Sammanträdesprotokoll 1 (42)

Transkript

1 1 (42) Plats och tid Storhogna Högfjällshotell, Vemdalen den 8 oktober 2003 kl oktober 2003 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Jan-Erik Eriksson och Börje Frisk 20 oktober 2003 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Staffan Granström Ordförande Hans Lundqvist Justerande Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Jan-Erik Eriksson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Börje Frisk Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

2 2 (42) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Emilia Winberg Christer Åkerlind, Ruth Karlsson Robert Uitto Harriet Svaleryd, Björn Sandal, Björn Karlsson Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin Katarina Nyberg-Finn Thomas Andersson Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Elin Hoffner Pär Jönsson, Annelie Bengtsson, Finn Cromberger Börje Frisk Owen Laws Gunni Holm Åke Westerlind Tapani Bergbacka Gusten Rolandsson Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Karin Paulsson Maj-Lis Larsson Mikael Abramsson Maidie Wiklund Stefan Wikén Ann-Marie Johansson Göte Norlander Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Gunilla Olovsson Sune Bengtsson Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Kerstin Weimer Jan Olof Dahlin Åke Durre Lars-Olof Eliasson Östra valkretsen Mona Nyberg Bengt Bergqvist Harriet Jorderud Sven-Åke Draxten Bojan Edfors Hans Lundqvist Gunnar Geijer Eva Nilsson Kjell Nilsson Jan-Olof Andersson

3 3 (42) 123 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 124 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 125 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordförande den 29 september 2003 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 126 Interpellation från Tapani Bergbacka (sjp)om psykiatriska vården i Jämtlands län (Jll 907/2003) Tapani Bergbacka hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: På tidningarnas löpsedlar såväl på lokal som på riksnivå kan man läsa om hur de psykiskt sjuka har blivit eftersatta i vården. Enligt dessa tidningsrubriker/artiklar finns det mänskliga tragedier och ofta både sjukdom och missbruksproblem. Som det framställs i tidningarna har många i denna grupp även problem med att klara det

4 4 (42) dagliga uppehället utan att komma i klammeri med rättvisan. I vissa fall framställs dessa människor tillhöra en grupp som är bortom all hjälp. Problemet synes ofta vara avsaknad av dialog och samarbete mellan psykvården och missbruksvården. Mina frågor är därför följande: 1. Är psykvården eftersatt i Jämtlands län och om den är det, vad avser majoriteten i fullmäktige att göra åt detta? 2. Finns det en konstruktiv dialog/samarbete mellan psykvården och missbrukarvården och hur fungerar detta i praktiken? 3. Hur avser majoriteten skapa god hälsa och positiv livsmiljö för psykiskt sjuka missbrukare i Jämtlands län? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 127 Interpellation från Kerstin Weimer (fp) om långtidssjukskrivningar i Jämtlands län och bland personalen i Jämtlands läns landsting (Jll 912/2003) Kerstin Weimer hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en interpellation med följande lydelse: De gemensamma skattemedlen måste användas till dem som bäst behöver dem de svårt sjuka, de gamla och människor med funktionshinder. Behoven är idag redan större än vi klarar av. Kommunal- och landstingsskatten kan inte höjas till de nivåer som behövs för att få loss pengar till dagens och morgondagens behov av hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas omprioriteringar och solidariska insatser av alla i arbetsför ålder. Det håller inte att 25% av den möjliga arbetskraften är långtidssjukskriven i väntan på rehabilitering eller förtidspension. Sjukskrivningarna har under flera år ökat kontinuerligt och notan för förtidspensioner och sjukskrivningar i hela landet närmar sig 120 miljarder kronor. Men svenska folket har inte blivit sjukare enligt Socialstyrelsens epidemiologiska uppföljningar av befolkningens hälsa. Trenden i Jämtlands län är inte mer positiv än för riket i stort och offentliga arbetsgivare tenderar att ha de högsta sjuktalen bland sina anställda.

5 5 (42) Jag ställer därför följande frågor: hur ser de aktuella ohälsotalen ut bland befolkningen i Jämtlands län? hur ser sjukskrivningstalen ut för anställda i Jämtlands läns landsting? vad gör landstinget för att i samarbete med försäkringskassan erbjuda en snabb rehabilitering och återgång till arbete för länets invånare i allmänhet och den egna personalen i synnerhet? vilka åtgärder vidtar landstinget i samarbete med läkarkåren, som ensam innehar rätten att sjukskriva, för att såväl förebygga ohälsa som att erbjuda snabba rehabiliterande åtgärder? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 128 Interpellation från Inger Jonsson (c) om uppföljning av psykiatriska vårdinsatser i Jämtlands län (Jll 911/2003) Inger Jonsson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en interpellation med följande lydelse: I den nationella handlingsplanen finns fyra prioriterade områden, varav psykisk ohälsa är ett område. Landstingsstyrelsen i Jämtlands län antog i november 2001 en lokal handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården i Jämtlands läns landsting. I den lokala handlingsplanen framhålls vikten av tidiga insatser för barn- och ungdomar i åldersgruppen år som visar tecken på psykiska problem. Enligt den lokala planen ska också vårdinnehållet för barn och ungdomar med psykiska problem och samtidigt missbruk utvecklas. En av åtgärderna för att förbättra vården för ungdomar mellan år har varit att starta upp en ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) genom en samordning av barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. I enlighet med den lokala handlingsplanen skall en uppföljning i denna del göras, bl a med hjälp av en patientenkät.

6 6 (42) Mina frågor är: Har en patientenkät genomförts i enlighet med kraven på uppföljning i den lokala handlingsplanen och vad var i så fall resultaten av den? Hur lång är väntetiden för närvarande till UPM? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 129 Fråga från Kerstin Weimer (fp) om ansökningar om att få bedriva vård i alternativa driftformer (Jll 162/2003) Kerstin Weimer (fp) hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Inom Jämtlands läns landsting står det idag vårdgivare/professioner inom hälso-och sjukvården fritt att ansöka om att få bedriva vård i alternativa driftsformer. Efter överenskommelse i form av vårdavtal ska enskilda vårdgivare, hela hälsocentraler eller avgränsade vårdavdelningar kunna bedriva vård bl.a. i form av kooperativ eller i egen privat regi. Min fråga lyder: Hur många ansökningar om att få bedriva hälso- och sjukvård i alternativa driftsformer har kommit in till ansvarigt kansli sedan landstinget öppnat upp för denna möjlighet till mångfald bland vårdgivare, vilka former av råd/stöd har erbjudits sökanden och hur många har realiserat sin önskan om att bedriva vård på landstingets uppdrag men i alternativ regi? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas.

7 7 (42) 130 Fråga från Marianne Larm-Svensson (c) om läkares medverkan vid rehabiliteringsmöten (Jll 162/2003) Marianne Larm-Svensson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Är det förenligt med landstingets policies och åtaganden att sjukskrivande läkare (anställd av landstinget) vägrar medverka vid rehabiliteringsmöten? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas. 131 Fråga från Jan-Olof Dahlin (mp) om avgiftsbelagda datorer (Jll 162/2003) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Enligt uppgift skall landstinget ha infört eller vara på väg att införa en slags registreringsavgift för datorer i landstingets verksamheter. Det skall handla om tusentals datorer och en inkassering om uppåt 80 kronor per månad och dator. Det förefaller helt barockt att på detta sätt ta åt sig pengar från verksamheterna. Någon slags ny internbyråkrati och transferering av skattemedel som definitivt inte kan gagna vår huvudverksamhet hälso- och sjukvård. Med anledning av detta önskas en redogörelse av denna sak. Hur förhåller det sig? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas.

8 8 (42) 132 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag Nedanstående motioner och medborgarförslag har inkommit för beredning: 1. Motion från Åke Westerlind och Åke Durre (båda sjp) om landstingets bidrag till politiska ungdomsorganisationer (Jll 855/2003) Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Motion från Finn Cromberger (fp) om belöning för viktigt arbete (Jll 884/2003) Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Motion från Jan Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (samtliga mp) om klor i papper (Jll 900/2003) Motionen överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Motion från Tapani Bergacka (sjp) om utökad subvention för vaccination mot influensa (Jll 906/2003) Motionen överlämnas till beredningen för vård och rehabilitering för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Motion från Tapani Bergbacka (sjp)om att avskaffa kostnadstak för hörapparater (Jll 905/2003) Motionen överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari 2004.

9 9 (42) 6. Medborgarförslag från Kristina Fluur-Hedman m fl om Walk-in-centres (Jll 767/2003) Medborgarförslaget överlämnas till beredningen för vård- och rehabilitering för beredning i samråd med strukturberedningen. Medborgarförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Medborgarförslag från Marianne Persson om varmvattenbassäng (Jll 879/2003) Medborgarförslaget överlämnas till beredningen för vård- och rehabilitering för beredning. Medborgarförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i februari Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl 9.15 för att åter sammanträda den 9 oktober kl Bergs kommun informerar (Monica Hallquist, Jan Zakrisson och Sven Östman). 2. Medarbetare vid Svenstaviks sjukhem, avd 2, berättar om införande av 3-3-systemet. 3. Handikappåret 2003, föredrag av Hans von Axelson, kanslichef hos handikappombudsmannen. 4. Handikappåret 2003, vård- och rehabiliteringsberedningens dialog med fullmäktige. (Ewa Lundberg) oktober Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna.

10 10 (42) 135 Landstingsstyrelsens rapport Lars Månsson, länssjukvårdsförvaltningen, informerar: Den framtida rollen för Norrlands Universitetssjukhus Norrlandstingens samverkansnämnd rekommenderar norrlandstingen att ställa sig bakom en utredning som föreslår en bred samverkan kring Norrlands universitetssjukhus. De fyra norrlandstingen och staten föreslås ta ett gemensamt ansvar för vården och bl a läkarutbildningen i Umeå. Arbete pågår för att bedöma olika organisationsformer. 136 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Strukturberedningen/Karolinaprojektet Beredningens ordförande Harriet Jorderud och landstingsdirektören informerar: Beredningens ledamöter har under perioden juni - oktober besökt Expo Norr, hälsocentraler, tandvårdskliniker och avdelningar inom länssjukvården. En enkel enkät har delats ut med frågor om sjukvård, tandvård, länstrafik och kultur. De flesta svar är positiva vad gäller sjukvården, medan många är missnöjda med länstrafiken. 67 % anser att kulturen är viktig för länets utveckling. Många åsikter har framkommit, de flesta angående stafettläkare, tillgänglighet samt befolkningsminskning. Få förslag om förändringar inför framtiden har inkommit. Köja-gruppen, som består av verksamhetsföreträdare och fackliga företrädare, har haft ett sammanträde och ska träffas ytterligare tre gånger för att arbeta fram ett övergripande underlag för Landstingsplan Till hjälp har gruppen en coach. Del 2 av uppdraget kommer att redovisas vid fullmäktigesammanträdet i februari 2004.

11 11 (42) Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Beredningens ordförande Harriet Svaleryd informerar: Folkhälsoplanen kommer att behandlas i fullmäktige i februari Planen ska innehålla 11övergripande länsmål och en aktivitetskatalog. Diskussioner har förts om hur de fyra tjänsterna som folkhälsoplanerare/folkhälsostrateger ska användas. Beredningen arbetar i olika intressegrupper: Kost och friskvård, kultur, barn- och ungdomsperspektivet. Beredningen för vård och rehabilitering Beredningens ordförande Nina Fållbäck-Svenson informerar: Europeiska handikappåret Analys av ambulansutredningen Nationell handlingarplan Rekrytering av läkare Kvalitetsarbete inom primärvård och länssjukvård Vårdplatsutredningen Planerad studieresa till Bryssel (EU:s påverkan på hälso- och sjukvård) Beredningen för demokrati och länsutveckling Beredningens ordförande Björn Sandal informerar: Beredningens uppdrag att besöka pensionärsorganisationer föreslås utvidgas att gälla alla typer av föreningar för att få in synpunkter på landstingets verksamheter. Utarbetande av internationell policy

12 12 (42) Ekonomiberedningen Beredningens ordförande Maidie Wiklund informerar: Budgetärendet kommer att behandlas i landstingsstyrelsen den 10 november. Landstingets revisorer Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin informerar: Kommunal ReVision i utveckling Aviserad regeringsutredning om revisorernas arbetssätt 137 Allmänhetens frågestund (Jll 10/2003) Till allmänhetens frågestund hade frågor inkommit från Christer Näsström, Östersund, Berit Oldstrand, Frösön och Lena Sjöström, Östersund. Eftersom ingen av frågeställarna är närvarande beslutas att svaren kommer att skickas per post samt läggas ut i fullmäktigekonferensen. 138 Svar på interpellation från Tapani Bergbacka (sjp) om den psykiatriska vården i Jämtlands län (Jll 907/03) Karin Paulsson (s) besvarar den av Tapani Bergbacka inlämnade och under 126 antecknade interpellationen och anför följande: Tapani Bergbacka frågar om den psykiatriska vården är eftersatt i länet, om det finns en dialog mellan den psykiatriska vården och missbruksvården samt om landstingets verksamhetsidé också gäller psykiskt sjuka i länet. Som framgår av interpellationen har den psykiatriska vården i landet av kända och tragiska skäl fått stor uppmärksamhet under de senaste veckorna. Regeringen har nyligen, framförallt utifrån problemen i våra storstäder, beslutat tillsätta en särskild

13 13 (42) psykiatrisamordnare, som löpande ska ge förslag till regeringen för att utveckla psykiatrins former, förbättra samverkan mellan kommuner, landsting och andra myndigheter samt pröva frågan om psykiatrins resurser. Samordnaren ska vid behov ge förslag till lagändringar och förtydliganden av gällande lagstiftning. Socialministern har i ett uttalande sagt att de översyner som hittills gjorts visar att det huvudsakliga problemet handlar om tillämpningen och genomförandet av psykiatrireformen. Generellt sett är den psykiatriska vården inte eftersatt i vårt län. Men det förekommer resursbrister framförallt vad gäller gruppen dubbeldiagnoser, dvs kombinationen missbruk och psykisk sjukdom. Område psykiatri planerar att inom ramen för Nationella handlingsplanen tillsätta två personer (kurator och sjuksköterska) som ska arbeta med gruppen psykiskt störda missbrukare. Sedan flera år har en konstruktiv dialog förts mellan den psykiatriska vården, kommunerna och Frösö Behandlingshem och en inventering har gjorts som underlag för samordnade insatser. Insatserna handlar inte bara om resurser utan också om kunskaper och kompetens hos personalen. Landstingets verksamhetsidé om god hälsa och positiv livsmiljö gäller varje enskild individ i länet. Den bygger på grundläggande värden om demokrati, jämlikhet och solidaritet. Detta synsätt medför ett helhetstänkande och en grundläggande positiv människosyn om alla människors lika värde. Stödet till de psykiskt sjuka kan inte enbart vara en fråga för landstinget. Kommunerna och frivilliga insatser är minst lika betydelsefulla. Grunden för en modern psykiatri måste vara öppenhet och att människor vågar söka hjälp. Någon återgång till de gamla mentalsjukhusen och en utbredd tvångsvård får det inte bli tal om. Tapani Bergbacka, Nina Fållbäck-Svenson, Thomas Andersson, Annelie Bengtsson och Björn Sandal yttrar sig. 139 Svar på interpellation från Kerstin Weimer (fp) om långtidssjukskrivningar i Jämtlands län och bland personalen i Jämtlands läns landsting (Jll 912/2003) Robert Uitto (s) besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade och under 127 antecknade interpellationen och anför följande:

14 14 (42) Kerstin Weimer ställer frågor om ohälsotal hos befolkningen, sjukskrivningstal hos landstingsanställda och vad landstinget gör i form av förebyggande och rehabiliterande åtgärder. God hälsa och positiv livsmiljö är vårt landstings verksamhetsidé och den vision vi arbetar mot. Förbättrad folkhälsa för medborgarna och en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare är två av landstingets prioriterade områden. Dessvärre måste vi dock konstatera, att långtidssjukskrivningarna är ett stort problem för samhället i stort och i Jämtlands län. De orsakar ett stort mänskligt lidande och ger stora kostnader för samhället. Vårt län och övriga Norrlandslän har generellt högre ohälsotal än övriga landet. (Ohälsotal = antal dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning arbetsskadesjukpenning eller förtidspension i relation till totalt inskrivna försökrade).ohälsotalet varierar mellan länets kommuner, exempelvis har Härjedalen ett betydligt lägre ohälsotal än Strömsund. Även sjukskrivningstalen är högre i norrlandslänen än övriga landet. Generellt gäller också att kommuner med markant högre sjukfrånvaro har relativt liten befolkning och är glest befolkade. Sjukskrivningstiderna är genomgående längre i Norrland än resten av landet. Vi har till exempel betydligt längre sjukskrivningsperioder för hjärtinfarkt och bröstcancer än övriga landet. Det finns också ett tydligt regionalt samband mellan höga sjukskrivningsutgifter och hög arbetslöshet. En förklaring till de höga sjuktalen i den norrländska glesbygdskommunerna är den svaga lokala arbetsmarknaden. Det finns inga alternativa arbeten på hemorten och för speciellt äldre är sjukskrivning och sjukbidrag ett alternativ till att flytta från kommunen för att finna ett nytt arbete. Sjukfrånvaron inom vård- och omsorgssektorn där huvuddelen av våra medarbetare finns har ökat dramatiskt under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet. En stigande medelålder hos medarbetarna, effekterna av personalminskningarna i mitten på 1990-talet, nya krav från patienter och brukare, ökad stress i arbetet är några av orsakerna till denna ökning. Jämfört med andra landsting har vårt landsting höga värden på sjukfrånvaron. Vårt landsting ligger klart över riksgenomsnittet för sjukfrånvarande minst 30 dagar i följd endast Norrbotten uppvisar högre värde.

15 15 (42) Glädjande nog sjönk sjukfrånvaron bland de anställda inom Jämtlands läns landsting för första gången på flera år under första halvåret 2003 till 9,8 dagar per anställd. År 2002 var sjukfrånvaron i genomsnitt 21,5 dagar per anställd. Det är framförallt den långa frånvaron som minskat. Sjukfrånvaron är högst för våra äldre medarbetare. Läkarsekreterare, undersköterskor och lokalvårdare är exempel på yrkesgrupper som har hög sjukfrånvaro. Inom landstinget pågår nu ett aktivt arbete för att sänka sjukfrånvaron utifrån fullmäktiges målsättning att sjukfrånvaron ska halveras under den närmaste femårsperioden - vilket i realiteten skulle innbära en återgång till de värden som landstinget hade i mitten på 1990-talet. Åtgärder sker både på landstingsgemensam nivå och på förvaltningsnivå. Tillsammans med försäkringskassan och Östersund genomförs inom ramen för projektet Samverkan långa sjukfall en genomgång av samtliga medarbetare som den 30 november 2002 varit sjukskrivna mer än 60 dagar. Totalt berörs drygt 500 medarbetare av projektet. Situationen för samtliga kommer att gås igenom, där så behövs upprättas rehabplaner och åtgärder sätts in. I vårt samarbete med försäkringsbolaget AFA och Karolinska Institutet kommer inom ramen för HelaDig-programmet samtliga verksamheter att beröras under de närmaste fyra åren. Medarbetarna kommer i enkätform att bedöma sin egen hälsa, organisationens hälsa samt riskfaktorer i arbetsmiljön. Utifrån enkätsvaren får medarbetarna en personlig återkoppling över sin hälsosituation och vid behov förslag till lämpliga åtgärder för att förbättra sin hälsa och förebygga ohälsa. På motsvarande sätt gör arbetsplatsen en handlingsplan utifrån den analysen av den organisatoriska hälsan på arbetsplatsen och vilka arbetsmiljörisker som finns. Flera förvaltningar deltar i olika länsprojekt för att förbättra arbetsmiljön, t ex - Emeftés projekt med sänkt arbetstid för lokalvårdare. - Länssjukvården deltar i det nationella samarbetet Hälsofrämjande sjukhus, där vårt landsting i dagarna står som värd för en nationell konferens. - Rökfritt landsting. Samtliga förvaltningar arbetar också systematiskt med sina handlingsplaner utifrån resultaten i medarbetarenkäten. Erfarenheterna från olika forskningsprojekt visar att ungefär 80 procent av sjukfallen inom landstingsvärden finns inom diagnosgrupperna hjärt-/kärl, andningsorgan, muskulatur/skelett eller psykiatriska besvär. I vårt samarbete med AFA rekommenderas därför medarbetarna till olika rehabiliteringsinsatser från leverantörer som i forskningsstudier kunnat påvisa mycket goda effekter av sina insatserna. Dessa

16 16 (42) s k evidensbaserade rehabiliteringsmetoder och program kan vi också erbjuda medborgarna i Jämtlands län. Glädjande nog finns några av dessa leverantörer i vårt län, t ex Årekliniken och Föllingegården. Landstinget arbetar också aktivt för att hitta olika administrativa metoder för att påvisa ekonomiska och produktionskonsekvenser av ett bra hälsoarbete. Vårt deltagande i näringslivsdepartementets projekt om Hälsobokslut har rönt nationell uppmärksamhet. Inom ramen för ett interpellationssvar är det inte möjligt att redovisa alla förebyggande åtgärder som vidtas inom landstingets olika verksamhetsområden. Jag hänvisar i stället till en färsk rapport, God hälsa och positiv livsmiljö - en kartläggning av hälsoarbetet i Jämtlands läns landsting, sammanställd inom landstingets kansli, som innehåller en noggrann kartläggning av landstingets hälsoarbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbete för ökad folkhälsa och minskade sjukskrivningar är en mycket viktig uppgift för landstinget både för medborgarna i länet och för våra egna medarbetare. Detta arbete är långsiktigt och måste föras på många fronter. Vårt arbetsmiljöarbete har ett gott nationellt rykte, trots att vi har höga sjukskrivningstal. Ett offensivt arbetsmiljöarbete är också en förutsättning för att vi ska kunna behålla våra medarbetare och kunna rekrytera de medarbetare vi kommer att behöva i framtiden. Nina Fållbäck-Svenson, Marianne Larm-Svensson och Tapani Bergbacka yttrar sig. 140 Svar på interpellation från Inger Jonsson (c) om uppföljning av psykiatriska vårdinsatser i Jämtlands län (Jll 911/2003) Karin Paulsson (s) besvarar den av Inger Jonsson inlämnade och under 128 antecknade interpellationen och anför följande: Inger Jonsson frågar om någon patientenkät genomförts vad avser den ungdomspsykiatriska mottagning som etablerats enlig Nationella handlingsplanen samt hur lång väntetiden är till denna mottagning.

17 17 (42) Uppföljningen av verksamheten med patientenkäter sker genom fortlöpande enkäter till samtliga ungdomar före och efter besök. Väntetiden till den ungdomspsykiatriska mottagningen uppgår för närvarande till 3-4 veckor men väntetiden beräknas inom kort minska till ca 2 veckor. Inger Jonsson yttrar sig. 141 Svar på fråga från Kerstin Weimer (fp) om vård i alternativa driftformer (Jll 162 /2003) Maidie Wiklund(s) besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade och under 129 antecknade frågan och anför följande: Kerstin Weimer frågar om hur många ansökningar att bedriva vård i alternativ driftform som kommit till landstinget, vilket stöd som erbjudits sökanden och hur många som fått möjlighet att bedriva vård i alternativ driftform. Under de senaste åren har några ansökningar kommit till landstinget om att driva tandvård i alternativ driftform. Det gäller tandvård i Ragunda kommun samt i Nälden och på Allégatan i Östersund. Som resultat av dessa ansökningar har tandvården i Ragunda övergått i alternativ driftform (aktiebolag). Vårdavtal har tecknats med Tandläkarn i Ragunda AB om barntandvård, uppsökande tandvård och nödvändig tandvård mm. Möjligheten att driva tandvården i Nälden och på Allégatan i alternativ driftform prövades av fullmäktige i april Då beslutade fullmäktige att folktandvården på Allégatan behålls i landstingets regi medan verksamheten i Nälden ska bedrivas i alternativ form. Denna verksamhet är nu föremål för upphandling. Personal från landstingets kansli har besökt dessa kliniker för att informera och svara på frågor om alternativa driftformer. I övrigt har ett antal förfrågningar, både i form av telefonförfrågningar och skriftliga ansökningar, förekommit från enskilda vårdgivare. Det gäller sjukgymnaster, läkare, chiropraktor, sjuksköterskor samt ett antal utövare av komplementärmedicin.

18 18 (42) Avtal har träffats med två läkare, två chiropraktorer, en sjukgymnast, två feldencraispedagoger och ett antal psykoterapeuter. Samtliga avtal har träffats efter upphandlingsförfarande. Kerstin Weimer yttrar sig. 142 Svar på fråga från Marianne Larm-Svensson (c) om läkares medverkan vid rehabiliteringsmöten (Jll /2003) Robert Uitto (s) besvarar den av Marianne Larm-Svensson inlämnade och under 130 antecknade frågan och anför följande: Marianne Larm-Svensson ställer en fråga om det är förenligt med landstingets policies och åtaganden att landstingsanställd läkare vägrar medverka vid rehabiliteringsmöten. Svaret på frågan är, rent principiellt, nej. Dock är det inte en politisk fråga att leda och fördela arbetet på våra arbetsplatser. Marianne Larm-Svensson yttrar sig. 143 Svar på fråga från Jan-Olof Dahlin (mp) om avgiftsbelagda datorer (Jll 162/2003) Robert Uitto (s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade och under 131 antecknade frågan och anför följande: Jan-Olof Dahlin frågar hur det förhåller sig med registreringsavgift för datorer i landstingets verksamheter. Följande framgår av Landstingsplan , kap 4.2, Finansiering och drift av datorarbetsplatser och skrivare. Avsnittet ingår i landstingsfullmäktiges beslut i november 2002.

19 19 (42) 1999 fattade landstinget ett strategiskt beslut att satsa på en centraliserad driftmiljö. Därefter har allt mer av IT-verksamheten bedrivits i gemensamma centrala system, där standardisering av datorarbetsplatserna varit av central betydelse. Datorarbetsplatserna är i och med den centraliserade lösningen en integrerad del i den centrala IT- infrastrukturen. Utvecklingen och förändringstakten inom ITområdet med nya tekniker, licensregler, service och underhåll etc. gör att beslut löpande måste fattas för att uppnå bästa funktion och pris för landstinget totalt sett. Mot denna bakgrund kommer driftansvaret och ägandet av datorarbetsplatser samt skrivare att överföras till landstingets IT- infrastruktur. Förvaltningarna kommer att hyra en funktion bestående av datorarbetsplats, utskriftsmöjlighet, helpdesk samt Microsoft licenser, som årligen kommer att beräknas som ett styckepris per arbetsplats. Fördelar som kommer att uppnås är exempelvis: IT-utrustning kan återanvändas inom hela landstinget och blir inte bundet till specifik avdelning. Verksamheten får på ett tydligt och överskådligt sätt se sambandet mellan antalet datorarbetsplatser och kostnader. Verksamheten får möjlighet att avbeställa utrustning (inom vissa ramar) som inte längre används och därmed sänka kostnaderna. Det blir lättare att starta upp respektive avsluta ett projekt då behovet av utrustning kan bokas och avbokas. Utgångspunkten är att alla priser ska vara självkostnadspriser. Priserna ska avstämmas minst en gång per år (senast före årsskiftet) och justeras för att åstadkomma ett nollresultat. I hyran ingår kostnad för hårdvara, helpdesk samt licencer och övriga kostnader som är förknippade med en dataarbetsplats (reparation och reservdelar, flytt- och inventeringskostnader, hanteringskostnad för PC). Andra kostnader än dessa belastas inte förvaltningarna av i hyran. Således finns inga registreringsavgifter för datorer i landstingets verksamheter. Mer utförlig information om centralt ägande av klienter och skrivare finns på landstingets intranät - insidan. Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 144

20 20 (42) Delårsbokslut per samt prognos (Jll 46/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Delårsbokslut Delårsbokslutet per augusti år 2003 visar på ett resultat om 76 mkr, resultatet motsvarande tid föregående år var 48 mkr. Periodens resultat är något för högt då det finns ankomstregistrerade men ej kostnadsbokförda fakturor vid periodens slut. Beloppet uppgår till 22,1 mkr ( : 19,6 mkr). I den mån fakturorna inte avser förskott (periodiseringar) eller investeringar skulle denna kostnad ha belastat periodens resultat. Kostnad för intjänad semester om 84,9 mkr ingår i resultatet. Motsvarande kostnad samma tid föregående år var 82,5 mkr. Prognos Prognosen per pekar på ett resultat om 9,1 mkr. Det budgeterade resultatet är 22,7 mkr. Jämfört med budgeterat resultat för året ligger prognosen 13,6 lägre. Förvaltningarna prognostiserar sammanlagt ett överskott om 2,6 mkr medan finansieringen (skatter och statsbidrag) ligger 14,4 mkr lägre än budget. Med anledning av prognostiserat underskott har berörda förvaltningar lämnat förslag till åtgärdsplaner för att reducera kostnaderna under resterande delen av året så att ekonomi i balans uppnås för I ärendet ingår förslag till fastställande av tilläggsanslag och omdisponering enligt bilaga. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Delårsbokslut per och prognos per godkänns med av landstingsstyrelsen antagna ändringar. 2. Förslag till tilläggsanslag och omdisponeringar enligt bilaga 5.8 godkänns. Länssjukvården

21 21 (42) 3. Genom tillfälligt tilläggsanslag med 5 mkr för att täcka fördyrad ambulansflygningar, en omdisponering från särskild medel med 17,4 mkr för Riks- och regionvård samt Fria vårdvalet, en omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 1,319 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan, 1,1 mkr avseende akutläkarprojektet (0,9 mkr) och MBA-kurser (0,2 mkr) justeras landstingsbidraget. 4. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra de åtgärdsplaner som framlagts i delårsbokslutet för att uppnå en ekonomi i balans under året. Antalet mottagningsbesök- och sjukvårdande behandlingar vid områdena Medicin-, HIÖÖ-, Barb/Kvinna, RHR och Ortopedi reduceras med 7500 under återstoden av Detta innebär att ytterligare kostnadsreduceringar kan göras vid dessa områden genom att vikariat inte förlängs och ersättningsanställning vid avgångar inte genomförs. (Bedömd möjlig reducering 6 mkr) Någon eller några vårdavdelningar reducerar verksamheten till sommarnivå. (Bedömd besparing ca 3 mkr). Antalet utryckningar med ambulanshelikoptern reduceras med 100 under återstående del av året. Detta innebär att helikoptern endast utnyttjas då vägambulans inte finns tillgänglig för prio 1 uppdrag. (Bedömd reducering ca 1 mkr) Utökningen av ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) skjuts upp till kommande år.(1mkr) Arbete med förändrad arbetsorganisation för psykiatrins akutmottagning nattetid påbörjas Inga nya patientgrupper skrivs in vid Storsjögläntan Samtliga rekryteringsåtgärder skjuts till kommande år (0.5 mkr) Uppbemanning av läkare inom några områden för att säkra framtida behov skjuts på framtiden (bedömd kostnadsreducering 0,5 mkr) Konsekvenser för verksamheten och ekonomiskt utfall av vidtagna åtgärder ska redovisas för landstingsstyrelsen vid varje sammanträde. Primärvården

22 22 (42) 5. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,459 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Folktandvården 6. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,05 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 7. De äskanden om tilläggsanslag som framförts beviljas inte. Kostnaderna får analyseras i samband med bokslutet. Länsutveckling 8. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,155 mkr samt 0,066 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Emefté 9.Genom tilläggsanslag med 0,62 mkr för att täcka kostnader för sanering och upphandlingssystem justeras landstingsbidraget. 10. Kostnaderna för tomma lokaler får analyseras i samband med bokslutet. Landstingets kansli 11. Genom tilläggsanslag med -3 mkr på grund av att förvaltningen uppvisar ett stort överskott i sin prognos samt genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,074 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Revision 12.Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,002 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Övrigt

23 23 (42) 13. Enligt landstingets modell för över- och underskottshantering kommer de förvaltningar som inte uppvisar en ekonomi i balans vid årets slut att analyseras enligt de riktlinjer som finns fastställda i landstingsplanen. Detta innebär att om inga synnerliga skäl föreligger för uppkommet över- eller underskott överförs detta till nästkommande års budget. YRKANDEN Maidie Wiklund (s) yrkar: Om den föreslagna åtgärdsplanen från länssjukvården inte ger nödvändiga kostnadsreduceringar förväntas förvaltningen vidta ytterligare anpassningar för att uppnå en ekonomi i balans under förutsättning att den medicinska säkerheten kan upprätthållas. Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar: 1. Ingen minskning av mottagningsbesök och sjukvårdande behandlingar genomförs. 2. Ingen reducering av verksamhet vid vårdavdelningar till sommarnivå. 3. Ingen generell reducering av utryckningar med amulanshelikopter. 4. Inte skjuta upp utvecklingen av ungdomspsykiatriska mottagningen. 5. Ingen stängning av akutmottagningen nattetid för område psykiatri. 6. Ingen begränsning av Storsjögläntans planerade verksamhet. Owen Laws (mp) yrkar: Uppdrag till landstingsdirektören att göra en oberoende prövning om VAS-projektet verkligen skall genomföras. Thomas Andersson (c), Lars-Olof Eliasson(kd) och Gusten Rolandsson (kd) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag och Maidie Wiklunds tilläggsyrkande. Tapani Bergbacka (sjp) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag samt till Jan-Olof Dahlins ändringsyrkanden. Pär Jönsson (m) och Jan-Olof Andersson (m) yrkar bifall till Jan-Olof Dahlins ändringsyrkanden.

24 24 (42) Åke Westerlind och Åke Durre (sjp) yrkar Smärtlindring vid livets slutskede måste kvarstå till den låga kostnaden av 0,5 mkr. Dessa pengar kan tas ur bidragsfloran. Finn Cromberger (fp) yrkar att förslaget att minska anslaget till helikoptern med 1 mkr avstyrks. Bernt Söderman och Nina Fållbäck-Svenson yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 1 och finner att yrkandet avslås. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller Jan-Olof Dahlins yrkande röstar ja, den som avslår yrkandet röstar nej. Vid voteringen avges 11 ja-röster och 44 nej-röster. (Se bifogat voteringsprotokoll). PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 2 och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Finn Crombergers yrkande och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 3 och finner att yrkandet avslås. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller Jan-Olof Dahlins yrkande röstar ja, den som avslår yrkandet röstar nej. Vid voteringen avges 14 ja-röster och 41 nej-röster. (Se bifogat voteringsprotokoll).

25 25 (42) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 4 och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkande nr 6 och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Owen Laws yrkande och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på Åke Westerlinds m fl yrkande och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Maidie Wiklunds tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Jan-Olof Dahlins yrkandet nr 5 och finner yrkandet antaget. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Delårsbokslut per och prognos per godkännes med antagna ändringar. 2. Förslag till tilläggsanslag och omdisponeringar enligt bilaga 5.8 godkännes. Länssjukvården 3. Genom tillfälligt tilläggsanslag med 5 mkr för att täcka fördyrad ambulansflygningar, en omdisponering från särskild medel med 17,4 mkr för Riksoch regionvård samt Fria vårdvalet, en omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 1,319 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan, 1,1 mkr avseende akutläkarprojektet (0,9 mkr) och MBA-kurser (0,2 mkr) justeras landstingsbidraget.

26 26 (42) 4. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra de åtgärdsplaner som framlagts i delårsbokslutet för att uppnå en ekonomi i balans under året. Antalet mottagningsbesök- och sjukvårdande behandlingar vid områdena Medicin-, HIÖÖ-, Barb/Kvinna, RHR och Ortopedi reduceras med 7500 under återstoden av Detta innebär att ytterligare kostnadsreduceringar kan göras vid dessa områden genom att vikariat inte förlängs och ersättningsanställning vid avgångar inte genomförs. (Bedömd möjlig reducering 6 mkr) Någon eller några vårdavdelningar reducerar verksamheten till sommarnivå. (Bedömd besparing ca 3 mkr). Antalet utryckningar med ambulanshelikoptern reduceras med 100 under återstående del av året. Detta innebär att helikoptern endast utnyttjas då vägambulans inte finns tillgänglig för prio 1 uppdrag. (Bedömd reducering ca 1 mkr) Utökningen av ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) skjuts upp till kommande år.(1mkr) Ingen stängning av akutmottagningen nattetid för område psykiatri Arbete med förändrad arbetsorganisation för psykiatrins akutmottagning nattetid påbörjas Inga nya patientgrupper skrivs in vid Storsjögläntan Samtliga rekryteringsåtgärder skjuts till kommande år (0.5 mkr) Uppbemanning av läkare inom några områden för att säkra framtida behov skjuts på framtiden (bedömd kostnadsreducering 0,5 mkr) Konsekvenser för verksamheten och ekonomiskt utfall av vidtagna åtgärder ska redovisas för landstingsstyrelsen vid varje sammanträde. Om den föreslagna åtgärdsplanen från länssjukvården inte ger nödvändiga kostnadsreduceringar förväntas förvaltningen vidta ytterligare anpassningar för att uppnå den ekonomi i balans under förutsättning att den medicinska säkerheten kan upprätthållas. Primärvården 5. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,459 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget.

27 27 (42) Folktandvården 6. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,05 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. 7. De äskanden om tilläggsanslag som framförts beviljas inte. Kostnaderna får analyseras i samband med bokslutet. Länsutveckling 8. Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,155 mkr samt 0,066 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Emefté 9. Genom tilläggsanslag med 0,62 mkr för att täcka kostnader för sanering och upphandlingssystem justeras landstingsbidraget. 10. Kostnaderna för tomma lokaler får analyseras i samband med bokslutet. Landstingets kansli 11. Genom tilläggsanslag med -3 mkr på grund av att förvaltningen uppvisar ett stort överskott i sin prognos samt genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,074 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Revision 12.Genom omdisponering från arbetsmiljö och politiska satsningar med 0,002 mkr avseende kostnader för 3:e sjuklöneveckan justeras landstingsbidraget. Övrigt 13. Enligt landstingets modell för över- och underskottshantering kommer de förvaltningar som inte uppvisar en ekonomi i balans vid årets slut att analyseras enligt de riktlinjer som finns fastställda i landstingsplanen. Detta innebär att om inga synnerliga skäl föreligger för uppkommet över- eller underskott överförs detta till nästkommande års budget.

28 28 (42) RESERVATIONER Mot beslutet reserverar sig Pär Jönsson, Annelie Bengtsson, Jan-Olof Andersson, Jöns Broström och Anna-Britt Bromée (samtliga m) till förmån för Jan-Olof Dahlins yrkande. Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, Owen Laws och Gunni Holm (samtliga mp), Åke Westerlind, Åke Durre och Tapani Bergbacka (samtliga sjp) samt Börje Frisk, Finn Cromberger och Kerstin Weimer (fp) till förmån för egna yrkanden. 145 Revidering av investeringsplan (Jll 209/2001) ÄRENDEBESKRIVNING Denna version av investeringsplanen innehåller bl.a. följande förändringar: Justering av tidigare, från femårsbeloppet felaktigt avdraget utgiftsbelopp för år 2001, vilket teoretiskt innebär tkr i möjlig ökning av investeringsutgiften för femårsperioden. Justeringar av de årliga beloppen har också gjorts, eftersom byggnationerna i några fall inte motsvarat tidplanerna och i andra fall så har inte kalkylerna varit korrekta. Vidare har det gjorts mindre ändringar, från förvaltningarnas sida, avseende de planerade utgifterna för inventarier. Planerade utgifter under år 2004, för inventarier, kommer att presenteras i nästa version av denna investeringsplan 1.06 vilket sker vid landstingsfullmäktige i november. Vad gäller fastighetsinvesteringar så innehåller inte denna version de investeringsobjekt som är aktuella inför kommande femårsperiod ( ). Dessa objekt kommer i nästa version som också kommer att innehålla nytt femårsbelopp. Till fullmäktige i november kommer också vissa ändringar att göras i investeringsmodellen. Total planerad utgift för perioden, sedan justeringarna enligt ovan gjorts, är tkr, vilket innebär att det kvarstår tkr för nya investerings-objekt tills dess att femårsbeloppet ( tkr) är till fullo täckt. Fördelningen av de årliga beloppen blir enligt följande: År 2003 fastställs tkr, år 2004 fastställs tkr och år 2005 fastställs tkr.

29 29 (42) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Investeringsplanen, utgåva 1.05 antas i sin helhet. Nivån på femårsbeloppet, beräknat för år 2003 till 2005, fastställs till tkr och de årliga utgifterna för fastighetsinvesteringar fastställs, under treårsperioden till: År 2003 anslås tkr. År 2004 anslås tkr. År 2005 anslås tkr. 2. Förvaltningarnas planerade utgift för inventarieinvesteringar för år 2003 fastställs till tkr. 3. Förvaltningarnas referensnivå på avskrivningsutrymmet fastställs till tkr. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 146 Motion från Jan-Olof Dahlin (mp) m fl angående minskade sjukskrivningar (Jll 61/2003) ÄRENDEBESKRIVNING Jan Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws, miljöpartiet, har i motion till landstingsfullmäktige föreslagit att landstinget för att sänka sjuktalen ska genomföra försöksverksamhet med 3-3-systemet vid någon arbetsplats och försök med arbetstidsförkortning inom någon vårdavdelning med höga sjukskrivningstal. I genomsnitt hade varje landstingsanställd under år ,5 sjukdagar, målsättningen är att halvera detta tal under den närmaste femårsperioden. Landstinget arbetar på flera fronter för att nå denna målsättning. Flera arbetsplatser har framgångsrikt deltagit i de länsgemensamma projekten Friskare arbetsplatser och Arbetsmiljömärkta arbetsplatser. Tillsammans med Östersunds kommun och försäkringskassan deltar vi i projektet Samverkan långa sjukfall, där samtliga långtidssjukskrivna mer än 60 dagar inom landstinget gås igenom. Vid ledardialogdagarna i Åre hölls upptakten för vår satsning Hela Dig - ett program som

30 30 (42) bedrivs i samarbete med AFA - som kommer att beröra samtliga medarbetare under en treårsperiod. Inom arbetstidsområdet pågår flera försöksverksamheter. Emeftés städare har ett försök med förkortad arbetstid, inom länssjukvården tillämpas framgångsrikt poängmodeller vid Barn- och IVA-området, vid akutmottagningen pågår en försöksverksamhet med viktade turer och inom ambulansverksamheten tillämpas årsarbetstid. För närvarande pågår också diskussioner om införande av poängmodellen vid en primärvårdsenhet. Gemensamt för försöken är vår strävan att möjliggöra en mer individuellt anpassad arbetstid utifrån kraven i verksamheten och medarbetarnas behov. Inom landstinget finns således olika schemamodeller i drift och det finns idag inga hinder att man prövar exempelvis 3-3 modellen. Det är viktigt att modeller som prövas utgår från ett intresse från personalen och att det inte inkräktar på verksamhetens kvalitet. En framgångsfaktor vid arbetstidsförkortningsförsök är att det finns möjlighet att rekrytera personal på det tjänsteutrymme som uppstår som en konsekvens av förkortningen. En annan aspekt att beakta är att arbetstidsförkortning kortsiktigt kostar pengar, men som man på sikt förväntar sig kunna få avkastning på i form av sänkta sjukskrivningstal, bättre arbetsmiljö och nöjdare medarbetare. Innan nya försök med arbetstidsförkortningar genomförs bör pågående försök utvärderas. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen anses besvarad med hänvisning till lämnad redovisning. YRKANDEN Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar bifall till motionen. Robert Uitto (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Jan-Olof Dahlins yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget.

31 31 (42) VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som stödjer Jan-Olof Dahlins yrkande röstar nej Vid voteringen avges 50 ja-röster och 3 nej-röster. 2 ledamöter är frånvarande. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Motionen anses besvarad med hänvisning till lämnad redovisning. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (samtliga mp) till förmån för eget yrkande. 147 Motion från Finn Cromberger (fp) om bruttolöneavdrag för att betala tandvårdskostnader (Jll 368 /2003) ÄRENDEBESKRIVNING Finn Cromberger har i en motion föreslagit att Jämtlands läns landsting ska undersöka möjligheterna att betala tandvård för medarbetarna genom bruttolöneavdrag som en skattefri förmån. Enligt nu gällande lagstiftning gäller beträffande tandvårdskostnader (förmånstandvård) som arbetsgivaren betalar: En arbetsgivare kan bekosta en behandling hos en tandläkare för en anställd utan att det blir en skattepliktig förmån. Det är dock viktigt att tandläkaren, oavsett om det är en behandling hos privat tandläkare eller folktandvården, inte får någon ersättning från försäkringskassan för behandlingen i fråga. Vården anses härigenom inte vara offentligt finansierad. Det är arbetsgivaren som ska avtala med tandläkaren om behandlingen och fakturan bör vara ställd till arbetsgivaren. Det går bra att göra en överenskommelse om bruttolöneavdrag med den anställde. Frågan som rör sådan behandling hos tandläkare har prövats av Regeringsrätten den 26 mars 2002 i mål nr

32 32 (42) Om landstinget inför förmånstandvård innebär det som tidigare sagts när det gäller rekryterings- och anställningsförmåner om annan löneväxling att det innebär minskade momentana skatteintäkter. På plussidan kan finnas att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Ett antal kommuner och andra arbetsgivare har infört förmånen. Inom finansdepartementet har upprättats en promemoria om Förmån av tandvård Av promemorian framgår sammanfattningsvis: Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Det förhållandet att vanlig svensk tandvård blivit skattefri är en inte avsedd konsekvens av nuvarande lagstiftning. I promemorian föreslås därför att skattefriheten slopas för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige. För att undvika ett kringgående föreslås även att skattefriheten för förmån av tandvård utomlands avskaffas. Som en konsekvens av ett slopande av skattefriheten för förmån av tandvård föreslås dessutom att avdragsförbudet för tandvårdsutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet slopas. Avsikten är att den nya lagstiftningen skall träda i kraft Med anledning av regeringens kommande förslag föreslås att förmånen ej införs inom landstinget. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen avslås. YRKANDE Finn Cromberger (fp) yrkar följande tillägg: Om den i Finansdepartementets promemoria föreslagna förändringen ej verkställs får landstinget åter pröva frågan om införande av förmånstandvård. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Finn Crombergers yrkande och finner yrkandet avslaget.