KALLELSE. Datum Plats: Sammanträdesrum 1, kommunhuset (BRIO-huset) Osby

Transkript

1 fvlosby ~KOMMUN KALLELSE Datum Sida 1 ( 1) Barn- och skolnämnden Tid: Tisdag den 30 augusti 2016 klockan 8:30 Plats: Sammanträdesrum 1, kommunhuset (BRIO-huset) Osby Ärende 1. Upprop och protokollets justering 2. Godkännande av dagordning 3. SEKRETESS - Faderskapsutredning 4. Information: - SKL-analysprojekt; kostnader grundskola - information av Susanne Rönnefeldt-Berg - Styrning och ledning av grundskolan, intern revision genomförs av PwC i september 2016 (bilaga) - Rutin för samarbetet skola och socialtjänst (bilaga) - Samverkan för bästa skola - riktlinjer för arbetet med nyanlända elever - Arenden från Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen 5. Anmälan om delegationsbeslut 6. Timplan i grundskolan 7. Budget 2017 och flerårsplan 8. Uppföljning intern kontroll Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grundskola 10. Val av ersättare i barn- och skolnämndens arbetsutskott för resterande del av mandatperioden 1 januari december 2018 Daniel Landin Ordförande Marit Löfberg Sekreterare

2

3 VI OSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(13) Upprop och protokollets justering Ledamöter som är närvarande vid dagens sammanträde: Barn- och skolnämnden utser N N (?) att tillsammans med ordförande Daniel Landin (S) justera dagens protokoll. Ordförande Daniel Landin (S) informerar om att dagens protokoll justeras fredagen den 2 september 2016, klockan 08:30. Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

4

5 M OSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(13) Godkännande av dagordning Dagordningen godkänns. Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande I I

6

7 MOSBY \!Y KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Sida 5(13) SEKRETESS - Faderskapsutredning Dm: Förslag till beslut Barn- och skojnämnden beslutar Faderskapsutredning gällande drivs till domstol enligt 3 kap 5 Föräldrabalken (FB), för att fastställa rätt fader för barnet. Beslutsmotivering Barn- och skolnämnden har en skyldighet att utreda faderskap och ett ansvar för alt en faderskapsbekräftelse överensstämmer med verkliga förhållanden. Enligt 2 kap 9 Föräldrabalken (FB) ska nämnden utreda om någon annan än mallilen i äktenskapet kan vara far till barnel om någon av vårdnadshavarna eller den äkta mannen begär det. Om det visar sig att det är en annan man som är fadern, kan det inte fastställas utan att domstolen först häver faderskapspresumtionen. Barn- och skolnämnden kan inte dtiva ärende angående ifrågasatt faderskapspresumtion till domstol utan att det får maken eller barnet göra. Målen om hävande samt fastställande kan dock tas upp samtidigt i domstojen och det juridiska ombudet kan representera både nämnden och barnet i målet. Sammanfattning av ärendet Skrivelse FADERSKAPSUTREDNING, daterad den 30 maj 2016 unde1tecknad av enhetschef Carina Al par och fämiljerättssocionom Anna Sellin. OBSERVERA! Sekretessbelagda uppgifter i ärendet. Justerandes slgn I Expedierat I Uldragsbestyrkande

8

9 M OSBY ~ KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(13) Information Förslag till beslut Barn- och skolnämnden beslutar Den lämnade informationen läggs till handlingarna. SKL-analysprojekt; kostnader grundskola - information av Susanne Rönnefeldt-Berg Styrning och ledning av grundskolan, intern revision genomförs av PwC i september 2016 Bilaga "Projektplan" daterad den 2 maj 2016 från PwC. Rutin för samarbetet skola och socialtjänst Bilaga "Rutiner för samverkan mellan förskola, grundskola och socialförvaltning gällande barn som far illa eller är i riskzonen" daterad den 1 april 2016 från enhetschef central elevhälsa Jessica Jönsson och enhetschef Barn och familj Carina Al par. Samverkan för bästa skola - riktlinjer för arbetet med nyanlända elever Ärenden från Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

10 pwc Projektplan Datum: Uppdragsgivare Projektbenämning Bakgrund, revisionsfråga, kontrollmål och revisionskriterier Osby kommuns revisorer Styrning och ledning av grundskolan Bakgrund Barn- och skolnämnden ansvar för att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens verksamheter i uppdrag att ge grundskoleutbildning. I uppdrag ingår att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt med de föreskrifter som finns i lagar och förordningar. Verksamheten i grundskolan bedrivs på sex kommunala skolor. Elevunderlaget för skolorna ökade under läsaret 2014/2015 till följd av elevkullar och ökad inflyttning. Under 2016 och 2017 förutses de en ytterligare ökning i antalet elvkullar vilket sätter fokus på kostnadsutvecklingen för grundskolan i kommunen. Utifrån statistik i Kolada framgår att genomsnittskostnaden per elev är är högre i Osby kommun jämfört med kommungruppen pendllingskommuner, Skåne län och alla kommuner. Kostanderna avviker både avseende lokalkostander, undervisning och läromdel. Revisorerna har utifrån bl.a. dessa iakttagelser och sin risk och väsentlighetanalys beslutat att genomföra en fördjupad granskning av grundskoleverksamheten. Syfte och revisionsfråga Syftet är att granska om barn- och skolnämnden säkerställer en styrning och ledning av grundskoleverksamheten som överensstämmer med reglementet och skollagens krav. - Säkerställer barn- och skolnämnden en ändamålsenlig styrning och ledning av grundskolan? Revisionskriterier Skollagen och Osby kommuns reglemente. Kontrollmål Det tas fram prognoser för elever och personal Det finns en ändamålsenlig resursfördelning och budget med uppföljning Det genomförs analyser av den ekonomiska uppföljningen Orsaker till kostnadsutvecklingen analyseras av nämnden Nämnden vidtar åtgärder och anpassningar av verksamheten Avgränsning Granskningens avgränsas till barn- och skolnämnden och verksamheten inom grundskolan.

11 pwc Metod Intervju med presidiet, förvaltningsledning (inkl. tjänstemän med ansvar för ekonomi, uppföljning, kvalitet och utveckling) samt någon rektor. Granskning av dokumentation för elevprognoser, anpassningar, resursfördelning, budget och relevant uppföljning och redovisning. Tidplan Introduktion Augusti 2016 Avrapportering November 2016 Introduktion för förvaltningschefer via telefon och e-post för inledande detaljpla- nering. Introduktion och rapportering Muntlig och skriftlig rapportering till revisorerna. Projektorganisation Projektledare Viktor Prytz Kvalitetssäkrare Lena Salomon Oberoendeprövning Vi har i enlighet med SKYREV:s rekommendation nr 2 prövat värt oberoende. Godkänd Godkänd av revisorerna i kommunen Datum Namnförtydligande Godkänd av kundansvarig/ Kommunal Sektor Datum Namnförtydligande Noteringar

12 Barn- och skola Jessica Jönsson Enhetschef central elevhälsa Carina Alpar Enhetschef Barn och familj Datum Rutiner för samverkan mellan förskola, grundskola och socialtjänst gällande barn som far illa eller är i riskzonen 1. Varje år informerar förskolechefer och rektorer sin personal om samarbetet med kommunens socialtjänst samt gällande rutiner för orosanmälningar. 2. Varje år genomförs gemensamt någon form av behovsanpassad kompetensutveckling. Vartannat år riktat förskola och vartannat år riktat grundskolan. 3. Blankett för orosanmälan finns på kommunens Intranät. Anmälan enligt kap 14 1 SOL 4. Enhetschef för Barn och familj, enhetschef för central barn- och elevhälsa samt verksamhetsområdeschef för Barn och skola träffas en gång per år för att revidera rutinerna, planen och utvärdera samarbetet.

13

14 MOSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(13) Anmälan om delegationsbeslut Förslag till beslut Barn- och skolnämnden beslutar Redovisningen av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Barn- och skolnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott och tjänsteman enligt en av barn- och skolnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till barn- och skolnämnden. Redovisning innebär inte att barn- och skolnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det barn- och skolnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Rektor 4-9 Hasslarödsskolan Lagrum I Ärende Delegationsordning Datum Anmälan angående kränkande behandling Punkt juni2016 i verksamheten enligt skol lagen 6 kap. 10. Anmälan avser elever i åk 7 på Hasslarödsskolan och handlar om krängning främst på nätet. Anmälan angående kränkande be- Punkt juni handling i verksamheten enligt skollagen 6 kap. 10. Anmälan avser elever i åk 7 på Hasslarödsskolan och handlar om handlar om verbal kränkning. Rektor 4-9 Örkenedskolan Lagrum I Ärende Kränlcning genom fysiskt våld enligt skollagen 6 kap. 10. Delegationsordning Datum Punkt juni 2016 Biträdande rektor F-3 och Fritids Örkenedskolan Lagrum I Ärende Delegationsordning Beslut om erbjudande av utbildning Punkt 8.1 vid fritidshem med hänsyn till elevers särskilda behov enligt skollagen 14 kap. 6. Beslut om erbjudande av utbildning Punkt 8.1 vid fritidshem med hänsyn till elevers Datum 14 juni juni Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

15 ~OSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(13) särskilda behov enligt skollagen 14 kap. 6. Beslut om erbjudande av utbildning Punkt 8.1 vid fritidshem med hänsyn till elevers särskilda behov enligt skollagen 14 kap. 6. Verksamhetsområdeschef Mia Johansson Lagrum I Ärende Huvudmannens yttrande till Skolinspektionen, dnr. BSN/2016:23. Huvudmannens yttrande till Skolinspektionen, dnr. BSN/2016:85. 14juni2016 Delegationsordning Datum Punkt mars 2016 Punkt juni2016 Justerandes sign I Expedierat I Utd ragsbestyrkande

16

17 MOSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(13) Timplan i grundskolan DnrBSN/2016: Förslag till beslut Verksamhetsonuådet barn och skola föreslår barn- och skolnämnden besluta Ny timplan för grundskolan fastställs. Timplanen ska gälla från och med läsåret 2016/17. Sammanfattning av ärendet I ett riksdags beslut har beslutats att undervisningstiden i matematik i grundskolan utökats med 105 timmar. Förändringen bö1jade gälla den 1 juli Med anledning av ovanstående har en anpassning av Osby kommuns timplan för grundskolan gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Timplan i grundskolan" daterad den 18 augusti 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson och utvecklingsstrateg Lars Andreasson. Skrivelse "Riksdagsskrivelse 2015/16:256" daterad den 25 maj 2016 från Sveriges Riksdag. "Timplan för grundskolan årskurs 1-9" arbetsmaterial från verksamhetsområdet barn och skola. Beslutet skickas till Verksamhetsområde Barn och skola Verksamhetsområdes Mia Johansson Rektorer i grundskolan En11etschef för centrala barn- och elevhälsan Jessica Jönsson Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

18 l~iosby '!_~KOMMUN Barn och skola Lars Andreasson T JANSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Timplan i grundskolan Dnr BSN/2016: Barn och skolas förslag till Barn- och skolnämnden Barn- och skolnämnden beslutar Fastställa ny timplan för grundskolan. Tim planen ska gäller från och med läsåret 2016/17 Sammanfattning av ärendet I ett riksdagsbeslut (bilaga) har beslutats att undervisningstiden i matematik i grundskolan utökats med 105 timmar. Förändringen bö1jade gälla den 1 juli Med anledning av ovanstående har en anpassning av Osby kommuns timplan för grundskolan gjorts. Besluts underlag Bilaga 1; Riksdagsskrivelse 2015/16:256 Bilaga 2; Timplan för grundskolan årskurs 1-9 Mia Johansson Verksamhetsområdeschef Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Beslutet skickas till: Verksamhetsområde Barn och skola Verksamhetsområdeschef Barn och skola Rektorer i grundskolan Enhetschef för centrala barn- och elevhälsan Besköksadress Briogatan 1 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post komrnun@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

19 Riksdagsslaivelse 2015/16 :256 SVERIGES WW RIKSDAG W Regeringen Ut bi ldni ngsdepartementet Med överlämnande av utbi ldningsutskottets betänkande 2015/ 16 :UbU21 Ytterligare undervisningstid i matematik får jag anmäla att riksdagen denna dag bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut. Stockholm den 25 maj 2016 Urban Ahlin Claes Mårtensson

20 rvl OSBY \t~ KOMMUN Beslutad i Barn och skolnämnden 2016-xx-xx Arbetsmaterial Timplan för grundskolan årskurs 1-9 Gäller fr o m läsår~t 2016/17 A nt a I kl oc kt' immar per vec k a: Åk Ämne Bild 0,50 0,67 1,00 0,67 1,00 0,67 0,67 0,67 0,67 Engelska ,00 2,33 2,17 2,00 2,00 2,00 2,00 Hem- och ,00 0,67 1,00 0,67 konsumentkunskap Idrott och hälsa 1,33 1,33 1,33 1,75 1,67 1,67 1,67 1,67 1,67 Matematik 3,75 3,67 4,00 3,67 3,67 4,00 3,08 2,75 3,08 Musik 0,50 0,67 0,67 0,67 1,00 0,67 1,00 0,67 0,67 NO 1,16 1,67 2,00 2,34 2,34 2,68 3,51 3,34 3,51 1,00 1,00 0,67 1, 17 1,00 1, 17 Biologi 0,67 0,67 0,67 1,00 1,00 1,00 Fysik 0,67 0,67 0,67 0,67 0,67 0,67 Kemi ,67 0,67 0,67 0,67 Teknik so 1,50 2,00 2,33 3,41 3,32 3,00 2,50 3,34 3,51 0,83 0,83 0,75 0,50 0,67 0,67 Religion 0,83 0,83 0,75 0,50 0,67 0,67 Geografi 0,83 0,83 0,75 0,83 1,00 1,00 Historia 0,92 0,83 0,75 0,67 1,00 1, 17 Samhällskunskap Slöjd ,33 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Moderna språk ,33 2,67 2,67 2,33 Svenska 5,41 6,08 6,42 5,50 5, 17 4,83 3,00 2,67 2,83 Elevens val 0,92 0,92 0,92 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa 15,0 17,0 21,0 23,0 23,0 24,5 23,5 23,5 23,6 Därav skolans val* 1,90 1,90 1,90 1,90 1,90 1,90 1,90 1,90 1,90 Samlad skoldag 6,00 4, *Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas.

21

22 i'710sby ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(13) Budget 2017 och flerårsplan Dm BSN/2016: Förslag till beslut Barn- och skolnämnden beslutar Nämndsplan 2017 med en budget på tkr godkänns. Nämndsplan 2017 överlämnas till konununstyrelsens budgetberedning. Sammanfattning av ärendet Enligt budgetanvisningarna, beslutade av Kommunstyrelsen, ska nämnderna lämna en preliminär nämndsplan för 2017 den 31 augusti Nämndsplanen ska innehålla en beskrivning av verksamheten, årets verksamhet, statistik, framtid och budget. I den preliminära nämnds planen redovisas förslag till budget 2017 på tkr. I förslaget till budget redovisas även förändringar i förhållande till flerårsplanen. Beslutsunderlag Barn- och skolnämndens arbetsutskotts beslut den 15 augusti 2016, 86. Tjänsteskrivelse "Budget 2017 och flerårsplan" daterad den 29 juni 2016 från verksamhetsonu ådeschef Mia Johansson och verksamhetscontroller Johanna Lindhe. "Nämndsplan 2017, Barn- och skolnämnden" uppdaterad Beslutet skickas till Verksamhetsområdet Barn och skola V erksamhetsmmådeschef Mia Johansson Verksamhetscontroller Johanna Lindhe Ekonomichef Pia Lindvall-Bengtsson Budgetberedningen J usterandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

23 ~ 1 0SBY \!Y KOMMUN Barn- och skolnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(8) 86 Budget 2017 och flerårsplan Dm BSN/2016: Beslut Barn- och skolnämndens arbetsutskott föreslår barn- och skolnämnden besluta Nämndsplan 2017 med en budget på tkr godkänns. Nämndsplan 2017 överlämnas till kommunstyrelsens budgetberedning. Sammanfattning av ärendet Enligt budgetanvisningarna, beslutade av Kommunstyrelsen, ska nämnderna lämna en preliminär nämndsplan för 2017 den 31 augusti Nämndsplanen ska innehålla en beskrivning av verksamheten, årets verksamhet, statistik, framtid och budget. I den preliminära nämndsplanen redovisas förslag till budget 2017 på tkr. I förslaget till budget redovisas även förändringar i förhållande till flerårsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Budget 2017 och flerårsplan" daterad den 29 juni 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson och verksamhetscontroller Johanna Lindhe. "Nämndsplan 2017, Barn- och skolnämnden". Beslutet skickas till Barn- och skolnämnden Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

24 fivlosby ~KOMMUN Barn och skola Johanna Lindhe T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Budget 2017 och flerårsplan Dnr BSN/2016: Barn och skola förslag till Barn- och skolnämnden Förslag till nämndsplan för 2017 med en budget på tkr godkänns och överlämnas till kommunstyrelsens budgetberedning. Sammanfattning av ärendet Enligt budgetanvisningarna, beslutade av Kommunstyrelsen, ska nä1m1derna lämna en preliminär nämndsplan för 2017 den 31 augusti Nämndsplanen ska innehålla en beskrivning av verksamheten, årets verksamhet, statistik, framtid och budget. I den preliminära nämndsplanen redovisas förslag till budget 2017 på tkr. I förslaget till budget redovisas även förändringar i förhållande till flerårsplanen. Beslutsunderlag Preliminär nämndsplan 2017 Mia Johansson Verksamh etsområdeschef Johanna Lindhe Verksamhetscontroller Beslutet skickas till Mia Johansson Pia Lindvall-Bengtsson Johanna Lindhe Besköksadress Västra Storgatan 35 Telefon vx Hemsida PlusGiro Postadress Barn och skola Fax Organisationsnr Osby E-post kommun@osby.se Bankgiro

25 ~ OSBY \'!_~ KOMMUN Nämndsplan 2017 Barn- och skolnämnden ~ I

26 Innehållsförteckning Leclning... 3 Antal å1 sa1 beta1 e... 3 Verl{Samhetsbeslrrivning... 3 Årets verlcsamhet... 4 Nycl<eltal och statistil{... 7 El{onomi... 7 Internbudget per verksamhet 5 positioner... 9 Principer för resurstilldelning lnveste1 ingsbudget F1 amtid Barn- och skolnämnden, Nämndsplan ( 12)

27 Ledning Daniel Landin, Ordförande Barn- och skolnämnden Mia Johansson, Verksamhetsområdeschef Barn och skola Antal årsarbetare 362,80 årsarbetare 2017 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Barn och skola omfattar förskola, grundskola, fritidshem, musikskola och Barnoch familjeenheten. Barn och skolas verksamheter bidrar i hög grad till kommunens attraktivitet. Det är viktigt att verksamheterna håller hög kvalitet för att familjer ska välja att bo i Osby kommun vilket leder till kommunens tillväxt. Förskolans verksamhet omfattar förskola och pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år och en öppen förskola på Familjecentralen. Verksamhetsområdet Barn och skola har tillsynsansvar för enskild pedagogisk omsorg samt för en fristående förskola. Osby kommun har sex grundskolor. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskolans årskurs 1-9 och fritidshem. Musikskolan erbjuder barn och ungdomar instrumental- och sångundervisning samt ensemblespel på olika nivåer. På Barn- och familjeenheten arbetar socialsekreterare som utreder barns och ungdomars sociala situation samt beviljar och följer upp insatser. Barn- och familjeenheten har också en öppenvårdsverksamhet; FamiljeHuset vars verksamhet riktas till barn, ungdomar och föräldrar. Förskola Förskolan är enligt skollagen det första steget i barnens utbildning. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnen utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Förskoleverksamheten i Osby kommun bedrivs vid 10 förskolor, varav en är fristående. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera varianter av verksamheter inom pedagogisk omsorg. Familjedaghemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Verksamheten bör vara rolig och stimulerande för barnen och ta till vara deras nyfikenhet och lust att lära. Verksamheten består i Osby kommun av sju familjedaghem, varav ett är enskilt. Grundskola Grundskolans uppdrag är att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Verksamheten inom grundskolan bedrivs på sex kommunala skolor. Fritids hem Fritidshemmet är en del av skolväsendet. Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Elevhälsan Elevhälsan arbetar förebyggande, hälsofrämjande och ska stödja elevernas utveckling mot Barn- och skolnämnden, Nämndsplan (12)

28 utbildningens mål. Syftet är att alla elever ska utvecklas och nå goda resultat i skolan. Inom den centrala elevhälsan arbetar specialpedagoger, psykolog, skolläkare och logoped. Inom respektive skolområde finns det sedan ett lokalt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator och speciallärare/specialpedagog ingår. De lokala teamen träffas regelbundet för att följa upp de elever som är i behov av extra stöd. Musikskolan Musikskolan erbjuder barn och ungdomar instrumental- och sångundervisning samt ensemblespel på olika nivåer. Verksamheten bedrivs i ett nära samarbete med kommunens övriga skol- och kulturverksamheter. Samarbetet med gymnasieskolan och individuellt val "musik" på Ekbackeskolan är en viktig del av verksamheten. Den utåtriktade verksamheten med konserter och musikcafeer är mycket omfattande. Barn- och familjeenheten Barn- och familjeenheten arbetar med myndighetsutövning i ärenden gällande barn och ungdomar och familjerätt. Även kommunens öppenvård, FamiljeHuset, finns inom enheten. Årligen tas det emot ca 400 orosanmälningar och genomförs ett hundratal utredningar. De placerar och följer upp barn i familjehem och på HVB-hem, genomför vårdnad-boende-umgängesutredningar på uppdrag av tingsrätten och fastställer faderskap. Familjecentralen Familjecentralen är en mötesplats med familjen i centrum. Barnhälsovård, barnmorskemottagning, social rådgivning och öppen förskola finns samlat under samma tak. Familjecentralen i Osby är en samverkan mellan Region Skåne och Osby kommun. Syftet med Familjecentralen är att utifrån ett hälsobefrämjande och förebyggande perspektiv erbjuda blivande föräldrar, barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av hög kvalitet från samhällets olika aktörer. Årets verksamhet Barn- och skolkontoret Barn- och skolkontoret har flyttat till BRIO-huset i gemensamma lokaler med Utbildning och Arbete. Detta gynnar det fortsatta samarbetet mellan verksamhetsområdena. Verksamhetsområdeschefen planerar för att genomföra en ny organisation. För att kunna utveckla verksamheterna och samtidigt planera strategiskt och långsiktigt införs två nya tjänster. Det blir en chef för förskolorna och en chef för grundskolorna. Dessa rekryteringar sker internt och inom budget. Det har under året tagits fram ett nytt skolskjutsreglemente och skolskjutsarna utvärderas samt optimeras. Inför läsåret 2017/18 ska ett nytt skolskjutsavtal upphandlas. Detta kommer att innebära stora förändringar och effektiviseringar gällande skolskjutsen i Osby kommun. Ett nytt digitalt verktyg för vikariehantering införs under hösten "Vikariebanken" kommer att administreras för förskola, grundskola och fritidshem av en samordnare på Barn- och skolkontoret. Ledarskapet Ett starkt ledarskap är en förutsättning för utveckling och ett framgångsrikt arbete inom organisationen. Som attraktiv arbetsgivare måste Osby kommun värna om sina chefer. Det är viktigt med fortbildning inom sitt uppdrag med viktigast är en god arbetsmiljö med rätt förutsättningar. Detta är en utmaning och ett långsiktigt arbete för Osby kommun som måste prioriteras samt genomföras gemensamt i hela organisationen. Rektorsprogrammet är en uppdragsutbildning på akademisk nivå som är obligatorisk för rektorer. För att säkerställa tillgången till kompetenta och välutbildade skolledare deltar även kommunens förskolechefer. Förskolan Det är brist på lokaler till förskolans verksamhet. Utdömda lokaler och tillfälliga lösningar måste ersättas med nya avdelningar och förskolor. Barnprognoser och underlag för behov av förskoleplatser tas fram under hösten 2016 för beslut i Barn-och skolnämnden och Kommunstyrelsen. Skolverket har kommit med nya riktmärken angående barngruppernas storlek. Statsbidraget för Barn- och skolnämnden, Nämndsplan (12)

29 Mindre barngrupper på förskolan kommer att finnas även under läsåret 2016/17. Bidraget har sökts för att kunna försöka minska barngruppernas storlek i förskolan. Ett ökat barnantal och mindre barngrupper kräver fler förskollärare. Det är brist på förskollärare nationellt och vid kommande rekryteringar måste Osby kommun vara konkurrenskraftiga och attraktiva som arbetsgivare. Ett steg i detta är att Osby kommun erbjuder verksamma barnskötare utbildning till förskollärare inom sin anställning. Det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan behöver utvecklas och under läsåret 2016/17 kommer det att vara ett prioriterat område på alla kommunens förskolor. Handlingsplanen för övergång mellan förskola och förskoleklass, skola och fritidshem har reviderats och under 2016/17 ska planen utvärderas. Samarbetet behöver förbättras så att barns utveckling och lärande kan stödjas i ett långsiktigt perspektiv. Läroplanen för förskolan har i juni 2016 reviderats i avsnittet om samverkan och övergång. Dessa skrivningar förstärker vikten av detta samarbete. Grundskolan Grundskolans uppdrag är att främja lärande och ska stimulera eleverna till att utveckla kunskaper och värden. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Under läsåret 2016/17 kommer arbetet med pedagogisk planering för lärande bedömning att fortsätta med fokus på att höja kunskapsresultaten. Den 1 juli 2016 infördes ett nytt avsnitt om förskoleklassen i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Texten förtydligar förskoleklassens syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassen. Samtidigt införs också nya skrivningar om övergångar frän förskoleklassen till skolan och fritidshemmet. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att i dialog med huvudmän genomföra insatser i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Skolverket ska i samverkan med varje berörd huvudman identifiera insatser som kan stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Osby kommun har i sin överenskommelse med Skolverket identifierat två utvecklingsområden; det systematiska kvalitetsarbetet och nyanlända elevers mottagande och lärande. Arbetet pågår och kommer att fortsätta under Att elevantalet ökar samtidigt som lokalerna inte är tillräckliga och ändamålsenliga påverkar organisation och kvalitet. Inför 2017 och 2018 görs bedömningen enligt egna elevprognoser att ökningen fortsätter. Det innebär att det kommer att behövas fler grundskolelokaler framför allt i Osby tätort och i Killeberg. Fullmäktigeberedningens betänkande och kommunfullmäktiges beslut kommer att påverka grundskolans framtida organisation. Den långsiktiga planen för kommunens grundskolor beslutas i oktober Regeringens statsbidrag "Lågstadiesatsningen" syftar till att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare mer tid för varje elev. Osby kommun har sökt och fått bidrag för att utöka med antal vuxna kring elever under hela skoldagen. Den organiserade rastverksamheten ska fortsätta att utvecklas och antalet lektioner med "dubbla lärare" ska utökas. Lärarlönelyftet är en satsningen för att höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Det är regeringen som bestämmer reglerna för hur bidraget ska fördelas och har satt upp fyra kriterier. Det är sedan huvudmannen som avgör vilka lärare som ska få höjd lön. Alla satsningar på skola och fritidshem är bra. Det behövs fler kompetenta vuxna kring våra barn och ungdomar. Men det är svårt att rekrytera fler lärare. Det är stor konkurrens mellan kommunerna. Här måste Osby kommun stärka sin roll som en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Detta är ett akut och långsiktigt arbete som måste genomföras gemensamt i hela organisationen. Fritids hemmen Den 1 juli 2016 infördes ett nytt avsnitt om fritidshemmet i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Texten som förtydligar fritidshemmets syfte och centrala innehåll ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Osby kommun har sökt statsbidraget "Fritidshemssatsningen" och fått beviljat bidrag som ska användas för att förstärka antalet tjänster på fritidshemmen. Syftet är att höja verksamhetens kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen behöver utvecklas och under läsåret 2016/17 kommer det att vara ett prioriterat område på alla kommunens enheter. Elevhälsan Revisionsbyrån Ernst & Young granskade under hösten 2015 insatser till elever i behov av särskilt Barn- och skolnämnden, Nämndsplan ( 12)

30 stöd. Den sammantagna bedömningen visar att organisationen och verksamheten gällande barn i behov av särskilt stöd är ändamålsenlig och väl fungerande, men att det finns behov av ökad uppföljning av insatser till elever i behov av särskilt stöd. Nya skriftliga rutiner redovisades i barn- och skolnämnden i augusti Arbetet fortsätter under Revisionen visar även att verksamheten tillgodoser elevers behov av modersmål och studiehandledning. Elevhälsans verksamhet utvärderades under våren Under hösten 2016 och 2017 kommer deras organisation förändras och utvecklas. Rätt kompetenser och en tydligare organisation kommer att stärka arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Musikskolan Enligt Kulturskolerådets statistik stärker kultur- och musikskolor sina roller som samhällets viktigaste insats för barns tillgång till kulturutövande. Musik- och kulturskolor kan ge allt fler barn och ungdomar möjlighet till att utvecklas inom olika konstområden. Musik är den dominerande konstformen. Osby kommuns musikskola skulle kunna se över möjligheten till att efter hand kompletteras och utvecklas till en Kulturskola. Antal sökande till musikskolan har ökat de senaste åren. Det finns över 100 sökande på väntelistan. De flesta vill spela gitarr och piano. Framtida rekryteringar är viktiga för att kunna behålla hög kvalitet på undervisningen och utveckla verksamheten. Barn- och familjeenheten Under 2015 inleddes ett samarbete mellan Barn- och familjeenheten och vuxenenheten för att kunna förbättra öppenvården i Osby kommun. En satsning på öppenvård kommer förhoppningsvis på lång sikt att leda till att behovet av placeringar minskar. Ytterligare ett steg i detta är att det har utökats med två tjänster inom öppenvården, med inriktning mot ungdomar med drog- och utanförskapsproblematik. Ungdomsbehandlarna arbetar mer intensivt i familjer och mer organisationsövergripande tillsammans med de nya fritidsledarna och den verksamhet som startat utifrån Within-projektet. Socialstyrelsen har de senaste åren gett kommunerna ekonomiskt stöd för kompetenshöjning inom den kommunala barnavården. Under 2016 har Socialstyrelsen erbjudit en påbyggnadsutbildning för socialsekreterare med minst två års erfarenhet i den sociala barn- och ungdomsvården och en ledarskapsutbildning för chefer inom individ- och familjeomsorgen. Dessa utbildningar deltar Osby kommun på. Det behövs mer personal och fler socionomer som arbetar för våra barn och ungdomar. Det är svårt att rekrytera och konkurrensen mellan kommunerna är stor. Här måste Osby kommun stärka sin roll som en attraktiv arbetsgivare med god arbetsmiljö. Detta är ett akut och långsiktigt arbete som måste genomföras gemensamt i hela organisationen. Samverkan Ett av syftena med en ny organisation där förskola, grundskola och Barn- och familjeenheten finns samlade inom samma verksamhetsområde är att utveckla samarbetet och samverkan kring de barn, elever och familjer som är i behov av insatser från fler än en verksamhet. Samarbetet bidrar också till ett mer förebyggande arbete genom tidig upptäckt och tidig insats. Revisionsbyrån Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Osby kommun genomfört en uppföljning av samverkan mellan socialtjänst och förskola/grundskola. Deras sammanfattande bedömning är att nya Barn- och skolnämnden skapar förutsättningar för samverkan mellan verksamheterna men att nämnden tydligare kan stärka sin styrning av uppföljning kring barn som riskerar att fara illa. Ny riktlinjer, rutiner och checklista gäller från och med hösten Arbetet fortsätter under Det finns en väl fungerande samverkansgrupp mellan skola-socialtjänst-polis. Samverkansgruppen leds av enhetschefen för Centrala elevhälsan och består av representanter från elevhälsan inom grundskolan och gymnasieskolan, socialsekreterare från Barn- och familjeenheten, fritidsledare och polisen. Under 2016 har samarbetet utvecklats och det arbetet fortsätter under Samverkan mellan grundskolan och gymnasiet kan bli bättre. Det finns en plan för övergång mellan skolformerna som ska följas upp och revideras. Rektorer och SYV behöver träffas och planera för bättre samverkan och elevers övergång. Samarbetet mellan Barn och skola och Utbildning och arbete behöver utvecklas och bättre förutsättningar finns nu med gemensamma lokaler i BRIO-huset. Barn och skola behöver utveckla samarbetet med högskolor och universitet i regionen för att ta emot fler studenter. Studenter som gör sin praktik i Osby kommun och blir bemötta positivt i en bra Barn- och skolnämnden, Nämndsplan (1 2)

31 arbetsmiljö kan bli framtida medarbetare. Det krävs att fler utbildar sig till handledare och att vi blir bättre på att ta emot fler studenter. Detta ska utvecklas under Nyckeltal och statistik Antal barn och elever Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Antal barn förskola Antal barn pedagogisk omsorg Antal barn förskoleklass Antal barn fritidshem Antal elever grundskola Ekonomi Driftredovisning Tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Driftnetto Kostnad/invånare (kr) Investeringar Förändringar i förhållande till flerårsplan I nedanstående tabell redovisas förändringen mellan flerårsplan och Barn- och skolnämndens förslag till budget. Budget 2017 Enligt anvisningar från KS Budgetram enligt flerårsplan. Avgår kostenheten Kost kommer inte längre att interndebiteras och ramarna flyttas till kostenheten. Kompensation löner (exkl 4104 Kompensation för de löneökningar som är klara för kommunal) Kompensation kapitalkostnader Solklinten och Parkskolans moduler. enligt tidigare beslut De/total Kostnadsminskningar i flersårsplanen - ej genomförda i budget Barn- och skolnämnden, Nämndsplan ( 12)

32 Budget 2017 Stordriftsfördelar förskola Osby I flerårsplanen ligger en minskning av förskolans kostnader enligt flersårsplan som ett resultat av att större enheter skapas. Den nya förskolan i Osby kommer inte att vara klar 2017 och det är oklart vilka kostnadsminskningar det innebär även kommande år. Stordriftsfördelar förskola 250 I flerårsplanen ligger en minskning av förskolans kostnader Lönsboda enligt flerårsplan som ett resultat av att större enheter skapas. Den nya förskolan i Lönsboda kommer inte att vara klar 2017 och det är oklart vilka kostnadsminskningar det innebär även kommande år. Minskning av lokal- och I flerårsplanen finns en minskning av lokal- och städkostnader enligt flerårsplan städkostnader. Det är oklart hur besparingen ska genomföras. De/total Beslut om tillfälliga lokaler Klockarskogsskolans moduler Ingår inte i ramarna i flerårsplanen. Endast beslut om tilläggsbudget för Hemgårdens moduler Ingår inte i ramarna i flerårsplanen. Endast beslut om tilläggsbudget för Lönnegårdens moduler Ingår inte i ramarna i flerårsplanen. Endast beslut om tilläggsbudget för Deltotal Volymförändringar Ny förskoleavdelning Lönsboda Antalet barn i förskolan har ökat i Lönsboda och en ny avdelning behöver öppnas redan hösten Förskola - Solklintens 7:e 800 Under 2017 behöver Solklintens 7:e avdelning vara i drift avdelning hela året för att alla barn i kön ska kunna erbjudas förskoleplats. Avdelningen var endast i drift halva Det kan komma att behövas ytterligare förskoleplatser i Osby tätort Ökning av antalet elever i 150 Hösten 2017 kommer det att behövas 6 förskoleklasser i förskoleklass Osby tätort på grund av fler elever. Under ett par år har det varit 5 förskoleklasser och dessförinnan 4. Ökningen av antalet förskoleklasser har även påverkan på antalet elever och klasser i grundskolan. Fler elever på fritidshem 300 Antalet elever på fritidshem ökar som ett resultat av fler elever och klasser i förskoleklass och grundskola. Fler elever i grundskola Antalet elever i grundskolan ökar med närmare 50 st. Det beror på större elevkullar i de lägre årskurserna, fler nyanlända elever och inflyttning. Endast befintliga elever är inräknade. Skolorna har inte fått resurser för ytterligare inflyttning. Även antalet klasser i grundskolan ökar. En klass kräver mellan 1,5 och 2,0 lärartjänster (inklusive speciallärare) beroende på årskurs för att alla lektioner ska vara bemannade. Interkommunal ersättning Kostnaderna för interkommunal ersättning ökar. (1800 tkr förskola och 800 tkr grundskola). Ökningen beror framförallt på förändrade villkor i avtalet med Älmhults kommun. Samtidigt har antalet barn och elever i annan kommun/fristående skola ökat. Nyanlända elever Kostnader för Svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och förberedelsegrupp. Barn- och skolnämnden fick cirka tkr som tilläggsbudget 2016 och de pengarna finns inte i flerårsplanen. De/total Barn- och skolnämnden, Nämndsplan (12)

33 Budget 2017 Kostnadsminskningar Lägre kostnader internränta Kostnaderna för internränta minskar då internräntan sänkts från 2,4% 2016 till 1,75% Lägre kostnad undenisning Resurstilldelningen per elev till grundskolan har minskat i enlighet med det beslut som fattades i Barn- och skolnämnden om att minska antalet lärartjänster i grundskolan. Lägre kostnad vårdnadsbidrag -220 Vårdnadsbidrag ska avskaffas och nya ansökningar beviljas inte enligt beslut i Barn- och skolnämnden. Lägre kostnad elevassistenter -350 Antalet elevassistenter i budget har minskat. Total Barn- och skolnämndens förslag till budget Internbudget per verksamhet 5 positioner Internbudget per verksamhet Verksamhet (4-5 pos vht, belopp tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Musikskola Utbildningsnämnd Utbildningskontor/administration Skolutveckling Rehabiliteringstjänster Fritidshem Fritidshem - särskola Förskoleklass Interkommunal ersättning förskoleklass Interkommunal ersättning fritidshem Lokal administration grundskola Elevcafe Hasslaröd Måltider grundskola Grundsärskola Integrerad grundsärskola Grundsärskola inriktning träningsskola Elevassistenter grundsärskola Elevhälsa Skolkurator Rastvärd Logoped Skolpsykolog Barn- och skolnämnden, Nämndsplan ( 12)

34 Verksamhet (4-5 pos vht, belopp tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget Elevassistent Resurscentrum* Skolskjutsar Lokaler/inventarier Grundskolundervisning* O Förberedelseklass Modersmålsundervisning Svenska som andraspråk Mottagningsenhet nyanlända elever Läromedel Skolbibliotek Studie- och yrkesvägledning Fortbildning Interkommunal ersättning grundskola O Visslan Gymnasieundervisning Administration förskola Öppen förskola Familjedaghem Måltider förskola Logoped förskola Resurspool Lokaler och inventarier Pedagogisk personal Lekmaterial och förbrukning Fortbildning Interkommunal ersättning och bidrag Vårdnadsbidrag O Ledning mottagningsenhet Bilpool Handläggning barn och inga Placering barn och unga HVB Placering konsultentstödda familjehem Placering familjehem Öppenvårdsinsatser Familjehuset Förordnad vårdnadshavare Handläggning familjerätt Barn- och skolnämnden, Nämndsplan (1 2)

35 Verksamhet (4-5 pos vht, belopp tkr) Ensamkommande barn administration Ensamkommande barn placering HVB Ensamkommande barn konsulentstödda familjehem Bokslut 2015 Budget 2016 Budget *Kostnader för resurscentrum verksamhet budgeteras på verksamhet undervisning från och med Parkskolans skolområde har fått 790 tkr till undervisning utöver den ordinarie resurstilldelningen för att kunna bemanna den nuvarande skolorganisationen med flera mindre skolenheter. Örkenedskolan har fått 580 tkr till undervisning utöver den ordinarie resurstilldelningen för att kunna skapa en fungerande organisation. Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Administration Förskola Grundskola Musikskola Barn- och familjeenheten Principer för resurstilldelning Grundskola Grundskolan tilldelas resurser utifrån antalet budgeterade elever. Grundskolorna får resurser per budgeterat antal elever i grundskola, förskoleklass och fritidshem. Resurstilldelningen ska täcka kostnader för: - Undervisning (baserat på genomsnittslön) - Fortbildning av personal - Förbrukning kopplat till administration och lokaler - Lärverktyg inklusive IT och skolbibliotek Skolenheterna får tilldelning för faktiska kostnader för ledning (rektorer och arbetslagsledare), skolassistenter, skolbibliotekarier och vaktmästare enligt beslutad organisation. Följande verksamheter ingår i den preliminära internbudgeten i Elevhälsans budget och ligger därmed utanför den tilldelning skolområdena får: förberedelsegrupper, modersmålsundervisning, personalkostnader SvA, grundsärskola/verksamhetsutveckling. I Elevhälsans budget finns även skolhälsovård, kuratorer, logoped, central specialpedagog och psykolog. Kostnader för lokaler, internränta, avskrivningar och städ budgeteras centralt och ingår inte i skolområdenas budget. Även kostnader och intäkter för interkommunala ersättningar, kostnader för bidrag till fristående skolor budgeteras centralt. Förskola Inom förskolan tilldelas förskolorna resurser utifrån antalet budgeterade barn. Varje förskola får resurser per barn för: Barn- och skolnämnden, Nämndsplan 2017 I I ( 12)

36 - Undervisning (personal, 3 tjänster per avdelning) - Fortbildning av personal - Förbrukning (administration, lekmaterial, lokaler) - Ledning (förskolechef) Kostnader för resurspool, bidrag och interkommunala ersättningar, internhyror, städ, arbetskläder, avskrivningar och internränta budgeteras centralt och belastar därmed inte de enskilda förskolornas budget. Aven intäkter såsom avgifter från föräldrar och bidrag från migrationsverket budgeteras centralt. Investeringsbudget Projekt nr Projektnamn Budget 2017 (tkr) Åter KS 2037 AV-utrustning alla skolor 450 xxxx Nya förskolelokaler Osby tätort, inventarier xxxx Ny förskola Lönsboda,inventarier xxxx Verksamhetssystem förskola och skola Totalt Kommentarer investeringsbudget Investeringar i inventarier ska kopplas till föreslagna fastighetsinvesteringar. Mer information om förskolans och grundskolans framtida organisation finns i underlaget för fastighetsinvesteringar. De inventarier som redan finns på befintliga förskolor och skolor kommer att återanvändas i den mån det bedöms lämpligt. Tidpunkten för investering i inventarier är kopplat till när investeringsprojekt genomförs är klara. And rad tidplan eller förseningar av fastighetsprojekt ändrar tidpunkten för investeringar i inventarier. Det kan innebära att investeringar skjuts framåt i tiden. Förskolans, grundskolans och gymnasieskolans verksamhetssystem ska, enligt lag, upphandlas. Arbetet påbörjas 2016 för att slutföras under senare delen av 2017 alternativt En förstudie kommer att genomföras för att få kunskap om vilka befintliga funktioner (system) som ska omfattas av upphandlingen. Därefter går det att ge en tydligare bild av vad det kommer att kosta tkr är en mycket grov uppskattning. Investeringen är gemensam för Barn och skola och utbildning och arbete. Ytterligare information om investeringarna finns i Barn- och skolnämndens investeringsbudget. Framtid Barn och skolas verksamheter bidrar i hög grad till kommunens attraktivitet. Det är viktigt att verksamheterna håller hög kvalitet för att familjer ska välja att bo i Osby kommun vilket leder till kommunens tillväxt. Det är viktigt att Osby kommun fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. Den yrkesskickligaste personalen och de bästa cheferna ska välja att arbeta i Osby kommun. Här krävs det strategiska planer, långsiktighet och ett samarbete i hela organisationen. En stor utmaning de kommande åren blir kompetensförsörjning och ändamålsenliga lokaler. Barn- och skolnämnden, Nämndsplan ( I 2)

37

38 ~OSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(13) Uppföljning intern kontroll 2016 Dm BSN/2015 : Förslag till beslut Barn- och skolnämnden beslutar Uppföljningen av den interna kontrollplanen godkänns. Kontrollansvariga får i uppdrag att följa upp att planerade åtgärder genomförs. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har, enligt reglementet för intern kontroll, det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Vaije nämnd ska årligen fastställa en plan för uppföljning av den interna kontrollen inom nämndens ansvarsområde. Barn- och skolnämnden fastställde i februari den interna kontrollplanen för I planen anges bland annat vilka rutiner/system som ska följas upp, kontrollmoment och när uppföljning ska göras. En uppföljning har gjorts i enlighet med den beslutade planen. I uppföljningen redovisas resultat och åtgärder för att förbättra den aktuella rutinen. Beslutsunderlag Barn- och skolnämndens arbetsutskotts beslut den 15 augusti 2016, 87. Tjänsteskrivelse "Uppföljning intern kontroll 2016" daterad den 28 juni 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson och verksamhetscontroller Johanna Lindhe. "Intern kontroll Rapportering, Barn- och skolnämnden". Beslutet skickas till Verksamhetsområdet Barn och skola Verksamhetsområdeschef Mia Johansson Verksamhetscontroller Johanna Lindhe Handläggare Cindy Balte Utvecklingsstrateg Lars Andreasson Enhetschef central elevhälsa Jessica Jönsson Förste socialsekreterare Nina Brobeck Justerandes sign I Expedierat I Utd ragsbestyrkande

39 ivlosby ~KOMMUN Barn- och skolnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(8) 87 Uppföljning intern kontroll 2016 Dnr BSN/2015: Beslut Barn- och skolnämndens arbetsutskott föreslår barn- och skolnämnden besluta Uppföljningen av den interna kontrollplanen godkänns. Kontrollansvariga får i uppdrag att följa upp att planerade åtgärder genomförs. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har, enligt reglementet för intern kontroll, det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje nämnd ska årligen fastställa en plan för uppföljning av den interna kontrollen inom nämndens ansvarsområde. Barn- och skolnämnden fastställde i febrnari den interna kontrollplanen för I planen anges bland annat vilka rntiner/system som ska följas upp, kontrollmoment och när uppföljning ska göras. En uppföljning har gjorts i enlighet med den beslutade planen. I uppföljningen redovisas resultat och åtgärder för att förbättra den aktuella rntinen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Uppföljning intern kontroll 2016" daterad den 28 juni 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson och verksamhetscontroller Johanna Lindhe. "Intern kontroll Rapp01iering, Barn- och skolnämnden". Beslutet skickas till Barn- och skolnämnden Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

40 PVIOSBY ~KOMMUN Barn och skola Johanna Lindhe T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 ( 1) Uppföljning intern kontroll 2016 Dm BSN/2015:204 /042/ Barn och skola förslag till Barn- och skolnämnden Uppföljningen av den interna kontrollplanen godkänns och kontrollansvariga får i uppdrag att följa upp att planerade åtgärder genomförs. Sammanfattning av ärendet Nämnderna har, enligt reglementet för intern kontroll, det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Va1je nämnd ska årligen fastställa en plan för uppföljning av den interna kontrollen inom nämndens ansvarsområde. Barn- och skolnämnden fastställde i februari den interna kontrollplanen för I planen anges bland annat vilka rutiner/system som ska följas upp, kontrollmoment och när uppföljning ska göras. En uppföljning har gjorts i enlighet med den beslutade planen. I uppföljningen redovisas resultat och åtgärder för att förbättra den aktuella rutinen. Beslutsunderlag Intern kontroll rapportering, Barn och skolnämnden Mia Johansson Verksamhetsområdeschef Johanna Lindhe Verksam hetscontroller Beslutet skickas till Cindy Balte Lars Andreasson Nina Brobeck Johanna Lindhe Jessica Jönsson Besköksadress Västra Storgatan 35 Telefon vx Hemsida PlusGiro Postadress Barn och skola Fax Organisationsnr Osby E-post kommun@osby.se Bankgiro

41 fo/1 OSBY \(_)} KOMMUN Intern kontroll Rapportering Barn- och skolnämnden

42 In nehål lsförteckn ing Innehållsfå11eckning... 2 Intern kontroll K.ontrollrapport... 5 Barn- och skolnämnden, Intern kontroll Rapportering 2(8)

43 Intern kontroll 2016 Plan Sanno Kon se Risk- Rapportering Rutin/system Kontrollmoment Ansvarig Frekvens Metod Klar likhet kvens bedömning till Rapportering av Att säkerställa att rutinerna för anmälan av Handläggare 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni tillbud/skada/risk tillbud/skada/risk följs Barn och skola kontroll rådeschef och 1 decem ber Attest av faktura Att säkerställa att betalningar sker i tid Handläggare 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni Barn och skola kontroll rådeschef och 1 decem ber Utredningstid Barn- och Att säkerställa att det finns väl fungerande Förste social 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni familjeenheten rutiner inom Barn- och familjeenhetens sekreterare kontroll rådeschef och 1 decem ber Orosanmälan grundskola och Att säkerställa att det finns väl fungerande Chef för 2 ggr/år Stickprov Verksamhetsom 1 juni förskola rutiner inom förskola och fritidshem för Elevhälsan rådeschef och 1 orosanmälan enligt socialtjänstlagen 14 decem kap 1 samt att dessa följs ber Resor och skolskjuts för barn Att säkerställa att det finns väl Verksamhets 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni och elever dokumenterade rutiner vid skolskjuts och controller kontroll rådeschef och 1 resor för barn och elever samt att dessa decem följs ber Kontanthantering Att säkerställa att kontanthantering sker i Handläggare 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni mycket begränsad omfattning och att det Barn och skola kontroll rådeschef och 1 finns dokumenterade och fungerande decem rutiner i de fall kontanthantering ber förekommer Utdrag ur belastningsregistret Att säkerställa att personal som inte är Vikarieanskaffar 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni tillsvidareanställd lämnar utdrag från e kontroll rådeschef och 1 belastningsregistret årligen och att det decem finns väl fungerande rutiner för detta ber

44 Sanno Kon se Risk- Rapportering Rutin/system Kontrollmoment Ansvarig Frekvens Metod likhet kvens bedömning Klar till Anmälan diskriminering och Att säkerställa att rutinen för anmälan till Utvecklings 2 ggr/år Fullständig Verksamhetsom 1 juni kränkande behandling huvudmannen vid diskriminering och strateg kontroll rådeschef och 1 kränkande behandling följs samt att det grundskola/ decem finns likvärdighet i bedömningen av när en ber anmälan ska göras Utvecklings strateg förskola Barn- och skolnämnden, Intern kontroll Rapportering 4(8)

45 Kontrollrapport Kontrollmoment: Att säkerställa att rutinerna för anmälan av tillbud/skada/risk följs Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Rapportering av tillbud/skada/risk Dokumenterad processbeskrivning finns Ja Processen fungerar enligt processbeskrivnlngen Nej Kontroll utförd (datum): Processen fungerar utan process beskrivning Kontrollansvarig: Handläggare Barn och skola Processen behöver utvecklas Ja Resultat: Det finns kommunövergripande rutiner för rapportering av risk, skada och tillbud. Anmälan görs i ett system som heter Flexite. Om ett barn inom skolan eller förskolan råkar ut för ett tillbud eller en skada så anmäls det av lärare eller förskollärare. Vid tillbud och skada hos personal så anmäls det av den drabbade tillsammans med ansvarig chef. Statistik över antalet anmälningar i Flexite sammanställs och redovisas en gång per år för Barn- och skolnämnden. Rutinen för anmälan av risk, tillbud och skada är väl inarbetad, det är dock få anmälningar av tillbud och risk. Under 2014 gjordes 20 anmälningar av tillbud och 11 anmälningar av upptäckta risker inom Barn och skolas verksamheter. Orsaken är antagligen att det råder en osäkerhet kring när en anmälan ska göras. Några uppfattar även systemet Flexite som svårarbetat. Många menar också att det ägnas för lite tid åt att analysera de anmälningar som gjorts för att på sätt kunna arbeta förebyggande och undvika skador och olycksfall. Åtgärder: Under hösten 2016 kommer ett nytt system för inrapportering av risk, tillbud och skada att införas. Systemet är utvecklat av AFA-försäkring och förhoppn ingen är att inrapportering ska underlättas och att det ska finnas bättre möjligheter till analys och även jämförelse med andra kommuner. I samband med införandet kommer all personal inom Barn och skolas verksamheter att informeras om det nya systemet och få kunskap om när en anmälan ska göras. En rutin som är specifik för Barn och skolas verksamhet, med tydliga exempel på när anmälan ska göras, kommer att tas fram av handläggare på Barn och skola. Kontrollmoment: Att säkerställa att betalningar sker i tid Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Attest av faktura Kontroll utförd (datum): Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Handläggare Barn och skola Processen behöver utvecklas Ja Resultat: Det finns nyligen upprättade skriftliga rutiner för fakturahantering inom Barn och skolas verksamheter. I rutinen tydliggörs vilket ansvar de attestansvariga har samt rutiner för fakturahantering vid ledighet. För närvarande fungerar rutinen, i de fall fakturor inte betalas innan förfallodatum beror det oftast på att fakturan är delad mellan olika verksamhetsområden och det är oklart vilken som ska betala fakturan. Ibland uppstår även problem vid sjukdom då det inte alltid är känt vilken som är ersättare enligt attestreglementet. Åtgärder: För undvika att fakturor hamnar hos fel fakturamottagare är det viktigt att meddela rätt fakturaadress samt rätt referensnummer till leverantören. Information om vilka som har attesträtt enligt attestreglementet kommer att förmedlas av handläggare på Barn och skola en gång per år. Ja Ja

46 Kontrollmoment: Att säkerställa att utredningstider inom Barn- och familjeenhetens verksamhet följer gällande lagstiftning samt att det finns fungerande rutiner som säkerställer detta Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process {rutin/system): Utredningstid Barn- och familjeenheten Dokumenterad processbeskrivning finns Ja Processen fungerar enligt process beskrivningen Nej Kontroll utförd (datum): Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Förste socialsekreterare Processen behöver utvecklas Nej Resultat: Underperioden till har 84 utredningar varit pågående hos Barn- och familjeenheten. Utav dessa har 34 utredningar inte slutförts inom fyra månader. Utöver dessa har 75 utredningar, inom Utbildning och arbete, varit pågående för ensamkommande barn.varav 67 utredningar överskridit fyra månader. Åtgärder: Alla ärenden följs upp noggrant varje månad. En orsak till att utredningar inte slutförts i tid är brist på personal. För att komma tillrätta med det läggs mycket resurser på rekrytering för att tillsätta vakanta tjänster. Kontrollmoment: Att säkerställa att det finns väl fungerande rutiner inom förskola och fritidshem för orosanmälan enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 samt att dessa följs Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Orosanmälan förskola och grundskola övrigt: Kontroll utförd {datum): Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Chef för Elevhälsan Processen behöver utvecklas Resultat: Anmälningar görs i större omfattning och elevhälsans personal samarbetar med Barn och familj samt Familjehuset för att ge berörda familjer stöd. Kurator, skolsköterska, förskolechef samt rektor utgör ett stöd då personal ska upprätta en anmälan eller känner sig osäker kring förfarandet. Barn och familjs förste socialsekreterare är också ett stöd vid frågor gällande anmälan. Åtgärder: Det har genomförts kompetensutveckling för all personal inom grundskolan med fokus på anmälningsplikten och dess tillämpning. Ansvariga för denna kompetensutveckling var enhetschef central barn-och elevhälsa samt enhetschef Barn och familj. Medverkade gjorde även Barn och familjs handläggare samt personal från Familjehuset. Kontrollmoment: Att säkerställa att det finns väl dokumenterade rutiner vid skolskjuts och resor för barn och elever samt att dessa följs Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Resor och skolskjuts för barn och elever Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Kontroll utförd (datum): Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Verksamhetscontroller Processen behöver utvecklas Resultat: Barn- och skolnämnden har fattat beslut om ett nytt skolskjutsreglemente och det behöver implementeras ytterligare. Vid resor för barn och elever, utöver skolskjuts, finns väl fungerande rutiner. Åtgärder: Resultatet från den optimering som just nu genomförs kommer att användas i upphandlingen som ska genomföras. Det beslutade skolskjutsreglementet ska implementeras så att det efterlevs. Barn- och skolnämnden, Intern kontroll Rapportering 6(8)

47 Kontrollmoment: Att säkerställa att kontanthantering sker i mycket begränsad omfattning och att det finns dokumenterade rutiner i de fall det förekommer Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Kontanthantering Kontroll utförd (datum): Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Processen fungerar utan processbeskrivning Nej Nej Kontrollansvarig: Handläggare Barn och skola Processen behöver utvecklas Ja Resultat: Det finns kommunövergripande rutiner för hantering av kontanter. Barn och skola har inga verksamhetsspecifika rutiner för kontanthantering. Det har tidigare funnits handkassor inom flertalet verksamheter, i dagsläget finns endast en handkassa kvar. På skolorna hanteras kontanter genom den försäljning som sker i elevcafe och på öppna förskolan förekommer försäljning till besökare. I samtliga fall där kontanthantering sker finns rutiner, dock finns inga skriftliga rutiner. På en av skolorna finns en kassaapparat, vilket är ett krav enligt Osby kommuns rutin för kontanthantering. Åtgärder: Skriftliga rutiner för kontanthantering kommer att upprättas för att säkerställa att kontanthantering sker på ett säkert sätt. Behovet av att köpa in ytterligare kassaapparater kommer att ses över. Kontrollmoment: Att säkerställa att personal som inte är tillsvidareanställd lämnar utdrag från belastningsregistret årligen och att det finns väl fungerande rutiner för detta Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Utdrag ur belastningsregistret Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Kontroll utförd (datum): Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Vikarieanskaffare Processen behöver utvecklas Resultat: Utdragbegärs in vid nyanställning men har inte förnyats varje år. Åtgärder: Hösten 2016 införs ett nytt vikarieanskaffningssystem där det automatiskt skickas ut ett meddelande till vikarien att denne ska lämna in ett nytt utdrag. Är det någon som inte lämnar in ett nytt utdrag så försvinner de automatiskt från vikarielistan. Barn- och skolnämnden, Intern kontroll Rapportering 7(8)

48 Kontrollmoment: Att säkerställa att upphandling görs och att ingångna avtal följs Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Kontroll utförd (datum): Inköp och upphandling Dokumenterad processbeskrivning finns Processen fungerar enligt processbeskrivningen Processen fungerar utan processbeskrivning Kontrollansvarig: Verksamhetscontroller Processen behöver utvecklas Resultat: Inom vissa områden finns det brister som behöver åtgärdas. Det upplevs i ve rksamheten ibland svårt att veta vart man ska göra inköp, vilka avtal som finns samt att hitta enkel information om detta. Åtgärder: Om det kommer en faktura från en leverantör som kommunen inte har avtal med så ska en påminnelse om att använda rätt leverantörer skickas till den som gjort inköpet. I kommunen pågår ett arbete med att införa ett nytt system för inköp och fakturahantering som gör det enklare att hitta rätt leverantör. Kontrollmoment: Att säkerställa att rutinen för anmälan till huvudmannen vid diskriminering och kränkande behandling följs samt att det finns likvärdighet i bedömningen av när en anmälan ska göras Enhet: Barn och skola Kontroll av process Process (rutin/system): Anmälan diskriminering och kränkande behandling Dokumenterad processbeskrivning finns Ja Kontroll utförd (datum): Kontrollansvarig: Utvecklingsstrateg grundskola/utvecklingsstrateg förskola Resultat: Processen fungerar enligt processbeskrivningen Processen fungerar utan processbeskrivning Processen behöver utvecklas Ja Ja Rutinen finns skriftligt dokumenterad enhetsvis i förskola och grundskola. Rutinen är väl känd hos alla och samtal förs kontinuerligt i chefsgrupper och arbetslag kring när en anmälan ska göras. Detta har skapat en större likvärdighet i synen kring när en anmälan ska göras eller inte. Nuvarande rutin är tydlig och fungerar bra. En enkät har i maj 2016 genomförts. 143 st personal i förskola och grundskola har svarat. Här konstateras att man känner väl till planen mot diskriminering och kränkande behandling och dess rutiner. Åtgärder: Barn och elevombudet besöker Osby Det blir ett samtal med bl a förskolechefer och rektorer där vi hoppas få en bekräftelse på att vi arbetar på rätt sätt med bedömning av när anmälan till huvudman ska göras. Barn- och skolnämnden, Intern kontroll Rapportering 8(8)

49

50 f~l OSBY ~KOMMUN Barn- och skolnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(13) Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grundskola DnrBSN/2016: Förslag till beslut Barn- och skolnämnden beslutar föreslå k01mnunfullmäktige besluta Betänkandet fastställs som ett långsiktigt visionsdokument. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 28 att tillsätta en fullmäktigeberedning för att diskutera frågor inom verksamhetsområdet Barn och skola. Därefter beslutade kommunfullmäktige , 111 att ge fullmäktigeberedningen i uppdrag att besvara den övergripande frågeställningen hur den kommunala förskolan och grundskolan i Osby kommun ska organiseras Kommunfullmäktige beslutade , 50 att betänkandet Fullmäktigeberedning grundskolan, daterad 3 juni 2016, ska remitteras till Barn- och skolnämnden för yttrande om betänkandet bör fastställas av kommunfullmäktige som ett långsiktigt visionsdokument som det är eller med förtydliganden och/eller ändringsförslag. Beslutsunderlag Barn- och skolnämndens arbetsutskotts beslut den 15 augusti 2016, 88. Tjänsteskrivelse "Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grw1dskola" daterad den 1 juli 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson. Betänkande "Fullmäktigeberedning grundskolan" daterad den 3 juni 2016 från verksamhetsområde Barn och skola. Bilaga till betänkandet "Särskilt yttrande" från Nya Moderaterna i Osby, Mikael Sjösten (M). Bilaga till betänkandet "Input till Fullmäktigeberedningen från Ma1tin'', från Maitin Kroon. Beslutet skickas t;/l Verksamhetsmm ådet Barn och skola Verksamhetsområdeschef Mia Johansson Kommunfullmäktige Fullmäktigeberedning Frågor inom barn och skola Justerandes sign I Expedierat I Utdragsbestyrkande

51 rv10sby ~KOMMUN Barn- och skolnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(8) 88 Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grundskola Dnr BSN/2016: Beslut Barn- och skolnämndens arbetsutskott föreslår barn- och skolnämnden föreslå kommunfullmäktige Betänkandet fastställs som ett långsiktigt visionsdokument. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 28 att tillsätta en fullmäktigeberedning för att diskutera frågor inom verksamhetsområdet Barn och skola. Därefter beslutade kommunfullmäktige , 111 att ge fullmäktigeberedningen i uppdrag att besvara den övergripande frågeställningen hur den kommunala förskolan och grundskolan i Osby kommun ska organiseras Kommunfullmäktige beslutade , 50 att betänkandet Fullmäktigeberedning grundskolan, daterad 3 juni 2016, ska remitteras till Barn- och skolnämnden för yttrande om betänkandet bör fastställas av kommunfullmäktige som ett långsiktigt visionsdokument som det är eller med fö1tydliganden och/eller ändringsförslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse "Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grundskola" daterad den 1 juli 2016 från verksamhetsområdeschef Mia Johansson. Betänkande "Fullmäktige beredning grundskolan" daterad den 3 juni 2016 från verksamhetsområde Barn och skola. Bilaga till betänkandet "Särskilt yttrande" från Nya Moderaterna i Osby, Mikael Sjösten (M). Bilaga till betänkandet " Input till Fullmäktigeberedningen från Martin", från Ma1tin Kroon. Beslutet skickas till Barn- och skolnämnden Justerandes sign Expedierat I I Utdragsbestyrkande

52 MOSBY Datum ~KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE Sida 1(4) Barn och skola Mia Johansson mia.johansson@osby.se Yttrande kring Betänkandet fullmäktigeberedning grundskola Dnr BSN/2016: Barn och skolas förslag till Barn- och skolnämnden Barn- och skolnämnden beslutar att betänkandet bör fastställas av kommunfullmäktige som ett långsiktigt visionsdokument. alternanvt Barn- och skolnämnden beslutar att betänkandet bör fastställas av kommunfullmäktige som ett långsiktigt visionsdokument med följande förtydliganden och/eller ändringsförslag:... Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 28 att tillsätta en fullmäktigeberedning för att diskutera frågor inom verksamhetsområde Barn och skola. Därefter beslutade kommunfullmäktige , 111 att ge fullmäktigeberedningen i uppdrag att besvara den övergripande frågeställningen hur den kommunala förskolan och grundskolan i Osby kommun ska organiseras Kommunfullmäktige beslutade , 50 att betänkandet Fullmäktigeberedning grundskolan, daterad , ska remitteras till Barn- och skolnämnden för yttrande om betänkandet bör fastställas av kommunfullmäktige som ett långsiktigt visionsdokument som det är eller med fö1iydliganden och/eller ändringsförslag. Beslutsunderlag Betänkande Fullmäktige beredning grundskolan, daterad Besköksadress Briogatan 1 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post kommun@osby.se Hemsida INWW.osby.se PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

53 L(4) Ärende Kommunfullmäktige beslutade den 16 mars 2015 att utse en fullmäktigeberedning för att diskutera frågor inom verksamhetsområdet Barn och skola. Fullmäktigeberedningen har i uppdrag att diskutera frågor kopplade till förskolan och grundskolan i Osby kommun. Hur ska den kommunalaförskolan och grundskolan i Osby kommun organiseras ? Osby konmrnn står inför ett behov av en långsiktig plan för kommunens förskolor och grundskolor. Barn- och elevantalet har ökat samtidigt som lokalerna varken ur verksamhetssynpunkt eller fastighetsmässigt är ändamålsenliga eller tillräckliga. Kommunen behöver säkerställa likvärdigheten för eleverna. Alla elever ska erbjudas en utbildning med hög kvalitet. I framtiden ska skolorna erbjuda ändamålsenliga lokaler med moderna lärmiljöer. Familjer ska vilja bo i Osby kommun för att grundskolorna har hög kvalitet, trivsel och höga kunskapsresultat. Osby konm1un ska vara en arbetsgivare som kan rekrytera yrkesskickliga lärare med rätt behörighet och legitimation genom att erbjuda attraktiva tjänster. Beredningens fö1 s/ag för grundskolans fmmtida orgfwisation Det krävs fler lokaler till grundskolan i Osby tätort, Kille berg och Lönsboda. I samband med utbyggnad och nybyggnation ska hänsyn tas till kostnadseffektivitet i lokalernas utfornming och till geografisk placering. Det är också viktigt att hänsyn tas till den yttre miljön runt grundskolorna. De tre hållbarhetsaspekterna ska beaktas; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det är viktigt att grundskolorna har en pedagogisk ide med utgångspunkt i kommunens vision och värdegrund. Det ska planeras för två högstadieskolor i Osby kommun. I Osby tätort ska det finnas en stationsnära högstadieskola (åk 7-9) med moderna lärmiljöer. Örkenedskolan ska renoveras och byggas till för att kunna erbjuda moderna lärmiljöer för elever i åk F-9. Vi är medvetna om att kostnaden per elev blir högre på högstadiet i Lönsboda (bland annat för att kunna anställa behöriga lärare i alla ämnen) än på en större högstadieskola med följande motiveringar: Möjlighet till profileringar ökar om det finns fler än ett högstadium i kommunen. Det gör att möjligheten till att locka elever från andra kommuner ökar. Alla elever ska ha en rimlig restid. Elever kan vid behov byta skola inom kommunen. Högstadiets fmtlevnad har stor betydelse för lokalsamhällets utveckling. Vi ser en positiv befolkningsutveckling i Lönsboda med omnejd. Vi ser en risk att elever aimars väljer skola i aiman kommun.

54 :;(4) Ledamot från (M) förespråkar ett högstadium i Osby kommun. Det ska finnas två F-6 skolor i Osby tätort, med en geografisk spridning som innebär en skola på var sida om järnvägen. Upptagningsområdena ska vara tydliga och hållbara över tid. Det innebär att Klockarskogsskolan flyttar sin skolverksamhet till förmån åt förskolan som kan utökas med fyra eller fem avdelningar. Grundsärskolan ska placeras och inkluderas på skolor i Osby tätort. Eleverna ska ha sin skolgång på en skola med jämngamla barn. Killebergsskolan behöver renoveras och byggas till alternativt byggs en helt ny skola. Killebergsskolan ska vara en F-6 skola som är samlokaliserad med förskolan. Efter årskurs 6 ska eleverna hänvisas till högstadiet i Osby. Visseltoftaskolan: Visseltoftaskolan fortsätter enligt nuvarande skolform F-6. Skolan ska inom tre läsår öka elevantalet till 30. Hösten 2019 ska en utvärdering genomföras utifrån kvalitet och elevunderlag för att ta beslut om eventuell stängning inför läsåret 2020/21. Syns en positiv trend ska detta tas hänsyn ti 11 även om antalet elever inte är exakt 30. Ledamöter från (S), (C) och (SD) förespråkar detta alternativet med följande motiveringar: Vi är medvetna om att kostnaden per elev är högre på Visseltoftaskolan än på andra enheter. Trots det förespråkar vi att skolan i Visseltofta bevaras enligt förslag ovan. En tydlig profilering kan höja attraktiviteten och resultera i att elevantalet ökar. Möjligheten till expansion av Visseltofta är till stor del beroende av skolans fmtlevnad. Alternativt Visseltoftaskolan stängs från och med läsåret 2017 /18. Ledamöter från (KD), (M), (MP), (L) och (V) förespråkar detta alternativet med följande motiveringar: Kvalitet och likvärdighet; vi anser att alla elever ska ha daglig tillgång till kurator, skolsköterska, specialpedagog och behörig ämneslärare, vilket inte är möjligt att erbjuda i Visseltofta. Att behålla skolan går inte ihop med beredningens uppdrag! Ett större socialt nätverk (än det som finns i Visseltofta) ger eleverna bättre förutsättningar till att utveckla sin sociala förmåga.

55 4(4) Visseltoftaskolan har redan haft tillräckligt lång respittid för att utvecklas och för att vara kvar. En ekonomisk analys visar att Visseltoftaskolan är den dyraste skolenheten i kommunen. J(omplement till betiiukmulet kring försko/a11 Det ska finnas minst en avdelning på en förskola i Lönsboda, Killeberg, Visseltofta och Osby tätort med tydlig uteprofil. Mia Johansson Verksamhetsområdeschef Barn och skola Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Fullmäktige beredningen

56 MOSBY ~KOMMUN Barn och skola BETÄNKANDE Datum Sida 1 (12) Fullmäktigeberedning grundskolan Bakgrund Osby kommun står inför ett behov av en långsiktig plan för kommunens grundskolor. Elevantalet ökar samtidigt som lokalerna inte är tillräckliga och ändamålsenliga. Skollagen och grundskolans styrdokument har förändrats och organisationen måste anpassas för att kunna möta framtiden. Kommunen behöver säkerställa likvärdigheten för eleverna. Alla elever ska erbjudas en utbildning med hög kvalitet. I framtiden ska skolorna erbjuda ändamålsenliga lokaler med moderna lärmiljöer. Familjer ska vilja bo i Osby kommun för att grundskolorna har hög kvalitet, trivsel och höga kunskapsresultat. Osby kommun ska vara en arbetsgivare som kan rekrytera yrkesskickliga lärare med rätt behörighet och legitimation genom att erbjuda attraktiva tjänster. Kommunfullmäktige beslutade den 16 mars 2015 att utse en fullmäktigeberedning för att diskutera frågor inom verksamhetsområdet Barn och skola. Fullmäktigeberedningen har i uppdrag att diskutera frågor kopplade till förskolan och grundskolan i Osby kommun. Syftet Säkerställa likvärdigheten inom kommunen. Alla elever ska erbjudas en utbildning med hög kvalitet. Skolorna ska erbjuda ändamålsenliga lokaler med moderna lärmiljöer rustade för framtidens behov. Familjer ska vilja bo i Osby kommun för att grundskolorna har hög kvalitet, trivsel och höga kunskapsresultat. Osby kommun ska vara en arbetsgivare som kan rekrytera yrkesskickliga lärare med rätt behörighet och legitimation genom att erbjuda attraktiva tjänster. Fullmäktigeberedningen har fått följande direktiv: Hur ska den kommunala förskola11 och grnntlskolan i Osby kommun organiseras ? 1. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiseras för att Besöksadress Parkgatan 26 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post barnochskola@osby.se Hemsida PlusGiro Organisationsnr Bankgiro

57 2 stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg? 2. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiseras för att stimulera utveckling och lärande hos barn med särskilda behov, samt erbjuda en trygg omsorg? 3. På vilket sätt tillgodoses bäst principen om likvärdig kvalitet inom den kommunala förskolan och grundskolan? 4. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiseras för att skapa högre kostnadseffektivitet gällande lokaler? 5. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiserar för att skapa högre kostnadseffektivitet gällande personal? 6. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiseras för att nå högre grad av valfrihet och pedagogisk mångfald i verksamheten? 7. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan organiseras för att beakta vårdnadshavares behov om verksamhetens omfattning och tillgänglighet under olika tider på dygnet? 8. På vilket sätt kan den kommunala förskolan och grundskolan bidra till kommunens attraktivitet? Fullmäktigeberedningens arbete Ledamöter i fullmäktigeberedningen för Barn och skola har utsetts av Kommunfullmäktige. Ordförande i fullmäktigeberedningen är lngmar Bernthsson (S). Ledamöter: Lotte Melin (C), Daniel Landin (S), Tommy Augustsson (S), Ewa Karlsson (SD), Martin Kroon (KO), Marie Winther (V), Erling Persson (L), Mikael Sjösten (M) och Britta-Lena Ljungman (MP). Ersättare: Mats Ernstsson (C), Susanne Colldin (S), Maria Reimer (S), My Dolkow (SD), Johnny Bergman (KD), Göran Bengtsson (V), Kenneth Aronsson (L), Lars-Erik Svensson (M) och Margaret Engdahl (MP). Huvudansvarig tjänsteman är Mia Johansson, verksamhetsområdeschef Barn och skola och sekreterare Lars Andreasson. Fullmäktigeberedningen har träffats vid nio tillfällen och diskuterat framtida organisation för den kommunala grundskolan i Osby kommun. Utöver det har en rundresa till kommunens grundskolor och ett studiebesök på en större högstadieskola genomförts. Fullmäktigeberedningen har i samverkan med Barn- och skolnämnden genomfört en medborgardialog i Killeberg. Det har också bjudits in till dialogmöten i Lönsboda och i Osby. Delar av fullmäktigeberedningen har träffat elevråden på Örkenedskolan, Parkskolan och Hasslarödsskolan. För att kunna ta del av professionens synpunkter har material kring olika tänkbara scenarier för den framtida grundskoleorganisationen besvarats av alla skolors arbetslag, Elevhälsan, Barnoch familjeenheten, rektorsgruppen och Barn- och skolkontoret. I arbetet har fullmäktigeberedningen utgått från frågeställningarna i direktivet. Beredningen har tagit del av de olika styrdokumenten som ligger till grund för verksamheten; FN :s barnkonvention, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fri tidshemmet (Lgr l l ).

58 Fullmäktigeberedningen har haft besök av ett undervisningsråd från Skolverket. Ulrica Dahlen beskrev Skolverkets syn på viktiga faktorer för att grundskolan ska bli så kvalitativ som möjligt (bilaga 1 finns på 3 Fullmäktigeberedningen har även tagit del av SKL:s material kring framgångsrika skolkommuner (bilaga 2 finns på Det har tagits fram elevprognoser (bilaga 3 finns på för nuläget och kommande år. Där också hänsyn tagits till förväntad inflyttning och SCB:s prognoser. Befintliga grundskolors fastighetsstatus har sammanställts med hjälp av kommunens fastighetsstrateg och Osbybostäder AB. Fullmäktigeberedningen har tagit del av grundskolornas resultat och kunskapsanalys, (bilaga 4 finns på fakta angående socioekonomiska faktorer (bilaga 5 finns på och redovisning av grundskolans nuvarande ekonomi. Den 25 april 2016 genomfördes en vägledningsdebatt i Kommunfullmäktige och efter det har denna sammanfattande rapport av arbetet tagits fram. Framgångsrika skolkommuner, enligt SKL (Sveriges Kommuner och landsting) Det är intressant att leta efter vad som kännetecknar kommuner som under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i skolan. Inom projektet Framgångsrika skolkommuner tittade SKL närmare på hur man leder och styr skolan på ett bra sätt. De identifierade åtta gemensamma faktorer från kommunerna. Resultaten från deras iakttagelser, konkreta exempel från kommunerna och ett internationellt perspektiv finns att läsa i sin helhet i rapporten "Konsten att nå resultat - erfarenheter från framgångsrika skolkommuner". Nedan ges en sammanfattning av vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner: I. Bra ledare 2. Lyfter fram kompetenta lärare 3. Har höga förväntningar 4. Tar reda på hur det går 5. Har fungerande relationer 6. Har en tydlig ansvarsfördelning 7. Fångar upp elever med svårigheter 8. Har enats om skolans mål I enlighet med SKL:s sammanfattning instänuner fullmäktigeberedningen kring att rektorer måste få bättre förutsättningar för att kunna vara bra pedagogiska ledare. De yrkesskickligaste lärarna ska behållas och fler ska rekryteras. Det är viktigt med höga förväntningar i organisationen på alla nivåer. Politiker som är intresserade av verksamheten och följer upp den systematiskt gynnar framgångsrika skolenheter. Huvudmannen måste enas om skolans mål och vad som är viktigt att satsa på i Osby kommun grundskolor. Bilaga 2 finns på

59 4 Skolverket; Ulrica Dahlen, undervisningsråd Ulrica pratade utifrån gällande styrdokument med fokus på ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket hänvisar också till SKL:s rapport angående framgångsrika skolkommuner. Där betonade Ulrica vikten av ett fungerande styrsystem på huvudmannanivå och den pedagogiska ledningen av rektor. Skolverket belyser även vikten av ett inkluderande arbetssätt och ett elevaktivt arbetssätt i undervisningen för ökad delaktighet. Ulricas sammanfattande uppmaning är att vi ska organisera för: Pedagogiskt ledarskap Kollegialt lärande med fokus på utveckling av undervisningen Tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd och inkluderande arbete med stöd och anpassning Genomtänkt mottagande av nyanlända l enlighet med Skolverkets rekommendationer ska rektors förutsättningar ses över, likaså lärares möjlighet till kompetensutveckling inom sitt uppdrag. Ett viktigt arbete är påböijat med Elevhälsan och uppbyggnad av en grundsärskola i Osby kommun. Detta och arbetet med nyanlända elevers lärande bör beaktas i framtida arbete. Bilaga l finns på Elevprognoser och ekonomi Fullmäktigeberedningen har tagit del av Barn och skolas elevprognoser, grundskolans kostnader per elev med mest fokus på lokal- och undervisningskostnader (utifrån SKL:s Ekonomiska analys 2016). Även socioekonomiska faktorer har belysts. Skolverket redovisar i sin rapport "Vad påverkar resultat i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer" att ökade resultatskillnader och minskad likvärdighet under 1900-talet mellan skolor sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader. J rapporten menar man att det är möjligt att förbättra likvärdigheten mellan skolor i en kommun genom att differentiera resurserna som skolorna får att röra sig med genom att använda socioekonomiska faktorer i en resurstilldelning. Grundskolan i Osby kommun kostar mer än jämförbara kommuner och i riket. Det beror framför allt på högre lokalkostnader, men även undervisning och läromedel kostar mer per elev i Osby kommun. I enlighet med detta måste diskussionen fortsätta kring betydelsen av antal skolenheter och tilldelad budget. Bilaga 3 och 5 finns på Resultat och kunskapsanalys Fullmäktigeberedningen har tagit del av Osby kommuns resultat för läsåret 2014/15. Barn- och skolnämnden fö lj er upp och analyserar resultaten från nationella prov, betyg och meritvärden i åk 6-9. Det görs även jämförelser mellan pojkar och flickor. Betygen och rneritvärdena i åk 9 är inte tillräckligt bra och har sedan 2013 legat under genomsnittet för riket. Även när det gäller behörigheten

60 5 för gymnasiestudier på nationelja program är Osby sämre än riket. I enlighet med detta måste huvudmannen planera för ett väl fungerande kvalitetsarbete som följer upp skolornas resultat och utvecklar verksamheten. Lärare ska ges förutsättningar för att kunna bedriva undervisning och erbjudas kompetensutveckling inom sitt uppdrag. Diskussionen kring antal elever per skolenhet, klasstorlekar och lärmiljöer måste fortsätta. Bilaga 4 finns på Fastighetsstatus./ Hasslarödsskolan anpassades lokalmässigt med en invändig uppfräschning för cirka I 0 år sedan till en spårorganisation. Fastighetsmässigt har vissa renoveringar genomförts i de olika byggnaderna som tilj exempel tilläggsisolering, förbättring av ventilation och takbyte. Bedömningen är att det kvarstår renoveringsbehov på fastigheterna. Kök och matsal är i dagsläget inte dimensionerat för det antal portioner som lagas och serveras. Ventilationen är godkänd i samtliga byggnader.../ Parkskolans fastigheter är i bra skick. Gula och Röda skolan är äldre byggnader som är gedigna och bra fastigheter. Strandgården är nybyggd och håller en bra kvalitet. I gymnastiksalen planeras för ny ventilation vilket kommer att sänka energiförbrukningen. I övriga byggnader är ventilationen godkänd../ Klockarskogsskolan är nyligen renoverad och en del av skolan samt kök och matsal är helt nybyggda. Den renoverade skoldelen samt gymnastik. byggnaden har fastighetsmässiga brister som kan härledas till byggnadernas grundkonstruktion. Klockarskogsgårdens förskola samt fritidshemmet renoverades också i samband med skolrenoveringen och bedöms ha en bra fastighetsstatus. Huset är tilläggsisolerat och har ny ventilation../ Visseltoftaskolan är en äldre skolbyggnad som fastighetsmässigt fungerar väl. Skolans oljepanna byttes ut för några år sedan och ersattes med bergvärme. Huset är tilläggsisolerat och har en ny ventilation../ Killebergsskolan är fastighetsmässigt sämre. Husen är dåligt isolerade och ventilationssystemets konstruktion är omodernt och inte ändamålsenligt. Bergvärme har installerats. Köket har brister../ Örkenedskolan finns med i investeringsplan för ny- och ombyggnad. I enlighet med detta behövs fler, nya och ändamålsenliga grundskolelokaler i Osby tätort, Lönsboda och Killeberg. Dialogmöten FulJmäktigeberedningen har genomfört tre dialogmöten för att informera om beredningens arbete, syfte och uppdrag. Dialogmötena har gett medborgare tillfälle till att framföra sina synpunkter som sedan beaktas i det fortsatta arbetet. I Killeberg genomfördes en medborgardialog i samarbete med Barn- och skolnämnden. Aktuella frågor var framtida placering av skola och förskola samt var Killebergsskolans elever ska gå på högstadiet. I Lönsboda diskuterades för- och nackdelar utifrån att Örkenedskolan fortsätter med att vara en F-9 skola alternativt att det blir en F-6 skola. På dialogmötet i Osby diskuterades antal F-6 skolor och 7-9 skolor i Osby tätort samt Visseltoftaskolans framtid.

61 6 Tillsammans med Kommunstyrelsen och Barn- och skolnämnden har deltagare i fullmäktigeberedningen diskuterat Örkenedskolans framtid med Lönsbodas företagare. Elevråden Deltagare i fullmäktigeberedningen har träffat elevråden på Örkenedskolan, Parkskolan och Hasslarödsskolan. Det diskuterades främst för- och nackdelar med ett alternativt två eller tre högstadium i Osby kommun utifrån kunskapsresultat och sociala aspekter. Tänkbara scenarier för framtida organisation Fullmäktigeberedningen har gett Barn- och skolkontoret i uppdrag att presentera olika tänkbara scenarier och redovisa eventuella konsekvenser gällande kompetens (tjänster), lokaler, likvärdig utbildning, ekonomi och elevernas sociala situation. Dessa användes i arbetet med matriserna till professionen. Matriser, arbetsmaterial till professionen Fullmäktigeberedningen gav Barn- och skolkontoret i uppdrag att samla in professionens kunskap och synpunkter. Det har utformats matriser kring flera olika tänkbara scenarier för en framtida organisation. För- och nackdelar har diskuterats utifrån frågeställningar som är formulerade med utgångspunkt i beredningens direktiv, inriktningsmål (KF), resultatmål (BSN) och grundskolans läroplan. Dessa har besvarats av alla skolors arbetslag, Elevhälsan, Barn- och familjeenheten, rektorsgruppen och Barn- och skolkontoret. Professionens synpunkter kring för- och nackdelar med en högstadieskola, bilaga 6 finns på Elevhälsan Elevhälsan har redovisat sin syn på för-och nackdelar utifrån deras arbete och de olika scenarierna. Sammanfattningsvis kan konstateras attju större skolenheten är desto lättare är det att organisera elevhälsans arbete så det på bästa sätt gynnar elevernas och skolenhetens verksamhet. Vid större enheter har eleverna tillgång till studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska under större delen av skolveckan. Detta ger möjlighet till spontana vardagskontakter, vilket gynnar elevhälsans hälsofrämjande och förbyggande arbete. På de riktigt små enheterna blir det utifrån befintliga resurser endast några timmar varannan vecka eller vid behov. Studiebesök Det har tagits kontakt med Kristianstad kommun och Östa Göinge kommun för att få information om deras mindre skolenheter för åk 7-9. Det har genomförts ett studiebesök på Linneskolan i Älmhults kommun, deras enda högstadieskola med ca 450 elever. Studiebesöket i var värdefullt och gav

62 7 insyn i för-och nackdelar med en stor högstadieskola. Exempel:./ Elevrådet ser övervägande fördelar med den nya skolorganisationen. Det råder trygghet och studiero./ Rektorer ser stora möjligheter med att organisera verksamheten på ett effektivare sätt, gällande personal och lokaler. Det finns tex en anställd vikarie på skolan../ Lättare att rekrytera personal i "smala" ämnen./ Helt nya klasser skapas i åk 7. Skolan bestämmer hur de ska sättas samman../ Lättare att organisera mottagande och lärande för nyanlända./ Tyvärr inga alternativ för elever som behöver byta till annan högstadieskola. Kanske kan det ordnas i framtiden genom ett samarbete med Osby kommun. Vägledningsdebatt på Kommunfullmäktige På vägledningsdebatten diskuterades vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet kring grundskolorna i Osby kommun../ Likvärdig skolgång för alla elever./ Elevernas kunskapsresultat./ Kommunens ekonomi../ Kommunens attraktivitet som helhet./ Olika orters attraktivitet./ Närhet till skolan./ Attraktiv arbetsgivare för rektor och lärare Det redovisades även svårigheter utifrån nuvarande organisation../ Rekrytering av behöriga lärare och att erbjuda hela tjänster i ett arbetslag på en skola./ Grundskolan har brist på ändamålsenliga lokaler../ Det finns flera mindre skolenheter som kräver mer resurser./ Grundskolan är dyrare än jämförbara kommuner./ Likvärdigheten behöver öka mellan och inom skolor../ Eleverna har låga kunskapsresultat jämfört med riket./ Rektors förutsättningar till det pedagogiska ledarskapet Beredningens noteringar utifrån frågeställningarna i direktivet 1. På vilket sätt kan den kommunala grundskolan orga11isemsför att stimulera bams utveckling och lärande samt erbjuda en t1j1gg om~ org? Kunskap är grundskolans huvuduppdrag. Förutsättningar för lärande är tydligt enligt Skollagen; kunskapskrav, tidiga insatser, studiero och trygg miljö. Huvudmannen ansvarar för och ska ge förutsättningar samt följa upp på vilket sätt givna förutsättningarna ger den grund som behövs för att organisera verksamheten

63 så att den stimulerar barns utveckling och lärande samt erbjuder en trygg omsorg. En förutsättningar för en väl fungerande organisation är ändamålsenliga lokaler med moderna lärmiljöer. Likaså är det viktigt med stimulerande utemiljöer. Det krävs fler och nya grundskolelokaler i Osby kommun. Ytterligare en förutsättning är tillräckligt med resurser för att kunna bemanna verksamheten med behörig och yrkesskicklig personal och pedagogisk ledning. En organisation där förskola och grundskola geografiskt är samlokaliserade eller ligger nära varandra skapar möjligheter till samarbete mellan verksamheterna som underlättar övergångar samt ger förutsättningar för ett mer flexibelt nyttjande av lokaler och personal. Sammantaget kan konstateras att huvudmannen ger de yttre förntsättningar för att den inre organisationen ska erbjuda en utbildning med hög kvalitet. Rektor leder och organiserar den inre verksamheten (enligt Skollagen). Huvudmannen följer upp verksamheten i förhållande till nationella styrdokument och kommunala politiska mål och kan på så sätt påverka och styra. 2. På vilket sätt tum den kommunala grnndskola11 organiseras för att stimulem utveckling och lärande hos elever med särsldlda behov samt erbjuda en t1ygg omsorg? Beredningen konstaterar att ambitionen alltid är att elever i behov av särskilt stöd ska vara inkluderade i den ordinarie verksamheten, så långt det är möjligt. Huvudmannens ansvar är att skapa förutsättningar och resurser så att alla elever möts av en verksamhet som stimulerar till utveckling och lärande. Det kan handla om lokaler, kompetent personal och förutsättningar för kompetensutveckling. Barn- och skolnämnden tog under hösten 2015 ett principiellt beslut angående framtida grundsärskola och dess organisation. Ändamålsenliga lokaler förlagda på någon/några av kommunens grundskola/ar i tätorten och personalens samlade kompetens ska ge högre kvalitet till eleverna. Detta ger även möjlighet till inkludering utifrån elevens behov och förutsättningar. Arbetet kring nyanlända elevers mottagande och lärande är ett pågående utvecklingsområde. Osby kommuns grundskola arbetar efter nyligen framarbetade mål och riktlinjer för mottagande och lärande. Elevhälsans arbete är framgångsrikt och ska fortsätta att utvecklas. Med central placerad specialpedagog, logoped och skolpsykolog kan skolorna få stöd och handledning i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. 3. På vilket sätt tillgodoses bäst principen om likvärdig kvalitet inom den kommunala gnmtl\ kolan? Den viktigaste framgångsfaktorn för en skola med hög kvalitet är den yrkesskickliga läraren. För att kunna rekrytera de bästa lärarna till Osby kommun behöver vi ha en attraktiv arbetsplats och intressanta tjänster. Fler behöriga lärare kan leda till likvärdig kvalitet. Detta är enklare att uppnå på en större enhet. En likvärdig utbildning skapas genom att professionen får tillgång till de förutsättningarna som krävs för att kunna organisera den inre verksamheten så att den ger ett resultat som motsvarar ambitionerna i styrdokumenten. Huvudmannen ska i ett systematiskt kvalitetsarbete regelbundet följa verksamheten också ur en likvärdighetsaspekt. Krav måste ställas på rektorer och 8

64 9 verksamhet att det utförs ett systematiskt kvalitetsarbete där resultat regelbundet redovisas till huvudmannen. Resultat ska analyseras och brister ska åtgärdas. I detta sammanhang är kompetensutveckling en viktig åtgärd som ska sättas in på ett strukturerat och planerat sätt för att öka måluppfyllelse och likvärdighet. Med flertalet mindre skolenheter krävs det ännu tydligare ramar och strukturer. Det krävs extra tilldelning i resurser till mindre skolenheter för att de ska kunna erbjuda likvärdig kvalitet till eleverna. Det är stor skillnad på klasstorlekar i kommunen vilket ger lärare olika förutsättningar. Lärare med 13 elever i klassen jämfört med 25 elever behöver olika mycket tid och stöd. Rektorer med ansvar för större eller mindre skolenheter behöver olika förutsättningar och resurser för att kunna organisera för utveckling. Det samma gäller rektors möjligheter till att vara en pedagogisk ledare. Efter beslut om antal skolor, lokalers placeringar och framtida organisation för grundskolan måste ledningsorganisationen ses över. 4. På vilket sätt kan den kommunala grundskola11 organisems för att skapa kostmulseffektivitet gällande lokaler? Flertalet av de fastigheter som grundskolan har att tillgå är inte ändamålsenliga eller tillräckliga. Den framtida grundskoleorganisationen kräver fler och bättre utrustade lokaler. Större skolenheter är mer kostnadseffektiva, både vad det gäller lokaler och personal. Till exempel är modersmål och studiehandledning enklare att samordna på en skola. Det är enklare att sambedöma kvaliteten om det finns fler lärare i samma ämnen. Det är också enklare att rikta resurser efter behoven. Elevhälsans resurser kan koncentreras till färre enheter och ges möjlighet att arbeta med förebyggande. Eleverna får tillgång till speciallärare, skolsköterska och kurator va1je dag. En organisation där förskola och grundskola geografiskt är samlokaliserade eller ligger nära varandra skapar möjligheter till ett mer flexibelt användande av lokaler och personal. Effektivitetsvinster kan handla om samutnyttjande av lokaler, gemensamma personalresurser, gemensamt kök och effektivare energiplanering. 5. På vilket siitt kan den kommunala grundskolan organisems för att skapa kostnad.veffektivitet gällande personal? Större enheter skapar kostnadseffektivare användning av personalresurserna. De större skolenheterna får större möjligheter till att fördela undervisningen inom sina tilldelade resurser. Det är enklare att rekrytera lärare till heltidstjänster. Mindre skolenheter får dela lärare vilket kan försvåra vid rekrytering. För mindre skolenheter är det viktigt att även förskola finns i nära anslutning. Här finns samordningsvinster tex vid öppning och stängning, flexibilitet vid sjukdom, möjlighet till öppettider på obekväm arbetstid. 6. På vilket sätt kan den kommunala grundskola11 organisems för att nå högre grad flv valfrihet och pedagogisk mångfald i verksamheten? Profilering och eventuella pedagogiska inriktningar i den kommunala verksamheten ska vara väl förankrad och bygga på kunskap, intresse och engagemang hos personalen. Fristående alternativ ska välkomnas och prövas inom ramen för gällande regelverk. På en större skolenhet är det enklare att organisera för och erbjuda fler områden inom elevens val. Osby kommun erbjuder endast två moderna språk; spanska och

65 tyska. De flesta konununer erbjuder eleverna möjligheten till att välja mellan tre eller fyra språk. Detta är ett utvecklingsbehov. Även arbetet kring modersmål, nyanländas lärande, studiehandledning, Svenska som andraspråk blir enklare att organisera med färre skolenheter i kommunen På vilket sätt kan den kommunala grundskolan organiseras för att beakta vånlnadsltavares behov om verksamhetens omfattning oclt tillgänglighet under olika tider på dygnet? Fullmäktigeberedningen konstaterar att utökade öppettider bör diskuteras vidare då samhället förändras mot att fler arbetar på obekväm arbetstid. Utökade öppettider för förskolan kan vara enklare att organisera och genomföra på en större enhet. Våren 2015 genomfördes en enkätundersökning angående behovet av omsorg på obekväm arbetstid inom förskolan. Om verksamhet på obekväm arbetstid öppnas i kommunen ska den även vara tillgänglig för barn på fritidshem. 8. På vilket sätt kan den kommunala grundskolan bidra till kommunens attraktivitet? Barn och skolas verksamheter kan verkligen bidra till kommunens attraktivitet. Det är viktigt att verksamheterna håller hög kvalitet med god måluppfyllelse för att familjer ska välja Osby kommun som bostadsort. Det är viktigt att vara en attraktiv boendekommun som erbjuder hög service och kvalitet till medborgare i hela konrnrnnen. För att kunna uppnå det krävs det att Osby kommun också är en attraktiv arbetsgivare med goda förutsättningar för att kunna arbeta i enlighet med gällande lagstiftning. Organisationen och verksamhetens egen inställning, attityd och det som uttrycks beträffande sin verksamhet är viktig. Hur verksamheten uppfattas av brukare och medborgare påverkas av den bild organisationen själv ger av sin verksamhet och arbetsgivare. Sammanfattning Alla elever ska stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina egna behov Verksamheten ska styras och planeras efter gällande styrdokument Huvudmannen har ansvar för att skapa förutsättningar för verksamheten att bygga en organisation som ger kvalitet och höga kunskapsresultat Huvudmannen har ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete med analys av verksamheten för att följa graden av måluppfyllelse Osby kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder personalen en god arbetsmiljö Det är viktigt att rektor får rätt förutsättn ingar för att kunna uppfylla sitt uppdrag Lärares förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med hög kvalitet och möjlighet till kompetensutveckling inom sitt uppdrag är viktiga framgångsfaktorer Grundskolornas lokaler och utemiljöer ska vara tillräckliga och ändamålsenliga. Det krävs fler lokaler till grundskolan i Osby kommun Större enheter ger fastighetsmässiga vinster, effektivare personalhantering och ökar tillgången till bred kompetens

66 11 Verksamheten ska vara ekonomiskt försvarbar och organiseras så kostnadseffektivt som möjligt Tillförlitliga elevprognoser som planeringsinstrument ska utvecklas och användas Beredningens förslag för grundskolans framtida organisation Det krävs fler lokaler till grundskolan i Osby tätort, Killeberg och Lönsboda. I samband med utbyggnad och nybyggnation ska hänsyn tas till kostnadseffektivitet i lokalernas utformning och till geografisk placering. Det är också viktigt att hänsyn tas till den yttre miljön runt grundskolorna. De tre hållbarhetsaspekterna ska beaktas; ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det är viktigt att grundskolorna har en pedagogisk ide med utgångspunkt i kommunens vision och värdegrund. Det ska planeras för två högstadieskolor i Osby kommun. I Osby tätort ska det finnas en stationsnära högstadieskola (åk 7-9) med moderna lärmiljöer. Örkenedskolan ska renoveras och byggas till för att kunna erbjuda moderna lärmiljöer för elever i åk F-9. Vi är medvetna om att kostnaden per elev blir högre på högstadiet i Lönsboda (bland annat för att kunna anställa behöriga lärare i alla ämnen) än på en större högstadieskola med följande motiveringar: Möjlighet till profileringar ökar om det finns fler än ett högstadium i kommunen. Det gör att möjligheten till att locka elever från andra kommuner ökar. Alla elever ska ha en rimlig restid. Elever kan vid behov byta skola inom kommunen. Högstadiets fortlevnad har stor betydelse för lokalsamhällets utveckling. Vi ser en positiv befolkningsutveckling i Lönsboda med omnejd. Vi ser en risk att elever annars väljer skola i annan kommun. Ledamot från (M) förespråkar ett högstadium i Osby kommun. Det ska finnas två F-6 skolor i Osby täto1t, med en geografisk spridning som innebär en skola på var sida om järnvägen. Upptagningsområdena ska vara tydliga och hållbara över tid. Det innebär att Klockarskogsskolan flyttar sin skolverksamhet till förmån åt förskolan som kan utökas med fyra eller fem avdelningar. Grundsärskolan ska placeras och inkluderas på skolor i Osby tätort. Eleverna ska ha sin skolgång på en skola med jämngamla barn. Killebergsskolan behöver renoveras och byggas till alternativt byggs en helt ny skola. Killebergsskolan ska vara en F-6 skola som är samlokaliserad med förskolan. Efter årskurs 6 ska eleverna hänvisas till högstadiet i Osby. Visseltoftaskolan: Visseltoftaskolan fortsätter enligt nuvarande skolform F-6. Skolan ska inom tre läsår öka elevantalet till 30. Hösten 2019 ska en utvärdering genomföras utifrån kvalitet och elevunderlag för att ta beslut om eventuell stängning inför läsåret 2020/21. Syns en positiv trend ska detta tas hänsyn till även om antalet elever inte är exakt 30.

67 12 Ledamöter från (S), (C) och (SD) förespråkar detta alternativet med följande motiveringar: Vi är medvetna om att kostnaden per elev är högre på Visseltoftaskolan än på andra enheter. Trots det förespråkar vi att skolan i Visseltofta bevaras enligt förslag ovan. En tydlig profilering kan höja attraktiviteten och resultera i att elevantalet ökar. Möjligheten till expansion av Visseltofta är till stor del beroende av skolans fortlevnad. Allernalivl Visseltoftaskolan stängs från och med läsåret 2017/18. Ledamöter från (KO), (M), (MP), (L) och (V) förespråkar detta alternativet med följande motiveringar: Kvalitet och likvärdighet; vi anser att alla elever ska ha daglig tillgång till kurator, skolsköterska, specialpedagog och behörig ämneslärare, vilket inte är möjligt att erbjuda i Visseltofta. Att behålla skolan går inte ihop med beredningens uppdrag! Ett större socialt nätverk (än det som finns i Visseltofta) ger eleverna bättre förutsättningar till att utveckla sin sociala förmåga. Visseltoftaskolan har redan haft tillräckligt lång respittid för att utvecklas och för att vara kvar. En ekonomisk analys visar att Visseltoftaskolan är den dyraste skolenheten i kommunen. Komplement till betänkandet kring förskolan Det ska finnas minst en avdelning på en förskola i Lönsboda, Killeberg, Visseltofta och Osby tätort med tydlig uteprofil. Befintliga underlag på l) Skolverket 2) SKL framgångsrika skolkommuner 3) Elevprognos 4) Kunskapsanalys 5) Socioekonomiska faktorer 6) Professionens synpunkter kring för- och nackdelar med en högstadieskola 7) Vägledningsdebatt 20 I ) Ekonomi, bussturer Visseltoftaskolan

68 Till FÖRSKOLE-och GRUNDSKOLEBEREDNINGEN SÄRSKILT YTTRANDE Efter samråd med mina partivänner i Nya Moderaterna i Osby avger jag följande särskilda yttrande, GRUNDLA'GGANDE FÖRUTSA.TTNINGAR 1. Alla grundskoleelever i Osby kommun skall ha rätt till en likvärdig sko/utbildning av hög kvalitet! Att eleverna kan gå ut grundskolan med bästa möjliga kunskaper och betyglmeritpoäng som är tillräckliga för fortsatta studier och framtida yrkes karriär är absolut viktigast. 2. All personal inom grundskolan i Osby kommun skall ha rätt till stimulerande och kunskapsberikande kollegialt utbyte på sina arbetsplatser. När jag ser framåt på perioden från nu och fram till år 2030 innebär dessa två grundläggande forutsättningar att grundskolan i Osby kommun måste planeras och organiseras på nya sätt utan gammeldags historiska och geografiska låsningar I Skall våra ungdomar kunna vara med och konkurrera i morgondagens kunskapsintensiva arbetsmarknad krävs det att vi i Osby kommun visar modet att planera och organisera grundskolan på nya sätt I I 2000-talets nya utbildningssamhälle krävs att vi drar rätt slutsatser av det for hållande att redan barn i forskoleåldern lär sig hantera Jpads och smarta mobiler, hämta information m.m. Allt detta gör att grundskolan måste bedrivas än mer professionellt och i sådanaformer att skolans viktigaste resurs-lärarna-vill ta jobb i vår kommun och kan samarbeta på tillräckligt stora skolenheter!

69 Någon gång vid Millenieskiftet infördes genom politiska dekret den s.k. "spårorganisationen" i Osby kommuns grundskolor. Innebörden var att eleverna skulle gå i "samma spår" från åk 0 till åk 9. Det är dags att bryta med detta "tänk" och i stället beakta att dagens elever kan må bra av att byta skola någon eller några gånger under sin grundskoletid. Mycket talar för att planeringsmässigt och organisatoriskt dela upp grundskoletiden i två block; Förskoleklass+ åk 1 ti/15 (alt 6) Ak 6 till åk 9 (+ev kommande JO:e år) Jag menar att grundskolans lägre del (Förskoleklass+ åk 1 till 5 (alt 6) bör organiseras i Osby, Lönsboda och Killeberg. Realistiskt sett är elevantalet i Visseltofta otillräckligt och dessa elever får en bättre skolutbildning genom flera lärare inne i Osby. Riksväg 15 erbjuder dessutom genom sin nya högre vägstandard en bra skolskjutsväg. Jag menar vidare att grundskolans högre del (Ak 6 (alt åk 7) till Ak 9 (+ev JO:e grundskoleår) bör organiseras i Osby. Med cirka 5 0 Lönsbodaelever är detta tyvärr alltför få elever för att kunna erbjuda ett högstadium av tillräcklig bredd och kvalitet. Jag tror också att lärarrekryteringen blir ett problem till ett högstadium i Lönsboda. Vi vet redan nu att specialval mm inte kan erbjudas fullt ut i Lönsboda. Av kvalitetsskälförordar jag att planeringen bör inriktas på en högstadieskola i Osby! Sammanfattningsvis är det omtanke om elevernas tillgång till bästa möjliga grundskoleutbildning, som styr dessa mina överväganden! Mikael Sjösten (m)