Verktygsguide. Vittrakultur Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning. Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Vittrakultur Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete Verktygsguide Detta är en guide till hur vi i Vittra utför vårt systematiska kvalitetsarbete, ett av våra tre basverktyg. Denna version uppdaterades i juli 2015.

2 Verktygsguide Grafisk form: Johan Olsson SCHLOOK-A-LING Papper: Arctic Matt Tryck: Exakta Foto: Jonas Bilberg (där annat ej anges) Systematiskt kvalitetsarbete

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Vittras koncept 5 Systematiskt kvalitetsarbete 9 1. Inledning Styrdokument Kvalitetsmått Kvalitetsmål Vår syn på kvalitet Analys och åtgärder Dokumentation Metoder och resultat Årscykler Kvalitet rektors/förskolechefs ledning och styrning mot de nationella målen Kvalitetsredovisning Aktiviteter i kronologisk ordning Aktiviteter att säkerställa innan skolstart Aktiviteter att säkerställa under Period 1/Uppstartsperioden Aktiviteter att säkerställa under Period Aktiviteter att säkerställa under Period Aktiviteter att säkerställa under Period Aktiviteter att säkerställa under Period Aktiviteter att säkerställa under Period Aktiviteter att säkerställa efter skolavslutning, sk. Läsårsuppföljning Uppföljningsområden och ansvarsfördelning Vittraskolorna som huvudman (verksamhetsledning och verksamhetsstöd) Rektor och Förskolechef Pedagoger och övrig personal Ansvarsfördelning och tidplan 29 3

4 Inledning Detta är en guide till hur vi i Vittra utför vårt systematiska kvalitetsarbete, ett av våra tre basverktyg. De övriga är kommunikation och organisation. De är basen för de övriga verktygen i vår pedagogiska plattform, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakultur, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vår pedagogiska plattform är en del av Vittras koncept och utgör tillsammans med de Susana Olsson Casas, VD nationella styrdokumenten den styrning som alla våra skolor utgår ifrån. Vår pedagogiska plattform och Vittraverktygen förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder och aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor, och att de följs upp och utvärderas. Symbol för att mer material finns digitalt. Till varje verktyg hör olika hjälpmedel som ger guidning och stöd i att omsätta dem i praktiken. Exempel på sådana hjälpmedel är checklistor, mallar och best practice-exempel från verksamheterna. De kommer tillsammans med verktygsbeskrivningarna att finnas på vårt intranät, Strukturtorget, under fliken Vittraverktygen och de kommer att byggas på allteftersom. 4

5 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra, och gör vi mer för våra barn och elever än vad styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Verksamheter som präglas av både hjärta och hjärna och av en jämn och hög kvalitet. En förskola och skola som är trygg och stimulerande, som bidrar till både kreativitet och arbetsro, med hög vuxennärvaro, tydliga kunskapsmål för eleverna och barn som mår bra. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Verksamheten Pedagogisk plattform Styrdokument Kärnvärden Vår drivkraft Vår idé Vår vision 5

6 Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet. 6

7 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla sina ämneskunskaper såväl som sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder samt aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor och att de följs upp och utvärderas. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakultur, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 7

8 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete

10 1. Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet hjälper oss att säkerställa att alla våra barn och elever får en utbildning av så hög kvalitet som möjligt. Att de når utbildningsmålen samt att de i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Ett väl utvecklat och fungerande kvalitetsarbete skapar goda förutsättningar för en allt högre måluppfyllelse. Denna verktygsbeskrivning redogör för hur vi arbetar med kvalitet inom våra för- och grundskolor. 1.1 Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet så som förskolans och grundskolans läroplan, nationella styrdokument, Skolverkets allmänna råd samt vår pedagogiska plattform. 1.2 Kvalitetsmått Inom Vittra följer vi upp att alla våra verksamheter lever upp till de grundläggande krav som står i gällande styrdokument. Vi arbetar med verksamheternas måluppfyllelse utifrån två kvalitetsaspekter; Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. 1.3 Kvalitetsmål Funktionell kvalitet: Kunskapsmål Samtliga elever i grundskolan ska klara kunskapskraven i alla ämnen och därutöver ges förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential. Samtliga elever i grundskolan ska nå behörighet till gymnasieskolan. Samtliga grundskolor i Vittra ska ligga över rikssnittet avseende det genomsnittliga meritvärdet och ha god kontroll på överensstämmelsen mellan resultat på nationella prov och satta betyg. Samtliga förskolor ska aktivt och medvetet påverka barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter, social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Funktionell kvalitet: Värdegrundsmål Samtliga grundskolor ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta detta komma till uttryck i praktisk vardaglig handling så att målen i läroplanen nås. Samtliga förskolor ska aktivt och medvetet påverka barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på 10

11 barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Upplevd kvalitet Alla elever och föräldrar i grundskolan ska vara nöjda med den verksamhet vi erbjuder. Alla föräldrar i förskolan ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds. 1.4 Vår syn på kvalitet Vårt systematiska kvalitetsarbete ska utgå ifrån i vilken utsträckning de nationella målen förverkligas och vilka insatser vi behöver genomföra för ökad måluppfyllelse. Detta använder vi sedan som grund när vi utvecklar och förbättrar våra för- och grundskolor. I vårt systematiska kvalitetsarbetet finns ett rapporterings- och återkopplingsflöde mellan huvudmannen och enheten. Detta inkluderar bland annat en kvalitetsredovisning i juni och en handlingsplan på skolnivå i september, samt en övergripande kvalitetsredovisning från huvudmannen i december. Däremellan sker löpande aktiviteter och uppföljningsdatum på såväl skol- som huvudmannanivå. Utifrån inrapporterade resultat analyseras effekterna av förskolornas, skolornas och huvudmannens arbete i förhållande till de nationella målen, och nya, relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse tas fram. Vittra har skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet som utgångspunkt och stöd för planeringen samt arbetet med huvudmannens och enheternas systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet i Vittra använder vi oss av ett antal gemensamma metoder och aktiviteter för att följa upp skolans arbete gentemot de nationella målen och övriga nationella styrdokument. 1.5 Analys och åtgärder Inom Vittra ska alla resultat bli föremål för analys. Att analysera och bedöma resultaten är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet för att kunna vidta rätt åtgärder och planera så att utbildningens kvalitet på våra förskolor och skolor ständigt utvecklas och förbättras. Skolans utgångspunkt är att resultaten alltid ska kunna kopplas samman till de nationella målen; läroplanernas mål (förskola och grundskola), kunskapskrav och riktlinjer som är betydelsefulla förutsättningar för att skolan ska kunna göra analyser i det systematiska kvalitetsarbetet. För respektive skola är även underlag från föräldrasamtal, rapporter från interna granskningar, enkäter, intervjuer, dokumentation från samtal med förskolechef och rektor, pedagoger och övrig personal viktiga underlag för analysarbetet. 11

12 1.6 Dokumentation Dokumentationen behövs för att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot ökad måluppfyllelse. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Det är viktigt att skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet. Viktigt att tänka på är att tydliggöra vilken dokumentation som finns, vad som dokumenteras, när och varför samt vem som är ansvararig och var dokumentationen förvaras. 1.7 Metoder och resultat Alla våra förskolor och skolor har en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Där ingår våra; rutiner kring rapportering, uppföljning och utvärdering av resultat. Verksamhetens kunskapsresultat och värdegrundsresultat följs bland annat upp genom måluppfyllelse för olika årskurser och olika ämnen, nationella prov, betygsresultat samt Vittras årliga enkätundersökningar för elever och deras föräldrar. Resultaten följs även upp genom elevhälsans arbete, skolinspektionens rapporter, interna granskningar, självskattningsverktyg gällande funktionell kvalitet för förskolan samt genom dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan summeras i den cykliska figuren nedan och kan även appliceras på ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande. Den kan också användas för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål genomföra undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen analysera resultaten utifrån målen för undervisningen I Vittra har vi vissa bestämda tillfällen varje kvartal där vi gemensamt genomför ovanstående process. 1.8 Årscykler I Vittras övergripande årscykel som följer nedan så tydliggörs uppföljningsprocesser och leveransdatum på huvudmannanivå. Varje skola kan utifrån detta ta fram sin detaljerade årscykel som tydliggör strukturer (ex: planeringsdagar, skolmöten, arbetslagsmöten, olika forum för samråd, elevhälsomöten och så vidare) och uppföljningsdatum för just den enskilda verksamheten samt vilka rutiner som är kopplade till det. Kort sagt: vad som sker i strukturen, vilka teman/fokus vi har på olika sammankomster och möten, vad som ska bearbetas, vilka frågeställningar som ska användas samt hur allt ska dokumenteras. 12

13 Vittraskolornas årscykel för kunskaps- och värdegrundsuppdraget November Sammanställning av skolornas måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Resultat av enkättundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Januari Sammanställning prognos måluppfyllelse årskurs 1-5 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP följs upp och revideras Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Mars Resultat av enkätundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet) September Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP utarbetas April Sammanställning av skolans prognos för måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Maj Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet - alla områden) Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Juni Sammanställning måluppfyllelse årskurs 1-5 Skriftligt omdöme till alla elever i årskurs 1-5 Omdöme av elevens utveckling i övrigt för alla elever i årskurs 1-9 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Andel elever som når målen i samtliga ämnen Resultat på nationella prov och korrelation mellan nationella prov och betyg Behörighet till gymnasiet Meritvärde Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 13

14 Vittraskolornas årscykel för rutiner och processer December Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Kvalitetsredovisning huvudman Januari Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av förskolans/skolans verksamhet utifrån centrala checklistor/ skollagen November Behörighetsinventering Oktober Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Mars Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen September Handlingsplan förskola/skola Maj Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Juni Kvalitetsredovisning skolenhet Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 14

15 1.9 Kvalitet rektors/förskolechefs ledning och styrning mot de nationella målen Uppföljning av kunskapsuppdraget I förskolan använder vi vårt verktyg för Funktionell kvalitet där vi följer upp valda delar av verksamheten varje kvartal, för att främja det formativa lärandet, och som avslutning på läsåret så gör vi en större och summativ sammanställning av alla områden för att följa upp verksamhetens mål som helhet. Som en del av vårt systematiska arbete i förskolan så för vi en kontinuerlig pedagogisk dokumentation för att förbereda och utvärdera verksamhet, tema och aktiviteter utifrån barnens behov och intressen. Grundskolan följs upp fyra gånger under varje läsår; vid mitten av varje termin samt vid terminsslut. Vid dessa fyra tillfällen sammanställs skolans resultat på grupp-, ämnes- och skolnivå. När det gäller årskurs 1-5 sker detta vid alla fyra tillfällen under läsåret genom omdömen i vår lärplattform, SchoolSoft. För årskurs 6-9 utgörs detta av prognos i vår lärplattform vid mitterminsavstämningarna och av betyg vid termins- respektive läsårsavslut, även detta sker i SchoolSoft. Huvudmannen sammanställer resultat för årskurs 3, 6 och 9 på övergripande nivå, på enhetsnivå samt på ämnesnivå, vid samtliga av dessa tillfällen. Vid läsårets slut kompletteras omdömet för elever i årskurs 1-5 med framåtsyftande kommentarer i ämnena vilket utgör det skriftliga omdömet. För elever i årskurs 6-8 så kompletteras betyg i respektive ämne med kommentarer i ämnesmatriser. Samtliga barn i förskolan får vid läsårets slut en dokumentation över året som visar respektive barns utveckling. Samtliga elever i grundskolan får vid läsårets slut ett Vittraomdöme där elevens utveckling för övrigt dokumenteras. Ovanstående dokumentation används sedan som underlag för upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje elev. Efter läsårsslut gör varje skola, såväl som huvudmannen, en större sammanställning av enhetens resultat. Den inbegriper en sammanställning av måluppfyllelse i årskurs 1-5 och en sammanställning av betygen för årskurs 6-9. För årskurs 3, 6 och 9 sammanställs även resultaten från de Nationella proven och dess korrelation med betygen. Dessutom följer huvudmannen även upp andelen som nått målen i samtliga ämnen, behörighet till vidare studier samt meritvärde. Sammanställningarna diskuteras och analyseras vilket sedan dokumenteras tillsammans med prioriterade fokusområden till nästkommande läsår i enhetens, respektive huvudmannens kvalitetsredovisning. Uppföljning av värdegrundsuppdraget Förskolans och skolans måluppfyllelse inom värdegrundsuppdraget följs upp genom enkäter med elever, föräldrar och medarbetare två gånger om året i så kallade Lilla och Stora kvaliteten. Med utgångspunkt i de olika målområdena i läroplanen har huvudmannen skapat frågor för att följa upp i vilken utsträckning skolorna lever upp till värdegrundsuppdraget. Resultaten av enkäterna analyseras på såväl grupp- och arbetslagsnivå som enhetsnivå. Analysen ligger sedan till grund för förskolans och skolans fokusområden samt handlingsplan för kommande läsår. Varje skolas elevhälsoteam har en central roll i det löpande värdegrundsarbetet och har en systematik i att täcka alla delar av att vara främjande förebyggande åtgärdande. Detta 15

16 syns bland annat genom den årliga plan som varje elevhälsoteam upprättar på respektive skola. Under året görs sammanställningar och uppföljningar av anmälningar om eventuella kränkningar, olycksfall, frånvaro och åtgärdsprogram. Utifrån dessa, samt övriga relevanta resultat, som till exempel bristande måluppfyllelse (kunskapsuppdraget), så riktar elevhälsoteamen sina insatser och resurser. Varje år tas det fram en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den utvärderas löpande under året och är vägledande i det dagliga värdegrundsarbetet. Planen gäller kalenderårsvis och till grund för planen ligger resultaten från höstens mätning av den upplevda kvaliteten. Som en del av planen upprättas ordningsregler tillsammans med eleverna på skolan varje höst. Huvudmannen följer även upp värdegrundsuppdraget genom att säkerställa att varje förskola och skola efterlever lagar och förordningar genom vårt årliga självskattningsverktyg samt genom våra interna granskningar. I samband med huvudmannens interna granskningar genomförs samtal med elever utifrån ett värdegrundsperspektiv. I samband med detta granskas också de årliga planerna mot diskriminering och kränkande behandling. För att skapa en så bred bild som möjligt följer huvudmannen även upp eventuella klagomål, kränkningar, anmälningar till huvudmannen och Skolinspektionen som sammanställs och analyseras för att vidta vidare handlingar. Detta sker löpande under året och respektive område har tydliga avstämningsdatum varje termin. Även varje verksamhets plan mot diskriminering och kränkande behandling kvalitetssäkras av huvudmannen tillsammans med uppföljning av närvaro/frånvaro samt sammanställningar av antal åtgärdsprogram per skola. Uppföljning sker genom månatlig rapport från rektor till närmaste chef, verksamhetschef för aktuell region, samt sammanställs av huvudmannen för att belysa både utveckling för hela huvudmannens ansvarsområde och varje enhets resultat. Mall och lathund för Kvalitetsredovisning Ett enkelt sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete, våra övergripande resultat och vad som är prioriterat i vårt utvecklingsarbete är att läsa våra årliga kvalitetsredovisningar. I Vittra görs dessa på två nivåer: huvudmannanivå och enhetsnivå. Där redovisas resultat, analys och vilka aktiviteter som genomförs för att nå högre måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna är en viktig informationskälla när det gäller våra verksamheters kvalitet Kvalitetsredovisning I slutet av varje verksamhetsår tar varje rektor och förskolechef under medverkan av pedagoger, lärare och övrig personal samt elever fram en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är en summering av hur väl verksamhetens arbete förverkligat de nationella målen. I både för-och grundskolan ges vårdnadshavarna möjlighet att delta i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet som har pågått löpande under året summeras i kvalitetsredovisningen. Summeringen utgör grunden för skolans utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande verksamhetsår och en handlingsplan utarbetas på varje skola. Handlingsplanen innehåller prioriterade utvecklingsområden och mål som utgår från de nationella målen i förskolan och grundskolan. När de prioriterade utvecklingsområdena och målen i handlingsplanen är framtagna tas strukturen fram för det systematiska kvalitetsarbetet. Med utgångspunkt 16

17 i huvudmannens årscykler tas en handlingsplan fram som fastställer när, var och hur insatserna ska genomföras och följas upp av verksamhetschef, rektor, förskolechef och pedagoger. På samma sätt som rektor summerar sin skolas verksamhetsår i en kvalitetsredovisning så utarbetar huvudmannen en kvalitetsredovisning för samtliga Vittras förskolor och skolor med utgångspunkt i hur väl de nationella målen har förverkligats. 17

18 2. Aktiviteter i kronologisk ordning 2.1 Aktiviteter att säkerställa innan skolstart Handlingsplan enhet Efter ett läsårs slut så sammanfattas året i en kvalitetsredovisning. Denna mynnar ut i prioriterade utvecklingsområden vilka är ledande för upprättande av enhetens handlingsplan som slutförs senast i augusti. Handlingsplanen bryts sedan ned till en plan för respektive arbetslag som fastställs efter Uppstartsperioden Planering Inför varje läsår behöver undervisningen planeras i varje ämne, för respektive årskurs och/ eller grupp. Denna planering ska finnas för hela läsåret och sedan brytas ned för att detaljplaneras vid varje periodskifte utifrån utvärdering av föregående period. Planeringarna dokumenteras i SchoolSoft. Undervisning Vår undervisning ska vara sammanhangsstyrd för att skapa engagemang, lust och motivation hos våra elever och har därför aktuella händelser och elevernas erfarenheter som utgångspunkt. Undervisningen planeras utifrån vilka ämnen och områden som är lämpliga att arbeta övergripande och gemensamt kring vilket gynnar ett ämnesövergripande arbetssätt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hög måluppfyllelse. Räkne,- läs,- och skrivplan För att säkerställa elevernas räkne-, läs- och skrivkunskaper ska alla Vittraskolor ha en årlig översikt för när screeningar genomförs samt de gemensamma metoder och det material vi använder. Metoder och material är valda utifrån forskningsbaserade resultat och som komplement till övrig räkne-, läs- och skrivundervisning. Strukturer, metoder, arbetsmaterial (exempelvis screeningsverktyg) tillsammans med årlig översikt för räkne-, läs-, och skrivplan finns på Strukturtorget. Planen ska vara fastlagd innan skolstart i augusti varje år. Årlig plan för Elevhälsan Varje år upprättas en plan för skolans Elevhälsoteam (EHT). Denna är klar innan skolstart. 2.2 Aktiviteter att säkerställa under Period 1/Uppstartsperioden Förhållningssätt och ordningsregler Inför läsårsstart så skickas gällande ordningsregler till elever och deras föräldrar tillsammans med välkomstbrevet inför skolstarten. Ordningsreglerna tar eleverna med sig till skolan, signerade av både förälder och elev. Under Uppstartsperioden sker ett gemensamt arbete för alla medarbetare med elever kring skolans förhållningssätt utifrån våra kärnvärden; Tydliga, Inkluderande och Ansvarstagande. Detta arbete ligger till grund för värdegrundsarbetet under hela läsåret. 18

19 Utvecklingssamtal samt upprättande av IUP Under Uppstartsperioden genomförs alla utvecklingssamtal med elever och föräldrar då man tillsammans tar fram elevens individuella utvecklingsplan (IUP). Som underlag för varje elev finns ett skriftligt omdöme eller betyg från föregående läsår inklusive framåtsyftande kommentarer tillsammans med Vittraomdömet. Mall för utvärdering av undervisning IUP har mål utifrån våra tre områden; kunskap, lärande och personlig utveckling. Målen i den individuella utvecklingsplanen är direkt knutna till läroplanen för grundskolan. Varje elevs plan innehåller även skolans insatser där det tydligt ska framgå vad skolan ska göra för att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Utvecklingssamtal samt upprättande av UP Under Uppstartsperioden genomförs alla utvecklingssamtal med barnen och deras föräldrar. Tillsammans tar vi fram barnets utvecklingsplan, UP. Plan för utveckling och lärande utgörs av: Nulägesbeskrivningar från pedagogen och föräldern samt intervju med barnet. Dokumentation från utvecklingssamtalet. En kontinuerlig pedagogiska dokumentation av barnets pågående processer och förändring av kunnandet. Vittraboken Vittraboken är ett verktyg där eleverna kontinuerligt arbetar med planering, utvärdering och reflektion. Syftet med Vittraboken är att synliggöra lärprocessen för eleven själv och för andra. Vittraboken används till att planera veckan utifrån elevens IUP och aktuell ämnesundervisning och som utvärderas när veckan är slut samt att Vittraboken ger stöd till daglig reflektion. Allt för att stödja lärprocessen till ökad kunskap. I förskolan används Vittraboken till att följa barnets lärprocess. Handlingsplan arbetslag I slutet av Uppstartsperioden konkretiseras enhetens handlingsplan i varje arbetslag med mätbara mål, ansvarsfördelning samt tidplan. Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag För att kontinuerligt följa barnens och elevernas utveckling i förskolan och grundskolan mot kunskaps- och verksamhetsmålen i läroplanerna och kunna sätta in åtgärder, göra förändringar av organisation och undervisning så utvärderas verksamheten efter varje period av alla medarbetare, inklusive fritidsverksamheten. Denna utvärdering gör respektive undervisande personal I respektive arbetslag. Utvärderingen mynnar ut i en planering som varje ansvarig medarbetare gör inför kommande period utifrån den planering för läsåret som upprättats vid läsårets början. Planeringen utgår från individers och gruppers behov och situationer, verksamhetsmål, centralt ämnesinnehåll, kunskapskrav, aktuella händelser etc. I största möjliga mån samplaneras undervisningen med andra lärare/medarbetare i arbetslaget för att främja ett kollegialt lärande och ämnesövergripande arbetssätt. I tema/projekt/case är samplanering en förutsättning och självklarhet, även övrig undervisning eftersträvar samarbete mellan lärare. Dokumentation av respektive lärares planering sker i SchoolSoft. 19

20 2.3 Aktiviteter att säkerställa under Period 2 Handlingsplan medarbetare Utifrån kompetensprofil, lönekriterier samt arbetslagets handlingsplan så upprättas en plan för varje medarbetare under medarbetarsamtalet. Om en elev riskerar att inte nå målen Läraren ska kontinuerligt utvärdera elevens kunskapsutveckling samt muntligt och skriftligt lämna information till eleven och hans/hennes föräldrar. Detta sker skriftligen genom betyg, samt skriftligt omdöme och muntligen vid utvecklingssamtal i uppstart av varje termin. Om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det särskilt viktigt att läraren tidigt informerar eleven och föräldrarna om vad som ska förbättras och vilka extra anpassningar som skolan vidtar. Varje skola behöver följa nedanstående rutiner för hur denna information lämnas till föräldern. Dokumentation av extra anpassningar skrivs in i SchoolSoft i elevens IUP under skolans insatser. I SchoolSoft finns en möjlighet att klicka i ämnesvarning. Om en elev riskerar att inte nå de uppsatta kunskapskraven ska elev och förälder få information om detta muntligen innan ämnesvarning markeras i SchoolSoft. Läraren ska också informera rektor som har ansvar för att utreda om det finns ett behov av särskilt stöd. En elev som inte uppnår kunskapskraven är alltid föremål för extra anpassningar. Riktlinjer för bedömning i Vittra Rutin för kommunikation och dokumentation Pedagogen uppmärksammar att eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven Hemmet informeras muntligen av ansvarspedagogen Extra anpassningar sätts in Eleven uppnår kunskapskraven Eleven riskerar fortfarande att inte uppnå kunskapskraven Hemmet informeras Hemmet informeras Anmälan till rektor för utredning av behov av särskilt stöd Ämnesvarning i SchoolSoft 20

21 Sammanställningar elevhälsa För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter löpande under året. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Sammanställning görs av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen, DO eller BEO. Del av Funktionell kvalitet i förskolan Varje kvartal har vi större avstämningspunkter genom Funktionell kvalitet i förskolan där vi ser till valda delar av verksamheten som vi utvärderar, bearbetar och analyserar för att sedan skapa aktiviteter för att utveckla och förbättra. Omdömen elever i årskurs 1-5 Varje kvartal har vi större avstämningspunkter med omdömen för elever i årskurs 1-5 i samtliga aktuella ämnen. Omdömen görs i SchoolSoft av varje undervisande lärare och resultat sammanställs på flertalet nivåer. Betygsprognoser elever i årskurs 6-9 Varje mittermin genomför vi betygsprognoser för alla elever i alla aktuella ämnen i årskurs 6-9. Prognoserna ska besvara om eleven förväntas nå målen i ämnet utifrån planering för aktuell årskurs. 21

22 Resultat i enkät I mitten av varje termin får vi resultaten av våra mätningar av upplevd kvalitet vilka även ser till hur väl vi lever upp till värdegrundsuppdraget. Enkäterna genomförs i alla verksamhetsformer vilket ger kvalitetsindikationer inom förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshemmet. Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag Kvartalsvis resultatsammanställning och analys ledningslag Vid varje kvartal följer vi en arbetsgång för att sammanställa, bearbeta och analysera alla resultat för att sedan kunna skapa förbättrande aktiviteter och handlingar. Arbetsgången är denna: 1. Resultatsammanställningar Bedömning görs av alla lärare för alla elever i samtliga aktuella ämnen. Bedömning görs utifrån Funktionell kvalitet i förskolan. Vid mitten av terminen så även resultat i enkäter med föräldrar, elever samt medarbetare. 2. Utvärdering och analys individ- och gruppnivå I arbetslaget analyseras resultaten utifrån individoch gruppnivå. Arbetet syftar till att ständigt förbättra verksamheten och finna orsaker till aktuella resultat samt se till åtgärder för att höja resultaten och öka måluppfyllelsen. Arbetslagets ledare ansvarar för att göra en sammanställning och analys av arbetslagets resultat som dokumenteras tillsammans med arbetslagets handlingsplan. 3. Utvärdering och analys grupp- och skolnivå I skolans elevhälsoteam och i ledningslag på skolan och förskolan analyseras resultaten vidare utifrån arbetslagens sammanställningar och analyser samt ser till grupp- och skolnivå. Eventuella åtgärder och insatser beslutas och kan t ex föranleda förändringar i organisation, ansvarsfördelning, resurstillsättning eller annat. Rektor/Förskolechef ansvarar för att göra en sammanställning och analys av enhetens resultat dokumenteras tillsammans med enhetens handlingsplan. 4. Återföring till personal Varje arbetslagsledare återför analys och eventuella beslut till all pedagogisk personal i respektive arbetslag. Rektor/Förskolechef ansvarar för att förmedla resultat och analys till sin närmaste chef (verksamhetschef) samt förankra eventuella beslut om anpassningar i verksamheten. 5. Återkoppling till elever Barn och elever görs delaktiga genom återkoppling av resultat, analys och åtgärder/förändringar genom ansvarspedagog och/eller ämnespedagog. Punkt 1-5 genomförs som minst varje kvartal, dvs 2 gånger per termin och sammanlagt 4 gånger per läsår. 22

23 2.4 Aktiviteter att säkerställa under Period 3 Utvärdering av verksamheten med Must Have Varje år säkerställer vi att alla våra verksamheter, förskola och grundskola, uppfyller krav i skollag och läroplan utifrån centrala checklistor som vi kallar för Must Have. Rektor och förskolechef utvärderar sin verksamhet, Verksamhetschef stämmer av utvärderingen. Vid behov upprättar rektor/förskolechef en handlingsplan som i så fall stäms av med Verksamhetschef. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Årligen utvärderas befintlig plan mot diskriminering och kränkande behandling och ny upprättas efter utvärdering och analys. Planen är vägledande i det vardagliga värdegrundsarbetet. Denna plan gäller kalenderårsvis, det vill säga från januari till december, då höstens mätning av upplevd kvalitet, där värdegrundsuppdraget är del av vad som mäts, ligger till underlag för utvärdering av planen. Ordningsregler Ordningsregler upprättas i samarbete med elever under senare del av höstterminen och är en del av planen mot diskriminering och kränkande behandling varför de gäller kalenderårsvis, det vill säga från januari till december. Omdömen elever i år 1-5 Betyg elever i år 6-9 Efter varje termin sätts betyg i alla aktuella ämnen för alla elever i årskurs 6-9. Terminsbetygen sätts i SchoolSoft och förmedlas till våra elever på utskrifter i slutet av terminen alternativt skickas hem till eleverna/vårdnadshavarna. Del av Funktionell kvalitet i förskolan Sammanställningar elevhälsa Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag Kvartalsvis resultatsammanställning och analys ledningslag 2.5 Aktiviteter att säkerställa under Period 4 Uppföljande utvecklingssamtal samt revidering av IUP Del av underlaget för utvecklingssamtalet är höstterminens betyg och omdömen. Uppföljande utvecklingssamtal samt revidering av UP Den pedagogiska dokumentationen utgör underlaget till utvecklingssamtalet Sammanställningar elevhälsa Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag 23

24 2.6 Aktiviteter att säkerställa under Period 5 Del av Funktionell kvalitet i förskolan Omdömen elever i årskurs 1-5 Betygsprognoser elever i årskurs 6-9 Resultat i enkät Kvartalsvis resultatsammanställning och analys ledningslag Sammanställningar elevhälsa Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag 2.7 Aktiviteter att säkerställa under Period 6 Funktionell kvalitet I maj varje år utvärderar vi kvaliteten i förskolan genom vårt verktyg för Funktionell kvalitet. Under året har valda delar utvärderats och i slutet av året använder vi hela verktyget för att få en summativ bedömning av förskolans verksamhet. Sambedömning Under vårterminen genomförs en stor mängd nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. För att öka likvärdighet i bedömning och betygsättning samt i kompetensutvecklande syfte så träffas aktuella lärare från olika skolor för att sambedöma. Respektive Verksamhetschef arrangerar inom varje region. Säkerställande av likvärdig bedömning och betygssättning Varje rektor ansvarar för att bedömningen på den egna skolan är likvärdig och rättvis. Rektorn ansvarar också för att lärarna är väl förtrogna med regelverket och får det stöd de behöver i sitt arbete med bedömning och betygssättning. Varje rektor ansvarar för att lärarna regelbundet under terminernas gång diskuterar betygssättningen utifrån kunskapskraven i de olika ämnena, elevernas visade kunskaper och resultaten från de nationella proven. Varje rektor ansvarar för att de nationella proven genomförs och rättas på ett tillförlitligt sätt på den egna skolan. Skolan bör eftersträva att andra lärare än de ämnes-/kursansvariga deltar vid provens genomförande och i rättningen av proven. Varje rektor ansvarar för att resultaten från de nationella proven följs upp så snart de är rättade och för att resultaten jämförs med de planerade betygen. Detta ska göras i syfte att utreda om det finns systematiska avvikelser och vad dessa i så fall beror på. Samtliga betygssättande lärare (även de som undervisar i ämnen där inga nationella prov finns) bör involveras i detta arbete för att betygssättningen ska kunna kalibreras på skolövergripande nivå. (Observera att resultat på nationella prov endast utgör en del av lärarens betygsunderlag och att det därmed sannolikt heller inte bör finnas en total överensstämmelse. Om så är fallet kan detta tyda på att läraren enbart tagit hänsyn till provresultatet vid betygssättningen.) 24

25 Nedan följer en generell och konkret arbetsgång vid betygsättning vid läsårets slut: 1. Betygsdialog i arbetslaget utifrån elevgrupp och måluppfyllelse, resultat i nationella prov och annat relevant underlag. (mitten av maj) 5. Betygskataloger tas fram och signeras av respektive ansvarig undervisande lärare med behörighet att sätta betyg. (början av juni) 2. Varje ansvarig undervisande lärare gör förslag på betygsättning för respektive elev. De preliminära betygen dokumenteras i Schoolsoft. (mitten av maj) 3. Betygskonferens genomförs med alla betygsättande lärare närvarande under rektors ledning. Underlag vid konferensen är preliminära betyg från respektive ansvarig lärare samt resultat i nationella prov, i de ämnen där så är aktuellt. Allt detta per ämne och elev samt sammanräkningar på gruppnivå. (slutet av maj) 4. Ansvariga undervisande lärare förmedlar finala betyg via SchoolSoft utifrån inlogg och lösen från administratör. (början av juni) 6. Analys av betygsresultaten i åk 6-9 och omdömen för elever i åk 1-5 görs av arbetslag och skolans ledningsgrupp och föranleder eventuella förändringar av organisation och bemanning inför nästkommande läsår. (mitten av juni) 7. Överlämning mellan årskurser, lärare och arbetslag genomförs på planeringsdagar innan sommarlov. Obligatoriskt underlag vid överlämning för årskurs 6-9, utöver betyg, sker I Schoolsoft genom att dokumentera central innehåll altrnativt göra ämneskommentarer. Om en elev i grundskolan fått ett betyg som inte är godkänt i ett avslutat ämne ska läraren lämna en en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling. I bedömningen får det framgå vilka stödåtgärder som har vidtagits. (mitten av juni) Betyg elever i årskurs 6-9 samt framåtsyftande kommentarer och ämnesmatriser Alla elever i årskurs 6-9 får i slutet av läsåret betyg i alla aktuella ämnen. Eleverna i årskurs 6-8 får dessutom framåtsyftande kommentarer i varje ämne samt bedömningar i ämnesmatrisen. Ämnesmatriser för elev i årskurs 9 som inte når E För avgångselever i årskurs 9 och som inte når minst E i betyg i ett visst ämne så ska ämnesmatriser fyllas i för att visa vilka delar eleven i fråga inte har nått respektive har nått. Vittraomdöme elever i förskoleklass t.o.m årskurs 9 Alla elever i förskoleklass till och med årskurs 9 får i slutet av läsåret ett omdöme i elevens utveckling i övrigt som vi samlar under namnet Vittraomdöme. Skriftligt omdöme elever i årskurs 1-5 Alla elever i årskurs 1-5 får i slutet av läsåret ett skriftligt omdöme som består av omdöme och framåtsyftande kommentarer i varje ämne. 25

26 Funktionell kvalitet I maj varje år utvärderar vi kvaliteten i förskolan genom vårt verktyg för Funktionell kvalitet. Under året har valda delar utvärderats och i slutet av året använder vi hela verktyget för att få en summativ bedömning av förskolans verksamhet. Enhetens samlade resultat För samlade resultat för hela enheten görs sammanställningar enligt nedanstående: Funktionell kvalitet i förskolan, utveckling över året samt jämförelse med tidigare år och andra enheter. Upplevd kvalitet inklusive värdegrundsuppdraget. Elevhälsoindikatorer. Betygs- och omdömesresultat på årskurs- och ämnesnivå. Resultat i nationella prov samt korrelation mellan resultat i NP och omdömen/betyg. För årskurs 9 så sammanställs även: -- Meritvärde -- Behörighet till gymnasieprogram -- Andel elever som når målen i alla ämnen 2.8 Aktiviteter att säkerställa efter skolavslutning, sk. Läsårsuppföljning Kvartalsvis resultatsammanställning och analys ledningslag Periodvis utvärdering och planering medarbetare och arbetslag Kvalitetsredovisning inklusive handlingsplan I slutet av verksamhetsåret utarbetar varje rektor och förskolechef under medverkan av pedagoger, lärare och övrig personal samt elever en kvalitetsredovisning. Även barnen och elevernas föräldrar ges möjlighet att delta i det arbetet. I kvalitetsredovisningen handlar det om att summera det systematiska kvalitetsarbetet, med utgångspunkt i hur väl de nationella målen har förverkligats samt åtgärder för ökad måluppfyllelse. Analysen av enhetens resultat mynnar ut i prioriterade utvecklingsområden som är utgångspunkten för varje enhets handlingsplan som ska vara färdigställd senast i augusti. 26

27 3. Uppföljningsområden och ansvarsfördelning En viktig del i systematiskt utvecklingsarbete är att ramar, förväntningar och ansvar är tydliga. Med Skolverkets beskrivning Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet som grund tydliggör vi styrning- och ledningsansvaret i Vittra enligt följande: 3.1 Vittraskolorna som huvudman (verksamhetsledning och verksamhetsstöd) är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet - styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem ska stödja kvalitetsarbetet. ansvarar för att ge för- och grundskolor riktlinjer och förutsättningar att arbeta systematiskt med måluppfyllelse och kvalitetsförbättring, bl.a. genom övergripande strukturer, processer, rutiner och kompetensutveckling. ansvarar även för att se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen, samt bistår med stöd och vidtar åtgärder för att utveckla utbildningen mot ökad måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. 3.2 Rektor och Förskolechef är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna - styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem ska stödja enhetens kvalitetsarbete. ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet sker i linje med kraven i författningarna och huvudmannens riktlinjer gällande strukturer, processer, rutiner. ansvarar för att leda och följa upp arbetet på sin skolenhet, och utveckla utbildningen mot högre måluppfyllelse och kvalitetsförbättring. möjliggör att personalen på enheten samverkar och diskuterar mål och innehåll i aktiviteter, undervisningen samt undervisningsmetoder här ansvarar rektor och förskolechef också för att personalen kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen skapar tillsammans med personalen rutiner som anger hur barnen i förskolan ska ges möjlighet att delta i, respektive hur eleverna i grundskolan ska kunna medverka i kvalitetsarbetet utifrån ålder och mognad, samt rutiner för hur vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. 27

28 3.3 Pedagoger och övrig personal ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. ansvarar för att undervisningen inriktas mot utbildningens mål och riktlinjer så som de uttrycks i läroplan, de prioriterade målen i enhetens handlingsplan och i linje med Vittras pedagogiska plattform. deltar aktivt i förskolans och skolans systematiska kvalitetsarbete. Här ingår bland annat att samverka och diskutera mål och innehåll i undervisningen samt undervisningsmetoder, och att följa upp, analysera och ständigt utveckla utbildningen. 28

29 3.4 Ansvarsfördelning och tidplan Som beskrivit i dokumentet ovan följer rektor och förskolechef upp ett antal områden för sin skola/förskola löpande under verksamhetsåret. Huvudmannen följer upp för samtliga skolor och sammanställer samtliga skolors resultat. Sammanställningarna i tabellform nedan visar ansvarsfördelning och tidplan. Månad Uppföljningsområden Hur Ansvarsfördelning September Verksamhetsplan/ Handlingsplan för respektive förskola/grundskola I arbetet med skolans kvalitetsredovisning utarbetar rektor och förskolechef en handlingsplan/ verksamhetsplan för sin skola med prioriterade utvecklingsområden och mål som utgår från de nationella målen i förskolan och grundskolan Rektor och förskolechef Verksamhetschef har huvudmannaansvar för sina skolor Verksamhetschef följer upp handlingsplan med rektor Oktober Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Rektor och EHT Chef för central elevhälsa samt Verksamhetschef Huvudmannen Rektor ansvarar för att arkivera samtliga anmälningar BEO/SI/Kränkningar/ Klagomål löpande under terminen och anmäler till Verksamhetschefen. Chef för central elevhälsa följer upp med respektive Verksamhetschef. November Behörighetsrapportering till huvudman för förskola/grundskola Rektor och förskolechef ansvarar för behörighetsrapportering för sin förskola/grundskola Verksamhetschef sammanställer för skolor i tillhörande region Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor och förskolechef Verksamhetschef har huvudmannaansvar för sina skolor. 29

30 Månad Uppföljningsområden Hur Ansvarsfördelning December Kvalitetsredovisning huvudman Kvalitetsredovisning för samtliga Vittraskolor utarbetas med utgångspunkt i hur väl de nationella målen har uppnåtts samt åtgärder för ökad måluppfyllelse Huvudmannen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola/ grundskola Rektor och förskolechef är klar med upprättandet av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen sänds till Vittraskolornas Barnoch elevombud för att kvalitetssäkras Rektor och förskolechef Vittraskolornas BEO, Barnoch Elevombud Säkerställande av enhetens verksamhet förskola/grundskola utifrån centrala checklistor/skollagen (Must Have) Rektor och förskolechef utvärderar sin verksamhet och utarbetar eventuell handlingsplan Verksamhetschef stämmer av utvärderingen samt eventuell handlingsplan med rektor/förskolechef Rektor och förskolechef Verksamhetschef har huvudmannaansvar för sina skolenheter. Samtliga enheters utvärderingar sammanställs av kvalitetsstrateg för organisations- och huvudmannanivå Kvalitetsstrateg organisations- och huvudmannanivå. Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Rektor och EHT Chef för central elevhälsa samt Verksamhetschef Rektor ansvarar för att arkivera samtliga anmälningar BEO/SI/Kränkningar/ Klagomål löpande under terminen och anmäler till verksamhetschefen. Chef för central elevhälsa följer upp med respektive Verksamhetschef. Huvudmannen 30

31 Månad Uppföljningsområden Hur Ansvarsfördelning Januari Sammanställning måluppfyllelse år 1-5, Grundskola Rektor ansvarar för att varje elev på sin skola rapporteras Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor Huvudmannen Redovisning betyg år 6-9 Grundskola Rektor ansvarar för att varje elev på sin skola rapporteras Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor Huvudmannen Sammanställning måluppfyllelse utifrån förskolors självskattning av Funktionell kvalitet Förskolechef ansvarar för att verksamheten genomför självskattning Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Förskolechef Huvudmannen Mars Resultat av enkätundersökning gällande värdegrundsuppdraget (förskola/grundskola/ fritidshemmet) Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Huvudmannen Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Rektor ansvarar för att arkivera samtliga anmälningar BEO/SI/Kränkningar/ Klagomål löpande under terminen och anmäler till Verksamhetschef. Chef för central elevhälsa följer upp med respektive Verksamhetschef. Rektor och EHT Chef för central elevhälsa samt Verksamhetschef Huvudmannen 31

32 Månad Uppföljningsområden Hur Ansvarsfördelning April Sammanställning måluppfyllelse utifrån skolors resultatuppföljning (mitterminsavstämning år 3-6-9) Rektor ansvarar för att varje elev på sin skola rapporteras Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor Huvudmannen Grundskola Sammanställning måluppfyllelse utifrån förskolors självskattning av Funktionell kvalitet Förskolechef ansvarar för att verksamheten genomför självskattning Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Förskolechef Huvudmannen Maj Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Rektor och EHT Chef för central elevhälsa samt Verksamhetschef Rektor ansvarar för att arkivera samtliga anmälningar BEO/SI/Kränkningar/ Klagomål löpande under terminen och anmäler till Verksamhetschef. Chef för central elevhälsa följer upp med respektive Verksamhetschef. Huvudmannen 32

33 Månad Uppföljningsområden Hur Ansvarsfördelning Juni Inrapportering resultat Funktionell Kvalitet förskola Förskolechef ansvarar för sammanställning på sin förskola. Kvalitetsstrateg sammanställer för samtliga förskolor Förskolechef Kvalitetsstrateg Sammanställning och redovisning av måluppfyllelse år 1-5, betyg år 6-9 Grundskola Rektor ansvarar för att varje elev på sin skola rapporteras Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor Huvudmannen Sammanställning och inrapportering av övriga kunskapsresultat: Meritvärde, Nationellt prov, korrelationen Nationellt prov betyg, behörighet. Grundskola Rektor ansvarar för att varje elev på sin skola rapporteras Huvudmannen sammanställer för samtliga skolor Rektor Huvudmannen Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen För att stärka ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete så följer vi upp elevhälsoarbetet, analyserar resultaten och skapar åtgärder och aktiviteter. Rektor gör analys av sammanställningar med hjälp av skolans elevhälsoteam och förmedlar till Vittras chef för central elevhälsa. Rektor och EHT Chef för central elevhälsa samt Verksamhetschef Rektor ansvarar för att arkivera samtliga anmälningar BEO/SI/Kränkningar/ Klagomål löpande under terminen och anmäler till Verksamhetschef. Chef för central elevhälsa följer upp med respektive Verksamhetschef. Huvudmannen Kvalitetsredovisning skolenhet Kvalitetsredovisning klar med utgångspunkt för hur väl de nationella målen har uppnåtts samt åtgärder för ökad måluppfyllelse. Rektor och förskolechef Verksamhetschef har huvudmannaansvar för sina skolor. Överlämning av slutbetyg Betygshandlingar för elever i årskurs 9 ska lämnas över till den kommun som skolan är belägen i. Rektor Verksamhetschef har huvudmannaansvar för sina skolor. 33

34 34