SAMRÅDSREDOGÖRELSE. avseende planerad ombyggnation av kraftledning mellan Edsberg och Törnskogen. Vattenfall Eldistribution AB

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE avseende planerad ombyggnation av kraftledning mellan Edsberg och Törnskogen Vattenfall Eldistribution AB

2 Denna samrådsredogörelse är upprättad av Sweco Energuide AB Handläggare: Uppdragsnr: Beställare: Vattenfall Eldistribution AB Datum:

3 Samrådsredogörelse avseende planerad ombyggnation av 70 kv kraftledning mellan Edsberg och Törnskogen Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning från transformatorstationen ÄT896 i Edsberg till söder om kommungränsen mellan Sollentuna och Upplands Väsby. För att kunna säkerställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver denna förbindelse förstärkas med en ny ledning. Den gamla ledningen kommer således att raseras och ersättas av en nybyggd ledning. Aktuell ledningssträcka som ska ersättas är ca 5 km och består av ca 4,9 km luftledning och 0,1 km markkabel. Projektet utgör ett av ca 50 delprojekt inom projektet Stockholms Ström som syftar till att bygga upp en ny elnätsstruktur i Stockholmsregionen. Alternativen som har utretts är samtliga för markkabel. Genomfört samråd Inför samrådet har Vattenfall genomfört inledande möten med Sollentuna och Upplands Väsby kommuner angående planerade åtgärder och de alternativa sträckningsförslagen. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för projektet genomfördes huvudsakligen under februari till mars I början av februari skickades skriftlig information om projektet och samtliga sträckningsalternativ till berörda fastighetsägare, närboende inom ca 50 meter från respektive sträckningsalternativ samt till myndigheter och andra intressenter (se tabell nedan). Berörda inbjöds att lämna synpunkter på projektet och sträckningsalternativen. Information om projektet och inbjudan att delta i samrådet skedde även genom annons i tidningarna SvD, DN, Mitt i Sollentuna, Mitt i Upplands Väsby, Vi i Sollentuna och Vi i Väsby. Ett samrådsmöte för berörda och intressenter genomfördes i slutet av februari. Mötet anordnades som öppet hus med en skärmutställning med information om projektet. Vid mötet närvarade representanter från Vattenfall för att ge information och svara på frågor. Länsstyrelsen i Stockholms län Friluftsfrämjandet Naturskyddsföreningen Skanova Sveriges Geologiska Undersökning Bergsstaten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Upplands Väsby kommun Försvarsmakten Högkvarteret Skogsstyrelsen Sollentuna Energi AB Com Hem AB Tele 2 Sverige AB Sollentuna kommun E.ON Elnät Stockholm AB Trafikverket Svenska Kraftnät Attunda orienteringsklubb Botaniska sällskapet i Stockholm JM Entreprenad AB JM AB Stockholms läns landsting Turebergs orientering och skidor LRF IP-Only Networks AB Stokab AB Telenor Sverige AB Tabell 1. Myndigheter och andra som erhållit information inför samrådet 1

4 Figur 1: Studerade sträckningsalternativ. Synpunkter framkomna i samrådet Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län meddelar i yttrande följande synpunkter: 2

5 Naturmiljö Alternativ A, B, C, D och E berör Södra Törnskogens naturreservat. Alla alternativen passerar igenom en sumpskog och en nyckelbiotop sydväst om sjön Snuggan. Alternativ A och B berör ett område med särskilt skyddsvärda träd vid Skyttevägen- Jaktstigen, Edsberg. Flera av träden är grova ekar med en stamdiameter som överstiger 1 meter. Om möjligt bör träden bevaras. Ett schakt om 2,5 meter med tillhörande 20 meter arbetsyta kommer att påverka en stor del av den skyddsvärda trädmiljön. Om det inte finns något annat alternativ än att avverka skyddsvärda träd bör dessa läggas upp som faunadepå i något närbeläget naturområde. Alternativ C och D ger ingen större påverkan på naturmiljön utanför Södra Törnskogens naturreservat. Alternativ E, F och G berör Rösjöskogens naturreservat. Intrånget görs främst i f.d. åkermark, som inte bör ha några högre naturvärden, men det är Sollentuna kommun som avgör om ett intrång kan accepteras. Alternativ E, F och G löper längs västra gränsen för Rösjöskogens naturreservatet genom obruten och oexploaterad gammal skog. Enligt RTK:s flygbildstolkning av skogsmark i de gröna kilarna är skogen år respektive äldre än 100 år. Intrånget kommer att bli mycket stort i naturmarken genom att en zon om ca 20 meters bredd måste avverkas och eventuellt sprängning göras i hällmarkerna. Länsstyrelsen har inga synpunkter på norra delarna av alternativ F och G, norr om Rösjöns naturreservat. Sammantaget anser Länsstyrelsen att alternativen E, F och G ger stor påverkan på naturmiljön i äldre sammanhållen skogsmark som gränsar till ett naturreservat. Länsstyrelsen anser därmed att andra alternativ är att föredra, ur naturvårdssynpunkt. Kulturmiljö Länsstyrelsens yttrande över ledningsalternativen ur kulturmiljösynpunkt baseras på hur ledningen kan påverka de kända/registrerade fornlämningsmiljöerna utmed sträckningarna. För ett slutgiltigt ställningstagande måste det göras arkeologiska utredningar inom delar av de föreslagna sträckningarna. Länsstyrelsen bedömer att arbetsföretaget är av sådan storlek att vi, i enlighet med 2 kap 11 kulturmiljölagen, kan besluta att sådana utredningar ska göras. Redan med nuvarande underlag har vi lokaliserat delsträckor som sannolikt inte är framkomliga på grund av dess påverkan på kulturmiljön. För alternativen A, B, C och D gäller det passagen runt sjön Snuggan. Den berör en ytterst känslig miljö med runstenen RAÄ-nr Sollentuna 67:1 och äldre vägar/stigar m.m. som hör samman med runstenen. Alternativen G och F passerar delvis genom ett riksintresse för kulturmiljövården (AB 71) och kan i den delen innebära stor negativ påverkan på flera fornlämningar som är utpekade som uttryck för riksintresset. Även sträckan från Fjäturens södra strand upp mot Norrsätravägen är problematiskt ur fornlämningssynpunkt. Vattenverksamhet och markavvattningsföretag Om grävning och nedläggning av ledning/kabel kommer utföras i vattenområde är detta vattenverksamhet och kan komma att kräva en anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Vattenfall kommer att genomföra en naturvärdesinventering för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på naturmiljön samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Arbetsområdets bredd 3

6 kommer anpassas vid känsliga passager för att minimera påverkan på naturmiljön. Detta kommer bland annat att ske vid passage genom den äldre sammanhållna skogsmarken längs gränsen mot Rösjöskogens naturreservat. Vidare kommer en arkeologisk utredning att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på kulturmiljön samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder för att minimera negativ påverkan på områdets kulturmiljövärden. Vattenfall är medvetna om att en anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet kan komma att krävas. Sollentuna kommun, Sträckningsalternativ Samtliga föreslagna sträckningsalternativ berör kommunens stadsutvecklingsprojekt Väsjön på ett eller annat vis. Den nya stadsdelen omfattar bl.a. ca 4000 bostäder och infrastruktur och angränsar till Törnskogens naturreservat i väster och Rösjöskogens naturreservat i öster. Väsjön består av ett flertal detaljplaneområden varav några är laga kraft och genomförandet pågår, andra är i olika skede i planprocessen. Sträckningsförslagens konsekvenser på naturvärden, byggrätter och infrastruktur m.m. redovisas nedan. Alternativ A Alternativ A löper längs med Danderydsvägen som utgör Trafikverkets vägområde. Norr om Danderydsvägen pågår planprojekt för bostäder. På sikt planeras ett cykelstråk längs med vägen. Sträckningen är delvis belägen på områden där kommunen i gällande avtal med Stockholms ström har medfinansierat nedläggning av kraftledningen för frigörande av byggrätter. Marken vid Tunberget består till stor del av berg och en markförläggning skulle innebära mycket bergsprängning. Alternativ B Frestavägen kommer i framtiden att omvandlas till en stadsgata i samband med utvecklingen av den nya stadsdelen Väsjön. Utrymmet i Frestavägen är redan idag mycket trång då det upptas av fjärrvärme, opto, VA-ledningar m.m. Sträckningen är också föreslagen upp längs Gustavsbergsleden väster om Frestavägen. Även denna gata planeras att omförläggas då området i framtiden kommer att få en annan gatustruktur för att tillskapa med effektiva byggrätter för bostäder. Alternativ C Sträckningsalternativ C löper längs med Danderydsvägens södra sida. Här kommer sträckningen i konflikt med möjliga framtida byggrätter som kommunen har medfinansierat i projekt Stockholms ström. Det är även förlagt över det framtida planområdet för Södra Väsjön. Då läget för den framtida vägförbindelsen Edsbergs allé, mellan Frestavägen och Ribbings väg, och byggrätterna för bostäder inte är fastställda är det stor risk att sträckningen kommer i konflikt med dessa. I den del av Edsbergs allé som ligger i gällande detaljplan för Väsjön mellersta samt i Frestavägen bedöms det inte finnas utrymme för ytterligare ledningar. Vattenfalls tidplan för ledningens markförläggande är tidigare än kommunens tidplan för anläggande av Edsbergs allé och det kommer således inte finnas någon uppbyggd vägbank att lägga ledningen i. Idag är det en stor höjdskillnad på ca 12 m mellan Ribbings väg och Edsbergs sportfält vilket kan utgöra ett tekniskt problem då det i senare skede är planerat en stor utfyllnad i detta läge för vägbank. Ledningen skulle med stor sannolikhet behöva omförläggas i framtiden. Sträckningen är också föreslaget upp längs Gustavsbergsleden väster om Frestavägen. Även denna gata planeras att omförläggas då området i framtiden kommer att få en annan gatustruktur för att tillskapa med effektiva byggrätter för bostäder. 4

7 Alternativ D Planläggning av Edsbergs sportfält är inte klar och det är därför osäkert vad som kommer att anläggas här. Denna sträckning är i likhet med alternativ C förlagd i den framtida vägsträckningen för Edsbergs allé som inte är fastlagd. Se kommentarer under alternativ. C. Alternativ E Sträckning E sammanfaller delvis med det fjärrvärmestråk som löper i motionsspåret öster om Väsjöbacken och ner i Södersätravägen där det således är ont om utrymme för ytterligare ledningar. Sträckningen föreslås därefter till stor del gå igenom det så kallade blågröna stråket i detaljplan Södersätra och Kastellgården som består av natur- och parkmark samt Snuggabäcken. Det blågröna stråket knyter ihop Törnskogens naturreservat med Rösjöskogens narturreservat. I området närmast Väsjön råder strandskydd och sträckningen skulle innebära stora ingrepp i naturen och avverkning av träd. Dessutom berörs befintliga byggrätter för bostäder nordväst om Kastellgården. Alternativ F Denna sträckning löper till stor del igenom det gatunät som är i det närmaste färdigställda i pågående entreprenader inom detaljplanen för Södersätra och Kastellgården. I dessa gator finns inte utrymme för föreslagen markkabel. Väster om Frestavägen föreslås ledningen gå igenom det framtida planområdet Norrsätra Västra rakt över planerade byggrätter för bostäder. Alternativ Ga och Gb Först följer sträckningen utmed norra sidan av Danderydsvägen. Huvuddelen av sträckan genom Rösjöskogen följer motionsspåret mot Södersätra. Motionsspåret ligger utanför naturreservatet. Reservatet börjar på östra sidan av motionsspåret. Strax öster om Hövdingevägen viker ledningen av norrut och går genom naturreservatets öppna marker, främst tidigare åkermark. Vid passagen under vägen mot Edsvall finns en värdefull växtlokal på en moränrygg. På norra sidan vägen försätter sträckningen i åkermark för att sedan lämna naturreservatet. Vid passagen mellan bebyggelsen och Fjäturen finns en smal och värdefull grön passage där ledningen bäst placeras mot tomtgränserna och inte ned mot strandvegetationen. Genom Norrsätra har hänsyn tagits avseende val av sträckning i tidigt samråd med kommunen för att minimera påverkan på framtida bebyggelse och gatunät. Det har även tagits hänsyn till befintliga fornlämningar i området. Där sträckningen sammanfaller med gatunätet så finns det utrymme för ledningarna. Kommunen har berett plats för Vattenfalls kanalisation i Norrsätravägen( ). En förtida kanalisation av Vattenfalls skyddsrör för kommande ledningar i Frestavägen är att föredra av samordnings- och kostnadsskäl. Kommunen planerar sin entreprenad av den norra delen av Frestavägen vid halvårsskiftet Sträckning Ga är att föredra framför sträckning Gb då denna i större utsträckning går längs med befintlig infrastruktur och därmed minimerar ingreppen i befintlig vegetation. Vid passagen under Norrortsleden kommer ledningen in i Södra Törnskogens naturreservat. Här följer den först en brukningsväg i till de tidigare åkermarkerna i Kohlstadalen. Därefter går sträckningen genom tidigare åkermark för att därefter ansluta till befintlig luftledning. Alternativ Gb går efter Frestavägen in i Norrsätra verksamhetsområde och igenom ett naturområde. Detta naturområde utgör en del av ett större sammanhängande grönstråk som binder samman Törnskogens naturreservat med Rösjöskogens naturreservat och en markförläggning av ledningar skulle innebära avverkning av träd. Förordat alternativ Ga kan genomföras med de hänsyn och anpassningar till naturvärden som har diskuterats ovan. Innan ombyggnation påbörjas behöver Vattenfall teckna avtal med kommunen avseende arbetet med utformning av detaljhänsyn för känsliga passager. 5

8 Slutsats Med hänsyn tagna till naturvärden, fornlämningar, betesdrift, motionsspår och andra anläggningar för friluftsliv, infrastruktur samt befintliga och framtida byggrätter är alternativ Ga det alternativ som Sollentuna kommun förordar. Vattenfall delar kommunens syn att alternativ G är det alternativ som sammantaget tar störst hänsyn till de motstående intressen som föreligger utmed studerade sträckningar. Beträffande den värdefulla växtlokalen på moränryggen vid vägen mot Edsvall kommer styrd borrning eller annan schaktfri förläggningsmetod tillämpas för att undvika påverkan på naturoch kulturmiljöintressen. Upplands Väsby kommun, Tidigare hantering Upplands Väsby kommun har i flera ärenden kommit i kontakt med projekt där elledningar planeras eller omflyttas, både öster och väster om tätorten. Kommunen hållning har i varje sådant ärende varit att elledningarna bör grävas ner, för att frigöra mark och möjliggöra gångstråk genom till exempel Törnskogen. Under samrådet för fördjupad översiktsplan (föp) för Sydost 2011, svarade Vattenfall 25 mars 2011 att om Stockholms ström-planerna går i lås, kommer Vattenfalls 70 kv-ledning att tas bort inom planområdet. Själva föp:en togs fram till samrådsskedet men sedan dess har synpunkterna i föp:en inarbetats i kommunens översiktsplan vars samråd just avslutats. Genom kommunen går flera ledningar som klassats som riksintressen. Upplands Väsby kommuns förhållningssätt till luftledningar har i samtliga svar till Vattenfall och Svenska kraftnät varit att ledningar ska grävas ner för att möjliggöra expansion av tätorten och höja friluftsvärden i skogs- och naturområden i Uppland Väsby kommun. Samrådsförslaget som nu skickats på remis till kommunen, berör en del av ledningsnätet som tidigare har aviserats ta bort helt från det som idag är Norra Törnskogens naturreservat. Beskedet från Svenska kraftnät har varit tydligt att deras 220 kv-ledning skulle tas bort i denna sträckning i och med att Stockholms ström-projektet genomfördes, och Vattenfall har i sitt yttrande till fördjupad översiktsplan för sydost (föp Sydost) rättat kommunen så att beskedet att ta bort luftledningen även inbegrep Vattenfalls 70 kv-ledning, som är sambyggda i samma ledningskorridor (ÄL89 S6, RL15 och RL 17). Törnskogens naturreservat Syftet med bildandet av Norra Törnskogens naturreservat, var att bevara ett större tätortsnära grönområde med vildmarkskaraktär för att erbjuda goda förutsättningar för friluftsliv samt bidra till att säkra grönstrukturen i en av Stockholmregionens gröna kilar. Syftet är även att bevara och utveckla naturreservatets biologiska mångfald. För att uppnå syftet ska området undantas från bebyggelse och anläggningar samt att förbud mot skogsbruksåtgärder. Karaktäristiskt för norra Törnskogen är hällmarkstallskogen med sin vildmarkskaraktär. Hällmarkstallskogen dominerar på höjderna och i sänkor finns fuktiga sumpskogar och inslag av mindre myrar. Trädskiktet på hällmarken domineras av tall i olika åldrar med inslag av död ved, främst lågor i olika nedbrytningsgrad. I skogen finns även äldre barrskog rika på lågor och äldre barrträd. Tillsammans med den utbredda hällmarkstallskogen ger dessa områden en känsla av orördhet och vildmark. Just karaktären av vildmark är ett av kriterierna som utgjorde grund för bedömningen att Törnskogen borde bli ett naturreservat. Luftledningen som Vattenfall tidigare sagt skulle tas bort, stämmer inte med reservatssyftena. Därför förordar Upplands Väsby kommun i första hand att ledningen tas bort helt, såsom både Svenska kraftnät och Vattenfall tidigare meddelat. 6

9 I andra hand yrkar kommunen på att luftledningen grävs ner även i Upplands Väsby kommun. Luftledningen bör grävas ner i etapper för att växt- och djurliv ska ha en chans att överleva i sparade refugier. Det är viktigt att skötseln av kraftledningsgatan samordnas över kommungränsen för att säkerställa att mångfalden av djur och växter i gatan inte minskar och så att gatan även framledes kan fungera som en spridningskorridor. Kommunen är villig att projektera tillsammans med ledningsägare vid anläggandet av cykelväg med grus ovanpå nedgrävda kablar. Drift av en sådan cykelväg samt anpassning skötseln av vägren och kringområde skulle då kunna ske med kommunala medel, för att uppnå största möjliga biologiska mångfald i området. Till exempel har nattskärra och hasselsnok dokumenterats i Norra Törnskogens naturreservat, arter som är rödlistade (NT resp. VU) och skyddade enligt fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet. Det vore fördelaktigt om skötseln av kraftledningsgatan anpassas efter dessa arters behov av solöppna marker och öppna miljöer. Nedgrävning i Sollentuna Vattenfall har utrett sju olika alternativ till markförlagd kabel, vilka redovisas i samrådsförslaget. Upplands Väsby kommun har inga synpunkter på de dragningarna som föreslås, utan välkomnar att dragningarna försöker ta hänsyn till den värdefulla kultur- och naturmiljön kring Snuggan. Den ombyggnation från luftledning till markförlagd kabel som nu är aktuell att söka koncession för omfattar endast delen inom Sollentuna kommun, då detta är den del för vilken överenskommelse om finansiering har träffats. Eventuell ombyggnation av ledningen inom Upplands Väsby kommun får således bli en fråga för ett framtida projekt, om en överenskommelse om finansieringen av detta träffas mellan berörda parter. TDC, TDC:s kanalisation kommer att beröras i alla sträckningsalternativ, minst påverkan kommer alternativ E, F & G att göra för vår del. Det finns fler ledningsägare som ligger i samma stråk som TDC och kommer beröras. I vårt stråk så är det en samförläggning mellan: TDC, Telenor, IP-Only samt Skanova (Telia). Ytterligare kontakter kommer att tas med TDC inför byggnation av ledningen. Utsättning av TDC:s kanalisation (och övrig kanalisation i området) kommer att begäras inför byggstart. Erforderliga anpassningar kommer att göras och erforderliga avstånd kommer att hållas till TDC:s kanalisation. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), MSB avstår att yttra sig i ärendet. LRF, Vi kan konstatera att vi inte äger mark i området och har ur den aspekten inga synpunkter. Turebergs IF skid- och orienteringsklubb, Föreningen ser positivt på att det blir en jordkabel och förordar alternativ F eller G. Övriga alternativ påverkar verksamheten under och efter anläggandet. Vi ser även en möjlighet att markbädden kan användas som underlag för ett konstsnöspår. Bergsstaten, Det finns inga rättigheter enligt minerallagen (1991:45) inom området. Bergsstaten har därför inga synpunkter på det planerade projektet. 7

10 Sveriges Geologiska Undersökning, De olika alternativen har skiftande förutsättningar för schaktning på grund av att berg i dagen är ganska frekvent i de västra alternativen väster om Väsjön. Alternativ F och G ger bättre förutsättningar för markförläggning på grund av ett djupare bergläge. Inget av alternativen berör något speciellt skyddsvärt objekt, sett ur geologisk synvinkel och vi har inget att anföra mot en markförläggning av ledningen. Attunda orienteringsklubb, Orienteringsklubben stödjer det förordade alternativ G eftersom det har minst påverkan på klubbens planerade och nuvarande aktiviteter i Södra Törnskogens naturreservat. Trafikverket, Stråk A-E: Berör väg 265 Norrortsleden då stråken går längs med vägen som är statlig väg och en farligt gods-led. Stråk F-G: berörs väg 265 Norrortsleden endast via en korsning mellan kabel och vägen i Sollentuna kommun. Trafikverkets anläggning får ej skadas eller på annat sätt störas vid utbyggnad av kabelstråk. Om alternativ som går längs med Trafikverkets väg skulle väljas krävs det att kabeln placeras utanför vägområdet. De stråk som föreslås berör alla statlig väg men stråk G berör Trafikverkets anläggning minst med endast en korsning och förordas därmed av Trafikverket. I Trafikverkets yttrande anges även att tillstånd ska sökas för ledning inom vägområde. Mer information angående ledningsärenden och material för ansökan, avtal och checklistor kan inhämtas på Trafikverkets hemsida. Nödvändiga avtal kommer att tecknas och tillstånd sökas avseende ledningskorsningar med väg. Framkomlighetsstörningar kommer så långt som möjligt att begränsas vid arbetets genomförande. Skogsstyrelsen I det förordade alternativet berörs ett antal nyckelbiotoper och objekt med naturvärden av den planerade ombyggnationen. Blir det nödvändigt att utföra åtgärder i nyckelbiotoper och objekt med naturvärden bör utföraren minimera påverkan så mycket som möjligt. Arbetsområdets bredd bör i dessa områden minskas till ett absolut minimum. Alla träd som kapas eller fälls, undantaget om det är barrvirke och mängden överstiger 5 m 3 sk/ha, lämnas i biotoperna. En övrig kulturhistorisk lämning (bebyggelselämning) berörs också av ombyggnationen. Påverkan på naturmiljön kommer att begränsas så långt det är möjligt. En av möjliga åtgärder kan vara att begränsa arbetsområdets bredd i värdefulla områden. Vattenfall kommer att genomföra en naturvärdesinventering för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på naturmiljön samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Vidare kommer en arkeologisk utredning att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på kulturmiljön samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Träd som kapas eller fälls, med undantag för barrvirke och volym överstigande 5 m 3 sk/ha, 8

11 lämnas i nyckelbiotoperna om berörda fastighetsägare medger detta. Arbetsområdets bredd kommer att minskas så långt som möjligt inom nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Skanova, Vi har telekablar vid Danderydsvägen och Norrsätravägen. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Ytterligare kontakter kommer att tas med Skanova inför byggnation av ledningen. Utsättning av Skanova kanalisation (och övrig kanalisation i området) kommer att begäras inför byggstart. Om det blir aktuellt att utföra åtgärder som påverkar Skanovas anläggning kommer Vattenfall stå för eventuella kostnader. Södersätra koloniförening, Koloniföreningen har inget att erinra under förutsättning att föreningens verksamhet och medlemmarnas tillträde till området inte förhindras under anläggandet av ledningen. Ledningens dragning kommer att göras utanför koloniområdet. Föreningens verksamhet och medlemmarnas tillträde till området kommer inte att förhindras under anläggandet av ledningen. Botaniska sällskapet, I yttrandet anges att inom Rösjöskogens naturreservat finns artrika biotoper som betesmark, ek- och hassellundar. Vidare finns här ett flertal värdefulla växter. Botaniska sällskapet anser att en dragning genom Södersättra är olämplig då en exploatering skulle innebära att ett stort område av betesmarkerna tas i anspråk, inte bara av markkabeln utan under anläggningsfasen med ett arbetsområde som är 20m brett. Det finns också stor risk för körskador och påverkan från upplägg av jordmassor och arbetsmaterial. Det är extra viktigt att bevara betesmarker (som tillhör Sveriges artrikaste biotoper) då de har minskat mycket kraftigt under det senaste århundradet. Törnskogens naturreservat är ett av Rösjökilens kärnområden och är en mosaik av artrika biotoper med varierande skogstyper, öppna gräsmarker och orörda strandområden. Beroende på vilken dragning som väljs kommer olika värdefulla naturområden att påverkas. Den planerade sträckan går genom Kohlstadalen där särskild hänsyn behöver tas till områdets kärlväxter. Därtill finns ett flertal områden med värdefulla växter inom reservatet. Det är positivt att den tilltänkta planerade dragningen i stor utsträckning följer kanten av naturreservaten och går längst med befintliga motionsspår. Men vi anser att kraven på allmän naturhänsyn måste förtydligas. Biologiskt viktiga träd som ek, sälg och klibbal bör bevaras, och planen måste understryka kravet på omsorg och kunskap när upplag och körvägar placeras. Särskild hänsyn ska också tas till ovan nämnda biologiskt viktiga områden för att bevara dem. Vattenfall uppskattar att Botaniska sällskapet har lämnat detaljerad information om värdefulla områden och växter. Informationen kommer att användas inför planeringen av ledningens anläggande. 9

12 Vattenfall kommer att ha ett samarbete med naturvårdsavdelningen på Sollentuna kommun inför planeringen av slutgiltig sträckning, placering av upplag och planering av körvägar för att minimera påverkan på bl.a naturmiljön. En naturvärdesinventering kommer att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på naturmiljön samt till förslag på anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Riksbyggen, Riksbyggen anser generellt att man bör undvika att bilda ledningsrätt på sådan mark som inom kort avses att planläggas. I och med ledningsrätten minskar flexibiliteten för att placera in nya byggrätter på ett optimalt sätt. Alternativ E förordas eftersom det endast passerar ett fåtal småhustomter (vid Väsjön). Vidare förespråkar Riksbyggen en justerad variant av E där man går mellan Väsjön och Kastellgården fram till blå-gröna stråket. Om alternativ G kommer att väljas, vill Riksbyggen att ledningens sträckning i samband med anslutningen från ängsmarken till Norrsätravägen, detaljstuderas i samråd med markägaren före ledningsrätten inrättas. Detta för att undvika att lägga ned ledningar i mark som skulle kunna vara lämplig som tomtmark. Sollentuna kommun har angett att alternativ E ligger inom strandskydd och sträckningen skulle innebära stora ingrepp i naturen och avverkning av träd. Dessutom berörs befintliga byggrätter för bostäder nordväst om Kastellgården. Kommunen har av flera skäl förordat alternativ G. Frågan om kommande detaljplaneläggning har tagits upp med kommunen under samrådet. Såväl kommunen som Vattenfall bedömer att ledningen ska kunna samordnas med kommande planläggning. Fortsatt kontakt kommer att hållas med Riksbyggen och kommunen inför och i samband med detaljprojektering av ledningen för att finna bästa möjliga samordning med detaljplanearbetet. Svenska Kraftnät, I yttrandet har angetts riktlinjer och förhållanden som gäller vid byggnation av kraftledning i närhet av Svenska Kraftnäts anläggningar. Vattenfall kommer att följa gällande regler och riktlinjer. Svenska Kraftnät kommer att kontaktas i samband med detaljprojektering av den aktuella ledningen. Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen förutsätter att kollektivtrafiken, i detta fall huvudsakligen busstrafik med tillhörande hållplatser, ges prioritet ur framkomlighetssynpunkt längs berörda sträckor. Om eventuella åtgärder tillkommer ska Trafikförvaltningen informeras i ett tidigt skede för att kunna vidta åtgärder mot eventuella störningar i trafiken. Trafikförvaltningen förutsätter att eventuella merkostnader för exempelvis omlagd busstrafik, flyttade hållplatser inklusive gångvägar mm bekostas av Vattenfall Eldistribution AB. Större arbeten som kan komma att påverka Trafikförvaltningens trafik på vägar och spår bör planeras så att dessa infaller under sommarperioden så att störningarna på kollektivtrafiken kan minimeras. Ytterligare kontakter kommer att tas med Trafikförvaltningen i samband med detaljprojektering av ledningen för att så långt som möjligt undvika konflikter med kollektivtrafiken. 10

13 Eventuella merkostnader för exempelvis omlagd busstrafik, flyttade hållplatser inklusive gångvägar mm kommer att bekostas av Vattenfall Eldistribution AB. Försvarsmakten, Försvarsmakten har inget att erinra. Naturskyddsföreningen, Naturskyddsföreningen framför i yttrandet att man anser att ny infrastruktur inte ska förläggas till naturreservat och att den alltid bör samordnas med annan teknisk infrastruktur när detaljplaner upprättas. Föreningen menar att förslaget till ledningssträckning genom Södersätras fornbygd är ett exempel på dålig samordning mellan kommunens och Vattenfalls planering, då ledningen borde ha planerats in i områdets vägar i samband med exploatering av Väsjöområdet. Erfarenhet av markförläggning har man genom en medlem som representerat föreningen vid utförandet av Svenska kraftnäts/vattenfalls ledningsdragning mellan Danderyd och Hagby och därvid upprättat rapporten Besiktning av Svenska Kraftnäts 400 kv kraftledning och Vattenfalls markabelförläggning genom södra Rösjökilens skogsområden, Sollentuna (Denna rapport har under samrådet också tillställts Vattenfall.) Följande kommentarer lämnas i yttrandet till de sträckningsalternativ som presenterats av Vattenfall: Med tanke på att Törnskogens naturreservat beskrivs som reservat med vildmarkskaraktär är det i grunden positivt att kraftledningarna genom reservaten avvecklas och ersätts med markkabel. Ledningsdragningar genom Törnskogen i närheten av sjön Snuggan är synnerligen olämpliga. Området kring sjön är ett unikt sammanhängande våtmarkskomplex med särskilt höga naturvärden. Ledningsdragningar öster om Frestavägen och vid den norra anslutningspunkten ( ) bör ske så att intrången i naturreservaten minimeras eller helst inte sker alls. Den norra anslutningspunkten bör förläggas utanför reservaten, t.ex. vid Sandavägen (väg 872) eller norr om före detta Rimstaholmsjöns nordöstra del. Ledningen kan sedan följa Fjäturenåns dalgång fram till viadukten under motorvägen och därifrån utmed Frestavägen till Norrsätra (...). Övergången mellan luftledning och markkabel görs vid en befintlig luftledningsstolpe mellan Sandavägen och före detta Rimstaholmsjön och kräver ingen särskild anläggning / överföringsstation. Det medför därför ingen förändring av landskapsbilden i området. Däremot ges bättre förutsättningar för ett landskap med vildmarkskaraktär i naturreservaten i Törnskogen genom att de tekniska strukturerna som har stor landskapspåverkan avvecklas. Vid Norrsätra och passagen väster om Fjäturens sydvästra del borde ledningen kunna ha förlagts i de nya vägar som byggs i Väsjöområdet ( ) ( Vattenfalls alternativ F). Eftersom man har försummat att ta hänsyn till behov av ledningsdragning vid detaljplaneläggningen, är vägarna nu för smala för att också rymma ledningen. Förslaget att dra ledningen i det mycket smala återstående gröna sambandet i strandskyddszonerna kring Fjäturen ( ) är därför en nödlösning. Där måste intrången minimeras genom att arbetsytorna inskränks till minsta möjliga och genom att ledningen förläggs nära fastighetsgränsen. Ledningen kan sedan förläggas öster om fastighetsgränserna och vidare söderut väster om koloniområdet. Vid ( ) platsen för ett tidigare torp, Mellansätra, ( ) bör arkeologisk kunskap anlitas för att dokumentera eventuella lämningar. Ledningen ska inte dras genom den beteshage, som angränsar öster om de bebyggda områdena, och absolut inte genom den tvärmoränrygg, där fornstigen till Hagby en gång funnits. Ledningen kan mot söder passera utmed fastighetsgränsen, under Väsjöån, sedan fram till Edsvallsvägen, följa den vägen en bit mot väster till Hövdingevägen och därigenom förläggas väster om koloniområdet och väster om forn- 11

14 lämningsområdet mellan Hövdingevägen och koloniområdet. I det området ( ) saknas en fullständig dokumentation av fornlämningar. I Vattenfalls förordade förslag G finns ett mycket kritiskt ställe med avseende på fornlämningsområdet - där bör ledningen absolut inte dras. Det kan fortfarande finnas möjlighet att dra ledningen längre västerut med hänsyn till vägbyggena ( ). Anledningen till den bestämda formuleringen ovan "absolut inte" är att marken i det kritiska området ( ) fortfarande är ostörd och därmed är en viktig del av hela det ännu sammanhängande fornlämningsområdet i Södersätra, som också är ett riksintresse för kulturmiljön. Ledningen skall därför förläggas utmed de vägavsnitt som ännu inte är färdigbyggda väster om koloniområdet det vill säga sydligaste delen av Hövdingevägen. Från Södersätra går Vattenfalls förslag till ledningsdragning utmed stigar i Rösjöskogens naturreservat. Ledningen passerar avrinningen från våtmarken öster om sportfältet och går längre söderut utmed östra sidan av en större våtmark öster om bebyggelsen i sydöstra Edsberg ( ). Denna sträckning bör bedömas av en hydrolog så att man undviker negativa förändringar av grundvattenflöden. Ytvattendrag ska återställas så att de får en riktig biologisk utformning. Dragningen intill våtmarken är särskilt kritisk eftersom man riskerar att dämma av en del av grundvattenflödena i sluttningen i det östra tillrinningsområdet. När tröskelområdet passeras bör ledningen läggas på befintlig marknivå (eller med en lertätning till befintlig marknivå) för att förhindra dränering utmed ledningen. Där kan ledningsgraven grävas till mindre djup och i stället marknivån höjas något lokalt så att man får tillräcklig jordtäckning över ledningen. De ovanstående förslagen ges med anledning av de erfarenheter som markkabelförläggning av Svenska Kraftnäts ledning i Rinkebyskogen har givit. Med dessa åtgärder kan ledningen dras den kortare vägen genom skogsmarken som är markerad vid E på vår karta, ned till Danderydsvägen, som sedan följs till transformatorstationen i Edsberg. Avslutningsvis i yttrandet tar föreningen upp frågan om naturkompensation: Naturskyddsföreningen anser att naturkompensation alltid ska ingå i projekt där naturvärden försvinner eller minskas under lång tid. Det är särskilt viktigt i naturmarker kring tätorter. Kompensationen kan ske i angränsande områden där naturvärden tidigare fördärvats eller är eftersatta på grund av bristande insikter. Naturkompensation skall ingå i beslutet om koncession / ledningsrätt. (Jämför Svenska Kraftnät Markförläggning av 400 kv ledning mellan Hagby och Danderyd). Två förslag på objekt för naturkompensation lämnas i yttrandet, återställande av ett vattendrag i Kohlstaåns nedre del vid passage under vägar samt återställande av utdikade skogsvåtmarker i Rösjöskogens naturreservat. Vattenfall har under samrådet träffat representanter för Naturskyddsföreningen. Vid mötet presenterade föreningen de synpunkter som också framförts i det skriftliga yttrandet och diskussioner fördes kring dessa. Naturskyddsföreningen föreslår i sitt yttrande att planerad ombyggnation från luftledning till markförlagd kabel bör förlängas till att omfatta även befintlig luftledningssträckning genom Norra Törnskogens naturreservat, upp till Sandavägen i Upplands Väsby kommun. Vattenfall konstaterar att finansieringen av detta inte ryms i den överenskommelse som idag finns gällande ombyggnation av ledningen. För att minimera eller där så är möjligt helt undvika negativ påverkan på natur- och kulturmiljövärden utmed ledningssträckningen kommer en naturvärdesinventering och en arkeologisk utredning (etapp 1) att genomföras för att bedöma påverkan på dessa intressen samt föreslå anpassningar och skadeförebyggande åtgärder. Vidare kommer en bedömning av olika avsnitt utmed ledningssträckningen att utföras av hydrolog för att undvika negativ 12

15 påverkan på våtmarker samt yt- och grundvattenflöden. I samband med detaljprojekteringen kommer naturvårdsavdelningen på Sollentuna kommun att kontaktas för en diskussion om åtgärder vid känsliga passager utmed ledningens sträckning. Arbetsområdets bredd kommer att anpassas vid känsliga passager för att minimera påverkan. Vid passage av tvärmoränryggen öster om bebyggelsen vid Södersättra kommer styrd borrning eller annan schaktfri förläggningsmetod tillämpas för att undvika påverkan på naturoch kulturmiljöintressen. Även vid den smala gröna passagen mellan Fjäturens strand och bebyggelsen vid Södersättra kan styrd borrning eller liknande metod vara aktuell för att minimera påverkan. Vattenfall har under samrådet återigen undersökt möjligheten att förlägga ledningen i Hövdingevägen. Efter att tagit del av sektionsritningar för vägen kan konstateras att utrymme saknas då det i vägen ligger VA-, el-, tele och belysningsledningar. Hövdingevägen är en lokalgata med ett vägområde på ca sju meter. För att förlägga ledningen parallellt med t ex vattenledning krävs ett säkerhetsavstånd på minst 2 meter. Utanför vägområdet ligger bebyggda fastigheter i direkt anslutning. Angående naturkompensation så anser Vattenfall att planerad avveckling och rasering av befintlig luftledning som delvis sträcker sig genom Södra Törnskogens naturreservat där naturen i ledningsgatan kan återetableras är att betrakta som naturkompensation. Vi ser även att det bör läggas stor vikt vid skadeförebyggande åtgärder och återställningsåtgärder i samband med anläggningsarbeten för den nya ledningssträckningen där den passerar genom känsliga miljöer. Sköldnora förvaltnings AB, Sköldnora förvaltnings AB anser att ledningen även ska grävas ner över fastigheten Sköldnora 1:9 i Upplands Väsby kommun eftersom området är föremål för exploatering. Vattenfall konstaterar att finansiering av ombyggnation av befintlig luftledning till markabel över fastigheten inte ryms i den överenskommelse som idag finns gällande ombyggnation av ledningen. En eventuell ombyggnation på fastigheten måste således bli föremål för ett framtida projekt, om en överenskommelse om finansieringen av detta träffas mellan berörda parter. HSB, HSB förordar alternativ G., Är det möjligt att lägga kraftledningen genom Törnskogstunneln, som har en särskild gångtunnel genom hela berget, istället för att göra ett omfattande arbete runt Snuggan. Skulle tunneln vara för lång, går det att borra genom taket på tunneln. Ledningen kan inte förläggas i Törnskogstunneln eftersom det skulle kräva omfattande ingrepp i tunnelanläggningen samt försvåra tekniskt utförande och framtida underhåll av ledningen., Är det möjligt att lägga kraftledningen genom Törnskogstunneln, som har en särskild gångtunnel genom hela berget, istället för att göra ett omfattande arbete runt Snuggan. Skulle tunneln vara för lång, går det att borra genom taket på tunneln. 13

16 Ledningen kan inte förläggas i Törnskogstunneln eftersom det skulle kräva omfattande ingrepp i tunnelanläggningen samt försvåra tekniskt utförande och framtida underhåll av ledningen och, I yttrandet anges bedömningen av alternativ G att det efter anläggningsarbetet inte går att återställa delar Rösjöskogens naturreservat, som t ex berörda vattendrag. Alternativet avfärdas därför. Istället föreslås två nya alternativ. Alternativ 1 dras som alternativ till C till Frestavägen och vidare norr om Frestavägen för att sedan följa alternativ E till anslutningspunkt med befintlig ledning. Alternativ 2 som alternativ till C till korsningen med befintlig kraftledningsgata och taket på Norrortsleden. Därefter följer ledningen Norrortsledens södra sida för att sedan följa alternativ E till anslutningspunkt med befintlig ledning. Fördelarna anges vara att alternativen går i anspråkstagen mark och inte kolliderar med skyddsvärda naturvårdsintressen. Påverkan på naturmiljön kommer att begränsas så långt det är möjligt. En av flera möjliga åtgärder är att begränsa arbetsområdets bredd i värdefulla områden. Vattenfall kommer att genomföra en naturvärdesinventering för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på naturmiljön samt till förslag på skadeförebyggande åtgärder. För att undvika negativ påverkan på yt- och grundvattenflöden kommer en bedömning av olika avsnitt utmed ledningssträckningen att utföras av hydrolog. Åtgärder kommer att vidtas för att skydda de vattendrag som ledningssträckningen passerar. Vidare kommer en arkeologisk utredning att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på kulturmiljön samt till förslag på skadeförebyggande åtgärder. De förslag som anges i yttrandet är båda förknippade med motstående intressen, som brist på utrymme att förlägga kabeln utmed Frestavägen och konflikt med kommande detaljplan för Södra Väsjön (alternativ C). (ägare av fastigheterna ), Alternativ G stöds till fullo. Övriga alternativ inkräktar antingen på och eller är olämpliga i andra avseenden. Alternativ F är näst bästa förslag. och (ägare av fastigheten ), Det är positivt att det finns en ambition att gräva ner den nuvarande luftledningen, men vi förordar ett annat alternativ än alternativ G. I alternativ G (och alternativ F) grävs ledningen ner i ängsmarken i naturreservatet. Vi anser att detta i möjligaste mån ska undvikas. Det är ett känsligt landskap med gamla ekar, stenrösen, höjdskillnader osv. Arbetsområdet beräknas vara upp till 22,5 meter bredd enligt remissunderlaget. Vi är mycket oroliga att detta kan komma att resultera i att viktiga kultur-och naturvärden förstörs. Bl.a. går sträckan för ledningen i alternativ G och F rakt igenom en kulle med ekar och ett stenröse längs grusvägen utanför vår fastighet. Ett grävschakt här skulle förstöra mycket. Vi undrar också hur eventuella arkeologiska intressen kommer att omhändertas om man kommer att gräva i ängsmarken i naturreservatet. Området har som sagt varit bebott sedan 14

17 bronsåldern och det kan mycket väl finnas hittills oupptäckta lämningar från den tiden i marken. Om alternativ G eller F ändå väljs förespråkar vi att sträckan för ledningen flyttas längre ifrån vår fastighet. I det nuvarande förslaget ligger ledningen i direkt anslutning till vår tomtgräns. Vi ser framemot en fortsatt dialog om projektet. Påverkan på natur- och kulturmiljön kommer att begränsas så långt det är möjligt. En av flera möjliga åtgärder är att begränsa arbetsområdets bredd i värdefulla områden. Vattenfall kommer att genomföra en naturvärdesinventering för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på naturmiljön samt till förslag på skadeförebyggande åtgärder. Vidare kommer en arkeologisk utredning att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på kulturmiljön samt till förslag på skadeförebyggande åtgärder. Vattenfall har träffat fastighetsägaren för att diskutera ledningens dragning i det aktuella området. Vid mötet diskuterades möjligheten att använda schaktfri metod (styrd borrning) vid passagen av den moränrygg där grusvägen går och där det växer ekar. Vidare ska man undersöka en dragning av ledningen som inte är i direkt anslutning till bostadshuset och tomten., Vi är ägare till fastigheterna och och vi vill härmed framföra vår oro kring den planerade ombyggnationen av kraftledning mellan Edsberg och Törnskogen. och med adress respektive, ligger i södra delen av Södersättra. I det förordade alternativet G, ligger våra fastigheter i direkt anslutning till kabeldragningen vilket vi motsätter oss då vi har små barn och vi ser stora risker i att bo granne med en kraftledning. Vi ser gärna ett alternativ där kabeln ligger minst 50 meter från våra fastigheter. Vattenfall kommer att undersöka möjligheten att dra ledningen längre ifrån tomterna än vad som redovisats i samrådsunderlaget. Vattenfall anser det inte som en risk att bo granne med en kraftledning. Magnetfältet för aktuell ledning är mycket lågt. Vid ca 10 meter från kabelschaktets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll I yttrande förordas alternativ A, B eller C eftersom utrymme finns i gatumark, mindre risk att människor kommer i kontakt med ledningen vid eventuell grävning, fornlämningar påverkas inte och mindre risk för elektromagnetiskt fält. Alternativ G avrådes eftersom det föreligger större risk för påverkan från elektromagnetiska fält, och risk för personskador på grund av hög spänning och stark ström. Risk finns också att kabeln penetreras om någon vill sätta upp en anläggning och att kablarna kommer i kontakt med sjövatten vid sjön Fjäturen. Vidare befaras risk för skador på fornlämningar eller att ledningen kommer att utgöra ett hinder för framtida arkeologiska undersökningar. Utrymme att förlägga ledningen i gatumark saknas vilket också bekräftas av kommunens samrådsyttrande. En förläggning av ledningen i gatumark kommer endast vara aktuell utefter 15

18 Frestavägen enligt alternativ G (från Norrsätravägen till Grönanvägen). Magnetfältet för aktuell ledning är mycket lågt. Vid ca 10 meter från kabelschaktets centrum är magnetfältet från kabeln nära noll. Vid ca två meter från kabelschaktets centrum är magnetfältet under 0,4 mikrotesla. En arkeologisk utredning kommer att genomföras för det förordade alternativet (alternativ G), vilken kommer att utgöra underlag för bedömning av påverkan på kulturmiljön samt till förslag på skadeförebyggande åtgärder. Ledningen kommer att utföras enligt gällande elsäkerhetsföreskrifter vilket bland annat innebär att åtgärder vidtas för att förebygga risker för personskada Yttrandet innehåller samma synpunkter som yttrandet från och, men med tillägget att ytterligare ett alternativ presenteras som följer hela Frestavägen. Se kommentar under yttrande från och, Yttrandet innehåller samma synpunkter som yttrandet från och. Se kommentar under yttrande från, ( , ) Yttrandet innehåller samma synpunkter som yttrandet från och men med tillägget att ytterligare ett alternativ presenteras som följer hela Frestavägen. Se kommentar under yttrande från och, Som ägare av fastigheterna och, berörda av det förordade alternativet G, har vi följande åsikt. Vi motsätter oss alternativ G, i vart fall i dess nuvarande utformning, som tar i anspråk en betydande areal av vår fastighet och för all framtid begränsar vårt nyttjande av denna. Om alternativ G skall väljas bör det modifieras så att kabeln istället för över vår fastighet dras i anslutning till gatan Hövdingevägen. Våra skäl för följande: - Proportionalitet: Det finns ingen acceptabel anledning att ta vår enskilda mark i anspråk till förfång för oss som privatpersoner när allmän och för infrastruktur redan nyttjad mark, dvs Hövdingevägens sträckning, lika gärna kan användas. Detta särskilt som den förändring av kabelns sträckning vi föreslår är sett till projektet som helhet en obetydlig förändring. - Teknik: Det föreligger inga tekniska hinder att lägga ledningen i gatan, tvärt om är det ett alternativ som skissats på i de övriga sträckningsalternativen. Därtill är sprängning och kanalisering redan utförd på aktuellt vägavsnitt i och med att VA och annat kablage just dragits för etapp Södersättra. 16

19 - Ekonomi: Vi kan inte se att det skulle blir billigare, ens kortsiktigt, att ta vår mark i anspråk eftersom det bland annat kommer kräva en hel del sprängning. Vidare kommer vi driva frågan om en ersättning som förhåller sig till tomtvärdena i området. En sträckning enlig vårt förslag blir dessutom aningen kortare. Långsiktigt är det naturligtvis vansinne rent ekonomiskt att sprida ut infrastruktur och på så sätt göra mark obrukbar för annat nyttjande, om det än det må vara exploatering eller behållande som naturområde. - Natur: Kabeldragningen skulle innebära ett onödigt och relativt omfattande ingrepp i naturen - kortsiktigt i form av att skog huggs ned och stranden till Fjäturens sydvästra del grävs upp, långsiktigt i form av omfattande markarbeten. - Juridik: Rättsligt bör det vara en avsevärt enklare process och helt okontroversiellt att förlägga kabeln i anslutning till redan existerande infrastruktur än att via ledningsrätt/förhandling mot ersättning tilltvinga sig disposition av vår fastighet. Sammanfattnings anser vi att det inte är rimligt att mot vår vilja ta vår mark i anspråk när ledningen lika gärna kan läggas i Hövdingevägen och på så sätt återanvända allmän mark som redan nyttjas för liknande infrastruktur. Vår hållning och förslag är knappast kontroversiellt utan tvärtom det uppenbart mest rationella. Inför samrådet har Vattenfall haft möten och kontakter med Sollentuna kommun för att diskutera en möjlig framkomlig sträckning som också medför minsta möjliga påverkan på motstående intressen. Bland annat diskuterades en förläggning av ledningen i Hövdingevägen (alternativ F). Vid mötena framkom att det saknades utrymme på grund av andra ledningar ska förläggas i vägen. Vattenfall har under samrådet återigen undersökt möjligheten att förlägga ledningen i Hövdingevägen. Efter att tagit del av sektionsritningar för vägen kan konstateras att utrymme saknas då det i vägen ligger VA-, el-, tele och belysningsledningar. Hövdingevägen är en lokalgata med ett vägområde på ca sju meter. För att förlägga ledningen parallellt med t ex vattenledning krävs ett säkerhetsavstånd på minst 2 meter. Utanför vägområdet ligger bebyggda fastigheter i direkt anslutning. Mot bakgrund av ovanstående ser Vattenfall ingen möjlighet att förlägga ledningen i Hövdingevägen utan kommer vidare undersöka möjligheten att förlägga ledningen enligt alternativ G. Fortsatt kontakt kommer att hållas med markägarna för att försöka hitta en sträckning/lösning som båda parter kan acceptera. 17