgarinitiativet är en unik demokratisk mekanism som har stora möjligheter att bidra till att överbrygga klyftan mellan europeiska och nationella sociala rörelser och rörelser inom det civila samhället, och att främja deltagande demokrati på EU-nivå. 2. Europaparlamentet välkomnar att stödet från nästan 1,9 miljoner EU-medborgare för detta medborgarinitiativ har påverkat kommissionens beslut att undanta tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet från koncessionsdirektivet. 3. Europaparlamentet beklagar den låga ambitionsnivån i meddelandet och att man endast upprepar gamla åtaganden. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med det primära målet i det europeiska medborgarinitiativet Right2Water, lägga fram lagstiftningsförslag inklusive en eventuell översyn av vattendirektivet och dricksvattendirektivet som 1 EUT C 349 E, , s. 9. PE v /10 PR\ doc

5 erkänner den allmänna tillgången till vatten och den mänskliga rättigheten till vatten, och beklagar att detta ännu inte har gjorts. Parlamentet anser att medborgarinitiativet kommer att förlora sin trovärdighet som demokratisk mekanism i medborgarnas ögon om kommissionen inte gör detta. Rätten till vatten och sanitet 5. Europaparlamentet påminner om att FN fastställer att den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet ger alla rätt till vatten, för personligt bruk och hushållsbruk, som är säkert, fysiskt tillgängligt, prismässigt överkomligt, tillräckligt och acceptabelt. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna betydelsen av den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet och till vatten som en kollektiv nyttighet av grundläggande värde för alla unionsmedborgare. Parlamentet oroas över att allt fler får svårt att betala sina vattenräkningar och att vatten till ett överkomligt pris håller på att bli ett allt större problem. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med bristen på tillgängliga uppgifter om frågor som rör vattenfattigdom, bl.a. tillgång och överkomliga priser. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa offentliga vattenbolag i EU utan nödvändigt kapital att få tillgång till tillgänglig EU-finansiering och långsiktiga lån med fördelaktig ränta, särskilt för att tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet även ska nå den fattiga delen av befolkningen. 9. Europaparlamentet betonar att stödet för medborgarinitiativet Right2Water och dess mål ytterligare har bekräftats av det faktum att så många medborgare i länder som Tyskland, Grekland, Italien och Irland har uttalat sig i vattenfrågan och om äganderätten och försörjningen. Vattentjänster och den inre marknaden 10. Europaparlamentet konstaterar att en eventuell liberalisering eller faktisk liberalisering av vattentjänster orsakat stor oro för medborgarna i länder runt om i hela EU, bl.a. Spanien, Portugal, Grekland, Irland, Tyskland och Italien. 11. Europaparlamentet noterar den växande trenden mot en återkommunalisering av vattentjänsterna i flera medlemsstater, bl.a. Frankrike och Tyskland. 12. Europaparlamentet betonar att tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet bör undantas från handelsavtal som EU förhandlar om, och uppmanar med kraft kommissionen att bevilja ett rättsligt bindande undantag för vattentjänster i de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar samt tjänstehandelsavtalet. 13. Europaparlamentet erkänner att vatten inte är en handelsvara utan en kollektiv nyttighet som är nödvändig för människans överlevnad och värdighet, vilket anges i PR\ doc 5/10 PE v01-00

6 vattendirektivet, och uppmanar kommissionen därför att permanent undanta vatten och sanitet från reglerna om den inre marknaden, eftersom tillhandahållandet av vattentjänster är ett naturligt monopol. 14. Europaparlamentet uppmärksammar de framgångsrika partnerskapen mellan offentliga aktörer för utbyte av bästa praxis inom vattenförsörjning och uppmanar kommissionen därför att främja denna form av icke vinstdrivande samarbete mellan vattenleverantörer samt välkomnar att kommissionen i meddelandet för första gången erkänner betydelsen av partnerskap mellan offentliga aktörer. 15. Europaparlamentet välkomnar vissa kommuners framgångsrika satsningar, exempelvis i Paris, på att öka allmänhetens deltagande när det gäller att förbättra vattenförsörjningstjänsterna och skydda vattenresurserna, och påminner om att lokala institutioner är mest lämpade att fatta beslut om förvaltningen av vattenresurser. 16. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta politiska åtgärder, som att inrätta solidaritetsfonder för vatten till stöd för människor som inte har råd med tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet. 17. Europaparlamentet uttrycker oro över att man, som ett tvångsmedel, i vissa medlemsstater nekar missgynnade och utsatta befolkningsgrupper, såsom romer, tillgång till vatten och sanitet. 18. Europaparlamentet uppmuntrar vattenbolagen att återinvestera sina ekonomiska vinster från vattenförvaltningscykeln i underhållet och förbättringen av vattentjänster och i skyddet av vattenresurser. 19. Europaparlamentet uppmanar därför till ökad insyn bland vattenoperatörer, särskilt genom att utveckla en offentlig förvaltningskod för vattenbolag i EU. EU:s utvecklingspolitik för vatten 20. Europaparlamentet betonar att allmän tillgång till vatten och sanitet till fullo bör ingå i EU:s utvecklingspolitik genom att man främjar partnerskap mellan offentliga aktörer som baseras på ideella principer och solidaritet mellan vattenleverantörer och arbetstagare inom vattensektorn i olika länder. 21. Europaparlamentet betonar att det fortfarande är en miljard människor som dricker obehandlat vatten trots att framsteg har gjorts för att uppfylla millennieutvecklingsmålet för säkert dricksvatten, och att sanitetsmålet är långt ifrån uppnått. 22. Europaparlamentet påminner om att Världshälsoorganisationen har uppgivit att liter om dagen per person är optimalt, och att liter vatten behövs för att tillgodose de mest grundläggande behoven och för att få hälsorisker ska uppstå. 23. Europaparlamentet berömmer vissa vattenleverantörer som låter en procentandel av sin årsomsättning gå till partnerskap i utvecklingsländerna, och uppmanar medlemsstaterna och EU att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att upprätta sådana partnerskap. PE v /10 PR\ doc

7 24. Europaparlamentet välkomnar det starka stöd som finns i hela EU för FN-resolutionen om att erkänna tillgången till rent vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. 25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\ doc 7/10 PE v01-00

8 MOTIVERING Från den 1 april 2012 har medborgarinitiativet funnits tillgängligt som en ny mekanism för deltagande demokrati. Kommissionen hade sagt att de ville att invånarna skulle spela en mer aktiv roll i den europeiska politiska processen och att detta unika instrument hade utarbetats för att EU:s medborgare skulle ha möjlighet att direkt påverka och utforma den europeiska politiska agendan. Enligt reglerna för medborgarinitiativ måste ett medborgarinitiativ ha minst en miljon underskrifter från minst 7 medlemsstater för att det ska godkännas. Det europeiska medborgarinitiativet Vatten och sanitet är en mänsklig rättighet! Vatten är en samhällsnytta, inte en handelsvara!, som brukar kallasright2water godkändes med över 1,6 miljoner underskrifter när det lämnades in, och har därefter fått nästan ytterligare underskrifter. Det lyckades få underskrifter från samtliga medlemsstater (varav 13 passerade kvoten) och blev därmed det första framgångsrika europeiska medborgarinitiativet. De viktigaste målen i medborgarinitiativet Right2water är följande: EU:s institutioner och medlemsstater ska vara skyldiga att trygga alla invånares rätt till vatten och sanitet. Vattenförsörjningen och förvaltningen av vattenresurser ska inte omfattas av reglerna om den inre marknaden,och, vattentjänster ska undantas från liberalisering. EU ska öka sina insatser för att åstadkomma allmän tillgång till vatten och sanitet. Som ett tydligt tecken på den breda uppslutningen bakom och betydelsen av den mänskliga rättigheten till vatten uttryckte fyra av fem kandidater till posten som kommissionens ordförande inför valet till Europaparlamentet i maj 2014, sitt stöd för medborgarinitiativet Right2Water, inklusive den kandidat som sedan valdes, Jean-Claude Juncker. Kommissionen utfärdade sitt officiella svar på det första framgångsrika medborgarinitiativet i mars Det finns vissa positiva uttalanden i meddelandet som bör välkomnas, bland annat följande: Vatten är ingen handelsvara. Det är vanligtvis lokala myndigheter, som befinner sig närmast medborgarna, som ska ansvara för att tillhandahålla vattentjänster. Tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet ska undantas från koncessionsdirektivet. Generellt sett ansåg dock organisatörerna bakom medborgarinitiativet att kommissionens vaga reaktion var en stor besvikelse. Det tar inte upp undertecknarnas viktiga krav på åtaganden om lagstiftning som erkänner den mänskliga rättigheten till vatten, något som inte endast rör den mänskliga rättigheten till vatten utan också integriteten hos själva mekanismen för PE v /10 PR\ doc

9 medborgarinitiativet. Dessutom är man besviken på kommissionens svar eftersom det saknas garantier från kommissionen om att undanta tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet från handelsavtal, såsom det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, det saknas garantier för att förhindra en fortsatt liberalisering av tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet. Den mänskliga rättigheten till vatten I sin allmänna kommentar nr 15 beskriver FN räckvidden för denna rättighet till vatten och klargör vad som menas med tillräckligt, säkert, acceptabelt, fysiskt tillgängligt vatten till överkomligt pris för personligt bruk och hushållsbruk. En av dessa viktiga aspekter vatten till ett överkomligt pris betyder att ingen enskild person eller grupp bör nekas tillgång till säkert dricksvatten för att de inte har råd. Dessa kriterier understryker också att kostnadstäckning inte bör bli ett hinder i tillgången till säkert dricksvatten och sanitet, särskilt inte för den fattiga delen av befolkningen. Det har dessutom rekommenderats att 3 % av ett hushålls inkomster bör betraktas som ett tak för eventuella vattenavgifter. Världshälsoorganisationen har rekommenderat att mellan 50 och 100 liter vatten per person och dag krävs för att se till att de mest grundläggande behoven tillgodoses och få hälsorisker uppstår. Visserligen utgör liter per person och dag ett minimum, men denna mängd medför hälsorisker eftersom den anses otillräcklig för att tillgodose grundläggande hygienoch vattenkonsumtionsbehov. Vidare kan också den rekommenderade mängden liter per person och dag vara otillräcklig för vissa grupper såsom gravida, personer med hiv/aids och ammande mödrar. Vattentjänster och den inre marknaden Kommissionen har angett att den måste vara neutral i förhållande till nationella beslut om äganderätten till vatten, men å andra sidan ingår den i trojkan som har eftersträvad privatisering av vattentjänster i programländerna. Med tanke på hur unikt vatten är och på det naturliga monopolet som skapas genom vattenförsörjningen och vattnets nödvändighet för människans överlevnad och hälsa måste kommissionen förstå den massiva oro som Europas medborgare känner inför kommissionens hantering av vatten och vattentjänster. Hittills har kommissionen oftast föredragit en strategi som baseras på konkurrens och en marknadsbaserad strategi som har gått mot en liberalisering av tjänster i anslutning till vattenförsörjning och sanitet i stället för en rättighetsbaserad strategi som erkänner de offentliga tjänsternas roll. Den massiva mobiliseringen av EU-medborgare kring kampanjen Right2Water speglar rörelserna i de enskilda medlemsstaterna. I länder som Irland, Grekland, Italien, Tyskland och Spanien har äganderätten till vatten och vattenförvaltningen engagerat många invånare under PR\ doc 9/10 PE v01-00

10 de senaste åren. Samtidigt som medvetenheten och mobiliseringen har ökat finns det en växande trend i Europa mot en återkommunalisering av vattentjänster, vanligtvis efter missnöje med eller dåliga erfarenheter av privata modeller och liberaliseringsmodeller av vattenförvaltningen. Privata modeller är visserligen ovanliga, men de som finns medför sällan lägre priser, ökade investeringar eller tillräcklig ansvarsskyldighet. Växande kritik från allmänhetens sida mot denna modell har gjort att exempelvis Berlin valt att följa Parismodellen och dess offentliga bolag Eau de Paris, och återkommunaliserat vattentjänsterna. Med tanke på det naturliga monopol som skapas genom vattenförsörjningen är den absolut största majoriteten av vattenleverantörerna både i Europa och internationellt offentliga vattenbolag, vilket betyder att det finns en mycket stor expertis och erfarenhet att luta sig mot. Allt fler offentliga vattenbolag har inlett så kallade partnerskap mellan offentliga aktörer dvs. åtaganden om samarbete till en rimlig kostnad mellan två eller flera offentliga myndigheter i syfte att förbättra kapaciteten genom ett utbyte av kunskaper och bästa praxis på följande områden: tekniskt bistånd, utbildning och utveckling av mänskliga resurser, finansiering av vattenresurser, effektivt och förbättrat deltagande från allmänhetens sida. Det är glädjande att kommissionen i sitt officiella svar på medborgarinitiativet Right2Water för första gången erkänner betydelsen av partnerskap mellan offentliga aktörer. PE v /10 PR\ doc