EU-PROJEKT: MER VÄRT ÄN PENGAR
|
|
- Rut Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EU-PROJEKT: MER VÄRT ÄN PENGAR VILKEN NYTTA FINNS AV ATT DELTA I RAMPROGRAMMET? VINNOVA Information VI 2007:18
2 DETTA ÄR DET SJUNDE RAMPROGRAMMET EU är en stor fi nansiär av europeiskt samarbete inom forskning och utveckling. Det största EU-programmet är det sjunde ramprogrammet som pågår Totalbudgeten för sjunde ramprogrammet är drygt 50 miljarder Euro och för kärnergiforskningen i Euratom 2,7 miljarder Euro. Det är en ökning med 41 procent jämfört med sjätte ramprogrammet. Programmet är öppet för många olika typer av organisationer: universitet och högskola, stora och små företag, forskningsinstitut, kommuner och landsting, myndigheter och nationella forskningsfi nansiärer, enskilda forskare med fl era. Förutsättningen för att delta är oftast att projektet är ett samarbete mellan fl era europeiska länder. Programmet är uppdelat i fyra huvudområden, Samarbete (Cooperation), Idéer (Ideas), Människor (People) och Kapacitet (Capacities). Huvuddelen av budgeten ligger inom tio tematiska områden som återfi nns i delen Samarbete. 2
3 NYTTAN AV EU:S RAMPROGRAM VILKET VÄRDE FINNS MED ATT DELTA UTÖVER FINANSIERING? Hösten 2007 hölls en konferens om nyttan av att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Fokus låg framför allt på vilken nytta som kan finnas utöver den självklara nytta som innebär att få sitt projekt finansierat. Materialet i denna broschyr är hämtat från konferensen, som fokuserade på fyra frågeställningar. Vilken nytta fi nns av att delta i EU:s ramprogram? Vad fi nns det för eventuella fördelar med att inte delta? På vilka grunder och på vilken nivå fattas beslut om deltagande? Vad bör göras för att stimulera ett ökat svenskt deltagande? Medverkade gjorde representanter från svenska universitet, större företag, småföretag och industriforskningsinstitut. Konferensen arrangerades av Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Europaprogrammen VINNOVA. VILKEN NYTTA FINNS AV ATT DELTA? Den strategiska affärspositionen kan stärkas Värdefull kompetensutveckling för den egna organisationen och personalen Tillgång till nya kontaktytor och intressanta samarbetspartners Organisationen blir en attraktiv arbetsplats vilket underlättar rekryteringen Projekten kan generera viktig ny kunskap även utanför själva projektet Ett EU-projekt är en slags kvalitetsstämpel som kan öka chanserna till annan finansiering Kontakten mellan forskarna i Europa kan öka VILKA FÖRDELAR KAN FINNAS MED ATT INTE DELTA? Administrationen kan ofta vara tung och besvärlig, både av ansökan och projekt Intressekonflikt kan uppstå mellan EU:s politik och företagets affärsintresse Det är ofta för långa ledtider mellan ansökan och resultat PÅ VILKA GRUNDER OCH PÅ VILKEN NIVÅ FATTAS BESLUT OM DELTAGANDE? Ofta kommer initiativet till att delta i projekt underifrån Besluten om att delta tas ofta högre upp i organisationen Att delta kan antingen handla om att vara aktiv i projekt eller försöka forma programmen Att forma programmen är en proaktiv satsning som oftast är långsiktig VAD BÖR GÖRAS FÖR ATT STIMULERA ETT ÖKAT SVENSKT DELTAGANDE? Samordning av nationella insatser och program i harmoni med EU-programmen En mer kraftfull påverkan på EU-programmen Information till industrin och andra aktörer mycket tidigt i planeringsprocessen av EU-program och -utlysningar 3
4 KOMMANDE STUDIE FRÅN VINNOVA VILKA EFFEKTER HAR DELTAGANDET FÖR SVERIGE? Har deltagandet i ramprogrammet haft några effekter för Sverige, svenskt näringsliv och svenska organisationer? Hur har den tekniska utvecklingen inom olika sektorer påverkats, och har ramprogrammet förändrat universitetens forskningsstrategier? Detta ska VINNOVA ta reda på i en studie som ska vara klar i september Studien omfattar de fyra tematiska områdena Informations- och Kommunikationsteknik, Livsvetenskaper, Energi och Fordon. Fem universitet ska ingå i studien: Chalmers, Göteborgs Universitet, Lunds Universitet, Karolinska Institutet och Växjö universitet. Det är första gången som en effektstudie av detta slag görs. Det här är en helt ny typ av effektanalys som EU-kommissionen är mycket positiv till, liksom andra EU-länder som kommer att göra kompletterande studier, säger Gunnel Dreborg, VINNOVA. STATISTIK: SAMARBETE I SJÄTTE RAMPROGRAMMET Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien. Det är de främsta samarbetsländerna för svenska organisationer i sjätte ramprogrammet. Inte så konstigt kanske eftersom dessa länder är stora i ramprogrammet. Erica Tenevall, VINNOVA, har tagit fram statistik över Universitets, högskolors och näringslivs samverkan inom FP6. Statistiken omfattar tiden fram till maj 2007 vilket innebär projekt med deltagare. Svenska deltagare finns i projekt, eller 3,6%. Bland de svenska universiteten deltar Lund i flest projekt, och inom industrin är det Volvo. När det gäller samarbetsmönster i Sverige ser man att alla företag samarbetar med något eller några universitet, men det omvända gäller inte svenska universitet samarbetar inte alltid med ett svenskt företag. KTH är det universitet som har flesta samarbeten med svenskt näringsliv. 4
5 VOLVO AERO: RAMPROGRAMMET GER EN STRATEGISK AFFÄRSPOSITION Volvo Aero hör till de företag som inte kan överleva utan EU. Åtminstone inte utan EU:s ramprogram. Om vi inte hade deltagit så hade företaget inte längre funnits, så enkelt är det, säger Bengt-Olof Elfström, forskningschef på Volvo Aero och poängterar samtidigt att deltagandet är strategiskt viktigt för att ta framtida affärspositioner. Volvo Aero tar fram tekniska lösningar till flygmotorer, en process som är både tidskrävande och kostsam. Det viktiga för Volvo Aero är inte pengarna från EU (cirka 40 miljoner SEK/år) utan den strategiska affärsposition som ett deltagande ger. Volvo Aero får tillgång till testplatser för nya motorer, och dessa testplatser är oerhört kostsamma. Samtidigt får man del av den spetskompetens som finns i EU-nätverket. Bolaget har en väl utvecklad strategi för medverkan i EU-projekt och en genomtänkt hantering av immateriella rättigheter och annan känslig strategisk kunskap och information. Volvo Aero har också medverkat till att påverka EU:s agenda för sjunde ramprogrammet vilket anses som strategiskt viktigt. Det borde fler inom svensk industri göra, enligt Bengt-Olof Elfström. Vi har ett stort samarbete med andra flygföretag i Europa och klustrar ihop oss för att skriva forskningprogrammen på kort och lång sikt. Vi är alltså med och formar programmen, vilket ger en god chans vid ansökningar. Nu ska vi dessutom gå med i det stora tekniksamarbetet Clean Sky, som är en JTI ( Joint Technology Intitative). När vi väljer samarbetspartners i Europa så är det de absolut bästa som gäller. Om de inte tillhör toppen så är de inte intressanta som partners för oss. När det gäller EU-projekt så krävs spetskompetens och inget annat. Om vi inte hade deltagit i EU:s ramprogram så hade Volvo Aero inte längre funnits Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero 5
6 Att delta i EU-programmen är en investering i Scanias varumärke och framtida position Bo Sandberg, Scania SCANIA: ALLT VIKTIGARE ATT VARA MED I EU-PROGRAMMEN Buss- och lastbilstillverkaren Scania har tidigare inte varit så aktiva inom EU:s ramprogram. I och med det nuvarande sjunde ramprogrammet har de ändrat inställning. Det beror främst på att nyttan av att vara med har ökat samtidigt som det är ett användarvänligare program än förut. 4% av Scanias omsättning går till forskning och utveckling men det kommer att växa i absoluta tal på grund av ökad omsättning personer inom FoU ska växa till Bo Sandberg, Scania, tycker att nyttan med EU-projekt främst är att de ökar kunskaperna, tillåter högriskprojekt och ger värdefulla kontaktytor. Administrationen kan vara betungande och ibland är det svårt att bemanna projekten, speciellt om dessa planeras med kort framförhållning. För Scania är det av fundamental vikt att säkra försörjningen av spetskompetens till bolaget vilket är en överlevnadsfråga på sikt. Att delta i EU:s forskningsprogram är en investering i Scanias varumärke och vår framtida position, säger Bo Sandberg. Från hösten 2007 tar sig den nya ambitionen uttryck i att Scania söker medlemskap i EUCAR, en sammanslutning av europeiska fordonstillverkare. Genom detta vill Scania framför allt lära sig, påverka innehållet i kommande program, bygga nätverk och se till att säkra kompetens och kunnande i Sverige. Det är också ännu viktigare än förut att vara med på EU-arenan eftersom de nationella programmen och EU-programmen blir alltmer samordnade. 6
7 SANDVIK: EUROPA-SAMARBETET GER EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS EU-projekt är ofta mycket stimulerande att arbeta med. De som deltar får ta del av spetskompetens och andras teknik som kan vara intressant att föra in i det egna företaget. Dessutom lär man känna Europa och de olika företagskulturerna. Genom våra EU-projekt blir vi en attraktiv arbetsplats som får lättare att rekrytera yngre ingenjörer, säger Mats Sjöstrand på Sandvik. Sandvik är, trots sina anställda i 130 länder, ett ganska anonymt företag. Det är uppbyggt av tre divisioner: Avancerade verktyg, gruvutrustning, materialteknik. Trots att Sandvik ser fördelarna med att delta i ramprogrammet så blundar de inte för det som är problematiskt. En intressekonflikt kan till exempel uppstå mellan vad som gynnar EU:s politik och det egna företagets affärsintresse. Det är ofta alldeles för långa ledtider från idé till avslut vilket låser upp resurser under lång tid. Det är också tungt att författa en ansökan. Om det tar två år att få ihop en ansökan så är det alldeles för kostsamt! Utvärderingsprocessen är ofta svår att förstå och borde vara mer transparent. Vad skulle mer av svensk medfinansiering betyda för Sandvik? Inte särskilt mycket, enligt Mats Sjöstrand. Han menar att de offentliga medlen i Sverige inte är oviktiga men inte avgörande för att delta. I stället så är det möjligheten att ta del av ny teknik, uppbyggnad av kunskap inom strategiska områden och ett internationellt nätverk som är de viktigaste incitamenten för att delta. I EU-projekten kommer man i kontakt med oväntad spetsteknik som kan vara intressant för det egna företaget. Mats Sjöstrand, Sandvik 7
8 De viktigaste resultaten av EU-projekt redovisas inte Anders Berntson, Acreo ACREO: EU-PROJEKT GER INTRESSANTA KUNSKAPER VID SIDAN AV Den spännande kunskapen från EU-projekten kanske inte syns i slutredovisningen. De viktigaste resultaten kommer ofta oväntat nog vid sidan av... 8 Acreo är ett industriforskningsinstitut som är mycket involverade i EU-projekt av olika slag. Anders Berntson sitter bokstavligen mitt i projekten, författar ansökningar, driver projekten framåt och rapporterar resultat. Han vill ge en personlig bild av EU-projekt. Alltså: de viktiga resultaten finns enligt Anders Berntson inte i projektrapporteringen. Eftersom alla måste vara överens i slutredovisningen så blir den ofta urvattnad på grund av ett väldigt kompromissande. Och ett EU-projekt är inte ett forum för bra idéer eftersom man måste man dela sig av sina kunskaper till andra och det vill man inte. Så varför är då EU-projekt ändå viktiga? Jo, de genererar viktig ny kunskap som inte syns i redovisningen av projektet. De spännande resultaten finns vid sidan av. Dessutom skapas nya strategiska kontakter som kan bli värdefulla i andra sammanhang. EU-projekten är en extremt intressant miljö att jobba i och där finns mycket information tillgänglig. Men man måste vara väldigt tydlig med vad man har för mål innan man ber EU om finansiering. Om man kommer dit utan agenda och tillsammans med partners ska definiera forskning och resultat riskerar man stor förvirring, säger Anders Berntson. För Acreo är finansieringen från EU ett viktigt incitament för deltagande och EU-projekten räknas som en kärnverksamhet. Förslag om medverkan för Acreo i EU-projekt kommer oftast från näringslivet. Just industrin är viktig i arbetet med att öka det svenska deltagandet, enligt Anders Berntson: Industrin har en nyckelroll och kan dra med sig många akademiska partners. Acreo har dragits med tack vare Ericsson.
9 MIDSUMMER: EU-FINANSIERING MOT ALLA ODDS Svenska finansiärer borde inte vara rädda att ge planeringsbidrag även till mycket små företag. Eric Jaremalm, Midsummer Även ett litet tvåmans bolag i behov av kapital kan få mycket god draghjälp av EU:s ramprogram. Se bara på företaget Midsummer, som trots att nästan ingen i Sverige trodde på deras idé gick vidare till EU och fick en topputvärdering. Därmed började riskkapitalet att flöda även i Sverige. Midsummer arbetar med att med hjälp av tunnfilmsteknik bygga solceller, vilket är mycket billigare än med kiselteknik. Eric Jaremalm och hans kollega vände sig till flera svenska finansiärer och myndigheter men hade ingen stor framgång med att få stöd. De till och med avråddes från att söka EU-pengar eftersom de inte hade klart med sin egenfinansiering (EU står bara för halva kostnaden). Men en EU-ansökan blev det, och en ansökan som fick toppoäng. Med den i hand var det som att ha en kvalitetsstämpel på projektet och det lossnade därmed med riskkapital. Jag tycker att svenska finansiärer borde vara mer frikostiga med såddfinansiering, säger Eric Jaremalm. De borde inte vara rädda för att ge planeringsbidrag även till mycket små företag. Dessutom har småföretag stort behov av rådgivning och hjälp att skriva EU-ansökningar. Även skatteoch redovisningsregler är svåra för småföretagen. VINNOVA arbetar med information och rådgivning till mindre företag som vill söka EU-pengar, och det är just sådan hjälp som Eric Jaremalm efterlyser. 9
10 Att delta i EU:s forskarnätverk kan främja yngre forskares karriärer Jan-Åke Gustavsson, Karolinska Institutet. KAROLINSKA INSTITUTET: EUROPAS FORSKARNÄTVERK MINSKAR BLYGSELN Europeiska forskare är blyga och har dålig kontakt med varandra. I USA är det tvärtom. Europas forskarnätverk, de så kallade Network of Excellence, kan ändra på detta. Jan-Åke Gustavsson, Karolinska Institutet, leder forskarnätverket CASCADE inom området livsmedelssäkerhet. Det är ett Network of Excellence, som är en europeisk specialitet där det mesta handlar om kunskapsutbyte och kommunikation och inte så mycket om ren forskning. Nätverket har 27 partners från nio länder. Erfarenheterna är övervägande mycket positiva och medför bl.a. ett nytt utmanande men intressant synsätt på FoU-arbete genom att exempelvis förmedla kunskap och resultat direkt ut till allmänheten. De medverkande forskarna, speciellt de yngre, kan genom medverkan i nätverket snabbare överge sin europeiska blyghet och främja sin karriär. Vi deltar i flera nätverk som vi aldrig hade fått utan EU-finansiering. EU är mycket förtjusta i utbyte av personal och det har vi haft mycket av, säger Jan-Åke Gustavsson. Nackdelarna med nätverken beskriver han som många möten och att möten via video dessvärre inte ger samma nytta som personliga möten. Nu gäller det att de nätverk som har startat också kan fortleva. KI är därför aktiva med att lobba för att EU-kommissionen ska förlänga de existerande nätverken och inte starta nya. Flera nätverk i Europa skulle dessutom kunna knytas samman med varandra. 10
11 PANELDISKUSSION, DELTAGARE Pär Omling, Veten skaps - rådet Eva Lindencrona, VINNOVA Uno Svedin, Formas Rune Åberg, Fas Björn Telenius, Energimyndigheten Johan Ancker, Teknikföretagen Bjarne Kirsebom, Utbildningsdeparte - mentet Bjarne Kirsebom: Det finns mycket kvar att göra för att ytterligare stödja ett ökat deltagande i EU-programmen. Har exempelvis programkommittéledamöter tillräckligt med tid och resurser för denna uppgift? Hur är det med andra insatser och aktörer, exempelvis forskningsråden, stiftelserna, NCP-verksamheten och representation i Bryssel? Sverige svarar för cirka en procent av världens FoU hur kan vi i detta perspektiv bäst påverka EU? Pär Omling: Kvalitet i hemtagandet bör vara vägledande att ta hem pengar (i EUprojekten) tillsammans med låg kvalitet är inte angeläget. Utmaningen i EU-deltagandet ökar ju högre upp i värdekedjan man kommer dvs. nära IPR rättigheter, produkter etc. Motiven för deltagande varierar starkt med olika aktörer. Eva Lindencrona: Det är viktigt att öka möjligheterna till påverkan av EU-programmen. Det är angeläget att ha starka beredningsgrupper med kompetenta deltagare, utveckla egna strategier, öka de direkta kontakterna med EU-kommissionen, och utnyttja mer nationella experter. Uno Svedin: Det är en rad åtgärder som måste utföras. Samspelet mellan olika myndigheter och andra aktörer är mycket angeläget exempelvis genom att nationella insatser utformas så att de stöder ett ökat deltagande i EU-program. Detta kräver en bättre framförhållning för att stödet skall bli effektivt för EUdeltagandet. Rune Åberg: Det är angeläget att påverka innehållet i programmen och utlysningarna. Därför är kontakter med de främsta forskarna i Sverige angeläget och att framförhållningen i dylika insatser är relevant. Oerhört viktigt att få information tidigt om vad som planeras i EU-programmen. Vi bör öka deltagandet av svenska experter i utvärderingsprocessen. Björn Telenius: Mycket viktigt är att vi har ett starkt nationellt program och får fram starka aktörer som kan agera internationellt. De nationella programmen bör utformas så att de ger ett stöd för medverkan i EU-program/projekt. De flesta beslut är fattade långt innan Rådsbesluten och generellt sett långt innan de officiella besluten tas. Fokus flyttas från tekniknytta till att åstadkomma strukturella förändringar. Har de svenska FoU-aktörerna en modern strategi för hur EU-programmen skall påverkas och utnyttjas? Hur ska svenska aktörer agera när de faktiska besluten om EU-programmen/utlysningstexterna fattas långt innan de officiella besluten? Johan Ancker: Industrin anser att det är angeläget att delta i EU-program/projekt men hur förbättrar vi deltagandet? Kommissionen beskriver teknikområden tematiskt och det vore en fördel om svenska FoU-insatser/ programmen utformades på ett liknande sätt. VINNOVA bör ta initiativ till en sådan harmonisering. Svårigheten är också att förstå var fokus ligger i en utlysningstext. NMP-programmet (Nano, Material, Produktion) är ett exempel. Aktörer i Sverige borde kunna medverka till en tolkning. En närvaro i Bryssel är en nödvändighet för en direktkommunikation med EU-kommissionen. I DEN EFTERFÖLJANDE DISKUS- SIONEN FRAMKOM FÖLJANDE INLÄGG OCH KOMMENTARER: Starka EU-supportkontor höjer deltagandet i EU-projekt. Mycket mer arbete behöver utföras i Bryssel för exempelvis stöd till ett ökat direkt interagerande mellan svenska aktörer och EU-kommissionen. Vi i Sverige skall matcha EU men det skall ske ur svenskt perspektiv Det är angeläget att svenska FoUprogram utformas så att industrin tillsammans med UoH kan öka sitt deltagande i EU projekt Mindre företag anser att grundforskningen borde inkludera synsättet att ge bas för framtida produkter och i den processen måste företagare tidigt vara med. Oro för att de mindre s k STREP-projekten kommer att försvinna från EU:s projektinstrument. Industrin anser att ha en egen strategi för EU-medverkan är avgörande. Det är då man kan navigera mellan alternativen. Man måste vara mycket aktiv själv för att påverka EU-kommissionen och andra aktörer för anpassning av EU-program för egen nytta. Det är angeläget att öka antal industridoktorander för att säkra kompetens. Proaktivitet och en egen strategi är viktiga för att påverka Bryssel. Den linjära modellen är död men inte ingredienserna. Proaktivitet är ett måste. En harmonisering mellan svenska FoU-program med dito i Bryssel är angeläget. Ett tidigt agerande i planeringsprocessen i Bryssel är mycket viktigt. 11
12 Denna skrift är resultatet av en konferens om nyttan av att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Vilken nytta kan finnas utöver den självklara nytta som det innebär att få sitt projekt finansierat? Finns det eventuella fördelar med att inte delta, hur fattas beslut om deltagande och vad bör göras för att stimulera ett ökat svenskt deltagande? En viktig slutsats av konferensen är att det ofta inte alls är finansieringen som är det viktiga motivet för att delta. Det handlar i stället om strategisk affärsnytta, att kunna delta i kompetenta nätverk och att arbetsplatsen blir mer attraktiv vilket underlättar rekrytering. Oväntad kunskap kan komma fram utanför själva projektet. Företagets medarbetare får stimulans genom att de kommer i kontakt med spetskompetens, andra arbetssätt och nya arbetskulturer. Kort sagt, EU-projekt är värt mycket mer än pengar. ISSN
HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?
HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För
Läs mersvenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet
Interimsutvärdering av FP7 Reflektioner från svenska universitet och högskolor genom Miles Davies Grants & Careers Office Karolinska Institutet Universitet och högskolor i referensgruppen Två representanter
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merEU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik
EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs mer3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning
Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merKarin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006
Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA
Läs merVi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation
vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika
Läs merEU-finansiering som hävstång
EU-finansiering som hävstång Karin Aase, PhD MSc VINNOVA www.vinnova.se Bild 1 EU:s sjunde ramprogram Eureka Eurostars Vilket typ av företag har du och vad är ditt behov? Bild 2 EU:s sjunde ramprogram
Läs merUnderlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008
Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merIFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Mer än 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merPeter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå
1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2
Läs merAnkom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3
Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens
Läs merHorizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?
Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007
Läs merFortsatt medlemskap i EIT Health ett samarbete rörande hälsa och aktivt åldrande
1 (1) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-02-15 LS 2016-1509 Fortsatt medlemskap i EIT Health ett samarbete rörande hälsa och aktivt åldrande Föredragande landstingsråd: Peter Carpelan Förslag om
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merIFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA)
IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs ledamöter.
Läs merINTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD
INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD 2017-2022 1. Mölndal i världen och världen i Mölndal Internationell policy för Mölndals stad, antagen av kommunfullmäktige. Policyn är stadsövergripande och ska
Läs merVINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober
VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS
Läs merProjekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund
Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merInternationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs merÅrsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018
Datum Dnr 2017-12-20 16 075 Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018 Syfte I enlighet med Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang
Läs merStyrdokument för Produktion2030
Styrdokument för Produktion2030 Bild 1. Organisation för styrning och ledning av Produktion2030 1. Teknikföretagen Teknikföretagen är huvudman för innovationsprogrammet Produktion2030 och ansvarar därmed
Läs merInriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang
Datum Dnr 2016-11-02 16-075 Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang Bakgrund Sörmland påverkas alltmer av sin omvärld. Den ökade globaliseringen av arbetsmarknad, näringsliv
Läs merProduktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef
Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv
Läs merSamlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet
Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden
Läs merEU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson
EU och Högskolan i Halmstad Thorsteinn Rögnvaldsson 2018-10-03 EU-finansiering Hur ser EU-finansieringen ut nationellt? Hur placerar sig Högskolan i Halmstad i detta? Styrkor/svagheter/möjligheter? Deltagande
Läs merFörfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen
Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.
Läs merRegional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7
Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna
Läs merAtt söka EU-pengar 1
1 Att söka EU-pengar Varför söka EU-pengar? 2 Marknadsutveckling Kompetensutveckling Produktutveckling Samverkan Internationellt nätverk 3 EUs organisation Europaparlamentet - det folkvalda organet Ministerrådet
Läs merBILD KK-stiftelsen. UniLink arenaträff. Samverkan! 16 nov Olof Hugander. Program- och dialogansvarig
BILD 1 2012-11-16 UniLink arenaträff Samverkan! 16 nov 2012 Olof Hugander Program- och dialogansvarig BILD 2 2012-11-16 KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merUnderlag till workshop och styrelsemöte 2007-09-10
μ-fab Underlag till workshop och styrelsemöte 2007-09-10 Ledning av μ-fab Director μ-fab föreståndare för μ-fab Utses av värdhögskolorna Rapporterar: inom myfab till prefekterna, och till μ-fabs styrelse
Läs merStrategi för internationellt arbete - remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs mer- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas
EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första
Läs merEnergieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU
Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare
Läs merInternationellt arbete
Internationellt arbete Till nytta för vem eller vad? Brukare - patienter? Kommuner, landsting och regioner? Verksamheten FoU? Forskare? Andra medarbetare? www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Läs merStrategiska FoU-program Hur kan forskningssamarbetet mellan stat och industri utvecklas?
Strategiska FoU-program Hur kan forskningssamarbetet mellan stat och industri utvecklas? 2 Hur kan forskningssamarbetet mellan stat och industri utvecklas? Det svenska innovationssystemet kännetecknas
Läs merFinansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center
Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora
Läs merRegional utvecklingsledare
1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista
Läs merPolicy för Region Skånes internationella arbete
2015-01-19 FÖRSLAG Per-Olof Persson Strateg internationella relationer Koncernstab kansli, Möten & Internationella relationer Tel: 040 675 32 26 / 0768 87 07 43 E-post: per-olof.persson@skane.se Policy
Läs merTECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE
TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merEU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel
EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merInnehåll. 1 Bakgrund. 2 Inledning
Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Inledning... 1 3 Mission... 2 4 Vision... 2 5 ICT Swedens värdegrund... 3 6 Aktiviteter... 3 7 ICT Swedens verksamhet och ledning... 4 8 Budget... 5 9 Uppföljning och utvärdering...
Läs merFAS synpunkter på Grönboken avseende nästa EU-program för FoU och Innovation. Cecilia Grevby Cecilia.grevby@fas.se
FAS Cecilia Grevby Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se
Läs merNORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.
Läs merNationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merSverige som ledande forskningsnation inom Life Science?
Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Läs merUtvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Läs merNFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014
NFFP- Det Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet Innovairs årsstämma den 24 september 2014 Mats-Olof Olsson M.Sc Chefsingenjör Flyg, FMV Ordförande NFFP Strategigrupp Varför NFFP bakgrund NFFP utvärderingar
Läs merSverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri
Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna
Läs merStärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut
2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende
Läs merLångsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &
Läs merVästra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten
Beslutat av Regionutvecklingsnämnden 2016-12-14 Diarienummer: RUN 2016-02097 Västra Götalandsregionens program för internationella forsknings- och innovationssamarbeten 2017-2020 Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merInternationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad
Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merinternationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
Läs merGöteborgs Stads strategiska påverkansarbete i Bryssel
Göteborgs Stads strategiska påverkansarbete i Bryssel Stadens samlade EU arbete Påverkan Hur gör vi? Representation i Bryssel Verksamhetsutveckling Erfarenhetsutbyte Profilering Prioritering av Kommunstyrelsen
Läs merBRA FORSKNING GER UTDELNING
BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå
Läs merdin väg in till Högskolan i Skövde
Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa
Läs merSTINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011
STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
Läs merPraktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Läs merEU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING
EU-STÖD OCH OFFENTLIG FINANSIERING GIA Sweden AB Global Incentives Advisor EU-kommissionen och myndigheter i Sverige och Norden erbjuder årligen miljarder i form av bidrag och andra typer av offentlig
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merSvar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa
Läs merUppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Läs merUtmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv
Utmaningar med forskningsprogram - Möjligheter - SME och produktperspektiv Jaan Haabma Basesoft Open Systems AB jaan@basesoft.se www.basesoft.se Möjligheter Realisera nya behov / krav hos användare Finansiering
Läs merFÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI
FÖRETAGSFORSKARSKOLAN SMART INDUSTRI Fem lärosäten i samverkan erbjuder tillsammans med KK-stiftelsen forskarutbildning för industriverksamma inom fokusområdet Smart Industri. UTMANINGAR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI
Läs merUtlysning Smart Built Environment Delutlysning Livscykelperspektivet i samhällsbyggande: digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar
Bilaga 1 Utlysning Smart Built Environment 2017 Delutlysning Livscykelperspektivet i samhällsbyggande: digitaliserat beslutsstöd för klimatförbättringar Delutlysning Organisation och juridik Mall för projektbeskrivning
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merStrategiska FoU-program 2009 Industrin viktig för strategiska forskningssatsningar
Strategiska FoU-program 2009 Industrin viktig för strategiska forskningssatsningar 2 Industrin viktig för strategiska forskningssatsningar Industrin har under lång tid samarbetat inom strategiskt viktiga
Läs merHållbar uppvärmning med värmepumpar
Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen
Läs merSvensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?
Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merMedtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram
Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk
Läs merVilka finansieringsmöjligheter finns att söka för produktutveckling och innovationsprojekt?
Vilka finansieringsmöjligheter finns att söka för produktutveckling och innovationsprojekt? Med fokus på Järnvägsbranschen Clas Tegerstrand, Euroclas AB Nässjö, 22 / 11 2018 Min utgångspunkt 2011 - nu
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01
Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01
Läs merSamverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården
Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna
Läs merFORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE
FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets
Läs merMål och strategi för Internet of Things Sverige
Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram
Läs merStarka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87
Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell
Läs merBilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merMöjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program
Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige
Läs mer