SVENSK STANDARD SS

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG (128) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Geografisk information Väg- och järnvägsnät Begrepps- och tillämpningsmodell Geographic Information Road and railroad networks Conceptual- and application schema ICS ; ; ; Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: Telefax: E-post: info@stg.se Prisgrupp U Tryckt i februari 1999

2 Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview FÖRORD ORIENTERING OMFATTNING REFERENSER DEFINITIONER BEGREPPSMODELL - GRAFER (EJ BINDANDE) TOTALGRAF DELGRAF DELGRAF TILLÄMPNINGSMODELL (BINDANDE) SCHEMA RUMSLIG_VAEG_OCH_JAERNVAEGSNAET SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS-G SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS...18 direction...18 schema_id...18 interpolation_method...18 curve...19 edge...19 geometric_primitive...20 intermediate_node...20 node...20 point...21 spatial_view...21 terminating_node...21 topological_primitive SCHEMA VAEG_OCH_JAERNVAEGSNAET SCHEMA vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS - G SCHEMA vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS...26 antal_meter...26 beslutslaege...26 fordon...26 gdf_tid...27 hoejdlaege...27 identifierare...27 klockslag...27 mitt_typ...27 naettyp...28 positivt_heltal...28 riktning...28 sidolaege...28 text...29 avstaand_eller_fotpunkt...29 naetlaenk_eller_laenk_id...29 naetnod_eller_nod_id...29 fotpunkt...30 gaeststruktur...30 laege...31 laenklaege...31 linjelaege...32 naetanknuten_foereteelse...32 naetlaenk...33 naetlaenksdel_med_homogen_kvalitet...34

3 Sida 3 naetlaenksersaettning...35 naetlaenksmotsvarighet...35 naetnod...36 nodlaege...37 planerad_naetlaenk...38 planerad_naetnod...38 punktlaege...38 restriktionsundantag...39 svaengrestriktion...40 utbredning...40 vaegutbredning...41 verklig_naetlaenk...42 verklig_naetnod...42 BILAGA A MODELLER OCH BESKRIVNINGSMETODER (EJ BINDANDE)...44 A.1 MODELLEN I NATURLIGT SPRÅK...44 A.1.1 Definition av objekttyper...44 A.1.2 Samband...44 A.1.3 Invers av samband...45 A.1.4 Attribut...45 A.2 BLANKETT FÖR OBJEKTTYPSSBESKRIVNINGAR...45 A.2.1 Objekttyp...45 A.2.2 Attributtyper...46 A.2.3 Sambandstyper riktade från objekttypen...46 A.2.4 Sambandstyper riktade till objekttypen...47 A.2.5 Identifierare...47 BILAGA B BEGREPPSMODELL - OBJEKTTYPSBESKRIVNINGAR (BINDANDE)...48 B.1 NÄTNOD...48 B.2 VERKLIG NÄTNOD...50 B.3 PLANERAD NÄTNOD...51 B.4 NÄTLÄNK...52 B.5 VERKLIG NÄTLÄNK...55 B.6 PLANERAD NÄTLÄNK...56 B.7 NÄTLÄNKSMOTSVARIGHET...57 B.8 NÄTANKNUTEN FÖRETEELSE...60 B.9 UTBREDNING...62 B.10 VÄGUTBREDNING...66 B.11 FOTPUNKT...67 B.12 SVÄNGRESTRIKTION...69 B.13 RESTRIKTIONSUNDANTAG...71 BILAGA C TOPOLOGISK OCH GEOMETRISK REPRESENTATION AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSNÄT (EJ BINDANDE)...73 C.1 VÄG- OCH JÄRNVÄGSNÄT - TOPOLOGI...73 C.2 VÄG- OCH JÄRNVÄGSNÄT - GEOMETRI...73 BILAGA D TILLÄMPNINGSMODELL FÖR NÄTANKNUTNA FÖRETEELSER (EJ BINDANDE)...74 D.1 TILLÄMPNINGSMODELL FÖR NÄTANKNUTNA FÖRETEELSER - VÄGNÄT...74 SCHEMA vaegnaet_anknuten_foereteelse;...75 faktatyp...75 fritext...75 hastighet...75 hindertyper...75 laengd_maatt...76

4 Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview linjefoeringsklass...76 positivt_heltal...76 tidsintervall...76 typ_av_vaendmoejlighet...77 vaegfunktionsklass...77 vaegtypsklass...77 vaendmoejlighetsklass...77 vikt_i_ton...78 anvisningsklass...78 baerighetsklass...78 slitlagertyp...78 tillgaenglighetsklass...79 vaeghaallartyper...79 baerighet...79 bidrag_till_underhaall...80 enkelriktning...80 farligt_gods...80 fordonsrestriktion...81 hastighetsfoereskrift...81 hinder...81 linjefoering...82 olycka...82 olycksfakta...82 slitlager...83 tillgaenglighet...83 vaegbeteckning...83 vaegbredd...84 vaegfunktion...84 vaeghaallare...84 vaegtyp...85 vaendmoejlighet...85 viltstaengsel...86 D.2 TILLÄMPNINGSMODELL FÖR NÄTANKNUTNA FÖRETEELSER - JÄRNVÄGSNÄT...87 SCHEMA jaernvaegsnaet_anknuten_foereteelse;...88 faktatyp...88 hastighet...88 taagkategori...88 hastighetsfoereskrift...88 olycka...89 olycksfakta...89 signal...89 D.3 TILLÄMPNINGSMODELL MED GENERELL NÄTANKNUTEN FÖRETEELSE...90 identifierare...91 loepande_text...91 namn...91 attributval...91 foereteelseval...91 attribut...92 attributtyp...92 foereteelsetyp...93 generisk_naf...93 vaerdefoerraad...94 BILAGA E GENERALISERINGSREGLER (EJ BINDANDE) E.1 GENERALISERINGSREGLER FÖR BESKRIVNING AV VÄGNÄT...95 E.1.1 Nätlänkens representation...95 E.1.2 Skilda nätlänkar...95 E.1.3 Tvärförbindelser...95 E.1.4 Slinga...96

5 Sida 5 E.1.5 Ögla...96 E.1.6 Färjeled eller brygga...96 E.1.7 Geometrisk beskrivning...97 E.1.8 Nätnodernas placeringar - grundregel...97 E.1.9 Rak respektive sned fyrvägskorsning...97 E.1.10 Förskjutna fyrvägskorsningar...98 E.1.11 Förskjuten fyrvägskorsning - överlapp...98 E.1.12 Vinkelrät 3-vägskorsning utan refuger och liknande...99 E.1.13 Vinkelrät 3-vägskorsning med refuger eller liknande...99 E.1.14 Sned 3-vägskorsning utan refuger och liknande E.1.15 Cirkulationsplatser E.1.16 Refuger och andra kanalisationer E.1.17 Ramper, av- och påfarter E.1.18 Vägslut E.1.19 Övrigt E.2 GENERALISERINGSREGLER FÖR BESKRIVNING AV JÄRNVÄGAR E.2.1 Enkelväxel E.2.2 Enkel eller dubbel korsningsväxel E delig växel E.2.4 Stoppbock E.2.5 Vändskiva BILAGA F EXEMPEL PÅ REPRESENTATION AV VÄGNÄT OCH HANTERING AV FÖRÄNDRINGAR I VÄGNÄTET (EJ BINDANDE) F.1 FÖRKLARING AV BEGREPPEN NÄTLÄNKSMOTSVARIGHET OCH NÄTLÄNKERSÄTTNING F.1.1 Nätlänksmotsvarighet F.1.2 Nätlänkersättning F.2 NY NÄTNOD SKAPAS F.3 ANSLUTNING AV NY NÄTLÄNK F.4 UTRÄTNING AV BEFINTLIG NÄTLÄNK F.5 HISTORISKA NÄTNODER OCH NÄTLÄNKAR F.6 JUSTERING AV GEOMETRI BILAGA G EXEMPEL PÅ FÖRETEELSER SOM ÄR KNUTNA TILL ETT VÄG- ELLER JÄRNVÄGSNÄT (EJ BINDANDE) G.1 FÖRETEELSER KNUTNA TILL ETT VÄGNÄT G.1.1 Trafikolycka knuten till nätlänk - Graf G.1.2 Trafikolycka knuten till nätlänk - Graf G.1.3 Viltstängsel - Graf 2 med start- och slutavstånd G.1.4 Viltstängsel - Graf 2 med fotpunkt G.1.5 Trafikolycka knuten till nätnod - Graf G.1.6 Trafikolycka knuten till nätnod - Graf G.1.7 Svängrestriktion G.2 FÖRETEELSER KNUTNA TILL ETT JÄRNVÄGSNÄT G.2.1 Olycka G.2.2 Hastighetssträcka G.2.3 Svängrestriktion G.2.4 Signal BILAGA H BIBLIOGRAFI (EJ BINDANDE)...128

6 Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Förord SIS, Standardiseringen i Sverige, är centralorgan för standardiseringen i Sverige och fastställer svensk standard, samt är svensk medlem i de internationella standardiseringsorganen ISO, International Organization for Standardization, och CEN, Committé European de Normalisation. Utarbetande av svensk standard och deltagande i internationellt standardiseringsarbete sker genom de svenska standardiseringsorgan som auktoriserats av SIS, vart och ett inom respektive fackområde. Standardiseringsgruppen är ett av de åtta svenska standardiseringsorganen. Svensk standard SS utarbetades av den tekniska kommittén STG/TK 126 Väg- och järnvägsinformation som ingår som ett delprojekt i Stanli-projektet, Standardisering inom Landskapsinformation. 0 Orientering Information om företeelser inom verksamhetsområdet för väg och järnväg används i många funktioner i samhället. För att möjliggöra ett enkelt och säkert utbyte av data mellan olika intressenter behövs en tillämpningsmodell där den gemensamma informationen är definierad. I denna standard definieras grundläggande information för att beskriva ett väg- eller järnvägsnät och hur olika företeelseer kan knytas till detta nät. Den grundläggande informationen i denna standard för att beskriva ett väg- eller järnvägsnät är nätlänkar och nätnoder. Nätnoderna motsvaras i verkligheten av korsningar eller spårväxlar och nätlänkarna av sträckan på transportnätet mellan nätnoderna. Se figur 1. Till delar av nätet kan det vara av intresse att knyta företeelser. Det samlande begrepp, som definierats för dessa företeelser, benämns i denna standard nätanknuten företeelse. De nätanknutna företeelserna kan ha ett läge i förhållande till nätet. I denna standard används begreppet utbredning för att ange detta läge. Läget kan anges på två sätt, dels mot ett linjärt referenssystem, dels med koordinater. För grundläggande begrepp avseende geometri, topologi och kvalitet för beskrivning av väg- och järnvägsnät och nät-anknutna företeelser utnyttjas referenser till befintliga standarder. geometri, topologi och koordinater enligt generell modell nätanknuten företeelse utbredning nätnod nätlänk Figur 1 Översikt av objekttyper inom väg- och järnvägsnät och knytning till nätanknutna företeelser Vägar och järnvägar utgör stommen i det svenska transportsystemet. Inom stat, kommun och det enskilda näringslivet används och utbyts data i många skiftande verksamheter. Data används inom väghållning till projektering, byggande, drift och underhåll inklusive dokumentation av anläggningar. Data används inom

7 Sida 7 samhällsplanering för planering, analyser, uppföljning m.m. Vidare används data av vägtransportssytemets användare för dels trafikantinformation och trafikstyrning, dels för spårning av fordon, navigering och ruttplanering. En annan väsentlig användning av data är kartproduktion. Efterfrågan på data inom väg- och järnvägsområdet ökar kraftigt. Detta därför att satsningen på information inom väg- och järnvägsområdet samt användning av informationsteknik inom transportsektorn ökar. Den tekniska utvecklingen har även påverkat metoder för insamling av data i fält där pekbord, videokamera och mätutrustning för satellitbaserad positionering eller tröghetspositionering ger mer information av högre kvalitet. För att kunna samutnyttja data säkert och entydigt måste grundläggande begrepp, termer och samband kunna tolkas av användarna på ett likartat sätt. En etablerad standard underlättar förståelsen av information samt bidrar indirekt till ökad tillgång på standardiserade data och enklare överföring mellan användare och leverantör. Denna standard bör därför kunna få betydelse för alla organisationer och enskilda intressenter som har behov av information kring vägar och järnvägar. 1 Omfattning Standarden består av en begreppsmodell och en tillämpningsmodell. Begreppsmodellen definierar de begrepp och deras inbördes samband som verksamheten använder. Tillämpningsmodellen utgör en formell beskrivning av den informationen som används i en viss tillämpning i verksamheten. Tillämpningsmodellen i standarden riktar sig till applikationsutvecklare. Följande avsnitt och bilagor är bindande: Avsnitt 5: Tillämpningsmodell Bilaga B: Begreppsmodell Objekttypsbeskrivningar Följande avsnitt och bilagor ingår för att underlätta förståelsen av standarden: Avsnitt 4: Begreppsmodell Grafer Bilaga A: Modeller och beskrivningsmetoder Bilaga C: Topologisk och geometrisk representation av väg- och järnvägsnät Bilaga G: Exempel på företeelser som är knutna till ett väg- eller järnvägsnät Följande bilagor ingår för att illustrera vad man ytterligare bör komma överens om för att kunna utbyta data: Bilaga E: Generaliseringsregler Bilaga F: Exempel på representation av vägnät och hantering av förändringar i vägnätet Bilaga D innehåller exempel på olika sätt att skapa egna modeller för nätanknutna företeelser. Bilaga D.3 är det sätt Nationell Vägdatabas använder.

8 Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview 2 Referenser Följande referenser är nödvändiga komplement till denna standard. Vid publiceringen av standarden var nedanstående versioner aktuella. Användare av denna standard uppmanas att undersöka möjligheterna att använda de senaste versionerna av de referenser som anges. SIS eller STG har information om aktuella versioner. SIS-STG/TK 80 N9.3 Begreppsmodell och grafisk notation för hantering av geografiskt relaterade verksamhetsmodeller. ENV Geographic Information Data description Spatial schema pren ISO :1994 ISO :1994 ISO :1994 ISO SIS Förlag (1998) STG Handbok 171 SS-ENV ISO Geographic information Referencing Position Industrial automation systems and integration Product data representation an exchange Part 11: Desription methods: The EXPRESS language reference manual (STEP Part 11) Industrial automation systems and integration Product data representation and exchange Part 21: Implementation methods: Clear text encoding of the exchange structure Industrial automation systems and integration Product data representation and exchange Part 21: Implementation methods: Clear text enncoding of the exchange structure Technical Corrigendum 1 Industrial automation systems and integration Product data representation and exchange Part 41: Integrated generic resources: Fundamentals of product description and support Tekniskt ramverk för geografisk information Vägtrafikinformatik Geografiska datafiler (GDF) (ISO 14825:1996) 3 Definitioner Följande termer används i denna standard med här angiven innebörd: endimensionellt grundelement grundelement med utbredning i endast en riktning ANMÄRKNING Ett endimensionellt grundelement har längd. gästväg väg som finns på en och samma nätlänk samtidigt som en eller flera andra vägar och där en av de senare är värdväg ANMÄRKNING En gästväg är med- eller motriktad värdvägen. linjärt referenssystem referenssystem där ett objekts läge anges med hjälp av avstånd längs en linje och dess ortogonala avstånd till linjen mittlinje linje som representerar en länks geometri nolldimensionellt grundelement grundelement med givet läge men utan utsträckning i någon riktning

9 Sida 9 planskild korsning korsning i skilda plan mellan vägar eller järnvägar ANMÄRKNING Planskild korsning ger aldrig upphov till nätnod. värdväg väg, med högst status (vanligen lägst vägnummer), som finns på en och samma nätlänk samtidigt som en eller flera andra vägar ANMÄRKNING En vägs utbredning på vägnätet är oftast sammanhängande. Vissa nätlänkar kan därför ha kopplingar till flera vägar, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med lägst vägnummer, kallas för värdväg. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar. Dessa kan vara med- eller motriktade gentemot värdvägen.

10 Sida 10 Provläsningsexemplar / Preview 4 Begreppsmodell Grafer (ej bindande) För objekttypsbeskrivningar som utgör bindande del av begreppsmodellen, se sid. 59, bilaga B. 4.1 Totalgraf 0 Graf 0 visar den totala omfattningen av begreppsmodellen. Detta gör att vissa sambandsaspekttyper kan ha andra antalsuppgifter än vad den skall ha om vissa objekt bryts ut, vilket har skett i delgraf 1 och 2.

11 Sida 11 nätanknuten företeelse rumslig beskrivning 0:M Exempel på nätanknuten företeelse som ej definieras här är knuten till 0:M (har knutet till sig 0:M) trafikplats rutt är knuten till 0:M (har knutet till sig 0:M) hastighetssträcka väg- och spårgeometri administrativ väg verklig nätnod trafikmärke olycka planerad nätnod status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 viltstängsel spårväxel restriktionsundantag fordonstyp : fordon 0:1 f.o.m.-timme : klockslag 0:1 till-timme : klockslag 0:1 f.o.m.-datum : datum 0:1 tillhör 1:1 (har 0:M) utbredning anger läge för 1:1 (har läge 0:M) följer på 0:1 (har efterföljare 0:1) sidoavstånd : antal meter 0:1 sida : sidoläge 0:1 giltighetsriktning : riktning 0:1 höjdläge : höjdläge 0:1 höjdavstånd : antal meter 0:1 startavstånd : antal meter 0:1 slutavstånd : antal meter 0:1 startar i 0:1 (utgör start för 0:1) har gäst 0:M (är gäst till 0:1) vägutbredning syskonroll : positivt heltal 1:1 är knuten till 0:1 (har knutet till sig 0:M) slutar i 0:1 (utgör slut för 0:1) fotpunkt är knuten till 0:1 (har knutet till sig 0:M) rumslig beskrivning 1:1 nätnod beteckning : text 1:1 nodtyp : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M avser 1:1 (avses av 0:M) startar i 1:1 (utgör start för 0:M) slutar i 1:1 (utgör slut för 0:M) gäller inkommande 1:1 (har inkommande 0:M) gäller utgående 1:1 (har utgående 0:M) nätlänk längd : antal meter 0:1 projicerad längd : antal meter 0:1 typ : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M avser ny 1:1 (ny avses av 0:M) avser gammal 1:1 (gammal avses av 0:M) slutar i 0:1 (utgör slut för 0:1) nätlänksmotsvarighet startar i 0:1 (utgör start för 0:1) startavstånd-ny : antal meter 1:1 slutavstånd-ny : antal meter 1:1 startavstånd-gammal : antal meter 1:1 slutavstånd-gammal : antal meter 1:1 riktning-ny-gammal : riktning 1:1 svängrestriktion fysiskt hinder : janej 0:1 planerad nätlänk status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 verklig nätlänk har ersatt 0:M (är ersatt av 0:M)

12 Sida 12 Provläsningsexemplar / Preview 4.2 Delgraf 1 Delgraf 1 är ett exempel på hur begreppsmodellen kan användas där båda parter använder koordinater för att beskriva nätanknutna företeelsers lägen och där nya nätlänkar helt ersätter gamla nätlänkar.

13 Sida 13 SS , utgåva 1 nätanknuten företeelse rumslig beskrivning 0:M Exempel på nätanknuten företeelse som ej definieras här är knuten till 0:M (har knutet till sig 0:M) trafikplats verklig nätnod trafikmärke olycka planerad nätnod viltstängsel spårväxel status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 restriktionsundantag fordonstyp : fordon 0:1 f.o.m.-timme : klockslag 0:1 till-timme : klockslag 0:1 f.o.m.-datum : datum 0:1 tillhör 1:1 (har 0:M) är knuten till 0:M (har knutet till sig 0:M) nätnod beteckning : text 1:1 nodtyp : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M avser 1:1 (avses av 0:M) svängrestriktion fysiskt hinder : janej 0:1 startar i 1:1 (utgör start för 0:M) nätlänk slutar i 1:1 (utgör slut för 0:M) längd : antal meter 0:1 projicerad längd : antal meter 0:1 typ : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M gäller inkommande 1:1 (har inkommande 0:M) gäller utgående 1:1 (har utgående 0:M) planerad nätlänk verklig nätlänk status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 har ersatt 0:M (är ersatt av 0:M)

14 Sida 14 Provläsningsexemplar / Preview 4.3 Delgraf 2 Delgraf 2 är ett exempel på hur begreppsmodellen kan användas när en eller båda parterna använder linjärt referenssystem eller är intresserad av att byta en del av en gammal nätlänk mot en ny nätlänk. Modellen kan även användas när parterna ej använder linjärt referenssystem, men vill ange till exempel utbredning i sida och höjd eller med fotpunktskoordinater.

15 Sida 15 nätanknuten företeelse rumslig beskrivning 0:M Exempel på nätanknuten företeelse som ej definieras här trafikplats rutt hastighetssträcka väg- och spårgeometri administrativ väg verklig nätnod trafikmärke olycka planerad nätnod status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 viltstängsel spårväxel restriktionsundantag fordonstyp : fordon 0:1 f.o.m.-timme : klockslag 0:1 till-timme : klockslag 0:1 f.o.m.-datum : datum 0:1 tillhör 1:1 (har 0:M) utbredning anger läge för 1:1 (har läge 0:M) följer på 0:1 (har efterföljare 0:1) sidoavstånd : antal meter 0:1 sida : sidoläge 0:1 giltighetsriktning : riktning 0:1 höjdläge : höjdläge 0:1 höjdavstånd : antal meter 0:1 startavstånd : antal meter 0:1 slutavstånd : antal meter 0:1 startar i 0:1 (utgör start för 0:1) har gäst 0:M (är gäst till 0:1) vägutbredning syskonroll : positivt heltal 1:1 är knuten till 0:1 (har knutet till sig 0:M) är knuten till 0:1 (har knutet till sig 0:M) slutar i 0:1 (utgör slut för 0:1) fotpunkt rumslig beskrivning 1:1 nätnod beteckning : text 1:1 nodtyp : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M avser 1:1 (avses av 0:M) startar i 1:1 (utgör start för 0:M) slutar i 1:1 (utgör slut för 0:M) gäller inkommande 1:1 (har inkommande 0:M) gäller utgående 1:1 (har utgående 0:M) nätlänk längd : antal meter 0:1 projicerad längd : antal meter 0:1 typ : nättyp 1:1 rumslig beskrivning 0:M avser ny 1:1 (ny avses av 0:M) avser gammal 1:1 gammal avses av 0:M) slutar i 0:1 (utgör slut för 0:1) nätlänksmotsvarighet startar i 0:1 (utgör start för 0:1) startavstånd-ny : antal meter 1:1 slutavstånd-ny : antal meter 1:1 startavstånd-gammal : antal meter 1:1 slutavstånd-gammal : antal meter 1:1 riktning-ny-gammal : riktning 1:1 svängrestriktion fysiskt hinder : janej 0:1 planerad nätlänk status : beslutsläge 1:1 planerat f.o.m.-datum : datum 0:1 beslutsdatum : datum 0:1 verklig nätlänk

16 Sida 16 Provläsningsexemplar / Preview 5 Tillämpningsmodell (Bindande) Tillämpningsmodellen uttrycks i EXPRESS ISO och refererade standarder är Geometri ENV Geographic Information Data description Spatial schema Läge Kvalitet pren Geographic information Referencing Position Teknisk ramverk för geografisk information. ISO Industrial automation systems and integration Product data representation and exchange -Part 41: Integrated generic resources: Fundamentals of product description and support Som överföringsformat används: ISO :1994 (E) Industrial automation systems and integration Product data representation an exchange Part 21: Implementation methods: Clear text encoding of the exchange structure ISO :1994 (E) Industrial automation systems and integration Product data representation an exchange Part 21: Implementation methods: Clear text encoding of the exchange structure Technical Corrigendum 1 För tillämpningsmodellen har en särskild rumslig modell utvecklats, se avsnitt 5.1. Modellen baseras på ENV Följande modeller utnyttjas med referenser i tillämpningsmodellen: direct_position_schema person_organization_schema date_time_schema

17 Sida SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS-G (ABS) geometric_ primitive is_part_of S[1:?] interpolation_method (INV) has_geometric_parts S[0:?] 1 interpolation spatial_view conforming_to schema_id has_position direct_positioning_schema. has_position L[2:?] direct_position point curve tangent_direction_at_first_end tangent_direction_at_last_end is_part_of S[1:?] (INV) has_topological_parts S[1:?] is_described_by (INV) is_description_of (ABS) topological_ primitive 1 is_described_by L[0:?] (INV) is_description_of (ABS) node 1 intermediate_ node is_coincident_with S[1:?] (INV) supports S[0:?] edge starts_at (INV) is_start_node_of S[0:?] ends_at (INV) is_end_node_of S[0:?] terminating_ node rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet_schema - EXPRESS-G graf 1 av 1 *direction

18 Sida 18 Provläsningsexemplar / Preview SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet - EXPRESS SCHEMA rumslig_vaeg_och_jaernvaegsnaet; REFERENCE FROM direct_position_schema (direct_position); (* direction En vinkel som beskriver riktningen för en rät linje. Vinkeln mäts i radianer och skall vara större än -π och mindre eller lika med π. EXPRESS kod: *) TYPE direction = REAL; WHERE WR1: { -PI < SELF <= PI }; END_TYPE; (* schema_id En sträng som entydigt identifierar ett schema. EXPRESS kod: *) TYPE schema_id = STRING; END_TYPE; (* interpolation_method Definierar de olika tillåtna interpolationsmetoderna Följande värden kan antas:.shortest_way..circular_arc..b_spline..clothoid. EXPRESS kod: *) TYPE interpolation_method = ENUMERATION OF (shortest_way, circular_arc, B_spline, clothoid); END_TYPE; (*

19 Sida 19 curve En kurva är en begränsad kontinuerlig endimensionell geometrisk primitiv. En kurva kan vara sluten. EXPRESS kod: *) ENTITY curve SUBTYPE OF (geometric_primitive); has_position : LIST [2:?] OF direct_position; interpolation : interpolation_method; tangent_direction_at_first_end : OPTIONAL direction; tangent_direction_at_last_end : OPTIONAL direction; INVERSE is_description_of : edge FOR is_described_by; END_ENTITY; (* Förklaring till attribut: has_position: Anger en ordnad lista med minst två koordinater för kurvan. interpolation: Anger vilken interpolationsmetod som skall användas för kurvans represenation. tangent_direction_at_first_end: Anger riktningen av tangenten i kurvans första punkt. tangent_direction_at_last_end: Anger riktningen av tangenten i kurvans sista punkt. edge En länk är en endimensionell topologisk primitiv som är en riktad förbindelse mellan två ändnoder, som kan vara samma. EXPRESS kod: *) ENTITY edge SUBTYPE OF (topological_primitive); is_described_by : LIST [0:?] OF curve; starts_at : terminating_node; ends_at : terminating_node; INVERSE supports : SET[0:?] OF intermediate_node FOR is_coincident_with; END_ENTITY; (* Förklaring till attribut: starts_at: En länk måste starta i en ändnod. ends_at: En länk måste sluta i en ändnod.