Sammanträdesprotokoll 1 (54)

Transkript

1 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Sammanträdesprotokoll 1 (54) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 17 juni 2003 kl juni 2003 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Jan-Erik Eriksson och Birgitta Cameron 26 juni 2003 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Staffan Granström Hans Lundqvist Jan-Erik Eriksson Birgitta Cameron BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 2 (54) NÄRVAROFÖRTECKNING LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Östersunds valkrets Emilia Winberg, Christer Åkerlind, Robert Uitto Harriet Svaleryd Björn Sandal Wadih El-Achkar Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin, Alvi Berglund, Torgny Haraldsson Thomas Andersson Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Elin Hoffner, 77-91, Kjell Nilsson, Pär Jönsson, 92 - del av 108 Annelie Bengtsson Finn Cromberger, Niklas Torstensson Birgitta Cameron Owen Laws, Sten Jansson, 77-91, Gunni Holm, Åke Westerlind, 77-91, Tapani Bergbacka Gusten Rolandsson, Margareta Persson, Östra valkretsen Mona Nyberg Bengt Bergqvist, Harriet Jorderud Sven-Åke Draxten Bojan Edfors, Sten Edvardsson, Hans Lundqvist Gunnar Geijer Yngve Hamberg, Catarina Antán Jan-Olof Andersson, Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Karin Paulsson Maj-Lis Larsson Gudrun Belin Mikael Abramsson Maidie Wiklund Jonny Springe Ann-Marie Johansson Göte Norlander Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Gunilla Olofsson Monalisa Norrman Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Kerstin Weimer Jan Olof Dahlin Åke Durre, Lars-Olof Eliasson

3 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 3 (54) 77 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 78 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 79 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordförande den 10 juni 2003 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 80 Interpellation från Åke Westerlind (sjp) om läkarkrisen i Hammerdal (Jll 453/2003) Åke Westerlind hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Den 26 april 2003 slutade Hammerdals ende kvarvarande läkare och även distriktssköterskan slutar denna månad. Nu är det verkligen sjukvårdskris i

4 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 4 (54) Hammerdal. När doktor Björkegran anställdes för tre år sedan fanns det 3 läkare på HC Hammerdal, ett halvår senare slutade den ena läkaren och i höstas slutade läkare nummer två. En läkare kan ju inte ensam klara av den arbetsbörda som kräver tre läkare. Doktor Björkegran är irriterad och ledsen över att inget gjorts från landstingets sida för att förbättra situationen. Det är alarmerande att ingen hört av sig från de ansvariga, inte ens när doktor Björkegren sade upp sig, varför? Den verksamhet som byggts upp under lång tid riskerar nu att raseras. Det kan inte vara förenlig med landstingets policy om lika och rättvis vård för alla att undergräva vården/verksamheten genom orättvis och felaktig hantering och meddelstilldelning i Hammerdal. Min fråga till Maidie Wiklund blir därför: Vad har ni konkret gjort och vilka åtgärder gör ni nu för att genast lösa den uppkomna läkarkrisen i Hammerdal? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 81 Interpellation från Gunnar Geijer (c) om omprioriteringar i budgeten (Jll 569/2003) Gunnar Geijer hade lämnat in en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande med följande lydelse: Under våren har det alltmer fokuserats på de omrimliga krav som primärvården och dess personal har att leva med. Hur vården fungerar är ju ofta relaterad till hur mycket resurser man tillför. Länssjukvården har med sitt läge, ett stenkast från landstingets kansli, haft större och kraftfullare möjligheter att föra ut sitt budskap om ökade resurser via media. Och även att fungera som lobbygrupp mot landstingsledningen. Detta har medfört att primärvårdens resurser som del av landstingets totala budget minskat år från år.

5 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 5 (54) Efter den senaste budgetdialogen fanns en enighet bland de politiska partierna, att den nära vården, primärvården, skall utgöra basen i länets sjukvård. När den fungerar som den ska kommer också arbetsbördan på akuten att minska och inte minst sjuktransporterna, som idag tar alltför stor del av landstingets resurser. Min fråga är: Kommer du att medverka till att det blir omprioriteringar i budgeten inför 2004, så att primärvården får de ekonomisak resurser som behövs för att utgöra grunden i länets sjukvård? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 82 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om tjänsteresor (Jll 595/2003) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en interpellation med följande lydelse: Landstingsfullmäktige har i tidigare landstingsplan beslutat att förbättra och samordna beställningar av resor. Detta uppdrag tillföll förra landstingsdirektören. Arbetet påbörjades och diskuterades men sedan har det inte hänt någonting. Ingen återredovisning av uppdraget har skett. I senaste årsbokslutet visade det sig att flygandet ökat liksom resekostnaderna totalt sett. Ändrade resvanor och resmönster i syfte att minska landstingets kostnader samtidigt som utsläppen till luft förbättras är en i allra högsta grad angelägen fråga. Landstinget har också satt miljömål för minskade koldioxidutsläpp från resandet. För att också spara pengar vore det värdefullt att resandet samordnades på ett medvetet sätt där samåkning, bussåkande och tåg alltid prövas i första hand. Likaså om anledningen till resan inte kan klaras genom exempelvis videokonferens eller telefonkonferens. Med planerat resande kan kostnaderna minskas väsentligt. Med planerat resande går det också att resa billigare genom att nyttja olika rabattmöjligheter och kombinera flera möten vid samma restillfälle. Det är inte rimligt att ställa allt hårdare krav på invånarnas sjukresor och samtidigt ha ett förhållandevis fritt resande för politiker och tjänstemän.

6 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 6 (54) Vad har hänt med uppstramningen av resandet för politiker och tjänstemän? Hur avser du att agera i denna fråga? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas. 83 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om hjärtvård (Jll 596/2003) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en interpellation med följande lydelse: I en nationell undersökning av landstingens hjärtvård som utförts av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund hamnar Jämtlands läns landsting dåligt till. En tvåa i betyg av fem möjliga blev resultatet. Kommentarer kring undersökningen från en hjärtläkare är att eftervården inte är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet vid Östersunds sjukhus och att hjärtpatienterna där får sämre möjlighet att klara sig. Med anledning av detta finns det anledning att fråga följande: Hur tänker du agera för att nå upp till grundläggande krav på eftervård? Hur ser eftervården/rehabiliteringen ut idag? Används tobaksenheten i detta arbete? Finns det tillräckliga dietistresurser? Hur ser situation ut med väntetider för hjärtundersökningar inom hälso- och sjukvården? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Interpellationen får ställas.

7 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 7 (54) 84 Fråga från Mikael Abramsson (s) om elektroniskt ärendehantneringssystem (Jll 162/2003) Mikael Abramsson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Redan när projektet demokrati 2000 startade fanns diskussioner om införandet av ett elektroniskt ärendehanteringssystem för landstinget. Kopplingarna till Demokrati 2000 handlade bl a om att underlätta för de förtroendevalda att följa beredningen och handläggningen av olika ärenden samt att förbättra uppföljningen av fattade beslut. Från dess fram till idag så har alltfler offentliga organisationer både prövat och infört elektroniskt ärendehanteringssystem. Det finns därför idag goda erfaranheter av detta. Ett elektroniskt ärendehanteringssystem skulle också underlätta uppföljning av fattade beslut och vara ett verktyg för att kvalitetssäkra ärendehanteringen. Är frågan om införande av ett elektroniskt ärendehanteringssystem för landstinget aktuell? I så fall undrar jag om det pågår något arbete för detta och om det finns någon form av tidsplan? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas. 85 Fråga från Ulla-Britt Lindblad (s) om kostnad för förlossning om en förälder ej är från Sverige (Jll 162/2003) Ulla-Britt Lindblad hade till landstingsstyrelslens ordförande lämnat in en fråga med följande lydelse: Enligt uppgift, är det så att ett par där pappan är svensk och mamman är från ett annat land, som föder ett barn i Jämtlands läns landsting, så får de betala den

8 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 8 (54) kostnaden själv. Däremot om det är tvärtom, mamman är svensk och pappan är från ett annat land då gäller samma regler som för alla andra. Stämmer det att om pappan är svensk och mamman kommer från ett annat land så måste paret själv betala en förlossning i Jämtlands läns landsting? Om det är så, vad är i så fall motiven till denna skillnad och hur ser det ut i andra landsting? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas. 86 Fråga från Finn Cromberger (fp) om sjukvårdsupplysningen (Jll 162/2003) Finn Cromberger hade lämnat in en fråga med följande lydelse: Anhopningen av samtal till sjukvårdsupplysningen har exploderat det sista halvåret. Personalen går idag på knäna med missnöje, sjukskrivningar och minskad tjänstgöring som följd. Rekryteringen av ytterligare personal har inte bedrivits professionellt utan ett stort glapp har uppstått till men för länsborna som inte kommer fram och för personalen som är på väg att gå in i väggen. Orsaken är att man inte i tid planerat för den ökade samtalsmängd som blivit då man idag även servar Örnsköldsviksområdet med ca invånare att lägga till länets Med i stort sett oförändrad personalstyrka. Att skola in nya specialutbildade distriktsköterskor på denna kvalificerade och stresstyngda arbetsplats tar två - tre månader. Det har man inte gjort! Med följd att personalen riskerar att falla som käglor, då arbetstrycket är så hårt. Det har idag blivit kö till sjukvårdsupplysningens telefontjänst, som många gånger är den enda medicinska inrättningen man som medborgare kan ringa till. Hemska tanke, tänk om det blir så illa som till vissa hälsocentraler. Ett sådant katastrofscenarie vill inte jag se. Därför drar jag i nödbromsen!

9 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 9 (54) Vad gör ansvarig politiker för att rädda situationen och för att snabbt återställa förtroendet för Sveriges bästa sjukvårdupplysning, ett epitet som man tidigare brukade ge länets Sjukvårdsupplysning. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas. 87 Fråga från Marianne Larm-Svensson (c) om att utarbeta en rehabiliteringspolicy (Jll 162/2003) Marianne Larm-Svensson hade till Robert Uitto lämnat in en fråga med följande lydelse: I landstingets personalbokslut för 2002 kan man läsa att det i vårt landsting saknas skriftliga rutiner för rehabiliteringsarbetet. Detta är förvånande då vi själva bedriver en rehabiliterande verksamhet gentemot våra medborgare/patienter. Insikter och kunskap om hur viktigt att en strukturerad och planlagd rehabilitering snabbt kommer igång borde vara väl kända i Jämtlands läns landsting. Kommer landstingsrådet verka för att en rehabiliteringspolicy tas fram för landstingets anställda? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas. 88 Fråga från Thomas Andersson (c) om strategi och handlingsplan för alternativa driftformer (Jll 162/2003) Thomas Andersson hade till Robert Uitto lämnat in en fråga med följande lydelse: I februari 2003 beslöt landstingsfullmäktige att anta en policy för alternativa driftsformer och konkurrensutsättning. I ärendet kan man läsa följande stycke:

10 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 10 (54) Till policyn har fogats en promemoria med kommentarer till policyn. Kommentarerna syftar till att förklara och motivera innebörden i policyn och ska vara ett hjälpmedel i arbetet med att utforma en strategi inom området - tillvägagångssätt vid genomförande - samt en handlingarplan. Min fråga är: När kommer strategin och handlingsplanen att utarbetas? LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT Frågan får ställas.

11 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 11 (54) 89 Remiss av inkomna motioner samt redovisning av motioner under beredning Nedanstående motioner har inkommit för beredning: 1. Motion från Finn Cromberger (fp) om verkställighet av fullmäktiges beslut om rätten att välja hälsocentral Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i november Motion från Åke Westerlind och Åke Durre (båda sjp) om ombyggnationer av sjukhuset mm. Fullmäktige beslutar att motionen återlämnas till motionärerna med hänvisning till fullmäktiges arbetsordning, 10 andra stycket, där det framgår att ämnen av olika slag inte får tas upp i samma motion. 3. Motion från Åke Durre (sjp) om folktandvårdens redovisning av väntetider Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till vård- och rehabiliteringsberedningen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Motion från Åke Durre (sjp) om politikernas kostnadsfria tillgång till datorer Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i november Motion från Åke Durre (sjp) om landstingets organisationsplan Fullmäktige beslutar att motionen överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober Ungdomstingets motioner Landstingsfullmäktige beslutade den 10 april 2003, 76, att de av ungdomstingets motioner som berör landstinget ska överlämnas till fullmäktiges presidium för att där

12 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 12 (54) behandlas på samma sätt som fullmäktiges motioner och medborgarförslag samt återrapportera till landstingsfullmäktige i juni. Presidiet har överlämnat de motioner från ungdomstinget som berör landstinget till följande organ för beredning. Motionerna ska behandlas av landstingsfullmäktige i oktober tågförbindelserna i Härjedalen Demokrati och länsutveckling glasögon/linser Folkhälsa, livsmiljö och kultur bidrag för stora skor Folkhälsa, livsmiljö och kultur högre lön för undersköterskorna Landstingsstyrelsen höjd lön till undersköterskorna Landstingsstyrelsen friskvård i stället för sjukvård Folkhälsa, livsmiljö och kultur dyra stafettläkare löser ingen kris Landstingsstyrelsen fler korttidsplatser till länet Vård och rehabilitering mer pengar till operationer Landstingsstyrelsen kortare vårdköer Vård och rehabilitering mindre vårdköer och fler öppna hälsocentraler Vård och rehabilitering billigare tandvård för pensionärer Vård och rehabilitering billigare tandvård Vård och rehabilitering bättre skolmiljö: bättre stolar, starkare ljus och bättre luftkonditionering Folkhälsa, livsmiljö och kultur inför jamtskan i jämtländska gymnasier Folkhälsa, livsmiljö och kultur mer idrott till folket Folkhälsa, livsmiljö och kultur mer idrott i skolan för bättre studieresultat Folkhälsa, livsmiljö och kultur gratis skollunch till 21 års ålder Folkhälsa, livsmiljö och kultur alternativ skolmat Folkhälsa, livsmiljö och kultur bättre skolmat Folkhälsa, livsmiljö och kultur inget dagis på Norra skolan Folkhälsa, livsmiljö och kultur. 7. Redovisning av motioner under beredning Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning ska landstingsstyrelsen vid fullmäktiges sammanträden i juni och november redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Följande motioner är under beredning:

13 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 13 (54) Motion från Gusten Rolandsson (kd) om tillgänglighet av sjukvård för folk boende i länets utkanter. Motionen har överlämnats till vård- och rehabiliteringsberedningen för beredning. Fullmäktige beslutar att motionen behandlas av fullmäktige i oktober Motion från Thomas Andersson (c) om arbete för ökad mångfald. Motionen har överlämnats till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och ska behandlas av fullmäktige i oktober 2003 Motion från Jan Olof Dahlin (mp) m fl om försök med 3-3-systemet samt försök med arbetstidsförkortning. Motionen har överlämnats av landstingsstyrelsen för beredning. Fullmäktige beslutar att att motionen behandlas av fullmäktige i oktober Motion från Jan Olof Dahlin (mp) m fl om elöverkänslighet. Motionen har överlämnats till beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur för beredning. Beredningen har lämnat förslag. Landstingsstyrelsen, som ska avge yttrande över förslaget, har återremitterat ärendet. Fullmäktige beslutar att att motionen behandlas av fullmäktige i oktober Motion från Åke Westerlind (sjp) om att ordna värdar/värdinnor i sjukhusets entré. Motionen har överlämnats till landstingsstyrelsen. Fullmäktige beslutar att motionen behandlas av fullmäktige i oktober Motion från Finn Cromberger (fp) om bruttolöneavdrag för att betala tandvårdskostnader för landstingsanställda. Motionen har överlämnats till landstingsstyrelsen för beredning och ska behandlas av fullmäktige i oktober Protokollsutdrag ( + motioner) Diariet Monica Drugge Hjortling James Winoy

14 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 14 (54) 90 Meddelanden Länsstyrelsens beslut att utse Karl Karlsson (sjp) som ny ersättare i fullmäktige (Östersunds valkrets och västra valkretsen) för Chetti Hagström som avsagt sig uppdraget. 91 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl 9.15 för att åter sammanträda den 18 juni kl Bodil Cornell från Länsstyrelsen informerar om projektet Eldrimner småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling. 2. Thomas Hägg och Bjarne Haack informerar om landstingets internationella arbete varefter fullmäktiges ledamöter diskuterar detta i grupper. 3. Sören Berg från Stockholms läns landsting föreläser om förändringar och möjligheter inom hälso- och sjukvården juni Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 93 Landstingsstyrelsens rapport

15 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 15 (54) Budgetarbetet Vid dagens sammanträde behandlas Inrikningsdokument 2004, som är grunden för budgetarbetet. Ny budgetdialogdag genomförs den 19 augusti. Budgetförslagen från förvaltningarna ska föreligga senast den 25 september. Den framtida rollen för Norrlands Universitetssjukhus (NUS) En utredning om den framtida rollen för NUS, initierad av Samverkansnämnden, pågår. Ett gemensamt ansvarstagande för den högspecialiserade vården från landstingens sida diskuteras. Förslag om statligt delägarskap kan komma att aktualiseras. Samverkansnämnden ska lämna en rekommendation till landstingen vid sammanträde den 9-10 september. 94 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige KAROLINA - strukturberedningens översynsarbete Beredningens ordförande Harriet Jorderud och landstingsdirektören informerar: Steg 1 av genomförandet är klart - omvärldsbeskrivning. Utgångspunkter för det fortsatta arbetet: Hur ska vi klara vårt uppdrag? Erfarenhet av förändring En tydlig ledning Balans mellan uppdrag och resurser Vi har bara ett sjukhus Utbyggd primär- och folktandvård Samarbete med Västernorrland Verksamhetsanalyserna Kökortning Bort med revirer samverkan i fokus Från trög till flexibel organisation Nya arbetssätt och metoder Se till folkhälsan hela människan

16 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 16 (54) Syfte: Processorienterad helhetssyn på verksamheten Framgångsfaktorer: Helhetssyn Delaktighet Vision vi ska sikta mot: Jämtlands län ska genom en unik satsning på medarbetarkraft bli bäst i Europa på avståndsoberoende tjänster med hög kvalitet. I Jämtlands län ser vi till invånarens behov. Brukare medarbetare ekonomi i balans Demokrati- och länsutvecklingsutskottet Kommande ungdomsting februari 2004 Policy för fastighets- och lokalförsörjning (Läggs ut i fullmäktigekonferensen. Beredningen önskar synpunkter t o m oktober) Inbjudan till seminariedag för arbetet med länets internationella policy den 3 september Beredningen för vård och rehabilitering Resursfördelningsmodell (kapitering) Prioriteringar i vården Nationell handlingsplan Ambulansutredningen Revidering av handikappolitiska programmet Studieresa till Bryssel Landstingets revisorer Förvaltningarnas affärsverksamhet

17 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 17 (54) VAS - vårdadministrativt system Upphandling av stafettläkare 95 Svar på interpellation från Åke Westerlind (sjp) om läkarkrisen i Hammerdal (Jll 453/2003) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Åke Westerlind inlämnade och under 80 antecknade interpellationen och anför följande: Åke Westerlind frågar om vad som gjorts och vad som kommer att göras för att lösa läkarkrisen i Hammerdal. Bemanningsläget för distriktsläkare i Strömsunds basenhet är mycket bekymmersam. Det finns endast tre ordinarie distriktsläkare i tjänst. Primärvården arbetar med rekrytering både på kort och på lång sikt. På kort sikt pågår en rekryteringskampanj som ska avslutas till hösten med en förnyad annonskampanj kombinerad med individuellt riktade insatser. Studiebesök har anordnats av basenheten under våren för att locka sökande till Strömsunds basenhet. På lång sikt har primärvården satsat på rekrytering av ST-läkare i allmänmedicin. För närvarande finns 25 ST-läkare planerade/anställda till primärvården varav 6 är utlandsrekryterade. Inom några år beräknas därför bemanningssituationen bli bättre inom primärvården då flera av ST-läkarna blir färdiga distriktsläkare. Hammerdals läkarbemanning har t o m oktober 2002 varit relativt bra. En av distriktsläkarna blev då sjukskriven och delvis ersatt med stafettläkare. Distriktsläkarna i Hammerdal arbetar efter det s t Strömsundskonceptet, dvs arbete 2 veckor, kompledig den 3: e veckan, arbete 2 veckor, kompledig den 3: e veckan osv. Redan under november 2002 hade verksamhetschefen i Strömsund kontakt med doktor Björkegren om hans arbetssituation och diskuterade om det fanns något som kunde göras för att förbättra situationen. Trots pågående rekryteringsarbete så har vi inte kunnat rekrytera någon ordinarie distriktsläkare i Hammerdal. I interpellationen framstår det som om inga kontakter skett med doktor Björkegren under och efter den tid som han diskuterat sin anställning. Detta är inte riktigt och

18 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 18 (54) kontakter pågår fortfarande om en framtida placering. Den distriktssköterska som slutat på senare tid är en vikarie på ett långtidsvikariat för en sjukskrivning. På grund av den ekonomiska situationen och därmed minskad läkarbemanning har distriktsskötersketjänsten inte återbesatts. 96 Svar på interpellation från Gunnar Geijer (c) om omprioriteringar i budgeten (Jll 569/03) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Gunnar Geijer inlämnade och under 81 antecknade interpellationen och anför följande: Gunnar Geijer frågar om jag kommer att medverka till att det blir omprioriteringar i budgeten för 2004 så att primärvården får de ekonomiska resurser som behövs för att utgöra grunden i länets sjukvård. I Landstingsplanen formuleras primärvårdens uppgift på följande sätt: Primärvårdens uppgift är att vara en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården genom att dels fungera saom medborgarnas/patienternas fasta rådgivare och samordnare av olika vårdinstanser, dels uppmuntra och stimulera till egenvård samt svara för befolkningens behov av förebyggande hälsoarbete, akutvård, grundläggande medicinsk behandling, rehabilitering samt omvårdnad, som inte kräver sjukhusets tekniska eller medicinska resurser eller annan särskild kompetens. Förvaltningen ska åstadkomma fungerande vårdkedjor. Att primärvården ska vara grunden för hälso- och sjukvården i länet har sedan mycket länge varit en vårdpolitiska inriktning i vårt landsting. Konkret tar det sig uttryck i en starkt decentraliserad organisation av primärvården. Vi har 29 hälsocentraler, dessutom 8 fristående distriktssköterskemottagningar samt Kvinnohälsan, Ungdomsmottagningen och Sjukvårdsupplysningen. Vår primärvård har ett sammanlagt befolkningsunderlag på knappt invånare. Vi torde därmed ha den i särklass mest decentraliserade primärvården i hela landet. Till följd av det beslut om Verksamhetsinriktning 2004 som fullmäktige ska ta senare idag kommer ett intensivt budgetarbete att genomföras i hela organisationen. Budgetförslagen från förvaltningarna ska föreligga i slutet av september månad. Det

19 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 19 (54) skulle vara direkt fel av mig att nu föregripa detta arbete. Dessutom har vi tillsatt strukturberedningen som ska se över alla våra verksamheter med inriktning på 2005, en beredning som också måste få arbeta någorlunda ostört. Jag har den allmänna uppfattningen att det inte är givet att ytterligare ekonomiska resurser löser problemen inom vården. Erfarenheter visar att det faktiskt många gånger är det goda ledarskapet och enkla organisatoriska åtgärder som har väl så stor betydelse för en bra verksamhet och en god arbetsmiljö. Till sist vill jag bestämt avvisa interpellantens antydan att länssjukvården skulle ha fördelar i budgetsammanhang på grund av sin närhet till landstingets kansli. Alla verksamheter och förvaltningar behandlas naturligtvis lika. De avvägningar som görs beror på politiska prioriteringar. Och som ledamot i landstingsstyrelsen t o m 2002 har interpellanten själv haft goda möjligheter att påverka dessa avvägningar. Gunnar Geijer, Anna-Britt Bromée, Nina Fållbäck-Svenson, Robert Uitto, Monalisa Norrman, Kerstin Weimer, Åke Durre, Bengt Bergqvist, Mona Nyberg och Finn Cromberger yttrar sig. 97 Svar på interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om tjänsteresor (Jll 595/2003) Robert Uitto(s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade och under 82 antecknade interpellationen och anför följande: Jan Olof Dahlin ställer frågor om tjänsteresor för förtroendevalda och anställda och vad som ska göras inom detta område. Landstingsfullmäktige fastställde redan i september 1998, 145, landstingsgemensamma regler för resor. Alla landstingsanställda och förtroendevalda omfattas av reglerna. Det framgår inledningsvis att nyttan för verksamheten ska vara vägledande för resandets omfattning. En bedömning av totalkostnaden för varje resa ska göras där en avvägning görs mellan å ena sidan tids- och kostnadsaspekter och å andra sidan val av väg, färdmedel, miljöhänsyn och boende. Alternativa mötesformer som begränsar omfattningen av resandet ska alltid övervägas (telefonsammanträden, videokonferenser). Som grundläggande regler nämns bl a

20 Jämtlands läns landsting Utdrag Sammanträdesprotokoll 20 (54) varje resa ska utföras till så låg kostnad som möjligt resorna ska planeras så att rabatter och kombinationsmöjligheter nyttjas på bästa möjliga sätt avtal som landstinget träffat ska nyttjas vilket innebär att resor beställs via upphandlad resebyrå resebeställare ska finnas inom varje förvaltning resor till mål utomlands kan genomföras endast under förutsättning att programmet innehåller studieinslag eller erfarenhetsutbyte av relevans för den grupp som genomför resan. Slutligen hänvisar man i reglerna till det miljöpolitiska handlingsprogrammet. Aktiva insatser ska göras för att begränsa uppkomna negativa miljökonsekvenser. Detta innebär att tåg och buss är att föredra framför flyg och bil. Interpellantens synpunkter, som jag delar, återfinns alltså i mycket stor utsträckning redan i fastställda regler för resor. Kunskapen inom organisationen om dessa regler är troligen relativt låg. Jag avser att se till att hela organisationen på nytt får del av dessa regler, som fortfarande är relevanta. Uppföljning av tillämpningen av reglerna ska också förbättras. Jan-Olof Dahlin och Owen Laws yttrar sig. 98 Svar på interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om hjärtvård (Jll 596/2003) Maidie Wiklund besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade och under 83 antecknade interpellationen och anför följande: Jan Olof Dahlin ställer frågor om hjärtvården vid Östersunds sjukhus, t ex eftervård, rehabilitering, dietistresurser och väntetider för hjärtundersökningar. Idag har vi för eftervård och rehabilitering vid sjukhuset 50% sjuksköterska (hjärtinfarktsköterska), som delas på två befattningshavare. Dessa sköterskor ger information under vårdtiden till patienter som haft hjärtinfarkt, och kallar dem till återbesök 1-2 veckor efter utskrivning. De kontaktar också patienter som opererats för kärlkramp eller genomgått kärlvidgning för kärlkramp inom någon vecka efter hemkomsten från Umeå. De samlar också patienter till "hjärtskola" någon gång per