KUNGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE I VÄSTERVIKS KOMMUN

Transkript

1 KUNGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE I VÄSTERVIKS KOMMUN kallas till sammanträde måndagen den 24 februari 2014 kl i Bryggarens teatersalong, Västervik för behandling av följande ärenden. 1 Upprop och val av justerare 2 Hearing om näringslivsutvecklingen i Västerviks kommun 3 Uppföljning avfallsplanen, Västervik Miljö & Energi AB 4 Svar på motion om införande av pantbehållare 5 Väckta motioner, interpellationer och frågor 6 Redovisning av granskningsrapporter 7 Svar på motioner och medborgarförslag 8 Felparkeringsavgifter från 1 mars Höjning av hemsändningsbidraget från 1 januari Ägardirektiv 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB

2 11 Ägardirektiv 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB 12 Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB 13 Bolagsordningar för Västervik Resort AB 14 Ändring av finanspolicy för Västerviks kommunkoncern 15 Utökad hyreskostnad för ny arenabelysning på Ljunghedens motorstadion 16 Hyresavtal för aktivitetshall vid Ostkustens företagscenter i Västervik 17 Reglemente för valnämnden 18 Ersättning till röstmottagare vid institutionsröstningen på servicehus, sjukhus och anstalt vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen Ersättning till röstmottagare och valnämndens ledamöter och ersättare vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen Inrättande av tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m 21 Inrättande av tillfällig beredning för landsbygdsfrågor 22 Konsekvensanalys av olika handlingsalternativ i regionfrågan redovisning av uppdrag

3 23 Väckta medborgarförslag 24 Valärenden 25 Anmälningar Handlingarna till fullmäktiges ärenden är tillgängliga på kommunstyrelsens förvaltning under tjänstetid cirka en vecka före sammanträdet. Handlingar finns även på stadsbiblioteket och biblioteksfilialerna samt på kommunens webbplats Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna och allmänheten hälsas välkommen. Sammanträdet direktsänds på Internet från kl samt även i efterhand på webbplatsen Frågor till Allmänhetens frågestund ska lämnas skriftligt till kommunstyrelsens förvaltning senast den 20 februari Information om frågestunden finns på kommunens anslagstavla, Fabriksgatan 21 och på kommunens hemsida Medborgarförslag kan lämnas till kommunstyrelsens förvaltning, gärna på blankett som finns på kommunens anslagstavla och på kommunens hemsida. Vid sammanträdets början finns möjlighet att muntligt framföra frågor eller synpunkter till de förtroendevalda. Anmälan om detta och huvudsakligt innehåll på frågan sker till fullmäktiges ordförande kl på plats på Bryggaren. Protokollet kommer att justeras på kommunstyrelsens förvaltning, Fabriksgatan 21, Västervik, måndagen den 3 mars 2014 klockan Hinder att närvara vid sammanträdet skall omgående anmälas till kommunstyrelsens förvaltning, telefon eller Västervik den 14 februari 2014 Dan Nilsson Ordförande Staffan Erlandsson Sekreterare

4 ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND Vid kommunfullmäktiges sammanträden anordnas som regel en frågestund för allmänheten direkt efter upprop och val av justeringsmän. Allmänheten får ställa frågor inom alla ämnen som rör kommunfullmäktiges handläggningsområde. Frågor som skall besvaras vid sammanträdet bör inlämnas skriftligt till Västerviks kommun, Kommunledningskontoret, Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik senast kl tre dagar före fullmäktigesammanträdet. VÄLKOMMEN MED DIN FRÅGA KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM Dan Nilsson Eva Ahlström Conny Tyrberg Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND VID KOMMUN- FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN I VÄSTERVIK. Att gälla fr. o. m Frågestund för allmänheten anordnas som regel mellan kl vid ordinarie kommunfullmäktigesammanträde, direkt efter upprop och val av justerare. Frågestunden genomförs endast i den omfattningen och under den tid frågor förekommer. Debatt får ej förekomma under frågestunden. Frågor som skall besvaras vid sammanträdet skall inlämnas skriftligt till Västerviks kommun, Kommunledningskontoret, Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik senast kl tre dagar före fullmäktigesammanträdet. Frågor får ställas inom alla ämnen som rör kommunfullmäktiges handläggningsområde. Presidiet avgör, vid tveksamhet, vilka frågor som faller under detta område. Frågan bör ta högst fem minuter att läsa upp. En kort följdfråga på högst två minuter får ställas. Kommunfullmäktiges presidium kallar vid behov, de tjänstemän eller politiker som behövs för att lämna upplysningar under frågestunden. Presidiet skall erbjuda representant för oppositionen (ledamot av nämndpresidium, gruppledare eller någon denne utser) att också besvara frågan. Uppgift om detta meddelas samtliga gruppledare. Ordföranden har möjlighet att ta ordet från den som avviker från ämnet i ett ärende och som efter tillsägelse ej rättar sig efter ordförandens uppmaning. Vidare har ordförande rätt att utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Allmänheten underrättas om frågestunden i samband med övrig kungörelse om sammanträdet. Uppgift ska där också finnas om att frågor skall lämnas in skriftligt, samt vart de ska sändas och inom vilken tid. Dessa regler är fastställda av kommunfullmäktige , 65

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 4 (45) Kf Upprop och val av justerare Efter uppropet utser fullmäktige två justerare att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. I tur att justerar är: Linnea Jansson (M) och Helena Åsberg (S) Reserver är: Viktor Fransson (M) och Katrin Stagnell (S) Extra reserver är: Erik Berg (M) och Åke Möller (SD) Justeringen förslås äga rum måndagen den 3 mars 2014 klockan på kommunstyrelsens förvaltning, Fabriksgatan 21, Västervik. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 5 (45) Kf Hearing om näringslivsutvecklingen i Västerviks kommun Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 6 (45) Kf Uppföljning avfallsplanen, Västervik Miljö & Energi AB Västervik Miljö & Energi AB redogör för en uppföljning av avfallsplanen. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 7 (45) Kf Svar på motion om införande av pantbehållare Dnr 2012/ Ingegerd Karlsson (S) har 30 januari 2012 väckt en motion om införande av pantbehållare. Istället för att lägga en dryckesförpackning i papperskorgen kan den placeras i behållen och därmed vara lätt åtkomlig för den som vill panta den. Motionärens förslag är att pantbehållare sätts upp till att börja med i citykärnan i centralorten. Kommunfullmäktige beslutade , 9 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till yttrande över motionen. Förvaltningen föreslår att idén prövas i mindre skala på ett antal välbesökta platser runt om i kommunen. Om systemet lever upp till ställda förväntningar kan det sedan införas på bred front. Finansiering sker genom anslag i investeringsbudget 2014 avseende åtgärder för centrum- och stadsutveckling. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att introducera behållare för pantåtervinning i enlighet med rubricerad motion och kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 februari 2014, samt att motionen därmed är bifallen. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Skrivelse från kommunstyrelsens förvaltning (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 8 (45) Kf Motion om att möjliggöra ökad upphandling av närproducerade livsmedel Dnr 2014/ Mats Hugosson (C) har väckt en motion om att möjliggöra ökad upphandling av närproducerade livsmedel. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 9 (45) Kf Motion om cykelpumpstation i centrum Dnr 2014/5-109 Johannes Regell (SV) har väckt en motion om att en installation av cykelpumpstation ska genomföras i Västerviks centrum. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 10 (45) Kf Motion om att skapa en ateljé med rullande utställningar på vårt landmärke nya vattentornet Dnr 2014/ Leif Svensson (V) har väckt en motion om att skapa en ateljé med rullande utställningar på vårt landmärke nya vattentornet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 11 (45) Kf Motion om att skapa utrymme till bättre trafikföring utmed Albert Tengersväg mellan Allén och Folkparksvägen Dnr 2014/ Leif Svensson (V) har väckt en motion om att skapa utrymme till bättre trafikföring utmed Albert Tengersväg mellan Allén och Folkparksvägen. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 12 (45) Kf Interpellation om ett föreningsregister Dnr 2014/ Leif Svensson (V) har väckt en interpellation om vikten av ett centralt föreningsregister. Interpellationen är ställd till kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 13 (45) Kf Redovisning av granskningsrapporter Dnr 2014/ Kommunens revisorer har med skrivelsen överlämnat granskningsrapporten gällande Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsenhet. Kommunfullmäktiges presidium föreslår att rapporten remitteras till Kommunstyrelsen för yttrande senast 15 maj Handlingar i ärendet: Granskningsrapport, dnr / bifogas i sin helhet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 14 (45) Kf Svar på motioner och medborgarförslag Dnr 2014/ Kommundirektör Carl-Magnus Mårheden har i skrivelse redovisat hur obesvarade motioner och medborgarförslag nu är tidsatta med datum inför behandling i kommunstyrelsen respektive fullmäktige. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse bifogas i sin helhet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 15 (45) Kf Felparkeringsavgifter från 1 mars 2014 Dnr 2014/ I samband med övergång till handdatorer för parkeringsövervakning så försvinner möjligheten att reglera olika avgifter för samma överträdelsepunkt. I handdatorernas programvara registreras en överträdelsepunkt och med den följer en förprogrammerad avgift. Överträdelsepunkterna är fastställda av Transportstyrelsen. Som exempel är det idag en högre taxa för felparkering på en plats avsedd för rörelsehindrad förare med särskilt tillstånd än för en parkering på en plats avsedd för en viss fordonstyp till exempel buss. De hör till samma överträdelsepunkt. Därför måste de idag fastställda felparkeringsavgifterna ändras. Det behövs även förtydligande av vad punkterna avser. Regeringen har tidigare beslutat att lägsta respektive högsta avgift som får tas ut är 75 respektive 1000 kr. I Västervik är avgifterna 200, 300 samt 600 kr i likhet med övriga kommuner i samma storlek. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 15 januari 2014 ett nytt förslag som innebär att bötesbeloppet för parkering på plats för rörelsehindrad sänks från 600 kr till 300 kr. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta redovisade ändring i felparkeringsavgifter att gälla från och med 1 mars Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse Ändring i felparkeringsavgifter Dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 16 (45) Kf Höjning av hemsändningsbidraget från 1 januari 2014 Dnr 2013/ Västerviks kommun ger sedan 1983 bidrag till de butiker i kommunens yttertätorter och glesbygd som har hemsändning. Det är idag sex butiker som har någon form av hemsändning i kommunen. Hemsändning får ske högst en gång per vecka och hushåll betalade kommunen ut kr i bidrag och fick tillbaka 50 % i statsbidrag. Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service har ändrats så att bidragsbeloppet till kommunerna höjts från maximalt 60 kr till 100 kr per hemsändning och hushåll. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 13 januari 2014 innebär det att kommunen kan höja hemsändningsbidraget från 120 kr till 200 kr per hemsändning och hushåll. För de butiker som idag erhåller ett plockbidrag föreslås att bidraget ändras till 20 per plockning och hushåll, istället för nuvarande bidrag på 520 kr per vecka. Höjningen kan ske inom den ram som finns i budget 2014 för hemsändningsbidrag. Vidare har Landsbygdsrådet i en skrivelse inkommen till kommunen 30 oktober 2013 anfört att man anser att den gräns på 2 km som finns idag för hemsändning av dagligvaror till pensionärer och personer med funktionsnedsättning ska tas bort. Att ta bort gränsen helt kommer att medföra större kostnader för kommunen och ryms inte inom 2014 års budget. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från den 1 januari 2014 höja hemsändningsbidraget till 200 kr och att hemsändning får ske till pensionärer och personer med funktionsnedsättning som bor i kommunens yttertätorter och glesbygd högst en gång per vecka per hushåll, att plockbidraget ändras till 20 kr per plockning och hushåll, samt att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att inför arbetet med budget 2015 utreda kostnaden för att ta bort gränsen på 2 km. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 17 (45) Kf forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från den 1 januari 2014 höja hemsändningsbidraget till 200 kr och att hemsändning får ske till pensionärer och personer med funktionsnedsättning som bor i kommunens yttertätorter och glesbygd högst en gång per vecka per hushåll, att plockbidraget ändras till 20 kr per plockning och hushåll, samt att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att inför arbetet med budget 2015 utreda kostnaden för att ta bort gränsen på 2 km. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse Höjning av hemsändningsbidraget från 1 januari 2014 (utsänd tidigare). Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 18 (45) Kf Ägardirektiv 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Dnr 2014/ Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. Med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap 17 angående kommunala företag föreslås bolagsordningarna revideras för att anpassas till lagstiftningen. Det framgår i lagstiftningen att det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i respektive bolags bolagsordning. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB har , 5-nr 1 behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige fastställa ägardirektiven. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 19 (45) Kf Ägardirektiv 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/ Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans med Tekniska Verken i Linköping deläger (60 %) Västerviks kommun också Västervik Biogas AB. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till ägardirektiv för båda bolagen. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisade ägardirektiv för 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag med följande tillägg och ändringar i förslaget till kommunfullmäktige: - Där det anges att samordnad revision tillämpas ska det framgå att det som anges som bolagets ersättning ska vara bolagets kostnad (i Västervik Biogas AB under rubriken Särskilda styrdokument och i Västervik Resort AB under rubriken Låneram och samordning. - I ägardirektiven för Västervik Resort AB, under rubriken Målformulering ska sista meningen vara Verksamhetens mål ska huvudsakligen uppnås genom utökning av antalet gästnätter och även genom att skapa fler säsonger. Tomas Kronståhl (S) yrkar som tillägg till ordförandens förslag att i ägardirektiven för Västerviks Resort AB under rubriken Ekonomiska mål ska det efter rörelseresultat läggas till före finansiella poster. Veikko Kärki (S) yrkar som ändring i ordförandens förslag att i ägardirektiven för Västervik Resort AB under rubrikerna Uppföljning och Bokslut/Årsredovisning ska första meningen vara Bolaget ska följa av kommunen utfärdade instruktioner.. Ordföranden yrkar vidare att kommunfullmäktige föreslås besluta att de justerade styrelseprotokollen ska publiceras på kommunens hemsida. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 20 (45) Kf forts. Anna Bodjo (MP) yrkar att det i ägardirektiven för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB under rubriken Informationsskyldighet ska kompletteras med tertialrapporter och månadsrapporter. Proposition Ordföranden ställer först eget yrkande under proposition i de delar som rör att publicera protokoll på hemsidan samt de ändringar och tillägg som föreslogs av honom själv, Tomas Kronståhl och Veikko Kärki och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandena. Därefter ställer ordföranden resterande del av eget yrkande mot Anna Bodjos yrkande och finner att kommunstyrelsen har bifallit eget yrkande. Därmed har kommunstyrelsen bifallit ordförandens yrkande i sin helhet med Tomas Kronståhls och Veikko Kärkis tilläggs- och ändringsyrkanden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med redovisade tillägg och ändringar fastställa ägardirektiv för 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB, samt att de justerade styrelseprotokollen ska publiceras på kommunens hemsida. Protokollsanteckning Mariann Gustafsson (V) vill få följande antecknat till protokollet vilket godkänns av ordföranden: Jag anser att det i ägardirektiven för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB under rubriken Informationsskyldighet ska kompletteras med tertialrapporter och månadsrapporter. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr / (utsänd tidigare). Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21 (45) Kf Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Dnr 2014/ Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. Med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap 17 angående kommunala företag föreslås bolagsordningarna revideras för att anpassas till lagstiftningen. Det framgår i lagstiftningen att det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i respektive bolags bolagsordning. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB har , 5-nr 1 behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige fastställa ägardirektiven. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 22 (45) Kf Bolagsordning för Västervik Resort AB Dnr 2014/ Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till reviderad bolagsordning för Västervik Resort AB. Bolagets bolagsordning revideras med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap. 17 där det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i bolagsordningen. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisad bolagsordning för Västervik Resort AB. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 23 (45) Kf Ändring av finanspolicy för Västerviks kommunkoncern Dnr 2014/ Kommunfullmäktige fastställde , 29 finanspolicy för Västerviks kommunkoncern. VD i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår i skrivelse 30 januari 2013 att nedanstående tillägg införs under punkt 8 Borgen, att gälla från och med 1 mars Kommunal borgen får endast lämnas till hel- eller delägda kommunala bolag i Västerviks kommun, undantag Kommuninvest där solidarisk borgen gäller. Undantag gäller också borgen lämnad före 1 januari Bolagets VD föreslår Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till finanspolicy för Västerviks kommunkoncern att gälla från och med 1 mars Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB har , 6-nr 1 behandlat ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige fastställa finanspolicyn. Styrelsens i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till finanspolicy för Västerviks kommunkoncern att gälla från och med 1 mars Yrkande Ordföranden yrkar bifall till bolagsstyrelsens förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till finanspolicy för Västerviks kommunkoncern att gälla från och med 1 mars Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse (utsänd tidigare). Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 24 (45) Kf Utökad hyreskostnad för ny arenabelysning på Ljunghedens motorstadion Dnr 2014/ Under de senaste åren har Westerviks Motorsportklubbs (WMSK) organisation varit oförändrad med elitserie-, knatte-, ungdoms- samt motocrossverksamhet. För att säkerställa föreningens verksamhet och framtida motorsport på Ljunghedens Motorstadion krävs enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 januari 2014 byte av arenabelysningen till kommande säsong. Den belysning som finns där i dag är från tidigt 90-tal och därmed undermålig. På grund av åldersskäl är det bl.a. svårt att få fram reservdelar vid reparationer och restaurering. Säkerheten för förarna är också åsidosatt på grund av de krav som SVEMO/SSI samt Sveriges kommuner och landstings måttbok 2013 ställer avseende belysning. På uppdrag av Västerviks kommun har TjustFastigheter AB genomfört en upphandling av en ny arenabelysning på Ljunghedens Motorstadion. Upphandlingen har enligt bolaget resulterat i ett totalt investeringsbelopp på kr, vilket skulle motsvarar en hyreshöjning för kommunen på kr per år under 15 år. Finansiering för den ökade hyran finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för 2014 och i framtida driftkostnader. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna beställning av ny arenabelysning till Ljunghedens Motorstadion, samt att godkänna den ökade hyreskostnaden till vilket medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 25 (45) Kf Hyresavtal för aktivitetshall vid Ostkustens företagscenter i Västervik Dnr 2014/ Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 januari 2014 har representanter för Westerviks Boulesällskap (WBS) uppvaktat kommunen vid ett flertal tillfällen under 2013 för att få till en större inomhushall i Västervik stad. Detta på uppdrag av styrelsen och övriga föreningsmedlemmar. Den lokal som finns i dag vid Johannesdal är alldeles för liten och inte heller tillgänglig eller anpassad för personer med funktionsnedsättning. Nu finns ett erbjudande att hyra en lokal vid Tre Bröders industriområde vid Lucerna. Hallen ska vara öppen och bokningsbar även för andra bouleföreningar i kommunen. Ett samarbete mellan WBS och Västerviks Bågskytteklubb kan också bli aktuellt. Föreningens intentioner ligger i linje med de allmänna riktlinjerna för Västerviks kommuns föreningsstöd. Förslaget är att Västerviks kommun skriver avtal med hyresvärden genom TjustFastigheter AB. Totalkostnaden blir kr per år exkl. moms. I kostnaden ingår; hyran, fastighetsskatt, el, värme, varmvatten, snöröjning parkering. Kontraktslängden är föreslagen till 5 år. Berörda föreningar betalar hyra via avtal till kommunen enligt gällande taxor för uthyrning. Beräknad intäkt är minst kr per år. Finansiering för totalhyran till aktivitetshallen finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för övrig föreningssatsning Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upplägget till hyresavtal för en ny aktivitetshall, samt att godkänna hyreskostnaden till vilken medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag med tillägget att kommunstyrelsen uttalar att de gärna ser att hyresavtalet blir 3-årigt istället för 5-årigt. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 26 (45) Kf forts. Kommunstyrelsen beslutar att uttala att hyresavtalet gärna får bli 3-årigt istället för 5-årigt. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att godkänna upplägget till hyresavtal för en ny aktivitetshall, samt att godkänna hyreskostnaden till vilken medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 27 (45) Kf Reglemente för valnämnden Dnr 2014/ Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 januari 2014 ett förslag till reglemente för valnämnden. Förslaget bygger dels på andra kommuners reglementen och dels på de reglementen som finns för kommunens styrelse och övriga nämnder. Det har under de senare åren blivit allt vanligare att även valnämnden erhåller ett av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Valnämnden har vid sammanträde , 2 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till reglemente för valnämnden. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 28 (45) Kf Ersättning till röstmottagare vid institutionsröstningen på servicehus, sjukhus och anstalt vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 Dnr 2014/ I Västerviks kommun finns 14 institutioner inklusive anstalt där röstning bör genomföras. Till detta kommer det att behövas minst 10 röstmottagare. Ersättningen var vid 2010 års allmänna val 330 kronor/timme exklusive sociala avgifter. Valnämnden beslutade , 7 att föreslå kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 29 (45) Kf Ersättning till röstmottagare och valnämndens ledamöter och ersättare vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 Dnr 2014/55-11 Vid de allmänna valen 2010 var ersättningen till ordföranden 2600 kr, till vice ordföranden 2300 kr samt till röstmottagarna till 1900 kr. Arvodena för valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen var 2600 kr. Valnämnden har vid sammanträde , 8 beslutat att föreslå kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 3000 kr för ordföranden, 2600 kr för vice ordföranden samt 2100 kr för röstmottagare och vaktmästare. Dessutom föreslog nämnden att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara: Ordföranden 3000 kr Vice ordföranden 2600 kr Röstmottagare och vaktmästare 2100 kr, samt att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 30 (45) Kf Inrättande av tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m Dnr 2012/ Kommunfullmäktige beslutade , 51 om reviderade bestämmelser för ersättning för förtroendevalda. I samband med detta gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att senast i juni 2014 lämna förslag till eventuell revidering av bestämmelserna om arvodering med inriktning mot hel- och halvdagsarvoden eller motsvarande. I uppdraget ingick även att lämna förslag till eventuell förändring av det mandatburna bidraget. Ordföranden föreslår i skrivelse 31 januari 2014 att en tillfällig beredning inrättas för att arbeta med frågorna. Förutom frågor om arvoden och det mandatburna bidraget bör frågan kring konsekvenserna av en förändrad nämndorganisation för i första hand ordförandena i nämnderna och bolagen belysas. Ändringen i kommunallagen från med ett tydligt uppdrag till presidierna i fullmäktige och nämnderna bör också behandlas av beredningen. Frågan om politiska sekreterare har också väckts vid något tillfälle. Vidare kan frågan om en ny modell för omställningsstöd för förtroendevalda behandlas i samma beredning. Saken gäller om nuvarande regler ska gälla eller inte för nya förtroendevalda som tillträder efter valen Den tillfälliga beredningen föreslås bestå av en ledamot och en ersättare från fullmäktiges tio partier. Närvarorätten bör regleras på samma sätt som i demokratiberedningen. Majoriteten föreslås utse en ordförande för beredningen. Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att snarast och på förslag från valberedningen inrätta en tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. enligt redovisat förslag, att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och leds av en av majoriteten utsedd ordförande, samt att beredningens förslag till beslut avlämnas i tid så att fullmäktige kan besluta senast vid junisammanträdet Justerandes sign Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till eget förslag med tillägget att närvarorätten regleras på samma sätt som i demokratiberedningen. Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 31 (45) Kf forts. Sverker Thorén (FP) med instämmande av Anna Bodjo (MP) och Hans Ellervik (VDM) yrkar att även ersättare ska ha närvarorätt i beredningen. Proposition Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit eget yrkande. Omröstning Omröstning begärs och ska genomföras. Ordföranden föreslår följande propositionsordning vilken godkänns av kommunstyrelsen. Den som bifaller ordförandens yrkande röstar Ja. Den som bifaller Sverker Thoréns m.fl. yrkande röstar Nej. Ja röstar: Harald Hjalmarsson (M), Christin Rampeltin Molin (M), Eva Ahlström (M), Katarina Andersson (M), Tomas Kronståhl (S), Gunnar Jansson (S), Veikko Kärki (S) och Sharad Bhatt (S). Nej röstar: Hans Ellervik (VDM), Sverker Thorén (FP) och Anna Bodjo (MP). Med åtta ja-röster mot tre nej-röster har kommunstyrelsen beslutat att bifalla ordförandens yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att snarast och på förslag från valberedningen inrätta en tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. enligt redovisat förslag, att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och leds av en av majoriteten utsedd ordförande, att närvarorätten regleras på samma sätt som i demokratiberedningen, samt att beredningens förslag till beslut avlämnas i tid så att fullmäktige kan besluta senast vid junisammanträdet Protokollsanteckning Mariann Gustafsson (V) vill få följande antecknat till protokollet vilket godkänns av ordföranden: Även ersättare ska ha närvarorätt i beredningen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens ordförandes skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 32 (45) Kf Inrättande av tillfällig beredning för landsbygdsfrågor Dnr 2014/ I skrivelse 21 januari 2014 föreslår kommunstyrelsens ordförande efter samråd med kommunfullmäktiges ordförande att en landsbygdsberedning inrättas. Syftet är att ta fram ett landsbygdspolitiskt program där skärgården ingår för Västerviks kommun. Beredningen ska verka för att ta tillvara och synliggöra hela Västerviks kommuns utvecklingspotential. Programmet ska tas fram i samråd med berörda nämnder och övriga aktörer. Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla landsbygden och se över möjligheterna att bo, leva och ha verksamhet på landsbygden. Beredningen ska arbeta i dialogmöten med olika fokusgrupper. Möten kommer att hållas på olika platser i kommunen för att träffa medborgare, lokala föreningar och företag. Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inrätta en tillfällig landsbygdsberedning under 2014 med syfte att ta fram ovan beskrivna landsbygdsprogram, att beredningens sammansättning speglar den politiska representationen i kommunfullmäktige, att beredningen har kommunens utvecklingsstrateg till sitt förfogande och därtill kan adjungera olika tjänstemän, samt att beredningen leds av kommunfullmäktiges ordförande. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till eget förslag med ändringen att andra attsatsen stryks och ersätts med att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och att närvarorätt regleras på samma sätt som i demokratiberedningen. Sverker Thorén (FP) med instämmande av Anna Bodjo (MP) och Hans Ellervik (VDM) yrkar att även ersättare ska ha närvarorätt i beredningen. Proposition Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit eget yrkande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 33 (45) Kf forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inrätta en tillfällig landsbygdsberedning under 2014 med syfte att ta fram ovan beskrivna landsbygdsprogram, att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och att närvarorätt regleras på samma sätt som i demokratiberedningen, att beredningen har kommunens utvecklingsstrateg till sitt förfogande och därtill kan adjungera olika tjänstemän, samt att beredningen leds av kommunfullmäktiges ordförande. Reservation Sverker Thorén (FP), Hans Ellervik (VDM) och Anna Bodjo (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Protokollsanteckning Mariann Gustafsson (V) vill få följande antecknat till protokollet vilket godkänns av ordföranden: Även ersättare ska ha närvarorätt i beredningen. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens ordförandes skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 34 (45) Kf Konsekvensanalys av olika handlingsalternativ i regionfrågan redovisning av uppdrag Dnr 2011/ I Budget 2013 gav kommunfullmäktige uppdraget att i samverkan med regionala aktörer utreda och analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ i regionfrågan. Kommunstyrelsen beslutade , 83 att gemensamt med Vimmerby kommun uppdra till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att förutsättningslöst utreda vilka organisatoriska och ekonomiska effekter ett byte till Östergötlands län och landsting skulle innebära för Västerviks och Vimmerby kommuner. Hultsfred, Oskarshamn och Högsby kommuner samt Regionförbundet i Kalmar län efterfrågades om deras intresse att inkluderas i uppdraget till SKL. Samtliga valde att avböja. SKL har i skrivelse 15 november 2013 överlämnat rapporten rubricerad Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Kommunstyrelsen fick , 358 information om rapporten av ansvarig utredare på SKL och beslutade att godkänna lämnad information. Även Vimmerby kommun har fått informationen. De har beslutat att tillsvidare inte fatta något beslut om fördjupning av utredningen om eventuellt länsbyte. Enligt kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 31 januari 2014 har överläggningar skett mellan Västerviks kommun och den politiska ledningen för Landstinget i Kalmar län. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att tillsvidare inte vidta några åtgärder i frågan om ett eventuellt byte för Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting, samt att SKL:s slutrapport tillställs kommunfullmäktige för kännedom. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse dnr 2014/ (utsänd tidigare). Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (45) Kf Medborgarförslag om sammanbindning av befintliga cykelbanor för ökad trafiksäkerhet Dnr 2013/ Bertil Wilén, Västervik, har väckt ett medborgarförslag om att sammanbinda cykel- och gångbanan mellan bilåtervinningen och den nya infarten till avfallsanläggningen. Förslagsställaren anser att detta skulle leda till ökad trafiksäkerhet. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 36 (45) Kf Medborgarförslag om flytta staket vid Lysingsbadets för ökad framkomlighet Dnr 2013/ Yrvind, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående framkomlighet på Lysingsbadet. Förslagsställaren föreslår att ett nyuppsatt staket flyttas för ökad framkomlighet. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen och Västerviks Resort AB för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 37 (45) Kf Medborgarförslag om att utveckla ett nytt handelsområde i gamla Järnet-området Dnr 2013/ Tommy Rosenlind, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående att skapa ett mindre handelsområde i gamla Järnet-området. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 38 (45) Kf Medborgarförslag om att tillsätta en kommunal praktiksamordnare för högstadieelever Dnr 2014/3-109 Peter Habbe, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående att tillsätta en kommunal praktik samordnare för högstadieelever. Förslagsställaren beskriver att här står både ett gott liv och ekonomi på spel. En praktikmöjlighet skulle gynna såväl eleverna som kommunen. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till barn- och utbildningsnämnden för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 39 (45) Kf Medborgarförslag med anledning av Västerviks kommuns sannolika brott mot kommunallagens 2 kap 2 Dnr 2014/ Björn Lansman, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående att det finns skäl att göra gällande att Västerviks kommun särbehandlar grupper av sina medlemmar och sålunda bryter mot kommunallagens 2 kap. 2. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 40 (45) Kf Medborgarförslag angående att införa en städdag i Västerviks centrum Dnr 2014/ Anders Davidsson, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående att införa en städdag i Västerviks centrum. Förslagsställaren föreslår att kommunens organisation för gator och miljö leder och fördelar arbetet. En städdag skulle kunna resultera i bla ett rent och prydligt centrum utan extra kostnader för kommunen. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 41 (45) Kf Medborgarförslag att skapa en multihall Dnr 2014/ Lasse Ekstrand, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående multihall. Förslagsställaren konstaterar att Västervik behöver en multihall som rymmer skatepark, klätterhall, boulebana, café etc. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 42 (45) Kf Medborgarförslag angående en träbro för cyklister och fotgängare Dnr 2014/ Lasse Ekstrand, Västervik har väckt ett medborgarförslag angående att skapa en träbro för cyklister och fotgängare. Förslagsställaren hävdar att Hamngatan är farlig för bla skolbarn. Presidiet har berett förslaget Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 43 (45) Kf Valärenden Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 44 (45) Kf Anmälningar Förvaltningsrättens dom kring Västerviks kommuns avtal med Marstrom Composite AB. Dnr 2013/ Länsstyrelsen beslut kring Anmälan om lokala ordningsoch torgföreskrifter för Västerviks kommun Dnr 2013/ Ingrid Juthe (KD) har i skrivelse inkommen begärt entledigande från uppdraget som ledamot i demokratiberedningen. Dnr 2014/ Länsstyrelsens besked kring ny ledamot och ny ersättare för Sverigedemokraterna. Dnr 2014/ Länsstyrelsens besked kring ny ledamot och ny ersättare för Vänsterpartiet. Dnr 2014/ Kommunfullmäktiges presidiums besked kring upphörande av förordnande som tillfällig vikarie som överförmyndare. Dnr 2014/ Socialnämndens redovisning av ej verkställda beslut avseende kvartal 2 och Dnr 2014/ Kommunstyrelsens svar på Marie Petterssons medborgarförslag om att trottoaren behöver göras i ordning vid gamla vattentornet. Dnr 2013/ Kommunstyrelsens svar på Olof Klavebäcks medborgarförslag om att ta bort farthindren på Norrlandsvägen vid förskolan Ekbacken. Dnr 2013/ Kommunstyrelsens svar på Liselotte Hummelgrens medborgarförslag om att sätta upp en skylt Kör försiktigt, lekande barn på Gösgatan i Skogshagaområdet. Dnr 2013/ Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 45 (45) Kf forts. Anmälningar forts. Kommunstyrelsens svar på Sabina Lindholms medborgarförslag om att införa hastighetsbegränsning från 7Eleven till S:ta Gertruds kyrka. Dnr 2013/ Kommunstyrelsens svar på Bernt Cederbergs medborgarförslag om cykeltrafik på trottoaren på Hallströmsgatan Dnr 2013/ Barn- och utbildningsnämndens svar på Lise-Lotte Tholéns medborgarförslag om att behålla högstadiet i Överum. Dnr 2013/ Barn- och utbildningsnämndens svar på Matilda Alamaa mfl medborgarförslag om mer pengar till skolorna för att köpa nya datorer. Dnr 2013/ Barn- och utbildningsnämndens svar på Matilda Alamaa mfl medborgarförslag om mer pengar till skolornas toaletter. Dnr 2013/ Barn- och utbildningsnämndens svar på Andreas Nilssons medborgarförslag om källsortering i kommunens skolor. Dnr 2012/ Demokratiberedningens mötesanteckningar Dnr 2013/ Demokratiberedningens mötesanteckningar Dnr 2013/ Demokratiberedningens mötesanteckningar Dnr 2014/ Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

47 Stadsarkitekt Ulla-Britta Stävmark Andersson Kommunstyrelsen Motion om införande av pantbehållare Ingegerd Karlsson har för den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen lämnat rubr motion. Precis som motionären för fram har idén med behållare för pantåtervinning många fördelar; det är enkelt att lägga ifrån sig en tomburk/-flaska, det är lätt att få tag på pantflaskor etc utan att behöva rota runt i papperskorgar och ett system med tydliga ställen för pantburkar/-flaskor motverkar nedskräpning. Förslagsvis prövas idén inledningsvis i en liten mindre skala på ett antal välbesökta platser runt om i kommunen. Om systemet med pantbehållare lever upp till ställda förväntningar kan det sedan införas på bred front. Inköp av pantbehållare etc får finansieras via anslag i investeringsbudget 2014 avseende åtgärder för centrum- och stadsutveckling. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att introducera behållare för pantåtervinning i enlighet med rubr motion och denna skrivelse; samt att motionen därmed är bifallen. Kommunstyrelsens förvaltning Bruno Nilsson samhällsbyggnadschef Ulla-Britta Stävmark Andersson stadsarkitekt

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 14 (28) Ks 9. Felparkeringsavgifter från 1 mars 2014 Dnr 2014/ I samband med övergång till handdatorer för parkeringsövervakning så försvinner möjligheten att reglera olika avgifter för samma överträdelsepunkt. Som exempel är det idag en högre taxa för felparkering på en plats avsedd för rörelsehindrad förare med särskilt tillstånd än för en parkering på en plats avsedd för en viss fordonstyp till exempel buss. De hör till samma överträdelsepunkt. I handdatorernas programvara registreras en överträdelsepunkt och med den följer en förprogrammerad avgift. Av den anledningen måste de av kommunstyrelsen fastställda felparkeringsavgifterna som idag gäller ändras. Det behövs även förtydligande av vad punkterna avser. Regeringen har tidigare beslutat att lägsta respektive högsta avgift som får tas ut är 75 respektive 1000 kr. I Västervik är avgifterna 200, 300 samt 600 kr i likhet med övriga kommuner i samma storlek. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 15 januari 2014 ett nytt förslag som innebär att bötesbeloppet för parkering på plats för rörelsehindrad sänks från 600 kr till 300 kr. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta redovisade ändring i felparkeringsavgifter att gälla från och med 1 mars Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

88 Trafikingenjör Kristina Hörnqvist Kommunstyrelsen Ändring i felparkeringsavgifter. Dnr 2014/ I samband med övergång till handdatorer för parkeringsövervakning så försvinner möjligheten att reglera olika avgifter för samma överträdelsepunkt. Som exempel har vi idag en högre taxa för felparkering på en plats avsedd för rörelsehindrad förare med särskilt tillstånd än för en parkering på en plats avsedd för en viss fordonstyp t ex buss, vilka hör till samma överträdelsepunkt. Se bilaga 1. I handdatorernas programvara registreras en överträdelsepunkt och med den följer en förprogrammerad avgift. Av den anledningen måste vi ändra de av kommunfullmäktige fastställda felparkeringsavgifterna som idag gäller, samt förtydliga vad punkterna avser. Regeringen har tidigare beslutat att lägsta respektive högsta avgift som får tas ut är 75 respektive 1000 kr. I Västervik använder vi oss av 200, 300 samt 600 kr i likhet med övriga kommuner i samma storlek. Det nya innebär att vi sänker bötesbeloppet för parkering på plats för rörelsehindrad från 600 kr till 300 kr. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Att anta redovisade ändring i felparkeringsavgifter enligt bilaga 2 att gälla från och med 1 mars, Kristina Hörnqvist Trafikingenjör

89 FELPARKERINGSAVGIFTER FASTSTÄLLDA AV FULLMÄKTIGE 2014-XX-XX, NNN ATT GÄLLA FRÅN ÖVERTRÄDELSEAVGIFT FÖR FELPARKERING UTIFRÅN PUNKTER 1-7 Parkering i terräng, på gång- och cykelbana, på eller för nära övergångsställe, i eller för nära korsning, i körbana för linjetrafik, på ändamålsplats eller laddplats 8 På plats avsedd för viss trafikantgrupp, samt visst fordonsslag 9 Där fara uppstår eller trafiken hindras eller störs, spårkorsning, skymt vägmärke eller signalanläggning, mot vägens längdriktning, på eller för nära cykelöverfart, i tunnel eller kurva, på backkrön, längs heldragen linje, på cykelfält, på spärrområde, i cirkulationsplats 10 Med hjul utanför plats, längre tid än 24 tim, biljett utgått, saknas, felvänd eller dold samt felinställd, felvänd eller dold p-skiva Framför infart till fastighet, på huvudled, på gågata inom gångfartsområde, hindra tillträde eller att fordon kan köras från platsen Inom områden eller på platser med förbud att stanna och/eller parkera enligt Ltf eller väghållarbeslut 35 Inom område, på sträcka eller på plats med förbud att parkera enligt Ltf eller väghållarbeslut 37 På fel sida av vägen enligt datumparkering 38 Längre tid än tillåten enligt Ltf eller väghållarbeslut 600 kr 300 kr 300 kr 200 kr 300 kr 600 kr 300 kr 300 kr 200 kr KONTROLLAVGIFT PÅ KVARTERSMARK UTIFRÅN PUNKTER 1-8 Utanför markerad plats, för lång tid, ej erlagd eller på rätt sätt erlagd avgift, biljett saknas eller är felvänd, tillstånd saknas eller är fel 9-12 På besöksplats, plats för rörelsehindrade eller plats för visst fordonsslag P-skiva saknas eller är felvänd Inom område eller på plats med förbud att parkera 200 kr 300 kr 200 kr 300 kr

90 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING FELPARKERINGSAVGIFTER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 239 SENAST ÄNDRAD , 186, ATT GÄLLA FRÅN Förbud att stanna och parkera fordon Handikapplats Busshållplats Övrig plats avsedd för annan fordonstyp Förbud att parkera fordon Ej erlagt avgift eller parkerat för länge 600 kr 600 kr 600 kr 300 kr 300 kr 200 kr

91 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (28) Ks 18. Höjning av hemsändningsbidraget från 1 januari 2014 Dnr 2013/ Västerviks kommun ger sedan 1983 bidrag till de butiker i kommunens yttertätorter och glesbygd som har hemsändning. Det är idag sex butiker som har någon form av hemsändning i kommunen. Hemsändning får ske högst en gång per vecka och hushåll betalade kommunen ut kr i bidrag och fick tillbaka 50 % i statsbidrag. Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service har ändrats så att bidragsbeloppet till kommunerna höjts från maximalt 60 kr till 100 kr per hemsändning och hushåll. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 13 januari 2014 innebär det att kommunen kan höja hemsändningsbidraget från 120 kr till 200 kr per hemsändning och hushåll. För de butiker som idag erhåller ett plockbidrag föreslås att bidraget ändras till 20 per plockning och hushåll, istället för nuvarande bidrag på 520 kr per vecka. Höjningen kan ske inom den ram som finns i budget 2014 för hemsändningsbidrag. Vidare har Landsbygdsrådet i en skrivelse inkommen till kommunen 30 oktober 2013 anfört att man anser att den gräns på 2 km som finns idag för hemsändning av dagligvaror till pensionärer och personer med funktionsnedsättning ska tas bort. Att ta bort gränsen helt kommer att medföra större kostnader för kommunen och ryms inte inom 2014 års budget. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från den 1 januari 2014 höja hemsändningsbidraget till 200 kr och att hemsändning får ske till pensionärer och personer med funktionsnedsättning som bor i kommunens yttertätorter och glesbygd högst en gång per vecka per hushåll, att plockbidraget ändras till 20 kr per plockning och hushåll, samt att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att inför arbetet med budget 2015 utreda kostnaden för att ta bort gränsen på 2 km. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

92 Upphandlingschef Ulla Öhrn Kommunstyrelsen Höjning av hemsändningsbidraget från 1 januari 2014 Västerviks kommun ger sedan 1983 bidrag till de butiker i kommunens yttertätorter och glesbygd som har hemsändning. Det är idag sex butiker som har någon form av hemsändning i kommunen. Hemsändning får ske högst en gång per vecka och hushåll betalade kommunen ut kr i bidrag och fick tillbaka 50 % i statsbidrag. Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service har ändrat så att bidragsbeloppet till kommunerna höjts från maximalt 60 kr till 100 kr per hemsändning och hushåll. Det innebär att kommunen kan höja hemsändningsbidraget från 120 kr till 200 kr per hemsändning och hushåll. För de butiker som idag erhåller ett plockbidrag föreslås att bidraget ändras till 20 per plockning och hushåll, istället för nuvarande bidrag på 520 kr per vecka. Höjningen kan ske inom den ram som finns i budget 2014 för hemsändningsbidrag. Vidare har Landsbygdsrådet i en skrivelse till kommunen anfört att man anser att den gräns på 2 km som finns idag för hemsändning av dagligvaror till pensionärer och personer med funktionsnedsättning ska tas bort. En genomgång av hur det ser ut i andra delar av landet visar att det fortfarande är vanligt med gränser på mellan 1 och 2 km. De allra flesta pensionärerna som idag har hemsändning bor mer än 2 km från butiken. Att ta bort gränsen helt kommer att medföra större kostnader för kommunen och ryms inte inom 2014 års budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från den 1 januari 2014 höja hemsändningsbidraget till 200 kr och att hemsändning får ske till pensionärer och personer med funktionsnedsättning som bor i kommunens yttertätorter och glesbygd högst en gång per vecka per hushåll, att plockbidraget ändras till 20 kr per plockning och hushåll, samt F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks \Hemsändningsbidrag-höjning.docx

93 att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att inför arbetet med budget 2015 utreda kostnaden för att ta bort gränsen på 2 km. Ulla Öhrn Upphandlingschef 2 (2)

94

95 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 11 (30) Ks 7. Ägardirektiv 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Dnr Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 februari 2014 redovisar i skrivelse förslag till ägardirektiv 2014 för de rubricerade bolagen. Det finns ett antal viktiga principer som bör återspeglas i ägardirektiven: - Ekonomisk balans i koncernen och dess bolag. - Resultatkrav för att effektivt koppla resultat mot resurser i form av balansomslutning. - Tydlig uppdrags- och målformulering - Det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå. Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB behandlar ärendet före kommunstyrelsens sammanträde den 10 februari Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

96 Ekonomichef Anders Björlin Styrelsen Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Ägardirektiv 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Viktiga principer som bör återspeglas i ägardirektiven Ekonomisk balans i koncernen och dess bolag. Resultatkrav för att effektivt koppla resultat mot resurser i form av balansomslutning. Tydlig uppdrags- och målformulering Det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå. Ledningskontorets förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör Anders Björlin Ekonomichef Bilagor: Förslag till ägardirektiv för - Västerviks Kommuns Förvaltnings AB - Västervik Miljö & Energi AB - Västerviks Kraft Elnät AB - TjustFastigheter AB - Västerviks Bostads AB

97 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNS FÖRVALTNINGS AB 1. Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta aktierna i Västerviks kommuns bolag och svara för gemensam organisation och förvaltning av bolagen. Bolaget har också till föremål för sin verksamhet att samordna kommunkoncernens finansverksamhet inom ramen för internbanken. 2. Bolagets ändamål med verksamheten Samordna de helägda bolagen. Samordna kommunkoncernens finansiering inom ramen för internbanken. genom samordnat ägaransvar för kommunens bolag på sikt nå ökad effektivisering och ett optimalt utnyttjande av kommunens resurser; skapa flexibilitet vad gäller koncernbidrag och betalning av löpande avkastning från kommunens bolag till ägaren Västerviks kommun i form av utdelning, räntebetalning eller liknande ekonomiska transaktioner; övergripande samordna de kommunala bolagens verksamheter genom att äga och förvalta aktier och andelar i de bolag som ägs av Västerviks kommun; tydliggöra kommunens roll som ägare av kommunens bolag; genom de kommunala bolagens verksamheter bidra till kommunens tillväxt; genom de kommunala bolagens verksamheter göra Västervik till en attraktiv kommun att bo, driva näringslivsverksamhet och studera i samt att besöka. Bolaget ska uppnå syftet genom att utöva en tydlig ägarstyrning av dotterbolagen; ha återkommande kommunikation med dotterbolagen; vara kommunstyrelsens förlängda arm till dotterbolagen och rådgöra med dessa om vilka frågor som ska lyftas till kommunfullmäktige för ställningstagande respektive godkännande; Följa upp att dotterbolagen uppnår uppställda mål.

98 Genomföra skattemässiga dispositioner mellan bolagen för att göra det möjligt med optimal resultatutjämning inom Västerviks kommuns bolagskoncern; Koncernintern likviditetsplanering inom ramen för internbanken som möjliggör lägre externa räntor inom internbanken. Kontinuerligt ta ställning till bolagskoncernens omfattning; Se till att de kommunala bolagen aktivt arbetar med klimat- och miljöfrågor i sina verksamheter. Bolaget ska svara för beredning och samordning av strategiska frågor som ska till kommunstyrelse och kommunfullmäktige såsom bolagskoncernens ekonomiska rapportering till kommunstyrelse och kommunfullmäktige avseende flerårsplaner, budget, investeringar, delårsrapporter samt årsredovisning. 3. Ekonomiska och verksamhetsmässiga mål Bolaget ska sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Ekonomiska utvecklingen ska även ge en god ekonomisk bas för den framtida utvecklingen av Bolagets verksamhet. Avkastningskrav mäts som koncernmässigt rörelseresultat i förhållande till totalt kapital. För koncernen gäller ett avkastningskrav med 4,7% Bolaget ska aktivt arbeta för att uppnå koncernnytta vad gäller t ex betalningssystem, likviditet och upplåning inom ramen för finanspolicyn. Den genomsnittliga räntebindningstiden ska hållas till 1-5 år. Den genomsnittliga snitträntan ska under 2014 sjunka. 4. Samverkan mellan bolagen och med kommunens verksamhet Verksamheten inom kommunkoncernen dvs. kommunens verksamhet och verksamheten i kommunens bolag, ska drivas efter samma helhetssyn enligt budget Principen om koncernnytta skall prägla verksamheten oavsett om den bedrivs i bolagsform eller förvaltningsform. 5. Inhämtande av kommunfullmäktiges godkännande Bolaget ska enligt kommunallagen se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolagen fattar sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Exempel på ärenden av större vikt är

99 större strategiska investeringar och förändringar andra investeringar eller åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde för bolaget ändring av bolagsordning ändring av aktiekapital förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag bildande av stiftelse fusion av företag Godkännande inhämtas inom ramen för kommunens process för budget 2014 eller genom särskilt ärende i kommunfullmäktige. 6. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten som bedrivs i kommunens bolag. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolagen som kommunstyrelsen anser erforderlig för att fullgöra denna uppgift. 7. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 8. Särskilda styrdokument Budget 2014 med mål och inriktningar för verksamheten, bolagen omfattas på samma sätt som övrig kommunal verksamhet av processen för planering och uppföljning. Finansiell samverkan i enlighet med finanspolicy och riktlinjer. Låneram koncernen på mnkr för år Låneram för kommunkoncernen inom ramen för internbanken uppgår till mnkr för Samordnad upphandling i koncernen. Samordnad revision, där bolagets ersättning uppgår till 87 tkr för år I övrigt gäller vad kommunfullmäktige beslutat om policyer och riktlinjer för bolaget.

100 1 (7) ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB Organisationsnummer: Föremålet för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, värme och el, samt producera orenad biogas. Bolaget ska också tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena spillvatten, avleda dagvatten samt insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta fast egendom, gatubelysningsanläggningar samt infrastruktur för IT-kommunikation inkl. en aktiv och samordnande roll för genomförande av kommunkoncernens bredbandsstrategi. Bolaget skall, på uppdrag av Västerviks kommun, driva, förvalta och utveckla gata-, park- och transportverksamheten. Bolaget ska tillhandahålla konsult- och entreprenadtjänster inom verksamhetsområdet samt har också rätt att idka med ovanstående förenlig verksamhet. Västervik Miljö & Energi AB har ett ledningssystem certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO (miljö) och OHSAS (arbetsmiljö). Bolagets affärsområden är: Fjärrvärme Vatten Elnät Stadsnät Entreprenad Avfall & Återvinning 2. Ändamålet med verksamhet med uppdragsspecificering 2.1 Övergripande Bolaget skall arbeta för att säkerställa en god utveckling i Västerviks kommun genom att sträva efter en miljövänlig, energisnål och kostnadseffektiv verksamhet. Bolagets strävan är ett hållbart företag i kommunkoncernen. Bolaget ska på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta vilket ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i kommunen. Bolaget skall i sin roll som kommunalt bolag vara konkurrenskraftigt och tillse att Västerviks kommun har en attraktiv avgiftsstruktur inom bolagets verksamhetsområden.

101 2 (7) Bolaget skall vara kommunens naturliga mötesplats för energi- och avfallsfrågor. Bolaget skall på uppdrag av Västerviks kommun genom ett entreprenörsavtal driva, förvalta och utveckla gata-, park- och transportverksamheten. Bolaget skall verkställa uppdragen i kommunens klimat- och energistrategi. Bolaget skall medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av den kommunala infrastrukturen. Bolaget skall särredovisa olika verksamheter så att inte kostnader övervältras från en abonnentkategori till en annan. Bolaget får även inom regionen, eller i undantagsfall utanför regionen, gemensamt eller i samverkan med andra kommuner eller bolag engagera sig i aktiviteter som syftar till att förbättra miljön och/eller effektivisera energianvändningen. Västervik Miljö & Energi AB har ett ledningssystem certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO (miljö) och OHSAS (arbetsmiljö). Bolaget arbetar med ständiga förbättringar för att behålla och utveckla verksamheten och det certifierade ledningssystemet. 2.2 Fjärrvärme Bolaget beslutar om avgifter för fjärrvärme. Kommunstyrelsen ska informeras om fjärrvärmeavgifterna senast två månader före avgifterna avses träda i kraft. 2.3 Avfall och återvinning Bolaget skall medvetet och aktivt agera på renhållningsmarknaden i syfte att stärka kommunens miljöutveckling. Bolagets verksamhet skall på ett effektivt och miljöriktigt sätt ta hand om restprodukter från konsumtion och produktion. Bolaget skall arbeta för att stimulera hushållen till en ökad sortering av avfall. Bolaget skall ha ett brett serviceutbud inom avfallsområdet och kommuninvånarna skall erbjudas en god service och tillgänglighet. Bolaget är kommunens aktör avseende det kommunala avfallsmonopolet. Bolaget har kommunens uppdrag att som renhållare svara för kommunens skyldigheter avseende hanteringen av hushållsavfall. Till grund för uppdraget ligger den av kommunfullmäktige beslutade renhållningsordningen med tillhörande avfallsplan. Kommunfullmäktige beslutar om ändringar i renhållningsordningen. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter för det kommunala avfallsmonopolet. Bolaget ska ta fram förslag på avgifter som överlämnas till kommunstyrelsen senast två månader före avgifterna avses träda i kraft.

102 3 (7) Övriga avgifter beslutas av bolaget. 2.4 Vatten och Avlopp Bolaget har kommunens uppdrag att vara huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och därmed medverka till att kommunen kan fullgöra sitt ansvar enligt Lag ( 2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunfullmäktige beslutar om 1. Ändring av taxeföreskrifter 2. Särtaxa för anläggnings- och brukningsavgifter 3. Förändring av verksamhetsområdet för den allmänna va- anläggningen 4. Lokala föreskrifter om användningen av den allmänna va-anläggningen (ABVA ) Förslag till kommunfullmäktiges beslut enligt pkt 1-4 ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader innan bolaget avser att beslutet ska träda ikraft. Ändring av prislista/taxa - som avviker från taxeföreskrifterna - ska beslutas av kommunfullmäktige. Förslag om ändring ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader före ändringen avses träda i kraft. Ändring av prislista/taxa för vattentjänster som följer beslutade taxeföreskrifter - ska tillställas kommunstyrelsen för information senast två månader före ändringen avses träda i kraft. 2.5 Entreprenad Mellan bolaget och kommunen finns ett entreprenörsavtal som beskriver omfattning, kvalitet och pris. Förändringar utifrån gällande avtal kan ske, 12 månader efter part påkallat förändring. Mindre förändring, där personal ej påverkas, kan ske tidigast 6 månader efter part påkallat förändring. 2.6 Elnät Bolaget utför reparation, underhåll och utbyggnader av distributionsnätet inom området där Västerviks Kraft Elnät AB har koncession. Bolaget underhåller och förnyar av bolaget ägda vägbelysningsnät inom Västerviks kommun. 2.7 Stadsnät Bolaget bygger och underhåller datakommunikationsnät inom Västerviks kommun. Avgifter och taxor beslutas av bolaget.

103 4 (7) 3. Verksamhetsmål Kvalitetsmål: Bolaget skall bidra till en enklare vardag för våra kunder. Detta gör bolaget genom att vara lättillgängliga, ge aktuell och korrekt information, samt effektivt behandla inkomna kundärenden. Miljömål: Minska antalet kemikalier som bolaget använder och deras farlighet, samt minska utsläppen till luft, mark och vatten. Arbetsmiljömål: Nollvision! Minska antalet tillbud och olycksfall. 4. Ekonomiska mål Bolaget skall under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 5,25 %. Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat före finansiellt dividerat med balansomslutningen Balansomslutningen definieras som: Ett medelvärde av balansomslutningen i det senaste delårsrapporten och den senaste årsredovisningen. 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 6. Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Bolaget skall tillse att kommunfullmäktige bereds möjlighet att ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Som frågor av principiell beskaffenhet betraktas:

104 5 (7) Förändrad bolagsstruktur d v s frågor som berör bildande, förvärv och fusioner av bolag liksom frågor som rör försäljning av bolag eller delar av bolag. Förändring av strategiska aktieinnehav d v s frågor som berör strategiska förvärv av aktier alternativt försäljning av strategiska aktieinnehav. Väsentliga förändringar av verksamhet d v s start eller avveckling av rörelsegrenar. Investeringar d v s större investeringar som ändrar nuvarande inriktning på verksamheten och/eller väsentligt kan påverka ägarens/bolagets ekonomi eller annars är av strategisk betydelse för kommunen. Med större investering avses inte reinvesteringar eller andra investeringar för att hålla nuvarande anläggningstillgångar intakta. Som större investering räknas i normalfallet investeringar över tio procent av bolagets balansomslutning. 7. Rekrytering av VD Bolaget skall inbjuda till samråd med Västerviks Kommuns Förvaltnings AB inför rekrytering av bolagets verkställande direktör. 8. Samordningsfrågor Bolaget skall följa av kommunen utfärdade handlingsprogram, riktlinjer och anvisningar i tillämpliga delar. Bolaget ansvarar för att dess verksamheter samordnas med övriga nämnders och bolags för att uppnå största möjliga kommunnytta. Bolaget skall samordna sig med kommunen i samband med extraordinära händelser. Bolaget ska, efter gemensamt beslut i koncernen, använda sig av ett gemensamt affärssystem. 9. Låneram och samordnad revision Låneram för bolaget på 750 mnkr för år 2014 vilket fördelas efter beslut i moderbolagets styrelse. Samordnad revision tillämpas, där ersättningen från bolaget uppgår till 107 tkr för år 2014.

105 6 (7) 10. Informationsskyldighet Det åligger bolaget att till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB översända kopior av: protokoll från bolagets styrelsesammanträde/bolagsstämma bolagets årsredovisning bolagets revisionsberättelse/revisionsrapporter underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen Bolaget skall årligen sedan bolagets årsredovisning och revisionsberättelse tillställts Västerviks Kommuns Förvaltnings AB genom ordförande och verkställande direktör vid sammanträde med kommunfullmäktige besvara frågor om bolagets verksamhet. 11. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolaget som kommunstyrelsen anser erforderlig för att fullgöra denna uppgift. 12. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden och VD i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 13. Finansiering Västerviks kommuns finanspolicy gäller.

106 7 (7) 14. Planeringsdirektiv med budget Bolaget skall inlämna underlag till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB enligt instruktion som framtagits gemensamt av bolaget och kommunen. Bolaget skall därefter årligen fastställa en plan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras i form av en affärsplan. Bolagets affärsplan skall lämnas till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB enligt instruktion. 15. Uppföljning Bolaget skall följa Västerviks Kommuns Förvaltnings AB utfärdade instruktioner. 16. Bokslut/årsredovisning Bolaget skall följa av kommunen utfärdade instruktioner som delges via Västerviks Kommuns Förvaltnings AB.

107 1 (4) ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIKS KRAFT ELNÄT AB Organisationsnummer: Bolagets syfte Västerviks Kraft Elnät AB skall enligt bolagsordningen Ha till föremål för sin verksamhet att distribuera elenergi samt därmed förenlig verksamhet. 2. Verksamhetens uppdrag och mål Upprätthålla en kostnadseffektiv distribution enligt energimarknadsinspektionens (EI) anvisningar. Kvalitetsmål: Öka kundernas drifttillgänglighets tid. 3. Ekonomiska mål Bolagets strävan är att den av energimarknadsinspektionens (EI) utlovade intäktsramen utnyttjas fullt ut. Bolaget skall under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,7 %. Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat före finansiella, dividerat med balansomslutningen Balansomslutningen definieras som: Ett medelvärde av balansomslutningen i det senaste delårsrapporten och den senaste årsredovisningen.

108 2 (4) 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 5. Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Bolaget skall tillse att kommunfullmäktige bereds möjlighet att ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Som frågor av principiell beskaffenhet betraktas: Förändrad bolagsstruktur d v s frågor som berör bildande, förvärv och fusioner av bolag liksom frågor som rör försäljning av bolag eller delar av bolag. Förändring av strategiska aktieinnehav d v s frågor som berör strategiska förvärv av aktier alternativt försäljning av strategiska aktieinnehav. Väsentliga förändringar av verksamhet d v s start eller avveckling av rörelsegrenar. Investeringar d v s större investeringar som ändrar nuvarande inriktning på verksamheten och/eller väsentligt kan påverka ägarens ekonomi eller annars är av strategisk betydelse för kommunen. Med större investering avses inte reinvesteringar eller andra investeringar för att hålla nuvarande fastighetsbestånd eller anläggningstillgångar intakta. Som större investering räknas i normalfallet investeringar över tio procent av bolagets balansomslutning. 6. Rekrytering av VD Bolaget skall inbjuda till samråd med Västerviks Kommuns Förvaltnings AB inför rekrytering av bolagets verkställande direktör.

109 3 (4) 7. Samordningsfrågor Bolaget skall följa av kommunen utfärdade handlingsprogram, riktlinjer och anvisningar i tillämpliga delar. Bolaget ansvarar för att dess verksamheter samordnas med övriga nämnder och bolag för att uppnå största möjliga kommunnytta. Bolaget skall samordna sig med kommunen i samband med extraordinära händelser. Bolaget ska, efter gemensamt beslut i koncernen, använda sig av ett gemensamt affärssystem. 8. Låneram och samordnad revision Låneram för bolaget på 80 mnkr för år 2014 vilket fördelas efter beslut i moderbolagets styrelse. Samordnad revision tillämpas, där ersättningen från bolaget uppgår till 37 tkr för år Informationsskyldighet Det åligger bolaget att till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB översända kopior av: protokoll från bolagets styrelsesammanträde/bolagsstämma bolagets årsredovisning bolagets revisionsberättelse/revisionsrapporter underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen Bolaget skall årligen sedan bolagets årsredovisning och revisionsberättelse tillställts Västerviks Kommuns Förvaltnings AB genom ordförande och verkställande direktör vid sammanträde med kommunfullmäktige besvara frågor om bolagets verksamhet. 10. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolaget som kommunstyrelsen anser erforderlig för att fullgöra denna uppgift.

110 4 (4) 11. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden och VD i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 12. Finansiering Västerviks kommuns finanspolicy gäller. 13. Planeringsdirektiv med budget Bolaget skall inlämna underlag till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB enligt instruktion som framtagits gemensamt av bolaget och kommunen. Bolaget skall därefter årligen fastställa en plan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras i form av en affärsplan. Bolagets affärsplan skall lämnas till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB enligt instruktion. 14. Uppföljning Bolaget skall följa Västerviks Kommuns Förvaltnings AB utfärdade instruktioner. 15. Bokslut/årsredovisning Bolaget skall följa av kommunen utfärdade instruktioner som delges via Västerviks Kommuns Förvaltnings AB.

111 1 (4) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR TJUSTFASTIGHETER AB 1. Föremål för verksamheten Tjustfastigheter AB skall enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med lokaler för offentlig och privat verksamhet. 2. Bolagets ändamål med verksamheten TjustFastigheter AB ska med iakttagande av lokaliseringsprincipen bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att främja tillgången på ändamålsenliga lokaler för både den offentliga verksamheten och den privata näringsverksamheten i kommunen och för att ge goda förutsättningar till kommunen att bedriva verksamheter med hög kvalitet. Bolaget ska inom kommunkoncernen medverka till följande Effektivt lokalutnyttjande genom lokalsamordning Nära samverkan med de kommunala verksamheterna Utvecklande av incitament som främjar ett lokaleffektivt tänkande från de kommunala verksamheterna En väl utvecklad serviceorganisation Ny-, till- och ombyggnad av kommunala verksamhetsfastigheter och lokaler efter beställning Väl underhållna lokaler Utveckling och förädling av bolagets fastigheter. Köp och försäljning av fastigheter. Inhyrning och förhandling med externa hyresvärdar. Uthyrning av lokaler externt.

112 2 (4) 3. Målformulering Ekonomiska mål Bolaget skall under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3,1 % Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat dividerat med balansomslutningen Balansomslutningen definieras som: Ett medelvärde av balansomslutningen i den senaste delårsrapporten och den senaste årsredovisningen. 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 5. Ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt Bolaget ska enligt kommunallagen se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolaget fattar sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Exempel på ärenden av större vikt är större strategiska investeringar och förändringar andra investeringar eller åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde för bolagen ändring av bolagsordning ändring av aktiekapital förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag bildande av stiftelse fusion av företag Godkännande inhämtas inom ramen för kommunens process för budget eller genom särskilt ärende i kommunfullmäktige.

113 3 (4) För Tjustfastigheter AB gäller därutöver att bolaget ska se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolaget fattar beslut om försäljning av mer än tio procent av det befintliga lokalbeståndet under samma kalenderår förvärv av fastigheter till en volym uppgående till mer än tio procent av det befintliga lokalbeståndet under samma kalenderår. Utan att inhämta kommunfullmäktiges godkännande i förväg kan Tjustfastigheter AB genomföra förvärv av fastigheter genom förvärv av bolag. Som förutsättning för detta gäller dels att bolaget följer reglerna ovan och att Tjustfastigheter AB omgående efter sådant förvärv ger kommunfullmäktige möjlighet att godkänna ny bolagsordning, eventuellt utfärda ägardirektiv samt utse ledamöter i bolagets styrelse m.m. Tjustfastigheter AB kan också genomföra försäljning av fastigheter genom försäljning av bolag utan att inhämta kommunfullmäktiges godkännande i förväg. Som förutsättning för detta gäller att kommunfullmäktige godkänt bildande av bolag eller förvärv av aktier i bolaget och då godkänt att bolaget aktiveras i samband med fastighetsförsäljning (s.k. lagerbolag). 6. Rekrytering av VD Bolaget ska inbjuda till samråd med Västerviks Kommuns Förvaltnings AB inför rekrytering av bolagets verkställande direktör. 7. Samordningsfrågor Bolaget ska följa av kommunen utfärdade policyer, riktlinjer och anvisningar i tillämpliga delar. Bolaget verkar för koncernnytta. Bolaget skall samordna sig med kommunen i samband med extraordinära händelser. Bolaget ska, efter gemensamt beslut i koncernen, använda sig av ett gemensamt affärssystem från och med Låneram och samordnad revision Bolagets låneram är 820 mnkr för år Bolaget deltar i en samordnad revision för vilken bolaget betala 68 tkr för Informationsskyldighet Det åligger bolaget att till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB översända kopior av bolagets:

114 4 (4) årsredovisning revisionsberättelser och revisionsrapporter underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen. Sedan bolagets årsredovisning och revisionsberättelse överlämnats till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ska bolagets ordförande och verkställande direktör årligen besvara frågor om bolagets verksamhet vid sammanträde med kommunfullmäktige 10. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolaget som kommunstyrelsen anser nödvändig för att fullgöra denna uppgift. 11. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden och VD i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 12. Planeringsdirektiv med budget Bolaget ska årligen fastställa en plan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första året detaljplaneras och budgeteras i form av en affärsplan. Planen ska, efter givna instruktioner, lämnas till Västerviks Förvaltnings AB för godkännande utifrån ett koncernmässighetsperspektiv. 13. Uppföljning I bolagets förvaltningsberättelse ska uppgifter lämnas hur styrelsen och verkställande direktör anser att ändamålet med bolagets verksamhet och uppfyllandet av ägardirektiven förverkligas under året. 14. Bokslut och årsredovisning Bolaget ska följa sådana instruktioner som utfärdas av kommunen och som delges via Västerviks Kommuns Förvaltnings AB.

115 1 (4) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIKS BOSTADS AB 1. Föremålet för verksamheten Västerviks Bostads AB ska enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt sälja tjänster inom fastighetsförvaltning, service, boendeomsorg, konferens- och teaterarrangemang samt fordonservice inom kommunkoncernen. 2. Bolagets ändamål med verksamheten Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjning och inflyttning samt svara för god boendemiljö samt ansvarsfull fastighetsförvaltning av bostäder och verksamhetslokaler i Västerviks kommun. Bolaget ska erbjuda sina hyresgäster möjlighet till boendeinflytande och service. Bolaget ska uppnå ändamålet genom att tillhandahålla väl underhållna lägenheter och lokaler att bygga trygghetsboenden och särskilda boenden att erbjuda konkurrenskraftiga hyror att utveckla tjänste- och serviceutbudet till hyresgäster och kommuninvånare att verka för trygghet och trivsel i bostadsområdena, att arbeta med boinflytande och miljöengagemang att utveckla och förädla bolagets fastigheter att köpa och sälja av fastigheter att bygga nytt 3. Målformulering Ekonomiska mål Bolaget skall under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 5,1 %. Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat dividerat med balansomslutningen Balansomslutningen definieras som: Ett medelvärde av balansomslutningen i den senaste delårsrapporten och den senaste årsredovisningen.

116 2 (4) Verksamhetsmål Andelen tillgängliga lägenheter ska vara minst 65 procent senast 2015 Andelen nöjda kunder ska vara 55 procent Uthyrningsgraden ska minst uppgå till 97,5 procent uttryckt i kronor, för lägenheter och minst 97,5 procent uttryckt i yta, för kommersiella lokaler 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 5. Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Bolaget ska enligt kommunallagen se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolaget fattar sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Exempel på ärenden av större vikt är större strategiska investeringar och förändringar andra investeringar eller åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde för bolagen ändring av bolagsordning ändring av aktiekapital förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag bildande av stiftelse fusion av företag Godkännande inhämtas inom ramen för kommunens process för budget eller genom särskilt ärende i kommunfullmäktige. För Västerviks Bostads AB gäller därutöver att bolaget ska se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolaget fattar beslut om försäljning av mer än tio procent av det befintliga lägenhetsbeståndet under samma kalenderår förvärv av fastigheter till en volym uppgående till mer än tio procent av det befintliga lägenhetsbeståndet under samma kalenderår.

117 3 (4) Utan att inhämta kommunfullmäktiges godkännande i förväg kan Västerviks Bostads AB genomföra förvärv av fastigheter genom förvärv av bolag. Som förutsättning för detta gäller dels att bolaget följer reglerna ovan och att Västerviks Bostads AB omgående efter sådant förvärv ger kommunfullmäktige möjlighet att godkänna ny bolagsordning, eventuellt utfärda ägardirektiv samt utse ledamöter i bolagets styrelse m.m. Västerviks Bostads AB kan också genomföra försäljning av fastigheter genom försäljning av bolag utan att inhämta kommunfullmäktiges godkännande i förväg. Som förutsättning för detta gäller att kommunfullmäktige godkänt bildande av bolaget eller förvärv av aktier i bolaget och då godkänt att bolaget aktiveras i samband med fastighetsförsäljning (s k lagerbolag). 6. Rekrytering av VD Bolaget ska inbjuda till samråd med Västerviks Kommuns Förvaltnings AB inför rekrytering av bolagets verkställande direktör. 7. Samordningsfrågor Bolaget ska följa av kommunen utfärdade policyer, riktlinjer och anvisningar i tillämpliga delar. Bolaget verkar för koncernnytta. Bolaget skall samordna sig med kommunen i samband med extraordinära händelser. Bolaget skall delta i och medverka till utvecklandet av en koncerngemensam personal- och lönepolitik. Bolaget ska, efter gemensamt beslut i koncernen, använda sig av ett gemensamt affärssystem från och med Låneram och samordnad vision Bolagets låneram är 650 mnkr för Utöver detta finns en revers om 400 mnkr. Bolaget deltar i en samordnad revision inom koncernen för vilken bolaget betalar 120 tkr för 2014.

118 4 (4) 9. Informationsskyldighet Det åligger bolaget att översända kopior till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB av bolagets: årsredovisning underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen revisionsberättelser och revisionsrapporter Sedan bolagets årsredovisning och revisionsberättelse överlämnats till Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ska bolagets ordförande och verkställande direktör årligen besvara frågor om bolagets verksamhet vid sammanträde med kommunfullmäktige 10. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolaget som kommunstyrelsen anser nödvändig för att fullgöra denna uppgift. 11 Bolagets information i anslutning till årsredovisning Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden och VD i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 12 Planeringsdirektiv med budget Bolaget ska årligen fastställa en plan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första året detaljplaneras och budgeteras i form av en affärsplan. Planen ska, efter givna instruktioner, lämnas till Västerviks Förvaltnings AB för godkännande utifrån ett koncernmässighetsperspektiv. 13 Uppföljning I bolagets förvaltningsberättelse ska uppgifter lämnas hur styrelsen och verkställande direktör anser att ändamålet med bolagets verksamhet och uppfyllandet av ägardirektiven förverkligats under året. 14 Bokslut och årsredovisning Bolaget ska följa sådana instruktioner som utfärdas av kommunen och som delges via Västerviks Kommuns Förvaltnings AB.

119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 9 (30) Ks 5. Ägardirektiv 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Dnr 2014/ Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans med Tekniska Verken i Linköping deläger (60 %) Västerviks kommun också Västervik Biogas AB. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till ägardirektiv för båda bolagen. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisade ägardirektiv för 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

120 Ekonomichef Anders Björlin Kommunstyrelsen Ägardirektiv 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Tillsammans med Tekniska Verken i Linköping deläger (60 %) Västerviks kommun också Västervik Biogas AB. Förslag till ägardirektiv för båda bolagen redovisas i bilaga. Ledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa ägardirektiv för 2014 för Västervik Resort AB och Västervik Biogas AB. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör Anders Björlin Ekonomichef Bilagor: Förslag till ägardirektiv för: - Västervik Resort AB - Västervik Biogas AB

121 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIK RESORT AB Västervik Resort AB är ett av Västerviks kommun helägt bolag 1. Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Västerviks kommun förvalta, äga, driva och utveckla Lysingsbadet. 2. Bolagets ändamål med verksamheten Västervik Resort AB Skall ha en aktiv roll i destinationens utveckling genom investeringar och kontinuerlig utveckling av Lysingsbadet. 3. Målformulering Syftet med målformuleringen är att konkretisera hur ändamålet med verksamheten bör uppnås. Målen omfattar både verksamhetsmål och ekonomiska mål. Verksamhetens övergripande mål är att vara en motor för besöksnäringen i Västervik och samtidigt skapa nya arbetstillfällen inom verksamhetsområdet. Verksamhetens mål ska huvudsakligen uppnås genom utökning av antalet gästnätter och även genom att förlänga säsongen. 4. Ekonomiska mål Bolaget skall under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,5% Avkastning på totalt kapital definieras som: Rörelseresultat dividerat med balansomslutningen Balansomslutningen definieras som: Ett medelvärde av balansomslutningen i den senaste delårsrapporten och den senaste årsredovisningen. 4. Verksamhetsmål nya gästnätter till 2015 (varav är skapade). Av dessa ska gästnätter vara utanför veckorna

122 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. Bolaget skall tillämpa bokföringsnämndens regelverk K3. 6. Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Bolaget skall tillse att kommunfullmäktige bereds möjlighet att ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Som frågor av principiell beskaffenhet betraktas: Förändrad bolagsstruktur D v s frågor som berör bildande, förvärv och fusioner av bolag liksom frågor som rör försäljning av bolag eller delar av bolag Förändring av strategiska aktieinnehav D v s frågor som berör strategiska förvärv av aktier alternativt försäljning av strategiska aktieinnehav. Väsentliga förändringar av verksamhet D v s start eller avveckling av rörelsegrenar. Investeringar D v s större investeringar som ändrar nuvarande inriktning på verksamheten och/eller väsentligt kan påverka ägarens ekonomi eller annars år av strategisk betydelse för kommunen. Med större investeringar avses inte reinvesteringar eller andra investeringar för att hålla nuvarande anläggningstillgångar intakta. Investeringar överstigande 20% av balansomslutningen bedöms som större vikt.

123 7. Rekrytering av VD Bolaget skall inbjuda till samråd med Västerviks Kommun inför rekrytering av bolagets verkställande direktör. 8. Samordningsfrågor Bolaget skall följa av kommunen utfärdade handlingsprogram, riktlinjer och anvisningar i tillämpliga delar. Bolaget ansvarar för att dess verksamheter samordnas med övriga nämnders och bolags för att uppnå största möjliga kommunnytta. Bolaget skall samordna sig med kommunen i samband med extraordinära händelser. Bolaget skall använda sig av det kommungemensamma affärssystemet. Bolaget skall delta i och medverka till utvecklandet av en koncerngemensam personal- och lönepolitik. 9. Låneram och samordning Låneram för bolaget är 53 mnkr för år Samordnad revision tillämpas, där bolagets ersättning uppgår till 35 tkr för år Informationsskyldighet Det åligger bolaget att till Västerviks Kommun översända kopior av: protokoll från bolagets styrelsesammanträde/bolagsstämma bolagets årsredovisning bolagets revisionsberättelse/revisionsrapporter underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen. Bolaget skall årligen sedan bolagets årsredovisning och revisionsberättelse tillställs Västerviks Kommun genom ordförande och verkställande direktör vid sammanträde med kommunfullmäktige besvara frågor om bolagets verksamhet

124 11. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolaget som kommunstyrelsen anser erforderlig för att fullgöra denna uppgift. 12. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolaget lämna information om sin verksamhet. Bolaget ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 13. Finansiering Västerviks kommuns finanspolicy gäller. 14. Planeringsdirektiv med budget Bolaget skall inlämna underlag till kommunen för beredning av kommunen utfärdade instruktioner som delges via Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Bolaget skall därefter årligen fastställa en plan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras i form av en affärsplan. Bolagets affärsplan skall lämnas till Västerviks Kommun enligt instruktion. 15. Uppföljning Bolaget skall följa av kommunen utfärdade instruktioner sos delges via Västerviks Kommun AB. I bolagets förvaltningsberättelse ska uppgifter lämnas hur styrelsen och verkställande direktören anser att ändamålet med bolagets verksamhet och uppfyllandet av ägardirektiven förverkligats under året.

125 16. Bokslut/årsredovisning Bolaget skall följa av kommunen utfärdade instruktioner som delges via Västerviks Kommun.

126 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 284. ÄGARDIREKTIV FÖR ÅR 2014 FÖR VÄSTERVIK BIOGAS AB 1. Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Västerviks kommun framställa, distribuera och försälja biogas. 2. Bolagets ändamål med verksamheten Ändamålet med bolagets verksamhet är att, med iakttagande av de för verksamheten gällande kommunala principerna, med miljöprofil, tillhandahålla de produkter och funktioner som redovisas som föremål för bolagets verksamhet. Till ändamålet hör även att lämna skälig avkastning till ägarna. Bolagens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. 3. Målformulering Ekonomiska mål Bolaget ska sträva efter att under varje given period sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3,0 %. Verksamhetsmål Bolaget ska uppnå en produktion uppgående till Nm 3 biogas för 2014.

127 4. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen ABL, bolagets styrelse. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets syfte och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster, utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas optimeringar i sin verksamhet, om detta medför nackdelar för organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. Bolaget skall tillämpa bokföringsnämndens regelverk K3. 5. Ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Bolaget ska enligt kommunallagen se till att kommunfullmäktige får ta ställning innan bolagen fattar sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars är av större vikt. Exempel på ärenden av större vikt är större strategiska investeringar och förändringar andra investeringar eller åtgärder som innebär ny inriktning eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde för bolagen ändring av bolagsordning ändring av aktieägaravtal ändring av aktiekapital förvärv, avveckling eller bildande av dotterbolag bildande av stiftelse fusion av företag Godkännande inhämtas inom ramen för kommunens process för budget eller genom särskilt ärende i kommunfullmäktige. 6. Informationsskyldighet Det åligger bolaget att till Västerviks kommun översända kopior av bolagets - Protokoll från styrelsesammanträden och bolagsstämmor - Årsredovisning - Revisionsberättelser och revisionsrapporter - Underlag för sammanställning av koncernredovisning för kommunen.

128 7. Kommunstyrelsens insyn och information Kommunstyrelsen ska fortlöpande enligt kommunallagen utöva uppsikt över verksamheten som bedrivs i kommunens bolag. Kommunstyrelsen har rätt till den information från bolagen som kommunstyrelsen anser erforderlig för att fullgöra denna uppgift. 8. Bolagets information i anslutning till årsredovisningen Lekmannarevisorerna ska redovisa sin årliga granskningsrapport i kommunfullmäktige. I anslutning till detta ska bolagen lämna information om sin verksamhet. Bolagen ska vidare överlämna sina årsredovisningar tillsammans med revisionsberättelsen till kommunfullmäktige för kännedom i anslutning till att kommunens årsredovisning behandlas. Därutöver kan kommunfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden i bolaget till kommunfullmäktiges sammanträden för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. 9. Särskilda styrdokument Aktieägaravtal mellan Västerviks kommun och Tekniska verken i Linköping. Budget 2014 med mål och inriktningar för verksamheten, bolagen omfattas på samma sätt som övrig kommunal verksamhet av processen för planering och uppföljning. Finansiell samverkan i enlighet med finanspolicy och riktlinjer. Låneram för bolaget på 20 mnkr för år Samordnad upphandling i koncernen. Samordnad revision, där bolagets ersättning uppgår till 23 tkr för år I övrigt gäller vad kommunfullmäktige beslutat om policyer och riktlinjer för bolaget.

129 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (30) Ks 8. Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Dnr Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. Med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap 17 angående kommunala företag föreslås bolagsordningarna revideras för att anpassas till lagstiftningen. Det framgår i lagstiftningen att det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i respektive bolags bolagsordning. Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB behandlar ärendet före kommunstyrelsens sammanträde den 10 februari Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

130 Ekonomichef Anders Björlin Styrelsen Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Bolagsordning 2014 för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB Bakgrund till revidering av bolagsordningar Med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap 17 angående kommunala företag föreslås bolagsordningarna revideras för att anpassas till lagstiftningen. Det framgår i lagstiftningen att det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i respektive bolags bolagsordning. Ledningskontorets förslag till beslut Västerviks Kommuns Förvaltnings AB beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, TjustFastigheter AB och Västerviks Bostads AB. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör Anders Björlin Ekonomichef Bilagor: Förslag till bolagsordning för - Västerviks Kommuns Förvaltnings AB - Västervik Miljö & Energi AB - Västerviks Kraft Elnät AB - TjustFastigheter AB - Västerviks Bostads AB

131 1 (4) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNS FÖRVALTNINGS AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västerviks kommun, Kalmar län 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta aktierna i Västerviks kommuns bolag och svara för gemensam organisation och förvaltning av bolagen. Bolaget har också till föremål för sin verksamhet att samordna kommunkoncernens finansverksamhet inom ramen för internbanken. 4 Ändamålet med verksamheten Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, optimera och samordna verksamheterna i de kommunala företagen som ingår i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB bolagskoncern. Dessutom ska bolaget uppnå koncernnytta genom att samordna finansverksamheten i kommunkoncernen inom ramen för finanspolicyn. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor.

132 2 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter. Personunion ska råda med kommunstyrelsens arbetsutskott. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utser 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

133 3 (4) 12 Ärenden vid årsstämman Vid årsstämman ska följande ärenden tas upp till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Val av en justeringsman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen med suppleanter och lekmannarevisorer 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 11. I förekommande fall anmälan av styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer som kommunfullmäktige utsett. 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. VD äger även rätt att teckna firma för löpande förvaltning.

134 4 15 Upplösning Skulle bolaget likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks kommun. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

135 1 (4) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Miljö & Energi AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inköpa, producera och distribuera energi, värme och el, samt producera orenad biogas. Bolaget ska också tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena spillvatten, avleda dagvatten samt insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall. Bolaget har även till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta fast egendom, gatubelysningsanläggningar samt infrastruktur för IT-kommunikation inkl. en aktiv och samordnande roll för genomförande av kommunkoncernens bredbandsstrategi. Bolaget skall, på uppdrag av Västerviks kommun, driva, förvalta och utveckla gata-, park- och transportverksamheten. Bolaget ska tillhandahålla konsult- och entreprenadtjänster inom verksamhetsområdet samt har också rätt att idka med ovanstående förenlig verksamhet. Västervik Miljö & Energi AB har ett ledningssystem certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO (miljö) och OHSAS (arbetsmiljö). Bolagets affärsområden är: Fjärrvärme Vatten Elnät Stadsnät Entreprenad Avfall & Återvinning

136 2 (4) 4 Ändamålet med verksamheten Bolaget verkar inom Västerviks kommun. För affärsområde Vatten samt verksamheten hushållsavfall inom affärsområde Avfall & Återvinning gäller de kommunala likställighets-, lokaliserings- och självkostnadsprinciperna. I övrigt gäller utfärdade ägardirektiv och övrig lagstiftning. Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund. Bolaget arbetar med ständiga förbättringar för att behålla och utveckla sitt certifierade ledningssystem. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av nio ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande och vice ordförande i styrelsen. Dessutom medverkar enligt lagen om facklig styrelserepresentation två arbetstagarrepresentanter.

137 3 (4) 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utser 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden vid årsstämma Vid årsstämma ska följande ärenden tas upp till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Val av en justeringsman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorer 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant 11. I förekommande fall anmälan av de styrelseledamöter och lekmannarevisorer som kommunfullmäktige har utsett 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen

138 4 (4) 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. VD äger även rätt att teckna firma för löpande förvaltning. 15 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

139 1 (3) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIKS KRAFT ELNÄT AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västerviks Kraft Elnät AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att distribuera elenergi samt därmed förenlig verksamhet. 4 Ändamålet med verksamheten Ändamålet med bolagets verksamhet är att distribuera el inom tilldelat elnätkoncessionsområde som utgör delar av Västerviks kommun, samt i övrigt följa utfärdade ägardirektiv. Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier.

140 2 (3) 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av nio ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utse 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

141 3 (3) 12 Ärenden vid årsstämman Vid årsstämman ska följande ärenden tas upp till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Val av en justeringsman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorer 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 11. I förekommande fall anmälan av styrelseledamöter och lekmannarevisorer som kommunfullmäktige utsett. 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. VD äger även rätt att teckna firma för löpande förvaltning. 15 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

142 1 (3) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR TJUST FASTIGHETER AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är TjustFastigheter AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västerviks kommun, Kalmar län 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med lokaler för offentlig och privat verksamhet. 4 Ändamålet med verksamheten TjustFastigheter AB ska med iakttagande av lokaliseringsprincipen bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att främja tillgången på ändamålsenliga lokaler för både den offentliga verksamheten och den privata näringsverksamheten i kommunen och för att ge goda förutsättningar till kommunen att bedriva verksamheter med hög kvalitet. Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor.

143 2 (3) 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utse 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden vid ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden tas upp till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Val av en justeringsman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport

144 3 (3) 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen med suppleanter och lekmannarevisorer 10. Val av revisor och revisorssuppleant vart fjärde år i enlighet med Val av styrelse med suppleanter och lekmannarevisorer enligt kommunfullmäktiges nominering vart fjärde år enligt Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

145 1 (3) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Bolagsordning Västerviks Bostads AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västerviks Bostadsaktiebolag. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västerviks kommun, Kalmar län 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt att sälja tjänster inom fastighetsförvaltning, service, boendeomsorg, konferens- och teaterarrangemang samt fordonservice inom kommunkoncernen. 4 Ändamålet med verksamheten Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjning och inflyttning samt svara för god boendemiljö och ansvarsfull fastighetsförvaltning i Västerviks kommun och erbjuda sina hyresgäster möjlighet till boendeinflytande och service. Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.

146 2 (3) 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utser 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden vid ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden tas upp till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Godkännande av dagordning 5. Val av en justeringsman 6. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lek-

147 3 (3) mannarevisorernas granskningsrapport samt koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och lekmannarevisorer 10. Val av revisor och revisorssuppleant vart fjärde år i enlighet med Val av styrelse och lekmannarevisorer enligt kommunfullmäktiges nominering vart fjärde år enligt Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 10 (30) Ks 6. Bolagsordning för Västervik Resort AB Dnr 2014/ Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till reviderad bolagsordning för Västervik Resort AB. Bolagets bolagsordning revideras med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap. 17 där det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i bolagsordningen. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisad bolagsordning för Västervik Resort AB. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

149 Ekonomichef Anders Björlin Kommunstyrelsen Bolagsordning för Västervik Resort AB. Västerviks kommun heläger Västervik Resort AB. Bolagets bolagsordning revideras med anledning av förändringar i kommunallagen (1991:900) 3 kap. 17 där det kommunala ändamålet med verksamheten ska framgå i bolagsordningen. Förslag till bolagsordning redovisas i bilaga. Ledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa bolagsordning för Västervik Resort AB. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör Anders Björlin Ekonomichef Bilagor: Förslag till bolagsordning för: - Västervik Resort AB

150 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOLAGSORDNING FÖR VÄSTERVIK RESORT AB 1 Bolagets firma Bolagets firma är Västervik Resort AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Västerviks kommun, Kalmar län. 3 Föremålet för verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Västerviks kommun förvalta, äga, driva och utveckla Lysingsbadet. 4 Ändamålet med verksamheten Verksamhetens övergripande mål är att vara en motor för besöksnäringen i Västervik och samtidigt skapa nya arbetstillfällen inom verksamhetsområdet. Verksamhetens mål ska huvudsakligen uppnås genom utökning av antalet gästnätter och även genom att förlänga säsongen. Bolaget ska bedrivas på affärsmässig grund med hänsyn taget till verksamhet som regleras enligt lag. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks Kommun. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Västerviks kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell be-tydelse eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Aktiebelopp I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier.

151 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av nio ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Västerviks kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser bland ledamöterna; ordförande och vice ordförande i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman en revisor med en suppleant. 10 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Västerviks kommun utser 5 st lekmannarevisorer. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden vid ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden tas upp till behandling. Stämmans öppnande. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. Upprättande och godkännande av röstlängd. Godkännande av dagordning. Val av justeringsman. Prövning av om stämman blivit behörigen kallad. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. Beslut om: fastställande av resultat- och balansräkningen,

152 dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Fastställande av arvoden åt styrelsen med suppleanter och lekmannarevisorer. Val av revisor och revisorssuppleant vart fjärde år i enlighet med 9. Val av styrelse med suppleanter och lekmannarevisorer enligt kommunfullmäktiges nominering vart fjärde år enligt 10. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen.

153 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Upplösning Skulle bolaget likvideras ska dess behållna tillgångar tillfalla Västerviks kommun. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Västerviks kommun.

154 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (30) Ks 9. Finanspolicy för Västerviks kommunkoncern ändring Dnr Kommunfullmäktige fastställde , 29 finanspolicy för Västerviks kommunkoncern. VD i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB föreslår i skrivelse 30 januari 2013 att nedanstående tillägg införs under punkt 8 Borgen, att gälla från och med 1 mars Kommunal borgen får endast lämnas till hel- eller delägda kommunala bolag i Västerviks kommun, undantag Kommuninvest där solidarisk borgen gäller. Undantag gäller också borgen lämnad före 1 januari Bolagets VD föreslår Västerviks kommuns Förvaltnings AB föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till finanspolicy för Västerviks kommunkoncern att gälla från och med 1 mars Styrelsen i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB behandlar ärendet före kommunstyrelsens sammanträde den 10 februari Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

155 Controller Tomas Karlsson Styrelsen Revidering av finanspolicy för Västerviks kommunkoncern Kommunfullmäktige fastställde , 29 finanspolicy för Västerviks kommunkoncern. Nedanstående tillägg föreslås införas under punkt 8 Borgen, att gälla från och med 1 mars Kommunal borgen får endast lämnas till hel- eller delägda kommunala bolag i Västerviks kommun, undantag Kommuninvest där solidarisk borgen gäller. Undantag gäller också borgen lämnad före 1 januari Förslag till beslut Västerviks kommuns Förvaltnings AB föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till finanspolicy för Västerviks kommunkoncern att gälla från och med 1 mars Anders Björlin Vd F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks \ Finanspolicy 2014 missiv.doc

156 Förslag Finanspolicy för Västerviks kommunkoncern Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx, xx

157 1 Inledning På uppdrag av kommunfullmäktige ska Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och dess internbank ansvara för samordningen av kommunkoncernens finansiella verksamhet. Koncernens finansiella affärer ska genomföras av koncernens internbank. Derivaten i kommunens namn och övriga finansiella affärer i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s namn. 2 Syfte Finanspolicyn ska vara ett övergripande ramverk som fastställer hur finansiell verksamhet och finansiella risker ska hanteras inom Västerviks kommunkoncern. Med kommunkoncernen avses i denna policy Västerviks kommun samt de hel- och delägda kommunala bolagen och i förekommande fall dess dotterbolag. Som ett komplement till finanspolicyn finns av Västerviks Kommuns Förvaltnings AB utfärdade riktlinjer med finansinstruktioner, som mer i detalj beskriver regler för den finansiella hanteringen. 3 Mål Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att vid varje tillfälle säkerställa koncernens kort- och långsiktiga kapitalförsörjning. Målet för skuldförvaltningen är att minimera upplåningskostnaden. Skuldportföljen skall förvaltas till så låga kostnader som möjligt med hänsyn tagen till beslutade regelverk. Målet är vidare att styra ränteexponeringen inom angivna ramar för att minska negativa effekter av ränteförändringar. Målsättningen vad gäller kommunkoncernens betalningsströmmar ska vara att eliminera onödig kapitalbindning samt att utforma betalningsrutiner så att betalningsströmmarna flyter optimalt. Internbanken ska även sträva efter att uppnå lägsta möjliga kostnad för betalningsrutiner och övriga finansiella tjänster.

158 4 Finansiering Finansiering får endast ske inom de låneramar som fastställs av kommunfullmäktige. Förtida upplåning får genomföras om marknaden erbjuder goda villkor. Krediter får också upptas för att ha en god betalningsberedskap. Upplåning för placering vars enda syfte är att skapa vinster är ej tillåtet. Inga lån med valutarisker får tas upp. Leasing Leasing får endast tillämpas för personbilar, täckta lastbilar och bussar under 3,5 ton under förutsättning att det utgör ett mer fördelaktigt alternativ än andra finansieringsformer. 5 Riskhantering Ränterisk i finansieringen Målsättningen är att begränsa resultateffekterna av kraftiga ränterörelser. Ränterisken ska hanteras genom att reglera räntebindningstiden i skuldportföljen. Motpartsrisk Upplåning av likvida medel får endast ske hos kreditgivare, motparter, som efter kontroll kan anses som långsiktigt tillförlitliga. Godkända motparter vid derivataffärer Nordisk bank eller motpart med rating om minst A- (S&P) eller A3 (Moody) Derivat Följande derivat och kombinationer av desamma, är godkända som instrument för skuldförvaltningen: Ränteswap Ränteoptioner (t.ex. Cap/Floor) FRA (Forward rate agreement)/ Terminer 6 Likviditetshantering och finansiella placeringar Koncernen ska sträva efter att hålla så små likvida finansiella tillgångar som möjligt. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att lösa räntebärande lån. Kommunkoncernen ska ha tillräckliga likvida medel tillgängliga som täcker utbetalningarna vid varje tillfälle.

159 Placeringsmandat Likvida medel placeras med högst ett års löptid och endast i nedanstående placeringsalternativ: Svenska staten Svensk bank Svenskt hypoteksinstitut Svenska kommuner och landsting Aktier och derivatinstrument är ej tillåtna i medelsförvaltningen. 7 Utlåning Utlåning kan ske till interna och externa motparter. Internt Intern utlåning får ske till kommunen och till kommunens majoritetsägda bolag. Syftet med intern utlåning är att samordna kommunkoncernens medel för att minimera den totala finansieringskostnaden. Extern utlåning enligt särskilda beslut och avtal Utlåning till externa motparter kan ske efter särskilt beslut i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB upp till en miljon kronor och på belopp däröver beslut i kommunfullmäktige. 8 Borgen Lagstadgade borgensåtaganden beslutas av kommunstyrelsen. Övriga borgensåtaganden beslutas av kommunfullmäktige. Kommunal borgen får endast lämnas till hel- eller delägda kommunala bolag i Västerviks kommun, undantag Kommuninvest där solidarisk borgen gäller. Undantag gäller också borgen lämnad före Uppföljning och utvärdering Den finansiella verksamheten ska följas upp kontinuerligt.

160 Ordlista Avkastningskurva En sammanbunden "kurva" som visar räntenoteringar med samma kreditrisk för olika löptider. Avkastningskurvan kan ses som ett uttryck för marknadens framtida ränteförväntningar. Baspunkt Mått på ränta. En baspunkt motsvarar 0,01 %. Benchmark Ett jämförelseobjekt för en portföljs avkastning/kostnad. Benchmark kan ofta vara specifikt marknadsindex eller kombinationer av index. Cap (räntetak) Engelska för tak. Ett instrument som innebär att låntagaren betalar en premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå. Cash flow Det flöde av likvida medel som uppkommer i en organisation som följd av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten. Cash management Att hantera intäkts- och kostnadsflöden på ett effektivt sätt. Certifikat Upplåningsinstrument med kortare räntebindning på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk Collar (kombination av räntetak och räntegolv) Avtal där en övre och nedre gräns för en serie rörliga räntebetalningar är bestämda på förhand. Deposit Tidsbunden placering/lån av medel i bank med i förväg bestämd förfallotidpunkt. Tillåter ej förtida uttag. Derivatinstument Finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument och där kursutvecklingen bestäms av utvecklingen för ett eller flera underliggande instrument. Exempel är option, termin, swap och FRA. Duration Löptid. Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på nuvärdet för ett lån eller fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran.

161 Effektiv ränta Årlig kostnad kopplad till ett lån, som i sin enklast form beräknas utifrån nominell ränta och antal förfallodagar per år. Här ingår också eventuella andra påverkande faktorer som avgifter, provision mm. Ju högre nominell ränta och ju fler förfallodagar per år, desto högre effektiv ränta. Effektiv årsränta Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis. Emittent Företag eller organisation som ger ut nya värdepapper. Utgivare kan t.ex. vara ett bolag, staten, kommun eller landsting. Floor (räntegolv) Engelska för golv. Ett instrument som innebär att ge innehavaren skydd mot sjunkande räntor under en på förhand bestämd nivå. Man sätter ett golv för hur lågt räntan får sjunka. FRA Forward Rate Agreement, överenskommelse mellan två parter om framtida räntebetalningar enl. standardiserade kontrakt. Den i förväg bestämda räntan blir den man betalar oavsett vad som händer med marknadsräntorna. Hedging Engelskt uttryck som betyder att skydda sig mot förlust om marknadspriserna förändras. Index Mått på en marknads eller delmarknads värde. Nominell ränta Gällande låneränta (räntesats). Option Rättigheten men inte skyldigheten att ingå en transaktion till i förväg bestämda villkor med en viss motpart. Rating Internationell kreditvärdering som används vid upplåning. Högsta betyg är AAA, och sämsta är CCC och D. För att skilja sig från varandra kan olika värderingsinstitut ha olika sätt att formulera värderingen. Moody s benämner till exempel sin högsta värdering Aaa meden Standard & Poor`s använder AAA. Realräntan Definieras som nominell ränta minus inflationsförväntningar. I dagligt tal nominell ränta minus faktisk inflation.

162 Reporänta Riksbankens styrränta. Räntebas (räntedagar) Antalet dagar under ett år som ränta på ett lån beräknas efter. Definierar hur räntebeloppet ska räknas ut med hänsyn till antalet dagar under ett år. Räntebindningstid Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller placering är fast. Räntejustering Ändring av låneräntan en eller flera gånger under låneperioden. Ränteswap Byte av fast och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Stibor Stockholm InterBank Offered Rate. Räntan som svenska banker betalar när de lånar pengar av varandra. Noteras dagligen av utvalda banker i Sverige och publiceras av Stockholmsbörsen varje bankdag kl Användes ofta som referensränta när det gäller handel med räntebärande instrument och kortfristiga lån. Termin (futures) Ett avtal om köp eller försäljning av en underliggande värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt.

163 Riktlinjer finansverksamhet för Västerviks kommunkoncern Fastställda av kommunstyrelsen , 49

164 1 Inledning Dessa riktlinjer är fastställda av Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och reglerar mer i detalj de finansiella risker som uppkommer i den löpande verksamheten inom kommunkoncernen och fungerar som ett komplement till den finanspolicy kommunfullmäktige fastställt. 1.1 Revidering av riktlinjer Riktlinjerna ska revideras vid behov. 1.2 Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att definiera och fastställa ramar och instruktioner för hur finansverksamheten inom kommunkoncernen ska bedrivas fastställa finansiell rapportering och kontroll ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat ange vilka finansiella risker kommunkoncernen är beredd att ta samt hur dessa skall begränsas 1.3 Mål Målet med finansverksamheten är att vid varje tillfälle säkerställa kommunkoncernens kort och långsiktiga kapitalförsörjning. Inom ramen för denna uppgift, samt inom fastställda riskmått, ha en så god avkastning och en så låg upplåningskostnad som möjligt. 2 Organisation och ansvarsfördelning Den externa finansiella verksamheten bedrivs inom Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s internbank. Internbanken ansvarar för kommunkoncernens samordning av den totala finansiella strategin, cashmanagement, likviditetshantering, kapitalanskaffning på kort och lång sikt samt placering av kort och långsiktig överskottslikviditet. Den centrala finansfunktionen ska underlätta en effektiv samordning av kommunkoncernens finansiella aktiviteter och hantering av de finansiella risker som uppstår.

165 2.1 Organisation Delegering Kommunfullmäktige Rapportering Västerviks kommuns Förvaltnings AB VD i Västerviks kommuns Förvaltnings AB Internbanken Finansekonom eller motsvarande Hel- och delägda kommunala bolag samt kommunen Koncernens finansverksamhet leds av VD:n i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB som till sitt förfogande har en finansgrupp som består av verkställande direktörerna för Västerviks Bostads AB, Västervik Miljö- o Energi samt finansekonom eller motsvarande i internbanken. Organisatoriskt är internbanken placerad inom Västerviks Kommuns Förvaltnings AB. Enligt kommunfullmäktiges beslut skall finansverksamheten i kommunkoncernen samordnas centralt inom internbanken. 2.2 Ansvarsfördelning Ansvaret för finanshanteringen inom kommunkoncernen fördelas mellan kommunfullmäktige, Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, VD:n i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB, finansekonom eller motsvarande och hel- och delägda kommunala bolag samt kommunen Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges ansvar består i att fastställa den gemensamma finanspolicyn för kommunkoncernen följa utvecklingen av finansverksamheten genom årsbokslut och övrig finansiell rapportering årligen fastställa ram för kommunkoncernens externa upplåning med ledning av enheternas behov. årligen fastställa låneram för de majoritetsägda bolagen.

166 Kommunfullmäktige delegerar det operativa ansvaret för finanshanteringen till Västerviks kommuns Förvaltnings AB Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ansvar består i att fastställa riktlinjer för Västerviks kommunkoncern årligen ompröva finanspolicyn och riktlinjer och informera kommunfullmäktige om det finns behov av att göra ändringar besluta om publika låneprogram och andra nya upplåningsformer besluta om tillfälliga och mindre omfattande avsteg från finanspolicyn om särskilda skäl föreligger och rapportera detta vid nästa rapporteringstillfälle till kommunfullmäktige VD:n i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB VD:ns ansvar är ordförande i finansgruppen ytterst ansvara för finansverksamheten inom kommunkoncernen tillse att den fastställda policyn och riktlinjerna efterlevs och sprids i organisationen löpande följa utvecklingen inom finansverksamheten genom att ta del av den fortlöpande finansiella rapporteringen. Som ett led i den finansiella samordningen finns en finansgrupp. Gruppen ska vara ett rådgivande samarbetsorgan inom kommunkoncernen och ska - löpande föra strategiska diskussioner och följa utvecklingen inom finanssektorn - ta del av den fortlöpande finansiella rapporteringen - löpande följa och föreslå förändringar av fastställda risknivåer Finansekonom eller motsvarande Finansekonom eller motsvarande ansvar består i att löpande hantera finansverksamheten inom kommunkoncernen genomföra finansiella affärer och affärsavslut samordna kommunkoncernens finanshantering i internbanken likviditetsplanering för hela kommunkoncernen uppdatera finanspolicyn och riktlinjer för kommunkoncernens finansverksamhet bereda ärenden inom det finansiella området rapportering och information till kommunkoncernen Hel- och delägda kommunala bolag samt kommunen De kommunala bolagen och kommunens ansvar är att i linje med av kommunfullmäktige beslutade ägaredirektiv ansvara för säkerställa att de finansiella riskerna identifieras finanspolicyn och riktlinjerna implementeras och följs alla finansiella transaktioner utförs med internbanken som motpart

167 tillhandahålla den rapportering och information som behövs för att internbanken ska kunna hantera upplåning, placeringar, finansiella risker och likviditetsstyrning 3 Finansiering 3.1 Mål Målet för skuldförvaltningen är att minimera upplåningskostnaden, samt att trygga finansieringen för verksamheten på lång sikt. Målet är vidare att styra ränteexponering inom angivna ramar för att minska negativa effekter av ränteförändringar. 3.2 Låneramar -externt Totalt extern låneram för kommunkoncernen är befintliga lån, kontokrediter och nyupplåning. Kommunkoncernens låneramar fastställs årligen. 3.3 Den externa skuldportföljen Finansiering ska ske med den förmånligaste finansieringskällan med hänsyn tagen till beslutade regelverk. 3.4 Refinansieringsrisk Finansieringsrisk är risken för att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte har tillgång till erforderlig finansiering samt priset på den finansiella transaktionen. Risken kan uppstå om koncernen blir allt för beroende av en finansieringskälla eller om refinansiering av hela eller en stor del av skuldportföljen skall ske vid ett tillfälle. För att hantering denna risk gäller att: sprida förfallostrukturen i skuldportföljen fördela finansieringen på flera motparter löpande förhandla med finansiärer 3.5 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt genom ökade upplåningskostnader. Målsättningen är att begränsa resultateffekterna av kraftiga ränterörelser. Ränterisken ska hanteras genom att reglera strukturen på ränteförfallen i skuldportföljen och/eller genom att använda räntederivat. Den genomsnittliga löptiden på räntebindningen i skuldportföljen ska vid varje tidpunkt överstiga ett år och får maximalt vara fem år. Den genomsnittliga löptiden på räntebindningen i skuldportföljen ska mätas inklusive samtliga derivatkontrakt. 3.6 Leasing All typ av leasing är att se som finansiering och ska hanteras enligt samma regler som gäller för upplåning.

168 4 Intern utlåning Syftet med intern finansiering är att samordna kommunkoncernens medel för att minimera den totala finansieringskostnaden. 4.1 Nettolåneskuld Varje enhet (kommunen och bolagen) har en garanterad långfristig kreditlimit på sina konton i koncernkontosystemet, en checkräkningskredit. Storleken är alltid lika med den från tid till annan gällande låneram. Varje enhet utnyttjar sin inkommande och befintliga likviditet, genom att dessa medel går in på samma konto som bolagen/kommunens samlade lånestock, vilket innebär att nettolåneskulden minimeras vid varje tidpunkt. 4.2 Ränta på checkkrediten Räntekostnaden för att finansiera enheterna totala behov överförs proportionellt på låntagarna. Räntesättningen grundas på kostnaden för den totala finansieringen. Räntepåslag för de interna kontona kan förekomma efter särskilda beslut i kommunfullmäktige. Samma kapitaliseringsregler som gäller koncernkontosystemet mot extern part gäller även internt. 5 Likviditetsrisk Likviditetsrisken är risken för att kommunkoncernen inte har tillgång till likvida medel för sina utbetalningar. Likvida medel definieras för kommunkoncernen som; kassa, bank, bankgiro- och plusgiro outnyttjade, kontrakterade checkräkningskrediter placerade medel som kan frigöras inom två bankdagar Målet är att ha likvida medel tillgängliga som täcker utbetalningarna vid varje tillfälle. Likviditetsbehovet ska sammanställas av internbanken utifrån likviditetsrapporter från kommunen och bolagen inom kommunkoncernen. Likviditetsplaneringen innefattar kommunkoncernens investeringar och löpande verksamhet. 6 Placeringar Placeringsverksamheten ska hanteras i linje med kommunallagen där det anges att kommunen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

169 Överskottslikviditet är den likviditet som uppstår vid tillfälliga likviditetsfluktuationer inom kommunkoncernen. All överskottslikviditet ska i första hand användas för att återbetala utestående lån och/eller täcka lånebehovet inom kommunkoncernen. Målet för placeringen av tillfällig överskottslikviditet är att, med beaktande av att betryggande säkerhet kan tillgodoses, maximera avkastningen på placeringen. Placering av överskottslikviditet utanför koncernkontosystemet kan ske efter särskilt beslut. 6.1 Ränterisk i placeringar Risken för att placeringens avkastning eller dess värde förändras till följd av en förändring i marknadsräntan. Ett sätt att begränsa ränterisken är att begränsa längden på placeringen. En kortare placering är utsatt för mindre ränterisk än en lång placering. Placering av överskottlikviditet ska i första hand hållas till förfall och placeras i räntebärande instrument med kort löptid. 6.2 Kreditrisk och likviditetsrisk i placeringar Kreditrisk definieras som risken att motparten i en finansiell placering inte kan uppfylla villkoren i kontraktet vilket förorsakar en förlust. Likviditetsrisken innebär att man vid önskat tillfälle inte kan sälja sin placering till beräknat pris på andrahandsmarknaden. För att begränsa likviditetsrisken får placeringar endast ske i instrument med god likviditet. Placering får endast ske med motpart som har god kreditvärdighet och kreditrisken ska spridas genom att fördela placeringar mellan olika emittenter. 7 Valutarisk Risken för valutakursförändringar påverkar kommunkoncernens resultat negativt. Exponering i utländsk valuta uppstår då kommunkoncernen förväntar sig framtida flöden i utländska valutor. Målet för hantering av valutarisken är att minimera dess påverkan på kommunkoncernens resultat. All hantering av valutarisk inom kommunkoncernen ska ske i samråd med internbanken.

170 8 Operativa risker Operativ risk kan definieras som risken för förluster till följd av bristfälliga interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller brottslig verksamhet. De operativa riskerna ska begränsas genom att ha väl definierat ansvar inom organisationen i den finansiella verksamheten. ha en väl definierad arbetsfördelning, där ingen person ensam ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan och där arbetet som utförs av en viss befattningshavare blir föremål för oberoende kontroll av någon annan. internt beslutsunderlag ska upprättas för transaktioner gällande upplåning, räntebindning, placeringar och derivataffärer, som ska innehålla samtliga överenskomna villkor. Underlaget skall undertecknas av den person som utfört affären och ytterligare en person enl. delegation. externa handlingar som upprättas ska undertecknas av samma två personer säkerställa att finanshanteringen sker i linje med policy och riktlinjer avseende ansvar, rapportering och hantering av finansiella risker. 9 Rapportering Syftet med rapportering är att möjliggöra uppföljning av att finanspolicyn följs sammanställa och kontrollera finansiella risker inom kommunkoncernen följa upp utfall mot fastställda ramar hålla kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s styrelse och hel- och delägda kommunala bolags styrelser informerade om kommunkoncernens finansiella verksamhet Internbanken ska rapportera finansverksamhetens utveckling - månatligen till kommunstyrelsen och Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s styrelse - per tertial till kommunfullmäktige och bolagens styrelser. De hel- och delägda bolagen samt kommunen ska på begäran från internbanken lämna den information som behövs för att kunna hantera koncernens finansverksamhet på ett effektivt och säkert sätt. Specifika eller avvikande händelser ska rapporteras utan tidsfördröjning till kommunstyrelsen och Västerviks Kommuns Förvaltnings AB:s styrelse.

171 Ordlista Avkastningskurva En sammanbunden "kurva" som visar räntenoteringar med samma kreditrisk för olika löptider. Avkastningskurvan kan ses som ett uttryck för marknadens framtida ränteförväntningar. Baspunkt Mått på ränta. En baspunkt motsvarar 0,01 %. Benchmark Ett jämförelseobjekt för en portföljs avkastning/kostnad. Benchmark kan ofta vara specifikt marknadsindex eller kombinationer av index. Cap (räntetak) Engelska för tak. Ett instrument som innebär att låntagaren betalar en premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå. Cash flow Det flöde av likvida medel som uppkommer i en organisation som följd av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten. Cash management Att hantera intäkts- och kostnadsflöden på ett effektivt sätt. Certifikat Upplåningsinstrument med kortare räntebindning på penningmarknaden för staten, banker, företag med flera. Fungerar i praktiken som en obligation, men är underställd ett annat regelverk Collar (kombination av räntetak och räntegolv) Avtal där en övre och nedre gräns för en serie rörliga räntebetalningar är bestämda på förhand. Deposit Tidsbunden placering/lån av medel i bank med i förväg bestämd förfallotidpunkt. Tillåter ej förtida uttag. Derivatinstument Finansiellt instrument som är kopplat till andra finansiella instrument och där kursutvecklingen bestäms av utvecklingen för ett eller flera underliggande instrument. Exempel är option, termin, swap och FRA. Duration Löptid. Ett mått på ränterisk för räntebärande tillgångar och skulder. Uttryck för räntekänslighet vid räntejusteringar på nuvärdet för ett lån eller fordran. Är samtidigt ett uttryck för genomsnittlig viktad återstående löptid för ett lån eller en fordran.

172 Effektiv ränta Årlig kostnad kopplad till ett lån, som i sin enklast form beräknas utifrån nominell ränta och antal förfallodagar per år. Här ingår också eventuella andra påverkande faktorer som avgifter, provision mm. Ju högre nominell ränta och ju fler förfallodagar per år, desto högre effektiv ränta. Effektiv årsränta Den effektiva räntan uppräknad på årsbasis. Emittent Företag eller organisation som ger ut nya värdepapper. Utgivare kan t. ex. vara ett bolag, staten, kommun eller landsting. Floor (räntegolv) Engelska för golv. Ett instrument som innebär att ge innehavaren skydd mot sjunkande räntor under en på förhand bestämd nivå. Man sätter ett golv för hur lågt räntan får sjunka. FRA Forward Rate Agreement, överenskommelse mellan två parter om framtida räntebetalningar enl. standardiserade kontrakt. Den i förväg bestämda räntan blir den man betalar oavsett vad som händer med marknadsräntorna. Hedging Engelskt uttryck som betyder att skydda sig mot förlust om marknadspriserna förändras. Index Mått på en marknads eller delmarknads värde. Nominell ränta Gällande låneränta (räntesats). Option Rättigheten men inte skyldigheten att ingå en transaktion till i förväg bestämda villkor med en viss motpart. Rating Internationell kreditvärdering som används vid upplåning. Högsta betyg är AAA, och sämsta är CCC och D. För att skilja sig från varandra kan olika värderingsinstitut ha olika sätt att formulera värderingen. Moody s benämner till exempel sin högsta värdering Aaa medan Standard & Poor`s använder AAA. Realräntan Definieras som nominell ränta minus inflationsförväntningar. I dagligt tal nominell ränta minus faktisk inflation.

173 Reporänta Riksbankens styrränta. Räntebas (räntedagar) Antalet dagar under ett år som ränta på ett lån beräknas efter. Definierar hur räntebeloppet ska räknas ut med hänsyn till antalet dagar under ett år. Räntebindningstid Tidsperiod under vilken räntan på ett lån eller placering är fast. Räntejustering Ändring av låneräntan en eller flera gånger under låneperioden. Ränteswap Byte av fast och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Stibor Stockholm InterBank Offered Rate. Räntan som svenska banker betalar när de lånar pengar av varandra. Noteras dagligen av utvalda banker i Sverige och publiceras av Stockholmsbörsen varje bankdag kl Användes ofta som referensränta när det gäller handel med räntebärande instrument och kortfristiga lån. Termin (futures) Ett avtal om köp eller försäljning av en underliggande värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt.

174 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 15 (30) Ks 11. Ny arenabelysning för Ljunghedens motorstadion utökad hyreskostnad Dnr 2014/ Under de senaste åren har Westerviks Motorsportklubbs (WMSK) organisation varit oförändrad med elitserie-, knatte-, ungdoms- samt motocrossverksamhet. För att säkerställa föreningens verksamhet och framtida motorsport på Ljunghedens Motorstadion krävs enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 januari 2014 byte av arenabelysningen till kommande säsong. Den belysning som finns där i dag är från tidigt 90-tal och därmed undermålig. På grund av åldersskäl är det bl.a. svårt att få fram reservdelar vid reparationer och restaurering. Säkerheten för förarna är också åsidosatt på grund av de krav som SVEMO/SSI samt Sveriges kommuner och landstings måttbok 2013 ställer avseende belysning. På uppdrag av Västerviks kommun har Västerviks Bostads AB genomfört en upphandling av en ny arenabelysning på Ljunghedens Motorstadion. Upphandlingen har enligt bolaget resulterat i ett totalt investeringsbelopp på kr, vilket skulle motsvarar en hyreshöjning för kommunen på kr per år under 15 år. Finansiering för den ökade hyran finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för 2014 och i framtida driftkostnader. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna beställning av ny arenabelysning till Ljunghedens Motorstadion, samt att godkänna den ökade hyreskostnaden till vilket medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

175 Fritids- och hälsostrateg Anders Östlund Kommunstyrelsen Ny arenabelysning på Ljunghedens Motorstadion Under senaste åren har Westerviks Motorsportklubbs (WMSK) organisation varit oförändrad med elitserie-, knatte-, ungdoms- samt motocrossverksamhet. Hemmamatcherna under 2013 sågs av personer. Vilket är mera publik än föregående säsong med ett publiksnitt på personer. Västervik var enda laget i elitserien som ökade publikmässigt. Bra reklam för Västervik, vilket även kommer fram vid elitseriens TV-sändningar. Västervik har inför säsongen 2014 även fått möjlighet att arrangera en semifinal i lag- VM. Danmark, Tjeckien; Lettland och Sverige gör upp om placeringarna. Matchen kommer att TV sändas över stora delar av världen. På plats kommer det att finnas en hel del utländsk press och publik, vilket medför bra möjligheter för kommunen att visa upp sin anläggning. Matchen avgörs den 29 juli. Belysningskrav För att säkerställa föreningens verksamhet och framtida motorsport på Ljunghedens Motorstadion är det tvunget att byta arenabelysningen till kommande säsong. Den belysning som finns där i dag är från tidigt 90-tal och därmed undermålig. På grund av åldersskäl är det bl. a svårt att få fram reservdelar vid reparationer och restaurering. Säkerheten för förarna är också åsidosatt på grund av de krav som SVEMO/SSI samt Sveriges kommuner och landstings måttbok 2013 ställer avseende belysning. Beställning av ny belysning På uppdrag av Västerviks kommun har Bostadsbolaget genomfört en upphandling kring en ny arenabelysning på Ljunghedens Motorstadion. Upphandlingen har enligt bolaget resulterat i ett totalt investeringsbelopp på kr, vilket skulle motsvarar en hyreshöjning för kommunen på kr per år under 15 år. Finansiering för den ökade hyran finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för 2014 och i framtida driftkostnader. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks \Ljunghedens Motorstadion.doc

176 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna beställning av ny arenabelysning till Ljunghedens Motorstadion, samt att godkänna den ökade hyreskostnaden till vilket medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Anders Östlund Fritids- och hälsostrateg 2 (2)

177 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 16 (30) Ks 12. Aktivitetshall vid Ostkustens Företagscenter i Västervik hyresavtal Dnr 2014/ Enligt kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 januari 2014 har representanter för Westerviks Boulesällskap (WBS) uppvaktat kommunen vid ett flertal tillfällen under 2013 för att få till en större inomhushall i Västervik stad. Detta på uppdrag av styrelsen och övriga föreningsmedlemmar. Den lokal som finns i dag vid Johannesdal är alldeles för liten och inte heller tillgänglig eller anpassad för personer med funktionsnedsättning. Nu finns ett erbjudande att hyra en lokal vid Tre Bröders industriområde vid Lucerna. Hallen ska vara öppen och bokningsbar även för andra bouleföreningar i kommunen. Ett samarbete mellan WBS och Västerviks Bågskytteklubb kan också bli aktuellt. Föreningens intentioner ligger i linje med de allmänna riktlinjerna för Västerviks kommuns föreningsstöd. Förslaget är att Västerviks kommun skriver avtal med hyresvärden genom TjustFastigheter AB. Totalkostnaden blir kr per år exkl. moms. I kostnaden ingår; hyran, fastighetsskatt, el, värme, varmvatten, snöröjning parkering. Kontraktslängden är föreslagen till 5 år. Berörda föreningar betalar hyra via avtal till kommunen enligt gällande taxor för uthyrning. Beräknad intäkt är minst kr per år. Finansiering för totalhyran till aktivitetshallen finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för övrig föreningssatsning Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upplägget till hyresavtal för en ny aktivitetshall, samt att godkänna hyreskostnaden till vilken medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

178 Fritids- och hälsostrateg Anders Östlund Kommunstyrelsen Aktivitetshall vid Tre Bröders industriområde i Västervik hyresavtal Bakgrund Representanter för Westerviks Boulesällskap (WBS) har på uppdrag av styrelsen och övriga föreningsmedlemmar uppvaktat kommunen vid ett flertal tillfällen under 2013 för att få till en större inomhushall i Västervik stad. Den lokal som finns i dag vid Johannesdal är alldeles för trång och inte heller tillgänglig eller anpassad för personer med funktionshinder. Önskemål har funnits att bygga en boulehall vid Karstorp på den tidigare grusplanen för fotboll. Ett projekt som har visats sig bli alldeles för kostsamt. Dessutom är platsen och området med stor sannolikhet intressant för en annan typ av verksamhet vid en eventuell framtida södra infart. Nu finns ett erbjudande att i stället för att etablera en verksamhet vid Karstorp hyra en lokal vid Tre Bröders industriområde vid Lucerna. Fastighetsägare är Zlatan Golalic med företaget Plivit Trade. Föreningen har själva och tillsammans med undertecknad tittad på flera olika lokaler och alternativ där denna har visats sig vara bäst anpassad för just bouleverksamhet. Varför ska kommunen satsa på en boulehall? När det gäller behov av aktiviteter för äldre behövs en mötesplats för att bryta äldres sociala isolering. Boulespelet är en utmärkt friskvårdaktivitet som engagerar ett flertal pensionärer i Västervik och kommunen i övrigt, både bland damer och herrar. Regelbunden fysisk aktivitet och social gemenskap medför förbättrat välbefinnande och kan bidra till att man bevarar sin hälsa på äldre dagar. Fler användare av hallen Tanken är att hallen ska vara öppen och bokningsbar även för andra bouleföreningar i kommunen. I skrivande stund kan ett samarbete mellan WBS och Västerviks Bågskytteklubb också bli aktuellt. Föreningen är mycket intresserad av att flytta sin elitoch breddverksamhet från Lidhemsskolans gymnastiksal till denna mera ändamålsenliga lokal. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks \Aktivitetshall.doc

179 Vad säger Riktlinjerna för Västerviks kommuns föreningsstöd? Föreningens intentioner (se bilagor) ligger helt i linje med de allmänna riktlinjerna enligt nedan. Allmänna riktlinjer Västerviks kommuns föreningsstöd skall främst användas till: att stödja föreningar som har en demokratisk värdegrund att främja föreningslivets mångfald i hela kommunen att säkerställa positiva fritidsmiljöer för alla åldersgrupper att stimulera föreningar som har idéer om nya verksamhetsformer med avsikt att öka medlemsaktiviteten och antalet medlemmar att främja jämställdhet mellan könen att främja integrationsarbete att stödja verksamheter som särskilt beaktar behov hos människor med funktionshinder att stödja ideell verksamhet som särskilt arbetar drog- och alkoholpreventivt att stödja ideell verksamhet som särskilt arbetar hälsofrämjande att främja barns och ungas medverkan i det demokratiska föreningsarbetet Om Västerviks kommun bedömer att en förenings verksamhet är särskilt angelägen kan dock föreningen få stöd även om den inte helt uppfyller de allmänna riktlinjer och regler för att erhålla föreningsstöd. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för denna bedömning. Bidrag till lokalkostnad Bidrag till lokal som av kommunen bedöms vara särskilt angelägen och av vikt för föreningen kan utgå med 75 % av totala hyresavtalet för förening som till sin verksamhet hyr egen lokal. Lokalbidrag kan utgå med högst kronor per förening och år. Samtliga kostnader (kopia på hyresavtal/-kontrakt) ska redovisas skriftligt med ansökan och kunna hänvisas till den ekonomiska rapporten Upplägg Västerviks kommun skriver avtal med hyresvärden genom TjustFastigheter AB. Totalkostnad: kr per år exkl. moms. I kostnaden ingår; hyran, fastighetsskatt, el, värme, varmvatten, snöröjning parkering. Kontraktslängden är föreslagen till 5 år. Berörda föreningar betalar hyra via avtal till kommunen enligt gällande taxor för uthyrning. Beräknad intäkt är minst kr per år. Finansiering för totalhyran till Aktivitetshallen finns upptagen och beslutad i tilläggsbudgeten för övrig föreningssatsning (3)

180 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upplägget till hyresavtal för en ny aktivitetshall, samt att godkänna hyreskostnaden till vilken medel är avsatta i budget 2014 och i kommande års driftkostnader. Fritids- och hälsostrateg Anders Östlund 3 (3)

181

182

183

184

185

186 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (30) Ks 19. Reglemente för valnämnden Dnr 2014/ Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 januari 2014 ett förslag till reglemente för valnämnden. Förslaget bygger dels på andra kommuners reglementen och dels på de reglementen som finns för kommunens styrelse och övriga nämnder. Det har under de senare åren blivit allt vanligare att även valnämnden erhåller ett av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Valnämnden har vid sammanträde , 2 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till reglemente för valnämnden. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

187 Kommunsekreterare Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Reglemente för valnämnden Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 januari 2014 ett förslag till reglemente för valnämnden. Förslaget bygger dels på andra kommuners reglementen och dels på de reglementen som finns för kommunens styrelse och övriga nämnder. Det har under de senare åren blivit allt vanligare att även valnämnden erhåller ett av kommunfullmäktige fastställt reglemente. Valnämnden har vid sammanträde , 2 beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till reglemente för valnämnden. Elisabet Olsson Kommunsekreterare F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\Missiv\ reglemente-valnämnden.doc

188

189

190

191

192

193

194 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 24 (30) Ks 20. Ersättning till röstmottagare vid institutionsröstningen på servicehus, sjukhus och anstalt vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 Dnr 2014/ I Västerviks kommun finns 14 institutioner inklusive anstalt där röstning bör genomföras. Till detta kommer det att behövas minst 10 röstmottagare. Ersättningen var vid 2010 års allmänna val 330 kronor/timme exklusive sociala avgifter. Valnämnden beslutade , 7 att föreslå kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

195 Kommunsekreterare Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Ersättning till röstmottagare vid institutionsröstningen på servicehus, sjukhus och anstalt vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 I Västerviks kommun finns 14 institutioner inklusive anstalt där röstning bör genomföras. Till detta kommer det att behövas minst 10 röstmottagare. Ersättningen var vid 2010 års allmänna val 330 kronor/timme exklusive sociala avgifter. Valnämnden beslutade , 7 att föreslå kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ersättning till röstmottagarna vid institutionsröstningen vid val till Europarlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 360 kr/timme exklusive sociala avgifter jämte reseersättning. Elisabet Olsson Kommunsekreterare F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\Missiv\ ersättning-röstmottagare-institutionsröstn.doc

196

197 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 25 (30) Ks 21. Ersättning till röstmottagare och valnämndens ledamöter och ersättare vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 Dnr 2014/55-11 Vid de allmänna valen 2010 var ersättningen till ordföranden 2600 kr, till vice ordföranden 2300 kr samt till röstmottagarna till 1900 kr. Arvodena för valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen var 2600 kr. Valnämnden har vid sammanträde , 8 beslutat att föreslå kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 3000 kr för ordföranden, 2600 kr för vice ordföranden samt 2100 kr för röstmottagare och vaktmästare. Dessutom föreslog nämnden att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Kommunstyrelsens förvaltning har enligt skrivelse 31 januari 2014 inget ytterligare att tillföra ärendet. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara: Ordföranden 3000 kr Vice ordföranden 2600 kr Röstmottagare och vaktmästare 2100 kr, samt att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

198 Kommunsekreterare Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Ersättning till röstmottagare och valnämndens ledamöter och ersättare vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 Vid de allmänna valen 2010 var ersättningen till ordföranden 2600 kr, till vice ordföranden 2300 kr samt till röstmottagarna till 1900 kr. Arvodena för valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen var 2600 kr. Valnämnden har vid sammanträde , 8 beslutat att föreslå kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara 3000 kr för ordföranden, 2600 kr för vice ordföranden samt 2100 kr för röstmottagare och vaktmästare. Dessutom föreslog nämnden att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att arvoden till röstmottagarna vid val till Europaparlamentet 2014 och de allmänna valen 2014 ska vara: Ordföranden 3000 kr Vice ordföranden 2600 kr Röstmottagare och vaktmästare 2100 kr, samt att arvode till valnämndens ledamöter och ersättare under valdagen ska vara samma som till ordförande i valdistrikten, när tjänstgöringstiden överstiger 10 timmar. Elisabet Olsson Kommunsekreterare

199

200 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 27 (30) Ks 23. Inrättande av tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. Dnr 2012/ Kommunfullmäktige beslutade , 51 om reviderade bestämmelser för ersättning för förtroendevalda. I samband med detta gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att senast i juni 2014 lämna förslag till eventuell revidering av bestämmelserna om arvodering med inriktning mot hel- och halvdagsarvoden eller motsvarande. I uppdraget ingick även att lämna förslag till eventuell förändring av det mandatburna bidraget. Ordföranden föreslår i skrivelse 31 januari 2014 att en tillfällig beredning inrättas för att arbeta med frågorna. Förutom frågor om arvoden och det mandatburna bidraget bör frågan kring konsekvenserna av en förändrad nämndorganisation för i första hand ordförandena i nämnderna och bolagen belysas. Ändringen i kommunallagen från med ett tydligt uppdrag till presidierna i fullmäktige och nämnderna bör också behandlas av beredningen. Frågan om politiska sekreterare har också väckts vid något tillfälle. Vidare kan frågan om en ny modell för omställningsstöd för förtroendevalda behandlas i samma beredning. Saken gäller om nuvarande regler ska gälla eller inte för nya förtroendevalda som tillträder efter valen Den tillfälliga beredningen föreslås bestå av en ledamot och en ersättare från fullmäktiges tio partier. Närvarorätten bör regleras på samma sätt som i demokratiberedningen. Majoriteten föreslås utse en ordförande för beredningen. Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att snarast och på förslag från valberedningen inrätta en tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. enligt redovisat förslag, att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och leds av en av majoriteten utsedd ordförande, samt att beredningens förslag till beslut avlämnas i tid så att fullmäktige kan besluta senast vid junisammanträdet Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

201 Kommunstyrelsen Inrättande av tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. Kommunfullmäktige beslutade , 51 om reviderade bestämmelser för ersättning för förtroendevalda. I samband med detta gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att senast i juni 2014 lämna förslag till eventuell revidering av bestämmelserna om arvodering med inriktning mot hel- och halvdagsarvoden eller motsvarande. I uppdraget ingick även att lämna förslag till eventuell förändring av det mandatburna bidraget. För arbetet med uppdraget vore det lämpligt att inrätta en tillfällig beredning. Detta eftersom frågorna är av uttalad politisk natur och det finns ett intresse att komma till breda lösningar med giltighet över hela mandatperioden oavsett vem som får majoritet. Förutom frågor om arvoden och det mandatburna bidraget bör frågan kring konsekvenserna av en förändrad nämndorganisation för i första hand ordförandena i nämnderna och bolagen belysas. Ändringen i kommunallagen från med ett tydligt uppdrag till presidierna i fullmäktige och nämnderna bör också behandlas av beredningen. Frågan om politiska sekreterare har också väckts vid något tillfälle. Vidare kan frågan om en ny modell för omställningsstöd för förtroendevalda behandlas i samma beredning. Saken gäller om nuvarande regler ska gälla eller inte för nya förtroendevalda som tillträder efter valen Den tillfälliga beredningen föreslås bestå av en ledamot och en ersättare från fullmäktiges tio partier. Närvarorätten bör regleras på samma sätt som i demokratiberedningen. Majoriteten föreslås utse en ordförande för beredningen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att snarast och på förslag från valberedningen inrätta en tillfällig beredning för arvodes- och partistödsfrågor m.m. enligt redovisat förslag, F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks \ tillfallig-beredning-arvoden.doc

202 att beredningen består av en ledamot och en ersättare från varje parti och leds av en av majoriteten utsedd ordförande, samt att beredningens förslag till beslut avlämnas i tid så att fullmäktige kan besluta senast vid junisammanträdet Harald Hjalmarsson Ordförande 2 (2)

203 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 28 (30) Ks 24. Inrättande av tillfällig beredning för landsbygdsfrågor Dnr 2014/ I skrivelse 21 januari 2014 föreslår kommunstyrelsens ordförande efter samråd med kommunfullmäktiges ordförande att en landsbygdsberedning inrättas. Syftet är att ta fram ett landsbygdspolitiskt program där skärgården ingår för Västerviks kommun. Beredningen ska verka för att ta tillvara och synliggöra hela Västerviks kommuns utvecklingspotential. Programmet ska tas fram i samråd med berörda nämnder och övriga aktörer. Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla landsbygden och se över möjligheterna att bo, leva och ha verksamhet på landsbygden. Beredningen ska arbeta i dialogmöten med olika fokusgrupper. Möten kommer att hållas på olika platser i kommunen för att träffa medborgare, lokala föreningar och företag. Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inrätta en tillfällig landsbygdsberedning under 2014 med syfte att ta fram ovan beskrivna landsbygdsprogram, att beredningens sammansättning speglar den politiska representationen i kommunfullmäktige, att beredningen har kommunens utvecklingsstrateg till sitt förfogande och därtill kan adjungera olika tjänstemän, samt att beredningen leds av kommunfullmäktiges ordförande. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

204 Inrättande av landsbygdsberedning Bakgrund Efter samråd med kommunfullmäktiges ordförande Dan Nilsson föreslår undertecknad att en landsbygdsberedning inrättas. Syftet är att ta fram ett landsbygdspolitiskt program där skärgården ingår för Västerviks kommun. Beredningen ska verka för att ta tillvara och synliggöra hela Västerviks kommuns utvecklingspotential. Programmet ska tas fram i samråd med berörda nämnder och övriga aktörer. Målet med landsbygdsprogrammet är att utveckla landsbygden och se över möjligheterna att bo, leva och ha verksamhet på landsbygden. I Sverige går urbaniseringen snabbare än i något annat västeuropeiskt land konstaterade Framtidskomissionen under Beredningen ska arbeta i dialogmöten med olika fokusgrupper. Möten kommer att hållas på olika platser i kommunen för att träffa medborgare, lokala föreningar och företag. Naturliga fokusområden kan bli näringslivets utveckling på landsbygden, infrastrukturen samt förenings- natur- och kulturlivet. Det måste bli enklare att driva företag på landsbygden. Här är kommunikationerna avgörande, såväl vägar som de digitala vägarna. Det måste också bli lättare att bo och leva på landsbygden med den servicenivå som man kan förvänta sig år 2014 i Sverige. Föreningslivet på landsbygden är av tradition starkt och har en central roll. Här är det viktigt att kommunen underlättar och uppmuntrar föreningslivet i hela kommunen då det uträttar så mycket samhällsnytta. En levande landsbygd och skärgård behöver entreprenörskap, jobb, service, boende, infrastruktur, utbildning och kultur. Det ska vara roligt, enkelt och lönsamt att välja livet på landet. Utveckling kan vara såväl litet som stort och handlar ofta om att se över förutsättningarna för att bo, leva och vistas på landsbygden. Det är människor och verksamheter som tillsammans påverkar landskapet och framtiden. Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige: Inrätta en tillfällig landsbygdsberedning under Beredningens sammansättning föreslås spegla den politiska representationen i kommunfullmäktige. Till sitt förfogande har beredningen kommunens utvecklingsstrateg och kan därtill adjungera olika tjänstemän. Beredningen leds av kommunfullmäktiges ordförande. Syftet med beredningen är att ta fram ovan beskrivna landsbygdsprogram. Harald Hjalmarsson Kommunstyrelsens ordförande

205 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 26 (30) Ks 22. Konsekvensanalys av olika handlingsalternativ i regionfrågan nulägesredovisning av uppdrag Dnr 2011/ I Budget 2013 gav kommunfullmäktige uppdraget att i samverkan med regionala aktörer utreda och analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ i regionfrågan. Kommunstyrelsen beslutade , 83 att gemensamt med Vimmerby kommun uppdra till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att förutsättningslöst utreda vilka organisatoriska och ekonomiska effekter ett byte till Östergötlands län och landsting skulle innebära för Västerviks och Vimmerby kommuner. Hultsfred, Oskarshamn och Högsby kommuner samt Regionförbundet i Kalmar län efterfrågades om deras intresse att inkluderas i uppdraget till SKL. Samtliga valde att avböja. SKL har i skrivelse 15 november 2013 överlämnat rapporten rubricerad Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Kommunstyrelsen fick , 358 information om rapporten av ansvarig utredare på SKL och beslutade att godkänna lämnad information. Även Vimmerby kommun har fått informationen. De har beslutat att tillsvidare inte fatta något beslut om fördjupning av utredningen om eventuellt länsbyte. Enligt kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 31 januari 2014 har överläggningar skett mellan Västerviks kommun och den politiska ledningen för Landstinget i Kalmar län. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att tillsvidare inte vidta några åtgärder i frågan om ett eventuellt byte för Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting, samt att SKL:s slutrapport tillställs kommunfullmäktige för kännedom. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

206 Kommunsekreterare Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Konsekvensanalys av olika handlingsalternativ i regionfrågan nulägesredovisning av uppdrag I Budget 2013 gav kommunfullmäktige uppdraget att i samverkan med regionala aktörer utreda och analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ i regionfrågan. Kommunstyrelsen beslutade , 83 att gemensamt med Vimmerby kommun uppdra till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att förutsättningslöst utreda vilka organisatoriska och ekonomiska effekter ett byte till Östergötlands län och landsting skulle innebära för Västerviks och Vimmerby kommuner. Hultsfred, Oskarshamn och Högsby kommuner samt Regionförbundet i Kalmar län efterfrågades om deras intresse att inkluderas i uppdraget till SKL. Samtliga valde att avböja. SKL har i skrivelse 15 november 2013 överlämnat rapporten rubricerad Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Kommunstyrelsen fick , 358 information om rapporten av ansvarig utredare på SKL och beslutade att godkänna lämnad information. Även Vimmerby kommun har fått informationen. De har beslutat att tillsvidare inte fatta något beslut om fördjupning av utredningen om eventuellt länsbyte. Överläggningar har skett mellan Västerviks kommun och den politiska ledningen för Landstinget i Kalmar län. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillsvidare inte vidta några åtgärder i frågan om ett eventuellt byte för Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting, samt att SKL:s slutrapport tillställs kommunfullmäktige för kännedom. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Elisabet\Missiv\ regionfragan-svar-uppdrag.doc

207 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 6 (6) Ks 358 Redovisning av de ekonomiska effekterna om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Dnr 2011/ Kommunstyrelsen beslutade , 83 att gemensamt med Vimmerby kommun uppdra till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att förutsättningslöst utreda vilka organisatoriska och ekonomiska effekter ett byte till Östergötlands län och landsting skulle innebära för Västerviks och Vimmerby kommuner. Hultsfred, Oskarshamn och Högsby kommuner samt Regionförbundet i Kalmar län efterfrågades om deras intresse att inkluderas i uppdraget till SKL. Samtliga valde att avböja. Kommunstyrelsen fick , 271 information om förslaget till uppdrag till SKL och godkände lämnad information om detta. Uppdraget redovisas i skrivelse 10 juli 2013 från SKL. Uppdraget innebar en redovisning av de ekonomiska effekterna m.m. om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting. SKL har i skrivelse 15 november 2013 överlämnat rapporten rubricerad Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser. Ansvarig utredare från SKL närvarar på dagens sammanträde och informerar om rapporten. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna lämnad information från Sveriges Kommuner och Landsting om redovisningen av de ekonomiska effekterna m.m. om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Expedieras till Carl-Magnus Mårheden, ledningskontoret Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

208 PM 1 (36) Västerviks kommun till Östergötlands län och landsting? Förutsättningar och konsekvenser Björn Sundström Derk de Beer Lennart Tingvall

209 PM 2 (36) Förord Västerviks kommun har uppdragit åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att Västerviks kommun överförs från Kalmar län och landsting till Östergötlands län och landsting. I denna rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen har genomförts av undertecknad i egenskap av särskild utredningsman med biträde av ekonomerna Derk de Beer och Lennart Tingvall. Sveriges Kommuner och Landsting har som organisation inte tagit ställning till utredningens innehåll och slutsatser. Stockholm den 25 november Björn Sundström

210 (36) Innehåll 1 Inledning Uppdraget Utredningen uppläggning Vad krävs för en indelningsändring? Regler om kommunal indelning Kommunallagen Indelningslagen Bedömningsfaktorer Ekonomiska konsekvenser Allmänt Utmaningar som följer av en indelningsändring Utjämningssystemet Allmänt Aktuella förändringar i utjämningssystemet Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag och regleringsavgift Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod Inkomster från skatter och bidrag Kostnadsutjämningen Landstingens övriga intäkter Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Landstingens kostnader Landstingens resultaträkningar Effekter för Västerviks kommun Skattebetalarperspektivet Slutsatser ekonomiska konsekvenser Övriga konsekvenser för landstingens verksamhet Allmänt Hälso- och sjukvården Kollektivtrafiken Övriga verksamheter Slutsatser beträffande den landstingskommunala verksamheten... 21

211 (36) 5 Demokratisk legitimitet Allmänt Demos Det offentliga rummet Demokratiska procedurer Slutsatser den demokratiska aspekten Näringsgeografiska konsekvenser De näringsgeografiska sambanden Den regionala tillhörigheten? Slutsatser näringsgeografin Statlig verksamhet Preliminär ekonomisk reglering Sammanfattande slutsatser och utlåtande Slutsatser Landstingens ekonomi Kommunens ekonomi Skattebetalarperspektivet Landstingens verksamhet i stort Demografi och demokrati Näringsgeografiska samband Statlig verksamhet m.m Hinder mot en ändrad länsindelning Personalfrågor Utlåtande Bilaga 1 Konsekvenser om både Västervik och Vimmerby byter län... 32

212 (36) 1 Inledning 1.1 Uppdraget I juli 2013 uppdrog Västerviks kommun via kommunchefen åt undertecknad på Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för, och konsekvenserna av, ett läns- och landstingsbyte för kommunen. Den indelningsändring som är aktuell i sammanhanget innebär att kommunen överförs till Östergötlands län och landsting. 1.2 Utredningen uppläggning I föreliggande rapport redovisas utredningens analyser och slutsatser. Utredningen är disponerad enligt gängse praxis för liknande utredningar, som bl.a. innebär en genomgång av de kriterier som skall vara uppfyllda för att en indelningsändring ska komma ifråga. Förutsättningarna för en ändring av rikets indelning i landsting, enligt den kommunala indelningslagen, redovisas i kapitel 2. Kapitel 3 ger en bild av de ekonomiska konsekvenser som följer av en indelningsändring och i kapitel 4 redovisas konsekvenserna för landstingens verksamhet i stort. I kapitel 5-7 ges en beskrivning av de konsekvenser som följer av en indelningsändring med avseende på de övriga faktorer som indelningslagen tillmäter särskilt stor betydelse i sammanhanget, dvs. de demokratiska, demografiska och näringsgeografiska aspekterna samt konsekvenserna för annan verksamhet än den kommunala som berörs av indelningsändringen ifråga. Kapitel 8 redovisar principerna för den ekonomiska reglering som skall göras i samband med en indelningsändring och i kapitel 9 sammanfattas utredningens slutsatser. I bilaga 1 redovisar utredningens analys av de konsekvenser som följer av att både Västervik och Vimmerby överför till Östergötlands län och landsting. 2 Vad krävs för en indelningsändring? 2.1 Regler om kommunal indelning Rikets indelning i län, som härstammar från 1634 års regeringsreform, saknar författningsbestämmelser. Däremot finns bestämmelser om rikets indelning i kommuner och landsting (kommunallagen) samt en lag om ändring i rikets indelning i kommuner och landsting (indelningslagen).

213 (36) 2.2 Kommunallagen Enligt 1 kommunallagen är Sverige indelat i kommuner och landsting. I 2 sägs att varje landsting omfattare ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Varje län utom Gotland, som är en s.k. landstingsfri kommun, utgör ett landsting. Malmö kommun tillhörde tidigare (fram till 1999) inte något landsting men ingår numera i Skåne läns landsting. Detsamma gäller för Göteborgs kommun som numera ingår i Västra Götalands läns landsting. 2.3 Indelningslagen I indelningslagens 2 kapitel, som handlar om ändringar i landstingsindelningen, sägs i 1 att Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i landstingskommuner om hinder inte möter i länsindelningen. En ändring i den landstingskommunala indelningen får dock ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en landstingskommun eller en del av en landstingskommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Det har inte ansetts nödvändigt att ta in uttryckliga bestämmelser i lagen om verkan av att en landstingskommun motsätter sig en indelningsändring eller om särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de landstingskommuner som närmast skulle beröras av en ändring. Detsamma gäller befolkningens inställning i frågan. Detta hindrar dock inte att sådana hänsyn bör tas när en ändring i landstingsindelningen ska beslutas. I fråga om den utredning som ska göras inför regeringens beslut om en ändrad landstingsindelning säger indelningslagen (2 kap 12 ) att paragraferna 22, 23, 25 och 26 i 1 kapitlet (som handlar om ändringar i den kommunala indelningen) ska tillämpas på motsvarande sätt. Det innebär att utredningen ska vara allsidig och omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan, samråd ska ske med dem som har intresse av frågan, förslag till ekonomisk reglering ska upprättas om utredningen visar att det finns förutsättningar för en indelningsändring inför regeringens beslut i frågan. Det är ovan nämnda bestämmelser som ligger till grund för såväl utredningens uppläggning som analyser och slutsatser.

214 (36) 2.4 Bedömningsfaktorer Som ovan nämnts säger indelningslagen att beslut om en indelningsändring endast får fattas om ändringen efter prövning väntas medföra fördel för en landstingskommun, en del av en landstingskommun, eller andra fördelar från allmän synpunkt. Eftersom lagen är allmänt skriven får man läsa lagtextens kommentarer för att få reda på vilka faktorer som tillmäts särskilt stor betydelse i sammanhanget. Enligt kommentarerna till lagtexten ska följande kriterier vara uppfyllda för att en större indelningsändring ska komma i fråga. bättre villkor för den kommunala demokratin, bättre anpassning till demografiska och näringsgeografiska förhållanden, acceptabla förändringar beträffande landstingens ekonomi och den landstingskommunala verksamheten. Med fördel för en del av en landstingskommun avses främst fördelar för befolkningen inom aktuellt överföringsområde. Sådana fördelar kan bl.a. handla om förbättrad landstingskommunal- eller annan service, mindre avstånd till regioncentrum eller bättre förhållanden vad beträffar kollektivtrafiken. De fördelar ur allmän synpunkt som kan komma att spela in vid regeringens bedömning har enligt kommentarerna till lagtexten att göra med den regionala utvecklingen (näringsliv och arbetsmarknad). 3 Ekonomiska konsekvenser 3.1 Allmänt I detta kapitel redovisas en bedömning av de ekonomiska effekter, strukturella omställningskostnader undantagna, som beräknas följa av en indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs från Kalmar län och landsting till Östergötlands län och landsting. Till grund för redovisningen ligger bl.a. Statistiska Centralbyråns (SCB:s) beräkning av landstingens inkomster för perioden utifrån gällande utjämningssystem (för 2014 preliminärt utfall), de båda landstingens bokslut för 2012 (de senast tillgängliga boksluten), Västerviks kommuns räkenskapssammandrag för Utmaningar som följer av en indelningsändring Tanken bakom det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att alla landsting respektive kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Således borde det inte spela någon roll hur den framtida läns- och landstingsindelningen ser ut.

215 (36) Det är dock inte alltid som teori och praktik stämmer överens. För Västerviks kommun och Kalmar respektive Östergötlands läns landsting är det framför allt tre stora utmaningar som politiken ställs inför om den nuvarande landstingsindelningen ska ändras. Den första utmaningen handlar om historiska överenskommelser samt skillnader i kostnadsnivåer och uppgiftsfördelning mellan kommuner och landsting i respektive län. Dessa skillnader har varit styrande för tidigare skatteväxlingar och nivån på de länsvisa skattesatserna, som i sin tur påverkar bidragen/avgifterna i inkomstutjämningen. Den andra utmaningen handlar om kvarstående skillnader i uppgiftsfördelning och kostnadsnivåer. Vad gäller skillnader i uppgiftsfördelning har båda landstingen sedan 2012 ensamt ansvar för kollektivtrafiken i respektive län. Från och med 2014 har man i båda länen växlat över hemsjukvården till kommunerna. Några större huvudmannaskapsskillnader kommer således inte att kvarstå fr.o.m Det finns dock vissa kostnadsskillnader mellan de båda landstingen som leder till mindre ekonomiska konsekvenser sett i ett skattebetalarperspektiv. Den tredje utmaningen gäller konsekvenserna för Västerviks sjukhus vid ett eventuellt landstingsbyte, eftersom sjukhusets upptagningsområde omfattar boende i angränsande kommuner i Kalmar län samt andra omställningskostnader som följer av att sjuvårdsstrukturen i båda länen påverkas av ett läns- och landstingsbyte. Att utreda denna problematik ingår inte uppdraget, men berörs ändå översiktligt i avsnitt Utjämningssystemet Allmänt Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 efter förslag från regeringen i prop. 2003/04:155. Syftet är detsamma som för det tidigare systemet (perioden ), dvs. att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden Aktuella förändringar i utjämningssystemet I april 2011 presenterade Utjämningskommittén.08 ett antal förslag till förändringar i utjämningssystemet i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). I Budgetpropositionen för 2014 redovisar regeringen förslag till förändringar i utjämningssystemet fr.o.m. 1 januari 2014 som i huvudsak bygger på nämnda utredning. Förslagen, som påverkar både kommuner och landsting, har ännu inte riksdagsbehandlats men i denna utredning har vi utgått ifrån att de genomförs. Förslaget innebär att Västerviks kommuns intäkter i kostnadsutjämningen 2014 preliminärt kommer att förbättras med kronor per invånare jämfört med

216 (36) Motsvarande utfall för Kalmar läns landsting blir en försämring med 114 kronor per invånare. För landstinget i Östergötlands län blir utfallet plus 516 kronor per invånare. Jämfört med utfallet 2012 innebär dock utfallet 2014 en förbättring för Kalmar läns landsting. För Östergötlands läns landsting blir förbättringen inte lika stor vid en likartad jämförelse. I sammanhanget bör nämnas att ett av kommitténs förslag höjningen av landstingens garantinivå i inkomstutjämningen från 110 till 115 procent redan har trätt i kraft (fr.o.m. 2012). Det nu gällande utjämningssystemet liksom det föreslagna består av fem olika delar: inkomstutjämning kostnadsutjämning strukturbidrag införandebidrag (t.o.m i det nuvarande och fr.o.m i det föreslagna) samt regleringsbidrag/regleringsavgift Inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner respektive landsting ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Utjämning avseende skillnader i skattekraft har i någon form funnits sedan Den nuvarande inkomstutjämningen, som tillämpats sedan 2005, innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. År 2012 fick 278 av 290 kommuner och 19 av 20 landsting ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger den garanterade nivån betalar i stället en inkomstutjämningsavgift till staten. För åren är det bara Stockholms läns landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Av de 13 kommuner som 2013 och 2014 betalar inkomstutjämningsavgift ligger 10 i Stockholms län, 2 i Skåne och en i Norrbotten. Perioden uppgick den garanterade skattekraften för landstingen till 110 procent vilket innebar att utfallet vid skatteväxlingar till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting inte blev neutralt. Fr.o.m sänks inkomstutjämningsavgiften till 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommuner och landsting där det uppräknade skatteunderlaget utgör högst 125 procent av rikets medelskattekraft Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader som är opåverkbara. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verk-

217 (36) samhet är olika. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får i stället betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, eftersom summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Huvuddragen i 2005 års kostnadsutjämning kvarstår, men har förenklats genom att vissa delar har tagits bort. Ett nytt inslag sedan 2008 är att kostnadsutjämningen nu också delvis beaktar strukturella skillnader i lön som påverkar kostnaden för att bedriva verksamhet i olika delar av landet. Fr.o.m föreslås uppdateringar och andra förändringar av beräkningarna för flertalet verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen, vilket leder till förändringar av utfallet i kostnadsutjämningen för samtliga kommuner och landsting Strukturbidrag De delar av kostnadsutjämningen som före 2005 var av regionalpolitisk karaktär återfinns i nuvarande system i form av ett strukturbidrag som ligger vid sidan av den egentliga kostnadsutjämningen. Strukturbidrag utgår inte till alla kommuner och landsting utan endast till de som tidigare fick tillägg i vissa delmodeller och/eller fick större intäktsminskningar genom den systemförändring som skedde Fr.o.m föreslås ytterligare reduktioner av strukturbidraget, vilket dock inte berör varken Västerviks kommun eller landstingen i Östergötlands och Kalmar län. Från 2014 får dock Västerviks kommun liksom 277 av 290 kommuner 104 kronor per invånare i strukturbidrag som kompensation för den ovan nämnda sänkningen av inkomstutjämningsavgiften till 60 procent. Landstingen i Östergötlands och Kalmar län erhåller 15 kronor per invånare i likhet med övriga landsting utom Stockholm Införandebidrag När systemet ändrades 2005 förändrades intäkterna för många kommuner och landsting. För att mildra omfördelningseffekterna av regeländringarna för de som fick kraftiga intäktsminskningar tillämpades särskilda införandebidrag under perioden i syfte att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år. Fr.o.m föreslås nya införandebidrag för de kommuner och landsting som får bidragsminskningar som överstiger 250 kronor per invånare. Varken Västerviks kommun eller landstingen i Östergötlands och Kalmar län erhåller något införandebidrag Regleringsbidrag och regleringsavgift Regleringsbidraget eller regleringsavgiften utgör skillnaden mellan de av riksdagen anvisade medlen på anslaget för kommunalekonomisk utjämning och summan av ovan beskrivna bidrag och avgifter. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften fördelas mellan kommunerna respektive landstingen med ett enhetligt belopp per

218 (36) invånare. 3.4 Kostnader, intäkter och ekonomiskt utfall Beräkningsmetod De samlade effekterna för de berörda landstingen av en indelningsändring, strukturella omställningskostnader undantagna, redovisas i form av förväntad förändring av årets resultat. Redovisade effekter har stegvis beräknats enligt följande. 1. Inkomster från skatter och bidrag (såväl 2012 som 2014). 2. Fördelning av 2012 års nettodriftskostnader (enligt bokslut). 3. Fördelning av övriga kostnader och intäkter. 4. Ekonomiskt utfall. Effekterna för Västerviks kommun, liksom för kommunens skattebetalare, redovisas separat Inkomster från skatter och bidrag I tabellerna och redovisas hur landstingens intäkter från skatter och bidrag skulle ha förändrats om en indelningsändring skett dels per den 1 januari 2012, dels per den 1 januari 2014 och om 2012 respektive 2014 års garantinivå i inkomstutjämningen redan hade varit genomförd. Beräkningarna för 2014 utgår från Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar hösten 2013, där skatteunderlaget bygger på prognoser över taxeringsutfallet enligt 2013 års taxering samt av regeringen fastställda uppräkningsfaktorer till Under senare år har skattesatserna förändrats i både Kalmar och Östergötlands län. I samband med att landstingen 2012 övertog det finansiella ansvaret för kollektivtrafiken i respektive län gjordes skatteväxlingar med kommunerna i länen som innebar att landstingsskatten höjdes med 0,41 respektive 0,42 kronor per skattekrona. På motsvarande sätt sänktes kommunernas skattesatser. Även den länsvisa skattesatsen, som tillämpas vid beräkningen av landstingens inkomstutjämningsbidrag, justerades samtidigt i motsvarande grad. Dessutom höjdes landstingsskatten i Kalmar läns landsting med ytterligare 0,25 kronor per skattekrona, dvs. med totalt 0,66 kronor per skattekrona. Från 2013 höjdes landstingsskatten i Östergötland med ytterligare 0,66 kr/skkr. och skillnaden i skattesats mellan de båda landstingen är numera marginell, endast 0,05 kr/skkr.

219 (36) Tabell Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring Före ändring Efter ändring Västervik Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Antal inv. 1/ Utdebitering ,87 10,27 10,87 10,27 Länsvis skattesats 8,72 10,40 8,72 10,40 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (kr/inv) Intäktsförändring (kr/inv) ) Skatteväxling och skattesänkning för Östergötland från 2014 har inte beaktats Källa: SCB och egna beräkningar År 2014 genomförs en ytterligare en skatteväxling i Östergötlands län, då kommunerna övertar huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget. Skatteväxlingen, påverkar såväl landstingets skattesats som den länsvisa skattesatsen som sänks med 0.25 kr/skkr. En motsvarande huvudmannaskapsförändring och skatteväxling på 0,26 kr/skkr genomfördes i Kalmar län Tabell Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring Före ändring Efter ändring Västervik Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Antal inv. 1/ Utdebitering ,87 10,67 10,87 10,67 Länsvis skattesats 8,72 10,15 8,72 10,15 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (kr/inv.) Intäktsförändring (kr/inv.) ) inkl. skatteväxling och skattesänkning för Östergötland med 0,25 kr Källa: SCB och egna beräkningar

220 (36) Som framgår av tabellerna och har en eventuell indelningsändring liten inverkan på de båda landstingens ekonomiska förutsättningar. Det gäller såväl om den hade gjorts inför 2012 som om den skulle göras 2014, åtminstone så länge förutsättningarna mäts i termer av intäkter per invånare. Att utfallet blir som det blir beror på att skillnaderna i skattekraft och skattesatser är relativt små mellan länen och att de skillnader som finns i skattekraft i stor utsträckning utjämnas genom utjämningssystemet Kostnadsutjämningen När det gäller kostnadsutjämningen är beräkningen i det följande något osäker, vilket beror på att alla uppgifter (variabler) som krävs för en fullständigt korrekt beräkning inte finns tillgängliga (gäller den del beträffande strukturen som berör Västerviks kommun). Detta gäller såväl den nuvarande kostnadsutjämningen som den som enligt regeringens förslag träder i kraft den 1 januari Utredningens bedömning av hur de osäkra variablerna skulle kunna påverka utfallet är att det högst handlar om några tiondels procent av de totala intäkterna. Bedömningen grundar sig bl.a. på en beräkning där vi har tagit hänsyn till åldersstrukturen i Västerviks kommun och hur denna påverkar behovet av hälso- och sjukvård. Tabell 3.2 Landstingens beräknade standardkostnader samt bidrag resp. avgifter i kostnadsutjämningen i kr/inv. dels 2012 i dagens system, dels enligt regeringens förslag för 2014 (kr/inv. efter befolkningsandel) Folkmängd 31dec Hälsooch sjukvård Glesbygd Kollektivtrafik Befolkningsförändring Löner Strukturkostnad Tillägg/ avdrag Nuvarande Kalmar Östergötland Kalmar exkl. Västervik Östergötland inkl. Västervik Förslag Kalmar Östergötland Kalmar exkl. Västervik Östergötland inkl. Västervik Källa: SCB och egna beräkningar Som framgår av tabell 3.2 leder en eventuell indelningsändring till vissa mindre effekter beträffande kostnadsutjämningen om man i beräkningen tar hänsyn till

221 (36) Västerviks andel av Kalmar läns befolkning. Östergötlands läns landsting beräknas, med nuvarande kostnadsutjämning, få en förbättring med 70 kronor per invånare vid ett eventuellt länsbyte för Västervik. Förbättringarna inom hälso- och sjukvården är större än den något försämrade ersättningen i kollektivtrafikmodellen. Av tabellen framgår vidare att regeringens förslag ger en betydande inkomstförstärkning 2014 för båda landstingen i kostnadsutjämningen jämfört med 2012, plus 132 kronor per invånare för Kalmar och plus 398 kronor per invånare för Östergötland. Jämfört med 2013 års kostnadsutjämning enligt nuvarande system blir det dock en försämring för Kalmar läns landsting, men en förbättring för Östergötland. Östergötland får ett bättre utfall även i den föreslagna kostnadsutjämningen 2014 vid ett länsbyte för Västervik Landstingens övriga intäkter Som ovan redovisats har en eventuell indelningsändring liten inverkan på landstingens ekonomiska förutsättningar om man enbart ser till intäkter från skatter och bidrag i landstingens resultaträkningar. För att få en komplett bild av de ekonomiska effekterna vid en indelningsändring bör man även beakta vad som händer med landstingens övriga intäkter. Det som finansierar landstingens kostnader, bortsett från skatter och statsbidrag, är i huvudsak vårdintäkter från andra landsting och kommuner, försäljning av varor och tjänster samt patientavgifter. Utredningens bedömning är att en indelningsändring har mycket liten inverkan på patientintäkterna Gränssnitten mellan kommunerna och landstingen Eventuella skillnader i uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och landstinget i respektive län skulle kunna påverka det ekonomiska utfallet vid ett länsbyte. Som ovan redovisats har landstingen det finansiella ansvaret för all kollektivtrafik i de berörda länen sedan Östergötlands läns landsting har för närvarande även ansvaret för hemsjukvården, ett ansvar som sedan 2008 ligger på kommunerna i Kalmar län. Fr.o.m kommer denna skillnad i huvudmannaskap mellan landstingen inte längre att finnas kvar varför en indelningsändring inte skulle innebära några förändrade åtaganden för Västerviks kommun.

222 (36) Landstingens kostnader I tabell 3.3 redovisas hur landstingens kostnader fördelar sig på olika verksamhetsområden 2012 före och efter en eventuell indelningsändring om fördelningen görs efter befolkningsandelen i respektive län och under förutsättning att Kalmar läns landsting förmår att anpassa kostnaderna efter ett lägre antal invånare. Tabell 3.3 Landstingens kostnader för olika verksamheter 2012 före respektive efter en indelningsändring (kr/inv. efter befolkningsandelen) Före Efter Verksamhet Östergötland Kalmar Östergötland Kalmar Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet Tandvård Läkemedel inom förmånen Summa hälso-och sjukvård exkl. tandvård Regional utveckling, totalt Därav trafik Utanför verksamheten Jämförelsestörande poster Nettokostnad totalt efter befolkningsandel Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Som framgår av tabellen är nettokostnaden per invånare drygt kronor högre per invånare i Kalmar läns landsting och skillnaden blir än större om man även beaktar att hemsjukvården ingår i Östergötlands nettokostnader för Kostnaderna per invånare kommer att öka för Östergötlands läns landsting vid ett eventuellt länsbyte för Västerviks kommun eftersom invånarna i Västervik genererar en högre kostnad per invånare jämfört med invånarna i Östergötlands läns landsting. Om man även beaktar skillnaden i åldersstruktur mellan Västerviks kommun och Kalmar län skulle ytterligare cirka 10 miljoner kronor flyttas över till Östergötland, ett i sammanhanget litet belopp. Det som ovan redovisas i tabell 3.3 speglar hur kostnaderna skulle förändras i de berörda landstingen efter en indelningsändring om landstingens åtagande var identiska. Som tidigare redovisats har Östergötlands läns landsting ett ensamt finansieringsansvar för hemsjukvården t.o.m I Kalmar län har kommunerna tidigare övertagit detta ansvar. I båda länen svarar landstingen för finansieringen av 1 Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar under konto 446.

223 (36) kollektivtrafiken sedan Vid ett eventuellt länsbyte 2014 eller senare finns det inte längre några skillnader i huvudmannaskap mellan de båda landstingen, varför Västerviks kommun inte skulle påverkas vad gäller det kommunala åtagandet vid ett länsbyte Landstingens resultaträkningar I tabell 3.4 redovisas hur de berörda landstingens resultaträkningar skulle förändras om kostnaderna följer invånarna vid ett länsbyte. Tabell 3.4 Landstingens resultaträkningar 2012 före respektive efter en indelningsändring (kr/inv 2.) Före Efter ändring Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Övriga generella bidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Resultatförändring Utdebiteringseffekt (kr/skr) 0,01 0,02 Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning Som framgår av tabell 3.4 blir den resultatmässiga effekten för de båda landstingen relativt liten om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting, vilket visar att utjämningssystemet fungerar som det är tänkt. I sammanhanget bör dock påpekas att kalkylen förutsätter att Kalmar läns landsting förmår att anpassa verksamhetens kostnader efter antalet invånare. Anpassningsbetinget uppgår schablonberäknat till cirka 880 miljoner kronor i 2012 års kostnadsnivå. I denna kostnad ingår bl.a. kostnader för de verksamheter landstinget idag bedriver i Västervik kommun. Sjukvårdsverksamheterna i Västervik har dock olika upptagningsområden som även omfattar patienter i andra kommuner i Kalmar län (se vidare avsnitt 4,2) Effekter för Västerviks kommun I tabell 3.5 redovisas beräknade effekter för Västerviks kommun efter en eventuell indelningsändring. Som framgår av tabellen uppstår en effekt som innebär att kommunen får ett potentiellt utrymme för att sänka skatten med 0,19 procentenheter eftersom standardkostnaden för kollektivtrafiken är högre i Östergötland. Från 2012 är huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, färdtjänsten och hemsjukvården densamma i de båda landstingen. 2 Avser folkmängd 31/

224 (36) Tabell 3.5 Västerviks kommuns resultaträkning 2012, före och efter en eventuell indelningsändring (kr/inv.) Före en ev. indelningsändring Kr/inv. Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 596 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Bidrag/avgifter utjämningen Övriga generella bidrag 0 Finansnetto 741 Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 0 ÅRETS RESULTAT Efter en ev. indelningsändring Justering kollektivtrafik 0 Justering färdtjänst 0 Justering hemsjukvård 0 Justering kostnadsutjämning 303 Justerat resultat Resultat skillnad 303 Utdebiteringseffekt 0,19 Källa: Kommunens resultaträkning och egen beräkning Om man i stället väljer skillnaden i beräknad standardkostnad för kollektivtrafiken 2014 för de båda landstingen reduceras Västerviks vinst till 165 kronor per invånare, vilket motsvara en utdebitering på 0,09 procentenheter Skattebetalarperspektivet Som ovan redovisats blir de ekonomiska effekterna för landstingen tämligen små om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting om man bortser från de omställningskostnader som uppstår vid ett länsbyte. För Västerviks kommun uppstår ett potentiellt utrymme för att sänka skatten med 0,19 (0,09) procentenheter. För skattebetalarna i Västerviks kommun blir den eventuella indelningsändringen svagt positiv då det ger potentiella möjligheter till en mindre skattesänkning. Tabell 3.6 Skattemässiga effekter av en eventuell indelningsändring för invånarna i Västerviks kommun (exkl. ev. skattehöjning på 0,50 kr/skkr 2014) Procent Landstingsskatt i Kalmar 2014 (exkl. ev. höjning) 10,87 Landstingsskatt i Östergötland 2014 (inkl. skatteväxling 0,25) 10,67 Skillnad 0,20 Potentiell skattesänkning i Västerviks kommun 0,09 Total effekt för skattebetalarna i Västervik 0,29 Källa: SCB och egen beräkning

225 (36) 3.5 Slutsatser ekonomiska konsekvenser Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utredningen inte dra någon annan slutsats än att en indelningsändring har mycket liten inverkan på landstingens ekonomi om man bortser från de omställningskostnader som kommer att uppstå vid ett länsbyte och detta gäller såväl Östergötlands som Kalmar läns landsting. De ekonomiska effekterna av en indelningsändring handlar om motsvarande +- 2 öre på landstingsskatten. Utjämningssystem gör att de båda landstingen ska kunna erbjuda sina invånare samma standard till samma pris oavsett om det sker en indelningsändring eller ej. För skattebetalarna i Västerviks kommun blir den eventuella indelningsändringen svagt positiv då det ger potentiella möjligheter till en mindre skattesänkning i kommunen. Dessutom är landstingsskatten redan idag något lägre i Östergötland än i Kalmar. Om Kalmar läns landsting genomför den aviserade skattehöjningen på öre blir vinsten av ett eventuellt länsbyte större sett i ett skattebetalarperspektiv. En indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs från Kalmar län och landsting till Östergötlands län och landsting strider således inte mot indelningslagens intentioner om acceptabla förändringar vad beträffar landstingens ekonomi. Men det blir en stor utmaning för de berörda landstingen att hantera alla de effekter som följer av att sjukvårdsstrukturen behöver ses över och göras om i respektive län. Västervik har ett eget sjukhus med en betydande andel patienter från övriga kommuner i Kalmar län. Det egna patientunderlaget i Västerviks kommun är långt ifrån tillräckligt för att kunna garantera fortsatt verksamhet i oförändrad omfattning vid ett eventuellt länsbyte.

226 (36) 4 Övriga konsekvenser för landstingens verksamhet 4.1 Allmänt De ekonomiska konsekvenserna av en indelningsändring blir som framgår av avsnitt 3 förhållandevis små för landstingen om man bortser från de följder en eventuell överföring av Västerviks sjukhus till Östergötlands län kan få på båda de berörda landstingens ekonomi. Det är dock inte bara landstingens ekonomi som kan påverkas av en indelningsändring. Även landstingens verksamhet kan påverkas. 4.2 Hälso- och sjukvården Det har inte ingått i utredningens uppdrage att utreda de strukturella omställningskostnader som kommer att uppstå för de berörda landstingen och inte heller vad som kommer att hända med Västerviks sjukhus vid en eventuell indelningsändring. Utredningens bedömning är dock att en indelningsändring som innebär att endast Västerviks kommun flyttas över till Östergötlands län och landsting kan få stora konsekvenser både för Västerviks sjukhus och för boende i upptagningsområdet. Västerviks sjukhus är ett komplett akutsjukhus med bl.a. BB vars olika verksamheter har varierande täckning inom länets norra och mellersta delar. Beträffande rättspsykiatrin svarar Västerviks sjukhus för vården i hela länet. Boende inom Västerviks kommun svarar för endast 56 procent av sjukhusets vårdkontakter, 71 procent av vårddagarna och 67 procent av KPP-kostnaden. Boende i norra och mellersta delen av landstinget, exklusive Västerviks kommun, svarar för 41 procent av sjukhusets vårdkontakter, 26 procent av vårddagarna och 30 procent av KPP-kostnaden. Boende i övriga delar av länet svarar för 3 procent. Sjukhuset är således för sin verksamet mycket beroende av patienter i andra kommuner i Kalmar län. I den fortsatta processen bör bl.a. följande frågor utredas ytterligare för att närmare kunna belysa konsekvenserna för verksamheten vid Västerviks sjukhus och sjukvårdsstrukturen i stort vid ett eventuellt länsbyte. Hur ser upptagningsområdet ut för de olika verksamheterna vid Västerviks sjukhus? Vilket befolkningsunderlag krävs för att de olika verksamheterna vid Västerviks sjukhus ska kunna bedrivas i framtiden? Hur kommer underlaget att påverkas om endast Västervik byter landsting? Hur ska sjukvårdsbehoven inom olika verksamheter tillgodoses i kvarvarande kommuner i Kalmar läns landsting vid ett eventuellt länsbyte? Kan underlaget för Västerviks sjukhus stärkas på annat sätt vid ett länsbyte?

227 (36) Vilka förändringar i sjukvårdsstrukturen behöver göras i båda de berörda landstingen om Västervik byter landsting och vad kommer det att kosta? Utredningens bedömning är att en indelningsändring som innebär att endast Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting kommer att ha rätt stor inverkan på sjukvårdsstrukturen i Kalmar län och därmed också på hälso- och sjukvården i stort. Landstinget i Kalmar län kommer att behöva göra betydande strukturella förändringar. Det är vidare osäkert om Västerviks sjukhus kommer att kunna bedriva verksamhet med dagens serviceutbud eftersom underlaget för sjukhuset i Västerviks försvagas. 4.3 Kollektivtrafiken För närvarande finns 18 busslinjer som trafikerar olika sträckor på landsbygden i Västerviks kommun. Dessutom finns 4 s.k. stadsbusslinjer. I kommunen finns även s.k. närtrafik där den som så önskar ringer och beställer sin resa. Från den 9 december 2012 har alla kommuner i länet närtrafik med ett gemensamt regelverk. Antalet närtrafikturer varierar beroende på var i länet man bor, men grundutbudet är fem resmöjligheter per vecka. Kalmar Länstrafik har huvudansvaret för busstrafiken i kommunen. Kustpilen (tågtrafik) trafikerar sträckorna Kalmar - Linköping respektive Västervik - Linköping. Kalmar Länstrafik har huvudansvaret för trafiken och har valt Veolia Transport att köra tågen. Från den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag. Den föreskriver att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet som upprättar ett regionalt trafikförsörjningsprogram. I både Östergötlands och Kalmar län är landstingen ansvariga för kollektivtrafiken (regionala kollektivtrafikmyndigheter, RKTM). Från 1 januari 2012 finns det två typer av kollektivtrafik, trafik som samhället upphandlar och finansierar samt kommersiell trafik. Trafiken som samhället upphandlar blir enligt trafikförsörjningsprogrammet belagt med allmän trafikplikt. Allmän trafikplikt ska omfatta de sträckor, områden och linjer där myndigheten anser att det antingen inte finns en grund för att driva kollektivtrafik på helt kommersiella grunder eller att trafiken är så pass viktigt för samhället att den måste garanteras. RKTM ansvarar för att upphandla den trafik som omfattas av besluten för allmän trafikplikt. Den nya kollektivtrafiklagen innebär att även andra aktörer kan köra kollektivtrafik på kommersiella villkor. Kommersiella aktörer ska anmäla trafik som man avser att köra senast tre veckor före trafik ska startas eller upphöra. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet. Därutöver ska man skicka information kring trafiken till Samtrafiken. Hur den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Östergötlands län kommer att betrakta kollektivtrafiken i Västerviks kommun vid ett eventuellt länsbyte går inte att uttala sig om med säkerhet. Men det mesta talar för att RKTM i Östergötland bedömer att trafiken är så pass viktigt för samhället att den måste garanteras.

228 (36) 4.4 Övriga verksamheter Vad gäller övriga verksamheter är det framför allt sådana verksamheter kring vilka samverkan sker mellan kommunen och landstinget, t.ex. sjukvård för äldre som kommer att påverkas vid en eventuell indelningsändring. 4.5 Slutsatser beträffande den landstingskommunala verksamheten Utredningens slutsatser vad beträffar effekterna på den landstingskommunala verksamheten vid en eventuell indelningsändring kan sammanfattas enligt följande. En indelningsändring som innebär att endast Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting bedöms ha stor inverkan på sjukvårdsstrukturen i de båda landstingen och därmed också på hälso- och sjukvården i stort, varför fortsatt utredning krävs om kommunen finner att man vill gå vidare i frågan. En indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting kan strida mot indelningslagens intentioner om acceptabla förändringar vad beträffar landstingens verksamhet. 5 Demokratisk legitimitet 5.1 Allmänt Den representativa demokratin är ingen politisk universalmedicin utan bygger på bestämda förutsättningar. När förutsättningarna inte uppfylls kan den levande demokratin heller inte förverkligas. Begreppet demokrati är en sammansättning av de två grekiska orden demos, som betyder folk, och kratia med innebörden styrelse och auktoritet. När det gäller den representativa demokratin är det tre grundkomponenter som är särskilt intressanta i indelningssammanhang; demos, offentliga rum och demokratiska procedurer. Medborgarnas stöd för det politiska systemet och den demokratiska legitimiteten har att göra med alla tre komponenterna. Demostanken är att det krävs en grundläggande samhörighet och solidaritet hos medborgarna (det demografiska perspektivet), annars riskerar kollektivt beslutsfattande att sakna folkligt stöd. Men det räcker inte med att det råder en samhörighet människor emellan. Demokrati är i hög grad en debattordning som bygger på åsiktsutbyte och opinionsbildning. För att samhällsdebatten ska fungera måste det finnas massmedier som når ut till medborgarna i området; ett offentligt regionalt rum. Utifrån gällande förutsättningar ifråga om samhörighet och samhällsdebatt kan sedan utformningen av

229 (36) de demokratiska procedurerna diskuteras Demos Den representativa demokratin växte fram som en demokratisering av ofta storskaliga politiska system i form av europeiska nationalstater. Det finns en lång vetenskaplig tradition kring frågan om vad som var hönan eller ägget; medborgarnas territoriella samhörighet eller nationalstatens prägling av medborgarna. Mycket talar för att de nationella demos som finns i flertalet fall har skapats av olika statsbildningar i en lång historisk process. Territoriella identifikationer är sociala konstruktioner. Det som är typiskt för nationalstaten är att den nästan undantagslöst består av överlappande territorier med kommuner och regioner som mindre enheter. Den representativa demokratin begränsas därför inte enbart till det nationella territoriet utan avser även kommuner och regioner. Ett territorium är ett politikens vi som etablerar en geografisk gräns för vilka som är bundna av en viss maktstruktur och vilka som står utanför. Därmed avgörs också vilka som skall omfattas av solidariteten i systemet. På det regionala planet har Sverige en komplex institutionell situation, en iakttagelse som på intet sätt är ny. I t.ex. regionutredningen gjorde utredaren Bengt Owe Birgersson följande iakttagelse: Alltför många huvudmän och alltför många myndigheter, förvaltningar och politiska församlingar skall samarbeta om alltför mycket inom alltför skiftande geografiska områden där gränserna sammanfaller och emellanåt skär varandra. Det är denna situation, som utredaren benämnde den regionala röran, som starkt bidragit till att skapa en komplex legitimitetsgrund. De statliga aktörerna på det regionala planet, som t.ex. länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, universitet och högskolor, har en nationell legitimitet som baseras på nationella demos som inte alltid överensstämmer med de regionala ambitionerna. Dessutom försvåras samordningen av att de statliga aktörerna har skiftande geografiska områden. Landstingen leds av folkvalda församlingar och legitimeras av ett föreställt regionalt demos. Till betydande delar är verksamheten statligt reglerad och därför finns det också en nationell legitimitet. Kommunerna har en likartad situation med den skillnaden att verksamheten legitimeras av ett föreställt lokalt demos. I varje enskilt län och i varje enskild kommun är det en empirisk fråga huruvida det kan anses att det finns ett demos eller inte. De uppifrån ritade länsgränserna och de tvångsmässiga kommunsammanslagningarna talar för att sådana demos saknas i många fall, i synnerhet om man kräver att samhörigheten skall följa de geografiska gränserna. Vid sidan av tidigare och aktuella administrativa indelningar vimlar det av gamla gränser (t.ex. landskapsgränser) som en gång i tiden var viktiga för folkliga identi- 3 Se bl.a. Gidlund Janerik, Regionalisering och demokratisk legitimitet, utgiven av Regionförbundet i Kalmar län

230 (36) fikationer och som fortfarande har betydelse när människor indelar sin omgivning i vi och dom. Många av gränserna är dock numera borta. Före 1971 var dåvarande Kalmar län uppdelat på två landsting, Kalmar läns norra respektive Kalmar läns södra landsting, med säte i Västervik respektive Kalmar. Med de olika indelningsändringar som genomfördes i slutet av och början av 1970-talen förändrades förutsättningarna. År 1967 hade Kristdala och Misterhults landskommuner i Kalmar läns norra landsting uppgått i Oskarshamns stad och av den anledningen uppgått i Kalmar läns södra landsting. Fr.o.m delades Tjust-Eds och Uknadalens kommuner, vilka dessförinnan ingått i Kalmar läns norra landsting, mellan Västerviks respektive Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner vilka ingår i Östergötlands läns landsting. Kalmar läns norra landsting omfattade även de kommuner som kom att ingå i Hultsfreds och Vimmerby kommuner. I samband med dessa förändringar bildades nuvarande Kalmar läns landsting 1971 genom en sammanslagning av de tidigare norra och södra landstingen. I samband med den ändrade landstingsindelningen minskade den geografiska omfattningen av upptagningsområdet och därmed befolkningsunderlaget för Västerviks sjukhus. Under perioden har Västervik, Vimmerby och Hultsfreds kommuner sammantaget minskat sin folkmängd med ca personer motsvarande närmare 18 procent. Inkluderas även Högsby kommun blir minskningen under perioden cirka invånare motsvarande drygt 19 procent. 5.3 Det offentliga rummet I ett demokratiskt land som Sverige kan det tyckas självklart att det råder fri åsiktsbildning, väl förankrad i författningen. Det är fritt fram att hysa obekväma åsikter, bilda opinion och skapa starka politiska partier etc. På det regionala planet är det emellertid inte tillräckligt för demokratin att det finns nationella fri- och rättigheter. Det krävs även ett regionalt offentligt rum för att demokratin ska kunna fungera som debattordning. Med detta menas att det ska vara möjligt för medborgarna att föra en diskussion om regionala förhållanden som i princip är tillgänglig för alla. Samhällsdebatten är med andra ord avgörande för en levande demokrati i området. Viktiga aktörer i det svenska offentliga rummet är de politiska partierna och intresseorganisationerna. För att den regionala debatten ska komma till stånd krävs att politiken bedrivs med stor öppenhet. En annan förutsättning är att det finns fora för information och debatt som verkligen förgrenas ut i regionen. Här intar massmedia en nyckelroll. Det är i en empirisk fråga i vad mån man i en viss region har dagstidningar, lokalradio och lokal-tv som täcker hela området. Frågan är också om den journalistiska nyhetsbevakningen och kritiska granskningen tillräckligt gäller just den regionala granskningen.

231 (36) 5.4 Demokratiska procedurer Landstingens högsta beslutande organ är landstingsfullmäktige. Alla politiska församlingar präglas av politiska spänningsfält som finns i regionen. Om spänningarna handlar om intressemotsättningar mellan olika politiska partier är de i regel lättare att hantera än om de handlar om konflikter och intressemotsättningar mellan olika delar av regionen. När det gäller partipolitiska konflikter finns en lång tradition att besluta enligt majoritetsprincipen. Besluten anses vanligen legitima också av motståndarna. Spänningar inom och olika delar av ett län måste hanteras mera varsamt, i annat fall riskerar konflikterna att underminera legitimiteten för den regionala politiken som sådan. När sprickorna går rakt igenom de politiska partierna säger vissa forskare 4 att man kan tänka sig att kommunerna i vissa avseenden får vetorätt dvs. ett avgörande inflytande i frågor som rör den regionala sammanhållningen. 5.4 Slutsatser den demokratiska aspekten Utredningens slutsats i demokratifrågan är att ett eventuellt länsbyte för Västerviks kommun inte strider mot indelningslagens intentioner. Som ovan redovisats har Kalmar län tidigare varit uppdelat i två landsting, Kalmar norra och Kalmar södra. Det kan inte uteslutas att invånarna i Västervik känner större samhörighet med delar av Östergötland än med södra Kalmar län. 6 Näringsgeografiska konsekvenser 6.1 De näringsgeografiska sambanden Den nuvarande länsindelningen härstammar från Länsindelningen gjordes således i en annan tid och för helt andra syften än vad som skulle ha gällt idag. Om man idag skulle göra om länsindelningen från grunden skulle ambitionen vara att åstadkomma regioner som ger bästa möjliga förutsättningar för tillväxt, ökad sysselsättning och för ökad välfärd, dvs. med fokus på de näringsgeografiska sambanden. De näringsgeografiska sambanden inom en region kan illustreras på olika sätt. Det vanligaste sättet är med hjälp av arbetspendling. Genom en ökad arbetspendling knyts tidigare separata arbetsmarknader ihop och regionerna blir större. Den nya större arbetsmarknaden den förstorade regionen omfattar då både fler boende och fler arbetstillfällen än tidigare. Regionförstoring är en effekt av arbetskraftens växande geografiska rörlighet. På 1950-talet uppgick det sammanlagda dagliga resandet till cirka 10 km per invå- 4 bl.a. Gidlund

232 (36) nare och dag. Idag uppskattas motsvarande siffra till mer än 50 km per invånare och dag. Lokala arbetsmarknader (LA) är funktionella regioner som avgränsas utifrån statistik över arbetspendling. Det är inom respektive LA som behovet av arbetskraft i huvudsak ska tillgodoses. En LA kan bestå av en eller flera kommuner. Indelningen i LA förändras över tiden efter hur pendlingsströmmarna ändrar omfattning och inriktning Tar man fasta på hur pendlingsmönstren utvecklats de senaste trettio åren får man en tydlig bild över regionförstoringens långsiktiga utveckling. I början av sjuttiotalet fanns det nära 190 lokala arbetsmarknader i landet. Åtta av tio lokala arbetsmarknader hade då mindre än invånare. 150 av landets nuvarande 290 kommuner utgjorde en egen lokal arbetsmarknad. I början av åttiotalet hade antalet lokala arbetsmarknader minskat till 140. Det fanns då fortfarande drygt 100 marknader med färre än invånare. Mellan början av åttiotalet och fram till första delen av nittiotalet minskade antalet lokala arbetsmarknader med ytterligare 30 stycken. Enligt SCB:s officiella avgränsning som avser 2003 hade antalet lokala arbetsmarknader minskat till 87. År 2005 uppgick antalet lokala arbetsmarknader till 82. Tillväxtverket (tidigare Nutek) delar in Sverige i 72 funktionella analysregioner (FA-regioner). Den nuvarande indelningen från 2005 baseras främst på pendlingsstatistik från Hänsyn har även tagits till faktorer som trender i arbetspendlingen och annat som kan förändra resmönstren på ett genomgripande sätt. Indelningen bygger även på utvecklingstendenser i arbetspendlingen och tanken är att indelningen, som främst är tänkt att användas vid regionala analyser, ska kunna ligga fast under minst tio år. Kalmar län omfattar fyra FA-regioner, Kalmar (6 kommuner), Oskarshamn (3), Vimmerby (2) och Västervik. Hela Östergötlands län exklusive Ydre kommun utgör en enda FA-region. Ydre ingår i Tranåsregionen i Jönköpings län. FA-regionerna kallades tidigare för Lokala arbetsmarknadsregioner (LAregioner). Namnbytet gjordes för att minska risken för sammanblandning med SCB:s Lokala arbetsmarknader (LA). Enligt SCB omfattar Kalmar län 2011 fyra lokala arbetsmarknader, Kalmar (6 kommuner), Oskarshamn (3), Vimmerby (2) och Västervik, dvs.indelningen är identisk med FA-regionerna. Östergötlands län omfattar två lokala arbetsmarknader, Linköping (10 kommuner inkl. Ydre) och Norrköping (4). Västerviks kommun utgör således en egen lokal arbetsmarknad och har gjort det under åtminstone de senaste 25 åren. Av Västerviks förvärvsarbetande 2011 är det (12 procent) som dagligen pendlar ut från kommunen. Av dessa pendlar 43 procent till kommuner i Kalmar län och 57 procent till övriga landet personer pendlade in till kom-

233 (36) munen. Vimmerby och Oskarshamn är de kommuner som har det största pendlingsutbytet med Västerviks kommun såväl ut som in. Antalet utpendlare till Linköping och Norrköping kommer först på tredje respektive femte plats. 6.2 Den regionala tillhörigheten? Den parlamentariska Ansvarskommittén fick i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur ansvaret för uppgifter med anknytning till regional utveckling borde fördelas mellan staten och den kommunala nivån. Om kommittén fann det motiverat skulle den dessutom lämna övergripande förslag på förändringar av nuvarande kommun-, landstings-, och länsindelning. I sitt slutbetänkande föreslog Ansvarskommittén att Sverige borde delas in i 6 9 regionkommuner, med bl.a. ansvar för hälso- och sjukvården, men utan att närmare precisera den geografiska utformningen av dessa. Flertalet landsting i landet har efter utredningen på olika sätt behandlat och låtit utreda konsekvenser av alternativa regionindelningar och i vissa fall har ansökningar om nya regioner lämnats in till staten. Regeringen har beslutat om några nya regioner, men i inget fall har några sammalläggningar av landsting beslutats. I betänkandet Statens regionala förvaltning, förslag till en angelägen reform (SOU 2012:81), föreslås bl.a. en gemensam statlig regional indelning för flera statliga myndigheter. För södra och sydöstra Götaland föreslås Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län utgöra ett regionalt område, Östergötland och Jönköping ett annat. Enligt nämnda utrednings bedömning är det inte lämpligt med ett så stort administrativt område som Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län för den statliga regionala förvaltningen (länsstyrelserna). I utredningen bedöms att länsstyrelserna i Kronobergs respektive Kalmar län är för små för att kunna bedriva en effektiv verksamhet och mot den bakgrunden bör läggas samman med Växjö som sätesort. Utredningen konstaterar att gränserna för lokala arbetsmarknader inom området inte bryts med undantag av en kommun (Osby) på gränsen mellan Skåne och Kronobergs län. Även länsstyrelserna i Jönköping respektive Östergötlands län bedöms som för små för att kunna bedriva en effektiv verksamhet och föreslås därför läggas samman. Regeringen har valt att inte, åtminstone inte för närvarande, genomföra utredningens förslag. Landstingen i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län har i november 2011 ställt sig bakom en avsiktsförklaring om att arbeta för en sydsvensk regionbildning fr.o.m Remissvaren från kommunerna i Kalmar län på landstingens avsiktsförklaring pekar på att det finns en samstämmig syn på behovet av en regionförstoring men skilda uppfattningar om hur regionfrågan bör lösas. Samtliga kommuner ställer sig bakom behovet av att ingå i en större regionbildning 2015 eller Kommunerna i södra delen av länet ställer sig bakom en regionbildning tillsammans med Skåne, Kronoberg och Blekinge medan kommunerna i norra delen av länet hellre ser en regionlösning tillsammans med övriga län i Småland samt Östergötland. I

234 (36) vissa fall anser man att även Blekinge bör ingå. Ju längre norrut i Kalmar län man kommer desto starkare förefaller motståndet mot att ingå i en sydsvensk region vara. I Västerviks remissvar påpekas bl.a. att en Västerviksbo bara har 10 mil till Linköping men drygt 40 mil till Malmö. Flera kommuner i norra och mellersta länsdelen önskar att andra regionindelningar analyseras innan beslut fattas. Frågan är vilken betydelse de låsningar kring regionfrågan som finns i omgivande län har för de ställningstaganden som Kalmar läns landsting har tagit. Några kommuner har i sina remissvar framhållit att den optimala lösningen vore en regionbildning bestående av Smålandslänen och Östergötland. 6.3 Slutsatser näringsgeografin Utredningens slutsats i fråga om de näringsgeografiska sambanden är att en indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting knappast strider mot indelningslagens intentioner ifråga om att skapa administrativa enheter som underlättar för professionell service och samhällsplanering. Men samtidigt finns det argument som talar för att man kanske bör avvakta vad som händer i regionfrågan i stort innan man går vidare i frågan. 7 Statlig verksamhet En indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting kommer att påverka den statliga organisationen på regional nivå liksom verksamheten i olika regionala förbund och intresseorganisationer. Hur och på vilket sätt är emellertid svårt att uttala sig om. Som framhålls i tilläggsdirektiven till den statliga Ansvarskommittén (Fi2003:02) är samhällsorganisationen på regional nivå komplex med många statliga och regionala aktörer. Det finns också en stor geografisk variation när det gäller olika aktörers regionala indelning och detta gäller särskilt statliga myndigheter. Samtidigt har den regionala nivåns betydelse för att åstadkomma hållbar utveckling och tillväxt alltmer kommit att uppmärksammas. Det är lokalt och regionalt som förutsättningarna är bäst att ta tillvara och främja den regionala utvecklingen. Utredningen har inte funnit några starka skäl som talar för att en effektiv statlig förvaltning skulle försvåras om Västerviks kommun överförs från Kalmar till Östergötlands län. Länsstyrelsen i Östergötland torde vara lika skickad att främja utvecklingen i Västervik och att verka för att invånare, företag och organisationer får det stöd och den service som behövs.

235 (36) 8 Preliminär ekonomisk reglering Enligt indelningslagen ska en preliminär ekonomisk reglering upprättas inför regeringens beslut om en eventuell indelningsändring. Bestämmelser om den ekonomiska regleringen vid en indelningsändring finns i indelningslagen (1 kap. 6, SFS 1979:411). Uppläggningen av den ekonomiska regleringen vid en indelningsändring är beroende av vilken typ av indelningsändring det är fråga om: 1. sammanläggning av kommuner/landsting 2. delning av kommuner/landsting 3. överföring av ett område från en primär- eller landstingskommun till en annan primär- eller landstingskommun. Den ekonomiska reglering som blir aktuell om Västerviks kommun ska överföras till Östergötlands län och landsting handlar således om alternativ 3. Vid områdesöverföring från ett landsting till ett annat blir indelningsändringens omfattning avgörande både för frågan om en ekonomisk reglering behövs över huvud taget och för frågan om regleringen ska avse andelar i det odelade landstingets hela förmögenhet eller endast till överföringsområdet lokaliserade tillgångar och skulder samt i vilken utsträckning ersättning skall lämnas för överförd egendom. Utredningen bedömer att en ekonomisk reglering bör göras vid en eventuell indelningsändring men att regleringen endast bör avse till överföringsområdet lokaliserade tillgångar och skulder. Det övergripande syftet med den ekonomiska regleringen är att fördela den kommunala förmögenheten, eller delar därav, på ett ändamålsenligt och rättvist sätt. Lagstiftningen utgår från att parterna i princip har avtalsfrihet när det gäller regleringens sakliga innehåll. Regeringen ska dock fastställa regleringen när indelningsändringen beslutas. Tidigast möjliga datum för den aktuella indelningsändringens ikraftträdande är den 1 januari Utredningens förslag till preliminär ekonomisk reglering om Västerviks kommun finner att man vill gå vidare i indelningsfrågan redovisas nedan. Östergötlands läns landsting övertar 1. tillgångar och skulder samt byggnader och anläggningar hänförliga till landstingsverksamheten i Västerviks kommun 2. fordon, maskiner och inventarier hänförliga till sjukvården samt tandvården i Västerviks kommun 3. ansvaret för de borgens- och ansvarsförbindelser som tecknats före indelningsändringen och som är hänförliga till landstingsverksamheten i Västerviks kommun

236 (36) 4. förpliktelserna gentemot anställda som vid indelningsändringen har sin arbetsplats helt knuten till landstingsverksamheten i Västerviks kommun samt förpliktelserna mot avgångna landstingsanställda som tidigare haft sin arbetsplats i kommunen. 9 Sammanfattande slutsatser och utlåtande 9.1 Slutsatser Landstingens ekonomi Indelningslagens intentioner innebär att en indelningsändring inte får resultera i en otillfredsställande ekonomi i de berörda landstingen. Utredningen kan inte dra någon annan slutsats än att en indelningsändring har mycket liten inverkan på landstingens ekonomi om man bortser från de omställningskostnader som kommer att uppstå vid ett länsbyte och detta gäller såväl Östergötlands som Kalmar läns landsting. De ekonomiska effekterna av en indelningsändring handlar om motsvarande +- 2 öre på skatten. Men det blir en stor utmaning för de berörda landstingen att hantera alla de effekter som följer av att sjukvårdsstrukturen behöver ses över och göras om i respektive län. Västervik har ett eget sjukhus med en betydande andel patienter från övriga kommuner i Kalmar län. Det egna patientunderlaget i Västerviks kommun är långt ifrån tillräckligt för att kunna garantera fortsatt verksamhet i oförändrad omfattning vid ett eventuellt länsbyte. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att utreda de strukturella omställningskostnader/effekter som kommer att uppstå för de berörda landstingen och inte heller vad som kommer att hända med Västerviks sjukhus vid en eventuell indelningsändring. Utredningens bedömning är dock att en indelningsändring som innebär att endast Västerviks kommun flyttas över till Östergötlands län och landsting kan få stora ekonomiska konsekvenser både för Västerviks sjukhus och de berörda landstingens ekonomier och också för boende i upptagningsområdet. Mot den bakgrunden anser utredningen att de ekonomiska frågorna behöver utredas vidare innan kommunen tar beslut om man vill går vidare i frågan. Vidare föreskriver indelningslagen att samråd ska ske med dem som har intresse av frågan. En indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting kan således strida mot indelningslagens intentioner om acceptabla förändringar vad beträffar landstingens ekonomi och verksamhet i stort. Kommunens ekonomi Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas inte nämnvärt av en ändrad läns- och landstingsindelning. Men kommunen får ett potentiellt utrymme för att

237 (36) sänka skatten marginellt. Skattebetalarperspektivet För skattebetalarna i Västerviks kommun kan den eventuella indelningsändringen bli svagt positiv eftersom det kan bli fråga om en mindre skattesänkning. Om Kalmar läns landsting genomför den aviserade skattehöjningen på öre blir vinsten av ett eventuellt länsbyte större sett i ett skattebetalarperspektiv. Detta ska dock ställas mot risken för betydande neddragningar vid Västerviks sjukhus, alternativt nedläggning. Landstingens verksamhet i stort För att en indelningsändring ska komma i fråga kräver indelningslagen att den ska leda till acceptabla förändringar vad beträffar landstingens verksamhet i stort. Utredningens slutsatser vad beträffar effekterna på den landstingskommunala verksamheten i stort vid en eventuell indelningsändring kan sammanfattas enligt följande. En indelningsändring som innebär att endast Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting bedöms ha stor inverkan på sjukvårdsstrukturen i de båda landstingen och därmed också på hälso- och sjukvården i stort, varför fortsatt utredning krävs om kommunen finner att man vill gå vidare i frågan. Demografi och demokrati Indelningslagens intentioner är att en indelningsändring ska leda till bättre villkor för kommunaldemokratin och en större samhörighet människor emellan (det demografiska perspektivet). Utredningens slutsats i demokratifrågan är att ett eventuellt länsbyte för Västerviks kommun inte strider mot indelningslagens intentioner. Kalmar län har tidigare varit uppdelat i två landsting, Kalmar norra och Kalmar södra. Det kan inte uteslutas att invånarna i Västervik känner större samhörighet med delar av Östergötland än med södra Kalmar län. Näringsgeografiska samband Näringsgeografi handlar om bebyggelsestruktur, pendling, flyttströmmar m.m. Indelningslagens intentioner i fråga om de näringsgeografiska sambanden handlar om att åstadkomma administrativa enheter som underlättar för professionell service och samhällsplanering. Utredningens slutsats i fråga om de näringsgeografiska sambanden är att en indelningsändring som innebär att Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting knappast strider mot indelningslagens intentioner. Men samtidigt finns det argument som talar för att man kanske bör avvakta vad som händer i regionfrågan i stort innan man går vidare i frågan.

238 (36) Statlig verksamhet m.m. Utredningen har inte funnit några starka skäl som talar för att en effektiv statlig förvaltning skulle försvåras om Västerviks kommun överförs från Kalmar till Östergötlands län. Länsstyrelsen i Östergötland torde vara lika skickad som länsstyrelsen i Kalmar att främja utvecklingen i Västervik och att verka för att invånare, företag och organisationer får det stöd och den service som behövs. Hinder mot en ändrad länsindelning Utredningen har heller inte funnit något som skulle försvåra en effektiv samhällsplanering om Västerviks kommun överförs till Östergötlands län och landsting och mot den bakgrunden drar utredningen slutsatsen att det heller inte föreligger hinder för att även ändra länsindelningen. Personalfrågor De som arbetar inom landstingsverksamheten i Västerviks kommun förutsätts bli överförda till Östergötlands läns landsting vid en indelningsändring. Vidare förutsätts att landstinget i Östergötland tar över samtliga förpliktelser mot såväl anställda som tidigare anställda inom landstingsverksamheten i Västervik. 9.2 Utlåtande I utredningens uppdrag ingår att pröva om förutsättningarna för att en indelningsändring ska komma ifråga är uppfyllda. Att fatta beslut i indelningsfrågor är en uppgift för regeringen. Som framgår av vad som ovan redovisats anser utredningen att samtliga kriterier utom vad indelningslagen säger om acceptabla förändringar beträffande landstingens ekonomi och landstingsverksamheten i stort är uppfyllda. Effekterna på landstingens ekonomi och verksamhet kommer åtminstone under en omställningsperiod att bli rätt stora. Det finns således skäl talar både för och emot ett länsbyte. Utredningens principiella ståndpunkt är att Västerviks kommuns uppfattning bör tillmätas stor vikt när det gäller ärendets fortsatta prövning. Men det är uppenbart att fortsatt utredning krävs om kommunen finner att man vill gå vidare i frågan.

239 (36) Bilaga 1 Konsekvenser om både Västervik och Vimmerby byter län Tabell 1 Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring (Skatteväxling och skattesänkning för Östergötland från 2014 ej beaktat) Före ändring Efter ändring Västervik Vimmerby Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Antal inv. 1/ Utdebitering ,87 10,27 10,87 10,27 Länsvis skattesats 8,72 10,40 8,72 10,40 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (kr/inv) Intäktsförändring (kr/inv) 18 1 Källa: SCB och egna beräkningar

240 (36) Tabell 2 Landstingens intäkter från skatter och bidrag i inkomstutjämningen före och efter en eventuell indelningsändring 2014 (inkl. skatteväxling och skattesänkning för Östergötland med 0,25 kr) Före ändring Efter ändring Västervik Vimmerby Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Antal inv. 30/ Utdebitering ,87 10,67 10,87 10,67 Länsvis skattesats 8,72 10,15 8,72 10,15 Uppräknat skatteunderlag (mkr) Garanterat skatteunderlag (mkr) Underlag för utjämning (mkr) Skatteintäkter (mkr) Inkomstutjämning (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (mkr) Intäktsförändring (mkr) Summa skatt och inkomstutjämning (kr/inv) Intäktsförändring (kr/inv) 18 4 Källa: SCB och egna beräkningar

241 (36) Tabell 3 Landstingens beräknade standardkostnader samt bidrag resp. avgifter i kostnadsutjämningen i kr/inv., dels 2012 i dagens system, dels enligt förslag för 2014 (kr/inv. efter befolkningsandel). Folkmängd 31dec Kollektivtrafik Hälsoochsjukvård Glesbygd Befolkningsförändring Strukturkostnad Tillägg/ avdrag Löner Nuvarande Kalmar Östergötland Kalmar exkl. Västervik o Vimmerby Östergötland inkl Västervik o Vimmerby Förslag Kalmar Östergötland Kalmar exkl Västervik o Vimmerby Östergötland inkl Västervik o Vimmerby Källa: SCB och egna beräkningar

242 (36) Tabell 4 Landstingens kostnader för olika verksamheter 2012 före och efter en indelningsändring (kr/inv. efter befolkningsandelen) Före Efter Verksamhet Östergötland Kalmar Östergötland Kalmar Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso- och sjukvård Politisk verksamhet Tandvård Läkemedel inom förmånen Summa hälso-och sjukvård exkl. tandvård Regional utveckling, totalt Därav trafik Utanför verksamheten Jämförelsestörande poster Nettokostnad totalt efter befolkningsandel Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning 5 Här ryms interna ränteintäkter och pensionsutbetalningar under konto 446.

243 (36) Tabell 5 Landstingens resultaträkningar 2012 före respektive efter en indelningsändring (kr/inv 6.) Före Efter ändring Kalmar Östergötland Kalmar Östergötland Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Övriga generella bidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Resultatförändring 9 53 Utdebiteringseffekt (kr/skr) 0,01 0,03 Källa: Landstingens resultaträkningar och egen beräkning 6 Avser folkmängd 31/

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (28) Ks 8. Medborgarförslag om att trottoaren behöver göras iordning vid gamla vattentornet svar Dnr 2013/ Marie Pettersson i Västervik har 21 november 2013 väckt ett medborgarförslag om att trottoaren behöver göras iordning vid gamla vattentornet i Västervik. Som det är i dagsläget måste man gå ute på gatan. Förslagsställaren skriver också att trafiken går ganska fort på den aktuella platsen. Kommunfullmäktige beslutade , 216 att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning har i skrivelse 14 januari 2014 lämnat förslag till svar på medborgarförslaget. Av skrivelsen framgår att det inte finns någon trottoar längs Norra Bangatan i kanten mott vattentornet. Sträcken har med åren blivit ett populärt stråk för hundägare. Om fordonsförare genar på platsen så innebär det en risk för annan trafik. Kommunstyrelsens förvaltning kommer att se över bland annat trafiksäkerhetsfrågorna i samband med pågående och kommande detaljplanearbeten i området. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 14 januari 2014 förklara medborgarförslaget om att trottoaren behöver göras iordning vid gamla vattentornet besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 14 (27) Ks 11. Medborgarförslag om att införa 30 km/h kl på Fabriksgatan från kommunhuset till S:ta Gertruds kyrka svar 2013/ Sabina Lindholm, Västervik har väckt ett medborgarförslag om att införa 30 km/h på Fabriksgatan från kommunhuset till S:ta Gertruds kyrka. Kommunfullmäktige beslutade , 171 att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 22 november 2013 förslag till yttrande över medborgarförslaget. När det gäller 30 km/h på Allén och vid S:ta Gertruds kyrka, så är förklaringen att det är gränsen för vår 30-zon i centrum. På övriga gator inom tättbebyggt område gäller bashastighet 50 km/h om inget annat har föreskrivits. Västerviks kommun genomförde en hastighetsöversyn 2010, inför de nya hastighetsgränserna som kom då. Utifrån den ska det successivt byggas fysiska åtgärder på flera gator så att de får rätt utseende utifrån den hastighet som ska föreskrivas. Planen är att hela området från centrum och bort till Albert Tengers väg/s:ta Gertruds väg/norra Strandvägen ska bli ett 30-område. De senaste trafikmätningar på Fabriksgatan visar på en låg medelhastighet, endast 34 km/h på bilar. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att lämna kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 november 2013 som svar på medborgarförslaget om att införa 30 km/h från på Fabriksgatan från kommunhuset till S:ta Gertruds kyrka, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

309 Trafikingenjör Kristina Hörnqvist Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om att införa 30 km/h från från kommunhuset till S:ta Gertruds kyrka Dnr 2013/ Sabina Lindholm, Västervik har väckt ett medborgarförslag om att införa 30 km/h på Fabriksgatan från kommunhuset till S:ta Gertruds kyrka. Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad har fått förslaget den 19 november 2013 och lämnar följande redogörelse. När det gäller 30 km/h på Allén och vi S:ta Gertruds kyrka, så är förklaringen att det är gränsen för vår 30-zon i centrum. På övriga gator inom tättbebyggt område gäller bashastighet 50 km/h om inget annat har föreskrivits. Västerviks kommun genomförde en hastighetsöversyn 2010, inför de nya hastighetsgränserna som kom då. Utifrån den ska vi successivt bygga fysiska åtgärder på flera gator så att de får rätt utseende utifrån den hastighet som ska föreskrivas. Vi måste visuellt tala om för fordonsföraren vilken hastighet som är lämplig. En rak och bred gata som Fabriksgatan är, visar inte att här är det lämpligt att köra t ex 30 km/h. Det är en av de gator som måste få fysiska åtgärder av något slag innan den nya hastigheten kan föreskrivas där. Planen är att hela området från centrum och bort till Albert Tengers väg/s:ta Gertruds väg/norra Strandvägen ska bli ett 30-område. Våra senaste trafikmätningar på Fabriksgatan (bifogas) visar på en låg medelhastighet, endast 34 km/h på bilar, vilket är mycket bra på en gata med den här utformningen. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunledningskontoret, Enheten för samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen att lämna ovanstående som svar på medborgarförslaget och tacka förslagställaren för förslaget. Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Kristina Hörnqvist Trafikingenjör

310

311 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (27) Ks 10. Medborgarförslag om cykeltrafik på trottoaren på Hallströmsgatan svar Dnr 2013/ Bernt Cederberg, Västervik har väckt ett medborgarförslag om cykeltrafiken på Hallströmsgatan västra trottoar. Förslag på åtgärd är bl.a. att sätta upp en stolpe och skylt. Kommunfullmäktige beslutade , 174 att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 22 november 2013 förslag till yttrande över medborgarförslaget. Enligt yttrandet kommer enheten för samhällsbyggnad att se över vilka åtgärder som är lämpliga eftersom en skylt inte är tillräckligt. Enheten ska undersöka olika lösningar och ta fram kostnadsförslag. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att lämna kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 november 2013 som svar på medborgarförslaget om cykeltrafik på trottoaren på Hallströmsgatan, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

312 Trafikingenjör Kristina Hörnqvist Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om cykeltrafik på trottoaren på Hallströmsgatan Dnr 2013/ Bernt Cederberg, Västervik har väckt ett medborgarförslag om cykeltrafiken på Hallströmsgatan västra trottoar. Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad har fått förslaget den 19 november 2013 och lämnar följande redogörelse. Frågan har varit uppe tidigare och Bernt Cederberg har besökt enheten för samhällsbyggnad i ärendet i november Vid det besöket erbjöd sig bostadsföreningen med företrädare Bengt Cederberg att stå för stolpe och fundament om vi hade en skylt hemma. Jag lovade då att höra med vår driftentreprenad om detta. Därefter har frågan diskuterats vidare och vi har kommit fram till att vi behöver tydligare avgränsning för cyklister. En skylt är inte tillräckligt för att styra en cyklist. Trottoaren är för smal för en cykelfålla där vi kan klara måttet för en rullstol att passera. Vi har därför tittat på andra åtgärdsförslag som blir ett större grepp på platsen. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte, men vi tittar på att eventuellt flytta övergångsstället en bit och kanske också ta bort del av trottoaren och leda om den. Då kan vi få bättre sikt för busschaufförerna som upplever att personer plötsligt dyker upp bakom huset. Det arbetet ligger nu hos våra projektörer som tittar på olika lösningar och tar fram kostnadsförslag. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen att lämna ovanstående som svar på medborgarförslaget och tacka förslagsställaren för förslaget. Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Kristina Hörnqvist Trafikingenjör

313

314

315

316 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 15 (27) Ks 12. Medborgarförslag om att sätta upp skylt Kör försiktigt, lekande barn på Gösgatan i Skogshagaområdet svar Dnr 2013/ Liselotte Hummelgren, Västervik har väckt ett medborgarförslag om att sätta upp en skylt Kör försiktigt, lekande barn på Gösgatan i Skogshagaområdet. Kommunfullmäktige beslutade , 173 att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 22 november 2013 förslag till yttrande över medborgarförslaget. I yttrandet framhålls att det är varje fordonsförares skyldighet att hålla en hastighet som är lämplig utifrån rådande situation på platsen. Den skylt som önskas finns inte i vägmärkesförordningen och kan därför inte sättas upp i gatumiljön. Trafikmätning kommer att utföras på Gösgatan när det är lämpligt utifrån väder. För att bilden av hastigheten ska bli rättvis mäter man helst inte på snötäckta vägar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att lämna kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 november 2013 som svar på medborgarförslaget om att sätta upp en skylt Kör försiktigt, lekande barn på Gösgatan, samt att tacka förslagsställaren för förslaget. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

317 Trafikingenjör Kristina Hörnqvist Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om att sätta upp skylt Kör försiktigt, lekande barn på Gösgatan i Skogshagaområdet. Dnr: 2013/ Liselotte Hummelgren, Västervik har väckt ett medborgarförslag om att sätta upp en skylt med ovanstående text. Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad har fått förslaget den 19 november 2013 och lämnar följande redogörelse. Varje fordonsförare har skyldighet att framföra sitt fordon med den hastighet som är lämplig utifrån rådande situation på platsen. I villakvarter kan och ska man förvänta sig ett flöde av människor mellan husen och därav hålla en låg hastighet. En fordonsförare ska kunna stanna sitt fordon framför varje hinder som går att förutse. Den skylt som önskas finns inte i vägmärkesförordningen och kan därför inte sättas upp i gatumiljön. Vi tror inte heller att sätta upp skyltar och bygga upp en falsk säkerhet är inte rätt väg att gå. En skylt har ingen större effekt på hastigheten. Det är ingen skillnad på om skylten är ett vägmärke med lägre hastighetsbegränsning, effekten är densamma. För att få en bra bild av hur det ser ut på Gösgatan så lägger vi den till vårt trafikmätningsprogram. När mätning kan ske beror lite på vädret. För att bilden av hastigheten ska bli rättvis, vill vi inte mäta på snötäckta vägar. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen att lämna ovanstående som svar på medborgarförslaget och tacka förslagsställaren för förslaget. Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Kristina Hörnqvist Trafikingenjör

318

319

320

321