Samhällsvetenskapliga fakultetens sammanställning och analys av Studentfallskrivelsen 2013

Transkript

1 Sid 1 (7) s sammanställning och analys av Studentfallskrivelsen 2013 Vi har inte haft möjlighet att diskutera Studentfallskrivelsen 2013 i fakultetens utbildningskommitté eller fakultetsnämnd innan fakultetens synpunkter, kommentarer etc skickas in pga av att mötestider inte har legat i fas med skrivelsens tillgängliggörande och remisstid. Studentfallskrivelsen har skickats ut till samtliga institutioner och enheter med utbildningsuppdrag för inhämtande av synpunkter. Nedan följer en sammanställning av institutionernas reflektioner och redovisning av hur de arbetar/tänker arbeta med de problemområden som lyfts fram i Studentfallskrivelsen Detta har kompletterats med synpunkter från ett fakultetsperspektiv. Sammanställningen följer de områden som lyfts fram i Studentfallskrivelsen och som vi ombetts fokusera. Administration Administrativa rutiner Från institutionerna menar man sig följa gällande regelverk (Regler och riktlinjer för studieadministration). Man har god framförhållning när det gäller scheman, men ibland uppstår oförutsedda situationer som kan påverka möjligheterna att få ut scheman i tid. Det kan exempelvis handla om sjukskrivning eller att man fått forskningsmedel som måste nyttjas inom vissa tidsramar. Det kan också vara svårt att lägga ut scheman fyra veckor före kursstart vid längre kurser (ffa hel termin). Någon institution menar att eftersom enskilda lärare ibland brister när det gäller att lägga ut scheman, kan det vara befogat att detta handläggs av studierektor. Men med det följer också nackdelar, genom att det kan komma att ändras av undervisande lärare av olika skäl (se ovan). Målsättningen är naturligtvis att följa regelverket. Någon institution påtalar att det tycks finnas en skillnad i synen på vad som utgör heltidsstudier. Från lärarens synvinkel kan det vara så att man utgår från att studenten kan studera heltid, dagtid måndagfredag, medan studenten ser ej schemalagd tid som fri tid i det avseendet att andra aktiviteter kan planeras in. Kunskaperna om gällande regelverk är vanligtvis goda. Flera av institutionerna påtalar att man har fullgoda system och rutiner. Kursplanering Institutionerna menar att kursplaneringen överlag fungerar bra. Studenternas upplevelser av brister i kommunikation, tolkningar av vad som gäller och de förväntningar de upplever förklaras inte sällan av att man inte gör helt lika på våra institutioner vilket naturligtvis kan upplevas märkligt och säkerligen ibland frustrerande av en student som läser ett program där flera institutioner medverkar. Missar kan

2 Sid 2 (7) också göras när någon ny lärare ska medverka och man har inte tillräckligt kommunicerat vad som gäller inom ett visst program. Man kan inte heller förutsätta att studenterna förstår att det kan finnas olikheter beroende på vilken institution som medverkar. Institutionerna är medvetna om detta och man arbetar kontinuerligt för att i möjligaste mån se till att missar av sådant slag ska reduceras till ett minimum. Kårernas förslag är självklara. Rättsäkerhet Kursplaner Kursplaner revideras fortlöpande. När det gäller förväntade studieresultat har detta aktualiserats inte minst genom HSV/UKÄ s utvärderingar och förtydliganden har gjorts vid ett flertal institutioner. Samtidigt vill man inte skriva fast sig på ett sätt som onödigt försvårar utveckling, nytänkande och kreativitet genom att smärre ändringar inte kan göras utan att en kursplan måste revideras. Sammantaget innebär detta att det skett klara förbättringar under de senaste åren. Vid institutioner finns också pedagogiska seminarier där kursplaner etc diskuteras. Kårernas förslag om tydlighet avseende FSR och betygskriterier är rimliga. Dock tveksamt om betygskriterier ska specificeras i kursplaner, eftersom det minskar flexibiliteten vid examination. Examination Från institutionerna menar man att frågor kring examination har kommit att uppmärksammas stort och diskuteras flitigt under det senaste året, inte minst som ett resultat av HSV/UKÄ s utvärderingar. Resultatet av detta är att kopplingen mellan kursinnehåll, FSR och examination har diskuterats och sannolikt stärkts, enligt fakultetens bedömning. Man ser det som viktigt att kommunicera kravnivåer för olika betyg och därmed skapa transparens avseende bedömningar. Vid institutionerna finns studieguider av vilka detta framgår och vid pedagogiska seminarier diskuteras frågor om examination mm. Det är naturligtvis olyckligt om studenter upplever att det finns otydligheter och andra problem när det gäller examination. Samtidigt menar vi att all ovisshet knappast går att reducera och inte heller är önskvärt. En övertydlighet kan inverka menligt på möjligheterna att anpassa examinationsformen efter vad som ska prövas. Det måste finnas ett visst handlingsutrymme för examinerande lärare. Gällande regelverk för uppsatser Frågor kring examination i form av uppsatser, framförallt avslutande examensarbeten ( C-uppsats etc ), är vanligt förekommande. Från institutionernas sida menar man att man försöker att tillmötesgå de varierande önskemål som studenter kan ha. Det är ju inte bara viktigt för studenten att bli klar med sin uppsats, det är även ytterst angeläget för institutionen att studenterna blir klara med sina examensarbeten. De brister som uppmärksammas i skrivelsen, inte minst att det finns studenter som fått vänta flera terminer innan de fått tillfälle att opponera på en uppsats, är naturligtvis oacceptabelt.

3 Sid 3 (7) Flera institutioner har under senaste tiden fokuserat och diskuterat rutiner vid uppsatsarbete samt bedömningskriterier. Vad gäller förslaget om förnyad examination och alternativa examinationsformer bör det vara upp till institutionen att avgöra och bedöma i vilka fall en alternativ examinationsform är tillämplig. Man uttrycker vidare sitt gillande till förslaget att tydliggöra gällande regelverk om uppsatsarbeten. Även här kan det finnas anledning att bättre förklara för studenterna varför vissa skillnader mellan olika institutioners sätt att arbeta med uppsatser kan komma att kvarstå, eftersom institutionerna (prefekten) enligt gällande delegationsordning har rätt att besluta om faktorer av betydelse för hur vi arbetar med våra undervisningsuppdrag. Kårernas förslag är rimligt i så motto att det bör finnas en övergripande policy för universitetet. Uppsatsarbeten har olika betydelse i universitetets utbildningar och de omgärdas av olika villkor, vilket gör det svårt och knappast eftersträvansvärt att skapa ett enhetligt regelverk med specificeringar av olika slag. Verksamhetsförlagd utbildning Förekommer endast på ett par av våra utbildningar förutom de som har undervisningsuppdrag inom Lärarhögskolan. Problem kan uppstå när en praktikplats hoppar av med kort varsel. Vid en av institutionerna med stora VFU-inslag har man vi under flera år arbetat med att stärka VFU verksamheten vid institutionen genom (1) kontinuitet i lärarlaget, (2) handledarutbildning av VFU handledare på fältet, (3) Praktikcentra (dvs med de praktikplatser man har avtal med och (4) avtal. Utbildningskvalitet Handledning Det är givetvis olyckligt när handledare och examinator är oense om vad som är en godkänd uppsats. Institutionerna har utarbetade examinationsrutiner och den typen av problem som omnämns i skrivelsen ska inte kunna hända. Om så är fallet, är det en så stor brist att ansvarig institution på bästa möjliga sätt måste underlätta för studenten att få sitt examensarbete klart, exempelvis genom extra handledningstid. Den formella åtskillnaden mellan handledning och examination måste vara tydlig och i den utsträckning det är möjligt ska både handledare och examinator ha doktorsexamen. Det råder inte samstämmiga uppfattningar rörande vad som är handledarens ansvar för om en uppsats tros hålla för att bli godkänd eller ej. En institution påtalar att man i sin studieguide tagit fasta på vad HSV skrivit att om en handledare har gett klartecken till en uppsats, bör det inte förekomma mycket omfattande förändringar för att den ska godkännas. En annan understryker att det inte är handledarens ansvar att bedöma huruvida en uppsats är att betrakta som godkänd. Några av fakultetens institutioner anger att rutinerna för uppsatser, handledning och examination är under omarbetning.

4 Sid 4 (7) Kårernas förslag löser knappast problemet. Institutionerna måste däremot utveckla handledningsprocessen och en tydlighet när det gäller handledarens respektive examinators ansvar måste tydliggöras. Lärares arbetsbelastning Från kårernas sida erfar man att lärares arbetsbelastning kan gå ut över undervisningen på så sätt att läraren inte har nödvändig tid till alla uppgifter som undervisningen kräver. Institutionerna instämmer i den bilden och påtalar att arbetsbelastningen generellt sett är hög vilket kan innebära problem att hinna med sitt arbete på önskvärt sätt. Trots detta menar man sig i de allra flesta fall klara av att hålla tidsramar (exempelvis vid rättning av tentamen). Resurserna till utbildningsuppdraget är magra och räcker knappast till att täcka det arbete som ska utföras, men ändå utförs arbetet med hög kvalitet. Även om man försöker att prioritera sådant som studenterna anser vara viktigt, så är det inte alltid så enkelt att prioritera bland den mångfacetterade kravbild som karaktäriserar lärarens vardag. Det är viktigt att komma ihåg att fördelning av lärarens arbetstid är ett nollsummespel ju mer administration, desto mindre undervisning. Vid ett par av institutionerna har man utarbetat ett kvalitetssäkringssystem, en timberäkningsmall, som används i diskussioner med lärarna när det gäller att hitta lösningar på hur tilldelad resurs ska användas på bästa sätt för att ge en god arbetsbelastning utan att nagga på kvaliteten i undervisningen. Mallen används även vid lärarlagens pedagogiska diskussioner, då de på ett enkelt och övergripligt sätt kan se hur många timmar och vilken undervisningsform som stödjer ett lärande för att studenten ska uppnå FSR samt hur mycket tid som läggs ner på examination. Kårernas förslag att universitetet verkar för att säkerställa att lärarnas arbetsbelastning är rimlig är ytterst rimlig(!). Studentinflytande Kursutvärdering Kårerna menar att kurs utvärderingsarbetet varit bristfälligt på flera sätt och att detta påverkat studenternas deltagande negativt. Därigenom menar de att lärarnas engagemang är avgörande. De föreslår också att Umeå universitet säkerställer att kursutvärderingar genomförs, återkopplas och publiceras i enlighet med gällande regelverk. Från institutionernas sida framförs att det svala intresset för kursutvärdering är ett problem och det har inte bara att göra med bristfällig hantering från lärares sida. Fakulteten har precis beslutat om en modell för kurs- och programutvärdering, vilken bygger på det nyligen fattade rektorsbeslutet. Centralt i såväl den universitetsövergripande handläggningsordningen som fakultetens egen är att kursutvärderingar, liksom programutvärderingar, ses som en integrerad del i det fortlöpande arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra våra utbildningar. Kårernas förslag är en självklarhet och vi menar att vi är redan där. Studiesocialt

5 Sid 5 (7) Studiestödslagstiftningen Fakulteten har förståelse för de problem studenter kan få med studielån efter CSN s hårdare bedömning. Samtidigt måste vi ha i åtanke att institutionerna under senare år uppmanats att inte snuttifiera sina kurser utan att kurser ska omfatta minst 15 hp. Bedömningen är att det vore mer rimligt att CSN övergav den hårda bedömning som gäller för närvarande. Det betyder att detta är en fråga för departementet snarare än för Umu. Kårernas förslag är rimligt i de fall som det inte inverkar menligt på uppläggningen av kurser eller genererar mer administrativt arbete. Internationella studenter Fakulteten har förståelse för kårernas kritik när det gäller sådant som utgör hinder för internationella studenters (freemovers) studiegång. Samtidigt signalerar institutioner att det bland freemovers finns de som mer självförvållat försätter sig i sådan situation att man kan få problem med visum. Det handlar främst om att man ägnar för lite tid till studierna. Kårernas förslag är rimligt om det kan tolkas som att det är viktigt att Umu informerar internationella studenter vad som gäller för visum. Ett universitet för alla Få redovisar några erfarenheter av problem. Inom lärarkåren finns det sannolikt de som skulle kunna höja sin kompetens. Problemet med skivsalstentamen utanför dagtid må-fre kräver mer lokaler. Arbetsmiljö Fakulteten delar kårernas uppfattning att det finns brister i den fysiska arbetsmiljön, med buller, bristfällig ventilation och planlösningar som gör det svårt att studera koncentrerat. Mer specifikt pekas datorsalar ut och även här delar fakulteten kårernas uppfattning. Vid några institutioner görs idag förbättringar av exempelvis datorsalar, i den utsträckning det är möjligt för en institution att göra så. Kårerna tar vidare upp om studenter som behandlats illa eller bemötts på ett olämpligt sätt av enskilda lärare. Det är givetvis beklämmande om sådant förekommer. Kårerna vill göra gällande att det här föreligger att stort mörkertal. Fakulteten menar att det kan vara svårt att uttala sig om omfattningen. Hur det än är med ett eventuellt mörkertal, så är det oacceptabelt oavsett omfattning. Övrigt System för uppföljning av regelbrott

6 Sid 6 (7) Fakulteten ställer sig inte avvisande till ett system för uppföljning av regelbrott. Det framgår inte av skrivelsen vilken typ av efterföljder vid regelbrott som kårerna har i åtanke. Åtgärder mot och uppföljning av regelbrott bör också vara framåtsyftande (i bemärkelsen att vi ska förbättra vad som komma skall) och inte bestraffa bakåt. Kårernas förslag är inte orimliga men det finnas anledning att först utreda närmare hur ett sådant system skulle utformas och vilka syften det skulle tjäna. Sammanfattande synpunkter Från fakultetens sida menar vi att de områden som tas upp i Studentfallsskrivelsen 2013 är viktiga. Samtidigt kan vi glädjande nog konstatera att problem förekommer i ringa utsträckning. Fakultetens arbete med de områden som lyfts fram sker huvudsakligen på institutionsnivå och inom ramarna för de utbildningsprogram som fakulteten ansvarar för. Ansvaret är också till stor del delegerat till programråd och prefekter (och studierektor, utbildningsutskott och samrådsgrupper). På fakultetsnivå sker mycket arbete i utbildningsrådet, som beredande organ till fakultetsnämnden. Här förs diskussioner om inte minst de områden som diskuteras i Studentfallskrivelsen. Vid behov tillsätts arbetsgrupper med uppdrag att utreda närmare, ta fram förslag etc. Fakulteten genomförde 2011 en regeldag som ett led i våra kontinuerliga utbildningsdagar som riktas till både lärare och annan personal. Vi ombads vidare att ange vilka områden som bör prioriteras. Om man utgår från de svar som institutionerna lämnat så hamnar Regelverk för uppsatser högst på listan. Därefter följer Kursplaner, Arbetsbelastning, Examination, Handledning och Arbetsmiljö på en andra plats (utan inbördes rangordning). Vi hoppas att våra övergripande synpunkter framgår av genomgången ovan. Fakulteten menar att den struktur som Studentfallskrivelsen har (sedan 2010) är bra i den meningen att den är konstruktiv. Även om vår bedömning är att vi sköter oss väl (även om vi inte ska förneka brister), så bidrar den till det kontinuerliga arbetet med att utveckla våra utbildningar och vårt sätt att arbeta med studenterna. När det gäller exempel på rutiner, modeller etc som varit framgångsrika när det gäller att säkerställa arbetsrutiner och kursplanering, så är det svårt att lyfta fram någon särskilt duktig institution. Fakultetens uppfattning är att flera av våra institutioner är föredömliga inom området och i det fall man det funnits brister har man skärpt sig under de allra senaste åren. Fakultetsledningen ser detta som viktiga frågor och arbetar aktivt för att alla institutioner ska vara föredömliga. Om man ska säga någonting gott om HSV/UKÄ s utvärderingsmodell så har den absolut bidragit till konstruktiva diskussioner och förbättrade rutiner vid vår fakultet och på våra institutioner. För samhällsvetenskapliga fakulteten

7 Sid 7 (7)