Kommunstyrelsen. kallas härmed till sammanträde måndagen den 23 april 2018 kl. 10:00 i fullmäktigesalen, Rådhuset. Fred Nilsson ordförande KALLELSE

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde måndagen den 23 april 2018 kl. 10:00 i fullmäktigesalen, Rådhuset. Hålltider för sammanträdet Upprop Ärendegenomgång Beslut Föredragningslista 1. Val av justerare 2. Framtida drift av Härnösand Hästsportarena 3. Drift av ridskola Fred Nilsson ordförande

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Dnr KS/ KOMMUNSTYRELSEN Anna Bostedt, Kommunstyrelsen Framtida drift av Härnösand Hästsportarena Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att uppdra åt kommundirektören att överklaga förvaltningsrättens beslut. Beskrivning av ärendet Förvaltningsrätten i Falun har i dom den 6 april 2018, mål nr , upphävt kommunfullmäktiges beslut den 20 maj 2017 att kommunen ska bedriva ridskoleverksamhet tills vidare. Förvaltningsrättens dom är intressant, mest påtagligt när det gäller frågan om ridskoleverksamheten ska anses utgöra näringsverksamhet i kommunallagens mening. En rättslig prövning i kammarrätten är av värde oavsett utgången i målet då förvaltningsrättens dom inte är tydlig och dessutom möjligen motstridig. Det är oklart vilka slutsatser som kan dras av förvaltningsrättens dom i förhållande till kommuners möjlighet generellt att understödja eller driva fritidsaktiviteter av olika slag, såsom simskolor, musik- och kulturskolor samt drift av slalombacke. Detta kan skapa en osäkerhet och möjligen obefogad restriktivitet i kommunen vid hanteringen av föreningsstöd framöver. Kammarrättsdomar är prejudicerande. Även om kammarrätten vid sakprövning skulle avslå överklagandet kan domen ge tydligare vägledning avseende gränsen för den kommunala kompetensen på detta område både för Härnösand och andra kommuner. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår utifrån ovanstående att domen överklagas. Beslutsunderlag Dom Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet Kommunfullmäktige Härnösand Hästsportarena Utlåtande från advokatbyrå Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

3 Härnösands kommun KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Sida 2(2) Kommunfullmäktiges beslut Sofia Pettersson Kommundirektör Anna Bostedt Kanslichef

4

5

6

7

8

9

10

11 Förvaltningsrättens dom angående ridskola i kommunal drift 1. Bakgrund och uppdragsbeskrivning Förvaltningsrätten i Falun har i dom den 6 april 2018, mål nr , upphävt kommunstyrelsens beslut den 29 maj 2017 att kommunen ska bedriva ridskoleverksamhet tills vidare. Vi har av Härnösands kommun blivit ombedda att göra en rättslig bedömning avseende domen och dess konsekvenser samt möjligheten att vinna framgång med ett överklagande. 2. Förvaltningsrättens domskäl i korthet Inledningsvis ska konstateras att lagligheten i kommunens ägande och drift av Härnösand Hästsportarena inte är ifrågasatt i målet. Målet är begränsat till frågan om det omfattas av den kommunala kompetensen att bedriva egen ridskoleverksamhet. Förvaltningsrätten har i domskälen refererat till en kammarrättsdom från I kammarrättsdomen har den ideella föreningen Friskis & Svettis IF i Haninge betraktats som näringsidkare i kommunalrättslig mening eftersom föreningen tillhandahåller friskvårdsverksamhet i konkurrens med andra näringsidkare. Kommunen hade i det aktuella fallet lämnat ett riktat stöd i form av ett borgensåtagande till Friskis & Svettis, vilket av kammarrätten ansågs strida mot det kommunalrättsliga förbudet mot individuellt riktat stöd till näringsidkare, 2 kap. 8 kommunallagen (1991:900). Vidare konstaterar förvaltningsrätten allmänt att ridskoleverksamhet är en del av idrottsrörelsen och därmed under vissa förutsättningar kan ges stöd inom ramen för en kommuns allmänna kompetens. Förvaltningsrätten gör därefter en bedömning av vilken typ av verksamhet drift av ridskola ska anses vara. Förvaltningsrätten gör uttryckligen en vid tolkning av begreppet näringsverksamhet och finner, med hänvisning till att ridskoleverksamhet ligger utanför kommunens kärnverksamhet och att ridskoleverksamhet även bedrivs av privata aktörer, att kommunen får anses bedriva näringsverksamhet. För att en kommun ska få bedriva näringsverksamhet krävs bl.a. att det är fråga om en allmännyttig tjänst, dvs. sedvanlig kommunal affärsverksamhet såsom bostadsföretag, kollektivtrafik, energiförsörjning, tillhandahållande av idrottsanläggningar m.m. Förvaltningsrätten finner att ridskoleundervisning inte utgör någon sådan allmännyttig tjänst. LEGAL# v2 Sammanfattningsvis finner domstolen att kommunen genom ridskoleverksamheten bedriver näringsverksamhet som inte är allmännyttig, vilket strider mot 2 kap. 7 kommunallagen (1991:900).

12 2(4) 3. Bedömning Av avgörande betydelse för utgången i målet är i vilken mån ridskoleverksamheten ska anses utgöra näringsverksamhet. Förvaltningsrätten har därvid tydligt tagit intryck av ovan nämnda kammarrättsdom avseende Friskis & Svettis. Jämförelsen mellan situationen i kammarrättsdomen och de nu aktuella omständigheterna haltar dock betänkligt. Friskis & Svettis verkar på en utpräglat konkurrensutsatt marknad där liknande tjänster tillhandahålls av gymkedjor och andra privata aktörer vars verksamhet är självbärande och vinstdrivande. Till skillnad från vad som vanligtvis är fallet för ridskolor och idrottsverksamhet i övrigt är den typ av verksamhet som Friskis & Svettis bedriver inte beroende av stödåtgärder från det allmänna. Att Friskis & Svettis anses bedriva näringsverksamhet i kommunalrättslig mening i enlighet med kammarrättens dom är därför en rimlig bedömning, särskilt mot bakgrund av att det i det fallet var fråga om tillämpning av det närmast totala förbudet för kommuner att lämna individuellt riktat stöd. Kammarrättsdomen kan emellertid inte tas till intäkt för att även ridskoleverksamhet ska betraktas som näringsverksamhet. Omständigheterna är för avvikande och det rör sig om tillämpning av olika bestämmelser med olika syften. Förvaltningsrätten har uttryckligen tagit fasta på att det nu är fråga om verksamhet som ligger utanför kommuners kärnverksamhet och att ridskola bedrivs även av andra aktörer, samt angett att dessa omständigheter motiverar en vid tolkning av begreppet näringsverksamhet. I vilken mån det rör sig om kommuners kärnverksamhet är dock enligt vår bedömning knappast relevant för bedömningen i den här delen (däremot möjligen för nästa led i bedömningen dvs. om näringsverksamheten är kompetensenlig). Vidare är hänvisningen till konkurrenssituationen med andra ridskolor, som till synes görs i analogi med ovan nämnda kammarrättsdom, befogad endast om man därvid menar att andra ridskolor är näringsidkare, vilket är en ytterst tveksam utgångspunkt som väsentligt försvårar kommuners möjlighet att stödja ridskolor och enskilda idrottsföreningar i övrigt. Det finns således enligt vår bedömning inte skäl att göra en vid tolkning av det kommunalrättsliga begreppet näringsverksamhet i det här fallet. Vi delar inte heller förvaltningsrättens bedömning att ridskoleverksamhet utgör näringsverksamhet i kommunallagens mening. Detta oavsett om sådan verksamhet bedrivs i privat eller kommunal regi. Även om det inte framgår uttryckligen av förvaltningsrättens dom förefaller det vara just den omständigheten att ridskolan bedrivs i kommunal regi som gör att verksamheten ska kategoriseras som näringsverksamhet. Något som talar för det är att förvaltningsrätten inledningsvis i sin bedömning anger att det ingår i den kommunala kompetensen att ge ekonomiskt stöd till ridskolor. Om ridskoleverksamhet (i privat regi) ska anses utgöra näringsverksamhet kan emellertid sådant stöd endast ges undantagsvis (vid synnerliga skäl ). Enligt vår bedömning finns det inte fog för att göra åtskillnad mellan ridskolor i privat respektive kommunal regi när det gäller frågan om huruvida verksamheten ska klassificeras som näringsverksamhet. En alternativ, men mindre trolig, tolkning av förvaltningsrättens dom är att ridskoleverksamhet ska anses utgöra näringsverksamhet oavsett om ridskolan bedrivs i privat eller kommunal regi. Detta skulle i så fall, med hänsyn till förbudet mot individuellt riktat stöd till näringsidkare, väsentligt försvåra kommunens möjlighet att ekonomiskt stödja ridskolan framöver, vilket torde vara nödvändigt om kommunen till följd av förvaltningsrättens dom skulle frånhända sig verksamheten till privat aktör. Vidare, om ridskoleverksamhet generellt ska anses utgöra näringsverksamhet väcks frågan vilka andra delar av idrottsrörelsen och övriga mer eller mindre ideella verksamhetsutövare som ska anses utgöra näringsidkare och därmed möjligen inte längre kan understödjas av kommunen.

13 3(4) Om ridskoleverksamhet ändå (i vart fall i kommunal regi) ska anses utgöra näringsverksamhet i enlighet med förvaltningsrättens dom finns anledning att beakta i vilken mån det kan anses vara fråga om en allmännyttig tjänst. Förvaltningsdomstolens bedömning i den delen, att ridskoleverksamhet inte är en allmännyttig tjänst, är visserligen inte orimlig men inte heller självklar. I denna del kan framhållas att även normalt kompetensstridig näringsverksamhet som drivs av kommuner kan accepteras genom s.k. anknytningskompetens. Typiska exempel är caférörelse i en kommunal simhall, försäljning av plantskoleväxter från stadsträdgårdar samt stuveriverksamhet i kommunägda hamnar, där näringsverksamheten visserligen som utgångspunkt är kompetensstridig men som ändå, genom dess nära och naturliga samband med den kompetensenliga huvudverksamheten, ändå kan accepteras. I rättspraxis har även accepterats konsultverksamhet i brandskyddsfrågor som bedrivits av brand- och civilförsvarsnämnd. För att anknytningskompetens ska komma ifråga krävs dock att den kompetensstridiga verksamheten är av begränsad omfattning. Enligt vår bedömning kan övervägas om ridskolan har ett sådant naturligt och nära samband med den kompetensenliga ridanläggningen att ridskolan i vart fall ska anses vara kompetensenlig genom anknytningskompetens. Förvaltningsrätten har emellertid inte ens berört frågan om anknytningskompetens, utan stannat vid att ridskoleverksamhet faller utanför sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Förvaltningsrättens dom ger således inte uttryck för en tillräckligt djuplodande analys i den här delen. Förvaltningsrätten bortser här också helt från bakgrunden till den uppkomna situationen, dvs. att kommunens övertagande skedde till undvikande av omfattande kapitalförstöring och nedläggning av ridskoleverksamheten och dessutom på begäran av de dåvarande verksamhetsutövarna. När det privata initiativet viker eller faller bort på ett visst serviceområde som normalt hanteras av den privata sfären anses utrymmet för tillåtna kommunala åtgärder utökas, i vart fall när det gäller tillåtligheten av att understödja enskilda näringsidkare. På motsvarande vis finns enligt vår bedömning fog för att anse att en kommun får fortsätta bedriva en för kommunen angelägen fritidsverksamhet så länge det finns anledning att anta att något annat skulle äventyra verksamheten och gjorda investeringar. Om ridskoleverksamhet ska anses utgöra näringsverksamhet som inte är allmännyttig kan ifrågasättas om även andra ofta kommundriva fritidsverksamheter kan anses vara kompetensenliga, såsom simskolor, musik- och kulturskolor m.m., dvs. verksamheter som inte självklart faller inom den kommunala kärnverksamheten och som avser tjänster som även tillhandahålls av privata aktörer. Att sådana verksamheter skulle vara kompetensstridiga är en mycket långtgående slutsats som skulle få mycket stora konsekvenser, men får ändå anses vara konsekvent med förvaltningsrättens sätt att resonera. 4. Sammanfattning och slutsats Vi bedömer att förvaltningsrättens dom kan ifrågasättas på ett flertal avgörande punkter, mest påtagligt när det gäller frågan om ridskoleverksamheten ska anses utgöra näringsverksamhet i kommunallagens mening. Möjligheten att vinna framgång med ett överklagande bedömer vi därför som relativt stor. Eftersom frågan om tillåtlighet av kommundrivna idrottsverksamheter såvitt känt inte tidigare prövats i högre rätt torde målet vara av prejudicerande intresse. Det talar för att kammarrätten i vart fall skulle meddela prövningstillstånd och således ta upp målet till saklig prövning.

14 4(4) En rättslig prövning i kammarrätten torde vara av värde för kommunen oavsett utgången i målet. Förvaltningsrättens domskäl är inte övertygande och dessutom möjligen motstridiga. Det är oklart vilka slutsatser som kan dras av förvaltningsrättens dom i förhållande till kommuners möjlighet generellt att understödja eller driva fritidsaktiviteter av olika slag. Detta kan skapa en osäkerhet och möjligen obefogad restriktivitet hos kommunen vid hanteringen av dylika frågor framöver. Kammarrättsdomar är prejudicerande. Även om kammarrätten vid sakprövning skulle avslå överklagandet kan domen ge tydligare vägledning avseende gränsen för den kommunala kompetensen på detta område. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de praktiska svårigheter och ekonomiska risker som är förknippade med att kommunen frånhänder sig ridskoleverksamheten till följd av förvaltningsrättsdomen är vår starka rekommendation att överklaga till kammarrätten. Stockholm den 13 april 2018 MANNHEIMER SWARTLING ADVOKATBYRÅ

15 Från: Persson Germund Till: Anna Bostedt Ärende: SV: Funderingar kring dom i överklagan Datum: den 20 april :27:24 Hej. Jag är något frågande inför förvaltningsrättens dom. För om kommunen har kompetens inom ett område kan det regelmässigt betyda att man antingen får bedriva verksamheten själv eller att man får stödja den om någon annan nu bedriver den. Dock måste man vid stöd/bidrag se upp så att man inte individuellt gynnar något enskilt företag på ett otillåtet sätt (se 2 kap. 8 KL). Men om det handlar om stöd till föreningslivet brukar det inte vara något problem eftersom ideella föreningar som huvudregel inte bedriver näringsverksamhet (även om det finns undantag). Men om det är OK att stödja en ridklubb ekonomiskt, vilket förvaltningsrätten ser ut att tycka, blir det märkligt om verksamheten i kommunal regi skulle anses utgöra näringsverksamhet. Det finns som jag ser det inte heller någon riktigt djup analys av frågan från förvaltningsrättens sida. Den verkar mera utgå från att det inte är en kärnverksamhet hur man nu kommit fram till det och att verksamheten även bedrivs av privata aktörer. Men frågan är som jag ser det i så fall vilka andra aktörer som finns. För om de andra aktörerna är ridklubbar eller motsvarande, som inte bedriver näringsverksamhet, så blir det svårt att av det skälet komma fram till att motsvarande kommunal verksamhet skulle vara det. Det är väl ändå knappast en verksamhet som hör till det egentliga näringslivet, som det brukar uttryckas i den kommunalrättsliga litteraturen. Det viktiga brukar i de här sammanhangen snarast vara vad som är det kommunala syftet/ändamålet med verksamheten och hur den finansieras. Jag tycker att nämnden har fångat detta väl med att driften innebär ett kommunalt främjande av idrotts- och fritidsverksamhet, att ridskoleverksamheten är ett allmänt intresse och står till allmänhetens förfogande. Man kan tillföra saken både snävt juridiska och mera politiska synpunkter. Det är också centralt att skriva ett ev. överklagande i förhållande till förvaltningsrättens dom. Och då är väl huvudfrågan att argumentera för att det inte är fråga om näringsverksamhet. Men även om kammarrätten av någon anledning skulle anse att verksamheten utgör näringsverksamhet, så är en sådan tillåten enligt 2 kap. 7 KL, om verksamheten drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna. Förvaltningsrätten har för all del varit inne även på detta, men kommit fram till att ridskola inte kan anses vara en allmännyttig tjänst. Detta låter minst sagt konstigt. Man verkar här göra en mitt tycke konstig tolkning av det som Lindquist m.fl. skriver i boken Kommunala befogenheter. Men slutsatsen blir än mer konstig om man betänker att Lindquist m.fl. beskriver traditionell, godtagbar kommunal affärsverksamhet. Utan att vara helt insatt i ridskolebranschen skulle jag föreställa mig att aktörerna här i huvudsak utgörs av föreningar/klubbar med betydande inslag av ideell verksamhet, dvs. det är knappast något som kan anses tillhöra det egentliga näringslivet (till skillnad kanske mot travverksamhet). För det är nog mycket knepigt att ge sig in på det egentliga näringslivets område. Det är väl också så att det ansetts vara kompetensenligt för kommuner att engagera sig i idrottsarenor och olika fritids- och nöjesanläggningar. Har inte kunnat hitta någon riktigt vägledande rättspraxis när det gäller just ridanläggningar och ridskoleverksamhet. Det kan i sig vara ett skäl för prövningstillstånd. Ett annat skäl är förstås att det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till. Jag anser följaktligen att ni bör överklaga domen, som jag anser är felaktig. För att kammarrätten ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Här bör det gå att argumentera dels för att det är av vikt för rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eftersom det saknas

16 klargörande rättspraxis om kommunal drift av ridskoleverksamhet och överhuvudtaget om kommunalt engagemang i ridanläggningar, dels för att det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som kammarrätten har kommit till (och i den delen är det väl det som man kan anföra i sakfrågan som också kan ligga till grund för detta påstående). I sak kan överklagandet innehålla t.ex. ett yrkande att kammarrätten med ändring av förvaltningsrättens dom ska lämna klagandenas överklagande utan bifall och sedan en argumentation i första hand om att det inte är fråga om någon näringsverksamhet (om det nu går att hitta bra argument för denna ståndpunkt men det skulle kunna vara att det här är en verksamhet som typiskt sett bedrivs av föreningslivet och inte näringslivet, vad syftet med verksamheten är från kommunal synvinkel och hur verksamheten finansieras), men i andra hand också att om kammarrätten ändå skulle anse att fråga är om näringsverksamhet, att det handlar om sådan traditionell verksamhet/näringsverksamhet som kommunerna av hävd anses ha befogenhet att driva, att den går ut just på att tillhandahålla allmännyttiga tjänster (inom ramen för idrotts- och fritidssektorn) till kommunmedlemmarna och att den inte har något vinstsyfte. För om ni inte överklagar och får rätt, så är väl frågan om det går att ha kvar driften i kommunal regi. Det litet märkliga med laglighetsprövningen är ju att om beslutet att låta driften kvarstå i egen regi upphävs, så finns ändå inget annat beslut (antar jag) om driften. Och beroende på vilka äldre beslut som finns och hur de är formulerade, är det inte givet att något alls skulle hända. Samtidigt blir det inte tillfredsställande (juridiskt) att ha kvar en driftsform som förvaltningsrätten inte anser godtagbar. Så frågan är väl om alternativa driftsformer i så fall skulle behöva övervägas. Men jag tycker, från strikt juridiska utgångspunkter, att det finns skäl att överklaga. Hoppas dessa synpunkter kan vara till någon vägledning för era fortsatta överväganden. Med vänliga hälsningar /Germund Persson Germund Persson Chefsjurist/Chief Legal Officer Avd för Juridik/Legal Affairs Division Sveriges Kommuner och Landsting/SALAR Hornsgatan Stockholm Från: Anna Bostedt [mailto:anna.bostedt@harnosand.se] Skickat: den 20 april :55 Till: Persson Germund <Germund.Persson@skl.se> Ämne: SV: Funderingar kring dom i överklagan Hej! Här kommer den samt beslutet från Kommunfullmäktige. Hälsningar

17 Anna Från: Persson Germund Skickat: den 19 april :28 Till: Anna Bostedt Ämne: SV: Funderingar kring dom i överklagan Hej. Du kan skicka domen till mig, så kan jag göra en första bedömning. Med vänliga hälsningar /Germund Persson Germund Persson Chefsjurist/Chief Legal Officer Avd för Juridik/Legal Affairs Division Sveriges Kommuner och Landsting/SALAR Hornsgatan Stockholm Från: Anna Bostedt [mailto:anna.bostedt@harnosand.se] Skickat: den 17 april :36 Till: Persson Germund <Germund.Persson@skl.se> Ämne: Funderingar kring dom i överklagan Hej Germund! Jag vet inte om du är rätt person att hjälpa mig om inte så kanske du kan vidarebefordra till rätt person. Vi har några funderingar kring en dom som fallit över ett överklagat beslut i kommunfullmäktige hos oss och skulle behöva få lite råd och stöd i hur vi ska tolka domen, vilka konskevenser domen ev kan medföra framöver samt om vi bör agera på något sätt. Tacksam för snabb återkoppling då tiden för överklagan är knapp. Med vänlig hälsning Anna Bostedt Kanslichef Härnösands kommun Telefon: +46 (0) Mobil: +46 (0) Växel: +46 (0) Postadress: Härnösands kommun Härnösand

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Kommunfullmäktige 88 Dnr Framtida drift av Härnösand Hästsportarena Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att driften av ridskolan ska kvarstå i kommunal regi. Yttranden I ärendet yttrar sig Fred Nilsson (S), Anders Gäfvert (M), Karin Frejarö (MP), Eva Olstedt-Lundgren (L), Ingemar Wiklander (KD), Leif Jonsson (M), Jeff Forsell (MP), Martin Neldén (V), Göran Virén Sjögren (M), Sven Westerlund (C), Björn Nordling (S), Lars-Edvin Lundgren (SD), Christina Lindberg (C), Lennart Bolander (M), Ida Skogström (M), Margareta Tjärnlund (M) Yrkanden Fred Nilsson (S) yrkar bifall till liggande förslag. I yrkandet instämmer Jeff Forsell (MP), Martin Neldén (V) och Björn Nordling (S) Anders Gäfvert (M) yrkar att driften av ridskolan ska övergå i föreningsdrift. I yrkandet instämmer Eva Olstedt-Lundgren (L), Ingemar Wiklander (KD), Leif Jonsson (M), Göran Virén Sjögren (M), Sven Westerlund (C), Lars- Edvin Lundgren (SD), Christina Lindberg (C), Lennart Bolander (M), Ida Skogström (M) och Margareta Tjärnlund (M). Propositionsordning Ordförande finner att det föreligger två förslag till beslut, liggande förslag samt ett yrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande frågar om kommunfullmäktige avser att besluta i enlighet med liggande förslag. Ordförande frågar sedan om kommunfullmäktige avser att besluta i enlighet med yrkande från Anders Gäfvert (M). Ordförande finner att kommunfullmäktige har beslutat i enlighet med liggande förslag. Votering begärs och verkställs. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Kommunfullmäktige 88 forts Votering och utfall Ordförande ställer följande propositionsordning. Den som vill besluta i enlighet med liggande förslag röstar ja och den som vill besluta i enlighet med yrkande från Anders Gäfvert (M) röstar nej. Hur de enskilda ledamöterna och tjänstgörande ersättarna röstar redovisas i närvaro- och voteringslistan på s. 2. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med liggande förslag. Reservation Samtliga ledamöter i Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Beslut om ärendet fortsatta driften av ridskoleverksamheten vid Härnösands Hästsport Arena återremitterades från kommunfullmäktige i februari I augusti 2015 tog Härnösands kommun över driften av Härnösand Hästsportarena. Förvaltningen fick då i uppdrag att genomföra ett övertagande av driften, skapa stabilitet och återkomma med förslag på framtida drift till sommaren Sedan övertagandet har ett omfattande förändringsarbete bedrivits. Med bland annat rekrytering av utbildad personal, utbyte av gamla och uttjänta hästar samt utveckling av verksamhetsinnehåll och aktiviteter. En ekonomisk analys med hjälp av ekonomiutbildare vid Strömsholm, Svenska Ridsportförbundets utbildningsanläggning, har genomförts vilket legat till grund för prissättning och verksamhetsförändringar. Sedan övertagandet har uppsittningarna ökat från cirka 170 per vecka till i dagsläget cirka 260 per vecka, Även lägerverksamheten har ökat. Verksamhet bedrivs året runt såväl veckodagar som helgdagar förutom 4 veckor på sommaren då hästarna har vila och sommarbete. Bedömningen är nu att även om ett stort utvecklingsarbete kvarstår är verksamheten så pass stabil att det nu finns möjlighet att övergå från den interimistiska övertagande fasen till en mer permanent fas. Den fortsatta driften och ägandet kan lösas på olika sätt. De driftsformer som ses runt om i Sverige är förenings-, privat- eller kommunalägd fastighet med föreningsdrift, kommunaldrift eller privatdrift. Sedan finns ett antal olika lösningar med utarrendering, entreprenad eller tjänstekoncession. Över hela Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kommunfullmäktige Forts 88 forts Sverige ses en förändring inom området då de flesta ridanläggningar byggdes under 80-talet och nu behöver moderniseras enligt ny djurskyddslagstiftning. Såväl föreningar som privata aktörer har svårt att klara de stora investeringskostnaderna varför kommuner runt om i Sverige investerar avsevärda summor för att stödja sporten, som är en av de största ungdomsidrotterna i Sverige. Konkurser är ovanliga och Härnösands kommuns beslut 2015 är unikt då man tog beslut om övertagande på Härnösands Ridklubbs önskemål för att säkra verksamheten och samtidigt kunna undvika att föreningen behövde försättas i konkurs. Förvaltningen menar att det var ett viktigt beslut då en konkurs hade omöjliggjort den viktiga tävlingsverksamheten som endast kan genomföras av en förening. De olika driftslösningarna har olika fördelar och nackdelar. Viktiga utgångspunkter i val av driftsform är att säkra verksamhet och tillgänglighet för barn och unga samt att kostnaderna ska stå i proportion till kommunmedborgarnas nytta. Professionell drift för att få ekonomisk- och verksamhetsmässig och personalmässig stabilitet är därför viktig. Dels för att lyckas rekrytera och behålla utbildad personal vilket i sig är nödvändigt för att säkra ett tryggt och välutbildat hästmaterial och dels för att säkra en stabil ekonomi. Beslutsunderlag Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 ORDFÖRANDESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Dnr KS/ KOMMUNSTYRELSEN Fred Nilsson Kommunfullmäktige Drift av ridskola Förslag till beslut Kommunstyrelsens ordförande föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslut att uppdra åt samhällsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med förslag på föreningsdrift av ridskola i Härnösands Hästsportarena. Kommunstyrelsens ordförande föreslår kommunstyrelsen besluta att förklara paragrafen omedelbart justerad Beskrivning av ärendet Härnösands kommun har genomfört en stor satsning på hästport genom byggandet av Härnösand Hästsportarena. Sommaren 2015, några månader innan den nya anläggningen skulle tas i bruk vände sig Härnösands Ridklubb till kommunen med vädjan att kommunen skulle ta över driften av ridskoleverksamheten på grund av ekonomisk och organisatoriska svårigheter. Ridklubben var från början tydlig med att de i ett senare läge skulle vilja återta möjligheten att bedriva ridskoleverksamheten i föreningens regi. När kommunen tog över driften sågs inte kommunal drift av ridskolan heller som en ordning som skulle vara bestående för all tid utan att en återgång till föreningsdrift eller till annan aktör såg som ett möjligt nästa steg. Under 2016 föreslog kommunstyrelsen att ridskoleverksamheten skulle läggas ut på tjänstekoncession ett förslag som dock aldrig blev föremål för ställningstagande i kommunfullmäktige. Inför kommunfullmäktiges beslut i maj 2017, som svar på en motion, att behålla driften i kommunal regi blev det fullmäktiges bedömning att tiden inte var mogen att inleda en process med att växla till annan driftsrom för ridskolan. Beslutet blev därför att kommunal drift till vidare ska bestå. När nu detta beslut överklagats och därefter upphävts av förvaltningsrätten så har frågan kommit i ett nytt läge. Tanken att åter föreslå en tjänstekoncession av ridskoleverksamheten är en möjlighet men innebär också att en sådan process lär stäcka sig över längre tid vilket inte är att föredra. Det bästa alternativet är därmed att kommunen nu utan dröjsmål startar arbetet med att klargöra förutsättningarna med föreningsdrift. Ett Postadress Härnösand kommun Kommunstyrelseförvaltningen Härnösand Besöksadress Nybrogatan 8 Hemsida E-post kommun@harnosand.se Telefon Fax Organisationsnr Bankgiro

22 Härnösands kommun KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/ Sida 2(2) uppdrag att inleda den processen bör därför omgående ges till samhällsnämnden. Fred Nilsson Kommunstyrelsens ordförande

23