Detaljbudget 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 8. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Transkript

1 Sida 1(9) Detaljbudget 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 8. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Utvecklingsplan Sahlgrenska Universitetssjukhuset Långsiktiga mål Sjukhuset kommer att fastställa nuläge och aktiviteter för 2017 i december. Tabellen kommer därefter att uppdateras. Långsiktiga mål 2017 Mål Nuläge Vi har en akutsjukvård i toppklass Alla patienter känner sig väl bemötta Kort tid till omhändertagande Alla verksamheter tar ansvar för akuta patienter Vi skapar värde för patienterna Patienterna är delaktiga och får den vård de är i behov av i rätt tid Förebyggande och hälsofrämde insatser Effektiv och säker vård stödjer hållbar ekonomi Vi är landets ledande universitetssjukhus Klinisk bredd och spetskompetens på högsta nivå Alla bidrar till forskning, utveckling och utbildning Våra strategier SE PATIENTENS HELA VÄG GENOM VÅRDEN ALLA UTVECKLAR SIN KOMPETENS UTVECKLA VÅRA STYRKEOMRÅDEN Patienten är en partner i vården Värdebaserad vård Nya arbetssätt Värdegrund Framtidens ledarskap Gemensamt ansvar Sammanhållet vårdsystem Nätverkssamarbete Nyckelpersoner Samarbete med Sahlgrenska akademin Aktiviteter Sahlgrenska Universitetssjukhusets utvecklingsplan Sjukhuset kommer att fastställa nya målvärden för 2017 och 2019 i december. Tabellen kommer därefter att uppdateras. Långsiktiga mål och mätetal Vi har akutsjukvård i toppklass Nuläge (aug) Målvärde Målvärde 2017 Målvärde 2018 Total genomloppstid på akutmottagningen 08:11 tim 5,5 tim 4 tim Andel patienter som är nöjda med bemötandet vid akutbesöket Tid från beslut om inläggning till slutenvårdsplats 84 % (jul) 95 % 95 % 2:50 tim (jul) 1 tim 30 min Målvärde 2019

2 Sida 2(9) Andel akuta patienter som opereras inom fastställd tid Vi skapar värde för patienten 65 % 80 % 90 % Andel patienter med samhällsförvärvad lunginflammation som fått förstahands antibiotikaval (PcG och PcV) 32 % 40 % 50 % Andel patienter med urinvägsinfektion som 65 % 70 % 75 % fått förstahands antibiotikaval (Selexid och Furadantin) Antal väntande patienter som väntat mer än dagar till operation/åtgärd, exklusive psykiatrin Antal vårddagar för utskrivningsklara med vårdplan patienter per månad, exklusive (jul) psykiatrin, Antal startade värdebaserad vård grupper 21 (jul) Resultat, jämfört med budget, i miljoner kronor Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Vetenskapliga publikationer (enligt Dagens Medicin) > > Citeringar Antal patienter per månad från andra regioner, exklusive Halland, samt från andra länder Resultat i Kvartalen * Ingen > > uppgift 341 (jul) gröna 2 gula 4 röda Grön Grön * Kvartalen är ett webbaserat kvalitetsuppföljningsverktyg inom Västra Götalandsregionen Personal Sjukhuset arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. Strategin är att ta till vara på medarbetarnas potential och syftar till att nå universitetssjukhusets målsättningar. Kompetensförsörjningsprocessen är integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av de mål som finns med verksamheten och att kompetensbehovet anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. En prioriterad aktivitet 2017 för HR-funktionen är att implementera sjukhusets mångfaldsplan i syfte att såväl chefer som stödfunktioner känner till innehållet i mångfaldsplanen samt arbetar aktivt för att målen i planen uppnås. Verksamhetsutveckling och patientsäkerhet

3 Sida 3(9) Att skapa förutsättningar för att ständigt kunna arbeta med verksamhetsutveckling och patientsäkerhet är obligat för att kunna förbättra vården för enskilda patienter och samtidigt skapa en ständig kvalitetsökning inom verksamheterna och på sjukhuset. Varje år tas det fram en kvalitetsutvecklings- och patientsäkerhetsplan med både långsiktiga mål, fokusområden och prioriterade aktiviteter vilka kommer att bilda stommen i det sjukhusgemensamma arbetet med verksamhetsutveckling och patientsäkerhet. Det finns sjukhusövergripande områden som varje verksamhet arbetar med och resultaten följs upp i den så kallade Kvalitetsbarometern. Kvalitetsbarometern kommer att uppdateras och harmoniseras med VGRs mål under Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsarbetet inom SU kommer att inriktas på de fokusområden som fastställts i den regionala patientsäkerhetsplanen. Dessa är: Vårdrelaterade infektioner Trycksår Fall Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens De aktiviteter som planeras finna beskrivna under punkten Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner. Även de övriga regionalt identifierade insatsområdena kommer att beaktas i arbetet, så som arbete med strålsäkerhet, överbeläggningar, undernäring och patientsäkerhetsutbildning, men även beaktande av hur SU kan initiera och stödja patientsäkerhetsforskning. Värdebaserad vård I december kommer 27 patientgruppsteam att ha genomgått projektfasen i införandet av värdebaserad vård, enligt Göteborgsmodellen. SU har under hösten också fokuserat på mer symtombaserade patientgrupper. Under 2017 kommer fokus vara på att på ett systematiskt sätt följa upp resultaten både när det gäller kvalitet för patienterna och kostnader i samband med controlling på verksamhet, område och sjukhusnivå. I bifogad tabell redovisas exempel på mått som är fastställda. I de fall mått saknas är detta under revidering. Under första halvan av 2017 kommer SU att ha en sjukhusövergripande utvärdering av införandet av värdebaserad vård enligt Göteborgsmodellen på de verksamheter som har startat inför fortsatt arbete med värdebaserad vård. Patientgrupp Start Bipolärt syndrom 2013 Höftartros/Elektiv 2013 höftproteskirugi Verksamhetsområde Utfallsmått 1 Utfallsmått 2 Kostnadsmått Psyk Andel patienter i arbete Andel patienter med Andel slutenvårdsdagar Affektiva självmordsförsök Ortopedi Livskvaliet (EQ5D) Reoperationer inom 2 Mediankostnad per år patient, slutenvård Prostatacancer/kirurgi sk behandling 2013 Sep Urologi Livskvalitet (QoL) Kontinens

4 Sida 4(9) Normal graviditet och spontan förlossningsstart 2014 Osteoporos 2014 Kronisk Hepatit C 2014 Ätstörningar 2014 Ätstörningar 2014 Bröstcancer 2014 KOL 2014 Knäartros/Elektiv 2015 knäproteskirugi Ankyloserande 2015 spondylit Läpp käk gomspalt 2015 Kvinnor som avbryter 2015 sin graviditet okt Obstetrik Sfinkerrupturer Blödning Geriatrik Andel patienter med höftfraktur resp. kotkompression som bedöms ur osteoporosynpunkt DXA mätningar och läkemedelsbehandling ar Infektion Livskvalitet Kostnad per öppenvårdsbesök + Direktverkande antiviraler läkemendel Psyk Psykosocial Sysselsättning efter 1 Mediankostnad (totala Affektiva sjukdomsbelastning år patientgruppen) BUP, NPH Psykosocial Ätstörningssymptom Mediankostnad (totala sjukdomsbelastning patientgruppen) Kirurgen SS Lungmedicin Andel patienter med minst 2 exacerbationer per år Livskvalitet (CAT) Mediankostnad per patient Ortopedi Återinläggningar Trycksår Median KPP Slutenvård Reumatologi Trötthet Sysselsättning Totalkostnad på biologiska behandlingar Plastikkirurgi Procent korrekta Normal hörsel konsonanter Gynekologi Långtidsverkande p medel Blödning Medelkostnad per patient Akut Lymfatisk Leukemi Barn födda v Esofagusatresi Schizofreni Katarakt Aortastenos Barnmedicin 5 årsöverlevnad Barnmedicin Anknytning (hud mot hud) Barnkirurgi Psykos Andel barn med allvarlig komplikation som lett till intervention Antal återinskrivningar pågående patienter LPK i Total kostnad underhållsbehandlinge n Trygghet vid hemgång Kostnad per vårdtillfälle Andel barn med gastrostomi vid 7, 15 års ålder Antal tvångsåtgärder (fastspänning och avskiljning Ögon Planerad refraktion Andel patienter med självskattad förbättring efter operation Thorax, Kardiologi Reumatoid Artit vt Reumatologi EIPS Affektiva Graviditetsdiabetes Obstetrik Akuta buksmärtor Kir SS+ÖS,Med SS+ÖS, Urologi Kraniofaciala Plastikkirurgi missbildningar Omhändertagna enligt Rättspsykiatri LRV Barn med medfödda hjärtfel Barnkardiolo gi Barnkirurgi Dödlighet under väntetid öppen kir andel Verksamheten startat själva Livskvalitet efter TAVI Kostnad medianvärde slutenvård på 3 årsperiod efter första vårdtillfället Medelvårdtid per månad (SV och SLÖP) Medel KPP Mediankostnad slutenvård thorax, göteborgare

5 Sida 5(9) Patienter med tetraplegi C.A.R.E Verksamhetsutveckling och innovation Verksamhetsutveckling och innovation sker inom verksamheterna och det finns ett sjukhusövergripande arbete för att kunna stödja verksamheterna i deras fortsatta arbete med verksamhetsutveckling och innovation. Nedan ses exempel på pågående och planerade insatser: Fortsatt arbete med aktiv avvikelsehantering i syfte att öka riskmedvetenheten och stärka patientsäkerheten. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är först i världen med att kunna erbjuda patienter att beskriva sina upplevelser och erfarenheter av vården i patientwikin Min berättelse. Sjukhuset kommer att ta fram ett material för hur man kan involvera patienter och närstående i utvecklingen av vården samt erbjuda utbildningar inom ämnet. Uppdragsutbildning i processorienterat ledarskap (15HP avancerad nivå) genomförs under /2017 Fortsätta utvecklingen av hållbarhetsfiltret för att reflektera över mål och aktiviteter ur ett hållbarhetsperspektiv (social, ekonomisk och ekologiskt). Arbete med workshifting - Var god se under rubrikerna patientsäkerhetsarbete, värdebaserad vård, akutmottagningar, minska antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner och patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Forskning, utbildning och innovation Sjukhusets insatser för att stärka planeringen, samordningen och uppföljningen av sjukhusets FoUU-verksamhet, inklusive innovation, fortsätter att utvecklas under Ett övergripande arbete är att i enlighet med det nationella ALF-avtalet definiera och stärka universitetssjukvården som den är definierad i samråd med Göteborgs universitet på basen av nationella styrdokument. Detta innebär att regionen i samråd med universitetet skall besluta om vilka verksamheter (verksamhetsområden) som skall anses bedriva universitetssjukvård. Kriterierna för universitetssjukvård inbegriper ett antal krav på infrastruktur beträffande akademisk närvaro, resurser och lokaler. Vidare kommer forskningsaktivitet, spridning och implementering av forskningsresultat att få stor betydelse liksom utveckling av sjukvården i sig och kunskapsutveckling och spridning av kunskap. Kriterierna omfattar såväl forskning som utbildning och centralt är verksamhetsförlagd utbildning av läkare. Hela arbetet med att definiera och stärka universitetssjukvården syftar till och har potential att lyfta forskning, utveckling, innovation och utbildning inom sjukvården. Forskning Under har gjorts forskningsbokslut för SUs alla verksamheter. Med detta som underlag har inletts ett arbete med att utarbeta mall för regelbunden uppföljning av forskningsaktivitet och resultat. I och med detta kommer infrastruktur, kompetensförsörjning och bibliometri att kartläggas med regelbundna intervall. Detta arbete passar väl in i det övergripande arbetet med universitetssjukvård enligt ovan.

6 Sida 6(9) Arbetet med att följa upp ALF-medlens användning fortsätter och kommer att utvecklas under För att klara detta har ALF-administrationen byggts ut på såväl sjukvårdssidan som universitetssidan. Inom SUs FoUU-organisation har detta inneburit att under har antalet handläggare ökats från en till två och det har tillkommit en strateg på deltid. Målsättningen är att på ökad detaljnivå kunna redovisa hur samtliga ALF-medel har använts och även vilka resultat beträffande forskning och utveckling som dessa medel har resulterat i. I enlighet med det regionala ALF-avtalet som gäller från 2015 kommer ett arbete att genomföras för att identifiera hur den del av regionbidraget som utgörs av motfinansiering av de statliga ALF-medlen har använts. En modell finns utarbetad inom område 5 som med modifieringar kommer att spridas till hela SU under Gothia Forum En klinisk prövningsenhet för barn, belägen på DSBUS, har under hösten påbörjat sin verksamhet och kommer under 2017 att etablera en stabil prövningsverksamhet. Sahlgrenska Biobank, under Gothia Forum, byggs kontinuerligt ut för att få större kapacitet och på sikt inkorporera samtliga provsamlingar på SU. Under 2015 och har lokalbrister medfört brist på fryskapacitet. Under 2017 kommer man att ta nya lokaler i anspråk vilket kommer att innebära att planerad expansion kommer att kunna ske. Fysiskt har biobanken öppnat filial på Östra sjukhuset vilket även det medför ökade förutsättningar förr att kunna utföra uppdraget Prövningsenheter inom primärvården finns nu etablerade i Frölunda och Skövde. I och med detta stärks möjligheterna till kliniska studier och prövningar i öppen vård. Diskussioner förs med primärvården om hur verksamheten skall utvecklas framöver och i vilka former. Gothia Forum är etablerad som regional nod för Västra Sjukvårdsregionen i det nationella nätverk som skall samverka under den nationella noden som stöd för kliniska forskning, organisatoriskt placerad som en del av Vetenskapsrådet. Arbetet har inletts i samarbete med FoU-organisationen i Halland och detta arbete kommer att utvecklas under Utvärderingsenheten Den framgångsrika verksamheten vid HTA-centrum beräknas fortsätta under 2017 väsentligen som under senare år. Under 2017 kommer arbetet att slutföras med att utvärdera hur HTA-analyserna har implementerats i sjukvården och vilka resultaten har blivit att de medel utdelats för projekt som har som avsikt att besvara frågeställningar som väckts i samband med HTA-analyser. Genus- och jämställdhetsperspektiv Det har uppmärksammats att den akademiska karriärgången för kvinnliga läkare tycks missgynnas jämfört med hur det ser ut för män. I samarbete med Sahlgrenska akademin har det utretts huruvida fördelningen av ALF-medel är vara olika mellan män och kvinnor. När man väger in fördelning mellan yrkesgrupper och åldersfördelningar tycks detta inte vara

7 Sida 7(9) fallet. Det kommer kontinuerligt att finnas fokus på denna fråga och samrådsorganen Medisam och Hälso-sam arbetar kontinuerligt för att motverka skillnader i tilldelning av medel mellan könen. Utveckling och Innovation Innovationsplattformen startades under 2015 och har etablerat sin verksamhet under. För 2017 förutses en expansion av verksamheten med ökat antal uppdrag åt externa uppdragsgivare såväl som ökat arbete med att ta tillvara medarbetarnas innovationskraft. Helt nyligen fick innovationsplattformen ett regionalt uppdrag att administrera ansökningar till och handläggning av den nyligen inrättade Innovationsfonden. Centrumbildningar För att stödja utvecklingen inom strategiskt viktiga områden och trippel-helixsamarbete med akademi och näringsliv övervägs att etablera ett antal integrerade vårdenheter (centrumbildningar) inne på SU. Translationella klusterbildningar I arbetet med att stärka life sciencearbetet i fysiskt attraktiva miljöer för trippel helixsamverkan med akademi och näringsliv pågår nu diskussioner om att bilda s.k. translationella kluster. Detta innebär att etablera fysiska samarbetsmiljöer för att främja samarbete mellan sjukvård och hela forskningsked från preklinisk forskning till klinisk forskning samt näringsliv. Ett antal teman för sådana kluster-, eller centrum-, bildningar har identifierats och under 2017 kommer stort fokus ligga på att planera för dessa och komma fram till organisations- och byggnadsstruktur som skulle kunna hysa dessa. Utbildning Ett av tre huvudmål för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är att bli landets ledande universitetssjukhus. Detta mål styr verksamheten inom Utbildningsenhet FoUU. Gemensamma utmaningar för enheterna är ett fortsatt arbete med förbättrad handledning av såväl studenter som medarbetare under fortsatt utbildning (ex AT o ST läkare). Detta kommer kräva ett nytänkande avseende handledning då antalet studerande förväntas öka framöver. Man behöver bereda plats för fler studenter för att matcha de behov som Sahlgrenska akademin har. Detta arbete ligger även i linje med arbetet med universitetssjukvård enligt ovan. Inom såväl Sahlgrenska akademin som på SU finns ett behov av ökade möjligheter för färdighetsträning för såväl studerande som medarbetare. I planerna för det nya life sciencehuset finns möjlighet för att utveckla gemensamma miljöer för detta ändamål. Under 2017 kommer man i samarbete med Sahlgrenska akademin att arbeta vidare på planerna för en gemensam enhet ör fortbildning och färdighetsträning. Simulatorcentrum har en stor roll i detta och kommer att fortsätta utvecklas med ökat kursutbud och etablering av nya simuleringsverktyg.

8 Sida 8(9) En riktlinje för garanterad fortbildning för läkare som är klara specialister har implementerats inom tre pilotverksamheter under. Riktlinjen innebär krav på en fortbildningsplan som medarbetaren tillsammans med sin verksamhetschef gör upp gemensamt utifrån medarbetaren och verksamhetens behov. Under 2017 kommer detta att följas upp och eventuellt korrigeras på basen av de erfarenheter som framkommit varefter det är planerat att denna modell skall spridas till samtliga verksamheter inom SU. Inom de flesta delar ses nu en gradvis expansion av verksamheterna i och med att utbildningskraven ökar till såväl volym som innehåll. Beträffande AT-utbildningen har antalet AT-läkare varit konstant under ett antal år samtidigt som antalet läkarstudenter har ökat kraftigt. En diskussion bör föras på regional nivå om att utöka antalet AT-tjänster för att möta de ökade volymer läkare som utexamineras i Göteborg. Om man skall kunna utöka antalet AT-tjänster i regionen måste SU ta en betydande del av denna utökning. Verksamhetens miljöarbete SUs styrelse har beslutat om miljömål för 2017 utifrån Västra Götalandsregionens miljöplan SUs mål bryts sedan ner i enlighet med miljöledningssystemet till handlingsplaner på verksamhetsområdesnivå. Måluppfyllelse/resultat redovisas i årsredovisning. Földe mål gäller för MÅL STYRTAL MÅLTAL Transporter Minska antalet resta mil med privat bil i tjänsten jämfört med. Energi Minska onödig energianvändning från utrustning. Produkter och avfall Öka användningstiden för inredning Minska matsvinnet från produktionskök genom att göra relevanta och effektiva beställningar. Kemikalier Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SU substitutionslista jämfört med (exkl. laboratorier). Minska användningen av kemikalier och kemiska produkter på SIN listan jämfört med. Läkemedel Rationell användning av antibiotika Minskning av antal resta mil i tjänsten med privat bil. Andel enheter som genomfört stickprovskontroll enligt rutin under året. Ökning av antal bokade annonser i Tage jämfört med Minskning i g/portion jämfört med 2 % 5 % 8 % 10 % 40 % 70 % 90 % 100 % 10 % 20 % 30 % 40 % 10 % 15 % 20 % 25 % Minskning 0 % 10 % 20 % 30 % Minskning inom laboratorieverksamhet Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner + pip/taz (antal DDD) 2 % 5 % 8 % 10 % > 60 %

9 Sida 9(9) Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat Medicinska gaser Minska mängden utsläppt lustgas med 75 % jämfört med 2009 på rekvisition (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Antal kinolonrecept per 100 vårdtillfällen + vårdkontakter (läk.) (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Andel diklofenac + selektiva COX 2 hämmare av alla COX hämmare på recept respektive rekvisition (DDD) (Strategiska rådet för läkemedelsfrågor) Minskning av utsläppt mängd lustgas i kg koldioxidekvivalenter Minskning Minskning 50 % 60 % 70 % 75 % Exempel på insatser som planeras under 2017: Insatser kopplat till beslut om ny rese- och mötespolicy i Västra Götalandsregionen Utveckla SUs substitutionslista för kemikalier Projekt för att minska matsvinnet Riskanalyser med avseende på miljö för de tre stora sjukhustomterna Uppdatera egenkontrollprogram för de tre stora sjukhustomterna Anpassa miljöledningssystemet till nya ISO Internrevision av miljöledningssystemet