SVENSK STANDARD SS-ISO 10006

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-ISO Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG (55) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Quality management Guidelines to quality in project management Kvalitetsledning Riktlinjer för kvalitet i projektledning The International Standard ISO 10006:1997 has the status of a Swedish standard. This document contains both the Swedish and the English versions of ISO 10006:1997. The references in ISO 10006:1997 to international standards have been replaced by references to corresponding Swedish standards. Swedish Standards corresponding to documents referred to in this Standard are listed in Catalogue of Swedish Standards, issued by SIS. The Catalogue lists, with reference number and year of Swedish approval, International and European Standards approved as Swedish Standards as well as other Swedish Standards. Den internationella standarden ISO 10006:1997 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller både den svenska och den officiella engelska versionen av ISO 10006:1997. De i ISO 10006:1997 nämnda internationella standarderna har i den svenska texten ersatts av motsvarande svenska standarder. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS Innehållet i svensk standard är upphovsrättsligt skyddat. SIS har copyright till svensk standard. Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: x Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: Telefax: Prisgrupp S Tryckt i april 1998

2 Sida 2 Contents Page 1 Scope Normative references Definitions Project characteristics General Project management Organization Project phases and project processes Quality in project management processes General Strategic process Interdependency management processes Scope-related processes Time-related processes Cost-related processes Resource-related processes Personnel-related processes Communication-related processes Risk-related processes Purchasing-related processes Learning from the project Annexes A Quality practices in project management References to the ISO 9000 family of standards B Use of progress evaluations for quality C Bibliography Tables Table 1 Description of project management processes...44

3 Sida 3 Innehåll Sida 1 Omfattning Bindande referenser Definitioner Projektegenskaper Allmänt Projektledning Organisation Projektfaser och projektprocesser Kvalitet i projektledningsprocesser Allmänt Strategisk process Processer för hantering av inbördes beroenden Omfattningsrelaterade processer Tidsrelaterade processer Kostnadsrelaterade processer Resursrelaterade processer Personalrelaterade processer Kommunikationsrelaterade processer Riskrelaterade processer Inköpsrelaterade processer Lärdomar av projektet Bilagor A Kvalitetsförfaranden i projektledning Hänvisningar till ISO 9000-familjen B Användning av lägesavstämningar för att främja kvaliteten C Litteratur Tabell Tabell 1 Beskrivning av projektledningsprocesser (utgör ej standard)...45

4 Sida 4

5 Sida 5 Förord ISO, International Organization for Standardization, är en världsomfattande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO medlemsorgan). Utarbetandet av internationella standarder görs normalt inom ISOs tekniska kommittéer. Varje medlem som är intresserad av det ämnesområde för vilket en teknisk kommitté finns inrättad har rätt att vara representerad i denna kommitté. Internationella organisationer, statliga och icke statliga, som har samarbete med ISO, deltar också i arbetet. ISO har ett nära samarbete med International Electrotechnical Commission (IEC) i alla ärenden som rör elektroteknisk standardisering. Förslag till internationell standard (DIS) som antagits av de tekniska kommittéerna sänds till medlemsorganen för omröstning. Publicering som internationell standard kräver godkännande av minst 75 % av de medlemmar som röstar. Den internationella standarden ISO utarbetades av den tekniska kommittén ISO/TC 176, Quality management and quality assurance, underkommitté SC 2, Quality systems. Bilagorna A till och med C i denna standard ingår endast för information.

6 Sida 6

7 Sida 7 Introduktion Denna standard ger vägledning om kvalitetssystemelement, -begrepp och förfaranden vilkas införande är viktigt för att uppnå kvalitet i projektledning och påverkar möjligheten till detta. Denna standard kompletterar den vägledning som ges i SS-EN ISO Dessa riktlinjer är avsedda för en bred publik. De är tillämpliga på projekt i många former: från små till mycket stora, från enkla till komplexa. De är avsedda att användas av personer med erfarenhet av projektledning som behöver säkerställa att deras organisation tillämpar de metoder som omfattas av ISO 9000-familjen. De är även avsedda för dem som har erfarenhet av kvalitetsledning och behöver samverka med projektorganisationer då de tillämpar sin kunskap och erfarenhet på projekt. Vissa grupper kommer oundvikligen att tycka att det material som presenteras i riktlinjerna är onödigt detaljerat för dem. De bör emellertid hålla i minnet att andra läsare kan vara beroende av det. Det finns två aspekter på tillämpningen av kvalitet i projektledning: projektprocessernas kvalitet och projektproduktens kvalitet. Misslyckande att uppfylla endera av dessa två aspekter kan medföra betydande effekter för projektprodukten, projektintressenterna och projektorganisationen. Detta understryker också att uppfyllande av kvalitet är ett ledningsansvar, vilket kräver att ett engagemang för kvalitet införs på alla nivåer inom de organisationer som medverkar i projektet, vilka var och en bibehåller ansvar för sina respektive processer och produkter. Att skapa och bibehålla process- och produktkvalitet i ett projekt kräver ett systematiskt angreppssätt. Detta angreppssätt bör syfta till att säkerställa att kundens uttryckta och underförstådda behov förstås och uppfylls, att övriga intressenters behov utvärderas samt att organisationens kvalitetspolicy beaktas vid ledningen av projektet.

8 Sida 8

9 Sida 9 Kvalitetsledning Riktlinjer för kvalitet i projektledning 1 Omfattning I dessa riktlinjer används en struktur bestående av projektledningsprocesser för att åskådliggöra riktlinjernas tillämpning. Denna standard är tillämpbar för projekt av olika komplexitet, små och stora, med kort eller lång varaktighet, i olika miljöer och den är oberoende av projektets slutprodukt (inklusive hårdvara, mjukvara, processindustriprodukt, tjänst eller kombinationer av dessa). Detta kan nödvändiggöra viss anpassning av vägledningen för att passa ett visst projekt. Denna standard är inte en vägledning för projektledning. 2 Bindande referenser Följande standarder innehåller villkor, som genom hänvisning, utgör villkor i denna standard. Vid tiden för utgivningen gällde de utgåvor som anges. Alla standarder revideras fortlöpande, och parter som gör upp avtal baserade på denna standard uppmanas att undersöka möjlighet att använda de senaste utgåvorna av nedan angivna standarder. IEC- och ISO-medlemmar (i Sverige SEK och SIS) håller register över giltiga standarder. SS-ISO 8402, SS-EN ISO , Kvalitetsledning och kvalitetssäkring Terminologi (fastställd 1994) Kvalitetsledning och kvalitetssystemelement Del 1: Allmänna riktlinjer (fastställd 1994). Anm Bilagorna A, B och C innehåller ytterligare information om och referenser till hur man uppnår kvalitet i projektledning. 3 Definitioner I denna standard gäller de definitioner som ges i SS-ISO 8402 samt följande definitioner: 3.1 projekt unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierad för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser Anm 1 Ett individuellt projekt kan utgöra en del av en större projektstruktur. Anm 2 I vissa projekt utvecklas målen och definieras produktegenskaperna successivt allt eftersom projektet fortskrider.

10 Sida 10

11 Sida 11 Anm 3 Anm 4 Anm 5 Resultatet av ett projekt kan vara en eller flera enheter av en produkt. Organisationen är temporär och etableras för projektets livslängd. Växelverkan mellan projektaktiviteter kan vara komplex. 3.2 projektprodukt det som definieras i projektets produktomfattning och levereras till kunden Anm Produktomfattningen kan revideras allteftersom projektet fortskrider. 3.3 projektplan dokument som anger vad som krävs för att uppfylla projektmålen Anm 1 En projektplan bör inkludera eller referera till projektets kvalitetsplan. Anm 2 Projektplanen inkluderar också andra planer såsom organisations-, resurs- och tidplan samt budget. 3.4 intressent enskild person eller grupp med ett gemensamt intresse av den levererande organisationens prestationer och den omgivning som organisationen verkar i [SS-EN ISO :1994,3.5] I detta sammanhang är den levererande organisationen lika med projektorganisa- Anm 1 tionen. Anm 2 Intressenter kan omfatta: kund, mottagare av projektprodukten; konsument, exempelvis en användare av projektprodukten; ägare, exempelvis den organisation som initierar projektet; partner, såsom i samriskprojekt; finansiär, exempelvis en finansinstitution; underleverantör, organisation som levererar produkter till projektorganisationen; samhället, exempelvis statliga eller andra reglerande organ samt allmänheten; medarbetare, exempelvis medlemmar i projektorganisationen. Anm 3 Det kan finnas intressekonflikter bland intressenterna. 3.5 process uppsättning av resurser och aktiviteter som är kopplade till varandra och som omvandlar insats till utfall [SS-ISO 8402:1994,1.2] Anm 1 Resurser kan innefatta ledning, tjänster, personal, finansiering, lokaler, utrustning, teknik och metoder. Anm 2 Projektprocesser inkluderar projektledningsprocesser. 3.6 lägesavstämning bedömning av utfall av projektaktiviteter, utförd vid lämpliga tillfällen under projektets livscykel för alla projektprocesser, baserad på etablerade kriterier för projektprocesser och -produkt Anm Det kan bli nödvändigt att revidera projektplanen som resultat av en lägesavstämning.