Ulla Hammarstrand LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. DAG: Onsdag 26 augusti 2009 TID: Kl PLATS: Villa Brevik, Lidingö FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 26 augusti 2009 TID: Kl PLATS: Villa Brevik, Lidingö ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas 6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas 7 Kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå. Bilaga bifogas 8 Förslag på kvalitetsindikatorer till nämndens uppföljningsarbete. Bilaga bifogas 9 Tillämpning av områdesbehörigheter för ingångarna till lärarprogrammet. Bilaga bifogas 10 Valet för studenter inom lärarutbildningen (kurslista m.m.) Bilaga bifogas Beslutas fastställa kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå inom lärarutbildning vid Stockholms universitet enligt bilaga Beslutas godkänna kvalitetsindikatorer som kan ingå i nämnden uppföljningsarbete enligt bilaga Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag

2 11 Förslag om beredning till LUN av ärenden med anledning av kommande riksdagsbeslut om förändrad lärarutbildning. Beslutas enligt förslag 12 Vice ordförande för kursplaneutskottet Beslutas utse NN till vice ordförande 13 Självständiga arbeten inom AUO. Redovisning av AUO-rådets uppdrag. Bilaga bifogas 14 Fördelning av medel för Lärarlyftet Bilaga bifogas Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag 15 Övrigt

3 abibd^qflkp_bpirqommv Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék ûêéåçé üíö êç OMK^åÖ ÉåÇÉìééÇê~ÖÉííáääÉå~êÄÉíëÖêìéé ~ííìíêéç~üìêìîáç~éåìåáâìíäáäçåáåöáåçã çãê ÇÉíãÉÇáÉêIâçããìåáâ~íáçåçÅÜ ä ê~åçéöéåçãë~ãîéêâ~å îéêáåëíáíìíáçåëj Öê åëéêå~ëâìääéâìåå~âçãã~íáääëí åçk ^oeirkommujnojnmf OMMVJMSJMN ^êäéíëöêìéééåü~êä ãå~íéåñ êëí~ê~ééçêí EÄáä~Ö~SFçÅÜä ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéå ÄÉëäìí~ê~ííÖÉ~êÄÉíëÖêìééÉåìééÇê~ÖÉí~íí ~êäéí~ñê~ãéííâçåâêéíñ êëä~öíáääéå áåêáâíåáåöãçíãéçáéêkâçããìåáâ~íáçåçåü ä ê~åçéáåçãä ê~êéêçöê~ããéíiãéå ë~ãíáçáöí îéêî Ö~çãÉåìíÄáäÇåáåÖãÉÇ áåêáâíåáåöãçífhqäçêçéáåíéöêéê~ëá ä ê~êìíäáäçåáåöéåë~ää~áåêáâíåáåö~êk ONKríÄÉí~äåáåÖ~îãÉÇÉäíáääãÉÇîÉêâ~åÇÉ ä êçë íéåñ êîéêâë~ãüéíî êíéêãáåéåommv áåçãéêçàéâíéíòhçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êééêëçåéêãéçìíä åçëâä ê~êìíäáäçåáåöò ErisJéêçàÉâíÉíFKre OMMVJMSJMQ _Éëäìí~ëÉåäáÖíÄáä~Ö~TK OOKc êçéäåáåö~îãéçéäñ êñçêíäáäçåáåöëj âìêëéêáåçãi ê~êäóñíéíkre OMMVJMSJNM _Éëäìí~ëÉåäáÖíÄáä~Ö~UK OPKaáëéÉåëÑê åäéëäìíáirkemvmpnuf~íí scrëâ~äéç ã~ëãéçíî Öê~ÇáÖ ÄÉíóÖëëâ~ä~ä ë êéíommvlomnmkpi OMMSJMSJNR hìêëéä~åéåûãåéëçáç~âíáâóséêâ~áëâçä~å ErjhUMMFáåçãéêçÖê~ããÉí`áîáäáåÖÉåà ê çåüi ê~êéçãñ~íí~ênrüéî~ê~înoüé scrk _Éëäìí~ë~ííscráÇÉåå~âìêëéä~åëâ~ ÄÉíóÖë íí~ëëàìöê~çáöíáéåäáöüéíãéçêéâíçêë ÄÉëäìíOMMSJMSJMUK OQKbêë ííåáåöñ êéê~âíáâíáääpééåá~äj ééç~öçöáëâ~áåëíáíìíáçåéåîíommvkpc OMMVJMSJOP _Éëäìí~ëÉåäáÖíÄáä~Ö~VK ORKpíìÇáÉÖ åöéåp~ãü ääëçêáéåíéê~åçé ãåéåãéççáç~âíáëâáåêáâíåáåöñ êëâçä ê OMMVJMSJOR _Éëäìí~ë~ííä ÖÖ~åÉÇëíìÇáÉÖ åöéå p~ãü ääëçêáéåíéê~åçé ãåéåãéççáç~âíáëâ 1

4 SJVK^j áåêáâíåáåöñ êëâçä êsjvka êãéçáåëí ääë ~åí~öåáåöéåíáääü ëííéêãáåéåommvk OSKûåÇêáåÖ~î~åí~äÉíÜéscrááåêáâíåáåÖëJ âìêëéêå~jìëáâfçåüjìëáâffñ êëâçä ê cjskbåäáöíçéå~îirkommvjmsjnn êéîáçéê~çéëíìçáéö åöéåjìëáâñ êëâçä ê cjs êrüéscréä~åéê~çéáåçãçéåñ êëí~ áåêáâíåáåöëâìêëéåçåünmüéáåçãçéå ~åçê~khìêë~åëî~êáöü~êãéççéä~í~ííá éê~âíáâéå êçéísüéáçéåñ êëí~âìêëéåçåü VÜéáÇÉå~åÇê~Kpi OMMVJMSJOS _Éëäìí~ë~ííÖçÇâ åå~~ííáåçãáåêáâíåáåöéå jìëáâñ êëâçä êcjsñäóíí~ëéåüéscrñê å ÇÉå~åÇê~áåêáâíåáåÖëâìêëÉåíáääÇÉåÑ êëí~k aéíáååéä ê~ííçéíñáååësüéáçéåñ êëí~ âìêëéåçåüváçéå~åçê~k_áä~ö~nmk OTKp~ãä ëåáåöñ êëíìçéåíéê~åí~öå~íáää hçãäáå~íáçåëéêçöê~ããéíçåüëíìçéåíéê ~åí~öå~íáäähçãéäéííéê~åçéééç~öçöáëâ ìíäáäçåáåökh OMMVJMSJOS _Éëäìí~ë~ííÑêKçKãeqMVä ëéêëíìçéåíéêi ~åí~öå~ñ êéeqmuiáåçãhçãäáå~íáçåëj éêçöê~ããéíiëâhçãäáëíìçéåíéêi^ääã åí ìíäáäçåáåöëçãê ÇÉI^rlIíáääë~ãã~åëãÉÇ ëíìçéåíéê~åí~öå~íáäähçãéäéííéê~åçé ééç~öçöáëâìíäáäçåáåöihmriíêçíë~íí ìíäáäçåáåöéåçéäîáëëâáäàéêëáöñê åçéå ìíäáäçåáåöëéä~åëçãhçãäáëíìçéåíéêå~ ~åí~öáíëíáääk_áä~ö~nnk OUKhìêëëçãâ~åáåÖ áä ê~êéñ~ãéåk^j OMMVJMTJNP _Éëäìí~ëÖçÇâ åå~~ííñ äà~åçéâìêëâ~åáåö áä ê~êéñ~ãéåw_~êåjçåüìåöççãëîéíéåëâ~é fffãéçéñ~ãéåë~êäéíéir_qmn`ipmüék OVKvííê~åÇÉ îéêprecêéãáëë~åö ÉåÇÉ êéççîáëåáåö~îäéíóöé ëîéåëâ~ä êçë íéåá ÉåäáÖÜÉíãÉÇb`qpK^j OMMVJMUJNT k ãåççêçñ ê~åçéäéëäìí~ê~ííáåä ãå~ Äáä~ÖÇ~óííê~åÇÉíáäärm`K_áä~Ö~NOK 2

5 abibd^qflkp_bpirqommv Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääâìêëéä~åéìíëâçííéíëçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék Ärende 6. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR) Åtgärd Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Spanska I för skolår 6-9 och gymnasieskolan, GN, 30 hp, US111P Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår F-6,GN, 30 hp, US206P Engelska II för skolår 5-9 och gymnasieskolan, GN, 30 hp, US209P Barn- och ungdomsvetenskap III, med examensarbete, GN, 30hp, UB301C Historia med didaktisk inriktning II, talets-1900-talets utveckling och uppsatsarbete med problemlösning, GN, 22,5 hp, HIL200 Samhälle, kultur och lärande II undervisning och bedömning, GN, 15 hp, UH02PL Samhälle, kultur, lärande, GN, 15 hp, UH01PL Samhällskunskap IV, specialisering mot statsvetenskap, utan examensarbete, (Samhällskunskap som ämne 2), GN, hp, SVL30B Samhällskunskap med didaktisk inriktning IV, specialisering mot statsvetenskap, med examensarbete, GN, hp (inklusive Samhälle, kultur och lärande III, 7,5 hp), SVL301 Självständigt arbete, AN, 15 hp, UB402A Engelska II, med didaktisk inriktning, GN, 30 hp, EN02H8 Ungdomars utveckling och lärande, GN, 15hp, UB202A Taluppfattning, grundläggande statistik och algebra, förskoleklass- åk 3, GN, 15hp, UM4022 Geometri och problemlösning, förskoleklass åk3, GN, 15 hp, UM4023 Fördjupad matematikdidaktik för grundskolans mellanår, GN, 7,5hp, UM4024 Matematik i samspel med svenska för 1

6 grundskolans mellanår, GN, 15hp, UM4025 Naturvetenskap för skolår F-6, II, GN, 15hp, UM4026 Pedagogik, utbildning och professionellt lärarskap, GN, 9hp, UC150P (Bilaga 6) (Malin Rohlin) 2

7 Bilaga p.7 1 (1) Anna Riddarström Lärarutbildningskansliet Till Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet Förslag till underlag för kvalitetsarbete rörande utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet LUN tillsatte den 18 juni en arbetsgrupp för framtagande av förslag till kvalitetskriterier för forskning och utbildning på forskarnivå. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs professor Staffan Selander, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och till övriga medlemmar professor Love Ekenberg, Institutionen för data- och systemvetenskap, professor Astrid Pettersson och professor Per-Olof Wickman, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik samt professor Kenneth Hyltenstam, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Kommunrepresentanten Kah Slenning, Järfälla, samt en studentrepresentant har också inbjudits till gruppens möten, men inte närvarat. Sekreterare i gruppen har varit Anna Riddarström, Lärarutbildningskansliet. Gruppens lämnade ett förslag angående kvalitetsarbete till LUNs sammanträde med följande kommentarer: Vi ser detta som ett första dokument för åren , vilket bör utvärderas och revideras i slutet av denna period. Det är viktigt, menar vi, att kriterierna får prövas i praktiskt kvalitetsarbete. På sikt är det vår förhoppning att kvalitetsarbetet med hjälp av ett antal basala kriterier kan ge ett bra underlag för kontinuerligt, kvalitetshöjande arbete. LUNs ledamöter fick i uppdrag att inkomma med kommentarer till dokumentet. Vid diskussion i AU i slutet av maj fick P-O Mattsson i uppdrag att göra vissa förändringar i dokumentet under sommaren med utgångspunkt i kommentarer från LUNs ledamöter. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden fastställer Kriterier för kvalitetsarbete inom utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningskansliet Universitetsvägen 10 A plan 5 Telefax: STOCKHOLM E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se

8 FÖRSLAG Kriterier för kvalitetsarbete inom utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå Detta dokument är fastställt av Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet XXXX-XX-XX Inledning Följande kriterier är avsedda som underlag för långsiktig kvalitetssäkring av utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet. Mått på enskilda kriterier är främst avsedda för att institutionerna ska få ett instrument för att kritiskt kunna granska och utveckla den egna verksamheten. Jämförelser mellan institutioner ska göras med försiktighet, då villkoren för olika discipliner och verksamheter är påtagligt olika. Det är viktigt att understryka att en bedömning i termer av kriterier endast illustrerar vissa aspekter av ett mycket komplext samspel, men att de alltid, för att kunna uttolkas, måste sättas in i ett mer övergripande sammanhang. Användning av olika kriterier genom enkla sammanräkningar är därför inte speciellt meningsfull. Generella förutsättningar för institutionens forskning och utbildning på forskarnivå Andelen professorer, gästprofessorer och forskarassistenter i lärarkåren Medel för lektorers och professorers forskning Andelen disputerade lärare Andelen lärare som har externa forskningsmedel Fördelningen av forskningsmedel mellan externt och internt Forskningens andel av institutionens budget I vilken utsträckning institutionens forskare är efterfrågade av vetenskapssamhället, nationellt och internationellt, är involverade i sakkunnig- och granskningsuppdrag samt har erhållit utmärkelser eller utnämningar Rimlig könsfördelning Forskningsstrategi (tex riktade FoU-medel på institutionen, docentprogram etc.) Åtgärder och resurser för doktorers meritering Specifika förutsättningar för utbildning på forskarnivå Resurser för handledning av doktorander Övriga resurser för som doktoranderna kan söka Introduktion för doktorander Antal utlysta doktorandanställningar eller utbildningsbidrag per år Antal nyantagna doktorander per år

9 Andelen handledare som har genomgått handledarutbildning eller motsvarande Antal disputationer per docent och professor Genomsnittliga tiden för doktorsexamen Systematisk uppföljning av doktorandernas arbetssituation Uppföljning av doktoranderna efter examen Användning och spridning av forskningsresultat Antal publikationer i ledande tidskrifter på svenska eller annat nordiskt språk respektive engelska Antal monografier och artiklar i antologier Övriga publikationer Externa föredrag, huvudtalare vid konferenser (keynote-föreläsare) och deltagande i forskningskonferenser Den utsträckning som institutionens egen forskning kommer till användning i utbildning på grund- och avancerad nivå Spridning av forskningsresultat i medier och vid seminarier riktade till allmänheten Samverkan nationellt och internationellt Utbyte av doktorander och forskare (inresande såväl som utresande) Samverkan inom EU-program och adjungerade forskare Medverkan i forskarskolor Samverkan regionalt och lokalt Graden av samverkan med andra högskolor och universitet i regionen Graden av samverkan med aktörer på arbetsmarknaden Graden av samverkan med andra institutioner vid Stockholms universitet Förändrings- och uppföljningsarbete Kontinuerligt kvalitetsarbete bedrivs (med både intern och extern utvärdering) Systematisk granskning och revidering av forskning och utbildning på forskarnivå

10 Bilaga p.8 1 (1) Anna Riddarström Lärarutbildningskansliet LUN:s kvalitetsarbete LUN beslutade att arbetsgrupperna för framtagande av kvalitetskriterier på grundoch avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå skulle ge förslag på cirka 10 mätbara indikatorer vardera, som kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. Grupperna lämnar genom sina ordföranden följande förslag: Indikatorer för uppföljning av kvalitetsarbete på grund- och avancerad nivå inom lärarutbildningen vid SU Undervisningsvolym uppdelat på anställningskategori samt på disputerade/odisputerade lärare Beskriv samverkan med andra högskolor och universitet i regionen, med arbetsmarknaden samt med andra institutioner vid SU. Hur stor del av del av de undervisande lärarna har högskoledidaktisk/högskolepedagogisk utbildning? Beskriv kortfattat vilka internationella inslag som finns i lärarutbildningen på er institution. Vilka olika arbets- och examinationsformer finns? Andel disputerade/odisputerade handledare, bihandledare och examinatorer Hur sker uppföljningen av kursutvärderingarna? Indikatorer för uppföljning av kvalitetsarbete för utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå vid SU Forskningsvolym uppdelat på anställningskategori Andelen professorer, gästprofessorer och forskarassistenter i lärarkåren Andelen lärare som har externa forskningsmedel Forskningens andel av institutionens budget Resurser för doktorander som de kan söka Antal nyantagna doktorander per år Antal disputationer per docent och professor Antal publikationer i ledande tidskrifter på svenska eller annat nordiskt språk respektive på engelska Antal monografier och artiklar i antologier Utbyte av doktorander och forskare (inresande såväl som utresande) Beskriv samverkan med andra högskolor och universitet i regionen, med arbetsmarknaden samt med andra institutioner vid SU. Hur sker uppföljningen av kursutvärderingarna? Förslag till beslut: LUN beslutar att ovanstående indikatorer kan ingå i nämndens uppföljningsarbete. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 10A Telefax: E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se

11 Lärarutbildningsnämnden Ampe Meyerhöffer Kristina Öberg Bilaga punkt 9 Områdesbehörigheter Högskoleverket fattade i december 2007 beslut om att s.k. områdesbehörigheter ska ersätta nuvarande särskilda behörighetskrav för utbildningar på grundnivå. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap. 8, från :7 kap. 25 ) det s.k. heltnödvändighetskravet. Områdesbehörigheterna ska gälla nybörjare som startar sin utbildning efter den 1 juli Beslutet fattades efter remissförfarande under hösten Områdesbehörigheterna finns att läsa under följande länk: Det finns 17 områdesbehörigheter jämfört med nuvarande 44 standardbehörigheter. Områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. Behörighetskurser är: - Samhällskunskap A - Historia A - Engelska B - Moderna språk steg 3 - Matematik B-E - Naturkunskap B (kan ersättas med Biologi A, Fysik A och Kemi A) - Biologi A-B - Kemi A-B - Fysik A-B - Idrott och hälsa A Meritkurser kan ge totalt högst 2,5 meritpoäng. Moderna språk, engelska och matematik ger meritpoäng till samtliga ansökningsalternativ (max. 1,5 meritpoäng). Meritpoäng kan också erhållas från områdeskurser (max. 1 meritpoäng). Enligt HSV:s beslut gäller för lärarprogrammet områdesbehörigheterna 1, 2, 6, 13 och 17. De fria valen inom lärarutbildningen kan resa andra behörighetskrav än vad ansökningsalternativen anger.

12 Varje lärosäte ska besluta om vilka av dessa områdesbehörigheter som ska gälla. Lärosätena kan göra undantag från behörighetskrav, dvs ta bort vissa behörighetskurser. Lärosätet måste ansöka hos HSV om behörighetskrav utöver vad som anges i respektive områdesbehörighet önskas. För detta krävs starka skäl. Den utbildningskatalog, som trycks sent i höst och som gäller läsåret 2010/2011, måste uppdateras vad gäller behörighetskraven till lärarutbildningen. Behörighetskraven ska i denna uttryckas i områdesbehörigheter. Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor än standardbehörigheter (HSV:s formulering) I områdesbehörigheterna finns inte arbetslivserfarenhet, varför SU hos HSV har ansökt om att få använda andra behörighetsvillkor än standardbehörigheter vad gäller lärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolans yrkesförberedande program, där man f. n. ställer krav på 4 års inom yrket allsidig och relevant yrkeserfarenhet. HSV har beslutat att SU får använda krav på fyra års kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet på heltid för antagning till yrkeslärarprogrammet. HSV avslår ansökan om krav på svenska B, alternativt svenska som andraspråk B för yrkesutbildningen. För förskollärarutbildningen som riktar sig till barnskötare får SU ställa krav på tre års relevant och dokumenterad yrkeserfarenhet på heltid i förskola eller förskoleklass som behörighetskrav. Ansökan om andra kurskrav än de som följer de fastställda områdesbehörigheterna ska insändas till HSV senast den 15 september Lärarutbildningskonventet Lärarutbildningskonventet (en nationell sammanslutning av representanter för landets lärarutbildningar) tillsatte våren 2008 en arbetsgrupp med uppgift att lägga förslag till de nya områdesbehörigheternas tillämpning på lärarutbildningen. Profilråden Lärarutbildningskansliet har bett profilråden om synpunkter på områdesbehörigheterna och konventets förslag. Samtliga profilråd har skickat in synpunkter. Dessa biläggs. Slutsats Profilrådens förslag innebär förutom den del av utbildningen som genomförs av Konstfack, Danshögskolan och Kungl. Musikhögskolan att inga högre krav än de av HSV beslutade områdesbehörigheterna behöver ställas. De tre fackhögskolorna har hos HSV ansökt om att få tillämpa andra krav och alternativa urval. Danshögskolan har ansökt om att få använda arbetsprov och krav på grundläggande kunskaper i musik och notläsning. Kungl. Musikhögskolan och Konstfack har önskemål om arbetsprover. Förslag till beslut: LUN beslutar - - att följande behörighetskrav ska gälla inom det långa lärarprogrammet fr. o. m :

13 Studiegång Behörighetskrav NO F-6 Områdesbehörighet 16 MaNv 5-9 Områdesbehörighet 13 med undantag av kravet på Fysik B Biologi 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 13 m u a MaD och Fysik A+B Kemi 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 13 m u a Bi A+B Fysik 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 13 m u a Bio A+B och Ke A+B Matematik F-6 (tid.skolår) Områdesbehörighet 16 m u a Nk B Matematik F-6 (mellanskolåren) Områdesbehörighet 13 m u a Ma D, Bi A+B, Fy A + B och Ke A+B Matematik 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 13 m u a Bi A+B,Fy A+B, och KeA+B Samhällsorienterande ämnen F-6 Grundläggande behörighet Geografi 7-9 och gymn. Grundläggande behörighet Historia 7-9 och gymn Områdesbehörighet 6 Religionskunskap 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 6 Samhällskunskap 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 16 m u a NkB Företagsekonomi f gymn. Områdesbehörighet 16 Psykologi f gymn. Områdesbehörighet 16 Svenska/svas F-6 Områdesbehörighet 2 Svenska/svas 5-9 Områdesbehörighet 2 Svenska/svas 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 2 Engelska F-6 Områdesbehörighet 2 Engelska 5-9 och gymn. Områdesbehörighet 2 Spanska 6-9 och gymn. Områdesbehörighet 2 Tyska 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 2 Franska 6-9 och gymn. Områdesbehörighet 2 Fritidspedagogik och lärande identitet.. Områdesbehörighet 16 Fritidpedagogik och lärande idrott.. Områdesbehörighet 16 Barn, teknik och skapande F-6 Områdesbehörighet 16 Bild F-6 Områdesbehörighet 6 Drama 5-9 och gymn. Områdesbehörighet 6 Idrott F-6 Områdesbehörighet 17 Idrott 6-9 Områdesbehörighet 17 Musik F-6 Områdesbehörighet 6 Slöjd F-6 Områdesbehörighet 6 Slöjd 6-9 och gymn. Områdesbehörighet 6 Teknikutveckling och design 6-9 och gymn Områdesbehörighet 16

14 Bild 6-9 och gymn. Områdesbehörighet 6 + arbetsprov Dans F-6 Områdesbehörighet 6 + arbetsprov Dans 6-9 Områdesbehörighet 6 + arbetsprov Idrott 6-9 och gymn. Områdesbehörighet 17 Musik 6-9 Områdesbehörighet 6 + arbetsprov Lärande i förskolan Områdesbehörighet 6 - att lärarutbildningskansliet får i uppdrag att hos HSV ansöka om andra kurskrav än de som följer av de fastställda områdesbehörigheterna för studiegångarna Bild för skolår 6-9 och gymn., Dans för skolår F-6, Dans för skolår 6-9 samt Musik för skolår 6-9. Ansökan bör ha samma lydelse som/hänvisning till ansökan från respektive fackhögskola.

15 Profilråd 1, Matematik och naturvetenskap Profilrådet ställer sig positivt till strävan att ha samma behörighetskrav till lärarutbildning vid samtliga lärosäten, men vill uppmärksamma följande oklarhet. I förslaget från Lärarutbildningskonventet föreslås lärarprogrammet för matematik mot grundskolans tidigare år omfattas av områdesbehörighet 16, vilken innefattar Matematik B. Idag är Ma C ytterligare särskilt behörighetskrav för studenter vid SU som vill läsa Matematik för skolår F-6, variant 4-6. Här krävs ett förtydligande angående vilka kategorier som konventet menar ingår i begreppet grundskolans tidigare år. Profilrådet har också ansett som nödvändigt att de behörighetskrav som gäller för tex ingång Biologi för skolår 7-9 och gymnasieskolan blir desamma som för fristående kursen Biologi 60hp, studenterna samläser i småämnena biologi, kemi och fysik. Studiegång Förslag till Områdesbehörighet NO F-6 16 MaB, NkB, ShA MaNV 5-9 BiB, KeB, MaD, FyA 13 med undantag för kravet på FyB Biologi 7-9 Gy MaC, BiB, KeB 13 med undantag för kravet på MaD, Fy A + B Kemi 7-9 gy MaD, FyB, KeB 13 med undantag för kravet på Bi A + B Fysik 7-9 gy MaD och FyB 13 med undantag för kravet på BiA + B samt Ke A + B Jämfört med dagsläget vid SU Som nu men med Ma B (skärpning) Som nu Kravet på KeB innebär en skärpning jämfört med idag. Som nu Som nu Jämfört med pedagogkonventets förslag oförändrat Finns ej i konventets förslag Konventet föreslår att FyA ingår Konventet föreslår undantag för krav på MaD och FyB Konventet föreslår att BiA och KeA ingår Matematik F-6 variant tidiga skolåren Matematik F-6 variant mellanskoleåren Matematik GY MaB, ShA 16 med undantag för kravet på Nk B MaC 13 med undantag för kravet på MaD, BiA+B, FyA + B, KeA+B MaD 13 med undantag för kravet på BiA+B, FyA+B, KeA+B Som nu Som nu Som nu Konventet föreslår att Nk B ingår Konventet föreslår Ma B (områdesbehörighet 16) Konventet föreslår även FyB, KeA och BiA

16 Profilråd 2, Samhälle, kultur och lärande Samhällsorienterande ämnen F-6 Grundläggande behörighet Geografi 7-9 och gymn. Grundläggande behörighet Historia 7-9 och gymn Områdesbehörighet 6 Religionskunskap 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 6 Samhällskunskap 7-9 och gymn. Områdesbehörighet 16 med undantag av NkB Företagsekonomi f gymn. Områdesbehörighet 16 Psykologi f gymn. Områdesbehörighet 16 Profilråd 3,, Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande Profilrådet har begärt dispens med att få inkomma med förslag efter sitt möte den 19/8. Efter samråd med utbildningsledarna på Lärarutbildningskansliet har dock detta preliminära förslag lämnats in. Detta kommer att behandlas på profilrådets möte den 19/8. Vad gäller behörigheten i aktuellt språk (steg 3) och Engelska B föreligger ingen skillnad mellan nuvarande behörighetskrav och de föreslagna. Studiegång Sv/Svas F-6 Sv/Svas 5-9 Sv/Svas 7-9 o gymn Engelska F-6 Engelska 5-9 o gymn Spanska 6-9 o gymn Nuvarande behörighetskrav Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Sp C-språk B/steg 3 Konventets förslag till områdesbehörighet/ HSVs föreskrifter 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B Profilrådets förslag till områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B

17 Tyska 6-9 o gymn Franska 6-9 o gymn alt Nybörjarkurs I i Sp 30 hp Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Ty C-språk B/steg 3 alt Nybörjarkurs II i Ty 10 p, eller Ty nybörjarkurs II, 15 hp Sv B/Svas B, Eng B,Sh A, Ma A Fr C-språk B/steg 3 alt Fr förbered kurs 30 hp, eller Fr nybörjarkurs II, 10 p 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B 2 Aktuellt språk steg 3 Engelska B Profilråd 4, Fritid-idrott-estetiska och tekniska läroprocesser Profilrådet har diskuterat områdesbehörigheter vid två tillfällen, dels , dels Lärarutbildningskonventets samordningsförslag : Teknikämnena saknas i Lärarutbildningskonventets förslag. Profilrådet föreslår områdesbehörighet 16 (se vidare bilaga) Fritidspedagogisk verksamhet är omnämnd under såväl områdesbehörighet 6 som 16. Profilområdet föreslår områdesbehörighet 16 (se vidare bilaga) Lärarutbildningskonventet föreslår att Engelska B ska undantas i såväl områdesbehörighet 2 (med undantag för blivande lärare i engelska) som områdesbehörighet 6. Skälet som anförs är att samma krav på engelska bör gälla för samtliga utbildningsalternativ. Vidare menar arbetsgruppen att deras analys av gymnasieskolans kursplaner i engelska stöder deras förslag att stryka kravet på Engelska B. Lärarutbildningskonventet föreslår också att Matematik B ska undantas om områdesbehörighet 16 används för fritidspedagogisk verksamhet. Profilområdet stöder inte dessa förslag. 2. Områdesbehörigheter beslutade av HSV. Profilområdet har valt att föreslå områdesbehörogheterna 6, 16 och 17. Profilområdets förslag angående vilken områdesbehörighet som ska användas för respektive studiegång framgår av bilagan. De av HSV beslutade områdesbehörigheterna utesluter antagningsprov/ arbetsprover. Samtliga fackhögskolor utom GIH vill ha en skärpning av behörighetskraven i form av ett eller flera antagningsprov. Skriftväxling pågår

18 f n mellan Konstfack/KMH och HSV. Danshögskolan har sedan tidigare beslut av HSV ( ) rätt att använda krav på grundläggande kunskaper i musik och notläsning samt antagningsprov för danspedagogutbildningen. Tillståndet gäller från och med höstterminen 2008 till och med Vid kontakt med HSV framgår det att Stockholms universitet måste ansöka om att få använda sig av antagningsprov för de studiegångar som ges inom det egna lärarprogrammet men som genomförs av fackhögskolorna. Profilområdet föreslår att en ansökan skickas till HSV med exakt samma lydelse om skärpta behörighetskrav i form av antagningsprov, som redan skickats till HSV från Danshögskolan, KMH och Konstfack Studiegångar Ansv ar Utb katalogen- nu gällande behörighets- Omr bh Behörighetskrav enl förslag krav - Sv/Sv2 A+B, Ma A, En A - fr o m 1 jan 2010 samt HSV nedanstående: Sv/Sv2 A+B, Ma A, En A + Fritidspedagogik och lärande - UTEP En B, Sh A 16 Sh A, Nk B, Ma B ident Fritidspedagogik och lärande - UTEP En B, Sh A 16 Sh A, Nk B, Ma B idrott Barn, teknik och skapande för UTEP En B, Sh A 16 Sh A, Nk B, Ma B skolår F-6 Bild för skolår F-6 UTEP En B, Sh A, est pr. 6 En B, Sh A Drama för skolår 5-9 och gymn UTEP En B, Sh A 6 En B, Sh A Idrott för skolår F-6 UTEP En B, Sh A, I o H A 17 Sh A, I o H A, Ma B, NK B, Idrott för skolår 6-9 UTEP En B, Sh A, I o H A 17 Sh A, I o H A, Ma B, NK B, Musik för skolår F-6 UTEP En B, Sh A 6 En B, Sh A Slöjd för skolår F-6 UTEP En B, Sh A 6 En B, Sh A Slöjd för skolår 6-9 och gymn UTEP En B, Sh A 6 En B, Sh A Teknikutveckl o design för skolår 6-9 och gy UTEP En B, Sh A, Ma B 16 Sh A, Nk B, Ma B Bild för skolår 6-9 och gymn KF En B, Sh A, est pr.., godkända 6 * En B, Sh A arb prover Dans för skolår F-6 DH En B, Sh A, godkänt dansprov 6 * En B, Sh A Dans för skolår 6-9 DH En B, Sh A, godkänt dansprov 6 * En B, Sh A Idrott för skolår 6-9 och gymn GIH En B, Sh A, I o H B, Nk B alt Ke A alt Bi A 17 Sh A, I o H A, Ma B, NK B, Musik för skolår 6-9 KMH En B, Sh A, godkänt musikprov 6 * En B, Sh A * samt antagningsprov Profilråd 5, Lärande i förskolan För SU:s del finns utbildning till lärare i förskoleklass såväl i förskoleprofilen som i profiler mot skolan yngre åldrar. Avseende områdesbehörigheter anser rådet att områdesbehörighet 6 skall gälla för de lärare som SU utbildar i förskoleprofilen mot förskola och förskoleklass.

19 För de lärare som SU utbildar till lärare i förskoleklass och år 1-3 i grundskolan bör lärarutbildningskonventets förslag om områdesbehörighet 16 gälla. Högskoleverket kräver information om de utbildningar som har yrkeserfarenhet som antagningskrav. För ingången Barnskötare till förskollärare krävs minst tre års yrkesverksamhet och dispens måste sökas hos HSV. Kanslichefen har redan kontaktat verket i frågan och för den aktuella inriktningen gäller att den inte kan ges om kravet om yrkeserfarenhet inte får finnas. Dispensansökan måste lämnas in. Ansökan har skickats in till HSV. Svar från HSV: se handling.

20 För lärarprogrammet gällande områdesbehörigheter (1, 2, 6, 13 och 17) Områdesbehörighet 1 BehörighetskurserHistoria ASamhällskunskap A Meritkurser Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100)Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoängfilosofi A - en fjärdedels (0,25)meritpoäng Historia B - en halv (0,5) meritpoäng Historia C - en halv (0,5) meritpoängkultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Latin A - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoängreligionskunskap B - en fjärdedels (0,25) meritpoängrättskunskap - en fjärdedels (0,25) meritpoängsvenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Områdesbehörighet 2 BehörighetskurserAktuellt språk Steg 3Engelska B MeritkurserMeritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100)Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)affärskommunikati on engelska - en fjärdedels (0,25) meritpoängaffärskommunikati on moderna språk - en fjärdedels (0,25) meritpoänggrekiska A - en halv (0,5) meritpoänglatin A - en halv (0,5) meritpoänglitteratur och litteraturvetenskap - en fjärdedels (0,25) meritpoängmodersmål B - en halv (0,5) meritpoäng (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng

21 ovan)svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoängteckenspråk för hörande, steg 1 - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 6 BehörighetskurserEngelska B Samhällskunskap A MeritkurserMeritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoängkultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Mediekommunikation A - en halv (0,5) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoängsamhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoängsvenska C - muntlig och skriftlig kommunikation en fjärdedels (0,25) meritpoängutveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng

22 Områdesbehörighet 13 BehörighetskurserBiologi B Fysik B Kemi B Matematik D MeritkurserMeritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100)Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)biologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoängdjursjukvård - en halv (0,5) meritpoäng Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoängfysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoänghälsopedagogik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoängomvårdnad - en halv (0,5) meritpoängpsykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng

23 Områdesbehörighet 17 BehörighetskurserIdrott och hälsa A Matematik B Naturkunskap B Samhällskunskap A Biologi A+Kemi A+Fysik AmotsvararNaturkunskap A+B MeritkurserMeritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100)Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng)biologi B - en fjärdedels (0,25) meritpoängbiologi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoängetik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Fysik B - en halv (0,5) meritpoängfysik breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoänghälsopedagogik - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Idrott och hälsa B - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kemi B - en halv (0,5) meritpoängkemi breddning - en fjärdedels (0,25) meritpoängpedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoängpsykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Specialidrott A - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoängutveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng

24 Lärarutbildningsnämnden Bilaga punkt 10 Lärarutbildningskansliet Ampe Meyerhöffer Kristina Öberg Val inom lärarprogrammet inför vt 2010 Bakgrund De flesta utbildningsgångar i det långa lärarprogrammet innehåller kursval. Studenterna väljer andra inriktning/ämne, breddningsspecialisering, fördjupningsspecialisering, kurser inom AUO3 och kompletteringskurser (VFU och didaktik). Studenter som våren 2010 ska läsa andra terminen av en inriktning eller AUO2 deltar inte i valet. De flesta studenter som väljer kurser under perioden 16 september 15 oktober inför vårterminen 2010 är s.k. gamla studenter, som började sina studier före höstterminen 2008 och som alltså inte studerar enligt studiegångar. Några nya studenter i studiegångarna deltar dock i valet. Det gäller studenter (antagna till HT08) i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår F-6 (ca 50 studenter) som inför sin fjärde termin ska välja en kurs om 15 hp (eller två om vardera 7,5 hp). Den valda kursen läses tillsammans med en kurs i grundläggande matematik (15 hp). De studenter som började sina studier höstterminen 2008 i studiegångar med kemi och biologi (båda mot skolår 7-9 och gymnasieskolan) ska i detta val välja inriktning/ämne 2. Totalt beräknas 1500 studenter delta i valet. Kursutbud I bilagan till denna handling redovisas institutionernas förslag till kursutbud i valet. I huvudsak är utbudet detsamma som i valet våren Några kurser har dock strukits och några tillkommit. I uppgifterna från institutionerna finns fortfarande några frågetecken. Nämnden föreslås delegera till ordförande att fatta beslut om ev. tillägg och strykningar i utbudet. Även beslut om att en kurs kan ingå i lärarprogrammet kan behöva fattas. En förutsättning för att kurserna ska ingå i utbudet är att kursplanerna är beslutade på institutions- och (i vissa fall) fakultetsnivå. Kursernas omfattning Endast två av kurserna förutom AUO3-kurserna har en omfattning på 7,5 hp. Den ena av dessa kurser går på halvfart. Kansliet har valt att låta dessa

25 kurser kvarstå i utbudet, då det kan finnas studenter som ska läsa mindre än 30 hp under vårterminen. Tidigare inte godkända kurser De kursplaner som är föreslagna att ingå i valet och som inte tidigare har beslutats ingå i lärarprogrammet har markerats med fet stil i kurslistan. I kommentarerna anges om dessa (enl. LUN-beslut ) har behandlats och bifallits i profil-/programråd och om dessa har beslutats av berörd fakultet. Kurser på avancerad nivå för studenter antagna HT07 och VT08, sk Blärpar Studenter i lärarprogrammet hp (Grundskolans tidigare år tom Gymnasieskolan) har enligt Riksdagens Bolognabeslut rätt att ta ut en examen på avancerad nivå, vilket bl a innebär att minst 60hp ska studeras på avancerad nivå. 30 hp av dessa erhålls inom AUO3. Resterande 30 hp måste erbjudas av institutionerna. Enligt beslut i december 2007 i nämnden för grundutbildning, forskning och forskarutbildning (GRUFF) och i det interimistiska särskilda organet LHS/SU innebär det bla att minst 15hp av varje fördjupningsspecialisering måste erbjudas på avancerad nivå. För närvarande finns endast några enstaka sådana kurser. Aktuella fördjupningsspecialiseringar kommer i valutbudet att erbjudas med ett anmälningsalternativ på avancerad nivå. På kurslistan som biläggs denna handling har fördjupningskurserna markerats med både Gn och An. Direkt efter valet kommer berörda institutioner att informeras om vilka kurser som måste erbjudas på avancerad nivå. Kontroll av kursutbudet Förslaget till kursutbud har skickats till berörda institutioner för en slutlig kontroll. Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att kurserna i bilagan ska utgöra kursutbudet i valet den 16 september tll 15 oktober inför vårterminen 2010 i det långa lärarprogrammet under förutsättning att respektive kurs är beslutad enligt gällande regelsystem, införd i SISU och att kurstillfälle är skapat; - att delegera till nämndens ordförande att i undantagsfall medge avsteg från ovanstående praxis/regler; - att uppdra åt lärarutbildningskansliet att i samråd med berörd institution föreslå eventuella justeringar och kompletteringar av kursutbudet; - att delegera till nämndens ordförande att fatta beslut om justeringar i och kompletteringar till utbudet

26 Kurser i valet sept/okt 2009 inom det långa lärarprogr. ARBETSMATERIAL kl Kurstyp Kursnamn Poäng Ladokkod Anm.kod Nivå Period Ansv.inst. Kpl K-tillfälle Komm AUO3 Att organisera och bedöma lärande 7,5 UDA02L An A DOPA AUO3 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 7,5 UH42ÄL An A UHS AUO3 Självständigt arbete 15 UDA01L mfl An B DOPA m.fl. AUO3 Valfri professionsfördjupning 15 UDA03L An B DOPA Br Ungdomar, våld och diskriminering 7,5 UB110B Gn B BUV IS , ej LUN 1/2-fart Br Lärande i digitala o interaktiva miljöer 7,5 PEA170 Gn B1 Ped. Ok Br Oorganisk kemi 7,5 KY4004 Gn B Ke Ok Br Oorganisk kemi, moderna material 7,5 KY4009 Gn B Ke Ok Br Biokemi 7,5 KB3001 Gn B Ke Ok Br Grundläggande organisk kemi 7,5 KO3002 Gn B Ke Ok Br Att möta barn o ungdomar i svåra livssituationer 15 UB202B Gn A BUV Ok Br Barnlitteratur i dialog m skola och omvärld 15 LVL403 Gn B Littvet IS Br Bild och biologi - en estetisk läroprocess 15 UE2057 Gn B UTEP GB OK, EJ LUN Obs Tillägg i rubrik ( Br Bild, slöjd och kommunikation 15 UE3007 Gn B UTEP Ok Br Cell- och molekylärbiologi 15 BL2012 Gn A BIG Ok LUN Br Changing India and Ourselves 15 UH06BL Gn A UHS Ok Br Genuspedagogik m ped. dokumentation 15 UC104F Gn B Ped. Ok Br Grundkurs i läs- och skrivpedagogik 15 US106S Gn A och B? USOS Ok Br Kemins grunder 15 KY2001 Gn A Ke Ok Br Kemins dramaturgi 15 UE2056 Gn A UTEP GB Ok, Ej LUN Obs tillägg till rubrik Br Konfliktbearbetning gm dynamisk pedagogik 15 UE2015 Gn B UTEP Ok Br Kreativ bild och form 15 UE2050 Gn A UTEP Ok Br Ledarskap i skolan 15 UC115F Gn A Ped. Ok Br Matematik för yngre åldrar I 15 UM2007 Gn A och B MND Br Matematik för yngre åldrar II 15 UM4010 Gn B MND Br Mobbning - kritiska perspektiv 15 UB111B Gn B BUV IS 18/8?, Ej LUN Br Museum Education 15 UH07BL Gn A UHS Ok Br Musik för alla 15 UE2017 Gn A UTEP Ok Br Människokroppen, samlevnad och SANT-undervisning 15 UM2014 Gn A MND Ok Br Natur, äventyr och rörelse 15 UE3010 Gn B UTEP Ok Br Naturvetenskap mot yngre åldrar I 15 UM2000 Gn A och B MND Br Naturvetenskap mot yngre åldrar II 15 UM4001 Gn B MND Br Organismernas mångfald &fylogeni 15 BL2002 Gn B BIG Ok GB Br Samhällsorienterande ämnen 15 UH06BL Gn A UHS Br Samhällsorienterande ämnen 15 UH06BL Gn B UHS Br Samtal i lärares arbete 15 UC12LP Gn B Ped. Ok Specialpedagogisk grundkurs 15 UQ101B Gn A Spec.ped Ok Br Spec.ped. Dövhet och hörselskada 15 UQ104B Gn B Spec.ped. Ok Br Spec.ped. Funktionshinder, delaktighet o lärande 15 UQ102B Gn B Spec.ped Ok

27 Br Spec.ped. o skolans soc. problem o dilemman 15 UQ103B Gn B Spec.ped Ok Br Tala och skriva - praktik och didaktik 15 NSL01B Gn Nord Ej kpl Ok Humfak 19/ Br Barn, teknik och skapande 30 UE2007 Gn UTEP Ok Br Barnböcker. Media och drama i ped. arb. 30 UDG11L Gn DOPA Ok Br Breddningsspecislisering i religionshistoria 30 RKL005 Gn Rel. Ok Br Didaktiska persp på läs och skriv 30 US102S Gn USOS Ok Br Didaktiska persp på svenska som andraspråk 30 US103S Gn USOS Ok Br Drama, musik och rörelse 30 UE2032 Gn UTEP Br Engelska mdi I 30 En01H8 Gn Eng Br Engelska mot yngre åldrar 30 US101S Gn Eng Br Engelska mot yngre åldrar 30 US101S Gn USOS Ok Br Geografi I (mdi) 30 GE2001 Gn INK Br Gest lärproc i drama, musik o rörelse i försk,fri o F-6 30? Gn UTEP IS Ok ev. GB 20/8 ev. profilråd Br Gest. lärproc. i bild, slöjd och teknik 30? Gn UTEP IS Ok ev. GB 20/8 ev. profilråd Br Historia mdi 30 HIL102 Gn Hi Ok Gruff Br Tyska I 30 TYA101 Gn Ty Ok Fdj Betyg och utvärdering 15 UDA04L An A+B DOPA Ok 1/2-fart Fdj Franska III 15 FR3250 Gn,An Frait Fdj Företagsekonomi III för lärarstuderande 15 FE3624 Gn,An FEK IS Ok, Ej prof.råd, ej LUN Fdj Matematikdidaktik och bedömning 15 UM7003 An A+B MND 1/2-fart Fdj Biologi 15 BL5999 (F) Gn,An A,B BIG Ok Fiktiv kod Fdj Tyska III, biområde 15 TYA306 Gn A+B Ty Ok 1/2-fart Fdj Barn- och ungdomsvetenskap III, m exarb. 30 UB401C An BUV Ok Fdj Children, Culture and Globalization 30 UB303C Gn BUV Ok Fdj Children, Culture and Globalization 30 UB404C An BUV IS 13/8? Fdj Engelska m/u ex.arb. 30 EN03H8 Gn,An Eng Fdj Fysik för gymnasiet 30 FK5016 Gn, An Fys Ok Natfak Fdj Geografi III 30 GE5001 Gn,An INK Fdj Historia mdi III, m exarb 30 HIL301 Gn,An Hi Ok Fdj Idrott o hälsa för grundskolans tidigare år u exarb 30? UTEP GB 20/8 Fdj Idrott, hälsa och friluftsliv, u. exarb 30 UE7009 Gn,An UTEP Fdj Matematik, spec. mot grundskolans senare år 30 MMLP32 (F) Gn,An Ma Fdj Matematik, spec. mot gymnasiet 30 MMLP31 (F) Gn,An Ma Fdj Matematikdidaktik, vetenskapsteori, metod o fdj.arb 30 UM8000 Gn,An MND Ok Fdj Rel.kunskap m religionshistorisk specialisering 30 RKL003 Gn,An Rel Ok Fdj Specialpedagogik och kommunikation III m. exarb 30 UQ302C Gn,An Spec.ped. Fdj Sv m litt fördj, hp, m exarb (gymn) 30 LVL401 Gn,An Nord Ok Fdj Sv m litt fördj, hp, u exarb (gymn) 30 LVL402 Gn,An Nord Ok Fdj Sv m spr fördj, hp, m/u exarb.(gymn) 30 NSL401 Gn,An Nord Ok Fdj Sv m spr o litt fördj I, hp, utan ex.arb. 30 NSL301 Gn,An Nord Ok Fdj Sv m spr o litt fördj II, hp, utan ex.arb. 30 NSL402 Gn,An Nord Ok Fdj Svenska mdi mot äldre åldrar 30 US202C Gn,An USOS Ok

28 Fdj Teater i skolan, m/u exarb 30 UE5008 Gn,An UTEP Ok Fdj Tyska, kandidatkurs 30 TYA301 Gn,An Ty Ok Inr/Ä2 Biologi 60 hp 30 BL2997 (F) Gn BIG Ok Fiktiv kod Inr/Ä2 Design och lärande 30 LUDELÄ An Konstfack Inr/Ä2 Engelska mdi I 30 EN01H8 Gn Eng Ok Inr/Ä2 Franska I 30 FR1010 Gn Frait Ok Inr/Ä2 Företagsekonomi I 30 FE100F Gn FEK Ok Inr/Ä2 Geografi I 30 GE2001 Gn INK Ok Maxtal 15 Inr/Ä2 Historia i, inom lärarprogrammet 30 HIL100 Gn Hi Ok LUN Inr/Ä2 Idrott, fritidskultur och hälsa I 30 UE2039 Gn UTEP Inr/Ä2 Konst och lärande 30 LUKOLÄ An Konstfack Inr/Ä2 Matematik som ämne 2 30 MMLP22 (22) Gn Ma Inr/Ä2 Medier, kommunikation och lärande 30 UDG09L Gn DOPA Ok Inr/Ä2 Medier och lärande 30 LUMOLÄ An Konstfack Inr/Ä2 Musik för skolår ? Gn+An KMH Inr/Ä2 Pra-est inr drama I 30 UE2019 Gn UTEP Ok Inr/Ä2 Religionskunskap med did. inr. I 30 RKL001 Gn Rel Ok Inr/Ä2 Samhällskunsk. Mdi I-II 60 SVL101 Gn Statsvet Ok inr/ä2 Samhällsorienterande ämnen mdi I 30 UH03ÄL Gn UHS Ok Inr/Ä2 Sv/svas i mångfaldens skola I 30 US108P Gn USOS Ok LUN Inr/Ä2 Teknikutveckling och design 30? Gn UTEP Inr/Ä2 Trä- och metallslöjd o design mdi I 30 UE2048 Gn UTEP GB , OK LUN Inr/Ä2 Tyska I 30 TYA101 Gn Ty Ok Inr/Ä2 Specialpedagogik och kommunikation I UQ101N Gn Spec.ped VFU+did Matematikens didaktik f senare skolår och gymn. I 15 UM8001 An A MND Ok VFU+did Matematikens didaktik f senare skolår och gymn. II 15 UM8002 An B MND Ok VFU+did Naturvetenskapliga ämnen mdi och VFU 15 UM7005 An A MND Ok VFU+did Språk mdi och VFU 15 USVFU1 An USOS Ok VFU+did Verks.h.förlagd utb o did mot äldre åldrar inom NV-ä. 15 UM7007 An B MND Ok VFU+did VFU o did mot äldre åldrar inom samhvet-hum ämnen 15 UHVFÄL An B UHS Ok VFU+did Samhällsvet.-hum-ämnenas didaktik och VFU 15 UHVFUL An A UHS Ok

29 Anders Gustavsson Bilaga punkt 11 Förslag om beredning till LUN av ärenden med anledning av kommande riksdagsbeslut om förändrad lärarutbildning Bakgrund Lärarutbildningsutredningen (SOU 2008:109) föreslår att lärarutbildningen ska reformeras och bland annat delas upp i två program med fyra inriktningar vardera. Propositionen väntas i november 2009 med troligt beslut tidigt Exakt när den nya lärarutbildningen ska starta vet vi inte men 1 januari 2011 är ett sannolikt datum. Ett viktigt förslag från Lärarutbildningsutredningen är att alla lärosäten som ska bedriva utbildning för lärare ska söka examensrätt för de aktuella inriktningarna, eventuellt för särskilda ämneskombinationer. Ett annat förslag som kan få betydelse för Stockholms universitet är att kravet på ett särskilt organ slopas och att lärosätena således själva får möjligheter att bestämma vilken organisation som passar dem bäst. Universitetets planering för den nya lärarutbildningen måste naturligtvis utgå ifrån propositionen och det kommande riksdagsbeslutet. Mycket talar emellertid för att vissa delar av utredningens förslag kommer att genomföras och dessutom kan man vänta sig att tiden för slutlig planering kan bli kort. Lärosätena kan antas få ansöka om examensrätt redan under våren Mot denna bakgrund måste Lärarutbildningsnämnden ha en beredskap för att snabbt kunna fatta beslut i frågor som rör framtida inriktningar i universitetets lärarutbildning och ansökan om examensrätter. I beredskapen måste ingå att planera för en struktur för de obligatoriska delarna av alla inriktningar, främst den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen. I det här förslaget presenteras en arbetsordning för detta arbete. Grundtanken är att Lärarutbildningsnämndens arbetsutskott ska arbeta fram ett förslag om inriktningar och examensrätter, ett förslag som läggas fram för nämnden så snart det blir klart hur den nya lärarutbildningen ska se ut. Några utgångspunkter Beslutet om framtida inriktningar i lärarutbildningen är en viktig verksamhetsfråga för fakulteterna och Lärarutbildningsnämndens förslag till beslut kommer därför att diskuteras i rektorskonseljen för slutligt beslut av rektor eller universitets styrelse. Redan under våren 2009 diskuterades vissa grundläggande principer för den framtida lärarutbildningen vid universitet och det rådde enighet om att: Utvecklingen av den framtida lärarutbildningen vid Stockholms universitet kommer att kräva ett antal ställningstaganden och beslut, för att säkerställa att de utbildningar som ges håller

30 hög kvalitet och har en nära koppling till forskningen inom relevanta ämnesområden. Processen fram till att de nya lärarutbildningarna etablerats bör innefatta följande delbeslut. 1. Vilka av de 4+4 inriktningar av lärarutbildningen (som föreslagits av Lärarutbildningsutredningen) avser SU söka examensrätt för 2. Vilken kompetens som krävs för att genomföra dessa med hög kvalitet 3. Vilken institutionsorganisation kan ge bästa förutsättningar för att tillhandahålla denna kompetens effektivt och med hög kvalitet. Beslut om punkt ett bör tas så snart som möjligt efter det att propositionen lagts (förhoppningsvis senast tidig höst), men redan nu kan konstateras att SU inte ska söka examensrätt för ämneslärarutbildning inom de praktisk-estetiska områdena. Med den specifika ämneskompetens som finns vid Musikhögskolan, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Danshögskolan och Konstfack är det lämpligt att dessa högskolor svarar för såväl teori som didaktik inom dessa inriktningar. En fortsatt samverkan mellan Stockholms universitet och fackhögskolorna är dock nödvändig, där Stockholms universitet t.ex. kan bidra med sin kompetens för den utbildning som faller inom ramen för den s.k. utbildningsvetenskapliga kärnan (idag det allmänna utbildningsområdet), medan fackhögskolorna kan erbjuda praktisk-estetisk kompetens. Fram till dess att propositionen är lagd bör inventeringen av den kompetens som krävs för olika lärarutbildningar fortsätta så att denna kan utgöra en grund i diskussionen om vilka examensrätter som SU ska ansöka om. När väl detta beslut tagits kan en organisation fastställas, som ger maximalt utnyttjande av tillgänglig kompetens inom SU. Denna process bör bl.a. innebära att nuvarande institutionsstruktur förändras, så att största möjliga integrering mellan ämnesdidaktik och ämnesteori underlättas. En viktig förutsättning är då att lärare med ämnesdidaktisk inriktning arbetar i samma eller mycket närstående miljöer som de med ämnesteoretisk inriktning. Vidare styrs naturligtvis arbetet med en ny lärarutbildning av de mål som fastställts i den årliga verksamhetsplanen och den långsiktiga planen. Ett centralt mål är här att lärarutbildningen ska integreras i hela universitetets verksamhet i syfte att lärarutbildningen ska ges vid de institutioner som har den bästa kompetensen för de aktuella kurserna. Universitetsledningen har uttryckt stora förhoppningar om att planeringen för den nya lärarutbildningen ska innebära ett nytt steg i denna integrationsprocess. För att få till stånd en förutsättningslös diskussion om fördelning av de framtida utbildningsuppdragen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan har dekanerna givit dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten som representerar en betydande del av kunskapsbasen för dessa kurser i uppdrag att tillsammans med ordförande i Lärarutbildningsnämnden arbeta fram ett strukturförslag avseende dessa obligatoriska delar i den framtida lärarutbildningen. Förslag I det förberedelsearbete som behöver göras under hösten inför förslag och beslut om den nya lärarutbildningen är det viktigt att förslagen förankras såväl i Lärarutbildningsnämnden som i universitetsledningen och i fakultetsnämnderna. Lärarutbildningsnämndes arbetsutskott framstår som ett lämpligt organ för detta förberedande arbete då det både representerar nämnden och de tre närmast berörda fakulteterna. Ordförande i Lärarutbildningsnämnden har dessutom regelbundna samtal med både dekanerna och universitetsledningen, vilket ytterligare kan bidra till en god förankring. Kansliet bör i arbetet representeras av kanslichefen och eventuella andra berörda handläggare.

31 Lärarutbildningsnämndens arbetsutskott föreslås få i uppgift att, med utgångspunkt i Lärarutbildningsutredningen och den information som framkommer under hösten om propositionen, arbeta fram förslag avseende universitetets framtida inriktningar i lärarutbildningen och vilka examensrätter som universitetet ska söka strukturen (tid och tematiskt innehåll) för den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen i den framtida lärarutbildningen Förslaget bör vara klart till nämndens sammanträde i november Anders Gustavsson Ordf. LUN

32 Lärarutbildningsnämnden Kerstin Stenberg Utbildningsledare LUN Bilaga punkt 13 Självständigt arbete (Examensarbete) inom AUO för utbildningsplan som gäller fr.o.m. 1 juli 2008 Lärarutbildningsnämnden (LUN) behandlade AUO-rådets fortsatta uppdrag LUN fattade då bland annat ett beslut att AUO-rådet skulle utreda hur förutsättningarna för kursplanearbetet inom AUO (15 hp) skall utformas och ev. samordnas. AUO- rådet har lämnat sin redovisning av uppdraget (se bilaga 1). Beredningen av ärendet och förslag till beslut bygger i huvudsak på rådets redovisning och förslag förutom på en punkt nämligen att om det ingår två examensarbeten i studiegången kan det första examensarbetet (GN) skrivas i par. Anledningen till att ovanstående förslag inte finns med som en beslutssats är att LUN under våren vid två tillfällen, och , har behandlat frågan om att skriva det självständiga arbetet (examensarbetet) i par eller enskilt och även fattat beslut i frågan. Alla studenter, förutom studenter som vill ha en examen för förskolan, skall enligt utbildningsplanen H08 skriva två självständiga arbeten, ett på grundnivå (GN)och ett på avancerad nivå (AN). Ett av dessa arbeten skall enligt utbildningsplanen ingå i generell AUO. I vissa studiegångar ingår det självständiga arbetet (examensarbetet) inom AUO på GN i andra studiegångar på AN. Rådets redovisning visar på nödvändigheten av att LUN beslutar om gemensamma principer för alla studiegångar och profiler beträffande placering av och förkunskapskrav för det självständiga arbetet (examensarbetet) inom AUO. LUN måste även besluta att det självständiga arbetet på GN och AN skall utformas av en likalydande kursplan på GN och en likalydande kursplan på AN eftersom flera institutioner kommer att genomföra samma kurs. Kursplanerna får dock institutionsspecifika kurskoder. AUO-rådet får uppdrag att skapa en arbetsgrupp för utveckling av kursplanerna och kan då också överlämna de tankar och idéer kring kursplaneinnehållet som framkommit när AUO-rådet arbetat med uppdraget. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningskansliet Telefax: Stockholm E-post:

33 2(2) Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar - att profilråden granskar, förtydligar och ev. ändrar sina studiegångar utifrån följande principer: a) I samtliga studiegångar läses AUO2 (Barn- och ungdomsvetenskap och Specialpedagogik) före det första självständiga arbetet, som genomförs tidigast T4. Om studenten skall skriva sitt första självständiga arbete på GN inom AUO bör detta förläggas i direkt anslutning till kurserna inom AUO 2 och därmed bilda en sammanhängande AUO-termin. b) I profil mot förskolan bör studenterna även ha läst AUO3 (Didaktik II och Pedagogik II) för att skriva sitt examensarbete på GN c) Om studenten skall skriva sitt självständiga arbete inom AUO på AN måste AUO3 (Didaktik II och Pedagogik II), som ska förläggas i slutet av utbildningen, föregå examensarbetet. - att självständigt arbete (examensarbete) inom allmänt utbildningsområde (AUO) regleras av en likalydande kursplan på GN och en likalydande kursplan på AN. Kursplanerna får institutionsspecifika kurskoder. AUO-rådet får uppdrag att skapa en arbetsgrupp för utveckling av kursplanerna. - att rekommendera de utbildningsvetenskapliga institutionerna att samverka för att få gemensamma betygskriterier för kursplanerna för det självständiga arbetet inom AUO på GN och AN. AUO-rådet får uppdrag att skapa en arbetsgrupp för utveckling av gemensamma betygskriterier. - att administration och organisation av examensarbeten inom AUO samordnas av de utbildningsvetenskapliga institutionerna. AUO-rådet får i uppdrag att föreslå principer för organisering och samordning av examensarbeten inom AUO.