RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2017) 42 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET om det operativa genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen SV SV

2 1. EN EUROPEISK GRÄNS- OCH KUSTBEVAKNING ETT STÄRKT SKYDD VID DE YTTRE GRÄNSERNA Att skydda Europeiska unionens yttre gränser, bland annat genom den europeiska gräns- och kustbevakningen, är en av huvudpelarna i den övergripande strategin för migration som Europeiska unionen genomför för att tillgodose de omedelbara behov, liksom behoven på medellång och lång sikt, som fastställdes i den europeiska migrationsagendan 1. Den europeiska gräns- och kustbevakningen följer konceptet och principerna för integrerad gränsförvaltning och samlar i en anda av delat ansvar medlemsstaternas gränsbevakningsmyndigheter, inbegripet kustbevakningen i den mån de utför gränskontrolluppgifter, till en robust europeisk gränsbyrå. Medlemsstaterna har den viktigaste rollen och befogenheten vad gäller att stärka kontrollen vid de yttre gränserna, med utgångspunkt i deras egen kapacitet på över gräns- och kustbevakningstjänstemän, vilket är helt avgörande för att uppnå detta mål 2. Att den europeiska gräns- och kustbevakningens verksamhet och verktyg togs i bruk i början av januari, bara tre månader efter den nya förordningens ikraftträdande 3, ger ytterligare garantier för en förstärkt förvaltning av och ökad säkerhet vid EU:s yttre gränser. I den här rapporten redogörs för de framsteg som gjorts under tre månader inom de prioriterade områdena. Den identifierar också kommande åtgärder för att säkerställa en fullt fungerande och fullt utrustad europeisk gräns- och kustbevakning. Detta kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen och dess medlemsstater att reagera snabbt och effektivt på migrationsutmaningar vid de yttre gränserna. Den här rapporten är den första i en rad regelbundna rapporter som kommer att bidra till att vi har de rätta verktygen och svarar med de rätta insatserna för ett betydligt bättre skydd av de yttre gränserna. Skyddet av de yttre gränserna är en förutsättning för att Schengenområdet utan inre gränser ska fungera normalt. De gemensamma investeringarna och det gemensamma engagemanget för att säkerställa att den europeiska kust- och gränsbevakningen blir operativ så snabbt som möjligt är ett konkret uttryck för medlemsstaternas åtagande om delat ansvar och solidaritet för det gemensamma intresset. 2. FORTSATT ÖKAT OPERATIVT STÖD TILL MEDLEMSSTATERNA I FRONTLINJEN Genom att bygga vidare på Frontex kapacitet och resurser fortsätter Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att ge det stöd på fältet som medlemsstaterna i frontlinjen begär för gränsförvaltning 4. Detta sker genom regelbundna gemensamma insatser vid olika avsnitt av COM(2015) 240 final. Denna uppskattning bygger på uppgifter som samlades in i samband med genomförbarhetsstudien 2014 för inrättandet av det europeiska systemet av gränsbevakningstjänstemän. Fler sådana här exakta uppgifter kommer att samlas in och kompletteras av byrån inom ramen för sårbarhetsanalyser under de kommande månaderna. Europeiska kust- och gränsbevakningen inrättades rekordsnabbt. Europeiska kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag den 15 december Den 22 juni 2016 nåddes en politisk överenskommelse, och den 14 september 2016 antog Europaparlamentet och rådet slutgiltigt förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning, bara nio månader efter det att förslaget lades fram. Förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning trädde i kraft den 6 oktober 2016 och reserverna för snabba insatser och reserverna för snabba återvändanden blev operativa den 7 december 2016 respektive den 7 januari Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån stärker också samarbetet med Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska sjösäkerhetsbyrån i fråga om kustbevakning. 2

3 EU:s yttre gränser (t.ex. de gemensamma insatserna Triton i centrala Medelhavet, Poseidon i Grekland och flexibla åtgärder och kontaktpunkter för västra Balkanrutten) och genom att stödja återvändande i medlemsstaterna. Med utgångspunkt i de europeiska gräns- och kustbevakningsenheternas redan befintliga reserver och tekniska utrustning 5 tillhandahåller byrån det hittills mest omfattande operativa stödet till medlemsstaterna i frontlinjen. För att stärka personalen vid den ansvariga nationella gränsbevakningen deltar för närvarande fler än medlemmar i de europeiska gräns- och kustbevakningsenheterna i byråns regelbundna gemensamma insatser vid de yttre gränserna i medlemsstater i frontlinjen. Detta innebär t.ex. att de personer som utplaceras i Grekland ansluter sig till grekiska gräns- och kustbevakningstjänstemän 6. De här enheterna får stöd av 24 båtar och fartyg, 6 flygplan och helikoptrar, fler än 80 patrullbilar och 13 fordon med värmekameror. Denna kombinerade utplacering utgör den största sammanslagningen av EU-medlemsstaters resurser i ett civilt uppdrag och kompletterar de nationella gränsbevakningstjänstemän som den ansvariga medlemsstaten utplacerar: 760 tjänstemän utplacerade i Grekland, inbegripet experter som är utplacerade vid landgränsen mellan Grekland och Turkiet och på öarna i Egeiska havet för att bistå i gränskontroller, genomförande av hotspot-metoden och av uttalandet från EU och Turkiet (under 2016 bistod byrån Grekland i ärenden som rörde Turkiets återtagande av 908 migranter). 600 tjänstemän utplacerade i Italien och för insatserna i centrala Medelhavet, inbegripet besättningsmedlemmar på den utrustning som ställts till förfogande och experter som bistår med genomförandet av hotspot-metoden. 130 tjänstemän utplacerade i Bulgarien för att bistå med kontrollen av landgränsen, även med syftet att förhindra irreguljära sekundära förflyttningar. Runt 70 tjänstemän är för närvarande utplacerade i andra medlemsstater för att bistå med gränsförvaltningen i västra Balkanregionen. Dessutom förbereds tillsammans med Grekland en utplacering av europeiska gräns- och kustbevakningsenheter vid landgränsen till f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien för att skärpa gränsövervakningen och förhindra irreguljära sekundära förflyttningar och ytterligare stärka EU:s respons på utmaningarna utmed västra Balkanrutten. Enligt planerna ska insatsen inledas i början av februari. Dessa utplaceringar till trots saknar de pågående insatserna ständigt resurser, både när det gäller personal och teknisk utrustning. Dessa behov måste åtgärdas för att få till stånd ett betydligt bättre skydd av de yttre gränserna. 5 6 Till skillnad från de nya reserverna för snabba insatser var de redan befintliga reserverna redan under byråns tidigare mandat operativa att genomföra gemensamma insatser. Bidragen till reserverna kommer från medlemsstaterna, och byrån och medlemsstaterna kommer i förväg överens om var de ska utplaceras. De senaste bidragen fastställdes i december 2016 för att täcka byråns förutsedda operativa behov under Siffran bygger på den genomförbarhetsstudie som gjordes 2014 för det europeiska systemet av gränsbevakningstjänstemän. 3

4 Nästa steg Medlemsstaterna bör göra följande: Säkerställa att de resurser man kommit överens om alltid är tillgängliga för den europeiska gräns- och kustbevakningen för pågående insatser och för de obligatoriska reserverna. Tillhandahålla följande resurser på grundval av de i nuläget identifierade behoven. Behov för Grekland (den gemensamma insatsen Poseidon) - Till och med den 16 februari 2017: fyra tjänstemän, en helikopter, två transportfordon - 16 februari 30 mars 2017: 10 tjänstemän, en helikopter, ett kustpatrullfartyg (endast i mars), fyra patrullbilar, två transportfordon Behov för Grekland (den gemensamma insatsen flexibla åtgärder vid Greklands norra landgräns) - februari 2017: 54 tjänstemän, 26 patrullbilar, tre hundekipage, ett fordon med värmekamera, två transportfordon - Mars 2017: 54 tjänstemän, 26 patrullbilar, tre hundekipage, ett fordon med värmekamera, två transportfordon Behov för Bulgarien (gemensamma insatser flexibla åtgärder och kontaktpunkter) - 1 februari 1 mars 2017: 87 tjänstemän, 34 patrullbilar, 16 hundekipage, fyra fordon med värmekamera mars 2017: 69 tjänstemän, 33 patrullbilar, 16 hundekipage, ett fordon med värmekamera Behov för Italien (den gemensamma insatsen Triton) - Januari 2017: 37 tjänstemän, ett flygplan - Februari 2017: 27 tjänstemän, en helikopter, ett kustpatrullfartyg - Mars 2017: 26 tjänstemän, ett havspatrullfartyg, två kustpatrullfartyg Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: För att säkerställa att de obligatoriska reserverna fungerar smidigt och effektivt bör byrån varje månad informera medlemsstaterna om de resurser som behövs på grundval av fortlöpande övervakning av situationen vid de yttre gränserna 3. FRAMSTEG INOM DE HÖGST PRIORITERADE OMRÅDENA Fem prioriterade områden för att snabbt göra byrån operativ identifierades och godkändes av medlemsstaterna vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) i april Införa obligatorisk sammanslagning av resurser för att stärka byråns kapacitet för snabba insatser. 2. Genomföra förebyggande sårbarhetsanalyser på grundval en gemensam metod. 4

5 3. Öka stödet till återvändandeinsatser. 4. Inrätta en mekanism för klagomål. 5. Bana väg för bättre operativt samarbete med prioriterade tredjeländer genom att fastställa en mall för statusavtal för utplacering av byråns operativa verksamhet i tredjeländer Stärkning av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns kapacitet för snabba insatser, inbegripet obligatorisk sammanslagning av resurser För att göra EU i stånd att reagera snabbt var ett av de främsta resultaten av förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen att betydligt stärka byråns kapacitet för snabba insatser, med sikte på snabba gränsinsatser7 utöver de pågående gemensamma insatserna. Därför infördes den obligatoriska sammanslagningen av mänskliga och tekniska resurser med två reserver särskilt avsedda för snabba insatser: Reserven för snabba insatser är tänkt att vara en fast styrka på gränsbevakningstjänstemän och annan relevant personal som är omedelbart tillgänglig för byrån så att den kan genomföra snabba gränsinsatser. Gränsbevakningstjänstemän från denna reserv ska utplaceras från varje medlemsstat inom fem arbetsdagar efter det att den verkställande direktören och värdmedlemsstaten har kommit överens om den operativa planen. Reserven ska organiseras enligt 14 specialiserade profiler och bör bland annat omfatta 467 gränsbevakningstjänstemän, 458 experter på registrering och fingeravtrycksavläsning, 97 avancerade dokumentexperter och 137 experter på nationalitetskontroll. Reserven med utrustning för snabba insatser utgörs av utrustning som inom 10 arbetsdagar efter det att den verkställande direktören och värdmedlemsstaten har kommit överens om den operativa planen ska utplaceras för att täcka de initiala behoven för snabba gränsinsatser. De två reserverna för snabba insatser har funnits sedan den 7 december 2016 i enlighet med förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen. I fråga om reserven för snabba insatser har medlemsstaterna bekräftat att över gränsbevakningstjänstemän och andra tjänstemän är tillgängliga, men när det gäller reserven med utrustning för snabba insatser är bristerna fortfarande stora för de flesta typer av utrustning, särskilt för havspatrullfartyg och helikoptrar, jämfört med det antal som beslutats av styrelsen, som är det organ inom byrån som ansvarar för de strategiska besluten och där alla medlemsstater liksom kommissionen är företrädda. Vissa behov kan visserligen täckas av byråns egen kapacitet, men medlemsstaterna måste snarast göra utfästelser som åtgärdar brister så att det säkerställs att den begärda utrustningen för alla typer av utrustning finns tillgänglig. 7 I motsats till gemensamma insatser som planeras i förväg enligt en årlig planering är mekanismen för snabba gränsinsatser utformad för att svara på oväntade utmaningar vid de yttre gränserna. På grundval av en begäran från en medlemsstat som står inför en sådan utmaning bör byråns verkställande direktör, i enlighet med artikel 20.5 i förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen, inom två arbetsdagar besluta om inledande av en snabb gränsinsats och inom tre arbetsdagar efter detta beslut tillsammans med värdmedlemsstaten komma överens om den operativa planen för utplaceringen. För att ha täckning för de initiala ekonomiska behoven för en sådan utplacering för en snabb gränsinsats måste Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån dessutom varje år avsätta 4 % i sin operativa budget till en reserv. 5

6 Nästa steg: Medlemsstaterna bör göra följande: Snarast göra utfästelser för att täcka behoven hos reserven med utrustning för snabba insatser så att dess kapacitet för hela året är säkerställd senast i slutet av februari Förebyggande sårbarhetsanalyser på grundval en gemensam metod Genom förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen har byrån utrustats med en ny effektiv mekanism för att bedöma sårbarheten i medlemsstaternas kapacitet och, som ett komplement till utvärderingsmekanismen för Schengen, ytterligare stärka den förebyggande kvalitetskontrollen av Schengenområdets funktion. Genom sårbarhetsanalyserna kommer EU och medlemsstaterna att vara bättre förberedda att möta de aktuella och kommande utmaningarna vid de yttre gränserna. Framför allt kommer det genom de årliga analyserna att säkerställas en gemensam beredskap för migrationskriser genom att man i förväg kan identifiera och åtgärda medlemsstaternas svaga punkter när det gäller utrustning, personal, itsystem, beredskapsplanering och infrastruktur som krävs för gränsförvaltning, inbegripet deras kapacitet att hantera en eventuell situation med ett stort antal personer som anländer till deras territorium, så att sådana konstaterade brister inte påverkar Schengenområdets funktion. Genom den gemensamma metoden för sårbarhetsanalyser som antogs i slutet av 2016 fastställs ett enda övergripande analysförfarande. Genom lägesbedömningar kommer byrån att varje år utifrån ett antal objektiva kriterier utvärdera alla medlemsstaters förmåga att möta de aktuella utmaningarna vid de yttre gränserna genom att titta närmare på befintlig kapacitet (t.ex. utrustning, infrastruktur, personal, system, beredskapsplanering) i kombination med relevanta hotindikatorer. På grundval av lägesbedömningarna kommer byrån också att årligen genomföra simuleringsövningar för att bedöma beredskapen för att möta kommande utmaningar i de medlemsstater som valts ut enligt metoden. Dessutom kommer byrån att inrätta en mekanism för framväxande hot som gör att man fortlöpande kan hålla uppsikt över situationen vid de yttre gränserna och som kan utlösa en särskild sårbarhetsanalys. Vid behov kommer byråns analyser att leda till att byråns verkställande direktör, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 13 i förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen, i samråd med den berörda medlemsstaten utfärdar en rekommendation om nödvändiga åtgärder för medlemsstaten i syfte att undanröja de identifierade sårbarheterna inom en fastställd tidsram. Planeringen för 2017 godkändes av styrelsen vid dess möte den november Byråns arbetsbörda med att samla in och analysera data och identifiera eventuella sårbarheter är visserligen redan i sig en utmaning, men det är nödvändigt att upprätthålla en hög ambitionsnivå för genomförandet av analysförfarandet 2017 i linje med den gemensamma metod man kommit överens om. Lägesbedömningar bör göras mot bakgrund av de aktuella utmaningarna och vid behov bör även simuleringsövningar genomföras då man även utvärderar kapaciteten för alla berörda medlemsstater att möta de framtida utmaningarna. Det blir avgörande att medlemsstaterna engagerar sig och deltar fullt ut, särskilt när det gäller insamling av data. I syfte att stödja byrån i denna viktiga uppgift och säkerställa ett smidigt utbyte och samarbete med medlemsstaterna inrättades nätverket för sårbarhetsanalys bestående av experter från 6

7 medlemsstaterna, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och kommissionen. Nätverket höll sitt första möte den december 2016 i Warszawa. Som en inledning på arbetet med lägesbedömningarna började byrån den 18 januari 2017 samla in uppgifter om den totala befintliga kapacitet i medlemsstaterna som är nödvändig för gränsförvaltning, vilket kräver att ungefär dataposter skickas in från medlemsstaterna och analyseras av byrån. De insamlade uppgifterna kommer att ligga till grund för och utgöra en nyckelreferens för sårbarhetsanalyser 2017 och framåt. För att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att samla och skicka in uppgifterna i tid kommer byrån att tillfälligt placera ut personal i utvalda medlemsstater för att hjälpa dem i denna utmanande uppgift. I samband med sårbarhetsanalyserna måste man ta hänsyn till resultaten av detta arbete i ett tidigt skede för att som prioritet åtgärda de mest akuta sårbarheter som identifierats. Man måste alltså under de kommande månaderna kunna reagera på sårbarheter som har samband med de stora aktuella migrationsutmaningar som står för dörren. Nästa steg: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Säkerställa ett prioriterat förfarande för att identifiera de mest akuta sårbarheterna på grundval av de första resultaten av sårbarhetsanalyserna och övrig information. Göra en lägesbedömning av de aktuella utmaningarna för alla medlemsstater före utgången av april. Genomföra simuleringsövningar om de framtida utmaningarna för alla de medlemsstater för vilka detta krävs enligt metoden, mellan april och oktober Inrätta och tillämpa en mekanism för bedömning av framväxande hot från och med april Medlemsstaterna bör göra följande: Inrätta nationell kapacitet för sårbarhetsanalyser och införa ett system för insamling av uppgifter från alla relevanta myndigheter före slutet av januari Förse byrån med alla nödvändiga uppgifter om befintlig kapacitet enligt byråns begäran senast den 17 februari I förekommande fall aktivt bidra till och fullt ut samarbeta med byrån i genomförandet av simuleringsövningar för att bedöma sin respektive kapacitet att möta framtida utmaningar, som ska genomföras i alla medlemsstater under perioden april oktober Stöd för återvändande Enligt förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen är irreguljära migranters återvändande ett prioriterat område i byråns arbete, vilket gör att byrån betydligt kan öka stödet till medlemsstaterna, som har huvudansvaret för irreguljära migranters återvändande. Detta utgör en del av kommissionens ambitiösa arbete för att skapa en rättslig och operativ ram som gör EU:s system för återvändande mer effektivt och för att förbättra samarbetet om återtagande med tredjeländer. Genom förordningen utökas byråns mandat betydligt och gör att byrån kan tillhandahålla generellt stöd till återvändande, för både frivillig avresa och påtvingat återvändande, genom att organisera återvändandeinsatser och tillhandahålla stöd för konsulärt samarbete med tredjeländer för identifiering av irreguljära migranter. Sedan den 7 januari 2017 finns tre nya 7

8 reserver med övervakare och ledsagare vid påtvingat återvändande samt återvändandeexperter tillgängliga vid insatser. De kan mobiliseras för att ingå i europeiska interventionsenheter för återvändande. På begäran av medlemsstaterna kan dessa enheter tillhandahålla operativt stöd för att öka medlemsstaternas kapacitet för återvändande. 22 medlemsstater 8 har bidragit till dessa reserver, och tillhandahållit 395 av de 690 experter som behövs. Medlemsstaterna måste se till att täcka detta behov och säkerställa att alla profiler är tillräckligt representerade i reserverna. Byrån har snabbt ökat sina insatser för återvändande; år 2016 organiserade den rekordmånga (232) insatser och återbördade irreguljära migranter, vilket är en fyrdubbling jämfört med 2015 då migranter återbördades genom 66 insatser. Sedan förordningen trädde i kraft fram till och med den 12 januari organiserade byrån 78 återvändandeinsatser, vilket var fler än under hela 2015, för att återbörda irreguljära migranter. Byrån bör ytterligare öka sitt stöd genom att stödja återvändandeinsatser med kommersiellt flyg och utveckla särskilda centrum för återvändandeinsatser inom EU. Byrån har även ökat sitt stöd till medlemsstaterna för verksamhet före återvändande. Den har i detta sammanhang organiserat identifieringsuppdrag från Mali, Gambia och Nigeria till flera medlemsstater i syfte att bekräfta irreguljära migranters identitet. Byrån stöder också Grekland genom att främja konsulärt samarbete för att säkerställa återvändande och genomföra riskanalyser före återvändandeinsatser. De betydligt ökade resurser som ställts till byråns förfogande har gjort det möjligt att utöka arbetet med återvändande. Under både 2016 och 2017 har 66,5 miljoner euro anslagits till byråns verksamhet, en ökning från 9,5 miljoner euro år År 2017 kommer 52 anställda att arbeta med återvändanderelaterade arbetsuppgifter, och 2020 förväntas de vara 117. En av de viktigaste åtgärder som kommissionen aviserat var inrättandet av ett integrerat system för hantering av återvändande för att bidra till att skapa operativa synergier i arbetet med återvändande och återtagande i medlemsstaterna, vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och kommissionen samt inom ramen för de EU-finansierade programmen Erin (europeiska nätverket för återanpassningsinstrument), Eurint (europeiskt samlat system för återvändande till tredjeländer) och Eurlo (europeiska nätverket för sambandsmän för återvändande). Syftet med det integrerade systemet för hantering av återvändande är att underlätta operativt stöd till medlemsstaterna (t.ex. för att organisera identifieringsuppdrag) och utbyte av bästa praxis. Som ett första steg har kommissionen utvecklat en säker plattform, den integrerade applikationen för hantering av återvändande för att underlätta planeringen av återvändandeinsatser och för att hjälpa medlemsstaterna och byrån att samla in och dela operativ information. Inom ramen för programmet europeiska nätverket för sambandsmän för återvändande utplacerades nio europeiska tjänstemän som arbetar med återvändande i länder som var aktuella för återtagande, bland annat Afghanistan eller Etiopien, för att ge stöd till alla medlemsstater i återtagandefrågor, och nya utplaceringar planeras. Dessutom har byrån, i samförstånd med EU-programmen och kommissionen, stegvis börjat överföra operativa stödinsatser som för närvarande genomförs genom programmen till byrån, t.ex. stöd till medlemsstaterna för att organisera identifieringsuppdrag eller utbyte av bästa praxis genom särskilda arbetsgrupper för tredjeländer. 8 Situationen den 12 januari

9 Byråns ansträngningar för att öka stödet till återvändandeinsatser kommer att dra nytta av och förmodligen stärkas genom en bredare diskussion och arbete på bredare basis för att förbättra återvändande och återtagande inom Europeiska unionen. Mot bakgrund av de nya behoven kommer kommissionen att uppdatera EU:s handlingsplan för återvändande under de närmaste veckorna för att snabbt säkerställa effektiva insatser. Kommissionen kommer särskilt att på grundval av de gällande EU-reglerna, med utnyttjande av flexibiliteten i dessa, kartlägga hur verkställigheten av beslut om återvändande kan förbättras och ge klara riktlinjer i detta avseende. Nästa steg Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Säkerställa att reserverna med anknytning till återvändande är fullt utrustade och operativa. Utnyttja sitt nya mandat till fullo genom att utveckla nya sätt att stödja återvändande, särskilt med hjälp av kommersiellt flyg. Medlemsstaterna bör för följande: Snarast täcka behoven hos återvändandereserverna. Samla in korrekt information om återvändande i realtid. Förse byrån med all information som den behöver för att fullgöra sitt mandat. Kommissionen kommer att göra följande: Lägga fram en reviderad handlingsplan för återvändande under de närmaste veckorna. 3.4 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns mekanism för klagomål Byråns verkställande direktör inrättade i samråd med ombudet för grundläggande rättigheter den 6 oktober 2016 en mekanism för klagomål för att övervaka och säkerställa respekten för grundläggande rättigheter i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns verksamhet. På byråns webbplats finns ett formulär för klagomål på sex språk (engelska, franska, arabiska, pashto, urdu, tigrinja) men klagomål kan lämnas in på vilket som helst av EU:s officiella språk. I mitten av januari 2017 hade bara ett klagomål lämnats in till byrån. Dessutom avser byrån att inrätta ett nätverk av myndigheter i medlemsstaterna som har mandat att handlägga klagomål mot medlemsstaternas personal som vidarebefordras av byråns ombud för grundläggande rättigheter. Nätverket kommer också att omfatta nationella organ som är behöriga för de grundläggande rättigheterna. Ett första möte mellan ombudet för grundläggande rättigheter och dessa kontaktpunkter anordnades i Bryssel i december EU:s finansiering av byrån har ökats med euro per år för att stödja genomförandet av mekanismen för klagomål och för att rent allmänt integrera grundläggande rättigheter i byråns samtliga verksamheter. Dessutom kommer ombudet för grundläggande rättigheter att få mer personal 2017 som ska hjälpa henne i arbetet. 9

10 Nästa steg: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Prioritera och inleda förfarandet för att rekrytera den personal som behövs för att bistå ombudet för grundläggande rättigheter senast vid utgången av mars Bana väg för bättre operativt samarbete med prioriterade tredjeländer genom att fastställa en mall för statusavtal Genom förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen stärktes byråns roll när det gäller samarbete med tredjeländer. Byrån har tidigare etablerat bilaterala samarbetsavtal med 18 prioriterade tredjeländer på området gränsförvaltning och återvändande, bland annat med alla länderna på västra Balkan och Turkiet. Sedan april 2016 har byrån också en sambandsman utplacerad i Turkiet. Byrån håller för närvarande på att se över alla befintliga samarbetsavtal i enlighet med det nya mandatet. Byrån har tilldelats ytterligare budgetmedel och tjänster för att den under de kommande åren ska kunna utplacera ytterligare 10 sambandsmän i prioriterade länder, till en början i Niger och i Serbien. Sambandsmannen i Serbien ska enligt planerna ha hela västra Balkanregionen som sitt område. Tidigare hade dock inte byrån laglig rätt att placera ut sina enheter på tredjeländers territorium. Denna begränsning visade sig vara särskilt problematisk 2015 när det gällde att vidta åtgärder i samband med migrationsflödena på västra Balkanrutten det året. För första gången har nu byrån enligt förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen möjlighet att genomföra insatser med verkställande befogenheter på angränsande tredjeländers territorium om det i förväg har slutits ett avtal mellan Europeiska unionen och det berörda tredjelandet. Kommissionen antog den 22 november 2016 en mall för statusavtal som ska vara förlaga för sådana avtal. Kommissionen har valt ut två prioriterade tredjeländer, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och genomför för närvarande sonderande samtal med sikte på att ingå sådana avtal. Kommissionen antog den 25 januari 2017 rekommendationer till rådet om att bemyndiga att förhandlingar inleds med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Nästa steg Rådet bör göra följande: Snabbt bemyndiga att förhandlingar inleds med Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om statusavtal. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Slutföra rekrytering och därefter utplacering av sambandsmän i Niger och Serbien i april respektive juni Överenskommelse om sätet Under mer än elva år har byrån bedrivit verksamhet utan någon överenskommelse om sätet med värdmedlemsstaten. Enligt artikel 57 i förordningen om europeiska gräns- och kustbevakningen bör en sådan överenskommelse ingås senast den 7 april Sedan 10

11 förordningen om europeiska gräns- och kustbevakningen trädde i kraft har byrån och Polen återupptagit diskussionerna om detta, och de tekniska förhandlingarna slutfördes den 23 januari Nästa steg Polen och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Ingå överenskommelsen om sätet i enlighet med sina respektive förfaranden senast den 7 april Ökad budget och personal EU:s finansiering av byrån kommer att öka gradvis från 250 miljoner euro 2016 till 320 miljoner euro 2020, och byråns personal kommer att öka från 400 anställda år 2016 till anställda år Ursprungligen planerades nära 240 ytterligare tjänster (tillfälligt anställda, kontraktsanställda, utstationerade nationella experter) för 2017 som ett första steg för att nå målet om anställda vid byrån år För att snabbast möjligt utrusta byrån med nödvändig personal godkände dock budgetmyndigheten den 1 december 2016 en ändring av byråns tjänsteförteckning så att den redan 2016 kunde rekrytera 50 tillfälligt anställda av de 130 som enligt planerna skulle rekryteras Under tiden har byrån proaktivt inlett rekryteringsförfaranden för de tidigarelagda tjänsterna. Det behövs dock fler insatser för att snabbt absorbera de tilldelade resurserna. Nästa steg: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör göra följande: Inleda rekryteringsförfaranden för alla planerade tjänster enligt den godkända tjänsteförteckningen för 2017 senast i slutet av mars 2017, särskilt för att tillgodose personalbehoven för de prioriterade områdena. Säkerställa att de ytterligare ekonomiska resurserna absorberas effektivt i enlighet med de prioriteringar som budgetmyndigheten godkänt. 4. SLUTSATSER Under de första tre månader då verksamhet och verktyg enligt förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen tagits i bruk har det visat sig att alla berörda parter arbetar för att säkerställa en stärkt kapacitet för att skydda de yttre gränserna. Man har framför allt tagit de första stegen genom att inrätta de obligatoriska reserverna. Förfarandet för den förebyggande mekanismen som ska upptäcka och åtgärda medlemsstaternas sårbarheter, vilket utgör en väsentlig del av den nya strategin för ett betydligt förbättrat gränsskydd, har inletts. Resultaten av detta arbete måste beaktas i ett tidigt skede för att som prioritet åtgärda de mest akuta sårbarheter som identifierats, dvs. man måste under de kommande månaderna kunna reagera på sårbarheter som har samband med de stora aktuella migrationsutmaningar som står för dörren. Att uppnå goda resultat när det gäller återvändande av irreguljära migranter, vilket också är ett sätt att avskräcka från och minska irreguljär migration, är en annan prioritering där byrån betydligt måste stärka sitt stöd och medlemsstaterna öka sina insatser. Med utgångspunkt i de goda resultat som redan uppnåtts bör byrån utveckla nya verktyg som ger ökat stöd för 11

12 återvändande. Kommissionen kommer å sin sida att under de kommande veckorna lägga fram en reviderad handlingsplan för återvändande. Kommissionen kommer att lägga fram en ny rapport om framstegen med att stärka de yttre gränserna den 1 mars