Os sacrum- flexibel sacrum- har betydelse för förlossningsställning Birth positions that take the weight off the sacrum and could be categorized as

Transkript

1 1

2 Os sacrum- flexibel sacrum- har betydelse för förlossningsställning Birth positions that take the weight off the sacrum and could be categorized as flexible sacrum positions are kneeling, standing, all-fours, lateral position, squatting and giving birth on the birth seat. On the other hand all the positions where the woman is sitting or lying on her back, such as the supine and the semi-recumbent position put weight on the sacrum and could be categorized as non-flexible sacrum positions. The evidence as to the impact of upright birth and flexible sacrum positions on perineal outcomes remains inconclusive [36] and has to our knowledge not been tested in the home birth setting. Since home births are seldom recorded in the registers in the Nordic countries, the prevalence of perineal injuries, SPT, episiotomy and birth positions for women opting for a home birth is not known. The objective of this study is to describe the prevalence of perineal injuries of different severity in a low-risk population of women who planned to give birth at home in four Nordic countries and to compare the prevalence of perineal injuries, SPT and episiotomy in flexible and non-flexible birth positions. 2

3 . I verkligheten bryr man sig inte om dessa mått om barnet ligger i huvudbjudning. Detta eftersom huvudet har barnets största omfång och det ger sig under förlossningsförloppet om där är progress och barnet tränger ner. Hos oss i västvärlden är det också ganska ovanligt med olika sorters förträngningar. I länder där exempelvis mycket unga mödrar föder barn (tonåringar) och där rakitis (engelska sjukan förekommer kan problemen vara större. OM man i Sverige, efter en förlossning har stark misstanke om att det har varit en bäckenträngsel så görs det en röntgen bäckenmätning EFTER förlossningen (man vill unvika att stråla barnet) 3

4 4

5 5

6 Muskelplattan är av stor betydelese, ska hålla emot men också ge efter vid tarm och urin tömning, samlag och förlossning. Mer kommer i föreläsning om bristning och sutur 6

7 7

8 8

9 En operforerad mödomshinna är en medfödd sjukdom där en mödomshinna utan öppning hindrar helt slidan. Den orsakas av ett fel i mödomshinnan att perforera under fosterutvecklingen. Frekvens / Upptäcks ofta hos unga kvinnor. En imperforate mödomshinna är vanligtvis synlig på vaginal inspektion som en svällande blå membran. [5] Om hematocolpos är närvarande, är ofta påtaglig på buk eller rektal undersökning en massa. Diagnosen en operforerad mödomshinna är vanligtvis enbart baseras på fysisk undersökning, även om det är nödvändigt diagnosen kan bekräftas genom transabdominal, transperineal eller transrektalt ultraljud. [2] 9

10 Klitoris olika delar Klitoris räknas som en del av de yttre könsdelarna, vulva, hos kvinnan. Klitoris är en särskilt nerv- och kärlrik svällkropp som består av olika delar. Där deinre blygdläpparna möts längst upp finns en förhud (som också kallas kåpa, huva och kappa) som täcker klitoris ollon, toppen eller huvudet. Det är den synliga delen av klitoris. Om man för upp förhuden, ellerför isär blygdläpparna, så ser man klitoris ollon. Det kan vara helt eller delvis fastvuxet vid förhuden men i så fall kan man känna det som en liten knopp där under. Ollonet har sensoriska nervändar. Det är fler än någon annanstans på människanoch den känsligheten är förklaringen till att så många kvinnor njuter av klitorisstimulering. Underförhuden finns körtlar som producerar en oljig kräm. Ju mer som bildas desto vitare blir den och kallas då smegma. På undersidan av klitoris ollon sitter strängen (frenulum). Klitoris ollon övergår under förhuden till ett skaft. Skaftet delar sig i två ben som också kallas skänklar. Dessa omsluter först urinröret och sedan slidan och slutar någonstans i vävnaderna mellan slidans botten och ändtarmen. De ligger inbäddade och lite vinklade längs blygdbenets insida. Skänklarna kan vara olika långa och kan liknas vid ett bakåtvänt V. Längs med varje skänkel utgår en klyftformad utbuktning, klitorisklyftorna. De går på varsin sida om slidan mellan klitorisbenen och kramar om slidans väggar. Från klitoris utgår långa nervtrådar som kan löpa12 15 cm ner längs lårens insidor. Nervtrådar, ligament och muskler gör så att klitoris på olika sätt är sammankopplade med andra delar i underlivet. Storlek I samband med puberteten växer klitoris, liksom de andra delarna av könsorganet. Storleken kan variera mycket mellan olika kvinnor och bestäms bland annat av hormonnivåer. En yngre flicka i puberteten har vanligtvis större klitoris än en kvinna i klimakteriet. Storleken har dock ingen betydelse för känsel eller orgasmförmåga. Bredden på klitorisollonet varierar vanligtvis mellan 2 och 5 mm. Längden varierar vanligtvis mellan 3 och 7 mm, men en del flickor föds med mycket längre ollon än så. Skaftet brukar vara 2 5 cm långt, skänklarna cirka 9 cm och klyftorna 3 7 cm. 10

11 Bartholins körtlar (anatomiskt benämnda glandula vestibularis major) är två ärtstora körtlar belägna i den bakre delen av kvinnans yttre blygdläppar, nära mellangården. [1] De påvisades av den danske anatomen Caspar Bartholin ( ). Körtlarna producerar ett mjukgörande, genomskinligt sekret och mynnar på varsin sida om slidmynningen. [2] Vid sexuell upphetsning ökas i allmänhet utsöndringen av sekret. Skenes körtlar eller den kvinnliga prostatan är det yttersta av flera parvis liggande körtlar som ligger i vävnaden kring kvinnans urinrör. Körtlarna mynnar i urinröret och är de körtlar som bidrar med vätskan vid kvinnlig ejakulation, kvinnlig utlösning, eftersom de tömmer sig vid sexuell upphetsning, ofta i samband med orgasm. Körtlarna har sitt namn efter den skotske gynekologen Alexander Skene ( ) som först beskrev dem. Den slovakiske patologen Zaviacic menar att prostata är en mer korrekt terminologi för att beskriva strukturen 11

12 12

13 I kulturen finns svampsporer, hudbakterier, stafylokocker, tarmbakterier och anaeroba streptokocker. 13

14 Namn efter >Ernst Gräfenberg gjorde första studien på 50-talet. Det tycks inte vara en punkt utan ett område där urinrör, klitoris och vagina samverkar, och det finns som ett område inne i slidan. G-punkt ersätts med det mer korrekta CUV (Clitoris Urethro Vagina Complex) klitoris-genom-vaginan-komplexet säger Emanuel Jannini som ultraljudat par som har samlag Många upplever att det finns en g-punkt, men platsen kan variera utifrån individ. Man kan säga att hela kroppen är en g-punkt. Det finns ingen punkt att trycka på för att få orgasm, men man kan stimulera vissa erogena zoner som kan medverka till det. Enligt Ingrid Kihlsten är det inte intressant att diskutera g-punktens vara eller inte. Alla har förmågan att njuta och njuter på olika sätt. 14

15 15

16 Myometrium, mitten - glatt muskulatur Perimetrium, ytterst - bindväv - stora kärl - på vissa delar täckt av peritoneum Endmetriekörtlar: producerar näring till graviditet, följer menscykeln och gör sig beredda under ägglossning under inverkan av ö och p 16

17 17

18 18

19 19

20 Ca 2 miljoner primordialfolliklar när kvinnan föds, ca vid pubertet, varav ca 400 mognar under en livstid Zona pellucida består av glykoproteinerna ZP1, ZP2, ZP3 samt ZP4. Det sitter utanpå äggcellens yta. Utanför sitter corona radiata ett cellager som utgör ett extra skydd och näringsförråd. Primordialfollikel är en primär oocyt omgiven av ett lager granulosaceller. Primärfollikeln uppstår när zona pellucida bildas innanför granulosacellslagret. Sekundär follikel är en preantral follikel med 4-5 lager granulosaceller och thecaceller. Tertiär follikel är en Graafsk follikel (ca 15 mm). Den är mogen och antral. Ägget genomgår meios och blir en sekundär oocyt strax före ovulationen. När den Graafska follikeln avgett ägget och sin antrala vätska vid ovulationen förstoras granulosacellerna och luteiniseras och kapillärer växer in, varvid corpus luteum bildats. Om ägget inte befruktas inom tio dagar degenererar corpus luteum, vilket leder till minskade hormonnivåer och menstruation. Corpus albicans finns kvar som en rest. Membranet behövs för att spermierna skall fastna på ägget och få sina kromosomer in till äggets kärna. Olika arter har olika glukoprotein, vilket gör att spermier från en art inte kan befrukta en annan arts äggcell. När en spermie har fastnat på zona pellucida stelnar membranet så att inte fler spermier kan tränga in. Om en hona producerar äggceller som saknar zona pellucida är hon ej fertil, eftersom spermierna inte kan fastna på sina receptorer [1]. 20

21 21

22 22

23 Ägg från människa. Ägget, med cellkärnan är den innersta gråa delen. Den vita ringen är zona pellucida, som i sin tur är omgiven av corona radiata. Membranet behövs för att spermierna skall fastna på ägget och få sina kromosomer in till äggets kärna. Olika arter har olika glukoprotein, vilket gör att spermier från en art inte kan befrukta en annan arts äggcell. När en spermie har fastnat på zona pellucida stelnar membranet så att inte fler spermier kan tränga in. Om en hona producerar äggceller som saknar zona pellucida är hon ej fertil, eftersom spermierna inte kan fastna på sina receptorer [1]. 23

24 Primordialfollikel är en primär oocyt omgiven av ett lager granulosaceller. Primärfollikeln uppstår när zona pellucida bildas innanför granulosacellslagret. Sekundär follikel är en preantral follikel med 4-5 lager granulosaceller och thecaceller. Tertiär follikel är en Graafsk follikel (ca 15 mm). Den är mogen och antral. Ägget genomgår meios och blir en sekundär oocyt strax före ovulationen. När den Graafska follikeln avgett ägget och sin antrala vätska vid ovulationen förstoras granulosacellerna och luteiniseras och kapillärer växer in, varvid corpus luteum bildats. Om ägget inte befruktas inom tio dagar degenererar corpus luteum, vilket leder till minskade hormonnivåer och menstruation. Corpus albicans finns kvar som en rest. 24

25 Gonad=könskörtlar Gnhr är ett hypofyshormonfrisättande hormon, som bildas av neuron och utsöndras från hypotalamus för att frisätta gonadotropinerna follikelstimulerande hormon och luteiniserande hormon. [1] GnRH-neuronen är under barndomen inaktiva på grund av hämning från flera olika typer av hypotalamiska neuron. Puberteten startar när denna hämning minskar 25

26 26

27 Hormonerna har olika målorgan- ovarier, endometrium och cervix! 27

28 28

29 29

30 30

31 Ett av de kanske enklaste sätten att veta när ägglossning inträffar är att räkna ut det om menstruationscykeln är regelbunden. I en jämn menstruationscykel inträffar ägglossning vanligtvis mellan 12 till 16 dagar innan nästa förväntad menstruation. Det finns en viss variation, men den rör sig om någon dag tidigare eller senare. På en menstruationscykel som sträcker sig över 28 dagar är den mest troliga tidpunkten för ägglossning dag 12 till 16 under menstruationscykeln. Den mest fertila perioden i det ovan nämnda exemplet är runt dag 12 till 15. Ägglossningstest Det kanske bekvämaste metoden att ta reda på om ägglossning har inträffat eller är på väg är ägglossningstest. De mäter nivåerna av luteiniserande hormon (LH) i urinen och reagerar på en ökning av hormonet. LH sätter igång lossningen av ägget och en ökning av hormonet är en av de säkraste tecknen på ägglossning. En höjning av LH indikerar att ägglossning är på väg och den fertila perioden har börjat. Halterna av LH ökar mellan två till fem gånger under dagarna innan ägglossning. Efter höjningen brukar ägget lossas inom ett dygn till tre dygn. Det är under denna tid som det är störst chans att bli gravid. Det bästa resultatet från mätningar som görs mitt på dagen eller på eftermiddagen. Det varierar mellan olika kvinnor hur länge höjningen av halterna av LH varar. För vissa kvinnor varar ökningen en kort tid så det kan vara en god ide att testa två gånger om dagen för att inte missa höjningen. För att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt är det viktigt att noggrant läsa och följa instruktionerna som följer med testet. Smärta och värk Det är relativt vanligt att kvinnor känner smärta i samband med ägglossning. Ungefär en av fem känner någon slag känning när ägglossningen inträffar. Känningarna kan variera mycket mellan olika individer. Det kan röra sig om från allt från knappt kännbara sensationer till kortvariga smärtor. Hur värken eller smärtan upplevs kan skilja sig mycket mellan individer. Vissa känner av värken ett par minuter, andra känner av den i flera dagar. För de flesta kvinnor varar smärtan högst ett par timmar. Smärtorna uppträder ofta i den nedre delen av magen och bäcken, men kan även kännas i nedre delen av ryggen. Värk i samband med ägglossning kallas även för ägglossningsmärta. Ökad kroppstemperatur Kroppstemperaturen kan vara en ett tecken på att ägglossning närmar sig. Temperaturen är föränderlig under menstruationscyklen. Fram tills ägglossning håller kroppen sin vanliga temperatur för att sedan sjunka. En till två dagar efter sänkningen ökar kroppens temperatur. Ökningen ligger ofta runt en halv grad men kan vara mycket större, det är inte ovanligt med höjning på 1 grad eller mer. När temperaturen ökar är det ett tecken på att ägglossning har inträffat. Den förhöjda temperaturen håller hög i minst tre dagar för sedan långsamt sjunka, men kan hålla sig över den normala fram tills mensen kommer igen. Om den inte sjunker och mensen uteblir är det stor chans att du är gravid. Det är okomplicerad process att mäta temperaturen. Ta tempen varje morgon innan du har klivit upp ur sängen. För att få ett tillförlitligt resultat måste du ha haft minst tre timmars sammanhängande sömn. Ta sedan tempen varje morgon vid ungefär samma tid. Skriv upp resultaten av mätningarna. Den lägsta temperaturen infaller vid när ägget lossas och den högsta påträffas strax efter. 31

32 strukturellt i livmoderslemhinnan urskilja två lager: basala, som är i stort sett oförändrad under hela livet, och funktionella, som förkastas i varje menstruationscykel. Denna funktionella skikt är unik. När livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan kan det göra ont. Det liknar de värkar man har när man föder barn. Att vissa får ont vid mens men inte andra hänger ihop med att olika kvinnor har olika höga halter av de ämnen som orsakar sammandragningar i livmodern, så kallade prostaglandiner. Förr användes ofta ingenting- men gräs, löv, mossa, djurhudar. Engångsbindor finns sen 40-talet men gördel om magen, på 60-talet med klisterremsa. Mens som tabu- läs Liv Strömqvist! 32

33 33