Förstudien Vision och Handling

Transkript

1 Program för dagen 10:00 Presentation av förstudien Presentationsrunda Workshop 12:30 Lunch 13:15 Fortsättning Fika Reflektion och sammanfattning 16:00 Avslutning

2 Förstudien Vision och Handling - Utvärdering och analys av det lokala Agenda 21-arbetet Elva byar i Svenljunga samt framtagande av förslag till arbetsmodell för lokal hållbarhet Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland i samverkan med Svenljunga kommun och kommunens byar Miriam Sannum och Peter Nolbrant

3 Vilka är vi och vilken relation har vi till de här pärmarna?

4 Vision och Handling - Utvärdering och analys av det lokala Agenda 21-arbetet Elva byar i Svenljunga samt framtagande av förslag till arbetsmodell för lokal hållbarhet Vilka faktorer, former och förhållningssätt skapar förutsättningarna för visioner, samverkan och handling? Vilka faktorer skapar hinder? Detta sker genom analys av material, intervjuer och gemensam workshop Leder till kunskap och överförbarhet till andra sammanhang! Om det faller väl ut kan ny ansökan göras för genomförandedel.

5 Agenda 21 i Svenljunga Helhetssyn, lokal och global hållbar utveckling, lokalt deltagande Från egen vision till fördjupad ÖP Inbjudan från byarna Filmpremiär Tre idé- och visionsseminarier Förhållningssätt: öppenhet, lika villkor, lyssna Mångfald, alla åldrar

6 Ca 1200 personer deltog Enkäter Byvisioner från elva byar Handlingsplaner Aktiviteter, samverkan Byalag bildades Utvecklingspotential

7 Uppmärksammades nationellt och utomlands Konferens i Kalv 1996

8 Frågor i förstudien Vad skapar visioner, samverkan och handling? Hur kan lokala idéer, visioner och projekt mötas av kommunen på ett konstruktivt och medskapande sätt? Hur kan vi långsiktigt behålla/utveckla ett starkt lokalt engagemang? Hur behåller/utvecklar vi ett starkt politiskt engagemang? Hur vi går från ett Vi - De till ett Vi där vi kan samverka bättre och skapa ett mer kreativt klimat och vinn-vinn situationer?

9 Arbetssätt i förstudien Genomgång av gammalt material. Intervjuer och samtal med 25 byalagsaktiva, politiker och tjänstemän som antingen deltog eller är aktiva idag. Vad hände efter Agenda 21? Hur ser det ut idag? Information/avstämning med KF och kommunledningsgrupp. Deltagit på kommunens möte med byalagen. Miniworkshop och planeringsmöten med politiker och byalag inför workshopen. Workshop i Håcksvik för att testa arbetsmodell. Avstämning med referensgrupp. Uppföljning. Slutredovisning 31 oktober. Förhållningssätt Lyssnande, berättande Utforskande genom handling och reflektion

10 Mönster Vi-De, misstro Stuprör Bergbana Projekt Tidsbrist

11 Funktionella mönster som leder till hållbarhet?

12 Vad är det som skapar mönstren?

13 Vad behövs? Tillit, dialog, lyssnande Öppenhet, lika villkor, mångfald Engagemang Tid Rum

14 Syften med workshopen Bidra till svar på frågeställningarna i förstudien. Prova och reflektera över arbetssätt och förhållningssätt. Skapa möten och dialog. En impuls för ökad konkret samverkan.

15 att lyfta blicken från sakfrågorna för att istället fokusera på vad som långsiktigt behövs för att de lokala utvecklingskrafterna ska kunna bidra till utvecklingen både lokalt och i kommunen som helhet. En möjlighet Vi bidrar tillsammans till att skapa rummet för dialog!

16 Frågor i förstudien Vad skapar visioner, samverkan och handling? Hur kan lokala idéer, visioner och projekt mötas av kommunen på ett konstruktivt och medskapande sätt? Hur kan vi långsiktigt behålla/utveckla ett starkt lokalt engagemang? Hur behåller/utvecklar vi ett starkt politiskt engagemang? Hur vi går från ett Vi - De till ett Vi där vi kan samverka bättre och skapa ett mer kreativt klimat och vinn-vinn situationer?

17 Överenskommelse social ekonomi sex principer 1. Dialog 2. Långsiktighet 3. Kvalitet 4. Öppenhet och insyn 5. Självständighet och oberoende 6. Mångfald

18 1. Dialog (Lyfter fokus från ekonomi till processer) Jämbördighet och ömsesidighet Tillit och relationer utgör basen för samverkan Bemyndiga varandra (empower)

19 2. Långsiktighet (Skapa långsiktiga gemensamma strukturer) Medvetet skapa en ny kultur på kort och lång sikt Balansera rörlighet och kaos med rytm Rum (fysiska) för skapande av ny kultur och lärande frirum med utgångspunkt Vi vet inte Frågor viktigare än svaren

20 3. Kvalitet (Ideell sektor som kvalitetsaspekt för HU i lokalsamhället) Utgår från personligt engagemang inte representation Ge utrymme för dessa förändringsagenter hos parterna Bry er om varandra systematiskt (kolla läget) inom och mellan parter

21 4. Öppenhet och insyn (Förståelse för varandras verksamhet) Utforska dynamiken i och mellan lokala system Synliggör normer och gränser Medvetandegör och tala fortlöpande om styrka och makt

22 5. Självständighet och oberoende Egen förvaltning av gemensamma lokala resurser Upprätta egna överenskommelser och regler för dessa De som berörs ska kunna påverka reglerna Överenskommelser respekteras av myndigheter Konkreta projekt och verksamheter Fokus på innovativa och systemförändrande steg

23 6. Mångfald (Ökad tolerans och inkludering, demokratiska värden) Utvecklad demokrati grund för hållbarhet Olika grupper av aktörer kan ha olika fokus och drivkraft, men ändå samverka för gemensamt mål Definiera tydliga (intresse)grupper (personligt, grupp, bygd, kommun - alla är del av alla nivåer) Vision och handling

24 Definition av social ekonomi antogs av Kulturdepartementet 1999: Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft

25

26

27 Begreppet första samhällsnivån är att samla alla lokala krafter, både formella och informella, för att gemensamt arbeta med utvecklingsfrågor, som t.ex. samarbetsformer och finansieringslösningar. Exempel: Svågadalsnämnden är en kommunal nämnd som förvaltar flera verksamhetsområden med budgetansvar och egen lokal administration. Kosters samhällsförening arbetade fram ÖP som lokal studiecirkel Röstånga RUAB: finansieringslösningar för att underlätta lokala initiativ

28 En lokalt förankrad organisation har goda förutsättningar att bli effektiv och förvalta offentliga och privata medel på ett långsiktigt sätt. Samtidigt blir den öppen för medborgarnas ofta kreativa och ekonomiskt ansvarsfulla lösningar på lokala problem och framtida utmaningar.

29 Att ta ansvar för det globala måste bottna i ett ansvar för det lokala Lokala nämnder skulle också ge kommunerna och staten en betydligt tydligare verklighetsbild och i den en mer robust utgångspunkt i arbetet mot en hållbar utveckling.

30 I genomsnitt har Sveriges nästan 10 miljoner invånare kronor på banken. Sammantaget blir det miljarder kronor! Även med en bråkdel av dessa pengar kan man bygga upp en betydande finansiell infrastruktur. I samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer och gräsrotsfinansiering kan man ta rejäla kliv mot hållbarhet!

31 Om alla lokala bygder hade en lokal nämnd med valda ledamöter skulle det ge 5000 lokala nämnder och nya förtroendevalda inflytande för bygden och avlastning för den kommunala centralorten och dess byråkrati. Våga längta efter och bli drivande i de förändringar som man önskar, istället för att vara rädd och motarbeta.

32 En gemensam lokal finansiell infrastruktur är mycket utvecklande och hållbar för ett lokalsamhälle. Det innebär att lokalsamhällets invånare och verksamheter sparar i en form som ger inflytande över var pengarna lånas ut. Till stor del handlar det om att återuppta produktion av mat och energi Hållbar ekonomi värdesätter även sociala, miljömässiga och kulturella värden.

33 Samhällen med starkt civilt samhälle (relationer mellan människor) fungerar bättre än samhällen med stark stat eller stark marknad. Det är relationer som skapar Stabilitet Säkerhet Trygghet Livskvalitet Hälsa Välfärd Robert Putnam

34 Lokalsamhällen gynnas av de gemensamma tillgångar som behöver förvaltas. De gemensamma tillgångarna gynnas av att lokalsamhällen förvaltar dem. Elinor Ostrom

35 Är vi rationella och egoistisk eller medkännande och altruistiska?

36 Altruism; en högre form av egoism. Vi hjälper andra för att få det bättre själva.

37 Är vi passiva konsumenter eller aktiva medskapare?

38 Göra resan i U-et återkommande: Hela tiden i första vardagliga skiktet. I princip hela tiden även i andra skiktet (roller, politik, inst. möten) Tredje nivån; värderingar, ideologi (återkommande dialog kring värden; ekosystemtjänster, ideologi, syn på hållbarhet etc.) Fjärde skiktet; någon/några gånger per år då man skapar ett frirum, kanske reser iväg någonstans. Kliver ur vardag och roller för att få syn på något nytt. Innovationer och drivkrafter, nya samverkanskonstellationer etc.

39 Kommunikation mellan skikten hela tiden. Vardag ger utgångspunkt för att spegla denna i djupare skikt. Det som synliggörs i djupare skikt får återverkningar i vardagen.

40 Hur kan vi samverka för att bättre kunna samverka? Hur kan jag själv vara med och skapa rummet för kreativitet och samverkan?