Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 LUDVIKA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 (3) Utskriftsdatum Samhällsbyggnadsnämnden Dag Måndag 19 juni 2017 Tid Kl. 14:00 Förmöte kl Plats Folkets hus våning 7 Ärenden 1. Val av justerare 2. Anmälan av extra ärende 3. SBN 2016/749 Delegation tilldelning av entreprenör för P-huset Orren 4. SBN 2017/743 Ny detaljplan för förskolor i/på Biskopsgården och Biskopsnäset 5. SBN 2017/805 Försäljning av Malmen 8 och del av Ludvika 5:76, Hyttbacken 6. SBN 2017/463 Antagande av Bostadsförsörjningsprogrammet 7. SBN 2017/702 Plantaxa SBN 2017/496 Trafikmiljö vid skolor och förskolor 9. SBN 2017/625 Svar på motion om cykelstråk på gågatan 10. SBN 2017/626 Svar på motion om ny infart av väg 50 på sträckan Norra Malsjön - Ludvika 11. SBN 2017/707 Projektuppdrag Trafikstrategi

2 LUDVIKA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2 (3) Utskriftsdatum SBN 2016/662 Godkännande samrådsredogörelse och beslut om granskning för detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 13. SBN 2016/59 Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 14. SBN 2016/58 Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Ludvika 7:10 med flera Genomfart: Stationsområdet Ludvika 15. SBN 2016/586 Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Älgkon 15 med flera Genomfart: GC-väg Valhallarakan 16. SBN 2017/784 Revideringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg 17. SBN 2017/785 Investeringsplan för gatubelysning i Ludvika SBN 2017/750 Bokslut 2016 VA - kollektivet 19. SBN 2017/798 Driftbudget och investeringsplan för SBN 2017/46 Budgetuppföljning, årsprognos per den sista maj, Handlingar kommer senare 21. SBN 2016/101 Revidering delegationsordning samhällsbyggnadsnämnden 22. SBN 2017/422 Förvaltningschefens rapportering till kommunstyrelsen av målaktiviteter och ekonomi 2017, tillfälle nr 2. Handlingar kommer senare

3 LUDVIKA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 3 (3) Utskriftsdatum Verksamhetsinformation 24. Delegationer 25. Meddelanden Ordförande Åsa Wikberg Sekreterare Ulrika Sundin

4 Planeringsenheten Louise Nordström, TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SBN 2016/749 1(1) Delegation på antagande av entreprenör för nybyggnad av parkeringshus på kvarteret Orren Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att delegera till samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott att anta entreprenör för nybyggnation av parkeringshus på kvarteret Orren, Ludvika. Beskrivning av ärendet Kvarteret Orren, ligger inför en bostadsexploatering. En förutsättning för detta är att det planlagda parkeringshuset byggs innan exploateringen. Parkeringshuset ska upphandlas under sommaren och en entreprenör beräknas kunna antagas efter semestrarna. För att inte tappa tid och för att hinna komma igång med bygget innan vintern behöver antagande av entreprenör beslutas på samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott. Förvaltningens förslag är att samhällsbyggnadsnämnden delegerar till samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott att anta entreprenör för ovanstående entreprenad. Göran Andersson Förvaltningschef Louise Nordström Planeringschef Beslut skickas till Diariet Jan Persson S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Samhällsbyggnadsnämnden\Tjänsteskrivelser\2017\SBN au \Delegation P-hus.docx

5 Planeringsenheten Torkel Berg, TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsbyggnadsnämnden 1(2) Diarienummer SBN 2017/ Ny detaljplan för del av Läkaren 11, Grönsiskan 5 och delar av Ludvika 6:1 Förskolor på Biskopsnäset, beslut om uppdrag Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 4 kap 2 och 5 kap 6, att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för rubricerat ärende. Sammanfattning En ny detaljplan i två delar behövs för att möjliggöra en utbyggnad av förskolor på Biskopsnäset. Beskrivning av ärendet Befolkningsökningen gör att behovet av fler förskolor har blivit akut. Socialoch utbildningsförvaltningen har framfört önskemål om en snar utbyggnad av Ludvikas förskolor. Kommunens lokalstrateger har därför föreslagit att Biskopsgårdens bottenplan byggs om till förskola och att Biskopsnäsets förskola byggs ut så att den blir ungefär dubbelt så stor. Fastigheten Läkaren 11, med Biskopsgården, ägs idag av Landstinget. Användningen enligt gällande detaljplan är A, allmänt ändamål. Det innebär att huvudman måste vara stat, landsting eller kommun. Användningen utgör alltså inget hinder för en kommunal förskola. Skälet till att det behövs en ny detaljplan är svårigheter att göra en tillräckligt stor förskolegård inom fastigheten. En del av fastigheten Ludvika 6:1 behöver tas i anspråk för det. Enligt gällande detaljplan är den ytan allmän plats park. Parkytan bedöms inte ha någon större betydelse för allmänheten, förutom att en stig går igenom området. För att säkerställa denna kommunikation föreslås en gång- och cykelväg anläggas. Där förblir det alltså allmän plats, men användningen preciseras till gång och cykel. Därmed bedöms planärendet kunna inledas/genomföras med standardförfarande. Inte heller fastigheten Grönsiskan 5 är tillräckligt stor, för utbyggnaden av Biskopsnäsets förskola och dess gård. En annan del av fastigheten Ludvika 6:1 behöver tas i anspråk där. Enligt gällande detaljplan där har Grönsiskan 5 användningen A, allmänt ändamål och området som behövs för utvidgningen är

6 Diarienummer SBN 2017/ (2) allmän plats, park eller plantering. Parken ansluter till Biskopsnäsets friluftsområde, vilket gör att allmänheten har tillgång till ett mycket stort område. Därmed bedöms inte den del som behöver tas i anspråk för förskolan ha något större betydelse för allmänheten, vilket gör att planärendet kan inledas/genomföras med standardförfarande. Om det skulle visa sig behövas, kan detaljplanen delas i två delar, en för Biskopsgården och en för Biskopsnäsets förskola. Göran Andersson Förvaltningschef Torkel Berg Planarkitekt Beslut skickas till

7 Samhällsbyggnadsförvaltningen Jan Persson, TJÄNSTESKRIVELSE (3) Försäljning av fastigheten Ludvika Malmen 8 samt del av fastigheten Ludvika Ludvika 5:76 (Hyttbacken) Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner bifogat köpekontrakt samt avtal benämnt Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering i enlighet med bilagorna 2 och Samhällsbyggnadsnämnden godkänner även bifogad överenskommelse - intention i enlighet med bilaga 7 Beskrivning av ärendet Aedis Arkitekter AB har till samhällsbyggnadsförvaltningen framfört önskemål om att få förvärva fastigheten Malmen 8 och del av Ludvika 5:76, belägna vid Hyttbacken invid Ludvika ström, se kartbilaga 1. Då området ligger inom riksintresse för kulturmiljö ser både förvaltningen och Aedis Arkitekter AB det som värdefullt att bevara miljön i området samt om möjligt stärka dess potential och samtidigt göra området mer tillgängligt för allmänheten. Med anledning av detta har därför ett förslag till köpekontrakt upprättats, se bilaga 2, samt en Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering, bilaga 3. Avtalen innebär att kommunen säljer hela fastigheten Malmen 8 för en köpeskilling om kronor samt reglerar del av Ludvika 5:76 (resterande del av hyttområdet) till Malmen 8, även detta för en ersättning om kronor, det vill säga totalt kronor. På fastigheterna finns två mindre bostadshus med kraftigt eftersatt underhåll, samt en förfallen smedja. Kommunalt vatten och avlopp är idag inte utbyggt till fastigheterna i fråga utan måste således byggas ut om området behöver anslutas till detta. Det kan konstateras att kultur- och fritidsnämnden yttrat sig den 8 augusti 2015, 49, beträffande en remiss från samhällsbyggnadsförvaltningen om Rivning av byggnader inom riksintresse för kulturmiljövård, se bilaga 4. S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Samhällsbyggnadsnämnden\Tjänsteskrivelser\2017\SBN au \Försäljning, Malmen 8 och del Ludvika 5.76 (Hyttbacken)\Hyttbacken Försäljning-Malmen 8 och del av Ludvika 5.76.docx

8 (3) I de diskussioner som förevarit kan konstateras att tre frågeställningar lyfts, se även yttrandet från kultur- och fritidsnämnden, nämligen; 1. Fortsatt ägande med rivning av byggnaderna 2. Försäljning 3. Fortsatt ägande med restaurering och uthyrning I yttrande som föreslagits från kultur- och fritidsnämnden finns ett ställningstagande där en försäljning inte rekommenderas samt att det för övrigt inte finns något direkt ställningstagande mer än att inför ett beslut ta i beaktande problematiseringen för olika alternativ. I ärendet bifogas även Länsstyrelsens yttrande med komplettering angående rivning av byggnaderna, bilaga 5. Sammanfattningsvis kan konstateras att Länsstyrelsen anser ett bevarande av industrimiljön med byggnader som angeläget och att upprustningsinsatser skulle kunna lyfta miljön och tillföra riksintresset positiva värden medan rivning å andra sidan innebär att en del av värdet oåterkalleligt går förlorat. Vidare inkom från Margareta Andersson en utredning utförd av AnnMarie Gunnarsson om Hyttbacken som även den bifogas ärendet, bilaga 6. Med beaktande av de kostnader det skulle innebära för kommunen att rusta upp byggnaderna till en nivå som medger uthyrning, samt att det nu finns en intressent som har en ambition att göra området mer tillgängligt för allmänheten, ser förvaltningen en försäljning som det bästa alternativet. I ärendet kan även tilläggas att en överenskommelse har upprättas parterna emellan innebärande att om Aedis Arkitekter AB i framtiden planerar att sälja fastigheten ska kommunen i första hand erbjudas att förvärva densamma, bilaga 7. Avslutningsvis noteras att gällande detaljplan från 1945 medger att marken får användas för hantverks- och småindustriändamål men där så prövas lämpligt må byggnad här jämväl uppföras och inredas för bostadsändamål. Göran Andersson Förvaltningschef Jan Persson Markingenjör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Översiktlig karta Köpekontrakt Ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering Yttrande från kultur- och fritidsnämnden

9 (3) Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Yttrande från Länsstyrelsen Utredning utförd av AnnMarie Gunnarsson Överenskommelse-Intention Beslut skickas till Jan Persson, markingenjör, för handläggning Louise Nordstöm, planeringschef, för kännedom Diariet

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsbyggnadsnämnden 1(2) Diarienummer SBN2017/ Antagande av bostadsförsörjningsprogrammet Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar bostadsförsörjningsprogrammet 2. Kommunfullmäktige låter den bostadspolitiska strategin, antagen 2010, ersättas av bostadsförsörjningsprogrammet. 3. Kommunfullmäktige låter bostadsförsörjningsprogrammet utgöra det beslutade bostadsprogrammet för äldre (KF ). Sammanfattning Varje kommun ska ha en bostadsförsörjningsplan. Detta framarbetade förslag kommer att följas av en utbyggnadsplan där det ska stå var, vad och när det planeras att byggas i Ludvika kommun. Bostadsförsörjningsprogrammet kan ersätta den bostadspolitiska strategin. Det kan också utgöra det sedan tidigare beslutade bostadsprogrammet för äldre. Beskrivning av ärendet Varje kommun ska ha en bostadsförsörjningsplan. KF har genom ÖP2030 givit uppdrag om det bostadsförsörjningsprogram som planeringsenheten har arbetat fram under På grund av den snäva tidsram som getts arbetet har inga arbetsgrupper arbetat fram förslaget tillsammans, utan samarbetet har skett genom samtal mellan projektledaren och av de olika förvaltningarna utsedda personer. I slutskedet av arbetet utökades tidsramen. Förslag till bostadsförsörjningsprogram Bilaga 1 Samråd skedde mellan 10 oktober och 14 november 2016 och under tiden inkom tolv yttranden som arbetats in i det föreslagna programmet. Samrådsredogörelse Bilaga 2 Under tjänstemannaremissen, inkom två politiska yttranden, dessa yttrade sig inte under samrådet. Politiska yttranden under tjänstemannaremissen Bilaga 3 Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att följas av en utbyggnadsplan som visar vad, var och när olika byggnationer kan tänkas ske. S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Samhällsbyggnadsnämnden\Tjänsteskrivelser\2017\SBN Ordförandeberedning \Bostadsförsörjningsprogram\Bostadsförsörjningsprogrammet.docx

35 Diarienummer SBN2017/ (2) Ludvika kommun bygger inte själv bostäder och äger därför inte hela frågan om bostadsförsörjning. Kommunen kan påverka bostadsbyggandet genom: - Kommunens markinnehav - Hyresrätter genom LudvikaHem - Tillfälliga bostäder med tillfälliga bygglov - Kommunens planer - Byggherrar möjliggör bostadsbyggande Detta finns med i kapitel 6 i bostadsförsörjningsprogrammet Bostadsförsörjningen påverkar kommunen genom: - Blandad bebyggelsestruktur - Planberedskap - Aktiv och inkluderande kommunal markpolitik - Samarbete - Marknadsföring Detta finns med i kapitel 7 i bostadsförsörjningsprogrammet. Programmet kommer att uppdateras minst en gång per mandatperiod och senast 2021, då ny programperiod börjar antogs en bostadspolitisk strategi. Planeringsenheten föreslår att den utgår då uppgifterna i den har blivit inaktuella. Bostadsförsörjningsprogrammet kan ersätter strategin. Under bifölls tre olika motioner som berör äldres boende och kommunfullmäktige gav i uppdrag att ta fram boendeprogram för äldre, kompletterat med en boendeplan. Att ta fram en särskild plan för en enda boendekategori är ett ogjort arbete, då alla olika boendekategorier är beroende av varandra. Därför bör detta bostadsförsörjningsprogram, som visar hur äldres boende är beroende av andra boenden, kunna vara en början på vad motionärerna eftersökte. När en utbyggnadsplan tas fram kan de olika pensionärsorganisationerna/pensionärsrådet vara med i framtagandet av den. Göra Andersson Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg Samhällsplanerare Beslut skickas till Stöd- och styrningsförvaltningen

36 T 1(22) Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, (22) Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram Uppdragsgivare: ÖP2030

37 T 2(22) Sammanfattning Ett bostadsförsörjningsprogram består till stor del av gissningar om framtiden, kvalificerade sådana, men fortfarande gissningar. När ÖP2030 gjordes hade ingen kunnat tro att i mars 2017 skulle Ludvika kommun ha invånare. Då, 2013, var det fortfarande lätta att hitta bostad i Ludvika, idag är det bostadsbrist. Det är svårt att arbeta med frågan om bostadsförsörjning, då kommunen till stor del inte äger frågan. Kommunen bygger inga bostäder, men kan genom ägardirektiv styra LudvikaHems arbete. LudvikaHem i sin tur äger inte hela Ludvikas bostadsmarknad, utan det finns flera privata intressenter som har sin egen agenda. Bostadsförsörjningsprogrammet ska säga hur Ludvika kommun övergripande ska arbeta med bostadsförsörjningen. Programmet ska senare under 2017 följas av en utbyggnadsplan, som i sin tur visar på vad, var och när det kan byggas. Uppdragsgivare: ÖP2030

38 T 3(22) Innehåll 1 Inledning Nuläge Framtid Uppdrag och syfte Bostadsförsörjningslagen Omvärldsperspektiv och styrdokument Boendeutveckling i Dalarna Dalastrategin ÖP Kommunala målvärden Befolkning, bostadsbyggande och arbetsmarknad Befolkningsutveckling Bostadsbyggande Bostadsbeståndet i Ludvika kommun Pendling och arbetsmarknad Analys av bostadsmarknaden i Ludvika kommun Befolkningsutveckling Bostadsbyggande Attraktivitet i boendemiljön Nyanlända flyktingar Äldre Personer med funktionshinder Unga vuxna Hemlöshet Bostadsmarknaden i Ludvika kommun Hur kan Ludvika kommun påverka bostadsbyggandet Kommunens markinnehav Hyresrätter genom LudvikaHem Tillfälliga bostäder med tillfälliga bygglov Kommunens planer Byggherrar möjliggör bostadsbyggande Hur uppnår Ludvika kommun en god bostadsförsörjning? Förtätning Blandad bebyggelsestruktur Planberedskap Aktiv och inkluderande kommunal markpolitik Samarbete Marknadsföring Referenser Kommunens egna antagna dokument Litteratur och rapporter Artiklar Uppdragsgivare: ÖP2030

39 T 4(22) 8.4 Internet Intervjuer, samtal och e-post Uppdragsgivare: ÖP2030

40 T 5(22) 1 Inledning Varje kommun ska besluta om riktlinjer för sin bostadsförsörjningspolitik minst en gång varje mandatperiod, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Syftet med programmet ska vara att skapa förutsättningar för att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder. 1.1 Nuläge Idag råder det bostadsbrist i Ludvika stad, även i omgivande byar och tätorter börjar det blir svårt att hitta bostad. I LudvikaHems bostadskö står det 5300 (april 2016) bostadssökande, av dem har 861 ett aktivt ärende, vilket gör att med dagens bostadsutbud tar det två år att få en bostad i Ludvika stad genom LudvikaHem. Ludvika kommun har ett starkt näringsliv, vilket kräver kompetent personal som behöver bostäder, till detta har den stora flyktingströmmen under 2015 tillkommit, vilket spätt på bostadsbristen. Bostadsbyggandet har under de senaste 30 åren varit lågt, men under de senaste åren har allt fler bostäder byggts och fler planeras. Nationellt sett är det också en bostadskris och både SABO (Sveriges Allmännytiga bostadsföretag) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) arbetar aktivt för att pressa priserna på s.k. typhus genom t.ex. gemensam upphandling. 1.2 Framtid Befolkningsprognoserna visar på en ökad befolkning i Ludvika kommun och det mål kommunen tidigare satt på invånare 2020, har nu höjts till invånare. Dessa nya invånare behöver givetvis någonstans att bo. Kommunstyrelsen har tagit beslut 1 att Ludvika kommuns mål är att bygga 500 bostäder mellan 2016 och För att det ska kunna uppfyllas behövs byggbar mark och exploatörer. Problemet är att de flesta av landets kommuner upplever en bostadsbrist just nu och alla konkurrerar om både exploatörer och byggarbetskraft. För att få en dynamisk bostadsmarknad behövs nya bostäder för att få ingång flyttkedjor. Detta gör att inte bara den som flyttar in i den nyproducerade lägenheten får en bostad, utan det kan vara så att de i sin tur lämnar ett annat boende som någon annan flyttar in i. 1 KS , 249 Uppdragsgivare: ÖP2030

41 T 6(22) 2 Uppdrag och syfte Senast Ludvika kommun antog riktlinjer var i och med ÖP2030 2, som antogs i september I ÖP2030 finns också uppdrag att göra ett bostadsprogram. Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att: Tillgodose lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Redogöra för framtida riktlinjer och åtgärder Vara ett vägledande och strategiskt underlag för bostadsplanering 2.1 Bostadsförsörjningslagen Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft (Ändringar har sedan skett ). 1 Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjning i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866) 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande uppgifter: 1. Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 2. Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. 3. Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifter ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866) 2 Ludvika kommuns översiktsplan Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

42 T 7(22) 3 Omvärldsperspektiv och styrdokument 3.1 Boendeutveckling i Dalarna Varje år gör Boverket en bostadsmarknadsenkät, där kommunerna får svara på frågor om läget på bostadsmarknaden. Länsstyrelsen sammanställer svaren för Dalarna till en årliga rapport Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län Läget på bostadsmarknaden har ändrats drastiskt i och med den stora flyktingströmmen som kom Helt plötsligt stod kommuner som haft ett överskott med bostäder under lång tid med en bostadsbrist, detta gäller i hela Sverige. Under flera år har det rått en partiell bostadsbrist, dvs. små lägenheter har det varit brist på under en längre tid. Idag råder det allmän bostadsbrist i de flesta av Dalarnas kommuner. Precis som arbetsmarknaden delar Ludvika boendemarknaden med flera andra kommuner, främst Smedjebacken, Borlänge, Falun och Ljusnarsberg. Det har under längre tid rått brist på små lägenheter i området, men idag är det brist på alla storlekar och ägandeformer. 3.2 Dalastrategin RegionDalarna ansvarar för Dalastrategin. Den senaste Dalastrategin Dalarna 2020 antogs 2014, vilket var precis i början av den nya trenden med bostadsbrist. Strategin visar på tillväxten i Dalarna, men för att inte dämpa tillväxten måste bl.a. bostadsbyggandet öka. Efterfrågan på attraktiva bostäder och boendemiljöer förväntas öka. Kraven på detta förändras och påverkas av vilka behov och förutsättningar befolkningen har under olika skeenden av livet. Därför är en stor variation av boendeformer och miljöer betydelsefull för att skapa ett hållbart boende. Dalastrategin sid. 24 Dalatrategin menar också att kommunerna genom samverkan skulle kunna förstärka sina kompetenser och att alternativa former för projektering, byggande och förvaltning bör prövas. 3.3 ÖP2030 Ludvika kommun har en relativt ny översiktsplan i ÖP2030 som antogs i september ÖP2030 har hittills fungerat som kommunens bostadsförsörjningsprogram. Trots den korta tiden har befolkningsutvecklingen gått snabbare än vad som kunde tro 2013, då prognoserna var balans på bostadsmarknaden. Idag är den underskott på bostadsmarknaden och den ökar med tiden. I ÖP2030 har kommunen prioriterat var och vad som i första hand ska byggas. Högsta prioritet för bebyggelseutveckling finns i Ludvika tätort samt de stora stråken kring Väsman och mot Borlänge/Falun, detta möjliggör användandet av befintlig infrastruktur och ökat hållbart resande. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

43 T 8(22) För att möta näringslivets arbetskraftsbehov och nå befolkningsmålet med invånare till 2020, är det viktigt att erbjuda bostäder i attraktiva lägen. Kommunen har valt att främst satsa på både sjönära samt centrala bostäder i Ludvika. Utpekade områden för bostäder finns i tätorter efter de stora stråken. Dessutom pekas ett antal LIS-områden (Landsbygdsutveckling I Strandnära läge) ut som ska stärka underlaget för service i de orter som ligger efter stråken. ÖP2030 sid. 24 Kommunens viljeinriktning ÖP2030 sid. 25 Kommunen ska kunna erbjuda ett varierat utbud av boende, som tilltalar olika kategorier av människor, detta är viktigt vid rekrytering av arbetskraft. Boendemiljöerna ska kännetecknas av trygghet och god utemiljö med möjligheter till aktiviteter, både för stora och små. Kommunen ska arbeta för förtätning vilket möjliggör att man kan använda befintlig infrastruktur och kollektivtrafik. Kommunen ska arbeta för att få fram nya bostäder i centrala Ludvika och fler sjönära bostäder. ÖP2030 sid Kommunala målvärden Kommunen har antagit 3 olika övergripande mål och visioner. Senare har olika målvärden antagits 4 för hur målen ska uppnås. Ett av mätvärdena är att mellan ska 500 bostäder byggas. 3 KF KS Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

44 T 9(22) 4 Befolkning, bostadsbyggande och arbetsmarknad 4.1 Befolkningsutveckling Ludvika kommun har varit beroende av sina gruvor och när de stängde minskade också befolkningen var bottenåret då befolkningen var invånare. Men sedan dess har befolkningen ökat till dagens ( ) invånare och prognoserna visar på fortsatt ökning. Ludvika kommun har idag ett starkt näringsliv som är i ständigt behov av en större arbetskraft. Prognosen 5 visar på invånare 2020 och invånare 2030, detta är betydligt fler än det mål som sattes vid ÖP2030s antagande. De närmsta åren får Ludvika kommun en stark befolkningsutveckling som sedan planar ut till mer normala värden, detta pga. den stora flyktingströmmen som kom Befolkningsprognos år år år år år år Befolkningsprognos gjord maj 2016 av SCB. Ludvika kommun har en befolkningstillväxt som de närmsta åren förstärks av den flyktingström som kom under åren Bostadsbyggande Byggandet har varit lågt i kommunen sedan 1980-talet, främst har enstaka småhus byggts. Under 1990-talet revs ett antal flerfamiljshus både i Ludvika och i Grängesberg. Från 2010-talet har det börjat byggas mer både villor, bl.a. har Laggarudden utanför Ludvika bebyggts, men också flerfamiljshus i Ludvika stad. 5 SCB har gjort befolkningsprognos åt Ludvika Kommun maj Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

45 T 10(22) 250 Nybyggnation flerbostadshus småhus SCBs bostadsstatistik Från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet byggdes det mycket lite, tvärtom revs det en del flerfamiljshus. Från 2010-talet har det byggts allt mer. 4.3 Bostadsbeståndet i Ludvika kommun Hushållsstorlek 0 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer SCBs bostadsstatistik De små hushållen dominerar bostadsmarknaden. I Ludvika kommun är det idag tämligen jämt i fördelningen av bostäder i småhus (52 %) och flerfamiljshus (48 %) fanns det 6754 småhus 6, 6117 lägenheter i flerbostadshus 7 och 793 lägenheter i specialbostäder 8. Lägenheterna i flerbostadshusen ägdes av LudvikaHem (2797), bostadsrättsföreningar (2444) och privata ägare (881). De allra flesta småhus ägs privat, några är bostadsrätter. 6 Friliggande en- och tvåfamiljshus, samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus) 7 Bostadsbyggnader innehållande minst tre lägenheter 8 Bostäder för äldre och funktionshindrade, studentbostäder och andra specialbostäder. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

46 T 11(22) Ägarform för lägenheter 14% 46% 40% flerbostadshus allmännyttiga bostadsföretag flerbostadshus bostadsrättsföreningar flerbostadshus privataägda SCBs bostadsstatistik LudvikaHem äger nästan hälften av lägenhetsbeståndet i Ludvika kommun. Under 2000-talet har det sålts knappa 200 permanentbostäder 9 per år, men sedan 2014 har antalet försäljningar ökat till 230. Detta till ett medelvärde av köpeskillingen på tkr Köpeskillingen har mer än fördubblats mellan , vilket visar på ökad efterfrågan på bostadsmarknaden. 4.4 Pendling och arbetsmarknad De kommuner som finns inom en timmes resväg med bil och tåg delar Ludvika kommun både bostads- och arbetsmarknad med, främst är det till och från Smedjebacken, Ljusnarsberg och Borlänge, men även Falun och Fagersta, som pendlingen sker hade Ludvika kommun en större inpendling än utpendling personer pendlade in till Ludvika kommun och 1855 pendlade ut till andra kommuner. 9 Lägenheter och småhus Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

47 T 12(22) 5 Analys av bostadsmarknaden i Ludvika kommun 5.1 Befolkningsutveckling En ny befolkningsprognos (maj 2016) visar att befolkningen kommer att öka betydligt mer än vad kommunen tidigare har prognostiserat. Detta har gjort att kommunfullmäktige valt att höja befolkningsmålet 2020 från till invånare. Ludvika kommun har ett starkt näringsliv som är i ständigt behov av större arbetskraft. Den stora invandringen under plussar på siffran de närmsta åren. Till 2020 visar prognosen på en befolkning på drygt invånare och 2030 på drygt invånare. Befolkningsökningen kommer att kräva samordning mellan bl.a. bostadsbyggande, skola, vård, infrastruktur och kollektivtrafik. Men en prognos är just bara det, en prognos. En fortsatt befolkningsökning förutsätter ett fortsatt starkt näringsliv. Ludvika kommun ligger högt upp på listan över sårbara kommuner pga. att näringslivet är starkt beroende av några få företag. Kommer de flyktingar som nu bosatt sig i kommunen att stanna kvar? Mycket beror på om de får jobb här och lämpliga bostäder. 5.2 Bostadsbyggande Från att det har byggts mycket lite i Ludvika kommun finns nu ett större intresse av att bygga och det byggs också, främst i Ludvika stad, men inte så mycket att det är balans på bostadsmarknaden. Antal bostäder Bostadsbehov Ackumulerat behov Ackumulerat bostadsbehovet baserat på SCBs befolkningsprognos 2016 och den boendetäthet som var Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

48 T 13(22) Enligt den prognos Tyréns 10 gjort ska Ludvika kommun öka med ca 1200 hushåll fram till 2030, dvs nya bostäder kommer att behövas. Främst förväntas större hushåll (fyra personer eller fler) (+ 12 %) och ensamhushåll (+ 9 %) att öka. Till viss del blir detta en sanning med modifikation, då de bostäder som tidigare varit vakanta nu har hyresgäster. Men detta räcker inte för att avhjälpa den bostadsbrist som är idag och som förväntas de närmsta åren. Ludvika kommun ligger idag efter i bostadsbyggandet, därav bostadsbrist. Idag finns det områden med färdiga detaljplaner. Detta är bra då det tar tid att ta fram nya bostadsområden, från detaljplanering till inflyttning. Men det behöver ju inte endast vara nya bostadsområden som tillför nya bostäder till kommunen. Alla fastighetsägare har inte utnyttjat sin byggrätt till fullo. Ibland kan det vara tillåtet att bygga gårdshus eller fler våningar på redan existerande hus. Småhus och villor kan byggas om eller till, till lägenheter. Fritidshus kan göras om till permanenta boenden. Tillfälliga bostäder kan bereda väg för permanenta bostäder. Kollektivboenden i olika former som kan komma tillstånd genom olika initiativ. Även dessa och liknande möjligheter måste ses över. 5.3 Attraktivitet i boendemiljön Vad som är attraktivt är mycket subjektivt, men de flesta uppskattar ett boende med närhet till samhällsservice, så som skola/förskola, kollektivtrafik, grönområden och inte allt för långt till en livsmedelsbutik. Därför finns det med redan i ÖP2030 om att förtäta Ludvika stad och kommunens tätorter, sjönära, centralt, samt att bygga i stråken runt Väsman där det finns infrastruktur och etablerade servicefunktioner. I Ludvika kommun är det nära till både sjöar och tätortsnära skog, vilka utgör välanvända rekreationsområden. Då attraktiviteten är så subjektiv, behövs det byggas flera olika kategorier och storlekar på boendet och dessutom i olika boendemiljöer. 5.4 Nyanlända flyktingar Ludvika kommun har 2016 haft en kommunplacerad 11 flykting. Siffran för 2017 är tre stycken. Det låter som mycket låga siffror, men därtill har 340 flyktingar med uppehållstillstånd valt att bosätta sig i Ludvika under Enligt Länsstyrelsens prognos ang. egenbosatta 2017 beräknas det komma 421 personer till Ludvika kommun. Den stora flyktingströmmen till Sverige har nu avtagit, men enligt Migrationsverket ska ca personer anvisas bostäder som kommunerna ska ta fram under De flyktingar som hittills kommit till Ludvika kommun har i största utsträckning bosatt sig i Ludvikas stadsdelar Marnäs och Ludvikagård, eftersom det är där det har funnits lediga lägenheter, men från 2016 bosätter de sig även i 10 Utredningar för bostadsförsörjningsprogram, Ludvika kommun 11 När den asylsökande har fått uppehållstillstånd kan den bli kommunplacerad. Kommunen är då skyldig att förse personen med ett boende. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

49 T 14(22) Grängesberg, Fredriksberg, Nyhammar m.fl. då det är där det har funnits lediga lägenheter. Idag råder det bostadsbrist och många väljer att flytta in hos släkt och vänner för att få en permanent adress. Detta har lett till att det i vissa lägenheter är mycket trångbott. 5.5 Äldre I Ludvika kommun förväntas andelen pensionärer ligga stadigt runt 24 % av befolkningen, detta ger en ökning med 181 personer till 2020 och ytterligare 347 till Även åldersspannet + 80 år kommer att ligga stilla på dagens 6,8 % fram till 2024 då det börjar öka fram till 2030 då siffran är 8,5 % Prognos 65 år och äldre SCBs befolkningsprognos maj Behovet av bostadsanpassning 12, samt olika former av senior 13 - och trygghetsboenden 14 kommer därmed att öka. Idag vill allt fler äldre bo kvar hemma eller flytta till ett seniorboende eller trygghetsboende, vilket gör att behovet av särskilt boende 15 kan minska om de andra alternativen fanns att tillgå. Idag finns det seniorboenden på följande platser; Freja i Ludvika centrum (23 lgh), Lingongården i Ludvika (116 lgh), Solgärdet i Sunnansjö (5 lgh) och Säfsgården i Fredriksberg (7 lgh), dessutom finns det nio särskilda boenden för äldre i kommunen. Något trygghetsboende finns inte i Ludvika kommun idag. 12 Den som har en funktionsnedsättning kan få sin permanenta bostad anpassad så att den blir en ändamålsenlig bostad för den funktionsnedsatte. 13 Seniorboende: ett boende för en viss ålderskategori ofta + 55 eller + 65 år. Ofta finns också hiss i huset och bostaden kan på olika sätt vara förberedd för bostadsanpassning. 14 Trygghetsboende: liknar seniorboende men här ska det även finnas gemensamma samlingslokaler och personal under viss tid på dygnet. 15 Särskilt boende för äldre är benämningen på de boenden som Ludvika kommun har ansvar för (äldreboende, demensboende eller korttidsboende) och är för personer som har omfattande vårdbehov som inte kan tillgodoses av hemtjänsten. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

50 T 15(22) I den åtgärdsplan (ekonomi i balans) som kommunfullmäktige beslutande om i augusti 2015, finns beslut om att ett särskilt boende ska läggas ner, dock är det idag inte beslutat om vilket boende. Några av de särskilda boendena som finns idag skulle med enkla medel kunna göras om till senior- eller trygghetsboenden. Om fler senior- och trygghetsboenden fanns i kommunen skulle också fler flyttkedjor kunna komma till stånd, då andra boenden, ofta större än den lägenhet den äldre flyttar till, skulle bli lediga. 5.6 Personer med funktionshinder För personer med stora och varaktiga funktionshinder är det kommunen som har grundläggande ansvar för att de har en bostad anpassad till deras behov. Funktionshindren kan vara både fysiska och psykiska. För personer med funktionshinder som är så stora att de beviljas boende enligt LSS finns 6 gruppbostäder 16 med totalt 32 platser, samt ett serviceboende med 16 lägenheter 17 och en gruppbostad för barn och unga (5 platser). För personer med psykiska funktionshinder finns fyra särskilda boenden med totalt 34 platser. För alla personer med funktionshinder behövs tillgängliga bostäder. Det kan bland annat betyda att bostaden ska vara i markplan, redan en halvtrappa upp kan försvåra tillgängligheten betydligt. Likaså då en hiss sätts in senare och gör att den trappa som blir kvar blir mycket smal. Bostaden får gärna ha en öppen planlösning så att ev. rullstol, rollator eller permobil får plats när personen rör sig. Utanför bör det inte vara allt för kuperat eller inte alls kuperat för att inte försvåra förflyttning ute. I och med befolkningsökningen, ökar även personer med funktionshinder. Dessutom finns det flera unga vuxna som fortfarande bor hemma och vill 16 Bostad med särskild service som är avsedd för ett begränsat antal personer som har omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. 17 Ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast personal. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

51 T 16(22) flytta, samtidigt som det inte är många som flyttar från boendena som finns idag. Det kommer därför behövas minst ett särskilt boende för funktionshindrade innan Unga vuxna För unga vuxna 18 har det varit bostadsbrist under en längre tid. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många små och billiga lägenheter för ett förstagångsboende. Idag är det stora årskullar av unga vuxna, detta tillsammans med den allmänna bostadsbristen och ofta begränsade ekonomiska resurser för den enskilde, gör att det är svårt för många unga att hitta bostad. Några städer har nu börjat bygga tillfälliga bostäder för att börja täcka behoven. I Ludvika Kommun finns uppdrag om att utreda frågan 19. Ludvika är ingen studentstad, men genom Samarkand finns det flera högskolestudenter och även gymnasieelever som är i behov av bostad. Idag finns det studentboende i Brunnsvik utanför Ludvika. 5.8 Hemlöshet 2016 kände individ- och familjeomsorgen (IFO) till ca 35 helt hemlösa i Ludvika kommun. Hur många som flyttar runt hos vänner, flyttar runt på andrahandskontrakt och liknande finns inte registrerat, då individen själv måste ta kontakt med IFO för att få hjälp. För att förhindra hemlöshet har kommunen s.k. sociala kontrakt, där kommunen hyr lägenheter som kommunen i sin tur hyr ut till hemlösa eller de som riskerar att bli hemlösa (dessa står i den vanliga kön hos LudvikaHem). Idag kan sociala kontrakt endast tecknas av IFO, men även andra förvaltningar skulle ha nytta av att kunna göra det t.ex. vård- och omsorgsförvaltningen (VoO) och kultur- och fritidsförvaltningen (KoF) när det gäller nyanlända. För att få teckna kontrakt med LudvikaHem krävs idag att hyresgästen inte har någon skuld registrerad hos Kronofogden, detta utesluter flera från att kunna teckna kontrakt. Därför ser nu LudvikaHem över sin uthyrningspolicy. Då beaktas aspekter som skuld, referenser, betalningsförmåga, fast inkomst mm. För en individ som inte har en bostad kan problemen växa sig större med exempelvis uteslutning från samhället och missbruk, detta i sin tur blir en ökad kostnad för samhället. 5.9 Bostadsmarknaden i Ludvika kommun I Ludvika kommun behövs fler bostäder generellt, men bostadsbristen är störst i Ludvika stad. Det som efterfrågas i första hand är hyresrätter, något som exploatörer inte prioriterar idag, då direktavkastningen är för låg och fastighetspriserna fortfarande är för låga. Större rörelse på bostadsmarknaden år 19 KS2016/366 Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

52 T 17(22) behövs också, vilket skulle kunna ge fler en bostad. Flyttkedjor uppkommer främst vid nyproduktion, då fler bostäder kommer in på bostadsmarknaden. I Sverige bor befolkningen ofta på stora ytor, jämfört med andra europeiska länder, skulle fler kunna dela bostad? I Ludvika kommun består bostadsbeståndet av 52 % småhus. Flera hus anses för stora för husägaren, men det kan vara billigare att bo kvar än att flytta till mindre. Om de då kunde göra om huset till fler lägenheter, skulle fler kunna få bostad. För vissa grupper, som ofta saknar ett socialt nätverk, kan det vara svårare än för andra att komma in på bostadsmarknaden, de har beskrivits i tidigare avsnitt (nyanlända flyktingar, funktionshindrade, unga och hemlösa). Först och främst måste det finnas lämpliga bostäder för dessa grupper. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

53 T 18(22) 6 Hur kan Ludvika kommun påverka bostadsbyggandet 6.1 Kommunens markinnehav Kommunen äger mark av olika slag och i olika syften. Ett syfte kan vara för bostadsbyggande som sedan kan säljas till intresserad exploatör. Det är därför viktigt att äga strategisk mark, så kommunen kan ställa krav på vad marken ska användas till. I Ludvika kommun finns en kommunal tomtkö, där intresserade tomtköpare matchas med kommunal tomtmark. Kommunen måste kunna erbjuda ett varierat utbud av tomter, därför måste planläggning av olika områden ske, för att kunna skapa dessa tomter. 6.2 Hyresrätter genom LudvikaHem Ludvikas allmännyttiga bostadsföretag, LudvikaHem, ägs av Ludvika kommun. Allmännyttans främsta uppgift är att främja bostadsförsörjningen. Genom ägardirektiv kan kommunen ge bolaget uppdrag och ställa krav utifrån vad lagstiftningen medger. 6.3 Tillfälliga bostäder med tillfälliga bygglov Icke detaljplanerad mark kan användas till tillfälliga bostäder i år. De tillfälliga bostäderna kan ge ett första steg in på bostadsmarknaden. 6.4 Kommunens planer Kommunen har planmonopol, dvs. kan bestämma vilka områden som ska planläggas och för vad de ska planläggas. Det måste planläggas för bostäder i attraktiva lägen, men det behövs alltid en exploatör för att förverkliga planen. För att undvika att behöva göra om detaljplaner bör de enligt Boverket vara generella och flexibla. Detaljplaneprocessen är dock tidskrävande och planer måste prioriteras för att rätt plan ska bli klar i rätt tid. Det är också kommunen som bestämmer vilka bestämmelser som ska vara med i detaljplanen, många äldre detaljplaner är detaljstyrda och förhindrar t.ex. ett utökat boende genom att inte tillåta boende i komplement byggnader etc. 6.5 Byggherrar möjliggör bostadsbyggande Det måste finnas någon som är villig att bygga, det spelar ingen roll vad kommunen gör annars. Idag konkurrerar Ludvika kommun med i stort sett hela Sverige om att locka hit byggherrar som vill bygga, det råder ju bostadsbrist nästan över allt. Då efterfrågan på bostäder stiger, stiger också priserna och incitamentet att bygga blir också större. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

54 T 19(22) 7 Hur uppnår Ludvika kommun en god bostadsförsörjning? 7.1 Förtätning Redan i ÖP2030 sägs det att tätorterna ska växa främst genom förtätning, för att på så sätt kunna dra nytta av den redan befintliga servicen och infrastrukturen. Vidare ska utbyggnads ske i kollektivtrafikstråken runt Väsman och mot Borlänge. 7.2 Blandad bebyggelsestruktur Vad som är en attraktiv bostad är mycket subjektivt, det beror på vem som frågar och vem som svarar. I olika livsfaser prioriteras boendet olika. Därför behövs det många olika alternativ till bostäder, både vad gäller läge, pris, storlek och upplåtelseform. Mångfalden av bostäder verkar också för ett integrerande samhälle, människor i olika livsfaser kan t.ex. bo i samma område. 7.3 Planberedskap Kommunen utvecklar nu en utbyggnadsplan för Ludvika kommun. Genom att kommunens alla förvaltningar är med och visar på de behov förvaltningarna, men också deras kunder har vad gäller bostäder, kan en planering göras över vad, var och när utbyggnaden av kommunen kan ske. Planberedskapen ökar, då kommunen kan applicera ett mer strategiskt tänk över prioriteringen av planerna. 7.4 Aktiv och inkluderande kommunal markpolitik Markinköp och försäljning ska göras enligt de strategiska planerna som kommunen har. ÖP2030 ska vara vägledande, bostadsförsörjningsprogrammet styrande och utbyggnadsplanen verkställande. För att kunna göra detta måste marknaden kontrolleras regelbundet. Kommunen ska ha riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal, detta för att få en så enkel och rättvis handläggning som möjligt av försäljning av kommunal mark. 7.5 Samarbete Ludvika kommun har påbörjar ett samarbete med FalunBorlängeregionens kommuner. Där hjälper kommunerna varandra med att hitta exploatörer eller t.o.m. delar på olika projekt. Detta gör att kommunerna tillsammans kan erbjuda större projekt, vilket kan locka större exploatörer till Ludvika kommun. Inom och mellan de kommunala förvaltningarna och dess bolag ska ett samarbete ske vad gäller samordning av utbyggnadsbehov som förvaltningarna har och de konsekvenser det kommer att få. 7.6 Marknadsföring Ludvika kommun ska ha marknadsföringsmaterial för att visa vad Ludvika kommun har att erbjuda, detta för att kunna kommunicera med potentiella exploatörer. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

55 T 20(22) Ludvika kommun deltar även i mässor och liknande för att komma i kontakt med exploatörer. Kommunen ska arbeta aktivt för att söka upp och knyta exploatörer till Ludvika. Ludvika kommun ska vara aktiv på sociala medier och i andra medier som kan komma att bli aktuella. Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

56 T 21(22) 8 Referenser 8.1 Kommunens egna antagna dokument ÖP2030 antagen KF Bostadspolitisk strategi antagen KF Näringslivsprogram för Ludvika kommun antaget KF Litteratur och rapporter Länsstyrelsen i Dalarnas län (2014). Bostad sökes! om hemlöshet och förebyggande arbete i Dalarna. Länsstyrelsen i Dalarnas län (2015). Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län Falun Länsstyrelsen Skåne (2015). Hemlöshet en fråga om bostäder. Slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag Regeringskansliet (2014). Attraktionskraft för tillväxt och utveckling. Stockholm, Blomquist. N Region Dalarna. (2014). Dalastrategin Dalarna Falun Sveriges kommuner och landsting (2014). Ökat bostadsbyggande delat ansvar. Slutrapport. Stockholm Sveriges kommuner och landsting (2016). Så vässar vi bristen på bostäder. Stockholm Tyréns (2016). Analys inför bostadsförsörjning. Tyréns (2017). Utredningar för bostadsförsörjningsprogram, Ludvika kommun. WSP (2012), Scenariostudie av gruvbolagsetableringar i Ludvika. 8.3 Artiklar 500k så kan Sveriges småhusägare bli gröna samhällsbyggare. PLAN, Här är bostadskrisens lösning, Kaplan. Dagens samhälle # Sid. 2-3 Kommunal kamp om tillfälliga bostäder. Dagens samhälle # Sid. 7 Sverige är världsbäst på bostadsbrist. PLAN, Internet Sveriges riksdag, författningssamlingen, Boverket, Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

57 T 22(22) 8.5 Intervjuer, samtal och e-post Karin Wigert ABB, vice president Human Resources Anki Olsson, Ludvika kommun, Chef för stöd- och försörjningsenheten, Social- och utbildningsförvaltningen Cathrine Flodström Backlund, Ludvika kommun, Verksamhetsutvecklare, Vård- och omsorgsförvaltningen Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram

58 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, STATUSRAPPORT Version 1(9) Projektnr Projektnamn Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet Syfte Redovisar status och uppföljning av projektarbetet under den senaste perioden och planeringen för kommande period. För leveranser redovisas övertagande av ansvar. Uppdragsgivare Kommunfullmäktige genom ÖP2030 Projektledare Anna Lindberg Samrådsredogörelse för bostadsförsörjningsprogrammet Ludvika kommun Hemsida E-post Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

59 Version Projektnr 2(9) 1 Yttranden från samrådet ( ) 1. Från High Voltage Valley (projektet för Solel i Ludvika) Attraktivitet i boendemiljön Här nämns inget om själva boendets attraktivitet. För boende i framtiden ska vara attraktivt måste hänsyn tas till byggandet utifrån bla energisynpunkt. Nytt byggande bör innehålla satsningar på fossilfria alternativ som solvärme och solenergi. Satsningar som Ludvika kommun redan har börjat med i projektet Solel i Ludvika. Det är också viktigt att ha med aspekten energieffektivisering vid bostadsbyggande. Ludvika kommun är redan nu ledande i Sverige bla med satsningen på energieffektivisering av byggnader utifrån pilotmodellen EPC. Denna eller liknande modeller borde finnas med i beskrivningen på framtida byggande. Ur attraktivitetssynpunkt är det positivt att tänka hållbarhet och miljö. 6.4 Hur ska Ludvika göra för att sticka ut? Varför ska byggherrar välja att bygga i Ludvika? Här bör det finnas med att byggandet i Ludvika Kommun kommer att ha en hållbar inriktning. Byggandet ska vara innovativt med tex solel, lågenergibyggen mm allt för att bli en attraktiv ort att bygga på och för att kunna konkurrera med andra orter Planeringsenhetens svar I ÖP2030 finns kommunens viljeinriktning att: - Användningen av fossila bränslen ska minska - Energieffektivisering och användning av förnybar energi ska uppmuntras - Energieffektiva och miljöanpassade energi och transportsystem ska eftersträvas - Nyttjandet av solenergi ska öka. Förslagen skrivs in i bostadsförsörjningsprogrammet. 2. Från Gagnefs kommun Gagnefs kommun har inget att erinra mot Ludvikas bostadsförsörjningsprogram Från SPF Grangärdebygden Behovet kommer att öka av olika boendeformer för äldre enligt Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram. Idag finns seniorboenden och särskilda boenden i Ludvika Kommun. I framtiden med en ökad äldre befolkning och indragna platser på särskilda boenden kommer behovet av trygghetsboenden och tillgänglighetsanpassning av befintliga bostäder att vara av stor betydelse för de äldre. Vi i SPF anser att det är viktigt med trygghetsboende och tillgänglighetsanpassning av befintliga bostäder. Det finns ett ömsesidig nytta i detta: samhällets kostnader för vård och omsorg minskar när vi seniorer för möjlighet att bo i ett ändamålsenligt hem där vi trivs och mår bra. Vi blir allt fler äldre i Sverige, 65-plussarna är den åldersgrupp som växer mest. Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

60 Version Projektnr 3(9) Boendet är ofta avgörande för livskvaliteten på äldre dagar. För oss seniorer kan en tillgänglig bostad förbättra både den fysiska och psykiska hälsan samt minska behovet av omsorg och risken för ensamhet och fallskador. Omvänt kan ett otillgängligt boende innebära isolering, risk för allvarliga skador, samt skapa ett mer omfattande vård- och omsorgsbehov. Ett otillgängligt boende bidrar i högre grad till försämrad livskvalitet för individen, samtidigt som det genererar kostnader för samhället. På ett trygghetsboende ska det finnas personal, värd eller värdinna, som på olika sätt kan stödja de boende under vissa tider. De enskilda bostäderna bör ha hög tillgänglighet, och det ska finnas utrymmen i huset för gemensamma måltider och aktiviteter. Trygghetsboende och tillgänglighetsanpassning av bostäder kan ge kommunen många miljoner i besparingar på grund av särskilt boende minskar enligt en statlig utredning SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i. Ytterligare en aspekt kring trygghetsboende är att seniorerna som flyttar dit i hög grad lämnar radhus och villor, som barnfamiljer därefter kan flytta in i. Det bidra till att sätta fart på omflyttningen i bostadsbeståndet. Dessutom, när villor kommer ut på bostadsmarknaden i ett redan befintligt bostadsområde med skola och busslinjer, behöver kommunen inte planera för nya bostadsområden. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vi alla är individer med olika preferenser, det måste därför finnas olika alternativ på bostäder för seniorer. Tidigare har också funnits statligt investeringsstöd för att främja tillkomsten av trygghetsboende. Tyvärr har det inte använts fullt ut i landet. Nytt statligt stöd kommer att genomföras under 2016 för äldrebostäder. Planeringsenhetens svar Avsnittet om äldre skrivs om och olika boenden tas med. 4. Från Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har inget att erinra. 5. Från Social- och utbildningsförvaltningen Programmets syfte Syftet med programmet är bl a att redogöra för framtida riktlinjer och åtgärder. Social- och utbildningsförvaltningen undrar om det liggande förslaget kommer att kompletteras med just tydligt formulerade riktlinjer och åtgärder. Samordning mellan bostadsförsörjning samt förskole- och skolstruktur I bostadsförsörjningsprogrammet omnämns skola och förskola under rubriken 5.3 Attraktivitet i boendemiljön. Närheten till skola och förskola är viktigt för många familjer då de väljer bostad. Därför anser vi att det tydligt bör framgå att samverkan med Social- och utbildningsförvaltningen är en förutsättning för att få till en adekvat struktur för förskola och skola. Förslagsvis skulle samverkan mellan Social- och utbildningsförvaltningen kunna nämnas under rubriken 7 Hur uppnår Ludvika kommun en god bostadsförsörjning?. Begreppet soffsurfning Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

61 Version Projektnr 4(9) I bostadsförsörjningsprogrammet används begreppet soffsurfning som synonymt med hemlöshet vilket kan vara vilseledande. Soffsurfning används i vardagligt tal för att semestra till mycket låga (eller obefintliga) kostnader. När Socialstyrelsen kartlägger hemlösheten använder de en bred definition, som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna nedan omfattar sålunda personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Med grund i detta rekommenderar vi en annan benämning än soffsurfning för den grupp medborgare som avses. De fyra olika situationerna återges nedan Planeringsenhetens svar Riktlinjer och åtgärder förtydligas, dock är detta ett övergripande dokument som inte ska vara allt för detaljerat. Samverkan mellan kommunens olika förvaltningar skrivs in i texten. Avsnittet om hemlösa förtydligas. 6. Från Stöd- och styrningsförvaltningen Sammanfattning De områden som behandlas i förslaget är samtliga relevanta för ett framgångsrikt bostadsförsörjningsprogram. För att lyckas med de föresatser kommunen presenterar är det av vikt att i bostadsförsörjningsprogrammet konkretisera de faktiska åtgärderna. Vi uppfattar att förslaget i nuläget presenteras på en mer övergripande nivå. En mer djupgående analys gällande de punkter som angetts ovan samt en mer konkret och detaljerad åtgärdsplan för hur kommunen kan påverka bostadsbyggandet (avsnitt 6) samt uppnå en god bostadsförsörjning (avsnitt 7) är av stor vikt att ha med. Som nämnt kan det även vara en god idé att koppla samman programmet till kommunens delårsrapport som innefattar detaljerade uppgifter om kommunens mål för kad befolkning och ökat bostadsbyggande. Förvaltningens synpunkter 4.1 Befolkningsprognos Ludvika kommuns befolkningsutveckling har de senaste åren förändrats med anledning av den stora flyktingströmmen under 2014 och Även om denna i nuläget avtagit kraftigt är det en självklarhet att efterfrågan på permanenta bostäder påverkas i takt med att flyktingar med uppehållstillstånd i framtiden väljer att bosätta sig i Ludvika kommun. Detta är något att ta i beaktande då man sammanställer kommunens bostadsförsörjningsprogram och således anpassa programmet till rådande integrationspolitik och tillväxt. Majoriteten av invånarna som är i behov av bostad kommer att höra till ovan nämnda kategori och med detta troligen inte ha stora ekonomiska förutsättningar vid införskaffande av bostad. Slutledningsvis kommer således efterfrågan på mindre eller andra bostäder till lägre priser öka. Självklart måste kommunen sträva efter att tillgodose samtliga behov som kommunens invånare har. För att kunna göra detta måste en grundlig Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

62 Version Projektnr 5(9) befolkningsprognos göras där man undersöker vilka som kommer att behöva bostäder och med detta se vilka slags bostäder som behöver byggas. Yttermera behöver man koppla ihop bostadsfrågan med kommunens tillväxt (se delårsrapporten s. 18 bristen på bostäder är ett stort hinder för tillväxt och utveckling..). I avsnitt 4.1 nämns också näringslivets koppling till befolkningsprognosen. Ytterligare en aspekt inom detta område är att undersöka hur behovet av arbetskraft kan tänkas förändras och följaktligen påverka bostadsfrågan. 5.9 Bostadsmarknaden i Ludvika kommun I detta avsnitt betonas att särskilda insatser måste göras för att hjälpa nyanlända flyktingar, äldre, funktionshindrade, unga och hemlösa att komma in på bostadsmarknaden. Kommunstyrelsens stab ser gärna några idéer och tankar om vilka insatser man kan tänka sig för att hjälpa de berörda grupperna. I samma stycke uppges att hyresrätter ej prioriteras av exploatörer då det inte anses vara tillräckligt lönsamt. Vi undrar vad detta grundas på då vi ej har hört talas om detta tidigare. Om exploatörerna dock anser detta är en god idé att fundera och redogöra för hur man avser att ändra denna uppfattning. 6.4 Byggherrar möjliggör bostadsbyggande Vi kan inte ställa oss bakom att det är svårt att hitta byggherrar som vill bygga, då detta inte stämmer överens med den bild som vi upplever. Denna punkt bör således revideras eller på annat sätt bestyrkas i det fall den ska stå kvar i programmet. Programmet bör även presentera idéer om hur Ludvika kommun ska attrahera byggherrar. 7.2 Planberedskap Under punkt 7.2 nämns att kommunen gör en utredning för att ta reda på vad och hur Ludvikaborna vill bo. Vi vill gärna ta del av denna utredning eller få ytterligare information om resultat. Ett förslag är att även tillhandahålla en bostadsenkät till arbetsgivare samt asylmottagning för att ytterligare undersöka bostadsbehovet hos eventuella framtida kommuninvånare. I övrigt vill vi poängtera vikten av att kommunen ligger steget före marknaden för att på så vis främja e detaljplanering som främjar en attraktiv bostadsmarknad. För att korta byggtider måste detaljplaner finnas färdiga i större utsträckning om marknaden efterfrågar dem. Ludvika kommun bör med fördel även vara aktiv i FalunBorlänge-regionen när det gäller att attrahera byggentreprenörer och ha en aktiv dialog med marknaden inom dessa områden. Resultatet av utförda undersökningar och enkäter kan dessutom vara ytterst viktiga att kunna visa för intresserade byggentreprenörer. Planeringsenhetens svar Riktlinjer och åtgärder förtydligas, dock är detta ett övergripande dokument som inte ska vara allt för detaljerat. Rådande integrationspolitik och tillväxt ska tas i beaktande i programmet. Avsnittet om exploatörers preferenser och anledningen till detta förtydligas. Även avsnittet 6.4 förtydligas. De utredningar som görs i samband med bostadsförsörjningsprogrammet kommer att redovisas under våren. Avsnittet om samarbete utvecklas. Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

63 Version Projektnr 6(9) 7. Från PROs samorganisation Vi uppfattar rapporten som en inventering av dagens läge beträffande bostäder. Vi saknar förslag på hur man går vidare för att man skall kunna lägga fram ett program. Vi utgår från att en arbetsgrupp skall tillsättas, om så blir, utgår vi från att pensionärsorganisationerna ges möjlighet att delta i det arbetet, i vart fall i den del som omfattar äldreboendet. Enligt beslut i kommunfullmäktige skall ett bostadspolitiskt program tas fram. I det skall ett särskild boendeplan för äldre tas med. I motioner som kommunfullmäktige antagit ingår också krav på att en boendeplan skall tas fram för äldre. Förvånansvärt finns inget av detta med i den rapport som lämnats. Planeringsenhetens svar Någon arbetsgrupp kommer ej att bildas, däremot kan PRO vara en remissinstans. De motioner som lagts fram tas upp i programmet. 8. Från Länsstyrelsen Dalarna (Örebro samtycker med Dalarna) Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen ser positivt på kommunens arbete med bostadsförsörjningsfrågorna. Programmet anger tydligt vilka huvudsakliga möjligheter kommunen har att påverka bostadsbyggandet genom kommunalt markinnehav, hyresrätter genom LudvikaHem och kommunens planmonopol. Det är positivt att kommunen avser att stärka planberedskapen genom en utbyggnadsplan. Programmet anger också tydligt hur beroende kommunen är av att det finns byggherrar som möjliggör bostadsbyggande. Länsstyrelsen delar uppfattningen att det finns svårigheter med detta. Det påbörjade samarbetet med FaluBorlängeregionens kommuner i syfte att hitta exploatörer kan förhoppningsvis vara till hjälp. Länsstyrelsen ska enligt lagen främst bevaka samordningen mellan olika kommuner. Programmet lyfter fram den gemensamma boendemarknaden med flera andra kommuner både inom och utom länet. Möjligheterna till hållbart resande mellan dessa kommuner bör förtydligas. Dokumentet har tydliga kopplingar till Dalastategin och den kommuntäckande översiktsplanen. Några frågor behöver utvecklas i programmet och/eller i det fortsatta arbetet. Hur är utgångsläget på bostadsmarknaden? Vad finns tillgängligt idag i form av outnyttjade byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner, både småhustomter och möjligheter att bygga flerfamiljshus samt olika former av kategoriboende. Vad är på gång i pågående eller planerade planprocesser. Beskrivningen av de kommunala målen för bostadsbyggande är knapphändiga och behöver utvecklas. Det behöver framgå om de bostäder som avses byggas tillsammans med outnyttjade befintliga byggrätter är tillräckligt för att tillgodose bostadsbehovet. När det gäller olika former av kategoriboende så beskrivs hur detta löses idag. Det behöver framgå vilka åtgärder som anses vara tillräckliga nu och i framtiden och vilka som behöver ses över. Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

64 Version Projektnr 7(9) Planeringsenhetens svar Inventering av befintliga byggrätter pågår idag. Bostadsbehovet och hur kommunen ska uppfylla det utvecklas i programmet. Tankarna bakom den planerade planprocessen skrivs in i programmet. Mål och åtgärder förtydligas i programmet. 9. Från Ljusnarsbergs kommun Kommunstyrelsen beslutar att den inte har något att invända mot Ludvikas bostadsförsörjningsprogram Från Kultur- och fritidsförvaltningen kompletterande Enligt den senaste prognosen från Migrationsverket kommer asylsökande inte att öka den närmaste tiden. Den internationella flyktingkrisen fortsätter och fler människor befinner sig på flykt än under andra världskriget. Trots detta minskar antalet asylsökande i Europa och Sverige. Enligt prognosen ska omkring personer anvisas till bostäder som kommunerna ska ta fram. Det kommer att bli en utmaning att anvisa långt fler personer än tidigare, samtidigt som vissa kommuner signalerar att de har svårt att ordna boenden till de personer som de enligt bosättningslagen ska ta emot. De flyktingar som hittills har kommit till Ludvika kommun har bosatt sig i Ludvikas olika stadsdelar, men vi ser från och med 2016 också en ökning av bosättning i hela kommunen inklusive Grängesberg, Fredriksberg och Nyhammar. T.o.m. sista oktober i år har 204 personer, varav 11 ensamkommande barn, flyttat till kommunen. Länsstyrelsens senaste prognos angående egenbosatta (EBO) för 2017, vilken används i beräkningen av länstal, anger arr 421 personer beräknas egenbosätta sig i Ludvika kommun, På grund av bostadsbristen blir ju konsekvensen att fler flyttar in hos släkt och vänner vilket inte är hållbart i längden. Antalet egenbosatta i Ludvika kommun har de senaste åren legat bland de högsta i länet. Migrationsverket fortsätter att avveckla tillfälliga asylboenden. Att runt 80 boenden försvinner fram till den 31 januari 2017 innebär att över 6000 personer måste byta boende de närmaste månaderna. Två asylboenden som ska avvecklas finns nu i Ludvika kommun, Grängesbergs nya hotell med 24 platser och Näsgården (Blötberget) med 29 platser. Dessa avvecklade asylboenden kan ju bli lägenheter som man kan hyra i framtiden. Planeringsenhetens svar De nya uppgifterna om nyanlända korrigeras i programmet. En diskussion om avvecklandet av asylboenden tas med. 11. Från Vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har inbjudit till att lämna synpunkter på förslaget av Bostadsförsörjningsprogram Vård- och omsorgsnämnden föreslår att programmet tas fram genom samarbete över förvaltningsgränserna, Ludvika Kommunfastigheter AB och LudvikaHem. Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

65 Version Projektnr 8(9) Nämnden föreslår vidare att det uppdrag som kommunfullmäktige beslutat om betraktas genom att ett bostadspolitiskt program kompletteras med en boendeplan för äldre tas fram. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har inbjudit till att lämna synpunkter på förslaget av Bostadsförsörjningsprogram senast den 31 oktober Ludvika kommuns kommunfullmäktige har antagit en vision och övergripande mål för kommunen. Kommunstyrelsen har antagit målvärden. En viktig del för att kommunen ska nå de övergripande målen är tillgången till bostäder. Det är viktigt inom samtliga målområden, barn och unga, arbete och näringsliv och sist men inte minst livsmiljö. Det borde därför vara självklart att när kommunen ska ta fram ett bostadsförsörjningsprogram arbeta fram det tillsamman över förvaltningsgränserna. Varför inte tillsätta en arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna? Komplettera med representanter från Ludvika Kommunfastigheter AB och LudvikaHem. När vi på förvaltningarna under våren fick i uppdrag att utse lämplig person utgick jag från att ett samarbete över förvaltningsgränserna skulle ske. Under lämnades tre motioner in som rör boende för äldre. Rolf Högberg (FP) med flera i november Britt Marinder (S) med flera i januari Hans Gleimar (M) februari Kommunfullmäktige biföll samtliga tre motioner. Kommunfullmäktige gav i uppdrag att i samband med att ett bostadspolitiskt program tas fram/revideras ta med motionernas yrkande om att ta fram ett bostadspolitiskt program för äldre kompletterat med en boendeplan. Båda uppdragen saknas i material som presenteras i Bostadsförsörjningsprogram Under rubriken 5.5 Äldre görs antagandet att behovet av särskilt boende kommer att öka, jag är tveksam till detta om det sker en utbyggnad av senioroch trygghetsboende. Men nybyggnad av bostäder med tillgänglighet kommer tvärt emot behovet av särskilt boende att minska. Idag finns nio särskilda boenden för äldre i Ludvika kommun. I åtgärdsplanen har vård- och omsorg uppdrag att lägga ner ytterligare ett särskilt boende. Under rubriken 5.6 Personer med psykiska funktionshinder saknas beskrivning av de boenden som anpassats till personer med långvarig psykisk sjukdom. För att tydliggöra vad som behöver göras för att Ludvika kommun ska uppnå en god bostadsförsörjning behövs tydligare beskrivning av punkt 6 och 7. Planeringsenhetens svar Avsnittet om äldre skrivs om då nya uppgifter framkommit. Motionerna om äldres boenden skrivs också in. 12. Från Borlänge kommun Borlänge kommun har med intresse läst Ludvika kommuns förslag till Bostadsförsörjningsprogram. Vi ser positivt på att Ludvika kommun har arbetat fram ett förslag till Bostadsförsörjningsprogram. De före-slagna riktlinjerna i programmet bedöms ha en positiv påverkan för Dalarna som helhet och därmed även för Borlänge. Vi ser det även som positivt att det regionala perspektivet nämns i programmet, där det förtydligas att Ludvika och Borlänge Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

66 Version Projektnr 9(9) ingår i en gemensam bostadsmarknad. I övrigt har Borlänge kommun inga synpunkter på innehållet. 2 Planerat arbete kommande period - Under delar av december och januari skrivs programmet om efter de synpunkter som framkommit. - Sedan följer ytterligare en remissrunda på tjänstemannanivå. - Eventuella korrigeringar görs efter det. - Programmet beräknas gå upp i samhällsbyggnadsnämnden under mars, för att sedan gå vidare till Kommunfullmäktige. Samrådsredogörelse för bostadsförsörjnings-programmet

67 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, STATUSRAPPORT (12) Projektnamn Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen Uppdragsgivare KF - genom ÖP2030 Projektledare Anna Lindberg Bostadsförsörjningsprogram politiska yttranden under tjänstemannaremissen Ludvika kommun Hemsida E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

68 (12) Innehåll 1 Yttrande under tjänstemannaremiss ( ) Från Socialdemokraterna, Ludvika Arbetarekommun ( ) Från LudvikaHem ABs och Ludvika Kommunfastigheter ABs styrelser ( )... 8 Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

69 (12) 1 Yttrande under tjänstemannaremiss ( ) 1.1 Från Socialdemokraterna, Ludvika Arbetarekommun ( ) Kommande fullmäktigebeslut om riktlinjer för bostadsförsörjningen i Ludvika kommun är ett för medborgarna viktigt beslut. Tidsgränserna för remissvar på detta program har varit alltför snäv. Vi vill betona det demokratiska och kreativa värdet av rimliga remisstider och breda sändlistor. Partier och andra organisationer har i frågor som denna en viktig roll för den kommunala demokratin. För vår del har detta remissvar förberetts genom att tillsammans med ABF inbjuda intresserade till en öppen idéstuga, som sedan följdes upp av en studiecirkel. Hälften av de som kom till det öppna välbesökta arrangemanget anmälde sig till bostadscirkeln i intresset och engagemanget har kort sagt varit stort. Sammanfattning Socialdemokraterna i Ludvika anser at förslaget till bostadsförsörjningsprogram behöver kompletteras med tre inriktningsmål: Ett mer jämlikt och tryggt boende Ett hållbart boende Utveckling av planeringsprocesser som stimulerar nytänkande Ludvika Arbetarkommun anser dessutom att det är en klok tanke att följa upp bostadsförsörjningsprogrammet med en rullande handlingsplan. En handlingsplan förutsätter vi kommer att innehålla en del av det som saknas i det utsända förslaget, utbyggnadstakt i olika områden, marktillgång, planberedskap, prioriteringar mellan olika projekt, upplåtelseformer med mera. Det behövs inte bara tydliga mål för byggandet, utan även en målmedveten uppföljning för att nå resultat. Denna uppföljning ska självklart också kopplas till bostadsförsörjningsprogrammets inriktningsmål. Ett mer genomarbetat bostadsförsörjningsprogram är även med den utlovade handlingsplanen en helt nödvändig plattform. Det arbetet behöver göra ett omtag. Utöver några kompletteringar av analysdelen är det framförallt själva programförslaget (avsnitt 7) som måste utvecklas. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska värderas som det viktiga politiska program det är och bör vara. Därför konstaterar vi, något självkritiskt, att den förnyade processen behöver inledas med att närmast berörda politiker anger utgångspunkterna och ramverket. Arbetet ska bedrivas i dialog med såväl andra förvaltningar och nämnder som folkrörelser, partier och andra intressenter utanför den kommunala organisationen. Vår bedömning är att den bör vara möjligt att om några månader formellt remiss- och därefter slutbehandla ett förslag till bostadsförsörjningsprogram för perioden Planeringsenhetens svar Roligt att programmet rönt sådant intresse att det startats en studiecirkel i ämnet! Den ursprungliga remisstiden ( ) var snäv och utvidgades därför till den 14 november. En månad är en normal remisstid och socialdemokraterna begärde inte någon utökad tid på remissen och valde heller inte att svara på remissen. Antagandet av bostadsförsörjningsprogrammet var under 2016 en av förvaltningens målaktiviteter, för att uppnå målet bedrevs arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet genom Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

70 (12) mindre möten med berörda tjänstemän, istället för stora möten som tar tid att arrangera. De politiska partierna och andra intressenter kunde yttra sig under remisstiden, dock var det intresset svalt. Med anledning av den översyn som nu regeringen genomför med syfte att modernisera regelverk, främja konkurrensen och öka bostadsbyggandet, så finns det skäl att utgå ifrån att kommunerna bostadsförsörjningsprogram kommer att få ökad betydelse med även stärkta krav på sin utformning. Regeringen har presenterat 22 steg för ökat bostadsbyggande som definitivt berör Ludvika kommuns bostadsförsörjningsprogram. Detta bör tydligare återspeglas i detta program och är i sig ett argument för att låta arbetet med programmet ta den tid som behövs. Planeringsenhetens svar Den översyn som regeringen genomför inom bostadspolitiken kommer med största sannolikhet att ta lång tid. Det är inte rimligt att vänta in ett nytt regelverk som kanske inte ens kommer till stånd. Analysdelen (avsnitten 3-5 i förslaget) Vi konstaterar att den senaste versionen, tjänstemannaremissen med förlängd svarstid, innehåller flera viktiga förtydliganden. Vi tänker bland annat på kompletteringarna om kommunens viljeinriktning för hållbar utveckling, bostadsförsörjningens betydelse för arbetsmarknaden och den senaste prognosen när det gäller befolkningsutveckling. Den omfattande inpendlingen redovisas, något som vi anser behöver följas av ett arbete om hur vi kan göra det mer attraktivt för pendlare att bosätta sig i vår kommun. Tjänstemannaremissen refererar till ett par sedan tidigare givna utredningsuppdrag, men utan att redovisa arbetet med dessa och eventuella resultat. Samma gäller frågan om tillfälliga bostäder för unga vuxna samt hur man vill bo i Ludvika i olika livsfaser. Att närmare inventera behoven av boende såväl generellt som för olika kategorier är en nyckelfråga för planeringen. Planeringsenhetens svar De politiska uppdrag som getts har inte slutförts, detta skrivs in i programmet. Mål för bostadsbyggande till 2020, och sedan För åren fram till 2020 vill även vi stå kvar vid det av kommunfullmäktige satta målet om 500 bostäder i olika upplåtelseformer. Med knappt tre år kvar av målperioden är 500 nya bostäder i sig en djärv målsättning. Samtidigt tror vi att tiden börjar bli mogen för att förbereda bygg- och ombyggnadsmål för en ny femårsperiod, påverkad av det vi vet om växande behov och justerande befolkningsprognoser. Det reviderade målet kan lämpligen vara en del av nästa bostadsförsörjningsprogram, förslagsvis för åren En viktig faktor som lyfts fram i förslaget är att skapa en dynamisk bostadsmarknad som baseras på nya bostäder och att få igång flyttkedjor. Vi uppskattar den tydliga hänvisningen till Ludvika ÖP2030 men saknar därefter konkreta strategier för hur detta kan följas upp och utvecklas inom ramen för Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

71 (12) detta bostadsförsörjningsprogram. Förslaget handlingsprogram är därför välkommet. Resonemangen om förtätning som inleder avsnitt 7 i förslaget till bostadsförsörjningsprogram vill vi ska omformuleras. Vi ser det som nödvändigt att ha ett annat ordval som tydligare lyfter fram de medborgerliga attraktiva lägen dit personer vill flytta och bo. Förtätningen som begrepp kan i vissa fall bli missledande och ha en negativ klang som är olycklig i detta avseende. Det är då bättre att hänvisa till den planberedskap som beskrivs i avsnitt 7.3, där dialogen med medborgarna är central för att ta fram önskvärda boendeformer och lägen. Det vill säga: detta borde ligga i fokus och därefter döljer åtgärdsplaner enligt framtagna faktiska behovsanalyser. I argumentationen för förtätning anges bland annat att kollektivtrafikstråk som en viktig faktor. Vi håller med om detta, samtidigt som det också betyder att förändringar som förbättrar kollektivtrafiken kan göra kompletterande bebyggelse realistisk i fler kommundelar/byar än de som idag anges som aktuella. Osäkerheten noteras vara stor kring hur många av hos oss boende flyktingar som vill stanna i kommunen. Vi förstår denna osäkerhet men vill betona att slutsatsen just på grund av oron behöver bli kraftfull och offensiv. Utgångspunkten och kommunens absoluta strävan måste väl vara att vilja behålla så många av de nyanlända som får uppehållstillstånd som möjligt kvar i Ludvika kommun. Vårt behov av framtida arbetskraft och behovet av inflyttning också på landsbygden är påtagligt. Det finns intressanta och kreativa lösningar som anammats i andra kommuner med att föra en dialog med våra nya medborgare om möjligheter till eget bostadsbyggande enligt ett fastställt koncept. Det vore mycket spännande om Ludvika kunde erbjuda något liknande i syfte att få nyanlända att stanna kvar och starta sitt nya liv hos oss. Vi menar att Ludvika kommun måste hitta en process och dialogform med sina invånare och inflyttare som kan möjliggöra en snabbare hantering av byggärenden och viljan att bygga nytt. En sådan får följdverkningar på processerna för bostadsplanering, detaljplaner och bygglov m.m. Som kommun bör vi inbjuda till en öppen och kreativ dialog om hur man kan göra annorlunda och tillvara intressanta exempel och erfarenheter från småkommuner och andra länder. Ett exempel som vi är nyfikna på är de s k. Bygg- gemenskaper som finns på flera ställen i landet och som har sitt ursprung i Hamburg. Bygg- gemenskaper är sammanslutningar som i ett kontrakt bygger fram ett socialt boende där olika boendeformer samsas och möjliggörs. Idag är det i Sverige främst HBS som har anammat denna form och visar intresse för en fördjupad spridning av byggprocessen. Planeringsenhetens svar Det politiska målet med 500 byggda bostäder fram till 2020 är djärvt och frågan är om det kommer att uppnås? Men behovet av bostäder är trots detta större än 500 bostäder. Målet är dock fortfarande 500 nya bostäder. Förtätning är ett vedertaget begrepp inom planering och det är också det begrepp som används i ÖP2030, därför bör det vara kvar, kan begreppet beskrivas ytterligare. En befolkningsprognos är alltid ett antagande och inte en absolut sanning, men idag är det det bästa antagande kommunen har att planera efter. Samhällsbyggnadsförvaltningen söker hela tiden att förbättra dialog med invånarna och att förbättra processerna, detta är en självklarhet i vår verksamhet Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

72 (12) Programdelen (framförallt avsnitt 7 i förslaget) Tre förstärkta inriktningsmål behöver lyftas in i bostadsförsörjningsprogrammet: 1. Ett mer jämlikt och tryggt boende 2. Ett hållbart boende 3. Utveckling av planeringsprocesser som stimulerar nytänkande 1. Ett mer jämlikt och tryggt boende Även den kommunala bostadspolitikens stora utmaning är att bygga för dem som behöver, och inte bara för dem som har fått råd att efterfråga. Det faktum att det som enskild kommun är svårt att påverka ojämlikheter inom boendet får inte göra att vi låter bli att försöka. I vår kommun ska det finnas ett tillgängligt och varierat utbud av boende. Som redan bostadsförsörjningslagen uttalat så är syftet med den kommunala bostadspolitiken att skapa förutsättningar för att alla ska kunna leva i goda bostäder. En rimlig hyresutveckling är en ambition även för kommunala bostadsföretag, liksom för de allmännyttiga bostadsföretagens organisation SABO. I sammanhanget är exempelvis det arbete som SABO bedriver med ramupphandling av prefabricerade typhus intressant. Kommunens arbete för en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer är i sig ett vägval mot segregation. Möjligheternas äldreboende Vi ser det som viktigt att kommunen tillgodoser nuvarande och kommande äldres önskningar om seniorboende och trygghetsboende i alla delar av kommunen. Tryggheten att bo tillsammans med personer med liknande intressen och behov stärker den äldre i sitt nya boende. Detta minskar trycket på kommunernas särskilda biståndsbedömda boenden, eftersom de äldre inte eftersöker särskilt boende med biståndsbedömning i samma utsträckning. Kommunen bör satsa på mer förebyggande och rehabiliterande verksamhet som gör att den äldre håller sig friskare längre. Flyttkedjornas betydelse bör stärkas i underlaget, eftersom detta har mycket stor betydelse för unga familjens situation i Ludvika och hur de äldre beslutar om kvarboende eller flytt. Tjänstemannaremissens analysdel har skrivningar om behov av senior- och trygghetsboende. Här refereras uppdrag från kommunfullmäktige som enligt vår mening inte kan anses tillgodosedda av det som tas upp i förslaget till bostadsförsörjningsprogram. Det fullmäktiges motionärer har avsett med en boplan för äldre menar vi är: Att tillgodose äldres behov av äldreboende, att undersöka hela bostadsmarknaden i kommunen för att inventera lämpliga boenden för äldre. Det kan handla om olika karaktärer av boende, trygghetsboende, seniorboende och boende insprängda i ordinarie bestånd som anpassats till behov av t.ex. boende på första våningen, tröskelfritt, stora badrum eller hiss och tillgång till omsorgspersonal om de äldre har det behovet. Att tillgodose kommunens behov av beslut om äldreboende Att vara ett styrinstrument för fysisk planering och detaljprocessen Att redovisa mål för kvalité, säkerhet och miljö Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

73 (12) Att stödja verksamhets/förvaltningslösningar och göra underlag för budgetering och ekonomiska övervägningar avseende investeringar Planen skall regelbundet följas upp. Syftet skall vara att följa upp förutsättningar, väga in förändringar och utgöra ett underlag för lokalisering i den översiktliga planeringen. Vi vill även betonas vikten av att äldre och deras organisationer själva får vara delaktiga i planeringen. Planeringsenhetens svar Hyresnivåer och vad och hur LudvikaHem ska bygga kan styras i ägardirektivet. En boendeplan för en enda kategori kan anses vara överflödig, då bostadsmarknaden består av många olika kategorier som är interagerar med varandra. Planeringsenheten anser det bättre att t.ex. pensionärsrådet är med i framtagandet av (den gemensamma) handlingsplanen. 2. Ett hållbart boende I bakgrundsmaterialet refererar förslaget till kommunens viljeinriktning om en minskad användning av fossila bränslen, energieffektivisering, användning av förnybar energi samt nyttjande av solenergi. Detta är bra och klokt och programmet bör utveckla denna inriktning mot ett hållbart boende. Ett modernt bostadsförsörjningsprogram måste vara mycket tydligt med nödvändigheten av möjligheterna för smarta energilösningar i boendet, och se detta som en förutsättning i kommande ny- och ombyggnadsprojekt. Det ökande användandet av solel är en stor kommunal satsning som verkligen borde lyftas fram även i detta sammanhang. Vi vill starkt förorda att det hållbara byggandet och möjligheten till ekologiskt boende tillvaratas på ett medvetet sätt i den strategiska planeringen framgent. Detta bör inkludera en medvetenhet i sitt val av byggentreprenader framöver. Flervåningshus i trä har anammats av alltfler kommuner i Sverige. Vissa kommuner har tagit fram egna strategier för att förorda byggnationer i trä. Det borde vara av intresse för Ludvika att ha en miljöprofil där det hållbara byggandet genom en kommunal trästrategi genomsyrar nybyggnationer och ombyggnationer. Till modell för detta kan vi inte minst ta del av processer som pågår i andra kommuner, Växjö och Sundsvall är exempel. Forskning och utveckling har kommit mycket lång på detta område och kunskapen är mycket stor om det breddade användningsområdet för trä i bo och bygg. Planeringsenhetens svar Växjö har under lång tid arbetat med trä, men universitetsutildning i byggnation i trä som första anhalt och nu att profiliera sig som trästad. Det har varit en mycket lång process innan Växjö hittade sin profil. Ska Ludvika kommun profilera sig inom detta område bör också den processen få ta mycket tid. Idag utvecklas flera olika energilösningar, att idag säga att kommunen ska satsa på en av dem kan utesluta andra lösningar. Dessutom äger kommunen inte helt frågan, då det inte är kommunen som exploaterar och bygger. Däremot kan kommunen uppmuntra till olika energilösningar. Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

74 (12) 3. Utveckling av planeringsprocesser som stimulerar nytänkande Trycket på bostadsmarknaden som en följd av att fler vill bo i kommunen är en positiv möjlighet, en utmaning som bryter med tidigare besvärliga erfarenheter av omfattande rivningar av fungerade bostäder. Vi tror att en av de trösklar som måste bearbetas och övervinnas handlar om något så mänskligt som ovana vid kreativa planeringsprocesser. Därför vill vi förorda ett utvecklingsarbete med sikte på förändrade planeringsprocesser. Nya processer med aktiv omvärldsspaning, optionsuppdrag för ett hållbart och jämlikt boende, workshopar tillsammans med intressenter/arkitekter/arkitektstuderande, med mera. Idag finns många kreativa nytänkande lösningar som både konkret testas och befolkas i Sveriges kommuner och runtom i Europa. Vi önskar ett bostadsförsörjningsprogram som andas mer av de möjligheter som denna nya marknad föranleder och en vilja och beslutsamhet från kommunen att verkligen möta upp med nya kreativa lösningar som bygger på medborgardialog och engagemang på nya sätt. I samband med presentationen av Landsbygskommitténs parlamentariska utredning återfanns ett antal förslag och konkreta modeller på hur framtidens bostadsutveckling på landsbygderna bör se ut och processas. Vi önskar att dessa förslag uppmärksammas i kommande bostadsförsörjningsprogram. De kan, om de genomförs, bli ett strategiskt viktigt incitament till att öka byggandet och flyttkedjornas rörlighet också på landsbygden. Planeringsenhetens svar Planprocesserna utvecklas hela tiden inom lagens råmärke. Planeringsenheten arbetar aktivt med medborgardialoger. 1.2 Från LudvikaHem ABs och Ludvika Kommunfastigheter ABs styrelser ( ) GENERELLA SYNPUNKTER Bolagen anser att det viktigaste materialet kommer att finnas i den handlingsplan som senare skall biläggas bostadsförsörjningsprogrammet. Dvs. en handlingsplan som visar på utbyggnadstakten av bostäder i olika geografiska områden, på antalet nya detaljplaner, prioritetsordning, upplåtelseformer osv. Bostadsförsörjningsprogrammet i sin nuvarande utformning ger en bra lägesanalys och sammanfattar på ett bra sätt delar av de olika prognoser mm som finns att ta hänsyn till i det fortsatta arbetet. Generellt bör frågor rörande den framtida lokala arbetsmarknaden belysas tydligare. Hur antalet nya arbetstillfällen utvecklas de kommande åren är avgörande för hur manga nya bostäder som behöver tillskapas för att nå en hållbar och positiv utveckling. ÖP 2030 är ett övergripande styrdokument som bör ses över med viss regelbundenhet. Attraktiva lägen för nyproduktion och en tilltalande låg prissättning på mark är några av många olika faktorer då byggherrar och exploatörer väljer kommun och läge för sina investeringar. De kommunala taxorna i ett regionalt perspektiv är också en faktor att belysa. Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

75 (12) Planeringsenhetens svar Den framtida lokala arbetsmarknaden är idag mycket svårprognostiserad. De större arbetsgivarna idag anställer och näringslivet går bra. Den stora frågan är om en eller kanske flera gruvor kommer att öppna i Ludvika och Västerbergslagen. Detta skrivs in i programmet ÖPs aktualitet ses alltid över varje mandatperiod och uppdrag har precis getts till Samhällsbyggnadsförvaltning att se över ÖP2030, detta ska vara slutfört under Kap 3 Omvärldsperspektiv, sid 5 Här kan ett avsnitt med fördel tillföras som belyser det arbete som de allmännyttiga bostadsaktiebolagens organisation SABO bedriver med ramupphandling av prefabricerade typhus. Under perioden har ca 5000 lägenheter avropats till fördelaktiga priser tack vare en stor volym och ett standardiserat utförande. (se SABO kombohus) Planeringsenhetens svar Detta skrivs in i programmet. Kap 4.1, sid 8 Slutsatsen att kommunen de närmsta åren får en stark befolkningsutveckling pga. flyktingströmmen är svårbedömd. Idag tvingas många bo där det finns bostad men när möjligheten till att flytta uppstår är det svårt att uppskatta hur många som stannar kvar i Ludvika kommun. Planeringsenhetens svar En befolkningsprognos är alltid ett antagande och inte en absolut sanning, men idag är det det bästa antagande kommunen har att planera efter. Kap 4.2, sid 8 För att belysa den känslighet som finns på en arbetsmarknad med en dominerande arbetsgivare sa kan noteras att LudvikaHem rivit 1100 stycken lägenheter under perioden samt under samma period avyttrat 450 lägenheter till annan fastighetsägare. Planeringsenhetens svar Detta står det om i programmet. Kap 5.2, sid 12 (sista stycket) För perioden minskade fortfarande vakanserna i Ludvika kommun. På orter sam t.ex. Fredriksberg, Grängesberg, Blötberget och Nyhammar blev tidigare outhyrda bostäder nu uthyrda. Detta innebär att siffran "829 nya Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

76 (12) bostäder" innehåller en stor del befintliga bostäder och att behovet av nyproduktion mellan åren är lägre. Planeringsenhetens svar Skrivs in i programmet. Dock är kommunens mål fortfarande 500 nya bostäder till Kap 5.8, sid 16 Under kapitlet om hemlöshet kan nämnas att LudvikaHem idag arbetar med att ta fram nya regler för uthyrning av bostäder, den så kallade uthyrningspolicyn. Den nya policyn kommer att bättre beakta aspekter som skuld, referenser, betalningsförmåga, fast inkomst mm. Policyn förväntas klar till sommaren Utöver uthyrningspolicyn finns idag en så kallad näringslivsförtur vilken kan ger personer med anställning inom kommunens gräns förtur på en lägenhet has LudvikaHem vid flytt från annan kommun. En förtur som kommer kvarstå tv. Planeringsenhetens svar Detta skrivs in i programmet. Kap 5.9, sid 16 Orsaken här är framförallt att direktavkastningen är för låg och att fastighetspriserna fortfarande är för låga i många kommuner, däribland Ludvika. Den segregerade bostadsmarknad som idag råder i Sverige ger en koncentration av bostadsrätter till storstäderna, både vad gäller nyproduktion och prisbild. Planeringsenhetens svar Det beskrivs i programmet. Kap 7.6, sid 21 Stycket om marknadsföring bör utvecklas med ett modernare arbetssätt som mal. De sociala medierna måste användas mer och mer och ett medvetet budskap behöver bli tydligare. Visionen om ett framtida Ludvika behöver marknadsföras genom att kommunen har en tydlig identitet. Finns den idag? Åtgärder som vågar "sticka ut" sätter Ludvika på kartan och bidrar både till företagsetableringar och därtill ökad inflyttning. Aktiviteter sam "Årets stadskärna" och "I 100 års- firandet " måste avlösas av nya projekt. Planeringsenhetens svar Marknadsföring kan och kommer att ske i många olika medier och former. Vision om ett framtida Ludvika är viktig, men inte bostadsförsörjningsprogrammets ansvar, samma sak med de olika evenemangen. Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

77 (12) Handlingsplanen sam visar attraktiva platser i kommunen för framtida byggnationer och en planerad utbyggnadstakt är av hög vikt. Ett attraktivt läge är avgörande för om en investering sker och en ny bostad blir till. Att kunna få bygga sjönära, i söderläge eller riktigt centralt är möjligheter som bättre kunde Lyftas fram i en medveten viljeinriktning. Planeringsenhetens svar Ses över i programmet. KATEGORIBOENDEN OCH ALTERNATIVA UPPLATELSEFORMER Bostadsförsörjningsprogrammet kan med fördel innehålla ett utvecklat avsnitt om Kategoriboenden och alternativa upplåtelseformer, t.ex.: Ungdomsbostäder Seniorboende och trygghetsboende (Ba Bättre på äldre dar) Kooperativ hyresrätt Ägarlägenheter Antalet fritidsbostäder och omvandling till permanentboende Bostäder i det framtida Ludvika Sjöstad Detta för att visa på ett arbete för att bredda alternativen och valmöjligheterna i boendet och på medvetna satsningar när det finns en efterfrågan och en ekonomi i dessa investeringar. Framförallt bör ett intensivt arbete bedrivas med att skapa fler nya områden med villor, bostadsrätter och hyresrätter i direkt anslutning centralt till de mest attraktiva sjöarna i kommunen. Ett direkt sjöläge ökar värdet markant på bostaden oavsett upplåtelseform. Avsnittet bör kompletteras med en mer ingående analys av bostadsmarknaden om hur grupperna i den så kallade boendetrappan utvecklas. Detta för att nå ett hållbart bostadsbyggande i hela kommunen. Planeringsenhetens svar Uppdaterar programmet med de olika bostadsalternativen. NATIONELL BOSTADSUTVECKLING Enligt SCB påbörjades byggandet av nya bostäder under Det är 34 % fler jämfört med 2015 da bostäder påbörjades. För 2017 är prognosen nya bostäder. Den bostadskö som idag finns i Sveriges kommuner är svårbedömd da manga individer söker bostad överallt. Det är viktigt att på ett bra sätt känna "sin marknad" lokalt för att undvika att i framtiden stå med outhyrda lägenheter. Idag står invandringsöverskottet för merparten av Sveriges befolkningsökning, av detta består den största del en av asylsökande flyktingar, Hur invandringsöverskottet utvecklas de närmsta åren har därför avgörande betydelse för det fortsatta behovet av nya bostäder i manga kommuner. Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

78 (12) Planeringsenhetens svar En befolkningsprognos är alltid ett antagande och inte en absolut sanning, men idag är det det bästa antagande kommunen har att planera efter. Kommunens mål är 500 nya bostäder till MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR I ett stycke om "marknadsförutsättningar" bör en prognos finnas om hur antalet arbetstillfällen utvecklas de kommande åren. En långsiktigt hållbar utveckling på bostadsmarknaden erhålls då antalet bostäder följer i proportion till antalet arbetstillfällen. Detta givet en oförändrad pendling. Ett tydligt fokus på åtgärder för nya företagsetableringar skapar fler arbetstillfällen. Samtidigt bör fler åtgärder genomföras för att än mer förbättra klimatet för befintliga företag inom kommunen. Skapas inte fler jobb är frågan om fler bostäder högst osäker. Andra viktiga parametrar under stycket om marknadsförutsättningar och som påverkar bostadsproduktionen är bla: Ränteläget Statliga subventioner och investeringsstöd Kommunala taxor Kommunal service Handelsutbud Goda kommunikationer En mångfald på friluftsaktiviteter Huruvida dessa ska belysas i bostadsförsörjningsprogrammet kan vara mindre viktigt men är avgörande faktorer i en analys av vilka förutsättningar som är styrande för framtida investeringar i nybyggda bostäder. lett bästa scenario där alla de avgörande faktorerna samverkar positivt, kommer Ludvika kommun att utvecklas till en ännu mer populär kommun att bo och leva i både för dagens kommuninvånare men också för dem som väljer att bo här i framtiden Planeringsenhetens svar Idag råder det bostadsbrist i Ludvika kommun och de stora företagen har under en tid upplevt det allt svårare för sina anställda att hitta bostad i Ludvika och har därför valt att pendla istället. Viss pendling kommer alltid att existera men kommunen bör kunna ha bostäder för de som arbetar i kommunen och som vill bo här. Anna Lindberg Projektledare Bostadsförsörjnings-program politiska yttranden under tjänstemannaremissen

79 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, TJÄNSTESKRIVELSE SBN2017/ Samhällsbyggnadsnämnden 1(1) Plantaxa 2018 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer den nya plantaxan för 2018 för planbesked och detaljplaner, beslutet gäller från och med Beskrivning av ärendet Planeringsenheten får allt fler förfrågningar om planbesked och vid positivt besked, uppdrag från utomstående att göra detaljplaner eller göra den juridiska handläggningen (den senare måste kommunen sköta enligt PBL.) Kommunen har sedan tidigare en beslutad timtaxa för detaljplanehandläggning, men ingen avgift finns för planbesked. Beställaren av detaljplanen har egentligen ingen aning om vad detaljplanen kommer att kosta. Planeringsenheten har tittat på hur andra kommuner har gjort sina taxor, antingen har de en timtaxa och gör en uträkning enligt SKLs modell för taxeberäkning enligt PBL eller så har de schablonkostnader för de olika typerna av åtgärder. Planeringsenheten har gjort ett förslag på schablonkostnader baserad på SKLs modell 2016 för taxeberäkning enligt PBL och ett genomsnitt av handläggningstid för de olika åtgärderna. Plantaxa Bilaga 1 Denna schablon ska följas upp och utvärderas årligen. Göran Andersson Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg Samhällsplanerare Beslut skickas till Louise Nordström Stöd- och styrningsförvaltningen S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Samhällsbyggnadsnämnden\Tjänsteskrivelser\2017\SBN au \Plantaxa 2018\Plantaxa 2018.docx

80 Samhällsbyggnadsförvaltningen Anna Lindberg, KOSTNADER PLANBESKED OCH PLANAVTAL (2) Kostnader för planbesked och planavtal 2018 Planbesked Enkel åtgärd Medelsvår åtgärd Stor åtgärd kr kr kr - Positiva besked debiteras med 100 % av ovanstående belopp - Negativa besked debiteras med 60 % av ovanstående belopp - Avgiften för planbesked avräknas till hälften vid tecknande av planavtal Enkel åtgärd Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier: - Projekt av enklare karaktär - Projektet ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av liknande karaktär. - Ev. planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med standardförfarande. Medelstor åtgärd Med medelstor åtgärd avses projekt som inte uppfyller samtliga kriterier för enkel åtgärd eller inte heller uppfyller något av kriterierna för stor åtgärd. Stor åtgärd Med stor åtgärd avses projekt som uppfyller något av följande kriterier: - Projekt av större omfattning: bostadsprojekt omfattande mer än 100 lägenheter verksamhetsprojekt som kan komma att omfatta mer än 5000 m 2 bruttoarea övriga projekt omfattande mer än m 2 markarea ändrad markanvändning till något av ovanstående. Ludvika kommun Hemsida E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

81 (2) - Ärenden som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Planavtal Avtal om planhandling och formell handläggning av detaljplan Planförfarandet framgår av beslutet om planbesked. - Standardförfarande kr På delar av beloppet ( kr) tillkommer 25 % moms - Begränsat standardförfarande med godkännande kr På delar av beloppet ( kr) tillkommer 25 % moms - Utökat planförfarande kr - På delar av beloppet ( kr) tillkommer 25 % moms - Utökat planförfarande, komplicerad plan enligt offert - Planprogram för utökat planförfarande enligt offert Avtal om enbart juridiska handläggning Dessa avtal tecknas kommunens konsulter tar fram planhandlingen. Intressenten bekostar konsulten. Planförfarandet framgår av beslutet om planbesked. - Standardförfarande kr - Begränsat standardförfarande med godkännande kr - Utökat planförfarande kr - Utökat planförfarande, komplicerad plan enligt offert - Planprogram för utökat planförfarande enligt offert Kostnaden för karta och fastighetsbeteckning tillkommer i samtliga avtal. Intressenten bekostar även de utredningar som behövs som underlag för detaljplanen. Dessa avgifter tas ut för att täcka kostnader för framtagande av planbesked och detaljplan. Kostnaden för planbesked och planavtal sätts utifrån schablonnivåer för olika typer av planbesked och detaljplaner. Dessa schablonnivåer utgår från genomsnittliga kostnader för de olika typerna och nivåerna följs upp och utvärderas årligen. När kommunen upprättar planhandlingar är det uppdragsverksamhet på vilket moms tas ut på en tredjedel av beloppet. Planavgiften tas ut i förskott och slutregleras vid beslut om att planen antas, ändras eller upphävs. Avgiften tas ut enligt följande princip: vid planstart 50 % och vid beslut om antagande/ändring/upphävande 50 %.

82 Planeringsenheten Henrik Axelsson, TJÄNSTESKRIVELSE Ert datum 1(2) Diarienummer SBN 2017/ Er referens Trafikmiljö vid skolor och förskolor Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden noterar rapporten. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 1996 att ge dåvarande tekniska nämnden och barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att tillsätta en gemensam arbetsgrupp på tjänstemannanivå. Arbetsgruppens uppgift är att granska trafikmiljön vid skolor och förskolor samt att föreslå åtgärder för en säkrare trafikmiljö. Det beslutades även att utredningen ska göras vart femte år. Samhällsbyggnadsförvaltningen, social- och utbildningsförvaltningen, stöd- och styrningsförvaltningen och Ludvika kommunfastigheter har under tillsammans utfört en ny granskning av trafikmiljön i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Granskningen har utförs dels genom platsbesök vid kommunens skolor och förskolor och dels genom dialog med rektorer, skolpersonal, föräldrar och bussbolag. Granskningen har resulterat i en rapport där arbetsgruppen presenterar sina förslag på beteendepåverkande åtgärder och fysiska åtgärder för ökad trafiksäkerhet vid kommunens skolor och förskolor. Framöver kommer arbetsgruppen träffas igen för att fördela förslagen till åtgärder på respektive förvaltning. Förvaltningarna får sedan inom sig hantera vidare utredning av åtgärderna. Göran Andersson Förvaltningschef Henrik Axelsson Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1 Trafikmiljö vid skolor och förskolor 2017

83 Diarienummer SBN 2017/ (2) Beslut skickas till Henrik Axelsson, för kännedom Louise Nordström, för kännedom Akten

84 Planeringsenheten Henrik Axelsson, RAPPORT (12) Diarienummer SBN 2017/ Trafikmiljö vid skolor och förskolor Uppdragsgivare: Kommunfullmäktige

85 Diarienummer SBN 2017/ (12) Innehåll 1 Inledning Uppdrag och syfte Metod Arbetsgruppens förslag på beteendepåverkande åtgärder Olika resalternativ Vandrande skolbuss Gå- och cykeltävling Informationsmaterial Bilfri vecka Arbetsgruppens förslag på fysiska åtgärder Generella förslag Biskopsnäsets förskola Blötbergets skola Fredriksbergsskolan Gonäs förskola Hillängens förskola Håksbergs skola och förskola Junibackens förskola och skola Knutsbo förskola och skola Kyrkskolan Lorensbergaskolan och Östansbo förskola Ludvika Gårds förskola och Lärkans förskola Lyckans förskola Magnetens förskola Marnässkolan Nyhammars förskola och skola Parkskolan och förskolan Lilla Park Stallbackens förskola Stensvedens förskola Sunnansjö förskola och skola Sörviks förskola och skola Vasaskolan Trafikmiljö vid skolor och förskolor

86 Diarienummer SBN 2017/ (12) 1 Inledning Ludvika kommun genomför vart femte år en utredning gällande trafikmiljön vid skolor och förskolor i kommunen. Denna rapport är den femte i ordningen. Den senaste utredningen genomfördes år 2011 av Tekniska kontoret och Social- och utbildningsförvaltningen. Arbetet med årets rapport inleddes hösten Rapporten är uppdelad i två delar. Den första delen behandlar arbetsgruppens förslag på generella åtgärder. Denna del behandlar metoder och beteende för att resa säkrare, tryggare och hållbarare till och från skolan och förskolan. Den andra delen behandlar arbetsgruppens förslag på platsspecifika åtgärder. Denna del fokuserar på åtgärder i den fysiska miljön vid och på väg till kommunens skolor och förskolor. För att skapa en säker och trygg trafikmiljö vid skolor och förskolor behövs det såväl engagerade rektorer, lärare och föräldrar samt fysiska lösningar som säkrar barnens rätt till en säker och trygg skolväg. 2 Uppdrag och syfte Kommunfullmäktige beslutade att ge dåvarande Tekniska nämnden och barn- och ungdomsnämnden numera samhällsbyggnadsnämnden respektive social- och utbildningsnämnden i uppdrag att tillsätta en gemensam arbetsgrupp på tjänstemannanivå, med uppgift att granska trafikmiljön vid skolor och förskolor samt att föreslå åtgärder. Dessutom beslutades att utredningen skulle genomföras vart femte år. Sedan beslutet togs har det genomförts utredningar under åren 1996, 2001/2002, 2006 och Metod Arbetet inleddes under hösten 2016 med att alla kommunens skolor och förskolor fick svara på skriftliga frågor gällande problem och behov vid och omkring skolmiljöerna. Under våren 2017 gjordes platsbesök på de flesta av kommunens skolor och förskolor. Eventuella brister dokumenterades skriftligt och med foto. I samband med besöken fördes det dialog med både föräldrar och personal. Utifrån det material som inkommit och samlats in gjordes en första bedömning av önskemålens relevans mot projektets syfte. De önskemål som inte kunde kopplas mot syftet rensades bort. Arbetsgruppen gjorde sedan en andra bedömning av önskemålen och de önskemål som ansågs aktuella lades till i denna rapport. Vissa skolor och förskolor har utelämnats från rapporten då de inte inkommit med önskemål eller bedömts vara i behov av åtgärder. Projektets arbetsgrupp har bestått av projektledare Henrik Axelsson, samhällsplanerare från samhällsbyggnadsförvaltningen; Anna Karlsson, trafikhandläggare och Maria Haag, skolskjutssamordnare från stöd- och styrningsförvaltningen; Jonas Fors, verksamhetschef skola och Barbro Nystedt Trafikmiljö vid skolor och förskolor

87 Diarienummer SBN 2017/ (12) Forsberg, verksamhetschef förskola från social- och utbildningsförvaltningen samt Kalle Berg, servicechef från Ludvika kommunfastigheter. 4 Arbetsgruppens förslag på beteendepåverkande åtgärder I detta kapitel presenteras ett antal förslag till beteendepåverkande åtgärder. Att arbeta med beteendepåverkande åtgärder minskar behovet till fysiska åtgärder och påverkar upphovet till trafiksäkerhetsproblemen direkt. Ett av de större trafiksäkerhetsproblemen är att bilister framförallt föräldrar och personal kör vid skolorna och förskolorna de tider barn rör sig till och från skola och förskola. 4.1 Olika resalternativ Som förälder kan man bidra till att förändra skolornas och förskolornas trafikmiljö. Att gå eller cykla tillsammans med sina barn istället för att skjutsa dem ökar tryggheten och trafiksäkerheten vid förskolan och skolan. Det bidrar även till att barnen lär sig att vistas i trafiken och främjar barnens hälsa, bland annat genom att de har lättare att koncentrera sig under dagen, får bättre aptit och somnar lättare. 4.2 Vandrande skolbuss Konceptet Vandrande skolbuss innebär att flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och från skolan eller förskolan. Användandet av metoden har varit lyckad i andra kommuner och många barn tycker att det blir roligare att gå till skolan. För att få igång ett fungerande system är det viktigt att dialog sker mellan föräldrar inom ett bostadsområde. Att det beslutas om vilka dagar och tider som ska gälla för vandringarna. Att en eller flera mötesplatser utses. Det är även en fördel att ha god framförhållning genom att ta fram ett schema för hela terminen. Ansvar för konceptet Vandrande skolbuss ligger på social- och utbildningsnämnden. 4.3 Gå- och cykeltävling Skolor tävlar under två valfria veckor genom att samla respoäng genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skola och förskola. Möjlighet finns att delta i en nationell tävling under perioden september-oktober. Detta ökar sannolikheten att barn och föräldrar även efter tävlingens slut använder andra färdmedel än bil. 4.4 Informationsmaterial Kommunen kan genom stöd- och styrningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen ta fram informationsmaterial som gällande vinster av att barn går, cyklar eller åker kollektivt till och från skola och förskola. Materialet bör även lyfta de trafikmiljöproblem som skapas av att föräldrar skjutsar barn till skola och förskola. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

88 Diarienummer SBN 2017/ (12) 4.5 Bilfri vecka En Bilfri vecka är en vecka där barn och föräldrar ska prova andra sätt att ta sig till skolan eller förskolan än att åka bil. Likt gå och cykeltävlingen är vinsten att barn och föräldrar även efter tävlingens slut använder andra färdmedel än bil. 5 Arbetsgruppens förslag på fysiska åtgärder I detta kapitel presenteras de bearbetade förslag som inkommit från personal, föräldrar och bussbolag under utredningens gång. Först presenteras ett antal generella förslag som avser alla skolor och förskolor i kommunen. Efter det presenteras de förslag till åtgärder som arbetsgruppen valt ut i alfabetisk ordning. Skolorna och förskolorna är grupperade tillsammans ifall de ligger i närheten av varandra. De skolor och förskolor som inte rapporterat några problem har inte inkluderats i listan. 5.1 Generella förslag Leda bort biltrafiken från skolornas närhet Separera varutransporter från de ytor barn nyttjar för att ta sig till och från skolorna och förskolorna Tydlig skyltning om vilka trafikregler som gäller vid skolorna och förskolorna Utökat vinterunderhåll av gång- och cykelvägar i anslutning till skolor och förskolor. 5.2 Biskopsnäsets förskola A. Utse alternativ plats för lagring av snö efter snöskottning. Barn leker i snödriva på parkeringen B. Separat GC-väg fram till förskolans entré från Timmermansvägen. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

89 Diarienummer SBN 2017/ (12) 5.3 Blötbergets skola A. Belysning mellan den grusade fotbollsplanen och hämta/lämna-vägen B. Tydligare vägskyltning med varning för barn och skola C. Hastighetsdämpande åtgärder och säkra passager på Blötbergsvägen D. Säkra passager över Saxdalsvägen. 5.4 Fredriksbergsskolan A. Gång- och cykelvägen på Ludvikavägen behöver bli tydligare och trafiksäkrare B. Säkra passager över Nåsvägen och Ludvikavägen. 5.5 Gonäs förskola A. Utökad och avgränsad hämta/lämna -plats vid förskolan. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

90 Diarienummer SBN 2017/ (12) 5.6 Hillängens förskola A. Hastighetsdämpande åtgärder på Grågåsvägen B. Bättre belysning på gång- och cykelvägen närmast förskolan och cykelstället. 5.7 Håksbergs skola och förskola A. P-förbud i halva vändplanen utanför skolan B. Få bort motorfordon från skolgården samt tydliggöra p-plats för funktionsnedsatta utanför skolan C. Hastighetsdämpande åtgärd på Solbergsvägen vid skolan. 5.8 Junibackens förskola och skola A. Minska antalet infarter till parkeringen B. Hastighetsdämpande åtgärder på Kryddgårdsvägen C. Hastighetsdämpande åtgärder på Violstigen D. Anlägga utökad plats för hämtande och lämnande av elever. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

91 Diarienummer SBN 2017/ (12) 5.9 Knutsbo förskola och skola A. Hastighetsdämpande åtgärder på Smultronstigen B. Parkeringsförbud i vändplan C. Anlägga utökad plats för hämtande och lämnande av elever Kyrkskolan A. Flytta busshållplatsen vid McDonalds till Sporthallen för att minska störningar B. Säkrare passage över Prästgårdsgatan Lorensbergaskolan och Östansbo förskola A. Hastighetsdämpande åtgärder på Snöåvägen B. Hastighetsdämpande åtgärder på Skolvägen C. Förläng 30 km/h efter Snöåvägen till kurvan bortom Bilvägen D. Utökad plats för hämta/lämna på Skolvägen E. Asfalt på gång och cykelväg mellan Snöåvägen och Östansbo förskola Trafikmiljö vid skolor och förskolor

92 Diarienummer SBN 2017/ (12) F. Tryggare och säkrare passager över Snöåvägen vid cykel- och gångvägen till Östansbo förskola G. Förläng gång- och cykelvägen förbi parkeringarna vid idrottshallen H. Se över helheten gällande användning av grusplanen Ludvika Gårds förskola och Lärkans förskola A. Tydliggöra var bilar får köra och inte köra i området omkring förskolorna B. Se över parkeringsmöjligheter utanför förskolorna Lyckans förskola A. Hastighetsdämpande åtgärd på Lyckåkersvägen B. Anlägg GC-vägar till förskolan från omkringliggande lokalgator C. Tydliggöra in- och utfarten till förskolan Magnetens förskola A. Större ytan för hämta/lämna -plats B. Skapa separat GC-väg mellan förskolan och Magnetbacken Trafikmiljö vid skolor och förskolor

93 Diarienummer SBN 2017/ (12) C. Nya parkeringsplatser längre ifrån förskolan, till exempel vid Magnetbacken Marnässkolan A. Skapa säkrare passager över Gamla Bangatan, riksväg 66 B. 30 km/h på Grågåsvägen förbi nya skolbyggnaden C. Bredare trottoarer utefter Östra storgatan D. Säkrare passage över riksvägen vid Harnäs E. Förläng GC-vägen förbi ABB Arena Nyhammars förskola och skola Trafikmiljö vid skolor och förskolor A. Tydliggöra stoppförbud i vändzon vid förskolan B. Tydliggöra 30 km/h och genomföra hastighetsdämpande åtgärder på Västbyvägen C. Hastighetsdämpande åtgärder på Norrbovägen D. Säkrare passage över Björbovägen, i korsningen Kvarnhedsvägen- Hyttrisvägen.

94 Diarienummer SBN 2017/ (12) 5.17 Parkskolan och förskolan Lilla Park A. Säkrare passage över riksvägen vid Spendrups B. Göra vändplanen framför skolan trafiksäkrare. Utökad och trafiksäkrare hämta/lämna -plats Stallbackens förskola A. Skylta att parkering är förbjuden vid grinden från gatan Stallbacken Stensvedens förskola A. Säkrare passager över Ängsgatan i GC-vägens förlängning B. Anlägg GC-väg förbi fotbollsplanerna. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

95 Diarienummer SBN 2017/ (12) 5.20 Sunnansjö förskola och skola A. Förlänga GC-vägen hela vägen till skolan, förbi förskolan. Anlägga skydd mot motorfordon Sörviks förskola och skola A. Skydd mellan skolgården och vägen så att t.ex. lekbollar inte hamnar på riksvägen B. Tydliggöra gränser mellan GC-vägar och bilvägar C. Utökat utrymme för hämta/lämna för att förbättra trafiksituationen utanför skolan Vasaskolan A. Utökad plats för hämta/lämna B. Bättre separering mellan cykel- och gångtrafik på Uppfartsvägen. Trafikmiljö vid skolor och förskolor

96 Planeringsenheten Henrik Axelsson, TJÄNSTESKRIVELSE (1) Diarienummer SBN 2017/ Svar på motion om cykelstråk på gågatan Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Beskrivning av ärendet Johnny Karlsson (L) föreslår i motion daterad 22 mars 2017 att Ludvika kommun undersöker möjligheten att genom att måla upp cykelstråk på gågatan få en uppdelning i cykel- och gångtrafik. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det inte är lämpligt att anlägga en separerad cykelväg på Storgatan mellan Eriksgatan och Engelbrektsgatan eftersom stråket främst ska nyttjas för gångtrafik. Att bereda plats för annan typ av trafik riskerar att urholka det som gör Storgatan attraktiv ur både besöksoch näringslivsperspektiv. Att ha möjlighet att fritt flanera längs stråket utan störande fordonstrafik är dess stora styrka. Cykeltrafiken hänvisas framförallt till stråket längs Fredsgatan. Göran Andersson Förvaltningschef Henrik Axelsson Samhällsplanerare Beslut skickas till Stöd- och styrningsförvaltningen

97 Planeringsenheten Henrik Axelsson, TJÄNSTESKRIVELSE (1) Diarienummer SBN 2017/ Svar på motion om ny infart av väg 50 på sträckan Norra Malsjön-Ludvika Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige anser att förslaget är tillgodosett då Trafikverket Region Mitt under 2017 arbetar med en åtgärdsvalstudie för stråket Borlänge-Ludvika, väg 50. I denna process har olika intressenter bjudits in för att identifiera problem och lösningar. Beskrivning av ärendet Jan Karlsson (C) m.fl. föreslår i motion daterad 20 mars 2017 att Ludvika kommun tillsammans med Trafikverket och andra berörda kommuner inleder arbetet med en ny vägsträckning av väg 50 på stråket Norra Malsjön-Ludvika. Motionärerna föreslår också att Ludvika kommun bjuder in berörda parter i ett tidigt skede i utredningen. Trafikverket arbetar under våren 2017 med en åtgärdsvalstudie (ÅVS) för stråket Borlänge-Ludvika, väg 50. En åtgärdsvalstudie är första steget i Trafikverkets planeringsprocess gällande väg och järnväg. I åtgärdsvalstudiens inledande skede bjöds olika intressenter in till en workshop där olika problem och lösningar längs stråket diskuterades. Utifrån de synpunkter som inkom under workshopen kommer det under året publiceras en slutrapport som föreslår åtgärder för sträckan Borlänge-Ludvika. Trafikverket är väghållare för väg 50, vilket innebär att myndigheten samordnar och ansvarar för all planering och arbete med vägen. Göran Andersson Förvaltningschef Henrik Axelsson Samhällsplanerare Beslut skickas till Stöd- och styrningsförvaltningen

98 Planeringsenheten Henrik Axelsson, TJÄNSTESKRIVELSE (1) Diarienummer SBN 2017/ Projektuppdrag - Trafikstrategi för Ludvika kommun Förvaltningens förslag till beslut 1. Att godkänna projektuppdraget gällande Trafikstrategi för Ludvika kommun. Beskrivning av ärendet En trafikstrategi beskriver den riktning kommunen vill ge sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. I Ludvika kommuns översiktsplan står det att en trafikstrategi bör upprättas, eftersom översiktsplanen inte bedöms vara tillräcklig för att ensamt vara vägledande för trafikplaneringen i kommunen. Syftet med att ge samhällsbyggnadsförvaltningen detta projektuppdrag är för att förvaltningen ska ha ett starkt mandat för ta fram en trafikstrategi för Ludvika kommun enligt föreslaget upplägg. Göran Andersson Förvaltningschef Henrik Axelsson Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1 Projektuppdrag Trafikstrategi Beslut skickas till Henrik Axelsson, för kännedom Louise Nordström, för kännedom Akten

99 Planeringsenheten Henrik Axelsson, PROJEKTUPPDRAG Version 3 Projektnamn Trafikstrategi för Ludvika kommun 1(7) Projektnr Syfte Att utgöra en sammanhållande strategi för hur trafiken bör utvecklas och sammanvägas med andra intressen i samhällsplaneringen för att kommunen ska uppnå ett hållbart och attraktivt samhälle utifrån de tre hållbarhetsaspekterna: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Projektledare Henrik Axelsson Trafikstrategi för Ludvika kommun Ludvika kommun Hemsida E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

100 Version 3 Projektnr 2(7) Ändringshistorik Version Namn Roll/befattning Kommentar Daniel Lund Samhällsplanerare Första utkast Henrik Axelsson Samhällsplanerare Bearbetat utkast Henrik Axelsson Samhällsplanerare Färdigt förslag Trafikstrategi för Ludvika kommun

101 Version 3 Projektnr 3(7) Innehåll 1 Bakgrund Syfte Mål Projektmål Effektmål Innehåll och avgränsning Samhörighet Användbarhet Detaljeringsgrad Avgränsning Målgrupp Förankring Projektorganisation Tid för projektets genomförande Riskanalys Påverkan på organisationen... 7 Trafikstrategi för Ludvika kommun

102 Version 3 Projektnr 4(7) 1 Bakgrund En trafikstrategi beskriver den riktning kommunen vill ge sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. I Ludvika kommuns översiktsplan står det att en trafikstrategi bör upprättas, eftersom översiktsplanen inte bedöms vara tillräcklig för att ensamt vara vägledande för trafikplaneringen i kommunen. Utöver nationella och regionala mål ska denna trafikstrategi vara förenlig med gällande översiktsplan. 2 Syfte Syftet med trafikstrategin är: Att utgöra en sammanhållande strategi för hur trafiken bör utvecklas för att kommunen ska uppnå ett hållbart och attraktivt samhälle utifrån de tre hållbarhetsaspekterna: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Att utgöra ett dokument som på ett enhetligt sätt samlar trafikfrågorna och tydliggöra dessa i sammanvägningen med andra intressen i samhällsplaneringen. 3 Mål 3.1 Projektmål Projektet ska leverera en antagen trafikstrategi för Ludvika kommun. 3.2 Effektmål Trafikstrategin ska fungera som en gemensam målbild och nyttjas som vägledande inriktningsdokument i de processer som rör trafik och fysisk planering. 4 Innehåll och avgränsning Trafikstrategin ska innehålla visioner och mål för framtidens trafik i Ludvika kommun. Trafikstrategin ska bygga på Trafikverkets vägledning Trafik för en attraktiv stad (TRAST) där fyrstegsprincipen samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är centrala byggstenar. TRAST är en vägledning för planerare och beslutsfattare i arbetet med kommuners trafikfrågor. Den redovisar hur avvägningar kan göras mellan kommuners egenskaper såsom stadens karaktär, tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan. Egenskaperna kan främja eller motverka varandra. De kan också konkurrera om tillgängliga resurser. Därför måste kommunen göra prioriteringar och anpassa insatserna efter sina behov och resurser. Trafikstrategi för Ludvika kommun

103 Version 3 Projektnr 5(7) 4.1 Samhörighet Ludvika kommuns översiktsplan står över en antagen trafikstrategi. En antagen trafikstrategi kommer stå över andra strategier, planer och åtgärdsdokument inom trafikplanering. 4.2 Användbarhet Dokumentet ska innehålla indikatorer och nyckeltal som kan användas operativt vid varje års planering och uppföljning. 4.3 Detaljeringsgrad Trafikstrategin håller sig på en strategisk nivå. Detta innebär att den kommer peka ut en riktning för kommunens arbete med trafikfrågor. Inga förslag till åtgärder kommer tas upp i strategin. 4.4 Avgränsning Trafikstrategin ska behandla Ludvika kommun. Någon annan avgränsning av trafikstrategins innehåll kommer inte göras förrän efter inledande referensgruppsmöte. 5 Målgrupp Målgruppen för projektet är kommunens medborgare, politiker, tjänstepersoner och företag. 6 Förankring Förankring sker i första hand genom arbetet mot styr- och referensgrupperna. Vidare förankras dokumentet genom att tjänstepersoner, näringsliv, medborgare och andra får yttra sig under remiss- och samrådstiden. Vid projektets slut kommer en kommer trafikstrategin överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Dokumentet kommer att vara tillgängligt på Ludvika kommuns hemsida samt eventuellt spridas i en tryckt nedkortad version. 7 Projektorganisation Arbetet med att ta fram trafikstrategin leds av projektledare Henrik Axelsson som ansvarar för att arbetet drivs enligt projektplan och rapporterar till enhetschef. Arbetet utförs av en arbetsgrupp bestående av Henrik Axelsson, samhällsplanerare tillika projektledare; Anna Lindberg, samhällsplanerare och Joel Lidholm, planingenjör. Projektets politiska styrgrupp utgörs av ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden samt andre vice ordförande i kommunstyrelsen. Trafikstrategi för Ludvika kommun

104 Version 3 Projektnr 6(7) Projektets politiska referensgrupp utgörs av gruppledarna för de politiska partierna i kommunfullmäktige, eller av dessa utsedd person. Styrgruppens ordförande är tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Styrgruppens främsta uppgift är att styra det visionära arbetet med trafikstrategin enligt den politiska viljan. Styrgruppen ska även förmedla information om arbetet till respektive partigrupper samt förmedla synpunkter från partierna till arbetsgruppen. I samband med projektets start kommer en referensgrupp bestående av tjänstepersoner att bildas med syfte att ge värdefull information till arbetsgruppen. I referensgruppen ingår en stödresurs från Trafikverket. I referensgruppen ingår: Planeringschef Chef Gata/Park-enheten Handläggare Trafik Planarkitekt Stadsarkitekt Miljöchef Grönytestrateg Hållbarhetssamordnare Folkhälsosamordnare Kollektivtrafikhandläggare Samhällsplanerare Trafikverket Ytterligare resurser kan komma att inkluderas under arbetets gång, ifall det uppstår ett behov av andra kompetenser. Projektledaren är sammankallande i styr- och referensgruppen. 8 Tid för projektets genomförande Trafikstrategin förväntas bli antas antagen av kommunfullmäktige under andra halvåret Riskanalys Risk Konsekvens Riskfaktor Hantering Slutdokumentet blir oförankrat Dokumentet används inte i planeringen Hög Tonvikt läggs på förankringsarbetet, även efter projektets slut Trafikstrategi för Ludvika kommun

105 Version 3 Projektnr 7(7) Projektet får låg prioritet pga. många parallella projekt Arbetet drar ut på tiden Mellan Omprioritering i samråd med ledning Projektet blir personberoende Arbetet upphör om personen i fråga blir sjuk eller slutar Mellan Fler personer blir inblandade, även efter projektets slut Projektet leder inte till en gemensam målbild Dokumentet blir politiskt oförankrat och tappar slagkraft Låg Om gemensam målbild inte nås läggs tonvikt vid den politiska majoriteten Tabell 1. Tabellen redovisar några av de risker som kan uppkomma under och efter projektets gång. 10 Påverkan på organisationen Trafikstrategin kommer utgöra ett stöd för många kommunala processer inom samhällsplaneringen. Bland annat översiktsplan, detaljplaner och olika fördjupningar. Utan en enhetlig strategi riskerar trafikplaneringen och andra kommunala verksamhetsområden som berör trafik att bli mikrostyrda och detaljinriktade. Trafikstrategi för Ludvika kommun

106 Planeringsenheten Joel Lidholm, TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer SBN 2016/662 1(2) Godkännande av samrådsredogörelse och beslut om granskning för detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra granskning av detaljplanen, enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 18. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för utökat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet där en cirkulationsplats är tänkt att byggas i berörd korsning. Ett annat syfte är att tillåta byggnation av garage och utbyggnad av verksamhet. Samråd har genomförts som en del av planuppdraget. Samrådet pågick från den 30 november 2016 till och med den 13 januari I samrådet kom det in åtta yttranden varav två med synpunkter och sex utan erinran. Samrådsredogörelsens slutsats är att efter justeringar kan granskning av planhandlingar genomföras. Göran Andersson Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Joel Lidholm Planingenjör S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Planeringsenheten\Planeringssektion\Detaljplaner\Pågående planer\ Genomfart Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan\Kontor\Tjänsteskrivelser\Tjänsteskrivelse Kajvägen - Bergslagsgatan.docx Ludvika kommun Postadress Ludvika Hemsida Besöksadress Carlavägen Ludvika E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr PlusGiro

107 Diarienummer SBN 2016/662 2(2) Beslut skickas till Joel Lidholm Louise Nordström Diariet

108 Granskningshandling Diarienummer SBN 2016/662 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan I Ludvika Upprättad i maj 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

109 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 2(13) Innehållsförteckning 1 Handlingar Planens syfte och huvuddrag Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Behov av miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet Byggnadskultur Gestaltning Friytor Lek och rekreation Naturmiljö Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Trygghet Störningar Buller (13)

110 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 3(13) Luft Skyddsanordningar Kvalitativ riskanalys Riskbedömning Räddningstjänstens insatstid Teknisk försörjning Dagvatten El Bredband Barnperspektiv Konsekvenser av planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Ingående fastigheter och markägoförhållande Fastighetsbildning Upphävande av fastighetsplaner Genomförandefrågor Kvartersmark Allmän platsmark Organisatoriska frågor Planförfarande Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Genomförandetid Ekonomiska frågor Tidplan Medverkande tjänstemän (13)

111 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 4(13) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (utarbetas efter granskningen) Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att möjliggöra för en ny cirkulationsplats i korsningen Kajvägen - Bergslagsgatan. Att möjliggöra för nya GC-vägar för anslutning mot resecentrum och in mot centrum är ett till syfte med planen. Ett annat syfte är att ge fastigheten Hästen 11 möjligheten att bygga upp sina garage som ska rivas i samband med genomfartsprojektet. I gällande plan är deras fastighet prickmarkerad vilket skulle hindra ett uppbyggande av garagen. Intentionen med planen är att den ska vara så pass flexibel för att möjliggöra eventuella markbyten mellan fastighetsägare inom planområdet. Korsning Kajvägen Bergslagsgatan där ny cirkulationsplats ska anläggas 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Bergslagsgatan/väg 50 klassas som 4(13)

112 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 5(13) riksintresse för kommunikation. Strax norr om planområdet ligger ett riksintresseområde för kulturmiljövård. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger vid korsningen Kajvägen - Bergslagsgatan. Planen begränsas av kyrkogården i norr, affärsverksamhet i väster och Ludvika centrum i öster och söder. 4.2 Areal Planområdet omfattar ca 1,3 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun, BRF Hästen, Loxodonta Fastighets AB, Lidl Sverige KB och Ludvika församling. Se även Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger inget särskilt för planområdet. Projektet Genomfart Ludvika beskrivs kortfattat. Cirkulationsplatsen är en del av genomfarten. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande planer berörs och påverkas av den nya detaljplanen Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för CENTRALA DELEN av LUDVIKA STAD, laga kraft 1942 Förslag till ändring av stadsplanen för BERGSLAGSGATAN (norra delen) i Ludvika kommun, laga kraft 1975 Förslag till ändring av stadsplanen för kvarteret Hästen i Ludvika kommun, laga kraft 1980 Detaljplan för kv. TRÄDGÅRDEN 2 i Ludvika kommun, laga kraft 1996 Detaljplan för RIKSVÄG 66, kv Sänkan, Postillan m fl inom Ludvika PLAN 3 (3), (Gamla Bangatan nordvästra delen), laga kraft 2000 Detaljplan för del av LUDVIKA 7:11 m fl, NORRA STATIONSOM- RÅDET, LUDVIKA KOMMUN, laga kraft 2003 Detaljplan för kvarteret Lodjuret m fl, laga kraft Program för planområdet Trafikverkets vägplan Riksväg 50 Genomfart Ludvika, Vägplan 3, Mossplan - Kajvägen fungerar som ett program för planen. 5(13)

113 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 6(13) 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 i programmet för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande detaljplan bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 april , att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur Mark och vegetation I stort sett hela området består av hårdgjord yta. Den större gräsyta som finns i planområdet kommer göra plats för cirkulationsplatsen Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltiga jordarter, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området är sannolikt utfyllt med andra massor till stora delar. Jorddjupet är troligtvis relativt mäktigt. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det inte heller finns några större sprickzoner inom området. Ett mindre, numera igenfyllt gruvhål finns nära planområdet, under nuvarande Grand hotell. Detta bör sakna praktisk betydelse Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom och i närheten av planområdet, bland annat tidig järnväg och nu en starkt trafikerad riksväg med tung trafik. Flera bensinmackar har funnits inom planområdet, som i olika grad bör ha sanerats. Vissa indikationer finns på att det förekommer oljeföroreningar och i viss mån arsenik. Gruvavfall innehållande tungmetaller kan förekomma med anledning av omlastning från båt till järnväg i nära anslutning till planområdet. Om det vid arbeten påträffas föroreningar inom planområdet ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras. 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 6(13)

114 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 7(13) Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder med fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Detta bör dock sakna betydelse för detaljplanens syfte vilket är vägtrafik Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd bör vara minimal då området är så pass flackt. Dessutom är det ca 5 m nivåskillnad ner till sjön Väsman Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 3 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 4 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden Bostäder Inga bostäder finns eller planeras att byggas inom planområdet Arbetsplatser, övrig bebyggelse Ludvika centrum med dess tillhörande affärsverksamhet och andra verksamheter ligger i närheten av planområdet. Garagen inom fastigheten Hästen 11 rivs i samband med genomfartsprojektet Offentlig och kommersiell service Strax söder om planområdet ligger Ludvika stationsområde med tillhörande resecentrum. Ludvika brandstation ligger ca 250 m ifrån planområdet. Kommersiell service finns alldeles intill planområdet i Ludvika centrum Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska tillämpas. Lutning på GC-vägarna kommer vara tillgänglighetsanpassad för funktionsvarierade Byggnadskultur Precis norr om planområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård med kyrkan och stadshuset som tydliga landmärken i centrala delarna av Ludvika. Kyrkan och kyrkogården döljs dock bakom vegetation. Ludvika församling äger fastigheten Trädgården 2. På fastigheten finns ett hus från 1924 av arkitekt Carl A:son Sege. Huset har ett högt kulturellt värde och kan bli aktuellt för byggnadsminnesförklaring. En sådan prövning görs av länsstyrelsen om det blir aktuellt. 3 Riksantikvarieämbetets fornsök 4 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 7(13)

115 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 8(13) Gestaltning Ett gestaltningsprogram finns för genomfartsprojektet och detta ska följas i samband med genomförande av åtgärder. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan Friytor Lek och rekreation Planområdet utgörs av väg, parkering och GC-vägar och lämpar sig därför ej för lek. GC-vägar kan användas för rekreation Naturmiljö Naturmiljön i planområdet är i stort sett obefintligt. Den större gräsyta som finns kommer ersättas av cirkulationsplatsen. En äldre och större ek står precis bredvid korsningen Kajvägen Bergslagsgatan och kan stå kvar även efter byggandet av cirkulationsplatsen. Eken som står nära korsningen kommer att få en skyddsbestämmelse i den nya detaljplanen. Skyddsbestämmelsen innebär att trädet inte får fällas. Eken är stor med en stamomkrets på 280 cm och antas vara åtminstone 100 år gammal. 6.4 Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Detaljplanen möjliggör för en ny cirkulationsplats i korsningen Kajvägen Bergslagsgatan som idag är en trevägskorsning. Trevägskorsningen medför vänstersvängar för att ta sig till och från Kajvägen, vilket ej är trafiksäkert. Cirkulationsplatsen medför att det blir lättare att ta sig till och från Kajvägen och medför även ett bättre trafikflöde på Bergslagsgatan/väg 50. En ny gång- och cykelväg kommer anläggas på samma sida av vägen som stationsområdet. GC-vägen ska göra det lättare och säkrare att ta sig till och från stationsområdet. En anslutande GC-väg kommer anläggas längs Tingshusgatan via en gångpassage över Bergslagsgatan/väg 50. Planskilda alternativ finns söder om planområdet Kollektivtrafik De bussar som idag åker över Bergslagsgatan från Eriksgatan till stationsområdet kommer i fortsättningen inte kunna åka rakt över Bergslagsgatan. Dessa kommer att få svänga höger ut på riksvägen och vända i cirkulationsplatsen. 5 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 8(13)

116 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 9(13) Parkering, varumottag, utfarter I samband med anläggningen av cirkulationsplatsen kommer mark med parkeringsplatser och parkeringsgarage på fastigheten Hästen 11 tas i anspråk. Infarten till stationsområdet kommer i framtiden endast vara till för bussar och endast fungera som infart. Bussar kommer att köra ut längre söderut i stationsområdet. Allmänheten kommer i framtiden att ta sig till stationsområdet och resecentrum via cirkulationsplatsen som planeras att byggas i korsningen Vasagatan - Bergslagsgatan. 6.5 Trygghet Det är bra siktlinjer inom stora delar av området då få byggnader ligger inom planområdet. Bra siktlinjer och belysning är bra för tryggheten i området då det blir lättare att orientera sig i området. 6.6 Störningar Buller Bostadshuset på fastigheten Hästen 11 kommer att få bulleråtgärder utförda enligt Trafikverkets vägplan för den nya cirkulationsplatsen. Föreslagen åtgärd är bullerskydd genom åtgärd för uteplats, i detta fall balkong. Exakt hur många balkonger som kommer att få åtgärder är oklart Luft Ludvika tätort har god luftkvalitet och gällande miljökvalitetsnormer och miljömål uppfylls Skyddsanordningar Staket kommer sättas upp i mitten av Bergslagsgatan för att minska antalet oskyddade trafikanter som springer över vägen mellan stationsområdet och centrum. Möjlighet att ta sig över Bergslagsgatan kommer finnas via gångpassager, förutom redan befintlig gångbro och gångtunnel söder om planområdet. 6.7 Kvalitativ riskanalys Syftet med analysen är utreda huruvida byggrätten på fastigheten Hästen 6 kan utökas genom att ge en byggrätt som kan resultera i en förlängning av befintlig byggnad. För de garage som tillåts i planen behövs ingen riskanalys. Väg 50 är en rekommenderad led för farligt gods och därmed måste denna analys göras. Även järnvägen är en rekommenderad led för farligt gods och även om den inte ingår i planområdet ligger den på ett så pass nära avstånd att den måste tas med i bedömningen av riskerna med farligt gods. Enligt länsstyrelsens vägledning ska en kvalitativ riskanalys göras om en detaljplan tas fram inom 150 m från farligt gods led. De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är km/h och att det inte finns några barriärer eller 9(13)

117 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 10(13) nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Vidare sägs att vid planläggning av befintlig bebyggelse är det inte alltid möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå, men man ska sträva efter att detaljplanen ger minskade risker. Hastighetsbegränsningen på väg 50 är 40 km/h på befintligt sträcka. Hastigheten på järnvägen är skyltad till 70 km/h. Det finns dock planer på att någon gång i framtiden tillåta en hastighet av 90 km/h på järnvägen förbi planområdet. Järnvägen ligger till stor del bakom en matvarubutik på fastigheten Ludvika 7:11, som därmed skyddar den nya byggrätten. Avståndet till järnvägen är ca 100 m, därmed hålls säkerhetsavståndet som länsstyrelsens vägledning rekommenderar. Från väg 50 är avståndet kortare, ca 30 m och därmed ökar skaderisken för de som befinner sig i berörd byggnad Riskbedömning Transportflödet på väg 50 är högt men hastighetsbegränsningen är endast 40 km/h längs hela planområdet. Till kontor från en farligt gods led bör avståndet vara 70 m. I detta fall är det ca 30 m. Byggrätten kan dock tillåtas om den begränsas till samma bredd och nockhöjd på det befintliga huset. Dessutom ska utbyggnaden göras bakom en annan byggnad och därför är det lämpligast att göra en förlängning av huset bort från väg 50 och mot fastigheten Hästen 5. Byggrätten medger en förlängning av huset med 5 m. Ventilation och entréer bör vändas bort från vägen om möjligt och till en rimlig kostnad Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänsten kan vara på plats med utryckningsfordon inom tio minuter vid olycka. 6.8 Teknisk försörjning Dagvatten Dagvatten kan hanteras genom att ledas in i befintligt dagvattenledningssystem som finns i eller i närheten av området El Området är redan exploaterat och goda förutsättningar för el finns Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 6.9 Barnperspektiv Planområdet innefattar ny cirkulationsplats och nytt område för parkering, därmed lämpar sig ej området för barn att vistas själva i. Staket i mitten av Bergslagsgatan och bättre gångpassager gör dock området säkrare för barn att vistas i i jämförelse med dagens situation. 10(13)

118 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 11(13) 6.10 Konsekvenser av planens genomförande Dagens trevägskorsning i korsningen Kajvägen Bergslagsgatan ersätts av en cirkulationsplats i samband med Genomfart Ludvika. En ny GC-väg kommer att anläggas för att förbättra möjligheten att ta sig till stationsområdet och resecentrum. En ny allmän parkeringsplats kommer att anläggas på fastigheterna Oxen 6, 7 och 8. De garage som finns på fastigheten Hästen 11 kommer att rivas. För att möjliggöra återuppbyggnad av garagen måste gällande detaljplan ändras fastän genomförandetiden återstår eftersom berörd mark är prickmarkerad och därmed hindrar återuppbyggnad av garage. Kommunen har köpt in fastigheten Oxen 7 sedan gällande plan vann laga kraft. Denna fastighet har markanvändningsbestämmelsen Centrum. Byggnaden på fastigheten har rivits och idag används fastigheten som allmän parkering. Fastigheten kommer att ha markanvändningsbestämmelsen P-PLATS. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Planområdet omfattar de kommunägda fastigheterna Ludvika 6:1, Oxen 6, Oxen 7 och Oxen 8, samt de privatägda fastigheterna Hästen 6, Hästen 11, Trädgården 2 och Ludvika 7:11. Området berör ledningsrätt för fjärrvärme till förmån för Västerbergslagens Energi AB, samt gemensamhetsanläggningen Hästen GA:1 som utgör mark för förbindelseled. 7.2 Fastighetsbildning För att säkerställa mark för cirkulationsplatsen krävs ianspråktagande av mark. 380 kvadratmeter regleras från Hästen 11 till Ludvika 6:1. Till Ludvika 6:1 regleras även 20 kvadratmeter från Oxen 6, 14 kvadratmeter från Oxen 7 och 450 kvadratmeter från Oxen 8 för att säkerställa mark som krävs för cirkulationsplatsen. Mark för GC-vägen över fastigheterna Oxen 7 och 8 regleras till Ludvika 6:1. Område med markanvändningsbestämmelsen P-PLATS ska också regleras till Ludvika 6:1. En fastighetsreglering sker även mellan Ludvika 6:1 och Ludvika 7:11, där 320 kvadratmetrar regleras till Ludvika 6:1 för att säkerställ mark för gång- och cykelväg samt väg. Intentionen med planen är att den ska vara så pass flexibel som möjligt för att möjliggöra eventuella markbyten mellan fastighetsägare inom planområdet. Hästen GA:1 som utgör mark tillgänglig för gemensam förbindelseled bör ändras för att tillsäkra att gemensamhetsanläggningen sträcker sig till Ludvika 6:1 och allmän gata i och med ovannämnd fastighetsreglering. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan av berörd sakägare. 11(13)

119 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 12(13) 7.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet: 1. Tomtindelning Oxen, FRM-akt: 2085K-A402:II 8 Genomförandefrågor 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 8.2 Allmän platsmark Anläggande av cirkulationsplats och övrig allmän platsmark enligt detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika. 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet hanteras enligt reglerna för utökat planförfarande. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen kommer innebära kostnader för anläggande av väg samt gång- och cykelväg, kostnader för markinlösen enligt expropriationslagens ersättningsregler, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett finansieringsavtal mellan Trafikverket och Ludvika kommun. 11 Tidplan Granskning juni augusti 2017 Antagande december 2017 Laga kraft januari (13)

120 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan 13(13) 12 Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör handläggare 13(13)

121 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns X= Y= Y= X= Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser VÄG GATA P-PLATS PARK GÅNG CYKEL Genomfartstrafik Lokaltrafik Parkering Anlagd park Gång- och cykelväg Kvartersmark LUDVIKA 11 X= GÅNG CYKEL Bergslagsgatan Kajvägen n 2 PARK VÄG P p 1 väg 50 g GÅNG CYKEL P-PLATS GATA PARK C Centrum BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras MARKENS ANORDNANDE Utfart och stängsel n2 P Vegetation Parkering Marken får med undantag av uthus och garage inte förses med byggnader Utfartsförbud Trädet får inte fällas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE X= Placering C I g g Tingshusgatan p1 Utformning och omfattning I Högsta antal våningar Garage skall placeras minst 1 meter från tomtgränsen Högsta totalhöjd i meter Eriksgatan Storgatan ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats Rättighetsområden X= Y= Y= Y= Y= Y= X= g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Carlavägen Till planen hör: PLANKARTA Planbeskrivning Samrådsredogörelse Detaljplan för Genomfart: del av Ludvika 6:1 med flera Korsning: Kajvägen - Bergslagsgatan Ludvika kommun Upprättad i maj 2017 Fastighetsförteckning utökat förfarande Granskningshandling Beslutsdatum Godkännande Antagande Laga kraft Instans SBN KF Skala m Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör

122 GRANSKNINGSHANDLING 1(7) Planeringsenheten Joel Lidholm, Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Kajvägen - Bergslagsgatan Ludvika kommun Hemsida E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

123 (7) 1. Samrådets bedrivande Den 29 april 2015, 45 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta denna detaljplan. I uppdraget ingår att genomföra samråd och granskning. Samrådet genomfördes från den 28 november 2016 till och med den 13 januari Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Samrådet har annonserats i lokaltidning. Samrådet har även kungjorts på kommunens anslagstavla. Samrådshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgängligt på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Åtta yttranden har inkommit, varav samtliga kom inom granskningstiden. 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna åtta yttranden var två med synpunkter och sex utan erinran. Ingen särskild fråga anses central: Länsstyrelsen Dalarna vill att eken i närheten av korsningen ska bevaras. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarna S7 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott S6 X Kultur- och fritidsnämnden S3 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet - Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar - Övriga privatpersoner -

124 (7) Övriga Lantmäteriet S1 X Bergsstaten S2 X TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) S4 X Trafikverket Region Mitt S5 X Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna S8 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med planeringsenheten kommentarer S1 Lantmäteriet Inkommet yttrande den 28 november I plankartan redovisas två olika områden för parkering, ett område i kvarteret Hästen där det står P och ett i kvarteret Oxen där det står P-PLATS. Av plankartan är det svårt att tyda vad som skiljer användningen åt mellan dessa två områden. P-PLATS finns inte angivet med någon bestämmelse bland planbestämmelserna. 2. Tomtindelning/fastighetsindelningsbestämmelser som upphävs bör även anges med upphävandebestämmelse bland planbestämmelserna på plankartan. 3. Om ledningarna som nu gällande ledningsrätt gäller för ska ligga kvar bör u-bestämmelse anges där ledningsrätten nu finns. Gällande grundkartan i plankartan är det lämpligt om rättigheter som ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar redovisas. 4. Tidigare ställningstaganden, punkt 5.3: Ytterligare två planer är berörda, detaljplan för riksväg 66 kv. Sänkan, Postillan m.fl. inom Ludvika plan 3 (3) laga kraftvunnen år 2000 och en liten del av ändring och utvidgning av stadsplanen för centrala delen av Ludvika stad från år Båda planerna gäller i den nordöstra delen av det föreslagna planområdet. 5. Observera att för detaljplan för kvarteret Lodjuret m.fl. som vann laga kraft förra året återstår genomförandetiden och frågan om ersättning för förlorad byggrätt kan vara aktuell., dock äger Ludvika kommun samtliga av de fastigheter som är aktuella. Det kan dock vara bra att redovisa förändringar i byggrätten och motivera ytterligare i planbeskrivningen varför en ny detaljplan ska bildas fastän genomförandetiden fortfarande återstår av tidigare plan. 6. Teknisk försörjning, punkt 6.7: Även detta planförslag verkar medföra större mängd hårdgjord yta. En diskussion om vilka konsekvenser genomförandet av planen har för dagvattnen och dess hantering saknas i planbeskrivningen.

125 (7) 7. Fastighetsbildning/Genomförandefrågor: Hur avses markförvärv att ske? Genom avtal/inlösen? Ska någon annan än kommunen eller Trafikverket stå för några kostnader för att genomföra planen? Planeringsenhetens kommentar 1. Planbestämmelsen har av någon anledning försvunnit från plankartan. Plankartan kompletteras. 2. Fastighetsplaner upphävs i sin helhet när detaljplanen vinner laga kraft i och med plan- och bygglagens (2010:900) övergångsbestämmelser punkt 9 och därmed behövs ingen planbestämmelse om det på plankartan. 3. Ledningsrätten visas redan i grundkartan till plankartan men tydliggörs genom att vara med bland grundkartans beteckning. Då ledningsrätterna inom planområdets kvartersmark inte leder vidare till andra fastigheter anses ledningsrätten inte vara allmännyttig. Därför finns det inget u- område för ledningsrätten. 4. Planbeskrivning kompletteras. 5. Då gällande plan för kvarteret Lodjuret hindrar byggnation av nya garage på fastigheten Hästen 11 behövs en plan göras då befintliga garage rivs i samband med byggnationen av cirkulationsplatsen. Planbeskrivningen kompletteras. 6. Dagvattnet kan tas hand om av de dagvattenledningssystem som finns i området. Planbeskrivning kompletteras. 7. Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter som svarar på dessa frågeställningar. S2 Bergsstaten Inkommet yttrande den 30 november 2016 Bergsstaten har inget att erinra, i området finns inte något tillstånd enligt minerallagen (1991:45). Planeringsenhetens kommentarer Finns tillhörande karta till yttrandet som bekräftar att det inte finns något tillstånd enligt minerallagen inom planområdet. S3 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 15 december 2016 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra angående detaljplan för genomfart: korsning Kajvägen Bergslagsgatan.

126 (7) S4 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Inkommet yttrande den 19 december Skanova har idag befintliga ledningar inom planområdet som kommer beröras av ombyggnaden. Se bifogad kartbild. Generellt önskar Skanova så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sitt nuvarande läge för att undvika angelägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den. För övrigt har vi inget att erinra mot detaljplanen. 2. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i det nya planarbetet, det vill säga när planarbetet påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planering som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess. Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. Planeringsenhetens kommentarer 1. Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova (Telia) och Ludvika kommun. 2. Samrådet är ett tidigt skede i planprocessen.

127 (7) S5 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 22 december 2016 Trafikverket Region Mitt har inget emot detaljplanen för del av Ludvika 6:1 mfl. Korsning: Kajvägen Bergslagsvägen. S6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande den 23 december 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte något att erinra mot förslaget. S7 Länsstyrelsen Dalarna Inkommet yttrande den 10 januari 2017 Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. Övrigt att beakta Den äldre eken vid korsningen Kajvägen Bergslagsgatan bör ingå i planområdet och skyddas genom planbestämmelser samt vid anläggandet av rondellen. Vägledning finns i Länsstyrelsernas broschyr Skydda träden vid arbeten. Namn på vägar och platser som nämns i planbeskrivningen bör kunna återfinnas på plankartan. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planeringsenhetens kommentarer Plankarta och planbeskrivning kompletteras. S8 Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna Inkommet yttrande den 13 januari 2017 Polismyndigheten har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. 4. Samrådsmöten Vid samrådsmötet den 15 december 2016 närvarade tre personer från allmänhet och sakägare. Främst diskuterades hur värdering av mark/fastighet går till och buller. Övriga synpunkter från mötet. Hur nära fastighetsgränsen får ett garage byggas? Transporter med farligt gods kommer köra närmare bostadshuset på fastigheten Hästen 11 efter byggnation av cirkulationsplats i jämförelse med nu.

128 (7) 5. Övrigt Inget yttrande kom in från någon sakägare som är direkt berörd av den nya detaljplanen. 6. Slutsats Samrådet talar för att detaljplanen kan gå vidare till granskningsskedet med vissa kompletteringar. 7. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att ge planeringsenhetens i uppdrag att utforma detaljplanen i enlighet med samrådshandlingarna och planeringsenhetens kommentarer och slutsatser i denna samrådsredogörelse, samt besluta om granskning. 8. Medverkande tjänstemän Louise Nordström Planeringschef Joel Lidholm Planingenjör

129 Planeringsenheten Joel Lidholm, TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer SBN 2016/59 1(2) Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att handlingarna ska färdigställas enligt granskningsutlåtande och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt plan och enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet. I korsningen ska en cirkulationsplats byggas för att förbättra trafikflödet genom Ludvika tätort. När cirkulationsplatsen är klar ska allmänheten ta sig in till resecentrum via cirkulationsplatsen. Granskningen genomfördes mellan den 27 februari och den 27 mars Under granskningen inkom nio yttranden, varav tre inkom för sent. Yttrandena inkomna under granskningen innebär inget hinder för antagande. Göran Andersson Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Joel Lidholm Planingenjör Detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan Ludvika kommun Postadress Ludvika Hemsida Besöksadress Carlavägen Ludvika E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr PlusGiro

130 Diarienummer SBN 2016/59 2(2) Beslut skickas till Joel Lidholm Louise Nordström Diariet

131 ANTAGANDEHANDLING 1(6) Planeringsenheten Joel Lidholm, Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Vasagatan Bergslagsgatan Ludvika kommun Hemsida E-post Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

132 2(6) 1. Granskningens bedrivande Den 23 februari 2017, 13 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden 27 februari till och med den 27 mars Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Nio yttranden har inkommit, varav tre efter granskningstidens slut. 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna nio yttranden var tre med synpunkter och sex utan erinran. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarna G5 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott G7 X Myndighetsnämnden miljö och bygg G6 X Kultur- och fritidsnämnden G3 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet - Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar Ludvika hyresgästförening G9 X Övriga privatpersoner - Övriga

133 3(6) Bergsstaten G1 X Trafikverket Region Mitt G2 X Lantmäteriet G4 X TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) G8 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med planeringsenheten kommentarer G1 Bergsstaten Inkommet yttrande den 1 mars 2017 Av att döma på kartan finns det inget tillstånd enligt minerallagen (1991:45). Bergsstaten har därför inget att erinra. Planeringsenhetens kommentarer Kommunen noterar yttrandet. Det finns en tillhörande karta till yttrandet som bekräftar att det inte finns något tillstånd enligt minerallagen inom planområdet. G2 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 2 mars 2017 I planbeskrivningen står att det går att ta sig över Bergslagsgatan i markplan via två gångpassager. Inom planområdet kommer det enbart finnas en passage i plan över väg 50 och det är ny passage som att skapas vid cirkulationsplatsen. En passage som finns idag, i den södra delen av planområdet, kommer att tas bort. Planeringsenhetens kommentarer Kommunen förtydligar i planbeskrivningen att den andra gångpassagen inte kommer att ligga inom planområdet som man kan få uppfattningen av när man läser planbeskrivningen. G3 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 6 mars 2017 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra.

134 4(6) G4 Lantmäteriet Inkommet yttrande den 22 mars 2017 Vid genomgång av planförslagets granskningshandlingar (daterade februari 2017) har inga synpunkter noterats. G5 Länsstyrelsen Dalarna Inkommet yttrande den 23 mars Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10: Det befintliga bussgaraget utgör i dagsläget barriär mellan stadsbebyggelse och järnvägen, vilken är transportväg för farligt gods. Om denna barriär tas bort i och med ny väg/rondell, ska en riskbedömning göras, som utreder hur en olycka med farligt gods kan påverka den närliggande stadsbebyggelsen. 2. Övrigt att beakta: Enligt planbeskrivningen har planområdet en historia, som gör att olika slag av markföroreningar skulle kunna påträffas, bland annat arsenik. Den metod som föreslås för att hantera detta, är att om det vid arbeten påträffas markföroreningar, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Med tanke på att arsenik varken syns eller luktar, bör planbeskrivningen redovisa hur eventuella förekomster av detta ämne ska kunna uppmärksammas och identifieras. Länsstyrelsens bedömning är att problemet enklas löses genom att en markundersökning genomförs. Då vet exploatören dessutom i förväg hur stora mängder massor med olika föroreningar som ska tas om hand, och kan planera hur det ska ske. 3. Övrigt att beakta: Enlig PBL 4:5, punkt 2 är utformning av allmän plats obligatoriskt planinnehåll för planer med kommunalt huvudmannaskap. I detta ärende är det lämpligt att med egenskapsgränser reglera hur trafikytorna ska fördelas mellan olika trafikantgrupper. Om det i vägarbetsplanen finns illustrationsmaterial, som visar trafikplatsen utformning, kan dessa bifogas till detaljplanehandlingarna. 4. Övrigt att beakta: Planbeskrivningen innehåller under vissa rubriker endast direkta citat ur lagen. Detta har ingen verkan. Planbeskrivningen bör istället ange vad dessa lagparagrafer innebär i praktiken på den aktuella platsen. 5. Övrigt att beakta: Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar: Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planeringsenhetens kommentarer 1. Kommunen har stämt av med räddningstjänsten i arbete med detaljplanen för stationsområdet i Ludvika gällande eventuell ökad risk när befintligt bussgarage rivs. Räddningstjänsten har godkänt att bussgaraget rivs då de anser att bussgaraget skulle utgöra en större risk

135 5(6) vid explosion då det skulle medföra att mer splitter skulle slungas mot stadsbebyggelsen. Planbeskrivning kompletteras med riskbedömning. 2. Vid exploatering ska marken undersökas för att kvantifiera, lokalisera och bedöma de föroreningar som finns i marken. Efter det får behov av sanering bedömas. Detta läggs till i planbeskrivningen. 3. Plankarta kompletteras med egenskapsgränser för att reglera hur trafikytorna ska fördelas mellan olika trafikantgrupper. Vägplanens illustrationskarta bifogas till detaljplanehandlingarna. 4. Planbeskrivning uppdateras och kompletteras. G6 Myndighetsnämnden miljö och bygg Inkommet yttrande den 27 mars 2017 Myndighetsnämnden miljö och bygg beslutar att tillstyrka detaljplaneförslaget. G7 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande den 29 mars 2017 (sent inkommet) Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte något att erinra mot förslaget. G8 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Inkommet yttrande den 29 mars 2017 (sent inkommet) 1. Skanova har markförlagda kablar i området och önskar behålla befintligt nät som passerar i området. Om undanflyttningsåtgärder krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. För övrigt har vi inget emot detaljplanen. 2. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i det nya planarbetet, det vill säga när planarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess. Planeringsenhetens kommentarer 1. Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova (Telia) och Ludvika kommun. 2. Planen ingår i genomfartsprojektet. Inför det samordnade samrådet med Trafikverket tog Trafikverket kontakt med Skanova för information om befintliga ledningar i planområdet. G9 Ludvika hyresgästförening Inkommet yttrande den 11 april 2017 (sent inkommet) Vi tackar för remissen men har inget att yttra oss om innehållet.

136 6(6) 4. Övrigt Planen genomförs enligt reglerna för samordnat förfarande. Kommunen har därför inte haft ett eget samråd utan har haft ett samordnat samråd tillsammans med Trafikverket. 5. Tidplan Detaljplanen beräknas att antas av kommunfullmäktige under september månad Slutsats Ett par synpunkter har föranlett till ändringar i detaljplanen. Nedan följer exempel på synpunkter från granskningsskedet, som inte är tillgodosedda: Skanova förutsätter att den part som initierar åtgärden att flytta ledningar även bekostar åtgärden. Planeringsenhetens kommentar Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova och Ludvika kommun. 7. Medverkande tjänstemän Louise Nordström Planeringschef Joel Lidholm Planingenjör

137 Antagandehandling Diarienummer SBN 2016/59 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan I Ludvika Upprättad i maj 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

138 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 2(12) Innehållsförteckning 1 Handlingar Planens syfte och huvuddrag Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Behov av miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet Byggnadskultur Friytor Lek och rekreation Naturmiljö Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Trygghet Störningar Buller Luft Skyddsanordningar (12)

139 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 3(12) 6.7 Kvalitativ riskanalys Riskbedömning Räddningstjänstens insatstid Teknisk försörjning Dagvatten El Bredband Barnperspektiv Konsekvenser av planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Ingående fastigheter och markägoförhållande Fastighetsbildning Genomförandefrågor Allmän platsmark Organisatoriska frågor Planförfarande Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Genomförandetid Ekonomiska frågor Tidplan Medverkande tjänstemän (12)

140 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 4(12) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfart Ludvika och den cirkulationsplats som ska byggas för att förbättra trafiksituationen i korsningen Vasagatan Bergslagsgatan/väg 50 och trafikflödet genom Ludvika. Korsningen Vasagatan Bergslagsgatan där en ny cirkulationsplats ska byggas 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Bergslagsgatan är en del av väg 50 som klassas som riksintresse för väg. Järnvägen som går i närheten av planområdet är riksintresse för järnväg. 4(12)

141 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 5(12) 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger vid korsningen Vasagatan Bergslagsgatan och sträcker sig norrut längs Bergslagsgatan. Planområdet begränsas av stationsområdet och centrum. 4.2 Areal Planområdet omfattar ca 1.2 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av bland annat Ludvika kommun och privata företag. Se även 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållanden 5 Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, pekar inte ut området på något särskilt sätt. Däremot beskrivs Genomfart Ludvika där detta är en del av projektet. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Nedanstående planer påverkas av den nya detaljplanen. Förslag till ändring av stadsplanen för Bergslagsgatan (södra delen) i Ludvika kommun, laga kraft 1974 Förslag till ändring av stadsplanen för Bergslagsgatan (norra delen) i Ludvika kommun, laga kraft 1975 Förslag till detaljplan för kv. Brage 3 i Ludvika kommun, laga kraft 1989 Detaljplan för kvarteret Freja, Ludvika kommun, laga kraft 2012 Detaljplan för kvarteren Loke, Frigga, Tjädern och Järpen, laga kraft Program för planområdet Trafikverkets vägplan Riksväg 50 Genomfart Ludvika, Vägplan 5, Delen Mossplan - Kajvägen fungerar som ett program för planen. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande och kommunen har därför utnyttjat Trafikverkets samråd för vägplanen. 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande detaljplan 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 5(12)

142 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 6(12) bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 april , att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingick att genomföra samråd. Beslut om granskning togs av samhällsbyggnadsnämnden den 22 februari Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur Mark och vegetation Vid cirkulationsplatsen vid Vasagatan består marken mestadels av hårdgjord yta Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltiga jordarter, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området är sannolikt utfyllt med andra massor till stora delar. Jorddjupet är relativt mäktigt. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det inte heller finns några större sprickzoner inom området. I ett borrhål omedelbart öster om planområdet, vid Dalagatan, är jorddjupet 44 m Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet. Järnväg, senare även starkt trafikerad riksväg med tung trafik löper i närheten eller genom planområdet. Flera bensinmackar har funnits inom planområde, som i olika grad bör ha sanerats. Även nuvarande bussgarage ligger inom planområdet. Vid förre detta taxistationen (byggnaden söder om järnvägsstationen) har det vid tidigare grävningar påträffats petroleumföroreningar. Föroreningarna gick inte helt att sanera bort. Dessa finns i viss mån kvar under byggnaden. Det finns även indikationer på att arsenik kan förekomma inom området. Markförlagda cisterner för eldningsolja kan ha funnits inom planområdet. Vid exploatering bör marken undersökas för att kvantifiera, lokalisera och bedöma de föroreningar som finns i marken. De föroreningar som påträffas ska anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 6(12)

143 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 7(12) kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Det bör dock sakna betydelse för vägtrafik Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd bör vara minimal då området är så pass flackt. Dessutom är det ca 3-4 m höjdskillnad ner mot sjön Väsman Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 3 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 4 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden Bostäder Inga bostäder finns inom planområdet och planeras ej att byggas. I närheten finns dock bostadshus Arbetsplatser, övrig bebyggelse Flera arbetsplatser finns i närheten av planområdet, främst i form av butiker och företag. Inom planområdet finns ett bussgarage, som kommer att rivas för att ge plats för cirkulationsplatsen Offentlig och kommersiell service Ludvika stationsområde med tillhörande resecentrum ligger intill planområdet. Från stationsområdet utgår både bussar och tåg. Bussarna kommer att påverkas av planen i och med att de får en ny utfart via bussfil ut på Bergslagsgatan som strax före cirkulationsplatsen sammanflätar med de två körfälten på vägen. Kommersiell service finns alldeles intill planområdet i Ludvika centrum Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska tillämpas Byggnadskultur Kvartersbebyggelse och centrum med affärer och hyreshus dominerar byggnadskulturen vid korsningen Vasagatan Bergslagsgatan men dessa ligger inte inom planområdet. 6.3 Friytor Lek och rekreation För lek och rekreation är planområdet inte lämpligt då planområdet kommer bestå av väg och sidoområden för den nya cirkulationsplatsen. 3 Riksantikvarieämbetets fornsök 4 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 7(12)

144 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 8(12) Naturmiljö Naturmiljön är i stort sett obefintlig vid Vasagatan. Grönska kommer dock tillkomma i och i närheten av området enligt gestaltningsprogrammet som finns framtaget för genomfartsprojektet. 6.4 Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Bergslagsgatan som går genom hela planområdet är hårt trafikerad. En ny cirkulationsplats kommer byggas i trevägskorsningen Vasagatan Bergslagsgatan som idag är signalreglerad. En ny gångpassage till resecentrum kommer att anläggas vid cirkulationsplatsen. Från gångpassagen kommer en ny GC-väg byggas för att underlätta för resenärer att ta sig till resecentrum. Över Vasagatan finns ett övergångsställe som kommer att behållas. Vid Vasagatan kommer infarten till parkeringen på fastigheten Brage 3 att stängas. Istället kommer parkeringen få en in- och utfart vid korsningen Storgatan - Köpmansgatan. GC-tunneln under Bergslagsgatan, mellan Carlavägen och stationsområdet, kommer att få åtgärder, oklart vad dock. Tunneln ligger dock en bra bit norr om planområdet. Del av illustrationskarta i Trafikverkets vägplan Kollektivtrafik Kollektivtrafiken kommer att påverkas av den nya detaljplanen. Bussarnas utfart till Bergslagsgatan kommer att stängas och bussarna kommer ledas ut från stationsområdet via en bussfil ut på Bergslagsgatan strax före cirkulationsplatsen 5 Vägplan 5 Mossplan Kajvägen illustrationskarta (12)

145 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 9(12) vid Vasagatan. Infarten för busstrafik till stationsområdet kommer dock att fortsatt vara på samma plats som idag Parkering, varumottag, utfarter Bussarnas utfart från stationsområdet idag kommer att stängas av och istället kommer de att ledas ut via en bussfil ut till nya cirkulationsplatsen. Infarten till stationsområdet från Bergslagsgatan kommer stängas av för personbilar och fungera som infart för endast busstrafik. Personbilar kommer istället ledas in och ut från stationsområdet via cirkulationsplatsen. Parkeringen på fastigheten Brage 3 kommer försvinna delvis och utfarten från parkering till Vasagatan kommer att stängas. Bilar kommer istället ledas in till parkeringen via en gångfartsgata som kommer anläggas mellan parkeringen och korsningen Storgatan - Köpmansgatan. 6.5 Trygghet Ur ett trafikperspektiv, för gång- och cykeltrafikanter likväl som biltrafikanter, kommer nya genomfarten skapa en säkrare och tryggare miljö att vistas i. För att undvika det spring som idag sker över Bergslagsgatan mellan centrum och stationsområdet kommer ett staket sättas upp i mitten och gångpassage mellan resecentrum och centrum kommer anläggas vid cirkulationsplatsen vid Vasagatan och mellan resecentrum och Eriksgatan. Sedan tidigare finns den tidigare nämnda gångtunneln under Bergslagsgatan från Carlavägen och bron som går Engelbrektsgatan till Väsmanstrand. 6.6 Störningar Buller I stort sett kommer bullersituationen vara densamma inom planområdet efter att cirkulationsplatsen byggts. Däremot kommer vissa bulleråtgärder genomföras för bostäder i närheten av planområdet. Dessa åtgärder genomförs dock utav Trafikverket Luft Ludvika tätort har mycket god luftkvalitet och gällande miljökvalitetsnormer och miljömål uppfylls Skyddsanordningar Staket kommer sättas upp i mitten av Bergslagsgatan för att minska antalet oskyddade trafikanter som tar sig över vägen. Möjlighet att ta sig över Bergslagsgatan i markplan kommer att finnas via två gångpassager. 6.7 Kvalitativ riskanalys När en detaljplan tas fram inom 150 m från en farligt gods-led ska en kvalitativ riskanalys tas fram enligt länsstyrelsens vägledning. Den nya detaljplanen tillåter inga byggrätter men innebär bland annat att befintligt bussgarage i planområdet ska rivas. 9(12)

146 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 10(12) I samband med det försvinner en barriär mellan järnvägen, som är en rekommenderad led för farligt gods och befintlig stadsbebyggelse vilket ändrar förutsättningarna inom och i närheten av planområdet. Järnvägen ligger på ca m avstånd från befintlig stadsbebyggelse som idag har bussgaraget som en barriär. Hastighetsbegränsningen på järnvägen är 70 km/h på nämnd sträcka. Även Bergslagsgatan är en rekommenderad led för farligt gods. Hastigheten på Bergslagsgatan är skyltad till 40 km/h. De skyddsavstånd som finns i länsstyrelsens vägledning förutsätter att bland annat att hastigheten på leden för farligt gods är km/h. Enligt vägledningen ska det vara minst 30 m till mindre handelsverksamheter och minst 70 m till bostäder Riskbedömning Bussgaraget utgör inte en säkerhetsbarriär enligt räddningstjänsten. Enligt räddningstjänsten skulle bussgaraget istället utgöra en större fara vid explosion på banområdet. Detta på grund av att bussgaraget vid explosion skulle medföra att mer splitter slungas mot den befintliga stadsbebyggelsen och därmed skulle skaderisken öka. Vid ett gasutsläpp skulle inte bussgaraget heller utgöra en barriär enligt räddningstjänsten. Bussgaragets funktion som säkerhetsbarriär och eventuellt ökad skaderisk har stämts av med räddningstjänsten i samband med framtagande av detaljplan för stationsområdet i Ludvika. Då stadsbebyggelsen är befintlig är inte kraven på skyddsavstånden lika hårda då det inte alltid är möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå som vid nyexploatering. Då hastigheten på Bergslagsgatan är klart under 90 km/h anser kommunen att avståndet är tillräckligt Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänsten kan vara på plats med utryckningsfordon inom tio minuter vid olycka. 6.8 Teknisk försörjning Dagvatten Området består idag av till stor del hårdgjord yta så förutsättningar för hantering av dagvatten ändras inte särskilt. Det finns dagvattenledningssystem i området som kan hantera det extra dagvattnet som tillkommer El För den nya gatubelysning som eventuellt kan komma att behövas finns el redan i området Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 6.9 Barnperspektiv Området i sig är inte lämpligt för barn att röra sig själva i med tanke på den hårt belastade väg 50 som går genom planområdet. Syftet med genomfart Ludvika är 10(12)

147 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 11(12) dock att trafiksituationen ska bli bättre och säkrare, för stora som små. Det kommer att bli lättare att ta sig till resecentrum Konsekvenser av planens genomförande Framkomligheten och trafikflödet kommer att förbättras på Bergslagsgatan/väg 50 då en cirkulationsplats i regel medför mindre köer än en signalreglerad korsning. Bussgaraget vid korsningen Vasagatan - Bergslagsgatan kommer rivas för att få plats med den nya cirkulationsplatsen. Bussar kommer att få en ny utfart från stationsområdet via en bussfil ut till den nya cirkulationsplatsen. Eftersom cirkulationsplatsen kräver relativt stort plats kommer parkeringsplatser försvinna vid korsningen Vasagatan - Bergslagsgatan. Utfarten från parkering på fastigheten Brage 3 vid Vasagatan kommer att stängas och bilar leds in till parkeringen via en ny gångfartsgata från Köpmansgatan. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Planområdet omfattar de kommunägda fastigheterna Ludvika 6:1 och Ludvika 7:10 samt de privatägda fastigheterna Brage 3, Freja 7 och Ludvika 7:2. Inom planområdet finns ledningsrätt för fjärrvärme till förmån för Västerbergslagens Energi AB. 7.2 Fastighetsbildning För att genomföra detaljplanen kommer det krävas markinlösen för delar av privata fastigheter för den mark som i planen anges som allmän plats. Kommunen svarar för att marken löses in. Allmän platsmark bör regleras till Ludvika 6:1. I en fastighetsreglering överförs 347 kvadratmeter från Brage 3, 70 kvadratmeter från Freja 7, 606 kvadratmeter från Ludvika 7:2, och 1413 kvadratmeter från Ludvika 7:10. Kommunen har rätt att lösa in mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats. Fastighetsägarna ersätts enligt expropriationslagens ersättningsregler. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från sakägare. 8 Genomförandefrågor 8.1 Allmän platsmark Anläggande av allmän platsmark enligt detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika. Enligt denna detaljplan ska en cirkulationsplats anläggas. Bussgaraget som ägs av Dalatrafik kommer att rivas och arbete pågår för att ordna ny plats för bussgarage. Utfarten från Storgatan mot Vasagatan stängs. Detta innebär att vissa åtgärder behöver göras för att öppna gatan mot Köpmansgatan. 11(12)

148 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan 12(12) 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet genomförs enligt reglerna för samordnat förfarande. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen kommer innebära kostnader för bland annat anläggande av cirkulationsplats, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett finansieringsavtal mellan Trafikverket och Ludvika kommun. 11 Tidplan Antagande september 2017 Laga kraft oktober Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör handläggare 12(12)

149 X= Y= Y= X= PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns Buss ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser X= VÄG GATA PARK GÅNG CYKEL Genomfart Lokalgata Anlagd park Gång- och cykelväg Väg 50/Bergslagsgatan GATA Köpmansgatan UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER Trafikslag Buss Bussfil ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap X= PARK Storgatan Kommunen är huvudman för allmän plats VÄG GÅNG CYKEL Vasagatan X= LUDVIKA 3 PARK GÅNG CYKEL PARK X= PARK Till planen hör: Planbeskrivning Granskningsredogörelse Fastighetsförteckning PLANKARTA Detaljplan för del av Ludvika 6:1 med flera "Genomfart: Korsning Vasagatan - Bergslagsgatan" Ludvika kommun Samordnat förfarande Upprättad i maj 2017 Antagandehandling Beslutsdatum Instans Godkännande SBN Antagande KF Laga kraft X= X= Y= Y= Y= Y= Skala Y= m Y= Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör

150 Planeringsenheten Joel Lidholm, TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer SBN 2016/58 1(2) Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Ludvika 7:10 med flera Genomfart: Stationsområdet Ludvika Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att handlingarna ska färdigställas enligt granskningsutlåtande och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt plan och enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet. Området ska struktureras upp och den södra delen ska vara till för allmänheten medan den norra delen ska vara till busstrafik. Syftet är även att göra det lättare att ta sig till stationsområdet med hjälp av nya gång- och cykelvägar. Granskningen genomfördes mellan den 7 april och den 5 maj Under granskningen inkom sju yttranden, varav ett med synpunkter och resterande sex utan erinran. Yttrandena inkomna under granskningen innebär inget hinder för antagande. Göran Andersson Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Joel Lidholm Planingenjör S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Planeringsenheten\Planeringssektion\Detaljplaner\Pågående planer\ Genomfart Stationsområdet Ludvika\Kontor\Tjänsteskrivelse\Tjänsteskrivelse stationsområde antagande.docx Ludvika kommun Postadress Ludvika Hemsida Besöksadress Carlavägen Ludvika E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr PlusGiro

151 Diarienummer SBN 2016/58 2(2) Beslut skickas till Joel Lidholm, för handläggning Louise Nordström Diariet

152 Planeringsenheten Joel Lidholm, ANTAGANDEHANDLING (5) Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Ludvika 7:10 med flera Genomfart: Stationsområdet Ludvika Ludvika kommun Hemsida E-post Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

153 (5) 1. Granskningens bedrivande Den 29 mars 2017, 32 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden 7 april till och med den 5 maj Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Sju yttranden har inkommit, varav noll efter granskningstidens slut. 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna sju yttranden var ett med synpunkter och sex utan erinran. Kulturfrågan gällande stationshuset anses central. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarnas län G7 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kultur- och fritidsnämnden G4 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Trafikverket Region Mitt G1 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar Ludvika hyresgästförening G2 X Övriga privatpersoner - Övriga Bergsstaten G3 X Dalarnas museum G6 X

154 (5) Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna G5 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med planeringsenheten kommentarer G1 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 7 april 2017 Trafikverket Region Mitt har inget emot detaljplanen för del av Ludvika 7:10 med flera, Genomfart Stationsområdet Ludvika, Ludvika kommun. G2 Ludvika hyresgästförening Inkommet yttrande den 10 april 2017 Vi tackar för remissen, men har för närvarande inga åsikter om planen. G3 Bergsstaten Inkommet yttrande den 11 april 2017 Bergsstaten hänvisar till sitt yttrande den 2 december 2016 (dnr BS ) och har inget ytterligare att tillägga. Planeringsenhetens kommentarer I sitt yttrande den 2 december 2016 hade Bergsstaten ingen erinran. G4 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 11 april 2017 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra. G5 Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna Inkommet yttrande den 12 april 2017 Polismyndigheten har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. G6 Dalarnas museum Inkommet yttrande den 20 april I länsstyrelsens samrådsyttrande påpekas att planbeskrivningens behandling av järnvägsstationen behöver utvecklas så att det tydligt framgår vad som är kulturhistoriskt värdefullt i byggnaden. Det är positivt att kommunen tagit till sig av detta och tillfört en mer ingående beskrivning av byggnadens kulturvärde i remisshandlingen. Dessvärre finns det fortfarande vissa frågetecken och synpunkter som behöver lyftas. Planbeskrivningen hänvisar flera gånger till en handlingsplan för att skydda och uppmärksamma Cyrillus Johanssons byggnader i Ludvika. Detta är ett externt dokument som inte finns bifogat i remisshandlingen. Ifall planhandlingen hänvisar till externa dokument bör dessa bifogas med planen. Än bättre är en lösning där all

155 (5) information som ska finnas i planbeskrivningen finns direkt i planbeskrivningen. 2. I andra stycket under Byggnadskultur står att stationshusets arkitektur är enkel och funktionell utan större estetiska inslag. En bättre formulering är: stationshusets arkitektur är enkel och funktionell med för funktionalismens stiltypiska estetiska detaljer så som: Väggfast klocka mot Bergslagsgatan, sammanhållna horisontella fönsterband och smäckra fönsterbågar, stora fönsterpartiet mot Väsman, rundat hörn mot spårområdet, påkostade fasaddetaljer i koppar, arkitektritade fasadbokstäver i koppar i ett tidstypiskt typsnitt, trädörrar med stora glaspartier och enkla horisontella handtag, den blottlagda tegelfasaden. Det är angeläget att exteriören får ett större utrymme i den bestämmelse som planen avser upprätta (utökad varsamhetsbestämmelse?). Det är inte enbart skyltarna som är viktiga, samtliga av de ovanstående detaljerna kan berätta om Cyrillus Johanssons särpräglade funktionalistiska arkitektur och om hur Ludvika mottog de nya arkitekturideal som spred sig i Sverige under 1930-talet. 3. Slutligen bör den befintliga texten Byggnadskultur kollas igenom och rensas på upprepningar. Planeringsenhetens kommentarer 1. Den mer ingående beskrivningen som har tillkommit i planbeskrivningen kommer delvis just från handlingsplanens beskrivning av stationshuset. 2. Planbeskrivningen utvecklas och kompletteras med ytterligare uppgifter om stationshusets exteriöra detaljer. 3. Aktuell del i planbeskrivningen ses över. G7 Länsstyrelsen Dalarnas län Inkommet yttrande den 27 april 2017 Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10: Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. 4. Ej tillgodosedda synpunkter från samrådet Skanova förutsätter att den part som initierar åtgärden att flytta ledningar även bekostar åtgärden. Planeringsenhetens kommentar Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova och Ludvika kommun.

156 (5) 5. Övrigt Planen hanteras enligt reglerna för utökat förfarande då den anses ha ett stort allmänt intresse. De flesta planerna för genomfartsprojektet hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande men då denna plan även medger annat som ej ingår i genomfartsprojektet så hanteras den enligt reglerna för utökat förfarande. 6. Tidplan Detaljplanen beräknas att antas av kommunfullmäktige under september månad Slutsats Ett par synpunkter har lett till förändringar i detaljplanen efter samråd och granskning. Nedan följer exempel på synpunkter från samrådsskedet, som inte är tillgodosedda: Skanova förutsätter att den part som initierar åtgärden att flytta ledningar även bekostar åtgärden. Planeringsenhetens kommentar Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova och Ludvika kommun. Inga avgörande nya synpunkter framkom under granskningstiden. 8. Medverkande tjänstemän Louise Nordström Planeringschef Joel Lidholm Planingenjör

157 Antagandehandling Diarienummer SBN 2016/58 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för del av Ludvika 7:10 med flera Genomfart: Stationsområdet Ludvika I Ludvika Upprättad i maj 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

158 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 2(18) Innehållsförteckning 1 Handlingar Planens syfte och huvuddrag Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Behov av miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet Byggnadskultur Gestaltning Friytor Lek och rekreation Naturmiljö Vattenområden Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Trygghet Störningar (18)

159 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 3(18) Buller Luft Sanitära förhållanden Skyddsanordningar Kvalitativ riskanalys Riskbedömning Räddningstjänstens insatstid Teknisk försörjning Vatten och avlopp Värme El Bredband Avfall Barnperspektiv Konsekvenser av planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Ingående fastigheter och markägoförhållande Fastighetsbildning Upphävande av fastighetsplaner Genomförandefrågor Kvartersmark Allmän platsmark Organisatoriska frågor Planförfarande Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Genomförandetid Ekonomiska frågor Tidplan Medverkande tjänstemän (18)

160 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 4(18) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet med planen är att skapa ett attraktivt och tillgängligt resecentrum i Ludvika. Detta ska göras genom att bland annat strukturera upp stationsområdet och göra den södra delen av områden till det publika området och den norra delen ska endast vara till för bussverksamhet. Nya gång- och cykelvägar (GC-vägar) ska anläggas på och i närheten av stationsområdet för att underlätta möjligheten att ta sig till stationsområdet utan att använda bil. 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Det finns inget riksintresse i området. Däremot klassas både riksvägen och järnvägen som ligger precis utanför planområdet, som riksintresse för kommunikationer. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger i centrala Ludvika vid tåg- och busstationen. Planen begränsas av järnvägen i väster och Bergslagsgatan/väg 50 i öster. 4.2 Areal Planområdet omfattar 2,1 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun och av privata fastighetsägare. Se även (18)

161 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 5(18) 5 Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger att resecentrum ska vara attraktivt för att få fler invånare att resa kollektivt. Därför ska resecentrum fortsätta utvecklas och fungera som ett nav i det kollektiva resandet i kommunen. Den nya planen är ett steg i utvecklingen av resecentrum. 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande planer påverkas av den nya detaljplanen: Förslag till ändring av stadsplanen för BERGSLAGSGATAN (norra delen) i Ludvika kommun laga kraft 1975 Detaljplan för del av LUDVIKA 7:11 m fl, NORRA STATIONS- OMRÅDET, LUDVIKA KOMMUN - laga kraft 2003 Detaljplan för del av Ludvika 6:1 m fl, Gång- och cykelbro vid resecentrum laga kraft Program för planområdet Inget planprogram har upprättats då planen ej avviker från översiktsplanen. Trafikverkets vägplan 5 Mossplan-Kajvägen kan dock ses som ett program för ett par delar av denna detaljplan, till exempel den nya bussfilen. 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 i programmet för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande detaljplan bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 april , att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingick att genomföra samråd. Beslut om granskning togs den 29 mars i samhällsbyggnadsnämnden. 1 Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 5(18)

162 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 6(18) 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur Mark och vegetation Marken består främst av hårdgjorda ytor. Fragment av grönytor med träd och buskar finns mellan resecentrum och väg 50 vilket är av vikt att bevara Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltiga jordarter, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området är sannolikt utfyllt med andra massor till stora delar. Jorddjupet är troligtvis relativt mäktigt. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det inte heller finns några större sprickzoner inom området Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet. Järnväg, senare även starkt trafikerad riksväg med tung trafik löper i närheten av planområdet. Markföroreningar förekommer med största sannolikhet inom spårområdet. Även om spårområdet inte ligger inom planområdet ligger det parallellt med planområdet. Nuvarande bussgarage ligger inom planområdet, detta ska dock rivas i samband med byggnation av cirkulationsplats i korsningen Vasagatan - Bergslagsgatan. Vid före detta taxistationen (byggnaden söder om järnvägsstationen) har det vid tidigare grävningar påträffats petroleumföroreningar. Föroreningarna gick inte helt att sanera bort då. Dessa finns därmed i viss mån kvar under byggnaden. Det finns även indikationer på att arsenik kan förekomma inom området. Markförlagda cisterner kan ha funnits inom planområdet. Vid exploatering ska marken undersökas för att kvantifiera, lokalisera och bedöma de föroreningar som finns i marken. De föroreningar som påträffas ska anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred och höga vattenstånd bör vara minimal då området är så pass flackt. Det är ca 3 m höjdskillnad ner mot Väsman Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 3 3 Riksantikvarieämbetets fornsök 6(18)

163 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 7(18) Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 4 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden Bostäder Det finns inga bostäder i planområdet och inga nya bostäder kommer att tillåtas i den nya detaljplanen Arbetsplatser, övrig bebyggelse Resecentrum med dess verksamheter och ett par andra verksamheter på området är de arbetsplatser som finns i planområdet idag. Med markanvändningen Trafik kommer mindre butiker och andra verksamheter som ger service åt resenärer kunna etablera sig på stationsområdet Offentlig och kommersiell service Detaljplanen kommer öppna upp möjligheten för verksamheter som riktar in sig på service åt resenärer att etablera sig inom planområdet Tillgänglighet Gällande regler för tillgänglighet ska tillämpas Byggnadskultur Byggnadskulturen präglas av resecentrum som är ett äldre stationshus från ritat av arkitekt Cyrillus Johansson. Ett häfte framtaget av Ludvika kommuns kultur- och fritidsförvaltning finns för att uppmärksamma de hus i Ludvika som har Cyrillus Johansson som arkitekt. Stationshuset kommer att få en q-bestämmelse i detaljplanen för att bevara och skydda kulturvärdet exteriört och interiört. Stationshuset sett från Bergslagsgatan Cyrillus Johansson Stationshuset är uppfört i gult fasadtegel. Arkitekturen är enkel och funktionell men med estetiska detaljer stiltypiska för funktionalismen. De delvis genomsiktliga, glasade fasaderna gjorde Cyrillus Johansson för att tillvarata det natursköna läget med utsikt över Väsman och kopplingen till staden. 4 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 7(18)

164 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 8(18) Fasad sedd från Väsman Cyrillus Johansson Huset har även en rundad utbyggnad med tättsittande fönster. De sammanhållna horisontella fönsterbanden och smäckra fönsterbågarna är viktiga detaljer för stationshusets kulturvärde. Stationshusets entréer har trädörrar med stora glaspartier och enkla horisontella handtag. Det mest välbevarade är interiören i byggnaden och främst väggmålningarna. Väggmålningarna i väntsalen är original och målade av Gunnar Klys. Väggmålningar gjorda av Gunnar Klys Det möblemang som finns i vänthallen är inte i original men inspirerade av tidigare möblemang som syns i skissen på efterföljande sida. 8(18)

165 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 9(18) Skiss av Cyrillus Johansson Men även skyltningen med arkitektritade bokstäver i koppar i ett tidstypiskt typsnitt på utsidan är betydelsefull. Nya skyltar ska anpassas till byggnadens kulturella värde och ske i samråd med stadsarkitekt. Det är inte enbart bokstäverna som är i koppar utan även flera fasaddetaljer är i koppar. På fasaden sitter även en väggfast klocka stiltypisk för funktionalismen mot Bergslagsgatan. De för funktionalismen stiltypiska väggfasta klockan och kopparbokstäverna i ordet järnvägsstation. Bokstäverna i resecentrum är nyare, dessa har försökt likna. En hel del av de detaljer som har beskrivits har tyvärr förstörts och förvanskats. Till exempel hade taket förr uppsvängd takfot, vilket är typiskt för Cyrillus Johansson. Ett återställande av denna utformning förordas. Men de detaljer som finns kvar är värt att skydda och av den anledningen får stationshuset en Q- bestämmelse Gestaltning Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena 9(18)

166 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 10(18) på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan 5. Området karaktäriseras av infrastrukturen med bussar och tåg och hårdgjorda ytor. Då planen är en del av möjliggörandet av genomfart Ludvika finns ett gestaltningsprogram för vissa av åtgärderna som görs i eller i närheten av stationsområdet. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaderna ska ha en god form-, färg- och materialverkan Friytor Lek och rekreation Då planen innefattar stationsområdet och resecentrum är det inget lämpligt område för vare sig lek eller rekreation i rörelse. Däremot finns det parksoffor /uteplatser på området för rekreation som kan användas Naturmiljö Små fragment av grönska med mindre gräsytor med träd och buskar finns mellan resecentrum och riksvägen. I övrigt består planområdet av hårdgjord yta. 6.4 Vattenområden Det finns inget vattenområde inom planområdet. Väsman ligger på ca 150 m avstånd. 6.5 Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Riksväg 50 passerar precis förbi planområdets östra del och järnvägen löper parallellt med den västra delen av planområdet. En GC-bro byggdes och blev klar för ett par år sedan som utnyttjas av många tågresenärer för att ta sig över järnvägsspåren till perrongen. Det finns en äldre GC-tunnel under Bergslagsgatan som ansluter till centrum vid Carlavägen. I norra delen av planområdet kommer en GC-väg anläggas längs Bergslagsgatan och sedan längs med spåret för att underlätta för folk att ta sig till perrongerna från områdets norra del och slippa spring på både Bergslagsgatan och området för bussuppställning, vilket är vanligt idag. Från Lidl kommer även en GC-väg gå längs med vägen till tunneln under riksvägen och sedan vidare till resecentrums entré. 5 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 6 Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap 6 pkt 1 och 8 kap 1 pkt 2 10(18)

167 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 11(18) Vid den nya GC-vägen som ska gå längs med spåret kan nya låsbara cykelställ placeras. Med låsbara cykelställ menas i detta fall där ramen kan låsas fast i cykelstället. I områdets södra del kommer en ny GC-väg dras längs med de nya parkeringarna och bort till befintliga cykelställ med tak som finns i närheten av entrén till station. Även på den nya torgytan som föreslås framför entrén till stationen kan med fördel låsbara cykelställ placeras. Förslag på utformning av stationsområdets södra del med cykelställ med tak på samma plats som idag. Cykelställ utan tak kan placeras på torgområdet framför stationen. Skiss av Sweco Befintligt cykelställ med plats för 24 cyklar till vänster. Till höger syns de befintliga låsbara cykelställ som redan finns vid stationsområdet I detaljplanen ligger marken med själva vändplatsen och torgområdet framför stationshuset som Torg i planen. Detta för att säkerställa att det blir en torgyta framför stationshuset. Marken med korttidsparkeringar som finns på torgytan kommer dock att ha bestämmelsen P-plats i detaljplanen. Detta görs för 11(18)

168 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 12(18) att utformningen av parkeringarna och torgytan i denna del av området kan komma att få en annan utformning än den skiss som arbetas fram av Sweco Kollektivtrafik Resecentrum ska fungera som ett nav i kollektivtrafiken och vara en utgångspunkt för både tåg och buss. Bussgaraget kommer rivas men stationsområdet kommer fortsatt vara viktigt för busstrafiken då bussterminalen kommer vara kvar på platsen. Bussgaraget på bilden kommer att rivas för att göra plats för ny cirkulationsplats och nya parkeringsplatser Då bussgaraget kommer rivas för att ge plats åt den nya cirkulationsplatsen vid korsningen Vasagatan - Bergslagsgatan kommer bussarna få en ny utfart från stationsområdet via en bussfil ut på Bergslagsgatan strax före cirkulationsplatsen. Bergslagsgatan är idag hårt trafikerad och den utfart som finns idag för bussarna är inte tillräckligt trafiksäker då den inte är signalreglerad och busschaufförerna tvingas att chansa för hinna ta sig ut på vägen. Den nya utfarten medför dock en något längre resväg och restid för bussar som ska norrut Parkering, varumottag, utfarter Idag finns parkeringar vid resecentrum, främst i norra delen av stationsområdet. Det finns också parkeringsplatser vid resecentrums utgång. På andra sidan järnvägen, vid Väsmanstrand, finns 24- och 72-timmars parkering. Parkeringarna i den norra delen av området kommer att tas bort för att göra plats för bussuppställning. Parkeringar kommer istället förläggas till områdets södra del där mer yta kommer skapas i samband med rivningen av bussgaraget. Parkeringar får ej anordnas inom 15 m från järnvägsspår på grund av olycksrisk. Cykelparkeringarna med tak kommer att finnas kvar på samma ställe som idag, intill de nya parkeringsplatserna. 12(18)

169 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 13(18) Parkeringsplatser i norra delen av stationsområdet kommer ersättas av plats för bussuppställning Bussarnas utfart idag vid Bergslagsgatan kommer stängas av och bussarna kommer istället ledas ut via en bussfil till cirkulationsplatsen i stationsområdets södra del. Personbilar kommer ha sin in- och utfart vid cirkulationsplatsen i söder. Därmed stängs den nuvarande in- och utfarten för personbilar intill resecentrum. In- och utfarten i områdets norra del, för både busstrafik och personbilar, kommer göras om till infart för endast busstrafik. Att skapa färre in- och utfarter är ett steg för att skapa en säkrare trafiksituation och ett bättre flöde på Bergslagsgatan. 6.6 Trygghet Den nya genomfarten ska skapa en bättre och säkrare trafiksituation. Staket i mitten av Bergslagsgatan ska bidra till mindre spring över vägen. Fler och bättre upplysta GC-vägar till och från resecentrum ska bidra till en trygghetskänsla. Nya GC-vägen från Lidl till tunneln ska tillsammans med staketet förhoppningsvis bidra till att fler använder tunneln till Carlavägen vilket ökar tryggheten då fler rör sig i området. Idag betraktas dock GC-tunneln allmänt som en otrygg plats. Åtgärder behövs för att göra den tryggare och åtgärder ska göras i samband med genomfartsprojektet. Detta ligger dock utanför planområdet. 6.7 Störningar Buller En hårt trafikerad riksväg genom centrum medför buller. Inom planområdet finns inga bostäder och det finns inga planer för bostäder då det ej är lämpligt Luft Ludvika tätort har mycket god luftkvalitet och gällande miljökvalitetsnormer och miljömål uppfylls. 13(18)

170 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 14(18) Sanitära förhållanden Förutsättningarna är goda då resecentrum är väl använt redan i dagsläget Skyddsanordningar Skyddsavstånd för nya affärer och butiker kommer finnas för att minska riskerna vid olycka med farligt gods inblandat. 6.8 Kvalitativ riskanalys Syftet med den här analysen är att utreda om mindre butiker kan tillåtas inom planområdet. Mindre butiker som ger service åt resenärer ingår i markanvändningen Trafik. Både riksväg 50 och järnvägen är rekommenderade leder för farligt gods. Enligt Länsstyrelsens vägledning ska en kvalitativ riskanalys göras om en detaljplan tas fram inom 150 m från en farligt gods led. De avstånd som anges i vägledningen förutsätter att transportflödet av farligt gods är högt, att hastigheten på leden för farligt gods är km/h och att det inte finns några barriärer eller nivåskillnader som skärmar av leden från planområdet. Vidare sägs att vid planläggning av befintlig bebyggelse är det inte alltid möjligt att uppnå samma säkerhetsnivå, men man ska sträva efter att detaljplanen ger minskade risker. I det här fallet är hastigheten på riksväg 50 begränsad till 40 km/h. Hastigheten på järnvägen är skyltad till 70 km/h. Det finns dock planer på ett spår för högre hastigheter förbi Ludvika station. Där kan hastigheten komma att överstiga 90 km/h, till det spåret är dock avståndet längre. Järnvägen ligger ca 80 cm nedanför marknivån som byggnaderna på stationsområdet står på grund av perrongen. Därmed kommer perrongen ta emot ett tåg om det spårar ur. Riksvägen ligger högre upp än stationsområdet i den mittersta delen av planområdet men på ungefär samma nivå i södra liksom den norra delen. Detta medför att skaderisken vid olycka för farligt gods ökar. Bussgaraget som idag skärmar av bostadshusen på fastigheterna Frigga 12 och Brage 3 i första hand kommer att rivas. Skaderisken bedöms dock inte ökas för boende i dessa fastigheter enligt räddningstjänsten. Planområdet ligger centralt räddningstjänstens fordon kan vara på plats inom tio minuter vid eventuell olycka Riskbedömning Transportflödet på riksvägen är högt men hastighetsbegränsningen är endast 40 km/h längs hela planområdet. I och med detta bedöms avståndet 30 m till mindre handel enligt länsstyrelsens riktlinjer kunna vara mindre. Byggnaderna ligger på ungefär m avstånd från riksvägen idag. Till järnvägen är avståndet mindre. Avståndet varierar mellan ungefär m. Till järnvägen finns dock en nivåskillnad att ta i beaktning, järnvägen ligger ungefär 80 cm lägre än perrongen och byggnaderna ligger i sin tur något högre än perrongen. Hastigheten är idag begränsad till 70 km/h på järnvägen förbi stationen men generellt sett är hastigheten lägre i och med att många tåg stannar till. 14(18)

171 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 15(18) Med prickmark och begränsning av bygghöjd begränsas byggrätten och ger i stort sett rätt till att bygga upp byggnaderna på nytt på samma ställe om det skulle behövas. I och med hastighetsbegränsningarna, nivåskillnaderna, avstånden, planbestämmelserna och närheten till räddningstjänsten bedöms de olika verksamheter som ingår i markanvändningen Trafik vara lämpliga i planområdet. När det gäller bostadshusen på fastigheterna Frigga 12 och Brage 2 så är dessa bostadshus befintliga, därmed går det inte att hålla de säkerhetsavstånd som gäller enligt länsstyrelsens riktlinjer. Bostadshuset på Brage 2 avskärmas till viss del av befintlig byggnad på stationsområdet. Medan huset på Brage 2 till viss del skärmas av huset på Frigga 12 och en verksamhetslokal på Brage 3. Bostadshusen ligger som närmast 80 respektive 88 m från närmaste järnvägsspår. Med dessa avstånd hade det varit okej om det endast varit tvåvåningshus. Huset på Frigga 12 är dock ett trevåningshus och huset på Brage 2 är fem våningar högt, därmed ska dessa hus ligga på minst 150 m avstånd från farligt gods leden enligt länsstyrelsens riktlinjer. Eftersom dessa bostadshus är befintliga och att det ligger på ett så pass stort avstånd från järnvägen som 80 respektive 88 m som minst accepteras det att bussgaraget rivs och att bostadshusen är kvar. Enligt räddningstjänsten skulle även bussgaraget kunna innebära en större fara vid explosion på banområdet då huset förmodligen skulle medföra mer splitter som skickas mot bostadshusen i samband med explosionen. Riskbedömningen har stämts av med räddningstjänsten inför granskningsskedet och de gav sitt godkännande till riskbedömningen och planen Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens utryckningsfordon kan vara på plats inom tio minuter vid eventuell olycka. 6.9 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Goda förutsättningar för vatten och avlopp finns. Dagvatten kan hanteras via de dagvattenledningar som redan finns i området Värme Möjligheter för fjärrvärme finns då området redan är exploaterat El Området är försett med el Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning Avfall Fastighetsnära avfallshantering är att föredra inom planområdet. 15(18)

172 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 16(18) 6.10 Barnperspektiv Nya genomfarten ska bidra till en trafiksäkrare situation för alla, inklusive barn. I övrigt är området inget område där barn ska vistas på helt egen hand Konsekvenser av planens genomförande Planen möjliggör för verksamhet med inriktning på service i planområdet. Detta är en del i utvecklingen och förbättringen av resecentrum. Nuvarande utfart från resecentrum till Bergslagsgatan kommer stängas av och bussarna kommer istället ledas ut via en bussfil till den nya cirkulationsplatsen vid Vasagatan i planområdets södra del. In- och utfarten på områdets norra del kommer göras om till infart för endast busstrafik. Personbilar kommer istället att ledas in till området via den nya cirkulationsplatsen i södra delen av området. Nya parkeringsplatser kommer att finnas bortanför ingången till resecentrum till och med bussgaraget som syns längst bort i bilden I norra delen av området kommer parkeringarna för personbilar tas bort för att göra ytterligare plats för bussuppställning och istället kommer parkeringarna förläggas i områdets södra del, bland annat där bussgaraget idag står. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Planområdet omfattar fastigheterna Ludvika 7:10 och Ludvika 6:1 som är kommunägda samt Ludvika 3:20 och Ludvika 7:2 som ägs av Dalatrafik Service AB respektive Trafikverket. Fastighetsbildningen prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från berörd sakägare. 7.2 Fastighetsbildning För att iordningställa allmän plats krävs en fastighetsreglering mellan Ludvika 7:11 och Ludvika 6:1, där 190 kvadratmeter överförs till Ludvika 6:1. Det krävs även en fastighetsreglering där 474 kvadratmeter överförs från Ludvika 3:20 till Ludvika 6:1. 16(18)

173 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 17(18) Cirka 1000 kvadratmeter planläggs som kvartersmark för trafikändamål och för en ändamålsenlig fastighetsindelning bör detta område regleras från Ludvika 6:1 till Ludvika 3: Upphävande av fastighetsplaner Planområdet berörs inte av någon fastighetsplan. 8 Genomförandefrågor 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 8.2 Allmän platsmark Delar av anläggande av allmänna platser enligt detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika. Övriga delar bekostas av Ludvika kommun. För att kunna iordningställa allmän plats krävs markförvärv som förhoppningsvis kan ske genom överenskommelse med berörda privata fastighetsägare. Om markförvärv ej kan ske genom överenskommelse, har kommun rätt att lösa in mark för allmän plats enligt PBL 6:13. 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet har genomförts med utökat förfarande då planen anses vara av stort allmänt intresse eftersom stationsområdet är centrum för kollektivtrafiken i Ludvika kommun. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen medför kostnader i form av anläggande av gång- och cykelväg samt parkmark. Till detta tillkommer kostnader i markförvärv, rivningskostnader för bussgarage, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett finansieringsavtal som tecknas mellan Trafikverket och Ludvika kommun. 17(18)

174 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: Stationsområdet Ludvika 18(18) 11 Tidplan Antagande september 2017 Laga kraft oktober Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör handläggare 18(18)

175 X= Y= GÅNG CYKEL Y= X= PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Eriksgatan Allmänna platser GATA Lokaltrafik P-PLATS PARK TORG GÅNG CYKEL Parkering, dock ej inom 15 meter från järnvägsspår Anlagd park Torg Gång- och cykelväg X= Kvartersmark T Resecentrum BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras X= q x q TORG PARK Bergslagsgatan - väg 50 Carlavägen u x MARKENS ANORDNANDE Utfart och stängsel Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Marken ska vara tillgänglig för bro för allmän gång- och cykeltrafik Utfartsförbud PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning och omfattning Högsta byggnadshöjd i meter Skyddsbestämmelser och rivningsförbud q Exteriört och interiört underhåll och förändring får inte förvanska det kulturella värdet enligt kapitel i planbeskrivningen ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid T Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats X= P-PLATS u GÅNG CYKEL P-PLATS X= GATA PARK PARK LUDVIKA 3:20 Till planen hör: Planbeskrivning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande Vasagatan Detaljplan för Antagandehandling del av Ludvika 7:10 med flera Genomfart: Stationsområdet Ludvika Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans SBN X= PLANKARTA X= Ludvika kommun Upprättad i maj 2017 utökat förfarande Laga kraft KF Y= Y= Y= Y= Skala m Y= Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör

176 Planeringsenheten Joel Lidholm, TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer SBN 2016/586 1(2) Godkännande av granskningsutlåtande och beslut om antagande för detaljplan för del av Älgkon 15 med flera Genomfart: GC-väg Valhallarakan Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna granskningsutlåtandet enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att handlingarna ska färdigställas enligt granskningsutlåtande och lämnas vidare till kommunfullmäktige för antagande enligt plan och enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är en del av projekt Genomfart Ludvika. Trafikverkets vägplan som tas fram för området kan inte strida mot gällande detaljplan, därför görs en ny detaljplan. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Huvudsyftet är att möjliggöra för genomfartsprojektet. Gång- och cykelvägen som idag tangerar riksvägen ska flyttas längre in från riksvägen för att skapa en säkrare trafikmiljö för motortrafikanter och oskyddade trafikanter. Utfarten från Mossgatan ska också stängas för att trafikmiljön säkrare. Granskningen genomfördes mellan den 27 februari och den 27 mars Under granskningen inkom nio yttranden, varav två inkom för sent. Yttrandena inkomna under granskningen innebär inget hinder för antagande. Göran Andersson Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Joel Lidholm Planingenjör Tjänsteskrivelse Detaljplan för del av Älgkon 15 med flera Genomfart: GC-väg Valhallarakan Ludvika kommun Postadress Ludvika Hemsida Besöksadress Carlavägen Ludvika E-post samhallsbyggnad@ludvika.se Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr PlusGiro

177 Diarienummer SBN 2016/586 2(2) Beslut skickas till Joel Lidholm Louise Nordström Diariet

178 Planeringsenheten Joel Lidholm, ANTAGANDEHANDLING (7) Granskningsutlåtande Detaljplan för del av Älgkon 15 med flera Genomfart: GC-väg Valhallarakan Ludvika kommun Hemsida E-post Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Carlavägen Ludvika Telefon Fax Bankgiro PlusGiro

179 (7) 1. Granskningens bedrivande Den 29 april 2015, 45 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge planeringsenheten i uppdrag att genomföra erforderlig granskning. Granskningen genomfördes under tiden 27 februari till och med den 27 mars Allmänheten, sakägare, myndigheter, intresseföreningar, kommunala nämnder med flera gavs då ytterligare ett tillfälle att yttra sig över den nya detaljplanen. Granskningen har kungjorts i lokalpressen och på kommunens anslagstavla. Granskningshandlingar har skickats ut till berörda remissinstanser enligt planeringsenhetens sändlista och fastighetsförteckning. Detaljplanen har även varit tillgänglig på kommunens hemsida på internet i Ludvika bibliotek (Engelbrektsgatan 3) och på plan 5 i Ludvika Folkets hus. Nio yttranden har inkommit, varav två efter granskningstidens slut. 2. Inkomna yttranden och deras huvudsakliga ställningstagande Yttranden har avgivits enligt följande: Av inkomna nio yttranden var tre med synpunkter och sex utan erinran. Ingen erinran Yttrande m synpunkter Länsstyrelsen Dalarna G5 X Kommunala nämnder, förvaltningar m fl Kommunstyrelsens arbetsutskott G8 X Myndighetsnämnden miljö och bygg G7 X Kultur- och fritidsnämnden G3 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom planområdet Jur kan Thorsten Sennton G6 X Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende i fastigheter gränsande till planområdet - Intresseföreningar och sammanslutningar - Övriga privatpersoner - Övriga

180 (7) Bergsstaten G1 X Trafikverket Region Mitt G2 X Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna G4 X TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) G9 X 3. Sammanfattning av inkomna yttranden med planeringsenheten kommentarer G1 Bergsstaten Inkommet yttrande den 1 mars 2017 Av att döma på kartan finns det inget tillstånd enligt minerallagen (1991:45). Bergsstaten har därför inget att erinra. Planeringsenhetens kommentarer Kommunen noterar yttrandet. Det finns en tillhörande karta till yttrandet som bekräftar att det inte finns något tillstånd enligt minerallagen inom planområdet. G2 Trafikverket Region Mitt Inkommet yttrande den 2 mars 2017 Trafikverket Region Mitt har inget emot detaljplanen för Älgkon 15 mfl. Genomfart: gc-väg Valhallarakan. G3 Kultur- och fritidsnämnden Inkommet yttrande den 6 mars 2017 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra. G4 Polismyndigheten Dalarna Västra Dalarna Inkommet yttrande den 21 mars 2017 Polismyndigheten har tagit del av handlingarna och har inget att erinra. G5 Länsstyrelsen Dalarna Inkommet yttrande den 23 mars Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10: Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. 2. Övrigt att beakta: Enligt PBL 4:5, punkt 2 är utformning av allmän plats obligatoriskt planinnehåll för planer med kommunalt huvudmannaskap. I detta ärende är det omöjligt att förstå hur stort ingreppet blir i den befintliga terrängen och vegetationen, eftersom det inte framför på vilken nivå gc-vägen ska byggas och vilken mark som behövs för diken, slänter och bergskärningar. Ovanstående behöver läggas fast genom planbestämmelse, för att planen ska uppfylla kravet på tydlighet i PBL 4:32. Om det i vägarbetsplanen fanns illustrationsmaterial, som visar gcvägens utformning, kan dessa bifogas till detaljplanehandlingarna. Därutöver vore det lämpligt att planbeskrivningen kommenterar hur

181 (7) stor skillnad det blir i hårdgjorda/vegetationsklädda ytor mellan vägen och bostäderna, och om detta kan påverka buller respektive möjligheten att absorbera utsläpp från en olycka med farligt gods. Vidare är det intressant ifall så mycket vegetation måste tas bort, att boende, som idag inte ser trafiken kommer att göra det. Undersökningar visar att den subjektiva störningen av buller ökar om boende ser bullerkällan. 3. Övrigt att beakta: Plan innehåller fastighetsbestämmelser, med innebörden att gamla fastighetsplaner upphävs i sin helhet. För planområdet behövs ingen sådan bestämmelse, då fastighetsindelningsbestämmelser, i likhet med alla andra planbestämmelser i underliggande detaljplan, upphävs automatiskt då en ny detaljplan vinner laga kraft. Utanför planområdet kan inga bestämmelser upphävas genom en planbestämmelse. Om detta är avsikten, behöver planområdet kompletteras med ett område för ändring av detaljplan. 4. Övrigt att beakta: Planbeskrivningen innehåller under vissa rubriker endast direkta citat ur lagen. Detta har ingen verkan. Planbeskrivningen bör istället ange vad dessa lagparagrafer innebär i praktiken på den aktuella platsen. 5. Övrigt att beakta: Orienteringen skulle underlättas om gatunamn angavs på plankartan. 6. Övrigt att beakta: Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar: Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Planeringsenhetens kommentarer 2. Planhandlingar uppdateras och kompletteras. 3. Kommunen tar bort planbestämmelsen. 4. Planbeskrivning uppdateras och kompletteras i de fall det behövs. 5. Plankarta kompletteras. G6 Jur kand Thorsten Sentton Inkommet yttrande den 27 mars 2017 Undertecknad företräder ägaren av Ludvika Älgkon 16, vilken fastighet är föremål för aktuellt förslag till ändring. Ägaren har genom Ludvika kommuns felaktiga agerande redan före inledningen av detaljplanearbetet blivit utesluten från att få kunskap om och kunna påverka aktuellt detaljplanearbete. Då såvitt undertecknad kunnat utröna aktuell fastighet är den enda som berörs av planen på ett synnerligen ingripande vis och dessutom det som orsakat att ägaren uteslutits beror av att kommunen genom förfalskade handlingar lyckats utesluta ägaren från en avgörande del av detaljplanearbete är situationen synnerligen anmärkningsvärd.

182 (7) Ägaren har under flera år tvingats föra en process mot kommunen för att få sin talan om bättre rätt till fastigheten bekräftad av domstol och därmed kunna återfå lagfarten till fastigheten. Under den tid processen pågått har kommunen framtagit en plan som innebär att fastigheten skulle minskas till ungefär hälften. Kommunen har dessutom trots uttryckliga löften om att inte göra något med fastigheten sedan aktuella förfalskningar upptäcktes, polisanmäldes och kommunens personal hördes av polis i strid med sina uttryckliga löften till den rättmätige ägaren rivit den å fastigheten befintliga byggnaden. Kommunens förfarande har således varit i strid med vad som utlovats med dessutom uppenbarligen som motiv haft att befrämja aktuell detaljplaneändring i tysthet bakom den rättmätiga ägarens rygg. Undertecknad har inte tidigare sett något liknande så allvarligt felaktigt förfarande. Det är nog i svensk fastighetsrättshistoria ett helt unikt exempel på hur en förfalskad köpehandling kan utnyttjas med motiv som inte bör förekomma hos en kommun. Det som hänt innebär att kommunen uppenbarligen anskaffat den aktuella förfalskade köpehandlingen bakom ägarens rygg i ett syfte att åtkomma marken och ha en formell möjlighet att riva den aktuella byggnaden för att befrämja aktuell detaljplaneändring. Så här får det givetvis inte gå till och det som hänt bakom ägarens rygg måste rättas till och återgå till vad som gällde före den otillbörliga rivningen. Dessutom ska kommunen på egen bekostnad givetvis låta uppföra den byggnad som rivits i strid med gällande rätt men även i strid med kommunens uttryckliga löften. Undertecknad menar därför att det är uppenbart att aktuell detaljplan måste underkännas och hela det aktuella detaljplanearbetet börja om på nytt och då anpassas till vad som är möjligt gällande aktuell fastighet. Detta då inga krav på en rättvis handläggning alls tillmötesgåtts på det som all planläggning kräver. Planeringsenhetens kommentarer Detaljplanen och vem som anses ha bättre rätt till fastigheten är två skilda frågeställningar. Kommunen skickade ett brev (daterat ) till OY Sköna Hem AB, (som ej var lagfaren ägare vid detta datum) med inbjudan till Trafikverkets samråd för gällande vägplaneprocess. I planprocesser skickas handlingar alltid ut till lagfaren ägare. Trafikverkets samråd gäller även som kommunens samråd i detta fall, då detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Samrådet annonserades i fyra av de tidningar som Dalarnas Tidningar publicerar ( Falu Kuriren, Borlänge tidning, Södra Dalarnes Tidning och Nya Ludvika Tidning). Ludvika kommun skickade ytterligare brev (daterade ) med användande av två tillgängliga adresser till OY Sköna Hem AB, med information nu i granskningsskedet för detaljplanen. Granskningen annonserades i Nya Ludvika Tidning

183 (7) Redan 2005 presenterade kommunen planer på att flytta aktuell gång- och cykelväg in på berörd fastighet. OY Sköna Hem AB förvärvade fastigheten genom gåva Ludvika kommun anser mot denna bakgrund att kommunen har gjort vad som varit möjligt och vad som krävs för att informera civilrättslig och lagfaren ägare, OY Sköna Hem AB, om detaljplanen. G7 Myndighetsnämnden miljö och bygg Inkommet yttrande den 27 mars 2017 Myndighetsnämnden miljö och bygg beslutar att tillstyrka detaljplaneförslaget. G8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Inkommet yttrande den 28 mars 2017 (sent inkommet) Kommunstyrelsens arbetsutskott har inte något att erinra mot förslaget. G9 TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) Inkommet yttrande den 29 mars 2017 (sent inkommet) 1. Skanova har markförlagda kablar i området och önskar behålla befintligt nät som passerar i området. Om undanflyttningsåtgärder krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. För övrigt har vi inget emot detaljplanen. 2. Skanova önskar i ett tidigt skede medverka i det nya planarbetet, det vill säga när planarbete påbörjas, för att få med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess. Planeringsenhetens kommentarer 1. Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova (Telia) och Ludvika kommun. 2. Planen ingår i genomfartsprojektet. Inför det samordnade samrådet med Trafikverket tog Trafikverket kontakt med Skanova för information om befintliga ledningar i planområdet. 4. Övrigt Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. Kommunen har därför inte haft ett eget samråd utan har haft ett samordnat samråd tillsammans med Trafikverket. 5. Tidplan Detaljplanen beräknas att antas av kommunfullmäktige under september månad 2017.

184 (7) 6. Slutsats Ett par synpunkter har lett till förändringar i detaljplanen. Nedan följer exempel på synpunkter från granskningsskedet, som inte är tillgodosedda: Skanova förutsätter att den part som initierar åtgärden att flytta ledningar även bekostar åtgärden. Planeringsenhetens kommentar Om ledningar och kablar behöver flyttas ska kostnaden fördelas enligt det markavtal som finns mellan Skanova och Ludvika kommun. 7. Medverkande tjänstemän Louise Nordström Planeringschef Joel Lidholm Planingenjör

185 Antagandehandling Diarienummer SBN 2016/586 Planbeskrivning Tillhörande ny detaljplan för del av Älgkon 15 med flera Genomfart: GC-väg Valhallarakan I Ludvika Upprättad i maj 2017 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro LUDVIKA Carlavägen exp

186 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 2(12) Innehållsförteckning 1 Handlingar Planens syfte och huvuddrag Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Plandata Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Program för planområdet Behov av miljöbedömning Kommunala beslut i övrigt Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Förorenad mark Radon Risk för skred/höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig och kommersiell service Tillgänglighet Byggnadskultur Friytor Lek och rekreation Naturmiljö Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottag, utfarter Trygghet Störningar Buller Luft Skyddsanordningar (12)

187 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 3(12) Farligt gods Räddningstjänstens insatstid Teknisk försörjning Vatten och avlopp El Bredband Barnperspektiv Konsekvenser av planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Ingående fastigheter och markägoförhållande Fastighetsbildning Upphävande av fastighetsplaner Genomförandefrågor Allmän platsmark Organisatoriska frågor Planförfarande Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Genomförandetid Ekonomiska frågor Tidplan Medverkande tjänstemän (12)

188 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 4(12) 1 Handlingar Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) För planprocessen finns dessutom: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning 2 Planens syfte och huvuddrag Huvudsyftet är att flytta gång- och cykelvägen som idag tangerar riksvägen längre in från riksvägen och skapa en säkrare gång- och cykelväg för gång- och cykeltrafikanter. Även utfarten från Mossgatan till riksvägen kommer att stängas för att göra trafikmiljön i området säkrare för alla trafikanter. 3 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Riksväg och järnväg som tangerar planområdet i väster klassas som riksintresse för kommunikation. 4 Plandata 4.1 Lägesbestämning Planområdet ligger längs väg 50 mellan Magnetbacken och Mossplan. Planen begränsas av riksvägen i väster och bostadsområde i öster. 4.2 Areal Planområdet omfattar ca 0.45 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs idag av Ludvika kommun och privatpersoner. Se även Tidigare ställningstaganden 5.1 Översiktliga planer Översiktsplanen, laga kraft den 25 september 2013, anger ingen särskild ny markanvändning för området. Den visar endast den gång- och cykelväg (GCväg) som idag sträcker sig längs riksvägen och ingår i planområdet. 4(12)

189 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 5(12) 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Följande planer berörs av den nya detaljplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av kvarteret Älgkon i Ludvika stad, laga kraft 1947 Förslag till ändring av stadsplanen av kvarteret Älgkon i Ludvika stad, laga kraft 1957 Förslag till ändring av stadsplan för KV. Grodan m.m i Ludvika stad, laga kraft 1963 Förslag till ändring av stadsplan för VALHALLAVÄGEN, RASFAL- LET m.m i Ludvika kommun, laga kraft Program för planområdet Trafikverkets vägplan Riksväg 50 Genomfart Ludvika, Vägplan 3, Delen Valhallavägen fungerar som ett program för planen. Detaljplanen hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande och kommunen har därför utnyttjat Trafikverkets samråd för vägplanen. 5.4 Behov av miljöbedömning Frågan om behovet av miljöbedömning togs upp på startmötet 1 för detaljplanen. De förändringar som detaljplanen medför jämfört med gällande detaljplan bedömdes inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL bedömdes inte behövas. Det är betydande miljöpåverkan 2 som utlöser MKB-kravet. 5.5 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade, den 29 april , att ge planeringsenheten i uppdrag att upprätta en detaljplan för ärendet. I uppdraget ingick att genomföra samråd. Beslut om granskning togs av samhällsbyggnadsnämnden den 22 februari Ett möte som enligt rutin hålls med berörda kommunala förvaltningar 2 Betydande miljöpåverkan är 1 stor påverkan på ett mindre område eller 2 storskalig påverkan eller 3 kumulativ påverkan som leder till 1 eller 2 5(12)

190 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 6(12) 6 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 6.1 Natur Mark och vegetation Området består av en bergskärning med mycket grönska med inslag av olika trädarter. Ingreppet i befintlig terräng och vegetation kommer att vara relativt stort då berg kommer behöva sprängas bort för att skapa nya bergsskärningar. Höjdnivån på bergskärningen kommer att vara högre i framtiden i jämförelse med dagens bergskärning. Totalt kommer bergskärningen flyttas inåt ca 5.5 m. Därmed kommer viss vegetation behöva tas ner för att göra dessa åtgärder. Så många träd som möjligt ska sparas för att behålla den vegetation som finns. Typsektion i Trafikverkets vägplan för gc-väg och bergskärning för aktuellt område Geotekniska förhållanden Den ursprungliga marken inom området utgörs av siltiga jordarter, enligt kartan SGU Ser Aa nr 177. Området kan vara utfyllt med andra massor. Berggrunden består av leptit enligt kartan SGU Ser Af nr 158. Enligt samma källa framgår att det inte heller finns några större sprickzoner inom området Förorenad mark Under ca 150 år har det förekommit olika typer av verksamhet inom planområdet. Järnväg, senare även starkt trafikerad riksväg med tung trafik löper i närheten eller genom planområdet. Bensinmack med pågående verksamhet finns omedelbart nordost om planområdet. Petroleumföroreningar kan förekomma. Om det vid arbeten påträffas markföroreningar inom planområdet ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten och vid behov saneras. 3 Vägplan 3 Delen Valhallavägen Typsektion Trafikverket (12)

191 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 7(12) Radon Den ursprungliga marken är klassad som normalradonmark, men med anledning av att det kan finnas betydande mängder fyllnadsmassor inom området kan det innebära att det finns partier med högre radonrisk. Det bör dock sakna betydelse för detaljplanen Risk för skred/höga vattenstånd Risken för skred eller höga vattenstånd bör vara minimal då området är så pass flackt. Dessutom är det ca 5 m höjdskillnad ner mot sjön Väsman Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i planområdet. 4 Fornlämningar omfattas av ett generellt skydd. 5 Det innebär att nyupptäckta fornlämningar skyddas automatiskt. Om man påträffar en fornlämning måste man därför omedelbart avbryta arbetet och meddela Länsstyrelsen. 6.2 Bebyggelseområden Bostäder I planområdet finns inga bostäder. Däremot ingår område med markanvändningsbestämmelsen Bostäder i gällande plan Arbetsplatser, övrig bebyggelse Flera arbetsplatser finns i närheten av planområdet Offentlig och kommersiell service Skolor och sjukhus finns på nära avstånd i Ludvika tätort. Kommersiell service finns främst i Ludvika centrum Tillgänglighet Eventuell lutning på GC-väg ska vara anpassad för funktionsvarierade Byggnadskultur Det finns inga byggnader inom planområdet. Tidigare har det funnits en byggnad på fastigheten Älgkon 16. Byggnaden revs dock för några år sedan. Byggnaden hade inget utpekat kulturvärde. 6.3 Friytor Lek och rekreation Då planområdet och GC-vägen sträcker sig längs riksvägen är området ej lämpligt för lek. För rekreation blir flytten av GC-vägen säkrare och sitter ihop med ett stort GC-stråk i tätorten och kommunen. 4 Riksantikvarieämbetets fornsök 5 Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap 10 7(12)

192 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 8(12) Naturmiljö Grönska finns, främst träd, i planområdet. Så mycket träd och buskar som möjligt är tänkt att sparas men viss vegetation behövs tas bort i samband med genomförandet av detaljplanen. 6.4 Gator och trafik Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Riksvägen löper längs med planområdet. GC-vägen som idag tangerar riksvägen flyttas ett par meter längre bort riksvägen. Därmed skapas en säkrare miljö. GCvägen kommer att i stort sett följa samma marknivå som idag, se typsektion nedanför och på sida 6. Del av illustrationskarta i Trafikverkets vägplan 6 Typsektion tagen ur genomfartprojektets gestaltningsprogram 7 6 Vägplan 3 Delen Valhallavägen Illustrationskarta Trafikverket Gestaltningsprogram Riksväg 50/66, Genomfart Ludvika, Ludvika kommun, Dalarnas län Trafikverket , reviderad (12)

193 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 9(12) Kollektivtrafik Befintlig hållplats i planområdet kommer att behållas men kommer att byggas om Parkering, varumottag, utfarter Utfarten från Mossgatan kommer att stängas av för att skapa en säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter och motortrafikanter. I övrigt finns ingen annan utfart i planområdet som kommer att stängas. Utfarten från Mossgatan till riksvägen kommer att stängas av 6.5 Trygghet GC-vägen flyttas längre bort från riksvägen och siktlinjen är god då man kan se hela sträckan. Bra belysning är också viktigt för tryggheten och i planområdet finns goda förutsättningar för bra belysning. Även biltrafiken medför en informell övervakning som ökar tryggheten i området. 6.6 Störningar Buller Inga åtgärder kommer medföra ökad bullernivå. Ytterligare hårdgjord yta brukar medföra högre bullernivåer men i detta fall är förändringen i skillnaden mellan hårdgjorda och vegetationsklädda ytor minimal. Däremot kommer vissa fastigheter i närheten av planområdet få bulleråtgärder, så som fasadåtgärder eller åtgärd för uteplats utförda av Trafikverket. Vintertid ser de boende i de hus som ligger uppe på berget ner till riksvägen. Sommartid är sikten sämre på grund av vegetation mellan husen och vägen. Viss vegetation kommer behöva tas ner för att kunna genomföra de åtgärder som ska göras. Känslan av att man blir störd av buller kan öka om man ser bullerkällan enligt undersökningar. Så mycket träd som möjligt är tänkt att sparas för att minimera den synliga kontakten med riksvägen. 9(12)

194 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 10(12) Kort taget från bostadshusens parkering Bergsskärningen kommer att skärma av bostäderna från trafik- och järnvägsbuller Luft Ludvika tätort har god luftkvalitet Skyddsanordningar GC-vägen flyttas längre in från riksvägen och därmed skapas en säkerhetszon på ett par meter Farligt gods Riksvägen och järnvägen är rekommenderade leder för farligt gods. Detta är dock inget hinder för detaljplanen då en GC-väg kan gå så nära en farligt godsled som den gör i den nya detaljplanen Räddningstjänstens insatstid Vid olycka kan räddningstjänsten vara på plats inom tio minuter. 6.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Då det i planområdet redan idag finns en GC-väg antas det inte bli någon större förändring gällande dagvatten. Dagvattnet kan hanteras av det dagvattenledningssystem som finns i området El För den nya GC-vägen behöver den gatubelysning som redan finns att flyttas. I och med att det redan finns belysning i planområdet finns det goda förutsättningar för belysning och el. 10(12)

195 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 11(12) Bredband Fiber för bredband, eller åtminstone tomrör för fiber, bör läggas i samband med annan ledningsdragning. 6.8 Barnperspektiv Den nya GC-vägen kommer innebära ett säkrare stråk för barn att cykla och gå i jämförelse med idag då GC-vägen tangerar väg 50. Framöver kommer en säkerhetszon på ca 3 m finnas mellan riksvägen och GC-vägen. 6.9 Konsekvenser av planens genomförande GC-vägen kommer att flyttas längre in från riksvägen och säkerhetszon på ca 3 m kommer finnas mellan riksvägen och GC-vägen. Detta medför en säkrare GC-väg i planområdet. Utfarten från Mossgatan till riksvägen kommer stängas av. Även detta görs för att skapa en säkrare trafikmiljö för alla trafikanter som rör sig i området. 7 Fastighetsrättsliga frågor 7.1 Ingående fastigheter och markägoförhållande Planområdet berör de privatägda fastigheterna Älgkon 14, Älgkon 16, Älgkon 19 samt de kommunägda fastigheterna Ludvika 6:1 och Älgkon 15. Inom planområdet finns ledningsrätt för fjärrvärme till förmån för Västerbergslagens Energi AB. 7.2 Fastighetsbildning För att genomföra detaljplanen kommer det krävas delvis markinlösen av privatägda fastigheter för den mark som i planen anges som allmän plats. Kommunen svara för att marken löses in. Den mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats bör ingå i Ludvika 6:1. Detta innebär att till Ludvika 6:1 regleras 324 kvadratmeter från Älgkon 14, 640 kvadratmeter från Älgkon 16, och 35 kvadratmeter från Älgkon 19. Kommunen har rätt att lösa in mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats. Fastighetsägarna ersätts enligt expropriationslagens ersättningsregler. Fastighetsbildning prövas av lantmäterimyndigheten efter ansökan från sakägare. 7.3 Upphävande av fastighetsplaner Dessa fastighetsplaner upphävs i sin helhet genom att detaljplanen vinner laga kraft 8 : 1. Tomtindelningsbestämmelser för fastigheterna Älgkon 14, 15 och 16 Elgkon Elgkon, aktnummer: 2085K-A191 8 Plan- och bygglagens övergångsbestämmelser punkt 9. 11(12)

196 Ludvika Kommun Planbeskrivning Genomfart: GC-väg Valhallarakan 12(12) 2. Tomtindelningsbestämmelser för fastigheten Älgkon 19 med flera - Elgkon, aktnummer: 2085K-A404:II 8 Genomförandefrågor 8.1 Allmän platsmark Anläggandet av allmän platsmark enligt detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika. Ny GC-väg anläggs samt ny parkmark anläggs. Utfarten från Mossgatan till riksväg 50 stängs. 9 Organisatoriska frågor 9.1 Planförfarande Planarbetet hanteras enligt reglerna för samordnat förfarande. 9.2 Huvudmannaskap, ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för i detaljplanen ingående allmän platsmark. 9.3 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen skall vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av tio (10) år. 10 Ekonomiska frågor Detaljplanen kommer innebära kostnader för anläggandet av allmän platsmark, kostnader för markinlösen, fastighetsbildningskostnader samt plankostnader. Då detaljplanen är en del i projektet Genomfart Ludvika regleras kostnaderna i ett finansieringsavtal mellan Trafikverket och Ludvika kommun. 11 Tidplan Antagande september 2017 Laga kraft oktober Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av planeringsenheten. Kontakter har under planarbetets gång tagits med övriga kommunala förvaltningar och enheter. Louise Nordström planeringschef Joel Lidholm planingenjör handläggare 12(12)

197 Malmgatan X= Y= Y= X= PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GATA Lokaltrafik PARK GATA PARK Mossgatan PARK Anlagd park GÅNG CYKEL Gång- och cykelväg ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap X= PARK Furuhällsgatan Kommunen är huvudman för allmän plats Väg 50 GÅNG CYKEL LUDVIKA 16 X= X= Magnetbacken Till planen hör: Granskningsredogörelse X= X= Planbeskrivning Fastighetsförteckning Y= Y= Y= Y= Detaljplan för Antagandehandling del av Älgkon 15 med flera "Genomfart: GC-väg Valhallarakan" Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans SBN PLANKARTA Ludvika kommun Upprättad i maj 2017 Samordnat förfarande Laga kraft KF Skala m Louise Nordström planeringschef Joel Lidjolm planingenjör

198 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ulrika Tornberg, TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsbyggnadsnämnden 1(1) Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg Förvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till Samhällsbyggnadsförvaltningen att beakta rapporterna i budgetarbetet för Beskrivning av ärendet En femårig handlingsplan för reinvestering för gator i Ludvika tätort och Grängesberg har upprättats. Planen ska vara till hjälp att prioritera åtgärder och ekonomiska insatser. Syftet med planen är att få grepp om kostnader och prioritering av insatser på utvalda gator och vägar där behovet är stort. Göran Andersson Förvaltningschef Ulrika Tornberg Enhetschef GataPark Beslut skickas till Diariet S:\Samhallsbyggnadsforvaltningen\Samhällsbyggnadsnämnden\Tjänsteskrivelser\2017\SBN au \5-års plan Investering Gator_GCvägar \#TJUT Reinvesteringsplan för gator 2018_2022.docx

199 RAPPORT (11) Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

200 T 2(11) Sammanfattning Uppdraget är att ta fram en femårig plan för prioritering av kostnader och åtgärder på gator och vägar i Ludvika tätort och Grängesberg. Syftet är att få grepp om kostnader och prioritering av insatser i en plan åren och på utvalda gator och vägar där behovet är stort. Det finns några ställningstaganden som måste göras samt några osäkerhetsfaktorer som omnämns i planen. Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

201 T 3(11) Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Beskrivning av nuläge Plan Slutsatser och rekommendationer Bilaga Swecos utredning och klassning av bro på Uppfartsvägen från Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

202 T 4(11) 1 Bakgrund Kommunen är väghållare på gator i fram för allt Ludvika och Grängesberg. Underhållet på dessa gator har genom åren blivit mycket eftersatt då ekonomiska medel saknats. Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

203 T 5(11) 2 Uppdrag och syfte Uppdraget är att ta fram en femårig plan för prioritering av kostnader och åtgärder på gator och vägar i Ludvika tätort och Grängesberg. Syftet är att få grepp om kostnader och prioritering av insatser i en plan år för år och på utvalda gator och vägar där behovet är stort. Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

204 T 6(11) 3 Beskrivning av nuläge Nuläget kan bäst beskrivas med några bilder. Det är ingen tvekan om att behovet av stora ingrepp i vägnätet är betydligt högre i Grängesberg än i Ludvika. Bergsmansvägen Grängesberg: Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg

205 T 7(11) Skråssbäcksvägen i Grängesberg Gästgivaregatan i Ludvika. Det finns några osäkerhetsfaktorer som kommer att påverka insatserna i femårsplanen. Det är i dagsläget osäkert när arbetet med genomfarten i Ludvika påbörjas. Detta projekt kommer med all säkert att ta stora ekonomiska resurser ur budgeten utöver vad som anslagits. När vattenledningen mellan Ludvika och Grängesberg är klar måste vattenledningssystemet i Grängesberg saneras då det blir överdimensionerat vilket påverkar genomströmning och därmed vattenkvaliteten. I dagsläget är det osäkert när detta arbete kan komma igång. Det finns reglerat i avtalet mellan Spendrups och kommunen hur mycket som ska anslås och hur det ska fördelas. Reinvesteringsplan för gator i Ludvika tätort och Grängesberg