SVENSK STANDARD SS

Transkript

1 SVENSK STANDARD Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG (53) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Geografisk information Belägenhetsadresser Begreppsmodell Geographic Information Locational address Conceptual schema Innehåll Förord 0 Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Definitioner 4 Förkortningar 5 Struktur för er 6 Förhållande till närliggande adressbegrepp 7 Status och datumdeklaration 8 Begreppsmodell Bilagor (ej bindande) Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Modeller och beskrivningsmetoder Principer för användning av nivåerna i en och för val av adressområdestyp Adressättning Exempel på er Skrivregler Datautbyte Bilaga H Bibliografi Presentation på skyltar och kartor ICS Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av STG. Telefon: Telefax: Prisgrupp R Tryckt i juni 1998

2 Sida 2 Förord SIS, Standardiseringen i Sverige, är huvudorgan för utarbetande av svenska standarder, samt svensk medlem i de internationella standardiseringsorganen ISO, International Organization for Standardization, och CEN, Comité Européen de Normalisation. Utarbetande av svensk standard och deltagande i internationellt standardiseringsarbete sker genom de svenska standardiseringsorgan som auktoriserats av SIS inom respektive fackområde. Allmänna standardiseringsgruppen, STG, är ett av de åtta svenska standardiseringsorganen. Arbetet med att utarbeta en svensk standard sker normalt i en teknisk kommitté. Deltagandet i en kommitté är öppet för alla intresserade parter som deltar i finansieringen av kommitténs arbete. Svensk standard fastställs av Nämnden för Svensk Standard, NSS, och publiceras av SIS. Svensk standard SS XX utarbetades av den tekniska kommittén STG/TK 130 Belägenhetsadresser. Kommittén ingår i projektet Stanli, Standardisering inom Landskapsinformation. SS XX är en standard för ett tillämpningsområde som ansluter till principerna i de grundstandarder som utarbetas inom de internationella standardiseringskommittéerna CEN/TC 287 Geographic Information och ISO/TC 211 Geographic Information/ Geomatics. 0 Orientering Belägenhetsadresser är ett sätt att ange en plats 1) utan att använda koordinater. Andra sådana indirekta referenssystem är t.ex. statistikområden, valdistrikt och fastighetsbeteckningar. Belägenhetsadresser är, till skillnad mot många andra referenssystem, kända för dem som bor och verkar på platsen och ofta angivna med skyltar. En anger alltid var en plats finns till skillnad mot postala adresser som anger vart post skall skickas för att hamna hos en adressat vilket kan vara via en postbox eller poste restante. Genom att er bygger på ortnamn, t.ex. gatunamn och gårdsnamn, har de stort kulturhistoriskt intresse. Det är Sveriges kommuner som sätter er och användarna är många inom både offentlig och enskild sektor. Belägenhetsadresser finns i så gott som alla större tätorter och de blir allt vanligare på landsbygden. Det har saknats regler och riktlinjer för hur er skall utformas vilket har försvårat användning och utbyte av dem. Den här standarden visar hur man med hjälp av befintliga ortnamn bygger upp er. Standarden gör det möjligt att göra detta på flera olika sätt, t.ex. med vägnamn och nummer eller by- och gårdsnamn. Vilket sätt man än väljer är begreppen standardiserade för att underlätta användningen av adresserna och tydliggöra sambandet mellan dem och de postala adresserna. (För postala adresser gäller Svensk Standard SS ). Med hjälp av standarden kan man sätta er som följer lokala traditioner. Samtidigt kan rationell dataanvändning underlättas inom verksamheter där man sätter er, anger en plats på ett för allmänheten lättförståeligt sätt eller utbyter data om platser. Några exempel på verksamheter är kommunal adressättning, räddningstjänst, taxi, buss, myndigheters tillståndsgivning, studier av pendlingsmönster, folkbokföring, tidningsutdelning, postutdelning, skolskjutsplanering, hemtjänst och marknadsundersökningar. Den som är ansvarig för att sätta er sätter på en plats för att det där finns något man vill peka ut. Plats kallas i denna standard adressplats och det som pekas ut kallas adress-satt företeelse. Det vanligaste idag är att det är någon form av entré till en byggnad men det kan lika väl vara till exempel en taxistolpe, en busshållplats, en avfart på en motorväg eller utescenen på ett torg. 1) Enligt Norstedst Stora svenska ordbok ett område med välbestämt läge och begränsad omfattning, ibland mer eller mindre tänkt som en punkt (SYN. ställe).

3 Sida 3 En adressplats kan också pekas ut med andra referenssystem än er. I denna standard redovisas hur det kan göras med hjälp av koordinater. Via adressplatsen kan man således koppla koordinater till en. Standarden ger också exempel på er samt rekommendationer för bland annat adressättning, skrivregler och presentation på skyltar. Rekommendationerna är till för att öka kvalitén på Sveriges er och därmed öka deras användbarhet. Observera att dessa rekommendationer inte är bindande och att avsteg från dem ibland kan vara nödvändiga. adressplats adressatt företeelse Figur 1 Översikt av grundläggande begrepp hörande till er 1 Omfattning Denna standard definierar en begreppsmodell och innehåller specifikationer och rekommendationer för fastställande av er. Rekommendationerna i bilagorna är ej bindande. Standarden omfattar: Definition av delar i en och av relationerna mellan delarna. Specifikation av: De delar av er som skall användas i utdelningsadresser. De typer av status- och datumuppgifter som bör anges för data som representerar er. Samband mellan begreppet och begreppen leveransadress, besöksadress och postal adress. Rekommendationer för: Val av typ av, namnsättning, skrivregler och presentation av belägenhets-adresser på kartor och skyltar. Representation av er i databaser och vid överföring av data. Hur populärnamn kan användas. 2 Referenser Följande referenser är nödvändiga komplement till denna standard. Vid publiceringen av standarden var nedanstående versioner aktuella. Användare av denna standard uppmanas att undersöka möjligheterna att använda de senaste versionerna av de referenser som anges. SIS eller STG har information om aktuella versioner. SS Post Postala adresser SS Skyltar för allmänhetens vägledning inom bebyggelse Grundläggande regler SIS-STG/TK 80 N9.3 Begreppsmodell och grafisk notation för hantering av geografiskt relaterade verksamhetsmodeller

4 Sida 4 3 Definitioner Följande termer används i denna standard med här angiven innebörd: adressansvarig juridisk person som är behörig att fastställa er inom ett område EXEMPEL Exempel på adressansvarig är kommun. adressförteckning förteckning över samtliga fastställda er inom ett område EXEMPEL En förteckning över en kommuns samtliga er. adresskarta karta upprättad av adressansvarig för redovisning av er ANMÄRKNING En adresskarta kan vara skapad med hjälp av en databas. adressregister förteckning över fastställda er och deras koppling till något eller några referenssystem EXEMPEL En förteckning över er och deras koordinater. begreppsmodell modell som beskriver verksamhetens begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer företeelse något konkret eller abstrakt som existerar, har existerat, kommer att existera eller skulle kunna existera litterering särskiljande märkning med hjälp av bokstav EXEMPEL I Storgatan 1 A, 1 B och 1 C utgör A, B och C littereringen. 4 Förkortningar Följande förkortningar används i denna standard med här angiven innebörd: ADRFOR Adressatt företeelse ADROMR Adressområde ADRPL Adressplats BELADR Belägenhetsadress GATUOMR Gatuadressområde KOMDEL Geografisk kommundel BYOMR Byadressområde GÅRDOMR Gårdsadressområde POPNAMN Populärnamn

5 Sida 5 5 Struktur för er 5.1 Struktur för er översikt En pekar entydigt och unikt ut en adressplats. Detta uppnås genom att adressen byggs upp i nivåer enligt tabell 1, där nivå 1, 2, 3 och 5 är obligatoriska. Del i Objekttypsnamn Attributtypsnamn Nivå i Villkor för Kommun Namn 1 Obligatorisk Geografisk kommundel Adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) Gårdsadressområde Adressplats Fastställt namn 2 Obligatorisk (Kan sammanfalla med kommunnamn.) Fastställt namn 3 Obligatorisk Ja Fastställt namn 4 Endast för byadressområde. Används vid behov. Fastställd beteckning (Kan sammanfalla med byadressområdets fastställda namn.) Ingår i postal adress Ja 5 Obligatorisk Ja Adressplats Populärnamn - Ingår ej Ja Tabell 1 Belägenhetsadressens struktur och dess relation till postal adress

6 Sida Struktur för er med koppling till exempel på motsvarande begrepp i praktiskt tillämpning I praktisk tillämpning kan en rad befintliga begrepp användas till delarna i en, se exempel i tabell 2. Delar i en Objekttypsnamn Kommun 1 Geografisk kommundel Adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) Nivå Exempel på motsvarande begrepp i praktisk tillämpning 2 administrativ kommundel församling f.d. jordregistersocken tätort stadsdel i större stad Större område med enhetlig adresstyp, till exempel område med samlad fritidsbebyggelse. Annat område med tydlig identitet, till exempel bygd. Geografiskt väl avgränsat område, till exempel ö. ANM Namn som tillika utgör namn på annan närliggande kommun eller på större tätort i sådan bör inte användas för geografisk kommundel. 3 Gata, väg, torg eller liknande vars namn och utsträckning fastställts av adressansvarig (gatuadressområde). By, bebyggelse, gård eller liknande som har ett lokaliserande namn, vars namn och utsträckning fastställs av adressansvarig (byadressområde). Gårdsadressområde 4 Bebyggelse, gård, byggnad eller liknande som har ett lokaliserande namn. Adressplats 5 Entré, port, cirkusplats, fornminne eller liknande. Tabell 2 Delar i en och exempel på motsvarande befintliga begrepp 6 Förhållande till närliggande adressbegrepp Begreppet gränsar till andra adressbegrepp. I standarden SS , Post Postala adresser, definieras begreppen postal adress och utdelningsadress samt omnämns begreppen leveransadress och besöksadress. Leveransadress är ett specialfall av som används inom transportsektorn för att unikt identifiera en adressplats för avlämning av gods. Besöksadress är också ett specialfall av avsett för att unikt identifiera en adressplats för besöksentré till i första hand företag och organisationer. Belägenhetsadress kan användas som leveransadress eller besöksadress. En postal adress är inte en. Delar i en kan däremot utgöra delar i en postal adress, se tabell 1.

7 Sida 7 Belägenhetsadresser Leveransadresser Postala adresser Besöksadresser Figur 2 Samband mellan er, leveransadresser, besöksadresser och postala adresser 7 Status och datumdeklaration 7.1 Status och datumdeklaration för er Belägenhetsadresser bör status- och datumdeklareras enligt följande. Av dessa parametrar är endast gällandedatum obligatoriskt. Parameter fastställd av adresstyp status startdatum reserveratdatum gällandedatum fastställelsedatum kontrolldatum registerförändringsdatum upphörandedatum Förklaring Namnet på den enhet hos adressansvarige som har fastställt en. EXEMPEL Västerås stads Lantmäteriförvaltning Den typ av adressområde (gatuadressområde eller byadressområde) som en är baserad på. Status vid varje deklarationstillfälle, d.v.s. föreslagen, reserverad, gällande eller upphörd. Datum då en för första gången infördes i den adressansvariges register, eventuellt som förslag. Datum då belägenhetadressen reserverats Datum då en börjar att gälla. Datum då en fastställdes. Datum då en senast kontrollerats. Datum då den senaste förändringen är genomförd i den adressansvariges register. ANM Även rättelser av rent språklig karaktär, t.ex. korrigering av stavning. Datum då upphör att gälla. Tabell 3 Status och datumdeklaration för er

8 Sida Status och datumdeklaration för urval Belägenhetsadressurval bör status- och datumdeklareras enligt följande. Av dessa är endast fullständighet obligatorisk. Parameter framtagen av urvalsvillkor framtagningsdatum fullständighet, -brist Förklaring Namnet på den organisation eller del av organisation som gjort urvalet. Villkor som har använts vid genomförande av urvalet. Datum då utsökningen enligt de bestämda villkoren genomfördes. Kvoten mellan antalet objekt som saknas i datamängden och det korrekta antalet. Korrekt antal och antal som saknas fås genom att jämföra med i verkligheten fastställda er. Tabell 4 Status och datumdeklaration för urval 8 Begreppsmodell Begreppsmodellen återges i blanketter uppdelade per objekttyp. För översiktlig beskrivning redovisas viss information ur blanketterna i en graf. Vid tolkning av modellen har innehållet i blanketterna företräde framför grafen. Förklaring till graf och blanketter finns i bilaga A. Objekttyper och grafer Sida 8.1 Grafer Graf Graf Objekttyper Adressplats Gårdsadressområde Adressområde Gatuadressområde Byadressområde Geografisk kommundel Kommun Adressatt företeelse Belägenhetsadress Föreslagen Reserverad Gällande Upphörd Belägenhetsadressurval 26

9 Sida Grafer Graf 1 (ej bindande) kommun kod: kommunkod 1:1 *namn: kommunnamn 1:1 Nivå 1 * tillhör 1:1 (omfattar 1:M) geografisk kommundel * fastställt namn: kommundelsnamn 1:1 Nivå 2 * ligger inom 1:1 (innehåller 0:M) adressområde * fastställt namn: adressnamn 1:1 alternativt adressnamn: adressnamn 0:M Nivå 3 typ gatuadressområde byadressområde Nivå 3 är beslutad tillhöra 1:1 (omfattar 0:M) * ligger inom 1:1 (innehåller 0:M) gårdsadressområde * fastställt namn: adressnamn 1:1 Nivå 4 är beslutad tillhöra 0:1 (omfattar 0:M) adressplats * kod: sifferkod: 1:1 geometriskt läge: punkt 0:1 fastställd beteckning: adressplatsnamn 0:1 populärnamn: text 0:1 Nivå 5 har belägenhet 1:1 (ger belägenhet till 0:M) beskrivs av 0:M (beskriver 1:1) adressatt företeelse (Graf 2) Graf 1 Översikt av begrepp på olika nivåer i en

10 Sida Graf 2 (ej bindande) urval * kod: sifferkod 1:1 namn: text 0:1 framtagen av: organisationsnamn 0:1 urvalsvillkor: text 1:1 framtagningsdatum: datum 1:1 fullständighet: procent 0:1 adressplats (Graf 1) ingår i 0:M (omfattar 0:M) beskrivs av 0:M (beskriver 1:1) * kod: sifferkod 1:1 fastställd av: adressansvarignamn 0:1 adresstyp: adresstyp 1:1 kontrolldatum: datum 0:1 registerförändringsdatum: datum 0:1 kommunens namn: kommunnamn 1:1 geografiska kommundelens fastställda namn: kommundelsnamn 1:1 adressområdets fastställda namn: adressnamn 1:1 gårdsadressområdets fastställda namn: adressnamn 1:1 adressplatsens fastställda beteckning: adressplatsnamn 1:1 typ föreslagen startdatum: datum 1:1 reserverad reserveratdatum: datum 1:1 gällande fastställelsedatum: datum 1:1 gällandedatum: datum 1:1 upphörd upphörandedatum: datum 1:1 Graf 2 Översikt av begreppet med tidsaspekt och urval

11 Sida Objekttyper Adressplats Namn Specialisering Beskrivning Precisering Regler adressplats plats för adressatt företeelse och med fastställd beteckning Plats med cirka 2 meters diameter som entydigt beskrivs av högst en fastställd med status gällande. Varje adressplats har en med status föreslagen, reserverad, gällande eller upphörd. En adressatt företeelse, till exempel en entré, cirkusplats, fornminne kan bara motsvaras av en adressplats. Attributtyper Namn kod Avbildning 1:1 Beskrivning Regler Domän sifferkod Kvalitetsuppgift Namn geometriskt läge Avbildning 0:1 Beskrivning punkt beskriven med hjälp av koordinater Regler Domän koordinater (x, y, z) Kvalitetsuppgift Namn fastställd beteckning Avbildning 0:1 Beskrivning Regler Domän Kvalitetsuppgift av adressansvarig fastställd beteckning som är lokaliserande inom adressområdet eller gårdsadressområdet Beteckningen skall vara unik inom gårdsadressområdet om denna används, i annat fall skall den vara unik inom adressområdet. Adressplatsnamn Namn populärnamn Avbildning 0:1 Beskrivning Regler Domän Kvalitetsuppgift namn som del av befolkningen använder för adressplats och som skall användas som tilläggsinformation i postal adress text