Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv

Transkript

1 Bemötande utifrån ett lågaffektivt perspektiv Lotta Lindholm Utvecklingsledare, LaB Dagens upplägg 8:30-8:45 Inledning och presentation 8:45-9:30 Introduktion Lågaffektivt bemötande 9:30-9:50 Fika 9:50-12:00 Föreläsning Kognition, Stress & Belastning samt Affektsmitta 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:20 Hur gör man då?? 14:30-14:50 Fika 14:50-15:30 Gruppsamtal 15:30-16:00 Utvärdering och avslut 1

2 Min resa hit.. HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 2

3 Varför ska vi använda LaB? Ett lågaffektivt bemötande/förhållningssätt utgår ifrån; - Utmanande beteenden - Utmanande situationer Definition Utmanande beteenden är alla typer av beteenden som skapar problem för personer i omgivningen 3

4 Vilka beteenden och situationer utmanar Er? Varför uppfattas de som utmanande för er? Exempel på utmanande beteenden. Hotar/är utagerande Lyssnar inte/tar inte in information Följer inte överenskommelser Ljuger & manipulerar Kontrollerar omgivningen Kräver Rättshaveristiskt beteende Hanteringsstrategier & Varningstecken = Sätt för den enskilda att lösa en svår situation Undvikandebeteenden Saknar sjukdomsinsikt Missbruk 4

5 Vad är INTE LaB? Gränslöst och regellöst Bara att backa och låt gå Konflikträdsla Allt är OK Ansvarsbefriande Skuldbelägger personalen Orättvist Viktiga utgångspunkter 1. En metod som utgår ifrån utmanande/problemskapande beteenden och att människor som kan uppföra sig gör det 2. I Lågaffektivt bemötande ligger fokus på vad Vi som personal kan påverka i situationen (ansvarsprincipen) utifrån att våra känslor och vårt bemötande i stor utsträckning påverkar klienten och situationen 3. Hur vi förstår, tolkar och tänker kring en situation påverkar våra känslor och vårt agerande 4. Lågaffektivt bemötande erbjuder både förståelsemodell, handlingsstrategier i svåra situationer samt ett strukturerat arbetssätt 5. Metod som syftar till att undvika maktlöshet och kontrollförlust, för den enskilda och för personal 5

6 Stress & belastning Lågaffektiva tekniker Samtal Hjälpmedel Kognition & klientanpassning Kartläggning Hanterafasen Bemöta, utvärdera & lära nytt Händelseanalys & handlingsplan Lågaffektiva grundprinciper/grundstenar Etik och människosyn Teoretisk Neuropsykologi Kognitionsforskning Affektteori Stressforskning Verksamheter LSS/omsorg Psykiatri HVB/ungdomsvård Missbruk/socialpsykiatri Traumavård Förskola/Skola Föräldraskap 6

7 Viktiga grundstenar inom LaB Människor som kan uppföra sig gör det Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Rättviseprincipen Affekter smittar Problemskapande beteende = lösning Kognitiva funktionsvariationer =Kravanpassning Förståelse & hantering av utmanande beteende Stress & Belastning =Stresshantering /stressreducering Affektsmitta = LaB 14 7

8 Funktion vs. diagnos Diagnoser är symtombeskrivningar och färskvara Rätt behandling förutsätter rätt diagnos! Diagnoser = verktyg främst för sjukvården? Psykiatrisk diagnostik är en ganska grov sortering av psykiska besvär OBS! Vid svåra tillstånd liknar funktionsnedsättningarna varandra till stor del Kognition Samlingstermen för de mentala processer som handlar om hur vi hanterar och bearbetar sinnesintryck, tankar och information. Process i vår hjärna som påverkar bl.a. meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. OBS! Färdigutvecklad normalt runt 25års ålder 8

9 VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ?? Bristfällig kunskap om kognition och hjärnan Osynlig funktionsnedsättning/funktionshinder Beskriver något som fungerar hos oss själva Ojämn profil & funktion Saknar diagnos/kompassriktning Verbala förmågan ofta högre Frustration Maktlöshet Kontroll Diagnoser & Tillstånd Stress/Press/Belastning/Höga krav Psykisk sjukdom/ Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: - T. ex Autism, Tourettes syndrom, OCD och ADHD Missbruk & Beroende Livskriser/Trauman/PTSD Låg begåvning Förvärvad hjärnskada Smärta/somatiska symtom Sömnstörningar 9

10 Exekutiva funktioner Att ta initiativ (ha en på/av knapp) Tidsuppfattning Arbetsminne Förmågan att planera och organisera sin vardag Att fokusera uppmärksamheten och att värdera den egna prestationen Att hejda oönskade handlingar Central koherens- Hålla ihop och foga samman detaljer! Få ihop livets detaljer till en helhetsbild Kunna tolka sociala sammanhang Känna igen ansikten och ansiktsdrag 10

11 Mentalisering Att sätta sig in i hur/att andra tänker och känner. Kunna förstå att det egna beteendet påverkar hur andra människor bemöter en Att förstå övergripande begrepp samt liknelser och ordspråk Varseblivning tolkning av sinnesintryck Nedsatt feedback från kroppen Ex. -Trötthet -Hunger -Smärta -Kyla m fl. Förändrad varseblivning/annorlunda perseption Sinnesintryckens styrka och proportioner 11

12 Konsekvenser Ett annorlunda sätt att tänka och uppfatta omgivningen och därmed ett annorlunda beteende Stora svårigheter att hantera sin vardag/ ADL (Aktiviteter i det dagliga livet) Svårt att följa överenskommelser/genomföra nödvändiga aktiviteter KASAM (låg känsla av sammanhang) Ojämn profil Stresstecken såsom; - Sömnstörningar - Uppmärksamhets störningar, fokuserings svårigheter - Trötthet, håglöshet, depressivitet - Minnesstörningar - Undvikandebeteenden/ utåtagerande Kan inte eller Vill inte? Tror man att en person kan men inte vill bete sig konstruktivt (p.g.a t.ex. ovilja) så kommer man att ställa högre krav och visa mindre tolerans & empati. Tror man att en person vill men inte kan bete sig konstruktivt (pga t. ex. funktionsnedsättning) så kommer man att ställa lägre krav och visa mer tolerans & empati 12

13 Stress & Belastning Ett sätt att förstå uppkomsten av utmanande & problemskapande beteende Stress och belastningsmodellen STRESS PRESS - BELA STN IN G Svårt att tolka socialt samspel Stimulikänslig Oro för., sover dåligt Svårt med affektreglering Låg tillit till omgivningen/låg självkänsla Impulsivitet/svårt att ha tråkigt KAOS Grundstressnivå 13

14 Stress och belastningsmodellen med Affektregleringskurvan STRESS PRESS - BELA STN IN G Belastnings faktorer KAOS 1. Kartlägga belastningsnivå i stunden 2. Kartlägga stressorer/belastningsfaktorer, hanteringsstrategier och varningstecken 3. Kartlägga vanliga trigger samt fungerande strategier i akuta lägen =skapa en HANDLINGSPLAN 14

15 Belastningsfaktorer, grund Kognition Ekonomi Livsomständigheter (ex kollektivt boende, aktivt missbruk) Basala behov (ex sömn & mat) Struktur/rutiner/förutsägbarhet Kravnivån/vardagsstöd/anpassningar Relationer/nätverk Högtider Stora känslor i omgivningen Utlösande faktorer. Kravställan eller känsla av att inte räcka till Konflikter, att inte förstå eller att någon säger nej Buller och höga ljud Sjukdom/smärta Plötsliga förändringar, oförutsägbarhet Känsla av orättvisa Vikarier eller personer man inte kan förutse Matsituationer Drogpåverkan/ abstinens Affektsmitta 15

16 Vanliga hanteringsstrategier Missbruk/återfall Vägran/inte göra/säga nej Självskadebeteende Tystnad Gap & Skrik Inåtvändhet Våld/hot om våld Skylla på andra Skrämma Tvång Samlande Manipulation Splitting mm Diskutera 2&2 Ge exempel på varningstecken eller stresstecken som är vanligt förekommande hos de som bor i er verksamhet 16

17 Varnings/stresstecken (negativa) Kontaktsökande /svårt att vara själv Pratar snabbt och mycket utan att höra vad andra säger Rörig och desorienterad Rastlös och orolig Kaotisk Undviker personal/isolerar sig Avstängd eller avskärmad Skadar sig själv Vägra/ säga nej Tvångsbeteenden (fobier) Låter mycket Gestikulerar Arg och irriterad, missnöjd Rädsla / Paranoia Minskat förtroende och tillit Börjar slå på döda ting Trötthet(sover mycket) Specialintresse tar över Tappar tidigare förmågor Triggers Externa: Energibrist/trötthet Sinnesoverload Resonerande / Argumentation / Konfrontation Fostran / Krav på anpassning/flexibilitet/att säga nej! Fysisk kontakt / Fösning Krav på mentalisering/central coherens Affektsmitta Maktutövning & Tvång Interna/känslor av t.ex: *Skam, underläge, att vara dålig, känna sig trängd eller att inte förstå *Maktlöshet, frustration 17

18 Kaostecken=Kontrollförlust Akuta Utåtagerande beteende ex. slag, sparkar, spottande eller skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Hög ångest/panik ångest Desorientering/Psykos Långvariga Depression Psykoser Svåra ångesttillstånd Stress - och överbelastningssymtom Handlingsförlamning Dissociation Skyddande faktorer Personliga: Självinsikt Nödutgångar Bra copingstrategier Att vara bra på något/självkänsla I omgivningen: Lugn och ro Utrymme Bra nätverk Trygghet och tillit Goda relationer 18

19 Arbetsmodell stress- och belastning 1. Kartlägg Belastningsfaktorer Varningstecken/Hanteringsstrategier Kaostecken 2. Kvalificera/värdera Vilka kan tas bort? Vilka vill vi ta bort? 3. Navigera efter varningstecken Affektsmitta 19

20 Stress & Belastning Utmanande Beteende Svårt med affektreglering & tolka känslor AFFEKT=? Känsla Känslostämning Häftig känsla Sinnesrörelse Upphetsning Obalans 20

21 Basala affekter (affektteori) - Intresse - Ledsnad, Vemod - Ilska - Avsky/avsmak - Leda - Förvåning - Glädje - Rädsla - Skam OBS! Alla affekter kan bidra till att utmanande beteenden uppkommer/stressen ökar. Affektsmitta 21

22 Hur fungerar det? Viktig funktion för ett fungerande socialt samspel Finns speciella nervceller i hjärnan, spegelneuroner, skapar en benägenhet att låta oss spegla andra människors beteende. När du ser en person utföra en viss handling, då får du aktivitet i din hjärna som om du utförde handlingen själv sammanfattar Bo Hejlskov Elvén affektsmitta. När vi ser en person uttrycka ilska får spegelneuronprocesser oss att själva uppleva ilskan. Affektregleringsförmåga=funktioner som gör att man inte påverkas, dras med.. Tex att kunna särskilja VEM s känslan är! Lågaffektiva tekniker underlättar affektreglering i smittande situationer Känslorna ställer onekligen till det för oss. När vi känner oss ignorerade, åsidosatta eller påhoppade, går vi i försvar direkt. Det är naturligt att reagera på hot och försöka skydda sig och försvara sig. Försvarsmekanismerna har vi byggt upp under lång tid. Men om vi börjar hålla koll på hur vi reagerar och blir medvetna om vilka tankar som triggas i gång, så går det också att ändra beteende. Gå från rött till grönt och börja ta ansvar för hur vi beter oss. Citat Polistidningen

23 Stresskonen och affektsmitta. Röd Zon, exempel Grön zon, exempel Debatt Utanförskap/särart Hot Ångest & rädsla Regelstyrd/Rigiditet Fientlighet & rivalitet Svart-vitt Nå egna mål Dölja alt undvika misslyckanden/ Dialog Förtroende Förbättra kommunikationen Nyfikenhet & utforskande Flexibel Förtroende och tillit Både- och Gemensamma mål i fokus Vänskap & förståelse 23

24 Arbetssätt vid lågaffektivt bemötande Krav på förmågor Att förstå hur saker och situationer hänger ihop Att kunna räkna ut hur och i vilken ordning saker ska göras Hålla kvar saker i minnet en viss tid Förmåga att sätta sig in i andras perspektiv Hindra impulser/att stå ut med att vänta Flexibilitet i situationen/att ställa om sig Följsamhet/Att säga ja Att stå ut och hantera en ökad belastning Att reglera sina känslor och lugna sig själv 24

25 Stress och belastningsmodellen med Affektregleringskurvan STRESS PRESS - BELA STN IN G Hantering/ Kaos Upptrappning/ Eskaleringsfas Nedtrappning/ Återfå kontrollen KAOS Anpassningar Att tänka på.. Inför aktivitet/samtal Under aktivitet/samtal Efter aktivitet/samtal *Anpassa utifrån kognitiv svikt *Funktion vs. relation? *Anpassa utifrån stressnivå/dagsform *Håll tider och överenskommelser *Undvik småprat *Kan inte vs. vill inte? *Affektsmitta *Viktigt att förstå varför *Dagordning/Förutsägbarhet -Vad, varför, hur länge, vilka, vad händer sedan? *Påminnelser *Nödutgångar/utvägar *Rumsliga förutsättningar *Erbjud val av tid/plats Verktyg: Stöd inför möten Stresskartläggning * Dokumentera för klienten *Sammanfatta/repetera *Att göra lista *Använd bilder/rita *En sak i taget *Bryt ner i små steg *Var lugn/ge tid *Stressavlastare (ex. boll, fidgetspinner) *Uppföljning *Lämna skriftlig info 25

26 Funktion VS Relation Lågaffektiva tekniker i akutläge Målet i den akuta fasen är först och främst att få ner affektnivån, lugna situationen och undvika affekteskalering och att undvika att någon kommer till skada 52 26

27 Affektkurvan Behåll din behärskning/ditt lugn!! - Behålla kontrollen över sig själv/situationen - Medvetenhet om affektsmitta - Stressa eller Spring inte.!!!! - Undvik pulsökning 27

28 Avledningar Omsorg, feedback, humor mm Konkret avledning/byta ämne/bryta fokus Gör nåt oväntat. Använd promter, t.ex. börja gå. Slappna av - spegla lugn och ro *Skapa muskelavslappning (sträck, spänn-slappna av) *Sätt dig ner *Luta dig mot en dörrpost/vägg *Om behov av fysisk intervention; Håll med mjuka muskler alt. följ med i rörelsen. - släpp snarast - promenera 28

29 Skapa fysiskt utrymme att återfå självkontrollen!! Fysiskt & Mentalt - Respektera behovet av personligt utrymme - Skapa fysisk distans, När du vill gå ett steg framåt ta då två steg tillbaka - Undvik intensiv ögonkontakt, Fäst blicken på en punkt t ex på pannan, hakan eller liknande - Undvik att ta i och att fösa personen - Ställ dig frågan Är det möjligt, BACKA?? Placering i rummet * Befinn dig om möjligt sida vid sida med klienten * Lämna fri väg ut, ställ dig så att personen kan komma förbi * Byt personal utan att ta över den pågående konflikten 29

30 Verbala färdigheter lyssna aktivt visa inlevelse, omtanke förmedla acceptans svara ärligt, var ärlig lyssna inte dömande hota, ställa ultimatum argumentera, diskutera förstå den andres perspektiv fast i egna perspektiv ge alternativ/val be om lov retoriska eller inga frågor ge tips och oönskad feedback Ge tid och ha tålamod!!!! Nedtrappningsfasen=utvärdering Händelseanalys=Vad hände? & Handlingsplan=Hur ska vi göra nästa gång? 30

31 Stress och belastningsmodellen STRESS PRESS - BELASTNING 1. Kartlägg/läs av stressnivån i stunden 2. Kartlägg stressorer/triggers, hanteringsstrategier och varningstecken 3. Skapa handlingsplaner/överenskommelser med nödutgångar utifrån olika faser KAOS Gruppdiskussion 1. Hur kan vi förstå och beskriva situationen utifrån ett lågaffektivt perspektiv? 2. Vilka triggers/stressorer kan ni identifiera? 3. Finns det någonting att göra som skulle kunnat förhindra alt mildra situationen? 4. Vad blir nästa steg? 31

32 KONTAKT: Socialresursförvaltning VO Boende och socialjour, Göteborgs Stad Lotta Lindholm