Delårsrapport augusti 2016 för Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd

Transkript

1 Ärende 4 1 (1) Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Petter Wrenne Telefon: E-post: petter.wrenne@vgregion.se Till Delårsrapport augusti 2016 för Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd Förslag till beslut 1. godkänner delårsrapport augusti Sammanfattning av ärendet Delårsrapporten avser perioden till och med den 31 augusti Syftet med rapporten är att ge regionfullmäktige och regionstyrelsen löpande information som underlag för politiska beslut. Rapporten ska innehålla redovisning av verksamheternas utveckling och ekonomiskt resultat. Alla verksamheter ska under 2016 lämna delårsrapporter per mars och augusti. Koncernkontoret Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Bilaga Delårsrapport augusti 2016, inklusive bilagor Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

2 Sida 1(28) Delårsrapport, augusti Sammanfattning Numreringen i föreliggande delårsrapport är kopplad till en regiongemensam mall, där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I redovisningen återfinns endast de kapitel och mål som är relevanta för, varför vissa avsnittsnummer saknas. Göteborg har en ökande befolkningstillväxt, vilket ställer krav på planering av hälso- och sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd omfattar en befolkning på drygt invånare. är en av fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område och träffar överenskommelser med utförare av vårdtjänster och vårdavtal med externa vårdgivare. Det handlar exempelvis om primärvårdstjänster, tandvårdstjänster och sjukhusvård samt annan specialiserad sjukvård för befolkningen. s ansvar innehåller bland annat beställning till flera sjukhus såsom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus. genomförde i mars en planeringskonferens. Under konferensen arbetade nämnden med sitt Mål- och inriktningsdokument, där nämnden formulerar uppdrag och aktiviteter som på olika sätt ska leda till att målen uppnås. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året, såväl i skriftlig form som i dialog och seminarier med utförare. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen. De mål och aktiviteter som är planerade för årsredovisning återfinns inte i denna delårsrapport. En utmaning för nämnden är att anpassa vårdutbudet efter befolkningens ändrade, eller inom vissa grupper ökade, vårdbehov. Nämnden har till exempel nyligen beslutat att ge Bräcke diakoni uppdraget att driva ett mobilt team för gruppen asylsökande ungdomar, i samverkan med Göteborgs stad, till mottagningsenheterna på gymnasieskolorna Angered, Stora Holm och Lindholmen. Ett annat exempel är att nämnden har tecknat en tilläggsöverenskommelse med Angereds Närsjukhus, där sjukhuset får förstärkning med ett barnneuropsykiatriskt team för att bättre kunna tillgodose de ökande behoven. har utifrån sin kommunikationsplan genomfört flera aktiveter under perioden till och med augusti Några exempel är dialogtillfällen med Göteborgs Stads stadsdelsnämnder och kommunledningen, folkhälsoråd, pensionärsråd och patientföreningar. Ett uppföljningsseminarium genomfördes i augusti

3 Sida 2(28) där utförare redovisade hur de i sina verksamheter arbetar utifrån Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds Mål- och inriktningsdokument för Redovisningen av vårdkonsumtionen för perioden visar att befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom nämndområdet är lägre än budget och utfall föregående år. Konsumtionen av vuxenpsykiatrisk slutenvård vid sjukhusen inom nämndområdet är något lägre än budget och föregående år. Inom VG Primärvård är konsumtionen genomgående högre än föregående år. Konsumtionen inom Vårdval Rehab är betydligt högre än budget och utfall föregående år. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är antalet vårdtillfällen färre än budget, men i nivå med föregående år. Antalet vårddagar är däremot fler, vilket innebär att den genomsnittliga vårdtiden inom barn- och ungdomspsykiatrin har ökat. Nämnden prognostiserar ett positivt resultat 25,0 mnkr för helåret Flera poster avviker i prognosen mot budget. De största positiva avvikelserna förklaras av lägre kostnader för sjukhusvård samt att de reserverade medlen för utveckling inte bedöms tas i anspråk fullt ut. De största negativa avvikelserna finns inom primärvård, läkemedel, medicinsk service samt utomregional vård. Inledning till delårsrapport Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året, såväl i skriftlig form som i dialog och seminarier med utförare. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen. Den hälso- och sjukvård som bedrivs på uppdrag av följs upp med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument En betydande del av uppföljningen sker enligt de uppföljningsplaner som är kopplade till vårdöverenskommelser som nämnden har med utförare. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska ska med utgångspunkt från regionfullmäktiges mål och inriktning göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål, i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa genom att - verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer, - i olika forum föra dialog med invånarna om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling, - i övrigt följa utvecklingen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och tandvård och ta nödvändiga initiativ. Befolkningens hälsa i Göteborg är generellt sett god, men ojämnt fördelad och med en tydlig koppling till skillnader i människors livsvillkor. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet med att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa.

4 Sida 3(28) arbetar under 2016 bland annat inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med dels Göteborgs Stad centralt, dels Göteborgs stadsdelsnämnder. Avtalen rör både generella insatser och riktade insatser utifrån behov. Nämnden har exempelvis ställt sig bakom en avsiktsförklaring gällande fortsatt etablerande av familjecentraler i stadsdelarna. Inom nämndens geografiska område pågår hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som bedrivs inom ramen för vårdöverenskommelserna samt genom stöd till frivilligorganisationer. Som exempel kan nämnas Angereds Närsjukhus, som har i uppdrag att främja en jämlik hälsoutveckling i befolkningen, använda hälsoorientering som strategi för en effektivare hälso- och förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar genom att: - ta tillvara och stärka individens inneboende kraft och motivation för att förbättra den egna hälsan, - erbjuda stödinsatser för tobaksstopp, - utbilda vårdpersonal i samtal om levnadsvanor i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, - fråga efter patientens uppfattning av vårdens resultat och patientens upplevelse av sin hälsa, samt - bidra till kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte med andra hälsofrämjande sjukhus inom ramen för Nätverket hälsofrämjande sjukvård (HFS). Angereds Närsjukhus har varit igång ett år i de nybyggda sjukhuslokalerna. Sjukhuset får gott betyg i egna uppföljningar av patienternas uppfattning av sina besök. 88 procent har varit nöjda med vården på sjukhuset, och en viktig anledning anges vara att sjukhuset är enkelt att förstå och att bemötandet är bra. har under sommaren deltagit aktivt i arbetet kring en handlingsplan för Västra Götalandsregionens systematiska arbete med mänskliga rättigheter. Aktiviteter som ska bidra till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa Samarbete med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa Det finns sex ungdomsmottagningar i Göteborg, som har i uppdrag att vara lätt tillgängliga för ungdomar. Mottagningarna har ett tydligt fokus på samverkan med vårdgrannar, för att på bästa sätt ta emot och omhänderta de ungdomar som söker sig till mottagningen. I linje med det har flera ungdomsmottagningar i Göteborg tecknat samverkansavtal med vårdcentralerna i närområdet, som innehåller beskrivning av vårdgivarnas ansvar vid exempelvis psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har bland annat ett folkhälsoperspektiv, och arbetar med grundläggande frågor som hör till ungdomstiden och att bli vuxen. För att klara detta krävs kompetens kring ungdoms- och genusfrågor, biologiska, psykologiska och sociala

5 Sida 4(28) aspekter för tonårsutveckling, sexualitet och sexuell identitet där bland annat HBTQfrågor ingår. Under året har ungdomsmottagningarna fördjupat sitt samarbete med skolor och elevhälsa, exempelvis genom samverkan enligt metoden HälsUM. Detta är ett utåtriktat och uppsökande arbetssätt, framför allt riktat mot gymnasieskolor, för att kunna upptäcka och erbjuda tidiga insatser mot psykisk ohälsa. Personalen har utbildats i suicidpreventiva screeningsverktyg. Folkhälsosatsningarna Rörlig Ungdom Nu (RUN) och Ungdomssatsningar är exempel på nämndens satsningar för att stärka barn och ungdomars hälsa. Det sker genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen barn och unga upp till 16 år, med tonvikt på skolåldern. Insatserna som ofta handlar om att minska stillasittande och motverka övervikt kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar inom stadsdelarna, men utgår från fyra hörnstenar: pedagogiska insatser i klassrummet, samarbete med föräldrarna, samarbete med elevhälsan och samarbete med fritidsverksamhet. Folktandvården Västra Götaland erbjuder sedan 2009 ett program för förebyggande tandvård kallat FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Mat, Motivation), som omfattar både förskolebarn och skolelever. Särskilda FRAMM-tandsköterskor besöker regelbundet samtliga grundskolor i Västra Götalandsregionen för att fluorlacka elevernas tänder och ge lektioner i munhälsa. Målet är att eleverna ska gå ur skolan med så friska tänder som möjligt, och den första utvärderingen visar att kariesutvecklingen är 32 procent lägre hos de elever som tagit del av FRAMM-programmet, än hos de elever som gick ur grundskolan precis innan programmet infördes. Folktandvården har också introducerat ett arbete för att kunna erbjuda vård till de barn man inte når via ordinarie kallelser mm. Inom hela Västra Götalandsregionen handlar detta om flera hundra barn. Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland Folkhälsoarbetet i nämndens geografiska område utgår från ett jämlikhetsperspektiv, med syfte att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Dokumentet Samling för social hållbarhet ligger till grund för folkhälsoarbetet. Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer bidrar under 2016 med medel till flera organisationer; som exempel kan nämnas: Föreningen Män för jämställdhet (230 tkr) arbetar med föräldrastöd i form av pappagrupper i Göteborg. Syftet är att stärka män i deras föräldraroll, underlätta anknytning mellan pappa och barn, skapa ett jämställt föräldraskap samt förebygga våld i nära relationer.

6 Sida 5(28) Föräldraföreningen mot narkotika (200 tkr) startade i Göteborg 1984 och är en politiskt och religiöst obunden förening som arbetar med rådgivning, stöd, självhjälpsgrupper och föreläsningar. Hittaut.nu (200 tkr) är ett nationellt hälso- och friskvårdsprojekt med målet att få människor i rörelse och upptäcka nya platser i sin omgivning genom orientering. Här sker samarbetet med Göteborg-Majorna orienteringsklubb. Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov Ett exempel på samarbete med stadsdelsnämnderna är ett projekt som sedan tre år tillbaka drivs tillsammans med SDN Västra Göteborg, Centrum och Majorna-Linné. Projektet fokuserar på anhörigstöd, och vänder sig till föräldrar med ungdomar eller unga vuxna med funktionsnedsättning. Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd I s vårdöverenskommelser med utförarna framgår att hälso- och sjukvården ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Nämndens mål är att vården ska ha ett tydligt genusperspektiv. Jämställdhet och jämlikhet ska prägla såväl verksamhet som uppföljning och rapportering. All statistik ska där det är relevant och möjligt vara könsuppdelad. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförs under 2016 en rad åtgärder för att förbättra bemötandet och öka jämlikheten. Ett samarbete har inletts med Integrationscentrum, avseende informationsträffar till nyanlända. Informationen gäller hur svensk sjukvård fungerar, när man söker, var man söker, varför antibiotika förskrivs sparsamt osv. På flera sjukhustomter har fysiska tillgänglighetssatsningar genomförts, som förbättringar och nybyggnation av ramper och plattformshissar. Utredningar pågår kring hur byggnaderna kan tillgänglighetsanpassas, exempelvis på Mölndals sjukhus. Andelen barn och ungdomar som har tandvårdskontakt ska vara så hög som möjligt. Insatser genomförs för att fånga in de som av olika anledningar uteblir. Med en god dialog med vårdnadshavarna och kommunernas socialtjänst har andelen ej avhörda barn kunnat sänkas avsevärt. Den uppsökande verksamheten, munhälsobedömningar och utbildning i munhälsa, har i från och med januari 2015 sin helhet skötts av Folktandvården. Västra Götalandsregionens centrala samverkansavtal med Göteborg stad samt de lokala samverkansavtalen med stadsdelsnämnderna stämmer väl överens med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds mål- och inriktningsdokument. Ett bra exempel på hälsofrämjande insatser är stadens Hälsotek, som verkar för att minska ojämlikhet i

7 Sida 6(28) hälsa med fokus på att förbättra befolkningens levnadsvanor och välbefinnande. Hälsoteken arbetar bland annat för ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, tobaksstopp och en god psykisk hälsa. Vidare driver Koncernkontoret de stora projekten kring Jämlikt föräldraskap och Jämlik strokevård. De första omgångarna i respektive projekt visar positiva resultat, och under 2016 har projekten skalats upp för att inkludera fler verksamheter och ge effekt till ännu större del av regionens invånare. Projektet En förälder blir till vänder sig till personal inom BVC-mottagningar och familjecentraler i hela Västra Götalandsregionen. Med hjälp av praktiska verktyg och reflektion arbetar verksamhetens personal under ett år med normer och värderingar, för att bättre kunna möta och stötta alla familjer och föräldrar till ett jämlikt föräldraskap med barnen i centrum. I Göteborg inledde BVC-mottagningarna sitt arbete i maj personer deltog vid uppstarten, och de första projektrapporterna väntas inför årsredovisningen. Projektet Jämlik strokevård har fokus på att förbättra omhändertagandet av strokepatienter, från insjuknande genom hela vårdkedjan från sjukhus, primärvård, rehab och kommunal omsorg. Representanter från alla organisationer samt patienter träffas på ett antal lärandeseminarier för att med patienterna i fokus utveckla vården tillsammans. I nämndområdet inleddes arbetet med en workshop med cirka 50 deltagare våren Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd har som ett prioriterat mål att den psykiska hälsan ska förbättras hos befolkningen i nämndens område. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå; se även ovan under Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Det är av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge psykologisk behandling. Detta följs upp under hösten och avrapporteras i samband med årsredovisning för Tillgängligheten inom psykiatrin följs upp i vårdöverenskommelserna genom regionala indikatorer. Se även nedan under rubrikerna Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin och Uppfylla vårdgarantin.

8 Sida 7(28) Aktiviteter som ska bidra till att minska den psykiska ohälsan och förbättra omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn Ett exempel på verksamhet inom nämndområdet som riktas mot nyanlända barn, är barn- och ungdomspsykiatrins och barn- och ungdomsmedicins samverkan genom ett flyktingbarnteam, knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet, men också utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Både Sahlgrenska universitetssjukhuset och Angereds Närsjukhus deltar i samverkan. Projektet KomHit inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets barnneurologi/psykiatri/ habilitering har tilldelats medel för att tillsammans med Koncernkontoret ta fram kommunikationsstöd för nyanlända inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Se även nedan under 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen. Starta ACT-team i Göteborg I samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad finns idag två så kallade ACT-team (Acceptance and Commitment Therapy) på Hisingen (tillsammans med SDN Lundby, Västra Hisingen och Norra Hisingen) respektive Nordost (tillsammans med SDN Angered). Teamen är uppsökande och vänder sig till patienter över 18 år med en komplex och omfattande psykiatrisk problematik, med eller utan missbruk/beroende. Patienterna har ett behov av utökad och samordnad vård och stödinsatser som inte tidigare kunnat tillgodoses inom regionens och kommunens ordinarie verksamheter. Parterna har planerat och förberett för start av ytterligare ett ACT-team i Göteborg. Följa upp att enheter inom VG Primärvård har fullgod psyko-social kompetens i enlighet med Krav- och Kvalitetsboken Kompetensen följs upp årligen, i samband med årsredovisning och beställarbokslut. Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa Se nedan under Förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Grön rehab; säkerställa befintlig verksamhet Naturbaserad rehabilitering, eller Grön rehab, leds av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam som i regel inkluderar en fysioterapeut, en arbetsterapeut, en psykoterapeut/psykolog och individer med kompetens relaterat till trädgård och natur. Grön rehab finns med i årets vårdöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård, med tre utbudspunkter - Solbacken (nordöstra Göteborg), Härlanda Örtagård och Väster. Göteborgs Stad har avslutat sitt engagemang i Solbacken. Solbacken drivs av Närhälsan Angered och riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa och/eller långvarig

9 Sida 8(28) smärta. Verksamheten har erbjudit tolv veckors natur/trädgårdsterapi med individuellt stöd i övergången till arbete/studier. Närhälsan avser nu att koncentrera verksamheten till övriga utbudspunkter Härlanda Örtagård som drivs av Närhälsan Olskroken rehabmottagning och vänder sig till personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av stressproblematik och smärta (rehabilitering i grupper om 8 personer och 14 veckor), samt Grön rehab väster som riktar sig till personer i åldern år som lider av stressrelaterad ohälsa, långvarig smärta och/eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Här sker behandlingen utomhus i trädgården eller i naturområdet Välen, både i grupp och individuellt. En HTA-analys (Health Technology Assessment) som presenterades i juni antyder positiva hälsoeffekter av verksamheten, men både de kvantitativa och de kvalitativa studierna anses alltför begränsade för att dra några långtgående slutsatser. Följa hur specialistpsykiatrin utvecklar sitt konsultativa stöd till första linjens vård och till kommunerna Konsultationsmodellen mellan specialistpsykiatrin och primärvården har funnits sedan Någon särskild uppföljning av hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset utvecklar detta stöd görs inte under I verksamhetsplan för Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet ingår två aktiviteter avseende konsultationsmodellen (att löpande bjuda in enhetschefer, primärvården och vårdenhetsöverläkare till temagrupp äldre samt att sprida kunskap om modellen och aktuella ansvarsfördelningsdokument). I årsrapport 2015 för Temagrupp psykiatri konstaterades att konsultationstiderna (telefontiderna) finns men sällan används. Uppmärksamma behovet av förstärkta insatser för att möta psykisk ohälsa till följd av ett ökande antal nyanlända flyktingar Se nedan under 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. En ny patientlag (2014:821) började gälla den 1 januari Lagen ska stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patientlagen innehåller bestämmelser om

10 Sida 9(28) vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv, och innebär att vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna. Aktiviteter som ska bidra till att stärka patientens ställning inom hälsooch sjukvården Utförarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier I samtliga vårdöverenskommelser för 2016 ingår ett ansvar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att respektive sjukhus ska styra antalet remisser som kan tas emot, så att åtagandet kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling ska vård ges inom fastställda garantitider. Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. I vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns beskrivet att sjukhuset under de senaste åren fokuserat på sina processer för att öka tillgängligheten, men att man har fortsatta svårigheter att med gällande ekonomiska ramar klara både den medicinskt prioriterade vården och att uppfylla vårdgarantin. Under rubriken Uppfylla vårdgarantin nedan redogörs för statistik över garantins efterlevnad under årets första sju månader. Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov För att nå fler unga utvecklar ungdomsmottagningarna i Göteborg kontinuerligt sina öppettider och tillgängligheten till mottagningarna. Mottagningarna i Göteborg har någon dag i veckan öppet sen eftermiddag/kväll. I avtalen finns ett tydligt utvecklingsuppdrag till ungdomsmottagningarna, att utöka och anpassa öppettiderna till de ungas behov. Som ett led i detta uppdrag förbereder och förväntas ungdomsmottagningarna i Göteborg under hösten prova att hålla öppet lördagar klockan på någon av mottagningarna, bemannat med två barnmorskor och två kuratorer. Erfarenheterna av detta följs upp i dialogmöten och redovisas i årsredovisningen. Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Patientlagen (2014:821) innebär att Västra Götalandsregionen måste driva på utvecklingen av ett personcentrerat arbetssätt, eftersom högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjligheter. Intentionen med lagen är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten, så den blir säkrare och erbjuder möjligheter att välja. Studier visar att ett systematiskt arbete kring inte bara människans behov utan också hennes förmågor, ger signifikant tryggare patienter, förbättrad smärtlindring, procent reduktion av antal vårddagar och 40 procent reduktion av vårdkostnader. Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med metoden som heter Förstå mig rätt, framtagen vid Kunskapscentrum för jämlik vård. Metoden innebär att vårdpersonalen tar ansvar för att patienten förstår den information som ges kring hälsa och behandling.

11 Sida 10(28) Som exempel kan nämnas att Frölunda Specialistsjukhus arbetar aktivt med patientdialoger, patientenkäter samt avvikelse- och klagomålshantering för en personcentrerad vård. Sjukhuset arbetar bland annat med att utveckla sina patientinformationsbroschyrer i dialog med patienterna, och är mycket aktiva i det förebyggande arbetet med levnadsvanor. Arbetet med personcentrerad vård inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset följs upp vid dialogmöte med sjukhuset och redovisas sedan i årsrapporten. Vården inom Habilitering & Hälsa ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med patienter och närstående, och information ges med hänsyn till patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Vårdpersonalens patienttid ska öka Verksamheterna inom nämndområdet arbetar aktivt med uppgiftsväxling och ett förbättrat vårdinformationssystem för att frigöra mer patienttid. Synsättet och arbetssättet går igen i styrdokument och tas upp vid dialogmöten, men i övrigt finns i samband med delårsrapport ingen mätning och uppföljning av eventuella effekter. Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras Ett exempel på pågående arbete inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Akutsjukvård i toppklass (ett av sjukhusets övergripande mål i utvecklingsplan för 2016), där en viktig del är att alla patienter ska känna sig väl bemötta. Bland annat har två sjuksköterskor haft ett extra uppdrag som bemötandeambassadörer, med ansvar för dessa frågor på Östra sjukhusets akutmottagning. Enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets egen uppföljning varierar andelen patienter som är nöjda med bemötandet vid sitt akutbesök mellan 87 och 91 procent under årets första sju månader. Under våren har Frölunda Specialistsjukhus genomfört en patientdialog med tjugo patienter i åldrarna 4 85 år, där patienter och närstående fått utvärdera sjukhusets reviderade hälsodeklaration. Ett antal förbättringar genomfördes efter dialogen, men i sin helhet fick hälsodeklarationen mycket väl godkänt. Patienter och närstående fick även möjlighet att lämna synpunkter på aktuellt besök. Samtliga var nöjda och uttryckte att de fått god information, ett mycket gott bemötande och upplevt ytterst kort väntan i samband med besöket. Närhälsan genomför årliga brukarundersökningar där bemötande, förtroende mm följs upp; dessa redovisas till Koncernkontoret i samband med årsredovisningen.

12 Sida 11(28) Informationskampanj på 1177 Koncernkontoret har under första halvåret 2016 genomfört ett utvecklingsarbete tillsammans med Närhälsan, för att förtydliga uppdraget till Arbetet har resulterat i att förslag till vårdöverenskommelse för 2017 betonar samverkan och att information till vårdgrannar ska förbättras. Informationen till patienter och anhöriga ska samordnas bättre Regelbunden samverkan med närstående och berörda brukarorganisationer är särskilt viktig, varför brukarråd/brukarsamverkan är kopplade till de olika verksamheterna inom Habilitering & Hälsa. Patienterna inom Habilitering & Hälsa är delaktiga vid framtagandet av mål i en vårdplan, och varje mål utvärderas i dialog med patienten. Patienter och anhöriga bjuds in för att kunna ge synpunkter på den vård de mött inom Habilitering & Hälsa. Förbättra mottagandet på akuten och sänka väntetiden Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genom vårdöverenskommelsen med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Tillgängligheten ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Ett mått på väntetiden vid akutmottagning är Tid till första träff med läkare (TTL). Under årets fem första månader låg andelen patienter som vid besök till Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar fick träffa en läkare inom högst 60 minuter, tämligen konstant mellan 31 och 35 procent. Detta är något lägre än genomsnittet vid Västra Götalandsregionens akutmottagningar, som under samma period legat mellan 37 och 40 procent. Uppdelat per akutmottagning varierar andelen som fått träffa läkare inom högst 60 minuter, under januari maj 2016, enligt följande: Sahlgrenska sjukhuset procent Mölndals sjukhus procent Drottning Silvias procent Östra sjukhuset procent

13 Sida 12(28) Andelen besök vid akutmottagning där patientens totala vistelsetid (TVT) var högst 4 timmar låg också ganska konstant, mellan 56 och 60 procent, under årets fem första månader (snittet i Västra Götalandsregionen procent). Uppdelat per akutmottagning är andelen med TVT på högst 4 timmar följande: Sahlgrenska sjukhuset procent Mölndals sjukhus procent Drottning Silvias procent Östra sjukhuset procent (Källa för ovanstående om akutmottagningarna: Västra Götalandsregionens väntetidsoch tillgänglighetsrapport (2016:6), ) Enligt Sahlgrenska Universitetssjukhusets egen uppföljning har den genomsnittliga genomloppstiden på akutmottagningen under perioden januari juli 2016 legat runt 8 timmar ( minuter), att jämföra med målvärdet för 2016 på 5,5 timmar. Ett exempel på framgångsrikt arbete med att förbättra mottagandet och bemötandet vid akutmottagningarna, så kallade bemötandeambassadörer vid Östra sjukhusets akutmottagning, presenteras ovan under rubriken Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras. För att höja kvaliteten för svårt sjuka ska på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse Att erbjuda enkelrum är en ambition på sikt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men inget som är aktuellt för För att höja kvaliteten ska förlossningen på sikt erbjuda enkelrum vid sjukhusvistelse Under 2015 genomfördes totalt förlossningar i Göteborg, varav 62 procent på Östra sjukhuset och 38 procent på Mölndals sjukhus. I Sahlgrenska Universitetssjukhusets tomtprofilering med en samlad kvinnosjukvård vid Östra sjukhuset, ingår att samtliga förlossningar ska genomföras där, enligt prognos cirka per år. Nya vårdbyggnader planeras, vilket kan möjliggöra fler enkel- och familjerum. Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Arbetssättet syftar till att vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet och kan optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Detta innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan.

14 Sida 13(28) Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Hälso- och sjukvården inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och utformas för att möta den enskilda patientens behov. Det innebär att lagstiftning samt nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som beställer. Det ingår i vårdöverenskommelserna att avvikelser och risker i vården ska följas upp, och vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet ska säkerställas. Aktiviteter som ska bidra till att samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska skador i vården Av vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset framgår att hälsooch sjukvården i hela Västra Götalandsregionen ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens, samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete. Ledningssystemet ska vara ett verktyg för att uppnå god kvalitet och vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. Under 2016 har Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete med patientsäkerhet tre fokusområden: aktiv avvikelsehantering för en lärande organisation, produktionsplanering och värdebaserad vård. Efter att patientsäkerhetskulturmätningen som genomfördes 2015 visade på brister avseende avvikelsehanteringen, har Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledningsgrupp beslutat om en sjukhusövergripande handlingsplan för aktiv avvikelsehantering. Handlingsplanen omfattar bland annat workshops för samtliga ledningsgrupper och chefer. Patientsäkerhetsronder ska genomföras årligen inom varje verksamhetsområde. Frölunda Specialistsjukhus arbetar mycket aktivt med patientsäkerheten, bland annat har sjukhuset särskilda patientsäkerhetsronder, en aktuell patientsäkerhetsfråga behandlas vid varje APT och man arbetar systematiskt med avvikelsehantering. Sjukhuset hade ett mycket gott resultat vid den senaste patientsäkerhetskulturmätningen.

15 Sida 14(28) Försäkra sig om att patienter är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med metoden Förstå mig rätt, utarbetad av Kunskapscentrum för jämlik vård, vilket ska ge personalen verktyg att fånga upp om någon patient inte förstått varför hen får aktuellt läkemedel eller hur och när det ska intas. Information till patienten är ett prioriterat område även för habiliteringen. Habilitering & Hälsa arbetar med en stor satsning på att utvärdera mål i patientens aktivitetsplan. Tjänsterna inom 1177 ska utökas och patienterna ska informeras bättre om hur de använder dessa. Habilitering, rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel planeras i samverkan med patienten och dokumenteras i vårdplanen. Utveckla dialogen mellan kommunen (stadsdelsnämnder) och hälso- och sjukvårdsnämnden för bättre samverkan samverkar med Göteborgs stadsdelsnämnder och kommunledningen gällande frågor där båda parter har ansvarsområden. Exempel på sådana frågor är familjecentraler i stadsdelarna, flyktingars situation, utskrivningsklara patienter och folkhälsa. Nämndens presidium genomför kontinuerligt dialogmöten tillsammans med representanter från Göteborgs stadsdelsnämnder och kommunledningen. Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt Det finns idag sju familjecentraler fördelade på sex stadsdelar i Göteborg (Angered, Östra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Hisingen, Norra Hisingen samt Centrum). I maj fastställde en avsiktsförklaring kring familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler. En mall är framtagen för lokala avtal mellan nämnden och stadsdelsnämnderna. Avtalsprocessen startar i september 2016, och beslut beräknas i slutet av året. Avtal mellan aktörer som ingår i verksamheten tas fram för varje familjecentral. Även avtal för lokaler tas fram mellan hyresvärd och aktörer som ingår i familjecentral. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin behöver förbättras. Under rubriken Uppfylla vårdgarantin nedan framgår i vilken grad patienter får vänta längre än lagstadgade 30 dagar dels på ett första besök, dels på åtgärdsstart. Kraftig ökning av antalet diagnoser De tre vanligaste diagnoserna inom Västra Götalandsregionen har under åren ökat med totalt 27 procent, till drygt Den vanligaste diagnosen,

16 Sida 15(28) hyperaktivitetsstörning, har ökat med 44 procent under perioden, medan ångestsyndrom och depressiv episod har ökat med 38 respektive 23 procent. I budget 2015 tillfördes hälso- och sjukvårdsstyrelsen medel för barn- och ungdomspsykiatri. Förstärkningen avsåg neuropsykiatriska utredningar samt behandlingsformer för patienter med självskadebeteende. Ett exempel på satsningar inom nämndens område är det flyktingbarnteam som nämns ovan under Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn. Ett annat är vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus, där det ingår att vårdkedjorna för barn och unga ska utgå från ett barn- och personcentrerat perspektiv och säkras genom samverkan med vårdgrannar. Tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin följs upp i vårdöverenskommelserna med Sahlgrenska Universitetssjukhuset respektive Angereds Närsjukhus, genom regionfullmäktiges mål om psykisk ohälsa och sjukdom och indikatorn andel patienter som väntat högst 30 dagar på ett första besök till barn- och ungdomspsykiatrin (se Uppfylla vårdgarantin nedan). Sedan 2014 har tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrisk vård stadigt minskat. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är den största barn- och ungdomspsykiatriska enheten i Västra Götalandsregionen, och tar i genomsnitt emot drygt 150 patienter i månaden. Enheten har haft god måluppfyllelse fram till november 2014, men efter det har måluppfyllelsen minskat kontinuerligt. Under årets första sju månader har andelen som fått en första bedömning inom 30 dagar varierat från 42 procent i januari till 67 procent i juli; andelen som fått fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar har under samma period varierat från 34 procent i januari till som högst 82 procent i juni. Slutsatsen är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen inte uppfyller vårdgarantin och målet om jämlik och tillgänglig vård, samt att tillgängligheten stadigt har sjunkit under de tre senaste åren. I juni begärde en redogörelse för hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset avser att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. I juni gav nämnden Koncernkontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på hur den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Göteborg kan utvecklas, med fokus på tidiga och förebyggande insatser. Uppdragen kommer att avrapporteras hösten Vid nämndens sammanträde i augusti tecknades en tilläggsöverenskommelse med Angereds Närsjukhus för 2016, där sjukhuset får förstärkning med ett barnneuropsykiatriskt team för att bättre kunna tillgodose de ökande behoven. Personal till teamet har rekryterats snabbt, och verksamheten beräknas komma igång redan under hösten. Satsningen är på 1,6 mnkr för 2016, och beaktas i arbetet med vårdöverenskommelsen för 2017.

17 Sida 16(28) Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin följer arbetet med en revidering av den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin. Nuvarande plan från 2007 har följts upp av Kunskapscentrum för psykisk hälsa, och förslag till ny plan kommer att behandlas på hälso- och sjukvårdsnämnden för synpunkter. verkar för att samverkan mellan vårdnivåer och huvudmän ska förbättras, för att stärka insatserna för barn och ungdomar med psykiska problem. Detta följs upp i årsredovisningen. Genomföra den regionala psykiatriplanen Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om en regional plan för utveckling av vuxenpsykiatrin som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Planen innebär att inomregionala skillnader ska jämnas ut, för att nå önskat läge. Detta genomförs genom en kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning, genom att säkra kunskapsinhämtning, förändra/förbättra heldygnsvården, främja den somatiska hälsan inom specialistpsykiatrin samt utveckla samverkan med patienter och närstående. Utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin implementeras stegvis genom olika regionuppdrag och reviderade regionala medicinska riktlinjer. Inom Västra Götalandsregionen pågår bland annat följande i linje med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri : - En arbetsgrupp reviderar/utarbetar regionala medicinska riktlinjer för respektive diagnos samt förslag till nya regionala KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder) för neuropsykiatrisk utredning. - Piloter pågår för att införa internetbaserad behandling fån depression, ångest- och tvångssyndrom. - Nationellt arbete kring specialiserade vårdplatser på nationell basis. Västra Götalandsregionen/Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som ett av 2 3 ställen i Sverige fått sin ansökan godkänd. Exempel på områden som ska utvecklas vidare är: - Beroende/missbruk/riskbruk (NR, regionuppdrag, arbetsgrupp startad) - Patientsäkerhetsarbete -markörbaserad journalgranskning (MJG), regionalt nätverk - Samsjuklighet - stress och psykisk sjukdom - Etablera former för kommunal samverkan. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Vårdcentralerna står för första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom, varför det är viktigt att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet för att

18 Sida 17(28) motsvara behoven. Cirka en tredjedel av alla besök i primärvården har samband med psykisk ohälsa. Krav- och kvalitetsboken är vårdcentralernas uppdragshandling, och de nationella- och regionala riktlinjer och överenskommelser som finns i Västra Götalandsregionen är styrdokument för vårdens innehåll. I krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård ställs från 2016 krav på att vårdcentralerna ska tillhandhålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens, i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Det ska också finnas personal med kompetens att utföra korttidsbehandling enligt KBT (kognitiv beteendeterapi) eller IPT (interpersonell psykoterapi) som motsvarar minst grundläggande kompetens. Personalen ska också ha grundläggande kunskap om försäkringsmedicinska riktlinjer. Vårdcentralernas åtagande följs upp årligen, i samband med årsredovisning och beställarbokslut. deltar i den analys av första linjens vård vid psykisk ohälsa som initierats av Psykiatriberedningen. Kunskapscentrum för psykisk hälsa kommer att lämna rapport från detta arbete vid nämndens sammanträde i september. Uppfylla vårdgarantin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:76) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna utförarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin; se ovan under Utförarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier. Uppföljning sker löpande under verksamhetsåret, och den senaste tillgängliga statistiken är från juli Nedan redovisas väntetider och köer till barnoch ungdomspsykiatrin specifikt (första besök och fördjupad utredning/åtgärdsstart) men också samlat per sjukhus för samtliga operationer och andra åtgärder. I tabellerna nedan används följande förkortningar: VGR Västra Götalandsregionen, SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ANS Angereds Närsjukhus, FSS Frölunda Specialistsjukhus, Lundby Capio Lundby sjukhus, H&H Habilitering & Hälsa. Vårdgaranti, barn- och ungdomspsykiatri (första besök) månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli SU ANS VGR, tot Andel (%) patienter under respektive månad som fick vänta högst 30 dagar på första besök inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7),

19 Sida 18(28) Ett angränsande mått är hur många patienter som den sista dagen i respektive månad väntade på ett första besök, dvs stod i kö, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Storleken på denna grupp har under årets första sju månader varierat från som lägst 234 personer i januari (varav 80 hade väntat längre än 3 månader), till 339 personer i juli (varav 204 hade väntat längre än 3 månader). Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7), I siffrorna ovan är sk PvV-patienter (patientvald väntan) och MoV-patienter (medicinskt orsakad väntan) exkluderade. Vårdgaranti, barn- och ungdomspsykiatri (åtgärdsstart eller fördjupad utredning) månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli SU ANS H&H VGR, tot Andel (%) patienter under respektive månad som fick vänta högst 30 dagar på start av fördjupad utredning eller behandling inom barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7), Ett angränsande mått är hur många patienter som den sista dagen i respektive månad väntade på behandlingsstart respektive fördjupad utredning. Storleken på den grupp som väntat på behandlingsstart inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under årets första sju månader varierat från som lägst 109 personer i juli (varav 105 hade väntat längre än 3 månader), till 173 personer i februari (varav 104 hade väntat längre än 3 månader). Antalet som väntat på fördjupad utredning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har varierat från 251 i januari (194 hade väntat längre än 3 månader), till 394 i juli (373 hade väntat längre än 3 månader). Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7), I siffrorna ovan är sk PvV-patienter (patientvald väntan) och MoV-patienter (medicinskt orsakad väntan) exkluderade. När det gäller neuropsykiatrisk utredning finns vid detta uppföljningstillfälle inga absoluta tal att tillgå, däremot procentsiffror över andelen patienter (av samtliga som står i kö) som väntat mer än 90 dagar på utredning. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset har denna andel under årets sex första månader legat mellan 49 och 56 procent, att jämföra med hela Västra Götalandsregionen där motsvarande andel varierat från 55 till 64 procent. (Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:6), )

20 Sida 19(28) Vårdgaranti, operationer/åtgärder månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli SU, tot SU, 90 dgr FSS, tot FSS, 90 dgr Lundby, tot Lundby, 90 dgr H&H, tot H&H, 90 dgr Antal patienter som den sista dagen i respektive månad väntade på operation/åtgärd. Vid sjukhusen är samtliga verksamheter inräknade. Verksamheten vid Angereds Närsjukhus är fortfarande så ny och av så liten omfattning, att den inte redovisas till Sveriges Kommuner och Landsting. Inom Habilitering & Hälsa avses väntande till utprovning av hörapparat. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7, bilaga 2), Utöver detta redovisar Koncernkontoret till Sveriges Kommuner och Landsting antal väntande till mottagningsbesök på respektive sjukhus (se nedan), men där ingår besök till 26 av totalt 42 verksamheter. Vårdgaranti, mottagningsbesök månad 2016 utförare jan feb mars april maj juni juli SU tot SU 90 dgr FSS tot FSS 90 dgr Lundby tot Lundby 90 dgr ANS tot ANS 90 dgr Antal patienter som den sista dagen i respektive månad väntade på mottagningsbesök till de 26 verksamheter som redovisas till Sveriges Kommuner och Landsting. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport (2016:7, bilaga 1), Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktig i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera

21 Sida 20(28) huvudmän är samordnad individuell vårdplan (SIP) ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. I vårdöverenskommelserna med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus finns åtaganden att bedriva personcentrerad vård samt att stärka patientens egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättra sin hälsa och livskvalitet. I exempelvis vårdöverenskommelsen med Angereds Närsjukhus finns åtaganden för sjukhuset att involvera patienterna och i förekommande fall närstående i vård och behandling, att informera patienten om egenvård samt att genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på vården och låta dessa till grund för förbättringsarbete. följer upp åtagandet i vårdöverenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset vid ett dialogmöte under slutet av Följa upp resultaten från den nationella patientenkäten Den nationella patientenkät som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting, och genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer, följs upp i årsredovisningen. Verka för ökad brukarmedverkan och brukarinflytande inom den psykiatriska vården I beroendeverksamhetens utvecklingsplan för 2016 finns aktiviteter om fungerande brukarmöten på alla enheter, samt att medarbetare ska besöka brukarföreningarnas möten. Inom psykosverksamheten anställs under hösten 2016 två så kallade peer supporters. Peer support innebär att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning blir professionellt verksamma inom vård och omsorg för att stötta patienter/brukare i sina återhämtningsprocesser. Generellt kan brukarmedverkan också ses som en central del i Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete med värdebaserad och vård och personcentrerad vård. Följa upp hur vårdgivarna tillämpar de regionala rutinerna för samordnad individuell vårdplanering (SIP) Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas, med de insatser den enskilde behöver, huvudmännens ansvar etc. Planen ska göra patienten och dennes närstående delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Hur utförarna inom nämndens verksamhetsområde tillämpar befintliga rutiner för samordnad individuell vårdplanering följs upp i årsredovisning för 2016.